Podcasts about geografi

Narasumber : 1. Puspa Rahmi D. (Mahasiswa S1 Pembangunan Wilayah UGM) 2. Zalfa Ayu A. (Mahasiswa S1 Geografi Lingkungan UGM) Host: Laila Khaerani Santosa (siswa SMAN 1 Sedayu) Acara ini persembahan perpustakaan Loka Ghana SMA Negeri 1 Sedayu

Proračunski dokumenti so pripravljeni za obravnavo v državnem zboru. Parlamentarni odbor za finance je namreč danes podprl predlog sprememb proračuna za leto 2024 ter predlog zakona o izvrševanju proračunov za leti 2024 in 2025. Med drugim je odmrznil usklajevanje socialnih transferjev in plač. Preostale novice: Razmere v Gazi vse slabše; v Jeruzalemu protestniki zahtevajo dogovor o izpustitvi izraelskih talcev. Patriarh Ruske pravoslavne cerkve Kiril za zakonsko prepoved napeljevanja k splavu. Geografi pripravili spletni atlas naravnih nesreč v Sloveniji.

Med udgangspunkt i teksten fra Lukas kap. 7, taler Thomas om at finde vej i troen og om at møde andre mennesker.

Med udgangspunkt i teksten fra Lukas kap. 7, taler Thomas om at finde vej i troen og om at møde andre mennesker.

Rolnictwo miejskie - czy uprawy rolne wrócą do centum Warszawy? Czym jest rolnictwo miejskie? W jakiej formie może występować i w jakich częściach świata cieszy się popularnością? Czemu warto uprawiać owoce i warzywa w miastach? Na te pytania odpowiada doktor Ada Górna z Wydziału Geografi i Studiów Regionalnych UW, a pyta Franek Wójcicki.

Multiguro.. nei f*en.. Multiguru er på besøk i ukens episode av Milde meninger for å mene noe om geografi. Martin (som han faktisk heter) elsker å spile geoguesser, men er likevel ingen racer på hovedsteder, så dette kan bli spennende! Martin er en ganske kultivert person, som bla. har spist silkelarver på en åker i Thailand og som mener at et land ikke kan kalles et land før det er på størrelse med. f.eks. Danmark. Sjekk ut mer fra Ahmed her: @ahmed.mjau på instagramØnsker du å samarbeide med denne podcasten? Ta kontakt med hei@simpltalent.noDenne podcasten er produsert av @simpl.talent Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hejsan TF-Fans! Välkomna till ett nytt avsnitt av Transformerspodden!  Idag ska vi titta närmare på planeten cybertron och andra platser i transformers universum... Dagens ämne geografi!

Oscar Jonsson gästar studion, expert på rysk krigsföring och aktuell med boken "Hotet från Ryssland". Han berättar om hur relationen mellan Sverige och Ryssland har sett ut historiskt sett och reder ut hur relationen påverkats av Sveriges Nato-ansökan. Är Ryssland ett hot mot Sverige? Och vad kan vi förvänta oss framåt när det gäller Ryssland och kriget som förs i Ukraina?

Hur påverkas människors mentalitet vid stora samhällsförändringar? Sociologen Steffen Mau och statsvetaren Lisa Pelling har med sina böcker undersökt en missnöjets geografi i forna Östttyskland och Sverige. ”Lütten Klein” handlar om den lilla östtyska orten utanför Rostock där Mau växte upp på 70-talet. När han återvänder 30 år efter murens fall försöker han förstå hur mentaliteten har förändrats från DDR-tiden. Lisa Pellings ”Det svenska missnöjet” bygger på över 300 samtal med människor från Haparanda i norr till Landskrona i söder, från glesbygdens Ljusnarsberg till hyreshusområdet i Sandvången. Både Mau och Pelling söker svar på samma fråga: Vad är det som gör människor så missnöjda?

Hvordan får vi arbejderklassen med i klimakampen? Er vækst en del af løsningen på klimakrisen eller en del af problemet? Og hvordan fratager vi den fossile klasse deres magt over økonomien? Det søger vi svar på i denne episode af Sange om Merværdi, hvor værterne Alex Arash Sand Kalaee og Lasse Skou Lindstad har interviewet Matt Huber, som er professor i Geografi ved Syracuse University i New York. NB: Denne podcast er på engelsk. Huber har skrevet bogen ”Climate Change as Class War: Building Socialism on a Warming Planet”, der argumenterer for, at vi ikke kan forstå klimakrisen uden at forstå, hvem der tjener penge på den. Løsningen på klimakrisen er, ifølge Matt Huber, at vi får det brede flertal af lønmodtagere med i en fælles kamp for grøn omstilling og højere levestandard.

Vi fordyber (og muligvis fortaber) os i Danmarks fortryllende geografi. Liva lægger for med en dyst i kommune-slogans, og du gætter aldrig, hvilket slogan Aarhus har. Eller altså jo, du har ret, det er Smilets By, men den her quiz har muligvis brug for noget clickbait. Vi kommer allesammen med vores bud på de bedste danske byer, og så har Mikkel et ærinde, han bogstaveligt talt gerne vil have vores producer til at løbe for ham. What a ride!

Laporan berita padat dan ringkas dari Borneo bersama Syaff Shukri #AWANIBorneo 15 Julai 2022 : - Jabatan Tanah & Survei Sarawak terima Anugerah Pencapaian Khas di California - Parti Harapan Rakyat Sabah gesa kerajaan pusat dan negeri segera selesai isu tuntutan Sulu ke atas Sabah. - Kos pengangkutan punca kit ujian kendiri COVID-19 di pedalaman Sarawak mahal.

Laporan berita padat dan ringkas dari Borneo bersama Syaff Shukri #AWANIBorneo 15 Julai 2022 : - Jabatan Tanah & Survei Sarawak terima Anugerah Pencapaian Khas di California - Parti Harapan Rakyat Sabah gesa kerajaan pusat dan negeri segera selesai isu tuntutan Sulu ke atas Sabah. - Kos pengangkutan punca kit ujian kendiri COVID-19 di pedalaman Sarawak mahal.

Faktoider med bäring på geografi på olika sätt. Liksom en historia som är helt sann – och en som är halvsann. Men i övrigt det faktoider, myter och konstigheter för hela slanten (om det hade kostat något). Som varför vi ska lära oss Hallands floder, om det finns en sjösjösjösjö eller kullekullekullekulle, om jordens största (nja) städer, och framför allt om när man inte alls trodde att jorden var platt – inte ens Columbus, trots att han hade så fel. Här finns avsnittet som text

Jørgen, Jan og Tom Jørgen fra Retromessa i Sandefjord oppsummerer de viktigste retronyhetene fra uke 14 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Isu dan cabaran geografi manusia di Malaysia

Definisi Sistem Informasi Geografis (SIG)

Definisi Sistem Informasi Geografis (SIG)

Definisi Sistem Informasi Geografis (SIG)

Definisi Sistem Informasi Geografis (SIG)

Definisi Sistem Informasi Geografis (SIG)

Definisi Sistem Informasi Geografis (SIG)

Hola everyone! menurut kalian Geografi itu cocoknya masuk IPS atau IPA sih?

I veckans avsnitt får vi finbesök av SVTs programchef Petter Bragée som debuterar vid sidan av Blå Båtens skeppare Valle Westesson. Dessutom är Män i Grupps egen Jakob Koc tillbaka och vi tampas i Trivial Pursuit Globetrotter där fokus ligger på Geografi. Vi diskuterar pekingmän, lyssnar på kongolesiska tonårsidoler och bevisar precis hur beresta vi är. För att lyssna på hela avsnittet blir du Patron till TP-PODDEN!

Programa transmitido el 12 de noviembre de 2021 Conductores: Fryda Sánchez, Fabiola Nieto y Heriberto López. Contenido: Entrevista Dr. Omar Yam Gamboa, Profesor Investigador. División de Ciencias Ingeniería y Tecnología. Coordinador de la Noche de la Estrellas 2021 Quintana Roo Entrevista Dra. María Norma Palacios Ramírez, Profesora Investigadora. División de Ciencias Ingeniería y Tecnología. Secretaria del Comité Noche de las Estrellas. Entrevista Dra. Rosalía Chávez Alvarado. Profesora de Cátedra CONACYT y Dra. en Asuntos Urbanos, y al Dr. José Manuel Camacho Sanabría. Profesor de Cátedra CONACYT. Profesores del Doctorado en Geografía. Tema: Validación y propuesta metodológica para elaborar reportes de áreas de inundación en zonas urbanas. Además: Cápsula Vida Saludable, en la voz de Fryda Sánchez Cápsula Cosas de Universitarios Microsoft To Do, en la voz de Wilbert Can Cápsula 12 de Noviembre Día Nacional del Libro, en la voz de Fryda Sánchez

Vad innebär den digitala skolan? Enkel fråga, men med en mängd olika svar: Det kan vara digitala verktyg i klassrummet, administrativa stöd till lärarna eller undervisning som inte är beroende av tid och plats. Oliver Lundgren, CEO på Skolon, om den svenska skolan mål att bli bäst digitaliserad i världen. Men skolan är heterogen; en del har kommit långt inom vissa områden, medan de står still inom andra - och vice versa. Om avsnittet: Målgrupp: allmänhet, ledning, it-folk, lärare, studenter, management, anställda, myndigheter, politiker Lär dig: digitala verktyg, digitalisering, digitala skolan, svenska skolans status Skolans strategi Notera att digitalisering i sig inte är ett ändamål, utan det övergripande syftet är att eleverna får en bättre undervisning och lär sig mer. Särskilt nära våra mål är vi emellertid inte, men vi är på väg. Den nationella digitala strategin och handlingsplanerna finns där, men har inte nått ut och genomförts än, digitala läromedel saknas, GDPR-frågan är inte helt löst, nya roller behöver skapas, det finns inte tillräckligt med tid och resurser till verksamhetsutveckling i skolan osv. Analog och digitalt i den digitala skolan Ofta är en digital - analog hybrid att föredra. Varför inte behålla “det som alltid har fungerat”? Geografi och samhällskunskap är tydliga exempel på ämnen där digitaliseringen kommit långt. Ingen sitter och bläddrar i gamla kartböcker utan detaljer och med fel namn och gränser eller papperstidningar som trycktes igår, utan kartan är i princip live och mångfacetterad, precis som omvärldsnyheterna i samhällskunskapen. Idag kan eleverna testa alla möjliga fordon eller musikinstrument i VR, där skolan bara behöver lägga nån tusenlapp på utrustningen. I framtiden kommer AI att hjälpa till att individanpassat utbildningsmaterialet, för att på så sätt optimera lärandet för eleven.  Lyssna på Olivers tankar om var den digitala skolan är på väg! Oliver Lundgren, Jonas Jaani (23:09) Videoversion av avsnittet: https://youtu.be/d1Dkbn851lU Länkar / mer information: Branschrapport 2020: Marknadsöversikt och branschbarometer över svensk edtech – en bransch mitt i stormens öga Nationell handlingsplan för digitalisering av skolväsendet Forskningen inom kunskapsområdet EdTechLnu Digitalisering - Här finns information och stöd för dig som arbetar med digitalisering i förskola, skola och vuxenutbildning. Sverige är ledande i att använda och utveckla den digitala teknologi som möjliggör och stärker det livslånga lärandet och oss som kunskapsnation. För skolan - Genom digitala lektioner och fortbildning av lärare bidrar Internetstiftelsen till att höja den digitala kompetensen i den svenska skolan. Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten: https://www.effekten.se/avsnitt Vi finns där du hittar dina övriga poddar: https://www.effekten.se/prenumerera/ Apple Podcasts: https://itunes.apple.com/se/podcast/effekten-digitalisering-kunskap/id1171229363 Google Podcasts: https://www.google.com/podcasts?feed=aHR0cHM6Ly93d3cuZWZmZWt0ZW4uc2UvZmVlZC9wb2RjYXN0Lw== Acast: https://www.acast.com/effekten Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm

Om Swastyastu, Bagian ini adalah video terakhir mengenai dasar-dasar ilmu geografi Veda, termasuk mengenai bagaimana wujud Bumi dalam perspektif Bhu Varnana atau ilmu geografi Veda. Dalam video bagian sebelumnya, terdapat uraian mengenai varsa-varsa atau bagian-bagian dimensi lain di Bumi tempat kita tinggal saat ini. Dalam video keempat ini, kita akan mengeksplorasi uraian dalam kitab suci Veda mengenai tujuh Bumi paralel di tata surya kita. Saksikan selengkapnya hanya di Channel Hindu Times. Subscribe, like, comment dan share video kami dan jangan lupa tekan tombol lonceng untuk mendapatkan notifikasi terbaru dari Channel Hindu Times. Kunjungi website kami di www.hindutimes.id Beli Merchendise Hindu Times : https://www.tokopedia.com/hindutimes Jangan lupa juga mengikuti sosial media kami Facebook: Hindu Times Instagram: @hindutimes.id Twitter: @hindutimes_magz Patreon Hindu Times : https://www.patreon.com/hindutimes #hindutimes #astronomi #jamudvipa Om Santih, Santih, Santih, Om --- Support this podcast: https://anchor.fm/hindu-times-chanel/support

Editorial de Cristina. Mercedes Molina, catedrática emérita de Geografía Humana de la UCM. Javier Arce, dueño de Churromai, churrería en Tailandia. 'La Esquina del Misterio'Escucha ahora 'Fin de Semana'. "Fin de Semana" es un programa presentado por Cristina López Schlichting, prestigiosa comunicadora de radio y articulista en prensa, es un magazine que se emite en COPE, los sábados y domingos, de 10.00 a 14.00 horas. A lo largo de sus cuatro horas de duración, Fin de Semana ofrece otra visión, más humana y reposada, de la actualidad reciente, a la vez que reserva espacio para historias novedosas y sorprendentes; para reportajes y entrevistas en profundidad; para propuestas de ocio que invitan a disfrutar de los días de descanso con el mejor humor y garantías de éxito.Siempre, de la mano y la voz de Cristina López Schlichting, en cuyo dilatado currículum vitae se incluyen sus labores de articulista y reportera en los principales periódicos de España (ABC, El Mundo o La Razón o su papel de tertuliana de televisión. Asimismo, la periodista madrileña es conocida y reconocida por la claridad y valentía de sus posicionamientos editoriales, inspirados en la defensa de los valores cristianos o los derechos de las personas.Entre los colaboradores habituales de Fin de semana, sobresalen nombres como los de Carmen Lomana, que nos sumerge en su prisma de la realidad con "La...

Vyriausybė pritarė papildomai išmokai vienišiems senjorams, siūlo palankiau skaičiuoti motinystės ir ligos išmokas. Taip pat patikslintos pagalbos priemones nuo pandemijos nukentėjusiam verslui ir darbuotojams.Nepaisant Nacionalinio visuomenės sveikatos centro rekomendacijos stabdyti pradinukų kontaktinį ugdymą, Kaunas nusprendė palikti pradinukus klasėse.Nuo 2021 m. gegužės 28 d. „Regitroje“ keičiama klientų aptarnavimo tvarka – nuo šiol daugiau asmenų, kuriems reikalingos transporto priemonių registracijos paslaugos, bus aptarnaujami ir be išankstinės registracijos.Nacionalinis miškų susitarimas. Kokios miškų politikos nori bendruomenės, gyvenančios šalia miškų?Palangos, prieš kelis mėnesius iš Turto banko perėmusios vilą „Auska“, meras Šarūnas Vaitkus kreipėsi į Generalinę prokuratūrą. Meras tikina, kad vila suniokota, o turtas neaiškiai išparduotas.Konfliktas tarp Izraelio ir palestiniečių toliau intensyvėja.Nepalas kaunasi su didžiausia nuo pandemijos pradžios koronaviruso banga. Geografiškai izoliuota, nuolat trūkstanti priemonių šalis šaukiasi pasaulio pagalbos.Ved. Simona Vasiliauskaitė

Rašytojo J. M. Coetzee knygos ne vienerius metus yra aktyviai leidžiamos Lietuvoje. Geografiškai tolimas – kilęs iš Pietų Afrikos Respublikos, dabar gyvenantis Australijoje – rašytojas Lietuvos skaitytojams, regis, yra artimas.Dažnai paprastu, beveik asketišku stiliumi parašyti kūriniai nagrinėja blogio prigimties, (ne)vakarietiškos tapatybės ir skirtingų kultūrų susidūrimo, žmonių santykių ir kitus esminius klausimus.„Pirmame sakinyje“ su Laurynu Katkumi ir Gediminu Cibulskiu kalbamės, kurie J. M. Coetzee kūrybos motyvai jiems atrodo svarbiausi ir apie ką jo knygos skatina mąstyti.Ved. Mindaugas Nastaravičius, Tomas Vaiseta.

I denne uge quizzer de to værter hinanden i emnet 'Geografi'. Læn dig tilbage og quiz med. Det bliver grinern!

Baca nyaring kisah Al Muqaddasi Ahli Geografi Terbaik dalam buku 36 Kisah Inspiratif Ilmuwan Muslim, Penulis Afriza Han, Penerbit Cerdas Interaktif (Penebar Swadaya Grup).

Påsken er over (og mer til) og panelet er veldig klar for å snakke film! Den sørkoreanske kultklassikeren "Memories of Murder" står for tur i takt med høysesongen for god krim. Daniel sliter med geografikunnskapene, Arne kommer med sjokkerende avsløringer om sin påtatte filmkompetanse og Anders "spionerer" på naboen sin. Ikke gå glipp av den serviserelaterte vitsen til Lars, den har han nok ruget på lenge. Juicy episode. Shownotes: 02:40 - Sett i det siste 24:30 - Memories of Murder 48:50 - Bodegaen Vertskap: Daniel Stølan, Lars Thronæs Rotli, Anders Hassel og Arne Johann Digernes Kontakt: Nettside: https://sksdpodcast.wixsite.com/home Instagram: www.instagram.com/sksd_podcast/ Letterboxd: https://letterboxd.com/sksdpodcast Send oss e-post til: sksd.podcast@gmail.com Musikk/jingler: Iver Tandsether og Anders Hassel

Jag är proffs på flaggor. I veckans Tisdagskoll berättar 7-åriga Assar vad geografi handlar om. Och det allra bästa med det tycker han är kartor och flaggor. Vill du vara med i Tisdagskollen? Skriv till Barnmorgon! Tisdagskollen produceras av UR.

Henrik Nilsson besöker Borges gamla övergivna bibliotek i Buenos Aires och funderar över den intrikata frågan om hur man ska sortera sitt bibliotek. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången den 22 januari 2019. För en tid sedan besökte jag Buenos Aires för första gången. En dag gick jag till Nationalbiblioteket. Inte till det nuvarande nationalbiblioteket som uppfördes i brutalistisk stil på 70-talet i stadsdelen Recoleta. Utan till det gamla, på Calle México det som författaren Jorge Luis Borges länge var chef för och som också förekommer i flera av hans berättelser. Det är en bedagad byggnad där det växer ogräs på taket och som idag hyser det lite bortglömda Nationellt centrum för musik och dans. Jag frågade en vakt om jag kunde få se mig om där inne. Han skakade först på huvudet, men efter en kort pratstund gick han med på att visa mig den stora läsesalen. En vit skyddsduk hängde från taket i det ståtliga men övergivna rummet. Längs väggarna och på balkongerna stod alla de höga bokhyllorna kvar. I sirliga bokstäver kunde man fortfarande läsa namnen på avdelningarna, som Historia, Geografi och Filosofi. Men det kändes som att träda in i ett bibliotek efter ett långvarigt krig eller en allvarlig naturkatastrof för vart jag än vände mig gapade alla bokhyllor tomma. ... en hylla där böckerna blandas huller om buller utan några principer  den påminner om en utbrytarnation med omstritt territorium och opålitlig regering Den argentinske författaren Alberto Manguel, som också har varit chef för Nationalbiblioteket i Buenos Aires, berättar i sin bok Nattens bibliotek om hur han redan som sjuåring hade skapat ett Alexandria i miniatyr och hela tiden organiserade böckerna i det på nya sätt. Ibland efter storlek, så att böcker med lika långa ryggar hamnade bredvid varandra. Andra gånger efter ämne, så att sagoböckerna placerades på en hylla och böckerna om vetenskap på en annan. Den vuxne Manguel skriver att han ibland har funderat på att ha en särskild avdelning som består enbart av hans mest tummade volymer. När man ska inrätta sitt privata bibliotek har man förstås en annan frihet än på ett offentligt bibliotek. Själv organiserar jag mina skönlitterära böcker enligt de språk som författarna skriver på, och sedan samlar jag andra böcker ämnesmässigt, till exempel reseskildringar och ordböcker för sig. Men jag har alltid åtminstone en hylla där böckerna blandas huller om buller utan några principer den påminner om en utbrytarnation med omstritt territorium och opålitlig regering. I flera av den uruguayska författaren Carlos María Domínguez böcker finns en återkommande gestalt. Det är den excentriske bibliofilen Carlos Brauer som tillbringar sin tid på antikvariaten i Montevideo och sedan sitter hemma och sträckläser böckerna han köpt. I Domínguez mest kända roman La casa de papel Huset av papper får vi veta mer om den mystiske Brauer, som lever ensam i ett hus med 20 000 böcker. Särskilt då om hans egensinniga sätt att organisera denna väldiga boksamling. Brauer vågar aldrig ställa författare som blivit fiender bredvid varandra, till exempel García Márquez och Vargas Llosa. Han ändrar också hela tiden placeringarna på sina böcker, i takt med att han upptäcker nya släktskap eller avstånd mellan dem. Med tiden utvecklar Brauer ett avancerat matematiskt system för att organisera sitt bibliotek, som ingen annan förstår sig på. Efter att han en sen kväll glömt ett tänt stearinljus och en brand brutit ut, har Brauer spårlöst försvunnit. Innan dess har någon skymtat en samling böcker som organiserats på ett hittills helt okänt sätt i hans hem enligt den överraskande formen av en människokropp. Men det finns också sådana böcker som drar sig undan alla försök till klassificering. En sorts särlingar eller udda figurer i böckernas persongalleri. De kan ha hamnat hos en på de mest skilda sätt böcker som man kanske hittat kvarglömda i en tågkupé eller som man fått syn på i någon second hand-butik och som utövat en märklig dragningskraft just eftersom de tett sig så annorlunda. Ibland hittar man dem i trälådor utanför antikvariaten, där sådant slumpas bort som egentligen inte går att sälja. Där uthärdar de kylan och vinden tills någon förbarmar sig över dem. Men när man kommer hem vet man inte var man ska ställa dem, vilka andra böcker de hör samman med. De påminner om bekantskaper som har dykt upp på de mest oväntade sätt i livet. Det är inte utan en viss ömhet som jag tänker på egna sådana böcker som jag inte vet var jag ska placera men som jag heller inte kan göra mig av med. Som den där gamla reseskildringen jag haft nästan så länge jag kan minnas, Georg Stenlunds Señor Trampa från början av 40-talet. Den berättar om hans vagabondliv i Mexiko men på internet hittar jag inte det minsta spår av varken författaren eller boken. Ändå kan jag inte låta bli att öppna den på måfå, slå upp ett av alla äventyr, som när han simmar bland giftormar i någon insjö eller hamnar i fängelse efter ett slagsmål i hamnstaden Tampico. Eller den där underliga boken som jag en gång fick av en turkisk författare på en litteraturfestival i Istanbul. Han hade inte bara gjort sig en förmögenhet i den kvinnliga underklädesbranschen, utan också skrivit en rikligt illustrerad bok Sütyen om behåns historia, där författaren poserar bland lättklädda skyltdockor på baksidesbilden. Bland böckerna jag inte vet var jag ska göra av finns också den gammalmodiga arabiska parlören som jag köpte i Syrien långt innan kriget bröt ut. Där får man lära sig hur man kan köpa Shakespeares samlade verk, eller hur man ber hotellpersonalen att skicka upp penna, bläck och papper till ens rum. Och hur skulle jag någonsin kunna göra mig av med Introduktion till spindelstudier från tiden som fältbiolog i tonåren, trots att ingenting tyder på att jag någonsin kommer att börja identifiera olika spindelarter igen. Eller reportageboken Nattens København från 1971, som jag en gång hittade på ett antikvariat i den danska huvudstaden, och som handlar om alla tusentals nattarbetare på tidningsredaktionerna och bryggerierna, sjukhusen och polisstationerna. Ändå händer det att jag fantiserar om hur de en dag ska slå sig samman, ta sig mod och bilda ett annat bibliotek, inne i biblioteket. Vissa av dessa böcker har jag ibland förpassat till någon kartong i källaren. En dag har jag fått syn på dem igen, när jag letat efter annat, och drabbats av dåligt samvete, dammat av dem och tagit upp dem i värmen igen. Sedan dess ligger de lite här och var i hyllorna, flyttar runt utan att hitta någon definitiv position. Ibland har jag funderat på att samla dem, låta dem stå bredvid varandra. Men jag låter bli. Jag vill inte ordna dem, utan behålla dem utspridda. Ändå händer det att jag fantiserar om hur de en dag ska slå sig samman, ta sig mod och bilda ett annat bibliotek, inne i biblioteket. Hur Señor Trampa slår följe med skyltdockorna i underkläder, spindlarna och nattarbetarna i Köpenhamn gör varandra sällskap, och tillsammans bildar ett hemlighetsfullt förbund, en särlingarnas kanon som spränger alla klassifikationer och kategorier. Och i samma stund vet jag att jag aldrig kan göra mig av med dem. Att inte gallra ut dessa böcker, att mot alla odds försvara dem, är kanske också att försvara det udda i sig själv, att inte gallra ut det omotiverade och överraskande inom sig. Vem frågar jag mig vill vara ett bibliotek där allting står i rätt ordning? Henrik Nilsson, författare och essäist Sändes första gången 14-1-2020

En viktig forutsetning for å få til gode tverrfaglige opplegg er at vi som lærere har en viss forståelse for andre lærere sine fag. Derfor kommer vi innimellom andre episoder til å la lærere presentere sitt fag. Denne uka ser vi litt på hva geografifaget handler om, noe som kanskje gjør at du som underviser i andre fag får ideer til hvordan du kan gjennomføre et samarbeidsprosjekt med geografi og geografilæreren. Firdapodden er en podcast av og for lærere. Ingvild Imerslund og Hans Græsli ved Firda vgs inviterer kollegaer og andre interessante personer og prater om skolehverdag.

Berkembangnya geografi di dunia Islam dimulai ketika Khalifah Al- Ma'mun yang berkuasa dari tahun 813 hingga 833 M memerintahkan para geografer Muslim untuk mengukur kembali jarak bumi. Sejak saat itu muncullah istilah mil untuk mengukur jarak. ... Kitab itu menjadi landasan ilmiah bagi geografi Muslim tradisional --- Send in a voice message: https://anchor.fm/saptono-soemarsono/message

Føles køreturen i vinterferien lidt lang? Eller har I bare lyst til en sjov familiequiz til opvasken eller i sommerhuset? Så kan børnene dyste mod de voksne i spørgsmål om alt fra MGP over geografi og.. pølsehorn! Quizzen er sponsoreret af Circle KSee omnystudio.com/listener for privacy information.

HEY YO GUYS! Welcome back with us. So, pada episode kali ini kita akan membahas soal semi-final Carabao Cup yang ternyata Ole lagi-lagi menelan kekalahan di Semi-Final! Aduh pusing, padahal fansnya menginginkan piala bukan sampai semi-final doang, sih. Akankah Mourinho kembali mengangkat piala di partai final melawan Pep yang juga sedang beruntun menang di partai final? Hmm menarik. Lalu membahas hasil FA Cup yakni Liverpool senior melawan Aston Villa U23, Spurs main di lapangan pinggir pelabuhan, dan duo Jerman termahal masa kini berhasil mencetak gol dan asis membantu Chelsea menang telak. Sayangnya raksasa Jerman yang asli, Bayern, akhirnya kalah juga yang sempat challenge diri sendiri doyan comeback, eh ke-comeback beneran. Langsung saja deh, selamat mendengarkan!

Podcast ini akan membahas isu-isu seputar Geografi, like perubahan iklim, kebakaran hutan dan lahan, banjir, gempa dan berbagai fenomena alam lain nya yang senantiasa selalu mengintai kita. Terlepas dari apakah itu rencana Tuhan ataukah ulah tangan jahil dan bahlul manusia sendiri, maka penting bget bagi kita Generasi Z buat peduli dengan lingkungan hidup. Geo-Podct Edisi perdana, bareng Host Impor dari India wkwk, India KW Zuper... Sahimi Ishak AKA Alwy #Save Earth, Earth Save Us. #Geopodterss...

Pengampu Ibu Dra. Parsilah Siaran Tangga 3 November 2020

Teman Del, jangan lupa ya dengerin segmen Belajar Seru bersama SMA Unggul Del. Setiap hari Senin- Jumat pukul 15.00 wib. Hanya di 92.4 Del FM. Segmen ini penting buat kamu yang ingin mengasah ilmu pengetahuan. Apalagi di akhir sesi, akan ada kuis menarik loh. Stay tuned! Sesuai roster yang udah dibagikan. Kali ini di segmen belajar seru bersama SMA Unggul Del kita akan belajar Geografi dengan topik bahasan yaitu Proses Seisme. Dengerin podcastnya yuk! --- Send in a voice message: https://anchor.fm/delfm-radio/message

Penggampu Bpk Muhammad Muspartono Adinugroho, S.Pd Siaran Tanggal 27 Oktober 2020

Pengampu : Ibu Dra. Parsilah Siaran tanggal 20 Oktober 2020

Brasil Climatologia. --- Send in a voice message: https://anchor.fm/osorio-jose-elias-arruda/message

Etter giftangrepet mot Aleksej Navalnyj i Russland har Tyskland og Angela Merkel slått på stortromma. I språkspalten spør vi hvor egentlig Mailand ligger? Og finnes Hindenburg? Takk til lyttere for tilbakemeldinger og bidrag - noen får dere høre her!

Denne episode præsenterer begrebet Bæredygtighed som den tredje del af Tænketanken Toras værdigrundlag. Hvad betyder Bæredygtighed for Tora? Hvordan kan vi tænke bæredygtighed i en feministisk kontekst? Og på hvilken måde kan feministisk økonomi være et aspekt i klimadebatten? Medvirkende: Runa Bjerre, studerende i Geografi og Geoinformatik og bestyrelsesmedlem i Tænketanken Tora. Emma Holten, aktivist og del af Tænketanken Toras advisory board. Esther Michelsen Kjeldahl, Master fra London School of Economics i Philosophy and Public Policy og del af Tænketanken Toras advisory board.

Magister Engelmark håller läxförhör i Geografi, Löfström pratar fotboll och mitt i denna röra försöker Ridderstolpe få rätsida på Iowa 1&2 samt Donaus GP. Väl mött till nästan två timmar Forzapodd.

Halo semuanya. Balik lagi sama Edgar, kali ini, gue pengen banget sharing tentang bagaimana caranya merawat bumi, meskipun aktivitas kita sedang terbatas. Kali ini gue ditemenin sama salah seorang teman, dan kita berdua bakalan sharing bagaimana tips menjaga kesehatan diri, maupun bumi #DariRumahAja. Teman sekaligus narasumber gue kali ini bernama mbak Nur Fajriyah alias Epol. Nah mba epol ini sekarang sedang menempuh studi Magister nya di Universitas Sebelas Maret. Jurusan Pendidikan Geografi. Selain itu, dia juga menjadi pengajar Geografi di beberapa tempat. Pastinya, tips dari dia bisa banget nih dijadikan referensi buat teman teman untuk terus menjaga bumi walaupun #DariRumahAja Selamat mendengarkan kisahnya, dan jangan sungkan untuk tinggalkan kritik dan saran buat kemajuan podcast ini ya Salam hangat dari host ============================= IG : @ayoceritasejenak IG Host : @bayref IG Epol : @epolmoi

Visual research landscape of surface water and groundwater interactions (1980 - 2017) Penulis: Dasapta Irawan Budi Brahmantyo Deny Juanda Puradimaja Imam Priyono Achmad Darul Tautan: https://osf.io/preprints/inarxiv/he9sa/

Hur tarmflora och sjukdomar ser ut i olika delar av världen, kopplat bl.a. till hygien och kost. Och hur man kan behandla sjukdom med hjälp av parasiter?! Du får en kvart att lyssna på i bilen, på din promenad, eller på tåget. Så här gör du:   Lyssna på din dator Antingen kan du lyssna direkt här på bloggen genom att trycka på den grå playknappen i respektive avsnitt, dvs längst … läs mer

Dengan mengusung tema geografi, episode kali ini menawarkan tiga pertanyaan yang sesungguhnya tidak pernah terbayangkan jawabannya. Tapi entah kenapa, dengan asal sebut, justru pertanyaan itu terjawab dengan benar. Ini menjadi hikmah, barangkali ketika Anda menghadapi masalah, jawaban itu bisa muncul tiba-tiba tanpa diketahui sumbernya. Baiklah pemirsa, penasaran kan? Silakan mendengarkan.

Foppall-podkasten er tilbake med det minst viktige fra uka som har gått. Få det på! Med Bernt Hulsker og Jamel Rake. Produsert av Joakim Skogvold og Magne Antonsen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ett samtal med Emma Andersson, samhällsplanerare på Sweco. Människor flyttar inte bara till platser där jobben finns, utan till platser där de vill leva, bo och arbeta. Detta skifte har fått kommuners attraktivitet att öka i betydelse. För att stärka attraktiviteten måste kommunerna utgå från sina förutsättningar och styrkor. Det är en av slutsatserna i årets upplaga av Swecos rapport Sveriges nya geografi 2019 med attraktivitet hos Sveriges kommuner som tema.

Lise Warburg er tekstilhistoriker og har skrevet en bog om "Den strikkende Madonna" og henviser til en række altertavler fra middelalderen, hvor man ser Jomfru Maria, der sidder og strikker. Ifølge legenden er det den ”usyede” kjortel som var i et stykke, og som de romerske soldater trak af Jesus før de korsfæstede ham. I samtalen med Egon Clausen fortæller Lise Warburg om  strikningens kulturhistorie.  

En helt ny doktoravhandling fra Norges Arktiske universitet i Tromsø, har avdekket en tydelig sammenheng mellom sviktende tillit til makt, og geografisk avstand. Betyr det at folk lengst i Nord stoler mindre på innholdet i riksmedia enn andre? Og er det at ekteparet Stordalen har valgt å flytte hver til sitt, virkelig så viktig som avisforsidene vil ha det til?

Vi lærer en anelse om datidens underværker men mest om de nye. Ja der er flere at vælge imellem. Det lærer vi også.Fabian fremlægger de mest interessante ting om verdens 7 nye vidundere. Og dem der ikke er interessante, kan man selv lige google og sende Fabian en besked om.Vi prøver at cutte ned på introen, så vi hurtigere kommer til indholdet af timen. Vi prøver !!

Henrik og Martin sitter i studio denne dagen. Jonis har tatt geografi-tema så seriøst at han har reist vekk. Aldri uten dramatikk i Jonis’ liv – dette hører du alt om! Ellers: turtips, ulveangrep og smugling. Nyt!

Äntligen skall vi prova öl! Hur många öl är rimligt att prova och hur provar man?Vi pratar även om godisöl, tipsar om hur man kan torka humle hemma. Vi blindprovar öl och ställer oss frågan vad kineser skall med porter till. Vi lyssnar även på en skum öl. Men den stora frågan, vad tillhör egentligen Göteborg? Erik säger Bohuslän och Robert säger Västra Götaland.

De færreste av oss liker møter som lett kunne ha vært en epost. De færreste av oss liker krig. Dette er kriger som er så teite at de kunne, og burde, vært en epost.

5. Alien, Geografi Och Internethat by Ta det som det kommer!

Nogle er ufaglærte. Nogle bor til leje. Og nogle lever i udkanterne... Fælles for dem er, at de er temmelig usynlige i toneangivende medier. Journalist og forfatter Lars Olsen er aktuel med bogen "Det forsvundne folk" med en opfordring til redaktører og mediefolk: Drag ud i virkeligheden og gør det usynlige Danmark synligt. Debat med B.T.s chefredaktør Michael Dyrby, Nordjyske-chefredaktør Lars Jespersen og DR-indholdschef Christian Lindhardt. Hvad skal vi med journalister? I denne uge fejrede Danmarks Medie- og Journalisthøjskole 75års fødselsdag. Og trods udbredelse af sociale medier, er der ifølge fire mediedirektører mere end nogensinde brug for journalister. Radiovært og standupper Huxi Bach er enig, men siger også, at "der er ret meget lort og meget lidt lagkage" i en branche, "hvor det er den store rive, der skal frem". Fordomsfuldt Sverigesbillede: Dansk kritik af svenske mediers svigt i dækning af indvandring, bilbrande og politiske opbrud er forkert, viser en omfattende kortlægning i Sveriges Radio. Årsagen er blandt andet, at vi ved for lidt om hverdagslivet i det store naboland, mener DR-korrespondent Ole Ryborg, som selv bor i Sverige. Geografi for politikere: Da regeringen i forsommeren lavede medieforlig med Dansk Folkeparti, blev det besluttet, at Radio24syvs hovedsæde skal flyttes "vest for Storebælt". Samme krav gælder en ny tv- og en ny radiokanal. Men hvorfor ikke "syd for Storstrømmen", så også Falster og Lolland kunne komme i betragtning? Det forsøger kulturminister Mette Bock at forklare... Skriv til menneskerogmedier@dr.dk. Vært og producent: Kurt Strand.

Når man hører ordet "Brasil" går tankene fort i retning regnskog og fotball. Det man sannsynligvis ikke tenker på er øya ved samme navn rett utenfor Irlands kyst..   ________________________________   Og sist men ikke minst, UFO-kartet:   Videre lesing: “The Phantom Atlas” av Edward Brooke-Hitching  "Great Maps" av Jerry Brotton  "Atlas over u-oppdagede øyer" av Malachy Tallack "Mysterious Celtic Mythology in American Folklore" av Bob Curran “Atlantis rising magazine” November/Desember 2011 av J. Douglas Kenyon “Celtic myth and legend” av Charles Squire. 

Festivalmage og sceneskrekk. Trønderrock og norrøn musikk. Geografi og journalister. Dombås, Osterøy og Kolvereid. Einar Selvik(Wardruna, Vikings), Morten Thøring (Til Dovre faller) og Torkil Torsvik (Nullskattesnylterne, Radio Rock) stilte opp under Tonspod live på Tons of Rock 2018. Tons of Rocks podcast, Tonspod, handler om rock, metall og livet generelt. En gang i måneden presenterer programleder Helle Stenkløv et nytt ekstranummer (les: episode) hvor prominente gjester deler gode, usaklige og dårlige historier.

  Polen og Norge Norge har et nært politisk, militært, økonomisk og kulturelt samarbeid med Polen. President Andrzej Duda og Agata Kornhauser-Duda var på statsbesøk til Norge 23.–25. mai 2016. Dette var det tredje polske statsbesøket til Norge. Det første statsbesøket var av president Lech Wałęsa og Danuta Wałęsa i oktober 1995. President Aleksander Kwaśniewski og Jolanta Kwaśniewska var på statsbesøk i september 2003. Som et resultat av at Polen er en del av EØS, har landet siden 2004 mottatt EØS-midler. Polen er den største mottaker av disse midlene. 20. desember 2017 undertegnet Polen og Norge omfattende samabeidsavtaler om EØS-midler for perioden 2014–2021, se nærmere omtale i artikkelen om Polens forbindelser med Norge. Som i 2014 og 2015 var Polen i 2016 det viktigste eksportmarkedet for norsk sjømat. Polen er dessuten det største europeiske marked for norsk forsvarsmateriell. Cirka 300 selskaper i landet har større norske eierinteresser. Polakkene utgjør den største innvandrergruppen i Norge. Per 1. januar 2017 utgjorde antall innvandrere fra Polen og norskfødte med innvandrerforeldre fra Polen 108 255. Innvandringen fra Polen har økt sterkt siden 2004, da Polen ble medlem av EU og en del av EØS.   INFO: Det var det om Polen! Nå har vi lest Introduksjon, Geografi og miljø, Folk og samfunn, Stat og politikk, Historie, Økonomi og næringsliv, Kunst og kultur og i dag om Polen og Norge ( Her er link til video med sakte norsk og musikk i bakgrunnen) . Nå er vi helt ferdig med denne serien og i videre serier hvor vi leser sammen kommer jeg til å ha kun lyd som jeg publiserer på min nye podkast. Denne! Forresten så vil jeg gjerne ha et forslag fra deg, om hva vi skal lese neste gang. Er det noe som du er spesielt opptatt av som du kunne tenke deg å lese om på norsk? Gi meg en kommentar i kommentarfeltet under og så skal jeg ta ditt forslag opp til vurdering! Takk for i dag og kjekt å ha deg med videre. Jeg er så glad for at jeg kan være til nytte og verdi når du skal lære deg norsk.   ********************   Licenses: Musikk:Crinoline Dreams and Backbay Lounge by Kevin MacLeod (incompetech.com)Licensed under Creative Commons: By Attribution 3.0 Licensehttp://creativecommons.org/licenses/by/3.0/ Tekst:Lundbo, Sten. (2018, 22. januar). Polen. I Store norske leksikon. Hentet 15. mars 2018 fra https://snl.no/Polen. Lær norsk på forskjellige språk:Ucz się norweskiego, Apprenez le norvégien, mokytis norvegų, barashada norwejiga, نارویج سیکھیں , تعلم النرويجية, lära sig norska

Se for deg at noen plutselig finner ut at en elv som Amazonas ikke finnes? Eller fjellet Kilimanjaro? Eller kanskje landet Turkmenistan? En ganske absurd tanke, er det ikke? Og du tenker sikkert at det ikke er mulig - men har du vært der og sett selv? Kanskje ikke, men du har jo sett på kart at de finnes! Kart, ja.. Hvordan påvirker kart tankegangen vår? For her kommer historien om den kanskje største kart-tabben noensinne.. - - - - - - For Peutingers kart, eller Tabula Peutingeriana, trykk på linken under. Bildet var rett og slett for bredt for å få inkludert her. Evt: https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/50/TabulaPeutingeriana.jpg Men her er Kongfjellene: Anbefalt lesing: - “'From the best authorities': The mountains of Kong in the cartography of West Africa”, Journal of African history (1991). Av Thomas J. Bassett og Phillip W. Porter.  - “The Phantom Atlas” av Edward Brooke-Hitching  - "Great Maps" av Jerry Brotton For spørsmål eller tilbakemeldinger: cakonglund@gmail.com  

Den vanskelige andreepisoden! Dagens episode inneholder en takk til de involverte, en korreksjon fra forrige episode, HRPS, geopolitikk, en tissepause, Kent vs Satan og at Kent har feberdrømmer om vanskelige laken.

Du lyssnar på det nittonde avsnittet av kulturgeografipodden. Professorn i kulturgeografi Dieter Müller berättar om sin forskning kring turism, hur vi forskar och framförallt om samisk turism. Jonathan Borggren lyssnar och ställer frågor. Avsnittet handlar bland annat om medvetenhet om stereotyper i yrkesutövning. Finns det ekonomiska incitament att spela på den traditionella bilden av samer? Du tänker kanske på julmarknaden på Liseberg. Den enda gång många sörlänningar får stifta bekantskap med Europas enda urbefolkning. Vidare diskuteras vilka faktorer som påverkar samernas näringsverksamheter. Hur balanserar man bilden av det primitiva, exempelvis i samband med UNESCO's besök vid Laponia, med det moderna? Och hur har stereotypa bilder av samisk kultur använts i marknadsföringen av Norrland? Hur kan det komma sig att tyska skolelever har bättre kunskaper om samisk kultur än dess svenska motsvarighet? Vad spelar kulturell distans för roll i detta? Också om vad vi gör som forskare när vi väljer ett tema. Skapar vi en exotifiering när vi fokuserar på skillnader? Foto: Jonathan Borggren Avsnittet inspelat i Umeå 27 april 2017. Följ oss på Instagram och på Facebook. Kulturgeografipodden produceras med stöd av Institutionen för Geografi och Ekonomisk Historia.  

Lektorn i kulturgeografi Marco Eimermann berättar för Jonathan Borggren om sin forskning på holländska familjer som flyttat till Sverige av livsstilsskäl. Vad innebär det att flytta av livsstilsskäl och blev det som man tänkt sig? Stannade de kvar i Bergslagen eller återvände de? Är det skamfullt att flytta hem igen och misslyckas? Hur stor betydelse har kategoriseringen av olika typer av inflyttare? Skiljer vi på folk och folk, dvs finns det en viss typ av inflyttare som vill hellre vill ha i vår kommun? Avsnittet inspelat med publik den 27 april 2017 på Campus i Umeå. Foto av anonym fotograf. Följ kulturgeografipodden på Instagram och Facebook. Tack till alla som lyssnar! Vi växer! Kulturgeografipodden ges ut med stöd av Institutionen för Geografi och Ekonomisk Historia, Umeå Universitet.

Du lyssnar på det sjuttonde avsnittet av kulturgeografipodden. Podden där intressanta människor får berätta viktiga saker om vårt samhälle och vår tid. Idag pratar Jonathan Borggren med Wille Valkeaoja, till vardags bla i podden Tyngre Rubriker. Hur går det till när forskning blir rubriker och vilka blir konsekvenserna? I detta avsnitt pratar vi framförallt om medial rapportering av forskningsresultat inom kost/träning/hälsa. Ett område som ofta får stora rubriker eftersom det handlar om hur vi skall göra för att leva länge, se bra ut och vara lyckliga. Se det som en utväxt från kulturgeografipoddens elfte avsnitt om varför vi tränar om ni vill. Utgångspunkten tar vi i den avslutande delen av avsnitt 27 av podden tyngre rubriker som tar upp probelmatiken kring hur media rapporterar forskningsresultat. Forskare och aktiva inom tex medicin/träning/kost/hälsa är på sätt och vis mer vana vid det här problemet. En del samhällsvetare, tex kulturgeografer, är kanske lite avundsjuka på den uppmärksamhet som riktas mot nya forskningsrön inom medicin/träning/kost/hälsa. Men samtidigt kanske det finns ideér i dagens avsnitt kring hur framtida forskning rörande tex bostadsproblem skulle kunna finansieras. Det finns en upptagenhet i vår tid med träning, självförvandlande och mätningar. Detta fokus hjälper så klart till att rikta ett stort intresse mot forskningsresultat som handlar om kost/hälsa/träning. Samtidigt så vill forskare bli publicerade och citerade. Det är så de gör karriärer. Det värsta som finns blir ju i det sammanhanget att inte ha ett resultat att redogöra för när en journalist ringer. Varför förvrids en del forskningsresultat? Vem tjänar på det? Vad bör man tänka på när ens forskning skall publiceras, oavsett vilken sida om bäcken man hör hemma? Fler frågor som berörs under samtalet. Mycket nöje! Avsnittet spelades in den 7 april 2017 i Hägersten. I bakgrunden kan ibland Bosse höras spelandes et fotbollsspel och senare Sonic. Det finns givetvis andra spel som är lika bra. Följ oss på Instagram och Facebook Foto: Ville Walkeaoja & Jonathan Borggren Nedan länkar till artiklar som diskuterades i avsnittet: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28320937  https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16060722

Geografi og sted.

Steffi Burchardts berättelse om vägen till vulkanforskningen handlar om hur hon byggt sin vetenskapliga karriär och om skillnaden mellan att vara generalist och specialist som forskare. Utan att ha vetat om det har Steffi Burchardt valt att bli generalist och det var enligt henne också därför att hon blev tillfrågat att leda en vetenskaplig expedition. ”Nyfikenhet och frågvishet” är den röda tråden genom Steffis forskarkarriär som har tagit henne från Östtyskland till Sverige och vidare till vulkaner i hela världen, bland annat i Argentina. I det är avsnittet berättar hon mer om sin forskning om och i vulkaner och hur en nyfiken och frågvis elev blev vulkanforskare.

Visste du at Simen trodde det var 348 innsjøer i Finland? Kan vi forskjellen på geologi og geografi?

Jan-Olav Henriksen er religionsfilosof og reiseglad. Han har bodd mange steder i verden og opplevd hvordan forskjellige kulturer kan inspirere og påvirke til gode gjerninger, men når alt kommer til alt så er hjemme best – og det er Ås! Geografi og livsfilosofi møtes i hans Sommer i P2!.

Mikael Bruér använder olika digitala verktyg både för att underlätta för elever, men också för att motivera dem. En metod som Mikael använder för att försöka göra det svåra mer lättillgängligt, för de som har det svårast att nå resultat i sina ämnen, är en variant av det som går under samlingsnamnet mastery learning. Mikael Bruér är lärare i Geografi, Historia, Religion och samhällskunskap. Ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund. "Jag tycker att mina ämnen både är det roligaste och viktigaste som finns. Att få vara delaktig i att sprida den känslan, tankar kring det och dela med mig av mina idéer kring undervisning känns mycket inspirerande."   Maria Bohlin, Lärarnas Riksförbund, leder samtalet.  

Rum och Plats. Två nyckelbegrepp inom kulturgeografi som innehåller så många olika tolkningar och tillämpningar. Fil Dr Maria Rönnlund och docent Aina Tollefsen, båda verksamma vid Umeå Universitet har tillsammans skrivit en bok som framförallt handlar om tillämpningen av rumsbegreppet inom samhällsvetenskapen. All samhällsvetenskap innehåller nämligen antaganden om rummet enligt författarna. Lyssna på avsnitt fyra av kulturgeografipodden och hör mer om varför det förhåller sig så. Avsnitt 4 av kulturgeografipodden är inspelat under pågående geografkonferens (därav lite skiftande bakgrundsljud) i San Francisco och medverkar gör Aina Tollefesen och Jonathan Borggren.  På följande länk kan man läsa ett smakprov av Aina och Marias bok: http://www.smakprov.se/smakprov/visa/9789147115174/partner/smakprov   Foto: Hotel Vertigo, San Francisco (Jonathan Borggren)

I kulturgeografipoddens tredje avsnitt diskuterar Jonathan Borggren och Svante Karlsson, båda lektorer i kulturgeografi vid Institutionen för Geografi och Ekonomisk historia, Umeå Universitet, en rad olika kulturgeografiska begrepp och hur de förhåller sig till olika samhällsfenomen. Från föreläsningar hämtas bla begreppen FDI, offshoring och outsourcing och dessa förklaras närmare. Vidare diskuteras olika föreställningar om vad stad och landsbygd är, hur bilden av Sverige reproduceras, vilken betydelse en ökad e-handel får för städerna, Internet som en geografi samt den ökade pendlingen. Kort sagt, en kulturgeografisk odyssé. Du följer väl vårt Instagramkonto? Vi finns nu också på Podcaster.

Vi pratar med läraren och betygsexperten Per Måhl som menar att det är lärarna själva som måste ges utrymme att utveckla betygssättningen i samtal med lärarkollegor utifrån sina ämnen. Endast så kan betygssättningen bli tydligare och bättre. Och det kräver tid för betyg. Per Måhl är aktuell med en kritisk granskning av ett kapitel i rapporten ”Betygens geografi”, en kartläggning av betygsläget, nationellt och internationellt, på uppdrag av Vetenskapsrådet. Rapporten som är skriven av några mer betygskritiska forskare (jämfört Per Måhl).  Per Måhl är gymnasielärare i svenska, filosofi och religionskunskap och har också en period arbetat på Skolinspektionen med kvalitetsgranskning av betygssättning. När Per inte själv undervisar,  åker han runt och föreläser samt fortbildar andra lärare om betyg, betygssättning, bedömningar och elevinformation. Zoran Alagic, Lärarnas Riksförbund, leder samtalet. Relaterat material:  Länk till rapporten ”Betygens Geografi” Länk till Per Måhls kritiska granskning

Jonathan Borggren intervjuar Anja Franck vid School of Global Studies i Göteborg. Lesbos, internationella flyktingströmmar och lokala strategier bland invånarna i städer som blir tillfälliga vistelseorter diskuteras. Anja har vid flera tillfällen besökt ön Lesbos som fått en huvudroll i det som kommit att kallas för flyktingkrisen. Bilden visar en karta över den korta sträckan mellan det turkiska fastlandet och den grekiska ön Lesvos. Dessutom besvaras en lyssnarfråga om relationella avstånd. Missa inte vårt konto på Instagram: kulturgeografipodden  

I Avsnitt 6 träffar Lite Passé historikern Charlotta Forss och pratar omvärldsbilder och kartor i historien.

Det är Skolinspektionen som ska säkra kvaliteten i den svenska skolan. Men hur väl fungerar deras kontroll? Kaliber i P1 är tillbaka efter sommaruppehållet och i samarbete med Utbildningsradions Skolministeriet granskar vi i skolinspektionen - myndigheten som skolministern menar ska agera vakthund mot oseriösa aktörer och dålig kvalitet. I det första programmet möter vi skolinspektörer som ifrågasätter systemet och eleven Nora som inte känner att hon fått den skolgång hon blivit lovad. – Musiken är ju mest så, eftersom jag kommer ihåg… jag gick ju en stund kvar i min gamla skola, i nian, typ hela augusti och lite av september, och bara på den korta stunden så märkte jag hur mycket jag lärde mig ändå… du vet slavarna, musikens tid… alltså vi lärde oss mycket om historien om musiken och toner och gitarr och piano och allt det där… Nora går i nian på den nystartade Deltaskolan i Haninge utanför Stockholm. Det är en liten friskola, här går runt 80 elever. Jag träffar henne en dag i maj, och trots att det bara är några veckor kvar till skolavslutningen så har Nora ännu inte fått någon musik- eller franskaundervisning. Även undervisningen i andra ämnen har varit svajig och problemkantad, berättar hon. – Och allt det har de lärt sig och vi kommer inte ha lärt oss nånting om musik. Då förstår jag hur mycket kunskap vi missar och hur dum man kommer verka vara när de kan allt det där, och så börjar vi gymnasium så kan vi ingenting, så vet vi inte ens vad en ton är, säger Nora Jag är på Noras skola för att vara med när Skolinspektionen gör en tillsyn här idag. Skolan har varit igång under nästan ett helt läsår, men det här är första gången som Skolinspektionen gör ett fysiskt besök för att kolla hur den nya skolan fungerar. Deltaskolan har sina lokaler inne i ett större kontorskomplex, en senapsgul byggnad i förortens centrum. Deltaskolan marknadsför sig som en skola för livet, och Visionen är att alla elever ska få godkänt i alla ämnen.  Hur bra fungerar kontrollen? Med skolpeng, aktiebolagsdrivna skolor och en i stort sett fri etableringsrätt har Sverige ett av världens mest liberala och decentraliserade skolsystem. I teorin kan vem som helst starta en skola. Men för att alla elever ska få en god och likvärdig skolgång, har vi sen 2008 Statens skolinspektion, en myndighet som ska se till att alla skolor – kommunala och fristående – håller måttet. Och tilltron till Skolinspektionen som grindvakt är stor. Utbildningsministern Jan Björklund har sagt att Skolinspektionen ska vara en vakthund mot dålig kvalitet. När det under senare år har rapporterats om problemskolor och oseriösa skolhuvudmän, när skolor gått i konkurs och elever och lärare lämnats vind för våg, så har svaret från politiskt håll ofta varit högre kvalitetskrav – och mer och bättre kontroll. Kaliber i samarbete med Skolministeriet från UR ställer frågan: hur bra fungerar den här kontrollen egentligen? Kan Skolinspektionen leva upp till så höga förväntningar? Och vad släpper man igenom? Och varför har Nora inte haft någon franska eller musik? – Sen kommer vi att intervjua rektorn, i en och en halv timme. Och i princip vad vi gör är att vi intervjuar rektorn utifrån ett strukturerat underlag. Vi kommer göra lektionsobservationer, sen kommer vi ha en intervju med eleverna i årskurs 8 och 9, säger inspektören från skolverket. Det är bara fristående skolhuvudmän som måste söka tillstånd och gå igenom en etableringskontroll för att få starta en ny skola. Den som vill starta en friskola fyller i en blankett och skickar in olika dokument till Skolinspektionen. De gör sen en prövning som nästan helt grundar sig på de inskickade dokumenten. När ansökan är godkänd så går den nya skolan igenom en etableringskontroll innan man startar. När Skolinspektionen gjorde en sån etableringskontroll för Deltaskolan på våren inför skolstarten förra året, så hittade man flera brister:  -      Verksamheten bedrivs inte av den huvudman som har godkännande för utbildningen -      Huvudmannen har inte tillgång till elevhälsa vid skolenheten -      Huvudmannen har inte lokaler för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas -      Huvudmannen har inte den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas -      Huvudmannen har inte anställt en rektor som uppfyller behörighetskraven i skollagen -      Huvudmannen har inte rekryterat behöriga lärare i samtliga ämnen som erbjuds vid verksamheten Skolhuvudmannen, Mia Lundberg enskild firma, fick då skicka in papper för att visa hur hon tänkte komma tillrätta med bristerna. Men Skolinspektionen såg att några brister fanns kvar. Det handlade om lärare som saknade behörighet, att det saknades lärare i vissa ämnen och att det inte fanns någon skolkurator. Men i juni 2013, inför skolstarten till hösten, fick Deltaskolan ändå klartecken för att starta och ta emot elever. Skolinspektionen förutsatte att huvudmannen skulle rätta till bristerna före terminsstart. Så långt har det mest varit fråga om en skrivbordskontroll. Det är alltså först nu i maj, när skolan har funnits i nästan ett år, som man tar reda på vad det har blivit av det hela, i verkligheten. "Viljan inte världens största" De två inspektörerna, en jurist och en pedagog, har suttit med på några lektioner under morgonen. Och nu har det blivit dags för ett samtal med skolans rektor Thomas Borg. –  Hur förmedlar ni till eleverna vad det är de ska lära sig och hur kursplanerna ser ut och så där? – Ja, alltså jag kan säga direkt att det som kan göra mig besviken ibland det är att det finns inte världens största engagemang. Om man så att säga ska demokratisera och låta eleverna delta i undervisningen. Så är det ju. Utan de är ju präglade att –planera det där, sköt det där. Viljan är inte världens största eller världens bästa, säger Tomas Borg   – Hos eleverna? – Ja just det, precis.                 Inspektörerna frågar om skolan har skolsköterska och skolkurator. De ställer frågor om bibliotek och utrustning, och de vill veta hur skolan jobbar med särskilt stöd. Det blir snart tydligt att allt inte är på plats, att mycket på skolan inte fungerar, något som rektorn själv medger. – Jag ser ju hellre att en elev går ut härifrån och kan läsa, skriva och räkna, prata engelska än att man kan…ha viss förståelse, förstå mig rätt. – Mm. Sen är det ändå många som har behov av musiken för att förstå engelska. Det får man inte glömma. – I know. Jag vet det. – Jag menar inte…det är inte som så att jag vill sätta det ämnet mot ett annat. Jag menar bara som så här att kan du få över pengar genom att göra så, och kunna anställa två mattelärare istället, eller två språklärare, så tycker jag att det är mer funktionellt. – Mm, jag förstår. Du vi pratade ju lite om lärarnas, och vi har bett om att få en lista och så vidare, men har alla lärare idag… har alla lärare pedagogisk utbildning idag, som jobbar här? – Både ja och nej. Alltså, en del har ju…alla har ju inte pedagogisk utbildning från lärarhögskolan. En del har ju en pedagogisk utbildning från idrottsrörelsen, till exempel. En har jobbat som polis i 20 år, som jag tycker också har en väldigt bra pedagogisk utbildning. Så är det. – Men alla har inte idag formell behörighet? --Nej. Det är riktigt, svarar Deltaskolans rektor Många skolinspektörer ifrågasätter systemet Vi ville veta hur inspektörer på Skolinspektionen själva ser på sina möjligheter att se till så att bara skolor som håller måttet får starta. Vi har fått kontakt med 116 inspektörer, som svarat på frågan om de tycker att kraven som ställs på nystartade skolor är tillräckliga? Och 40 av de uppger att de inte, eller delvis inte, tycker att kraven räcker. ”Bedömning görs utifrån dokument. Svårt att bedöma avsikten med att starta skolan, om de bakom har rätt kompetens mm. Svårt att säga hur det ska bli i verkligheten. Vissa huvudmän är kända som dåliga men får ändå tillstånd att starta nya skolor.” ”Huvudmän startar skolor utan att ha en plan eller veta ens hur man ska se till att eleverna får det de har rätt till. Även vid förstagångstillsyner där skolan uppger att de påbörjat arbete med många olika områden men sen visar det sig att inget gjorts på skolan sedan den startade. Det är inte en skola man bedriver utan en social inrättning för elever med trasslig skolbakgrund och där anställs även lärare som inte är utbildade.” Flera av inspektörerna vittnar om att det är svårt att bedöma om en huvudman är seriös eller ens vet vad det innebär att bedriva en skola. De berättar om uppstartsproblem och att de vanligaste bristerna de ser är att det saknas kompetenta lärare och lämpliga lokaler. Några av inspektörerna ställer också upp på intervjuer med oss mot att de får vara anonyma. Vi har därför låtit andra personer ersätta deras röster. Så här beskriver en av dem hur svårt det kan vara att komma åt olämpliga huvudmän: – Dels är det svårt att få kunskap om en huvudman om man aldrig haft en skolverksamhet innan, dels vet vi att det är många problemhuvudmän eller huvudmän med problem sen tidigare som ändå får tillstånd för att det är juridiskt väldigt svårt att… sätta dit dem eller liksom stoppa dem från att få tillstånd. Det ser vi gång på gång. Det är inte så lätt att komma åt. Det ska ganska mycket till också, det här med bevisbörda. Hon förklarar att även om man upptäcker brister redan i etableringskontrollen så kan det bli svårt att anmärka på bristerna, rent juridiskt, eftersom det är tidskrävande att samla in bevis som ska hålla i domstol - tid som inte alltid finns. Och då väljer man lätt den enklaste vägen. – Vi släpper det, vi låter det gå. Vi kollar det sen i förstagångstillsynen. Vi orkar inte sätta ner foten här heller, för det tar för mycket tid och resurser och det är jobbigt. – Och vad kan man hitta vid de här förstagångstillsynerna?   – Ja, men till exempel så kan man väl redan i förväg ibland se att det här kommer de inte att fixa, de kommer inte att ha kompetenta lärare vid skolstart. De säger att de kommer att ha den här lokalen i ordning och sen när de väl startar… vi kollar ju inte till exempel hur ska ni ge eleverna särskilt stöd. Det gör vi inte i etableringskontrollen. Det finns bara ett visst antal punkter vi kollar på eftersom verksamheten inte är igång. Flera av inspektörerna menar att kraven på nystartade skolor inte är tillräckligt högt ställda, att det inte går att stoppa oseriösa eller dåliga huvudmän så länge de har alla papper i ordning, och att skolorna som tillåts starta kan vara halvfärdiga. Och bilden av en halvfärdig skola är också vad Nora och andra elever på Deltaskolan, målar upp för oss. – I september började jag här… – Och hur tycker du att det har funkat på den här skolan? – Inte så jättebra. Om jag ska vara ärlig så ångrar jag litegrann att jag började här. Den är inte riktigt klar. – Skolan menar du? Hur då? – Det har varit lite sådär med lärare, typ vi har haft tre olika bildlärare. Kafeterian är inte fixad, vi har inga böcker, vi har inga skåp där vi kan lägga våra kläder…ja det är litegrann sådär. Jag tycker inte att den är riktigt förberedd. – Vilka andra ämnen bekymrar dig? Både när det gäller din kunskapsnivå när du ska börja gymnasiet, men också nhär det gäller betyg och så? – Det är musik, det är teknik, sen så är det…vad är det mer? SO… SO också. Det är ungefär de ämnena. Geografi…har vi haft geografi?  (Elever i bakgrunden: – Nä) Vi har inte haft geografi heller… – Har du mycket kamrater på andra skolor så du kan jämföra och höra med dem? – Ja… de tycker att den här skolan är väldigt dålig. Och när jag hör hur mycket de lär sig så mår man själv lite dåligt för jag känner man vill ju inte verka dum sen när man börjar på gymnasiet. – Vad var det som gjorde att du ville byta skola till att börja med? – Det lät så bra, det lockades, rektorn pratade så bra, alla var jättenöjda i början, men sen så började man märka lite grann att den inte var så bra. De får det att låta så bra, så man blev lite lurad, kan man säga. Jag frågar en annan av inspektörerna som vi har pratat med, också hon vill vara anonym och har fått sin röst utbytt, jag frågar om hon tycker att det är rimligt att elever får gå på en skola där allt inte är på plats och kanske förlora en termin eller två. – Nä, nä, absolut inte. Det är det, man är för snäll egentligen och det är väl inte förrän nu man har börjat utarbeta någon form av att man hellre ska fälla än att fria, för egentligen är det tvärtom från vår sida. Det handlar ju om att man måste vara insatt i att det är från dag ett som man ska ha en bra utbildning. Inte att ”vi håller på att göra det här” och ”vi ska fixa”. Om man tänker på vilka som ska gå i de här skolorna, så är det ju för deras skull man ska kunna vara hårdare och stoppa på en gång. Riksrevisionen hittar brister Redan 2012 tittade Riksrevisionen på hur Skolinspektionens kontroller av nystartade friskolor fungerade. Nina Gustafsson Åberg, är utredare på Riksrevisionen och hon menar att Skolinspektionen har svårt att leva upp till den roll man fått i det svenska skolsystemet. – Skolinspektionen har en väldigt viktig roll i det här systemet, för att få hela systemet med fristående friskolor att fungera så behöver man ha en myndighet som släpper in rätt aktörer. Och i den meningen så tycker vi att Skolinspektionen behöver utveckla sin prövning. Riksrevisionen såg i sin granskning att Skolinspektionen hittade brister hos två tredjedelar av alla nystartade skolor när man gjorde en förstagångstillsyn på skolorna. Många av bristerna var återkommande, å det handlade ofta om lärare som inte var behöriga och dålig uppföljning av elevernas kunskaper. Prövningen för att få starta skolor handlar mer om att huvudmannen ska svara rätt på en blankett, säger Nina Gustafsson Åberg: – Och då är frågan lite grann vad prövningen faktiskt lyckas fånga? Man måste komma ihåg att det är en jättekomplex verksamhet… alltså, en majoritet i riksdagen vill ha fristående skolor och man vill att de ska vara bra från dag ett och samtidigt har den här myndigheten ett uppdrag att granska en verksamhet som inte finns. Och det är jättesvårt. Och den här paradoxen, att man fått i uppdrag att granska en verksamhet som inte finns, väcker frågan vad man egentligen kan förvänta sig av Skolinspektionens granskning. – Alltså, vad kan vi ha för förväntningar egentligen på den här prövningen, vad kan man tro att den kan leda till? Det kanske är så att den här prövningen kan sålla bort de allra, allra värsta exemplen och den sållar ju bort väldigt många, det måste man komma ihåg. Men det är samtidigt så som vi också såg att det finns problem med lärare och det finns problem med lokaler och finns ett antal problem som ofta återkommer. Så om man fördjupar prövningen av de områden så kommer man eventuellt de problemen lite tidigare i alla fall. Eller kan se varningstecknen ännu tydligare så att man kanske kan fatta ett annat beslut helt enkelt, säger Nina Gustafsson Åberg. Riksrevisionen kom alltså fram till att Skolinspektionen måste bli bättre när de gör sin prövning, men de påpekar också att politikerna har gett Skolinspektionen en svår uppgift, att granska en verksamhet innan den startar. Skönt att lämna skolan För Nora och några av hennes skolkompisar är skadan redan skedd, men hon tycker ändå det ska bli skönt att gå ut nian, trots att hon fortfarande inte vet hur det blir med betyg och ämnen hon inte haft någon undervisning i hittills. – Men det känns skönt ändå, vi ska sluta nu, jag gick bara här i ett år, min brorsa gick här i sjuan, min mamma tog ut honom direkt, och jag ville inte att han skulle gå här för tre år… att gå här, det känns som att han skulle tappa så mycket kunskap som andra lär sig på andra skolor. Om ni kollar runt så märker ni: det är som en fritidsgård. Man gör lite grann hur man vill, man kommer när man vill, man går när man vill. Man har ingen respekt för tiderna och sånt där. Deltaskolans huvudman, Mia Lundberg, har fått chansen att bemöta kritiken från eleverna, men hon hänvisar till rektorn Thomas Borg. Han medger att de haft problem med lokaler och lärare i praktiska och estetiska ämnen, och också när det gäller språkundervisningen. Men trots att han tidigare stolt berättat att skolan är bra på att locka till sig elever, tycker han inte att allt är skolans fel. Noras känsla av att ha blivit lurad, och att skolan är som en fritidsgård, avfärdar han. Och han menar att det är svårt att garantera att eleverna får all undervisning som de har rätt till. – Alltså, det stora problemet är ju vår årskurs 9 där vi inte lyckats med alla bitar. En anledning är ju då att om man byter skola, och byter man skola efter jul, sista terminen som är kvar, det är ju svårt för oss att reparera nånting som man har… man har flytt från nånting va, man hoppar från en tunna till en annan, men vår ambition är att när de går ut så ska de ha betyg i alla ämnen som de har rätt till innan de går ut, säger Thomas Borg. – Det är inte så långt kvar av terminen, hur ska man göra då ? Hur ser du på det? – Först och främst är det så här att, jag har försökt få in antalet timmar som de haft i musik tidigare, och delvis på grund av den timplanslösa skolan så är det svårt att veta hur många timmar musik de haft. – Du har ju ansvar för din skola och för de elever som går här och i det ansvaret ligger ju att ta reda på hur mycket timmar de har gjort i ett visst ämne för att kunna ge den undervisning de har rätt till? – Men alltså, det är klart att jag har ett ansvar för det, men det är ju ganska svårt när man börjar här och har en skolbakgrund där man har bytt skola två eller tre eller fyra eller kanske ännu fler gånger.   fria skolvalet, men en klar nackdel är faktiskt den biten att man kan byta. Man kan hoppa från tunna till tunna när man får problem eller är besviken eller inte är nöjd med betygen, då byter man skola. Och någonstans på resans gång så tappar man information och man tappar nettotid, och det kan ju inte vara som så att den som står sist i produktionskedjan, i det här fallet vi, att skulden enbart ska hamna på oss. Vi har kunnat berätta att Skolinspektionen – kontrollinstansen som ska se till att bara skolor som håller måttet får starta, att de ändå släpper igenom skolor som inte är färdiga. Vi har hört inspektörer som själva berättar om krav som är för lågt ställda. Och när Riksrevisionen undersökte hur bra Skolinspektionens etableringskontroller fungerar, så såg de att två tredjedelar av skolorna som fått starta hade brister när de senare följdes upp. Kanske rättar skolorna till problemen med tiden. Men konsekvenserna – i form av knackig skolgång, uteblivna betyg och osäkerhet inför framtiden, får de elever ta som har oturen att vara först att välja en sådan skola, en skola som trots att den har blivit godkänd av en myndighet, inte kan ge dem den undervisning de har rätt till. Skolinspektionens generaldirektör svarar Är det rimligt att elever som valt en nystartad skola med en massa förhoppningar, att de ska behöva finna sig i att saker inte finns på plats och att undervisningen inte fungerar - under en termin, under ett helt läsår? Nej, det tycker inte den person som är högst ansvarig för kontrollmyndigheten: – Det är naturligtvis inte alls rimligt att elever går i en verksamhet som inte uppfyller lagstiftningens krav och här har ju huvudmannen ett mycket mycket tydligt ansvar, säger Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler. – Men man måste också komma ihåg, i det system som finns, de politiska partierna är överens om att det ska finnas fristående skolor och kommunala skolor. Det ska finnas en möjlighet för nya fristående skolor att etablera sig. Då tror jag att man ska vara medveten om att det finns en uppbyggnadsfas för skolorna, precis som det kan finnas stora fördelar i en helt nystartad skola. Men systemet ser ut så att vi har fristående skolor, vi har ett ansökningsförfarande och ansvaret för att bedriva skolan det ligger hos kommunen och de fristående skolhuvudmännen. Och vi ska granska och peka på brister och nödvändiga utvecklingsområden för att eleverna ska få sin rätt till utbildning tillgodosedd, fortsätter Begler. Ann-Marie Begler är tydlig med att Skolinspektionens verksamhet inte ska ses som någon garant för att skolor som startar verkligen håller måttet. – Nej, och det är ju så att våran etableringskontroll liksom våran tillsyn det skapar ju inga garantier, utan ansvaret för skolverksamheten det ligger ju hos huvudmannen som, när det gäller fristående skolor äger skolan, eller hos de kommunala huvudmännen. Där ligger det, liksom, absolut tydliga ansvaret. Det vi kan göra med vår etableringskontroll det är att se: finns de grundläggande förutsättningarna på plats? Kraven som ställs på nystartade skolor är inte tillräckliga, enligt många av de inspektörer som vi har frågat, men det, menar Ann-Marie Begler, är inte något myndigheten kan rå över. – Man kan naturligtvis ha olika uppfattning om kraven är tillräckliga. Vi följer ju de kraven som lagstiftningen ställer. Man kan ju liksom ha lagstiftning som anger andra typer av krav. Men vårat uppdrag här, det är ju inte att hitta på någon egen verksamhet utan det är att följa de kraven som Sveriges riksdag har beslutat om ska gälla vid etablering av en skola. – Många av inspektörerna säger då att det är svårt att kontrollera vissa saker, alltså huvudmannens intentioner, seriositet eller kompetens att faktiskt bedriva skolverksamhet, och att det är lätt att missa, alternativt att man inte kan komma åt saker fast man ser dem…hur ser du på er roll i det här? – Jo, naturligtvis är det ju så att vissa saker är ju hemskt hemskt tydliga för oss, och det kan man ju också se i våra beslut. Det finns andra saker som är väldigt mycket svårare att kontrollera där vi är hemskt beroende av att få information från elever, från föräldrar och också från lärare. Så att det är ju alltid en problematik i tillsyn och i granskning. Det som vi har gjort då för att förbättra vårt underlag i vår tillsyn det är att vi frågar elever, vi frågar personal och vi frågar föräldrar inför vår tillsyn hur de ser på sin skola. Och då får vi ett väldigt rikt material. – Den myndighet som ska vara en vakthund mot dålig kvalitet måste alltså kompromissa med elevers rättigheter, för att det ska finnas en möjlighet för nya skolor att etablera sig. Det är så systemet ser ut. Och ansvaret för att ge alla elever en god och likvärdig skolgång har samhället överlåtit åt var och en av de aktörer som verkar på skolmarknaden. Vad kom då Skolinspektionen fram till efter tillsynsbesöket på Deltaskolan i maj? I somras, den 27 juni, kom beslutet: ”Skolinspektionen konstaterar att det fortfarande saknas rutiner och strukturer på många områden. Det saknas exempelvis rutiner för att säkerställa att eleverna får ta del av utbildningens mål och att de ges möjlighet att utöva inflytande över utbildningen …” (ljudet tonar ut) Beslutet mynnar ut i ett föreläggande om 11 punkter. Det betyder 11 konkreta brister som Deltaskolans huvudman måste komma tillrätta med. Kritiken handlar om att alla lärare inte är behöriga eller har utbildning för det de undervisar i. Att det saknas specialpedagogisk kompetens och skolkurator. En annan kritikpunkt är att skolan inte alltid gör klart för elever vad målet med utbildningen är, vilka krav som ställs på dem och vilka rättigheter de har. Och det här bekräftar mycket av Noras kritik mot skolan. Deltaskolan säger till oss att de inte håller med om Skolinspektionens kritik i alla delar. Men senast den 30 september måste de redovisa för Skolinspektionen att de har rättat till bristerna. Då är Nora någon annanstans, men i hennes och klasskamraternas gamla skolbänkar sitter en ny uppsättning elever, som kanske har samma förhoppningar och förväntningar som Nora hade. Och hur gick det då för Nora till slut? Hon erbjöds en nödlösning med franskan som hon inte var nöjd med och tackade nej till, men musiken tog skolan igen genom att de två sista veckorna före skolavslutningen ägnades helt åt musik. – Han fixade ju det de två sista veckorna tror jag det var, så det var ju bra att vi fick musik men det var lite klantigt att fixa det de två sista veckorna när man nästan slutat skolan. – Hur var det, vad gjorde ni på de här veckorna? – Vi lärde oss spela piano några låtar, sjöng, spela trummor… vi hann ändå med ganska mycket för att vi gick ju varje dag i två veckor. – Men tror du att du lärde dig lika mycket som om… – Nä, det tror jag inte eftersom de andra niorna, eller skolorna gick i musik i ett helt år… och man läser ju också på musiken om historien om musik, det gjorde inte vi. Vi hann inte det. Den skolan, Deltaskolan hade behövt ett år till. Den var inte riktigt klar. Man kände det. Reporter: Maya Abdullah UR  maya.abdullah@ur.se Producent: Karl Brodin UR karl.brodin@ur.se Exekutiv producent: Andreas Lindahl andreas.lindahl@sverigesradio.se Nästa vecka fortsätter Kalibers granskning av Skolinspektionens möjligheter att hålla ordning i den svenska skolan.  Då handlar det om hur fasaderna putsas upp när skolinspektionen kommer på besök. 

Tore og Einars podkast om Norge - i anledning grunnlovsjubileet 1814-2014. Tema for episoden er kultur. Den som velger noe annet en kultur (og underholdning) når de spiller Trivial Pursuit er ganske spesielle personer. Einar er en sånn person. Han velger Geografi. Tore velger alltid kultur. Det skulle gi grobunn for en del interessante diskusjoner.

Tore og Einars podkast om Norge – i anledning grunnlovsjubileet 1814-2014. Med Tore Sagen og Einar Tørnquist. Tema for episoden er geografi.

#kunskap #minne #skola #internet #lärande #för ändring

I avsnitt 68 av Obiter Dictum listar vi världens bästa platser för populärkulturella berättelser. Det blir bland annat anekdoter från datasalar i Kina och turkiska badhus.

This episode is about the Roman invasion and conquest of England.

Learn more about the Anglo-Saxon settlers. Where did they come from, and why?

A short introduction to some of the first settlers in Britain, the Celts.

Julia, Mattias och Kristoffer börjar en Norden-special med att gå igenom det viktigaste i Nordens geografi och politik och en del om nordiska samarbeten.

Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter Norden-specialen genom att gå igenom Danmarks geografi och politik.

Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter Norden-specialen genom att gå igenom Finlands geografi och politik.

Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter Norden-specialen genom att gå igenom Norges geografi och politik.

Mattias och Kristoffer fortsätter Norden-specialen genom att prata om Islands geografi och politik.

Mattias och Julia fortsätter Norden-specialen och pratar om Sveriges geografi.