Podcasts about elektricitet

Det här är bara utvecklingen, den får vi vika oss för! Så beskriver statsvetaren Evert Vedung den inställning som gjorde att Sverige på kort tid lyckades skapa ett överskott av elektricitet, med ett högt pris för naturen och samerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20220830.Sveriges elhistoria är den om tidig och snabb utbyggnad av olika energislag som kunde producera el till låga priser. Om innovationer, framsynthet och långsiktighet, men också om naturvärden som offrades i moderniseringens namn. Har vi idag något att lära av den historien, när nu elproduktionen i landet behöver öka kraftigt och snabbt, för att vi ska nå klimatmålen och samtidigt ha en ekonomi i tillväxt?I tre program besöker Vetenskapsradion några olika elhistoriska platser i Sverige. I denna första del bland annat Horndal i Dalarna, som var den sydliga slutpunkten för den första kraftledningen mellan norra och södra Sverige, vilken togs i drift 1936. Horndal är än idag en stor knutpunkt för kraftledningar och inte minst därför har Google planer på att bygga ett gigantiskt datacenter där, som kommer att sluka oerhörda mängder el.Vi får också höra historien om hur det spektakulära Stora Sjöfallet i Lappland offrades för vattenkraften.Medverkande: Magnus Carlson, förvaltare Vattenfall; Kerstin Enflo, ekonomhistoriker Lunds Universitet; Lasse Wallbing, kraftverksveteran och aktiv i Porjus arkivkommitté; Lars-Erik Lindström på museet i Krångede; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap på Uppsala Universitet; Börje Forslund, lokalhistoriker från Avesta samt Bengt Söderkvist, boende i Horndal.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Ditt hjärta slår tack vare elektriska impulser, och dina tankar beror på elektriska signaler mellan hjärnceller. Varje rörelse och varje sinnesintryck är möjlig tack vare ett system som leder ström mellan kroppens celler och grunden för allt detta är små kanaler i cellernas membran: jonkanaler. Neurobiologen berättar om spänningen i cellerna som styr allt från hjärtats slag till hur vi rör oss, känner, ser och tänker. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kan du inte vänta tills måndag eller torsdag? Vill du ställa en lyssnarfråga? Gå in på Instagram och följ Ellinor och Melina på:@melina.criborn@ellinorlofgrenKlipps av Victor Ganguly@victorganguly Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Energiföretaget Climeons vd, Lena Sundquist, gästar Småbolagspodden för att förklara deras patenterade teknologi där de omvandlar värme till hållbar elektricitet. Hon berättar även om bolagets marknader samt deras nyligen uppdaterade HeatPower 300, vilken öppnar upp för en mer kostnadseffektiv och hållbar elproduktion. Avsnittet är ett betalt samarbete med Climeon. Programledare: Emma Hedman från Unga Aktiesparare. Småbolagspodden produceras av contentbyrån Borg Owilli.  

"Det här är bara utvecklingen, den får vi vika oss för!" Så beskriver statsvetaren Evert Vedung den inställning som gjorde att Sverige på kort tid lyckades skapa ett överskott av elektricitet, med ett högt pris för naturen och samerna. Sveriges elhistoria är den om tidig och snabb utbyggnad av olika energislag som kunde producera el till låga priser. Om innovationer, framsynthet och långsiktighet, men också om naturvärden som offrades i moderniseringens namn. Har vi idag något att lära av den historien, när nu elproduktionen i landet behöver öka kraftigt och snabbt, för att vi ska nå klimatmålen och samtidigt ha en ekonomi i tillväxt?I tre program besöker Vetenskapsradion några olika elhistoriska platser i Sverige. I denna första del bland annat Horndal i Dalarna, som var den sydliga slutpunkten för den första kraftledningen mellan norra och södra Sverige, vilken togs i drift 1936. Horndal är än idag en stor knutpunkt för kraftledningar och inte minst därför har Google planer på att bygga ett gigantiskt datacenter där, som kommer att sluka oerhörda mängder el.Vi får också höra historien om hur det spektakulära Stora Sjöfallet i Lappland offrades för vattenkraften.Programmet är en repris från 30 augusti 2022. Medverkande: Magnus Carlson, förvaltare Vattenfall; Kerstin Enflo, ekonomhistoriker Lunds Universitet; Lasse Wallbing, kraftverksveteran och aktiv i Porjus arkivkommitté; Lars-Erik Lindström på museet i Krångede; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap på Uppsala Universitet; Börje Forslund, lokalhistoriker från Avesta samt Bengt Söderkvist, boende i Horndal.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Den svenska elektrifieringen föddes på platser med namn som Näs, Nyhammar, Marma och Stocksbo. Brukssamhällen och småorter var pionjärer i en tid när strömmen inte kunde transporteras så långt från de vattendrag som ofta stod för kraften. År 1876 inleddes elektrifieringen av Sverige. Då fick nämligen sågverken i Näs i Dalarna och Marma i Hälsingland båglampor, vilket gjorde att timmer även kunde sorteras i mörker.Några år senare,1888, experimenterades det med elmotorer vid Nyhammars bruk i Dalarna och året efter lyckades man där överföra el från ett kraftverk till en gruva, ett avstånd på 1,3 kilometer. Det var likström och inte möjligt att ha långa kraftledningar då spänningsfallet blev för stort.Växelströmmen som introducerades tidigt på 1890-talet innebar att elen kunde transformeras och därmed överföras på längre avstånd. Men den som gjorde växelström verkligt meningsfull var uppfinnaren Jonas Wenström som tog patent på ett trefassystem, vilket gjorde att även växelströmmen kunde användas för att driva till exempel motorer av olika slag.På många håll på den svenska landsbygden fick man el tidigt. En sådan plats var Stocksbo i norra Hälsingland, där bonden och skogsägaren Anders Olsson var drivande i anskaffandet av en turbin år 1892.Programmet är en repris från 12/9 2022. Medverkande: Tommy Hjort; elingenjör och aktiv i Västerbergslagens Ingenjörsklubb; Bengt Söderkvist, lokalhistoriskt intresserad boende i Horndal; Kerstin Enflo, ekonomihistoriker vid Lunds universitet; Staffan Olsson och Jon-Erik Botås, elhistorieentusiaster i Stocksbo.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

"Elektriker! Du har ett av samhällets absolut viktigaste jobb just nu!" Eric Zinn, Hållbarhetschef Göteborg Energi får klä skott för Elektrikerpoddens frågor om hur staden ställer om. Vilka energikällor är hållbara? Elektricitet går att framställa på många olika sätt. Gas, vind, kärnkraft, vatten m.m. Är alla sätt tillräckligt hållbara när vi ställer om och vad vi ställer om till? Vi hinner även med att avslöja grön el :) Inom 15 år ser Göteborg Energi ett fördubblat energibehov. Omställningen till elfordon är en faktor, Northvolt bygger en helt ny batterifabrik är ytterligare en. Stena, Göteborgs Hamnar och utbyggnaden av Volvo Lundby är tre andra verksamheter som kommer kräva stora mängder el. Positivt för oss inom elbranschen, kritiskt för staden och spännande för lokala energibolaget.  Göteborg har en stor omställning. Din egen ort eller stad har liknande utamaningar och kommer kräva din kompetens för omställningen till el. Håll i er!

Hjärtats intelligens! I detta avsnitt lär du dig om hjärtat och forskning bl.a. på vårt hjärtfält och kroppens elektricitet Hjärtat skapar ett elektromagnetiskt fält som vi kan mäta flera meter bort från oss Hur påverkar det oss själva och andra?  Uttrycket ”lyssna till ditt hjärta” innehåller väldigt många sanningar… Enligt modern forskning är vi människor till stor del elektriska varelser, och hjärtat är helt centralt i detta Visste du att … läs mer Inlägget 331: David Appelgren – Hjärtats intelligens, kroppens elektricitet & hur hjärtat skapar ditt energifält dök först upp på 4Health.se by Anna Sparre.

FÖLJ OSS PÅ YOUTUBE - Elektrikerpodden TEKNIKAVSNITT - Allt svårt, ibland tråkigt och t.o.m. ointressant MEN superviktigt för oss elektriker blir både roligare och enklare i podd-format! Lyssna till hur branschens alla experter uttrycker sig kring standarder och regler och vad som påverkar dem till olika svar. - Hör av dig om du vill att vi lyfter ett specifikt ämne! RABATTKOD HOS EL-VIS "EP2023"  Med koden får man som lyssnare en kostnadsfri, valfri, SEK Handbok (PDF) + Webbkurs i kabeldimensionering eller kalkylering. (Erbjudandet gäller endast nya kunder som är lyssnar på Elektrikerpodden - Totalt värde: 3 388 kr). EL-UTBILDNINGAR DIGITALT OCH TIDSEFFEKTIVT HOS www.trainor.se

-----> Prenumerera på vår Youtube-kanal och hjälp oss fortsätta göra det vi gör!             Ekonomiska kabeldimensionering:  till Ecocalc       SÄKER LADDBOX: Garo Entity     Schneider Electric: Wiser PowerTags Resi9

Vært: Henrik Heide Medvirkende: Therese Moreau, Thomas Djursing og Marie Dahl, medinstruktør på forestillingen ‘Elektricitet', Statens Museum for Kunst Klip: Søren Rask Petersen I denne uges Transformator handler det først om tre højprofilerede projekter til i alt 16 millioner kroner, hvor jobcentre har taget kunstig intelligens i brug som et led i beskæftigelsesindsatsen. Men det må de ikke. Datatilsynet har slået fast, at kommunerne ikke har lovhjemmel til at benytte beskæftigelses-algoritmen ASTA, som var udviklet til at forudsige borgernes risiko for langtidsledighed. Hvad nu hvis? Sådan har Nasa spurgt i en undersøgelse, 20 år efter at rumfærgen Columbia 1. februar 2003 sprang i luften på vej ned gennem atmosfæren. Hvad nu hvis Nasa havde opdaget, at Columbia var så beskadiget under sin opsendelse, at den aldrig ville overleve en turen ned gennem atmosfæren. Ville det så være muligt at lave en redningsaktion i rummet? Kan man fortælle om H.C. Ørsted, Tesla og Edisons bedrifter med operasang og digtoplæsning? Det forsøger performancegruppen Hotel Proforma i udstillingen ‘Elektricitet' på Statens Museum for Kunst i København. Gennem 18 rum kan man opleve en stribe historiske og videnskabelige nøglepunkter, lige fra kulbuelys, induktion og vekselstrøm til den elektriske stol. Links Kommuner kaster håndklædet i ringen: AI-profilering ulovligt i jobcentrene It-professor: Automatisering af beskæftigelsesindsatsen »strider mod bedre vidende« AI-forudsigelser om enkelte mennesker er no go 20-året for rumfærge-ulykke: Nasa-rapport viser astronauter kunne være reddet Udstilling-forestilling på Statens Museum for Kunst: ‘Elektricitet'

Vi pratar om elektricitet - hur går det till? Vad är förbrukning? Spartips etc. Välkomna!

En lampe på Frejas værelse er holdt op med at lyse

Den svenska elektrifieringen föddes på platser med namn som Näs, Nyhammar, Marma och Stocksbo. Brukssamhällen och småorter var pionjärer i en tid när strömmen inte kunde transporteras så långt från de vattendrag som ofta stod för kraften. År 1876 inleddes elektrifieringen av Sverige. Då fick nämligen sågverken i Näs i Dalarna och Marma i Hälsingland båglampor, vilket gjorde att timmer även kunde sorteras i mörker.Några år senare,1888, experimenterades det med elmotorer vid Nyhammars bruk i Dalarna och året efter lyckades man där överföra el från ett kraftverk till en gruva, ett avstånd på 1,3 kilometer. Det var likström och inte möjligt att ha långa kraftledningar då spänningsfallet blev för stort.Växelströmmen som introducerades tidigt på 1890-talet innebar att elen kunde transformeras och därmed överföras på längre avstånd. Men den som gjorde växelström verkligt meningsfull var uppfinnaren Jonas Wenström som tog patent på ett trefassystem, vilket gjorde att även växelströmmen kunde användas för att driva till exempel motorer av olika slag.På många håll på den svenska landsbygden fick man el tidigt. En sådan plats var Stocksbo i norra Hälsingland, där bonden och skogsägaren Anders Olsson var drivande i anskaffandet av en turbin år 1892.Medverkande: Tommy Hjort; elingenjör och aktiv i Västerbergslagens Ingenjörsklubb; Bengt Söderkvist, lokalhistoriskt intresserad boende i Horndal; Kerstin Enflo, ekonomihistoriker vid Lunds universitet; Staffan Olsson och Jon-Erik Botås, elhistorieentusiaster i Stocksbo.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

En perfekt global storm har blåst upp på världens elmarknader. Vi ber elbolagschefen David Karlsson reda ut vad det handlar om. Det blir massor om vettigheter, lite om livet i rymden, något om broccoli och tipsen som gör dig rikare, om du inte redan är en snåljåp!

"Det här är bara utvecklingen, den får vi vika oss för!" Så beskriver statsvetaren Evert Vedung den inställning som gjorde att Sverige på kort tid lyckades skapa ett överskott av elektricitet, med ett högt pris för naturen och samerna. Sveriges elhistoria är den om tidig och snabb utbyggnad av olika energislag som kunde producera el till låga priser. Om innovationer, framsynthet och långsiktighet, men också om naturvärden som offrades i moderniseringens namn. Har vi idag något att lära av den historien, när nu elproduktionen i landet behöver öka kraftigt och snabbt, för att vi ska nå klimatmålen och samtidigt ha en ekonomi i tillväxt?I tre program besöker Vetenskapsradion några olika elhistoriska platser i Sverige. I denna första del bland annat Horndal i Dalarna, som var den sydliga slutpunkten för den första kraftledningen mellan norra och södra Sverige, vilken togs i drift 1936. Horndal är än idag en stor knutpunkt för kraftledningar och inte minst därför har Google planer på att bygga ett gigantiskt datacenter där, som kommer att sluka oerhörda mängder el.Vi får också höra historien om hur det spektakulära Stora Sjöfallet i Lappland offrades för vattenkraften.Medverkande: Magnus Carlson, förvaltare Vattenfall; Kerstin Enflo, ekonomhistoriker Lunds Universitet; Lasse Wallbing, kraftverksveteran och aktiv i Porjus arkivkommitté; Lars-Erik Lindström på museet i Krångede; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap på Uppsala Universitet; Börje Forslund, lokalhistoriker från Avesta samt Bengt Söderkvist, boende i Horndal.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

"Det här är bara utvecklingen, den får vi vika oss för!" Så beskriver statsvetaren Evert Vedung den inställning som gjorde att Sverige på kort tid lyckades skapa ett överskott av elektricitet, med ett högt pris för naturen och samerna. Sveriges elhistoria är den om tidig och snabb utbyggnad av olika energislag som kunde producera el till låga priser. Om innovationer, framsynthet och långsiktighet, men också om naturvärden som offrades i moderniseringens namn. Har vi idag något att lära av den historien, när nu elproduktionen i landet behöver öka kraftigt och snabbt, för att vi ska nå klimatmålen och samtidigt ha en ekonomi i tillväxt?I tre program besöker Vetenskapsradion några olika elhistoriska platser i Sverige. I denna första del bland annat Horndal i Dalarna, som var den sydliga slutpunkten för den första kraftledningen mellan norra och södra Sverige, vilken togs i drift 1936. Horndal är än idag en stor knutpunkt för kraftledningar och inte minst därför har Google planer på att bygga ett gigantiskt datacenter där, som kommer att sluka oerhörda mängder el.Vi får också höra historien om hur det spektakulära Stora Sjöfallet i Lappland offrades för vattenkraften.Medverkande: Magnus Carlson, förvaltare Vattenfall; Kerstin Enflo, ekonomhistoriker Lunds Universitet; Lasse Wallbing, kraftverksveteran och aktiv i Porjus arkivkommitté; Lars-Erik Lindström på museet i Krångede; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap på Uppsala Universitet; Börje Forslund, lokalhistoriker från Avesta samt Bengt Söderkvist, boende i Horndal.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Stötta oss och få ETT EXTRA AVSNITT I VECKAN: Underproduktion.se/kollasvensken. Annars finns Swish: 1230396796. Helvete vilket matigt avsnitt: B-elvan! Miljöaktivism! Spelares grej! Succevecka! Kulan! Elanga! Greuth Escape! Massor mer! Dinprestation.se (rabattkod KollaSvensken20)

Elmarknaden är en reglerad marknad, men som är riggad till fördel för elnätsföretagen - de som äger den kabel som elen distrbueras genom. Delar av elräkningen är en teoretiskt uttänkt, politiskt beslutad modell som låter elnätsföretagen ta så höga avgifter att regeringen när det införde gick in och finansierade delar via statsbudgeten - pengar som gick rakt till företagen. Den andra delen är priset på själva varan, som i praktiken sätt av Putins pris på gas. I och med den integrerade elmarknaden kan vi bygga ut den klimatvänliga elen hur mycket som helst i sverige, utan att veta om det räcker för en fossilfri industri och transporter. Tyskland å andra sidan kan fixa elförsörjningen med svensk el utan att behöva ställa om från kolkraft till vindkraft själva. Här hur Sandro Scocco nördat ner sig helt i elmarknaden, och drar Jenny Lindahl med sig. Sist i avsnittet: Electricity, av Hunter S Thompson. Inläst av författaren själv i ljudversionen av boken Songs of the Doomed

Glædelig jul! I dette afsnit tager vi sydpå og besøger Teatret Masken i Nykøbing Falster. Teatret har til huse i en gammel turbinehal, hvilket er en vigtig detalje i forhold til deres teaterspøgelse. Lyt med for at finde ud af, hvor de sorte fodspor leder hen...Tak til Teatret Masken, Nils Kragh, Hannah Karina Mikkelsen og Carsten Petersen.Vi anbefaler, at du lytter til Scenegeist med høretelefoner, for at opnå den bedste lyd.

Svensk energiförsörjning är en laddad framtidsfråga. Där har Anna Borg, vd och koncernchef för Vattenfall, en huvudroll. När Vita Huset och Joe Biden nyligen kallade världsledare till klimatkonferens var det Vattenfalls Anna Borg som fick representera blågult. Nyfikenheten är stor på hur svensk industri innoverar med el. Hon ser just nu många ljuspunkter i klimatomställningen. ”Jag tycker att det finns väldigt mycket hopp. Det händer så många saker samtidigt. Jag tror att det kommer att gå snabbare än vad vi kanske tror.” Lyssnare får veta hur hon tänker när Vattenfall sätter sina mål och vad hon som Vattenfallsveteran tog med sig tillbaka från två år i entreprenörsvärlden, som Nordenchef för Klarna. Cissi Elwin ställer också Anna Borg inför en rad knepiga chefsdilemman: Kan hon låta bli att styra upp uselt organiserad service på krogen när hon är ute med vänner? Är det okej att be medarbetare att lajka Vattenfall mer i sociala kanaler? Tvekar hon när en supertalang sladdar in till anställningsintervjun i en bränsleslukande Ferrari?

I dag er dagen hvor titanerne samles til at lave det ultimative cross-over i dansk educational-comedy podcast historien!I dag er dagen hvor Vanvittig Verdenshistorie bliver Videnskabeligt Udfordrede! Og udfordrede bliver de, for afsnittet i dag skal handle om verdens mest begivenhedsrige mand. Søn af en lysmager, opdager af elektriciteten, opfinder af et eller andet komfur som ingen rigtigt brugte og vigtigst af alt: USAs første officielle postbud - cirka.Hør med når Peter og Alexander fra Vanvittig Verdenshistorie gæster og fortæller om Benjamin Franklins liv og karriere, når Mark svarer igen med Franklins opfindelse af det fleksible sølvkateter til hans brors tissemand og når Flemming fortæller om Franklins fedeste fest med strøm over det hele!Det her - det bliver vildt!Skulle du have lyst til at støtte Videnskabeligt Udfordret, så kan du gøre det ovre på vores 10er. Det koster penge, men til gengæld får du også noget for det - nemlig adgang til et eksklusivt bagkatalog med masser af ekstramateriale! Og til vores Discord-server hvor vi sender hinanden billeder af høns. https://bit.ly/VU10erDu kan også tjekke vores webshop: bit.ly/vushop. Vi har T-shirts, kaffekopper og tasker! Og meget mere! Der er også en hønsetrøje!Send os water hilarious science eller stil et spørgsmål på facebook, Instagram eller vudfordret@gmail.comTak til Christian Eiming for disclaimer.Tak til Barometer-Bjarke for Gak-O-meteretHusk at være dumme

Hvad er elektricitet? Hvor megen strøm skal vi bruge i fremtiden, og hvor skal den komme fra? Hvad er elektromagnetisme, og hvad bruges det til? Hvordan kan vi lagre strøm? Vi har eksperter i studiet. Vært: Peter Lund Madsen.

”Det er fantastisk, når et lille land som Danmark kan være verdensledende på et område. Det må vi aldrig give afkald på”, siger bestyrelsesformand for Vestas, Bert Nordberg. Men tænk på, hvilken indflydelse vi ville have, hvis vi stod sammen som én nordisk enhed i en europæiske og global kontekst. Ifølge Bert Nordberg, bør vi satse på at opbygge et stærkere nordisk samarbejde, som kan give os en betydningsfuld stemme i verdenssamfundet på klimaområdet. Vært på programmet: Peter Mogensen, direktør i Kraka og politisk kommentator.Medvirkende: Bert Nordberg, bestyrelsesformand for Vestas og Anders Dons, Nordisk CEO for Deloitte.

Är vi någonting mer än vår fysiska kropp? Vad är egentligen elektricitet och medvetande? Vad utgör vår innersta kärna, och hur sker livsupplevelsen? I detta tredje avsnitt av "Kosmologi i fickformat" berättar Rune Östensson om några grundläggande principer i Martinus världsbild som rör vårt medvetande och vad elektricitet är, djupast sett. Rune samtalar med Lars Palerius och Pernilla Rosell. Vi fördjupar oss i det faktum att allt som är skapat egentligen består av strålformig materia, enligt Martinus, och att vår fysiska kropp kan betraktas som fjärrstyrd.  Vi reflekterar också över vad vårt innersta väsenskärna är och hur vi kan förstå vårt jag, samt hur livsupplevelsen skapas i ett evigt samspel mellan jaget och omvärlden. Litteratur som nämns i programmet är bland annat Martinus artikel "Den organiska elektriciteten" i tidskriften Kosmos nr 1/2017, hans bok Bisättning samt hans huvudverk Livets Bog, del 4, st. 418.  Annan författare som omnämns är biologen Rubert Sheldrake samt Robert Lanza som har skrivit boken Biocentrism. 

Elektricitet från solceller kan snart utgöra en betydande del av Sveriges energimix och i delar av världen där elnät saknas eller svajar kan en enda solenergilampa förändra livet för en hel familj. Solceller, som en gång var high tech från rymdprogrammet, håller på att bli var mans egendom. Vi är just nu mitt i en accelererande teknikutveckling där solcellerna blir mer effektiva dom kan alltså kan göra mer el på mindre yta. Dessutom går priserna stadigt nedåt.I rika länder representerar solkraften ett hållbart alternativ till fossila bränslen. I många fattiga samhällen är solkraft det enda alternativet. Dessutom subventioneras solkraft i en del länder, vilket ökar efterfrågan ytterligare. Produktionen är idag så storskalig att varje enskild solpanel blir väldigt billig. Och alla andra andra pusselbitar i ett solcellssystem, till exempel elektroniken som behövs, blir också billigare hela tiden. Nu installeras allt fler solcellssystem runt om i världen, både i stora solcellsparker och små moduler på taket hos privatpersoner.Marika Edoff är professor vid Uppsala universitet och forskar om solceller. Jag sa en intervju om solceller för cirka åtta år sedan att priserna behövde sjunka till en tiondel. Där är vi nu! De är tillräckligt billiga för att slå igenom stort och det är precis det vi ser!Och det är bra, för solenergi behövs. Att förlita oss på fossila bränslen håller helt enkelt inte längre. En kritik som ofta riktas mot solel och förnybar el är att den behöver utvecklas mer för att kunna hantera vårt stora energibehov, men målet är faktiskt inte att till hundra procent ersätta olja med solsken. Vi kommer att behöva många olika tekniker och system, och det vi redan vet är att solceller som skapar el från solljus definitivt kommer att vara en del av lösningen.Någonstans där de nya billiga solelssystemen redan har slagit igenom ordentligt är länder som Kenya, Etiopien och Tanzania, där elnäten på landsbygden är dåligt utbyggda. Där säljs nu miljoner med små solcellsystem. För ungefär ett årtionde sedan kostade solelen för konsumenten här 10 dollar per watt, och redan då var det det billigaste alternativet. Idag är priset nere på en halv dollar per watt. För dem som inte ens har råd med det finns enskilda soldrivna produkter, som solvärmeugnar och solcellslampor, som man kan köpa på avbetalning.De allra fattigaste står utanför den formella ekonomin och har sällan bankkonton. Men de har mobiltelefoner, och mobila betallösningar har också givit dem möjlighet att köpa el. Anders Arvidsson arbetar som rådgivare på SIDA med ett projekt för att ge fler tillgång till elektricitet och menar att det har skett en snabb, och hoppfull, utveckling. Totalt sett är det väl 80 miljoner människor i Afrika har åtminstone en solels-lampa hemma hos sig. En lampa låter kanske inte som så mycket. Men det blir väldigt mörkt på landsbygden i Kenya, och vid ekvatorn är skymningen kort. Då behövs lampor för att kunna laga mat, plugga eller bara umgås och kunna se varandra där hemma. För att inte tala om att känna sig trygg när man går på toaletten utomhus.Dessutom finns det indirekta hälsoeffekter som är enorma. De som inte har solceller använder ofta fotogenlampor, som är brandfarliga, ohälsosamma, och dyra.  Allt det här betyder naturligtvis inte att solceller är helt problemfria. De innehåller sällsynta och ibland miljöfarliga ämnen och de kostar som allt annat energi att producera. Idag kommer mycket av den energin från kolkraftverk i Kina - inte en idealisk situation, men ändå en större utdelning i hållbar energi än om kolkraften skulle användas direkt för strömförsörjning.Mycket tyder på att vi bara sett början på solkraftsrevolutionen.

Vad har radio och internet gemensamt mer än att de är kommunikationsformer? De var båda centrum i spekulationsbubblor på finansiella marknader. Under slutet av 90-talet värderades bolag i internet- och telekomsektor till fantasisummor. Vi sätter bubblan i perspektiv och tittar på ett specifikt, svenskt, bolag från den tiden som också lånade på kreditmarknaden.

Tassa visar Radioapan hur man kan skapa elektricitet med en kam.

"Det är den 14 augusti år 2003. Det är eftermiddag, solen lyser över semesterfirarna som ligger och vilar på Central Parks vidsträckta gräsmattor. Det är runt trettio grader varmt, en riktig högsommardag. Men någonting står inte rätt till i New York. I stad efter stad längs den amerikanska östkusten försvinner elektriciteten. Ett enormt elavbrott sprider sig. Det kommer utvecklas till ett av de största någonsin. 55 miljoner människor kommer drabbas. 265 kraftverk slås ut, utav dem är 22 stycken kärnkraftverk. Telefoner och radiosändningar fungerar tack vare nödgeneratorer men i New Yorks höga skyskrapor stannar hissarna, trafikljus slocknar, tunnelbanorna slutar att gå och i varje hem finns det en frys som börjar läcka smältvatten. Allting stannar. Det är som en svag vind har kommit och sköljt bort en av civilisationens grundförutsättningar i ett enda andetag. Långt senare kommer en utredning visa att det massiva strömavbrottet berodde på en överbelastning vid ett litet kraftverk i Eastlake i Ohio. Det felet spred sig sen okontrollerbart ut i det enorma kraftnät som försörjer åtta amerikanska stater med elektricitet. I det stekheta solskenet i New York märks än så länge ingen större skillnad. Men en av världens största städer kommer under ett dygn framåt att förvandlas till en totalt annorlunda plats." Medverkar i det här programmet gör Marcus Lindeen, Niklas Sjösten, Mikael Hermansson och Maria Hermansson Öster.