Podcasts about ingas

Ar Kristapa Ancāna un Paula Rietuma izstādi „Pavisam mazas svinības” Mākslas stacija „Dubulti” iezīmē desmito darbības gadu. Daudzfunkcionālajā telpā, kur apvienojas laikmetīgās mākslas centrs un funkcionējoša dzelzceļa stacija, mākslinieki radījuši tēlniecības formas, kas ir arī praktiski soli un galdiņi uzgaidāmajai telpai. Jaunākā izstāde „Pavisam mazas svinības” Mākslas stacijā „Dubulti”  būs skatāma no 6.jūnija. Māksliniekus Kristapu Ancānu un Paulu Rietumu sastopu darbojamies ar ekspozīcijas iekārtošanas  smalkumiem, jo galvenie objekti – skulptūras, kas  vienlaikus ir arī soli jeb precīzāk taburetes un galdi, kā arī baltie polietilēna putu kubi jau izvietoti telpās. Sarunu sākam lielākajā dzelzceļa stacijas uzgaidāmajā telpā, kur fonā  brīžiem uzvirmos kņada, kā jau stacijā. Pauls ar staciju „Dubulti” līdz šim bija saskāries tikai kā pasažieris savukārt Kristapam Ancānam te risinājušies pat vairāki svarīgi mākslas notikumi. Kristaps Ancāns  dzīvo un strādā Londonā un Latvijā,  ir starpdisciplinārās maģistra studiju programmas POST līdzdibinātājs un pasniedzējs Latvijas Mākslas akadēmijā, savukārt Pauls Rietums ieguvis maģistra grādu arhitektūrā Šveices Federālajā tehnoloģiju institūtā Lozannā, strādā kā scenogrāfs un arhitekts Latvijā un Šveicē. Mākslas stacija „Dubulti”  ir mākslas zinātnieces Ingas Šteimanes izlolota un jau desmit gadus vadīta laikmetīgās mākslas norises vieta. Šajā laikā notikušas 40 unikālas  izstādes. Jaunākā izstāde „Pavisam mazas svinības”  Mākslas stacijā „Dubulti”  jauc robežas starp vērotāju un līdzdalībnieku: vai objekts ir radīts, lai noturētu tavu svaru, vai — lai balstītu ideju.

Kustību izrāde „Balta kleita” ir vēl viens Latvijas Kultūras akadēmijas aktiermākslas 4. kursa studentu diplomdarbs, kurā piedalās piecas topošas aktrises. Pirmizrāde jau šīs nedēļas nogalē – 30. un 31. maijā. Kustību izrāde tapusi iedvesmojoties no rakstnieces Ingas Ābeles tāda paša nosaukuma stāstu krājuma. izrādes horeogrāfiju un režiju veido Elīna Gediņa. Adele, Aiga, Alise, Linda, Malda – piecas sievietes un pieci stāsti. Šīs sievietes nav pasaules notikumu epicentrā, viņu dzīves neizšķir globālus procesus. Viņu ikdiena rit klusās pilsētu nomalēs un laukos, taču zem šīs mierīgās ārienes slēpjas bagātīga emocionālā pasaule, bezdibenīgs dziļums. Izrāde pievēršas sievietes ikdienas esībai – dzīvei, kas bieži paliek nemanāma. Elīna Gediņa saka: “Inga Ābele raksta par šķietami vienkāršām sievietēm, bet viņas atklāj sarežģītu dzīvi. Tie nav skaisti stāsti, drīzāk skumji un neglīti. Ikdienišķi. Tajos nav nekā liela, bet ir viss. Tēlu rīcība, izdarītās izvēles nav grandiozas un nozīmīgas, bet rada sajūtu par grieķu traģēdijas vērienu. It kā nekas nenotiek, nav dinamisku darbību, bet vienlaicīgi sagrūst cilvēks.” Horeogrāfe E. Gediņa teātrī aktieriem cenšas radīt tādus apstākļus vai uzdevumus, lai rastos izpratne, ka arī šķietami mazas lietas – kā tu stāvi, pagriez galvu vai sakrusto rokas, var būt ļoti nozīmīgas un ietilpīgas, lai atklātu tēla raksturu vai sajūtu, lai varētu saprast – kas tu esi par cilvēku. Mazkustīgums vai bezdarbība var būt iedarbīgāks eksistēšanas veids nekā ekspresīva darbība. Izrādē piedalās topošās aktrises Velta Birze, Santa Breikšs, Polina Čerņenoka, Tatjana Gurēviča un Elizabete Milta. Izrādes scenogrāfiju, kostīmus, video un gaismas veidojusi māksliniece Krista Vindberga (Dzudzilo), muzikālo noformējumu – Miķelis Putniņš. Izrādi producē Kristīne Freiberga un LKA Producēšanas un mārketinga departaments.

Liela daļa mūsu ikdienas darbību ir automātiskas - mūsu ķermenis un prāts tās ir iegaumējis, ļaujot mums atcerēties jaunas lietas. Taču, kā īslaicīgā un automātiskā atmiņa darbojas cilvēkiem, kuri pārcietuši dažādas slimības? Kas notiek mūsu galvās, kad mācāmies automatiskas darbības un kāpēc dažkārt atceramies vecus faktus, bet aizmirstam, kāpēc atnācām uz veikalu? Kas notiek ar mūsu ierastajām darbībām un neseno notikumu atminēšanos, kad kļūstam vecāki? Raidījumā Zināmais nezināmajā analizē Latvijas Universitātes  Uztveres un kognitīvo sistēmu laboratorijas vadītājs, profesors Jurģis Šķilters un Rīgas Stradiņa universitātes Neiroloģijas un neiroķirurģijas katedras pasniedzējs, VCA Neiroloģijas dienesta vadītājs, neirologs Jānis Mednieks.   Vai dabas līdzekļi var palīdzēt asināt prāta modrību? Neviens vien līdzeklis aptieku plauktos sola uzlabot prāta darbību un atmiņu. Ginko, žeņšeņs, rozmarīns… Vai tiešām mēs savu atmiņu varam uzlabot, lietojot preparātus ar minētajiem augiem? Ko tie sevi slēpj un vai arī Latvijas dabā ir rodami augi, kas uzlabo atmiņu un cilvēka kognitīvās spējas, stāsts Rīgas Stradiņa universitātes Lietišķās farmācijas docētāja Inga Sīle. Āzijas floras pārstāvji žeņšeņs, divdaivu ginks, eleitorokoks, rožainā rodiola jeb zeltsakne jau izsenis ir atzīti kā atmiņu uzlabojoši ārstniecības augi, un izrādās, šīs senču zināšanas nav tikai mārketinga triks, bet tiešām šie augi ir labi izpētīti un to ķīmiskajā sastāvā atklātas vielas, kas palīdz labāk darboties mūsu atmiņai. Inga Sīle norāda, ka lignānu savienojumi šajos augos ir tie, kas veicina atmiņas uzlabošanos, bet šie savienojumi ir arī sastopami citos augos un ir arī atbildīgi arī par imūnsistēmu un palīdz hormonālās sistēmas darbībai. Nav vienas konkrētas vielas, kas vieno pieminētos augus. Katram augam  būs savas aktīvās vielas, kas labvēlīgi iedarbojas uz mūsu atmiņu. Inga Sīle vairākus gadus arī ir pētījusi Latvijas dabā augošos ārstniecības augus un šie pētījumi rezultējušies grāmatā „"Ārstniecības augi latviešu tautas ārstniecības pierakstos un to praktiskā lietojuma analīze". Vai arī mūsu platuma grādos ir atrasti augi, kas uzlabi atmiņu? Latvijas florā nav daudz tādu, kas tiešā veidā uzlabo atmiņu, tie būs vairāk svešzemju augi, bet tos var kultivēt dārzos. Par izvēlēto grāmatu stāsta vēsturnieks, Latvijas Universitātes profesors Andris Šnē. Viņš izraudzījies detektīvstāstus un konkrēti par Šerloku Holmsu. Aicinājums izvēlēties kādu dārgumu grāmatu plauktā bijis grūts un izaicinošs uzdevums, jo ikdienā ir daudz jāstrādā ar literatūru un dažādiem pētījumiem par vēsturi un arheoloģiju. "Pēc pārdomām paliku nevis pie zinātniskas literatūras, bet pie daiļlitratūras. Nav nekāds noslēpums, ka ne viens vien arheologs un vēsturnieks ir arī detektīvromānu cienāts, tāpēc grībētu pievērst uzmanību vienam no saviem iecienītākajiem literārajiem tēliem - Šerlokam Holmsam," stāsta Andris Šnē.

Sunnudagurinn 30. mars Synir Egils: Veiðigjöld, átök, börn og Flokkur fólksins Bræðurnir Sigurjón Magnús og Gunnar Smári Egilssynir taka á móti gestum og ræða við þá um helstu fréttir og pólitíkina. Að þessi sinni koma þau Þórður Snær Júlíusson framkvæmdastjóri þingflokks Samfylkingarinnar, Sonja Þorbergsdóttir formaður BSRB og Sanna Magdalena Mörtudóttir forseti borgarstjórnar og ræða fréttir vikunnar og stöðu stjórnmálanna. Salvör Nordal umboðsmaður barna kemur og ræður stöðu barna, en mörg mál hafa komið upp undanfarið sem benda til þess að þau börn sem eru í vanda séu ekki gripin. Styr hefur staðið um Flokk fólksins undanfarnar vikur. Inga Sæland félags- og húsnæðismálaráðherra og formaður flokksins ræðir pólitíkina, ríkisstjórnina og flokkinn.

Aspazijas 160. dzimšanas dienas svinības Kastaņolā, kas bija Raiņa un Aspazijas trimdas vieta turpat četrpadsmit gadu, aktualizē jautājumu par Raiņa un Aspazijas muzeja pastāvēšanu šajā Šveices ciematā. Kultūras rondo saruna par pieredzēto un Ingas Ābeles topošo romānu „Mīlamā” ar Ingvildu Strautmani.     Kastaņolā 15. un 16. martā bija sabraukuši ne tikai viesi no Latvijas, bet arī latvieši no Itālijas, no Vācijas, no vairākām Šveices pilsētām - Cīrihes, Bernes un Bāzeles. Aizvadīto svinību sakarā ir trīs ziņas. Pirmā no tām: Rainim un Aspazijai veltītā ekspozīcija Kastaņolā, visticamāk, tiks pagarināta, līgums ar Lugano pašvaldību tiks pagarināts vēl uz diviem gadiem. Vēl gan ir jāatrisina dažas praktiskas lietas Otra ziņa - Kastaņolā ir iela "Via Rainis e Aspazija, latviešu dzejnieki un patrioti" un šo ielu oficiāli atklās maijā.  Trešā ziņa: Lai Raiņa un Aspazijas piemiņa Šveicē būtu dzīva, tiek domāts arī par dažādām jaunām sadarbības formām, un viena no tām, kas arī vēl ir sagatavošanas procesā, varētu būt literārās rezidences. Sadarbotos Ventspils Rakstnieku māja ar vienu no Šveices rakstnieku mājām.  Domājams, ka viss iecerētais īstenosies. Pasākumā, kas norisinājās 15. martā Lugano pilsētas arhīvā, piedalījās arī kultūras nodaļas direktors Luidži di Korato. Viņš lielā mērā būs tas, kurš pateiks - jā, būs vai nē, nebūs, un bija Latvijas vēstniece Šveicē Guna Japiņa.  Uz Šveici šajā reizē bija devusies arī pētniece, Raiņa un Aspazijas vasarnīcas Jūrmalā speciāliste Amanda Kaufmane, kurā ir sajūsmā par visu to, ko viņai var izstāstīt literatūrzinātniece Gundega Grīnuma. Viņas priekšlasījums bija par Raiņa un Aspazijas mājbrauci, kā viņi paši sauca gatavošanos atgriezties Latvijā, par to, kā Latvijā reaģēja. Bija arī senas un patiesībā neredzētas fotogrāfijas, piemēram, kur Rainis ir Latgalē, iebraucot Latvijā, nevis kopā ar Aspaziju, bet ar dzejnieci Birutu Skujenieci. Viņas stāstā aizrautība ir pilnīgi saklausāma. Sarunā piedalās arī Memoriālo muzeju apvienības direktora vietniece Sanita Kossoviča. Ar priekšlasījumu uzstājās arī filoloģijas profesors, biedrības "Šveice - Latvija" prezidents Alans Šorderets, bet viņš burvīgi runā latviešu valodā, jo ir precējies ar latvieti Ilzi. Viņš sarunā iezīmē ne tikai Raiņa un Aspazijas, ne tikai arī Zentas Mauriņas, ne tikai Miķeļa Pankoka pēdas Šveicē, bet arī tādu mūsdienu zinātnieku sadarbību un arī nākotni zinātnē.  Rakstniece Inga Ābele lasīja fragmentus no topošā romāna par Aspaziju "Mīlamā", kas iznāks romānu un monogrāfiju sērijā "Es esmu...". Arī mūsu saruna par to. Savukārt 16. martā bija Radio mazās lasītavas tikšanās ar klausītājiem Lugano. Aktieris Gundars Āboliņš lasīja fragmentus no Aspazijas atmiņām un vēstulēm no Šveices, ko palīdzēja sagatavot Gundega Grīnuma, kā arī fragmentus paša tulkotās Joahima Meierhofa grāmatas „Ak, šī plaisa, sasodītā plaisa”.

Vieraana trauma-informoitu somaattinen valmentaja ja laulunopettaja Inga Söder, joka avaa meille hermoston kiehtovaa maailmaa ja kertoo mm. miten hermostotyöskentely voi olla avain vapauteen, itsetuntemukseen ja tasapainoiseen elämään.Aiheina mm. patriarkaatti, maskuliini-feminiini-energiat, ylisukupolviset traumat, rajat ja rajattomuuden vaikutus elämäämme, elääkö meidän kaikkien sisällä provider ja paljon muuta! Tämä jakso on sinulle jos haluat:✨ Oppia tunnistamaan ja purkamaan hermostosi vanhoja kaavoja✨ Asettaa selkeämpiä rajoja ja lakata miellyttämästä muita✨ Vahvistaa itsevarmuuttasi ihmissuhteissa✨ Ottaa feminiinisen energian osaksi elämääsi ja yrittäjyyttäsi✨ Vapautua patriarkaalisista ohjelmoinneista ja elää aidosti omannäköistä trauma-vapaata elämää4.4 Ingalla alkaa trauma-informoitu laulunopettaja täydennyskoulus ja uusi TraumaNeuro ryhmä alkaa 5.5.Ingan löydät seuraavista linkeistä:https://www.instagram.com/traumavapaus_akatemia/https://ingasoder.fi/https://traumavapausakatemia.myflodesk.com/traumainformoitulaulunopettaja?fbclid=PAZXh0bgNhZW0CMTEAAab3NlHgLuPdrp5FpCc_7_eMPhsGHt-YhrCqWUkJmjOWxPsBwErvkcgLFQM_aem_W65P7oftK0Agj2GMONRJGAhttps://traumavapausakatemia.myflodesk.com/laulajanhermosto?fbclid=PAZXh0bgNhZW0CMTEAAaZZSfSZ_GIuYiUA2BdHNbjFHQxkBwAM5DzHE35Ro2qp5x1LzUpWxhZUAg0_aem_YYg-REJ82jpe2SM03enmEQ

Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir, fyrrverandi utanríkisráðherra segir ekkert í varnarsamningi leyfa Bandaríkjunum að koma hingað með tuttugu þúsund manna her án þess að spyrja kóng né prest. Önnur Evrópulönd spyrji sig sömu spurningar og Ísland; erum við of háð Bandaríkjunum? Ný ríkisstjórn ætlar að tryggja fleiri daga á strandveiðum í sumar. Inga Sæland, formaður flokks fólksins sem er félags- og húsnæðismálaráðherra segir að með því sé komið til móts við blæðandi sjávarbyggðir landsins. Hagfræðingur segir málið þó ekki svo einfalt, strandveiðarnar séu ekki endilega besta kerfið til að efla brothættar byggðir.

Laikā kad Latvijā izjūtama spēcīga lauku iztukšošanās tendence un attālāku reģionu depopulācija, ir arī tādi cilvēki, kas iet pret straumi un izdara apzinātu izvēli par atgriešanos vai dzīves sākšanu lauku vidē un lauku viensētā. Tādi ir arī jaunā Latvijas Radio podkāsta “Es izvēlos dzīvi laukos” piecu sēriju galvenie varoņi – jauni cilvēki, kas izbraukājuši tuvākas un tālākas zemes, šobrīd savu dzīvi un darbu veido laukos. Iemesli dažādi – brīvības alkas, senču mantojuma sentiments, pašaudzēta pārtika un biznesa iespēju potenciāls. Tomēr ar motivāciju vien nepietiek, dzīve laukos atklāj arī dažādus izaicinājumus. Nogurums no patērēšanas, nostaļģija pēc bērnības vasarām laukos, mentālās veselības sakārtošana ir iemesls, kāpēc Inga Mastiņa pirms vairākiem gadiem pameta galvaspilsētu, lai dzīvi no jauna sāktu dziļos Latvijas laukos. „Rakstniece Nora Ikstena ir teikusi tādu teikumu – iemīlēt Latviju nozīmē iemīlēt novembri, un es toreiz pie Maltas upes sēdēju un sapratu, jā, tas ir noticis.” Inga Mastiņa jeb radošajā vārdā Inka ir rakstniece, redaktore, bet sevi tagad sauc par dzīves pētnieci. Iemīlēt Latviju arī laikā kad apkārt drēgns, pelēks, nomācies un tumšs, prom no Rīgas viņa devās piecus gadus atpakaļ. „Mans pašmērķis nebija dzīvot laukos, mans mērķis bija doties prom no Rīgas, no trokšņa. Man šķita, ka tur es esmu paveikusi to, kas man ir jāizdara un pārējo es varu darīt attālināti. Un tajā brīdī es biju pārgurusi arī no patērēšanas.” Un tāpēc viņa meklēja dzīvesvietu par darbu. Šādi Inga padzīvojusi vairākās vietās kā Vidzemē tā Latgalē. Un šo ziemu, nemaksājot īri, bet apsaimniekojot un pieskatot kāda cita īpašumu, viņa pārlaiž Aglonas pusē. "Es dzīvoju ar skatu uz Foļvarkas ezeru, es katru dienu eju uz ezeru pēc ūdens, lai nomazgātu muti un es braucu uz Aglonas svētavotu pēc ūdens, lai padzertos. Tāda ir tā mana dzīve.” Ingas dzīvi šobrīd var nosaukt par minimālismu. „Es dzīvoju ar ļoti maz mantām, absolūts minimums, esmu ar mazo mašīnīti un vienu somu un tā es dzīvoju un es saprotu – neko vairāk nevajag.” Arī savus ēšanas paradumus Inga ir pārskatījusi un laika gaitā un apstākļu vadīta krietni  minimizējusi. „Kamēr tas nav mazohisms, kamēr tās nav ciešanas, šādi ir brīnišķīgi dzīvot, bet ir sevi jāpazīst un jāsajūt, lai nedarītu sev pāri." Kaut gan pārdzīvotas šajos gados grūtības, aukstas ziemas, arī vairākas nedēļas bez mazgāšanās, Inga vairs neredz savu dzīvi pilsētā. „Te pirmkārt nervu sistēma aizmirst, kas ir jebkāds stress, tas atslābums, ko iedod saplūšana ar dabu, ar dabas procesiem, to nevar ne ar ko vairs aizvietot, ne ar kādiem miljoniem vai siltajām grīdām.”

Laikā kad Latvijā izjūtama spēcīga lauku iztukšošanās tendence un attālāku reģionu depopulācija, ir arī tādi cilvēki, kas iet pret straumi un izdara apzinātu izvēli par atgriešanos vai dzīves sākšanu lauku vidē un lauku viensētā. Tādi ir arī jaunā Latvijas Radio podkāsta “Es izvēlos dzīvi laukos” piecu sēriju galvenie varoņi – jauni cilvēki, kas izbraukājuši tuvākas un tālākas zemes, šobrīd savu dzīvi un darbu veido laukos. Iemesli dažādi – brīvības alkas, senču mantojuma sentiments, pašaudzēta pārtika un biznesa iespēju potenciāls. Tomēr ar motivāciju vien nepietiek, dzīve laukos atklāj arī dažādus izaicinājumus. Ūdens ar spaini no akas, jauna biznesa uzsākšana un iepriekšējās dzīves atstāšana aiz muguras ir tas, ar ko nācās saskarties fotomāksliniecei Ingai Greiškānei jeb radošajā pseidonīmā JunJala un viņas dzīvesbiedram Ritvaram, kas nu kopā ar savu gandrīz divus gadus veco meitu uzsāk dzīvi savā lauku viensētā. „Tur lejā pie ozola ir aka un tad es ar spaini nesu ūdeni uz šejieni. Viss bija manuāli. Tas bija interesanti nu tā kā ar sevi tāds retrīts tā saucamais,” Inga Greiškāne dzīvi lauku viensētā savā dzimtajā mājā Rēzeknes novada Vērēmu pagastā iesāka vairākus gadus atpakaļ. Te dzīvoja viņas vecmāte jeb kā viņa saka baba. „Kad baba bija aizvesta uz pilsētu dzīvot, tad tā māja vienkārši netika apdzīvota. Un kad es vienreiz atbraucu, te zāle bija līdz kaklam, te viss bija ļoti aizaudzis un tad es domāju, kāpēc ne, jo es nesajutu to laimes sajūtu dzīvojot un strādājot Rīgā.” Tobrīd Inga strādāja arhīvā, bija daudz ceļojusi, arī Francijā vīnogas lasījusi un nolēma, ka viņas nākošais ceļojums būs nevis kaut kur ārpus valsts, bet atpakaļ dzimtenē pie saknēm. „Izdomāju, ka viss, es negribu strādāt arhīvā un es eju dzīvot laukos. Un tad es tā viena ar kaķi pārcēlos uz šejieni.” Sākotnējā doma pamēģināt, kā ir būt, kā Inga saka nekurienē, kad tev faktiski nekā nav. Izaicinājumi lauku viensētā - kad malka beidzas ziemas vidū. „Un tad prasīju, tur kaimiņu mežā bija sagāzti koki, un tad mīnus 20 grādos vilku uz šejieni un pati skaldīju.” Šodien Inga vairs nav viena, nu šo viensētu no jauna par mājām viņa sauc kopā ar dzīvesbiedru Ritvaru un nepilnus divus gadus veco meitu Diānu. „Ar Ritvara ienākšanu mana dzīve mainījās, mājās parādījās ūdens.” Ritvars padzīvojis gadu Anglijā, tad strādājis Rīgā  līdz satika Ingu. „Man liekas jau pirmajā reizē kalns viņu nelaida prom, nevarēja izbraukt, te mežu veda ārā, nekad tā nav bijis, ka lielais traktors kalnā pat buksēja, nedēļu nodzīvoja te.” Ingas un Ritvara neprāts - mēģinājums reanimēt veco vecvecāku māju. Lielais lauku sapnis - jauna māja. Inga jeb radošajā pseidonīmā Junjala ir fotomāksliniece, un te lauku īpašumā viņa iecerējusi ne vien dzīvot, bet arī attīstīt profesionālo darbību proti izveidot dabas fotostudiju. Kāpēc JunJala? Vēl bērnībā šajā mājā viņas vectēvs viņu mēdza dēvēt kādā mīļā vārdā. „Es īsti neatcerējos, bet kavējos atmiņās. Es nevarēju atrast to vārdu bet es mēģināju pēc skaņas meklēt kaut kādu vārdu salikumu.” Izrādās, ka Indijā ir templis ar šādu nosakumu, un tas Ingai būs no nākošajiem ceļojumiem. Ko nedarīt laukos? Neizdegt un nemēģināt visu izdarīt uzreiz.

Kristján Kristjánsson stýrir kröftugri umræðu um þjóðmálin. Í þessum þætti: Benedikt Gíslason bankastjóri Arion banka um efnahagsmál. Halla Hrund Logadóttir alþingismaður og Katrín Helga Hallgrímsdóttir lögmaður Samorku um raforkumál. Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir utanríkisráðherra, Kristrún Frostadóttir forsætisráðherra og Inga Sæland félags- og húsnæðisráðherra um stjórnmál.   Björn Ingi Hrafnsson blaðamaður og Karen Kjartansdóttir ráðgjafi um stjórnmál.

Telpaugi var būt domāti ne tikai krāšņumam, bet arī noderīgi veselībai. Par augiem, kas pilda abas funkcijas, saruna raidījumā Kā labāk dzīvot. Stāsta Nacionālā botāniskā dārza Oranžēriju augu nodaļas vadītāja Zane Purne un Rīgas Stradiņa universitātes docētāja Inga Sīle. Katrām drogām, ko vācam, ir derīguma termiņš. Parasti tas ir 2 -3 gadus. Tomēr būtu labi, vienā sezonā ievācam, līdz nākamai lietojam tējas, nākamā sezonā atkal vācam jaunu porciju. Inga Sīle norāda, ja grib kaut ko ārstēt, nepietiks ar vienu tējas krūzīti dienā, bet trīs reizes dienā vismaz piecas dienas un arī jāliek būs daudz vairāk drogas. "Ja lietojam augus, ja lietojam, kas gatavots no augiem, tajā brīdi, tās 3 - 5 dienas nevajadzētu lietot nekādu ķīmiju, nekādas tabletes," norāda Zane Purne. "Tas ir tāpat, ja var vilkt paralēles ar augu mēslošanu, ja mēslojam ar bioloģiskiem līdzekļiem, tad minerālmēslus nelietojam, ja domājam, ka jāmēslo tikai ar minerālmēsliem, tad tikai ar to. Man tas liekas svarīgs moments, tad zāļu tējas dzerot 3 - 5 dienas, var just efektu. Ja tajā dienā kādu antibiotiku apēd..." "Nav slikti papildināt, bet jāskatās apstākļi, jāsaprot, ja mēs augus lietoja kā zāles terapeitiskās devās, ir daudzi gadījumi, kad neiesaka vienlaicīgi lietot, piemēram, asinszāles gadījumā. Asinszāle ir brīnišķīgs antidepresants, bet ja cilvēks lieto ķīmiskos antidepresantus, nedrīkst kombinēt ar dabīgajiem. Ir viens vai otrs," papildina Inga Sīle. Augi, ko speciālistes iesaka audzēt katrā mājā ir kumelītes dārzā un plūksnainā kalanhoja istabā.  

Þessa dagana funda formenn þriggja stjórnmálaflokka og freista þess að mynda nýja ríkisstjórn. Þessi sögulega stjórn hefur verið kölluð valkyrjustjórnin enda eru þetta allt konur, Kristrún Frostadóttir frá Samfylkingu, Þorgerður Katrín frá Viðreisn og Inga Sæland frá Flokki Fólksins, og munu þær líklega skipta með sér valdamestu embættum ríkisstjórnarinnar á næstu árum. En það verða ekki bara forsætisráðherra og fjármálaráðherra sem verða að öllum líkindum konur næstu árin heldur er nú þegar kona í embætti forseta Íslands, kona er biskup þjóðkirkjunnar, kona er ríkislögreglustjóri og konur skipa æðstu embætti í mörgum af menningarstofnunum þjóðarinnar. Spurningin sem við ætlum að velta upp í dag, er hvort að kynjajafnrétti sé endanlega náð á Íslandi, eru einhver verkefni eftir fyrir femínismann, er Ísland að stefna í átt að mæðraveldi? Hvernig lítur femínismi út á tímum valkyrjustjórnarinnar? Gestir okkar eru Kristín Ástgeirsdóttir, sagnfræðingur og fyrrum þingkona Kvennalistans svo eitthvað sé nefnt, Brynhildur Karlsdóttir, tónlistarkona, og Alma Dóra Ríkharðsdóttir, viðskiptafræðingur og stofnandi smáforritsins Heima.

Kristrún Frostadóttir, Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir og Inga Sæland eða Valkyrjurnar eins og sú síðastnefnda kallar þær hefja stjórnarmyndunarviðræður af fullum krafti á morgun. 33 nýir þingmenn setjast á þing eftir kosningarnar, af þeim hafa sex áður setið á þingi. Þetta er mesti fjöldi nýrra alþingismanna og þeir fá kynningu á þingstörfum fyrir jól. 33 þingmenn fara á biðlaun, þar með taldir fyrrverandi ráðherrar Framsóknarflokksins. Löngu tímabært er að þróa fræðilegar kennsluaðferðir til að takast á við brottfall drengja úr framhaldsskólum. Menntaskólinn á Tröllaskaga vill vera í fararbroddi þar og vinnur með fleiri norrænum skólum við að greina og bæta hrakandi námsárangur drengja.

Kristján Kristjánsson stýrir kröftugri umræðu um þjóðmálin. Í þessum þætti: Inga Sæland, formaður Flokks fólksins og Sanna Magdalena Mörtudóttir um úrslit kosninga. Þorgerður Katrín formaður Viðreisnar og Kristrún Frostadóttir formaður Samfylkingar um úrslit kosninga. Sigurður Ingi Jóhannsson formaður Framsóknarflokksins, Bjarni Benediktsson, formaður Sjálfstæðisflokks og Bergþór Ólafsson Miðflokki um úrslit kosninga. Hafsteinn Einarsson stjórnmálafræðingur og Eva H. Önnudóttir stjórmálafræðingur um úrslit kosninga.

Kristján Kristjánsson stýrir kröftugri umræðu um þjóðmálin. Í þessum þætti: Marinó G. Njálsson ráðgjafi og Breki Karlsson formaður Neytendasamtakanna um neytendamál. Óli Björn Kárason fráfarandi alþingismaður og Eiríkur Bergmann stjórnmálafræðingur um stjórnmál. Dagur B. Eggertsson borgarfulltrúi, Sanna Magdalena Mörtudóttir borgarfulltrúi og Lilja D. Alfreðsdóttir alþingismaður um stjórnmál. Þórhildur Sunna Ævarsdóttir alþingismaður og Inga Sæland alþingismaður um stjórnmál.

Hér er Inga Sæland, formaður flokks fólksins eftirfarandi spurninga:- Verður Inga sami einræðisherra í ríkisstjórn eins og hún er í flokknum?- Munu stefnumálin snúa að því að niðurgreiða allskonar fyrir aumingja?- Afhverju vill Inga að Vinstri grænir falli af þingi?Til að styrkja þetta framtak má fara á www.pardus.is/einpaeling

Flokk­ur fólks­ins var stofn­að­ur til að út­rýma fá­tækt á Ís­landi, sem Inga Sæ­land, formað­ur flokks­ins, þekk­ir af eig­in raun. Hún boð­ar nýtt hús­næð­is­kerfi með fyr­ir­sjá­an­leika og nið­ur­skurð í öllu því sem heita að­gerð­ir gegn lofts­lags­breyt­ing­um. Græn­asta land í heimi eigi að nota pen­ing­ana í heil­brigðis­kerfi og aðra inn­viði sem standi á brauð­fót­um.

Gestir Vikulokanna eru Guðmundur Ingi Guðbrandsson félags- og vinnumarkaðsráðherra, Inga Sæland formaður Flokks fólksins og Einar Þorsteinsson borgarstjóri Reykjavíkur. Þau ræddu meðal annars fjárhagsstöðu Reykjavíkur, málefni innflytjenda, vopnaburð ungmenna og almenn stjórnmál. Umsjón: Höskuldur Kári Schram Tæknimaður: Kári Guðmundsson

Mánudagurinn 24. júní Stríð breiðist út, þinglok og fatlað fólk í sögunni Hilmar Þór Hilmarsson prófessor og Tjörvi Schiöth doktorsnemi ræða stríðið í Úkraínu og skuldbindingar Íslands gagnvart því. Eru stjórnvöld að grafa undan öryggi landsins með stefnu sinni? Í síðasta Þingi Rauða borðsins fyrir sumarfrí verður farið yfir umdeild þingmál sem fóru í gegn á lokametrum vorþingsins. Þingmennirnir Björn Leví Gunnarsson, Inga Sæland og Sanna Magdalena Mörtudóttir borgarfulltrúi fara yfir stöðuna. Sólveig Ólafsdóttir doktor í sagnfræði segir okkur frá ritgerð sinni: Eitt hundrað og eina sögu af jaðri samfélagsins, sem fjallar um fatlað fólk í sögunni.

Þriðjudagurinn 4. júní Vg, Wolt, almannatryggingar, UK og Úkraína Hvað verður um VG eftir brottför Katrínar Jakobsdóttur? Getur flokkurinn risið upp úr 3,3% fylgi? Vg-liðarnir Gústav Adolf Bergmann Sigurbjörnsson nýdoktor, Sunna Valgerðardóttir starfsmaður þingflokksins og Stefán Pálsson varaborgarfulltrúi ræða um stöðu Vg. Saga Kjartansdóttir og Halldór Oddsson starfsmenn lögfræði- og vinnumarkaðssviðs Alþýðusambandsins segja okkur frá Wolt, sem flest bendir til að svíni á starfsfólki sínu. Við höldum áfram umræðu um breytingar á lögum um almannatryggingar. Nú eru komið að þingmönnum að ræða kosti og galla frumvarpsins. Jóhann Páll Jóhannsson Samfylkingu, Inga Sæland Flokki fólksins og Steinunn Þóra Árnasdóttir Vg. Guðmundur Auðunsson hagfræðingur og fréttaritari Samstöðvarinnar í London fjallar um kosningar í Bretlandi og Hilmar Þór Hilmarsson prófessor fjallar um Úkraínustríðið og öryggismál Evrópu og Íslands.

In den letzten Wochen ist viel passiert und wir geben Updates zu Lenas erstem Arbeitstag und Wohnungssuche und Ingas 26. Geburtstag.

Kristján Kristjánsson stýrir kröftugri umræðu um þjóðmálin. Í þessum þætti: Tryggvi Pálsson stjórnarformaður Bankasýslunnar um bankamál. Bjarkey Olsen matvælaráðherra um stjórnmál. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson formaður Miðflokksins, Inga Sæland formaður Flokks fólksins og Jón Gunnarsson alþingismaður um stjórnmál. Ole Anton Bieltvedt fyrrverandi framkvæmdastjóri um skattamál.

I denne episoden forteller Åse Ombustvedt og Hilde Hodnefjeld om hvordan det er å ta masterutdanning i voksen alder. De møttes på masterstudiet i skrivekunst for barn og unge ved Norsk barnebokinstitutt i 2020 og har sammen laget en bildebok om en elg, ikke i solnedgang, men i soloppgang. Det førte til terningkast 6 i VG og nominasjon til Kritikerprisen.Men hva får to erfarne forfattere til å gå løs på en masterutdanning i voksen alder? Hadde de i det hele tatt noe å lære? Og hvordan har de jobba fram denne kritikerroste barneboka, "Elg i soloppgang"?Åse Ombustvedt (f. 1963) er forfatter og lærer, og hadde utgitt fem bøker før hun ble masterstudent. Hun debuterte med «Maja og Mørket» i 1995. I 2019 kom en knyttneve av en bok, «Når er jeg gammel nok til å skyte faren min?». Et fortellende dikt, illustrert av Marianne Gretteberg Engedal, også kjent som Skinkeape. «Ring hvis det er noe» (2021) er i samme sjanger, illustrert av Inga Sætre.Hilde Hodnefjeld (f. 1966) er utdanna illustratør og forfatter. Hun har illustrert en rekke bøker i tillegg til å skrive og illustrere egne. Blant dem «Bonsai» skrevet av Simon Stranger, som hun mottok Kulturdepartementets illustrasjonspris for i 2019. Hun fikk også Kritikerprisen for bildeboken «Uppsa», som kom i 2021. Hun har tidligere også gått på vår forfatterutdanning på bachelornivå, og debuterte i 2009 med barneboken "Kakesamleren".Programleder for episoden er Endre Lund Eriksen. Han er forfatter, regissør, dramatiker og fagleder for vår masterutdanning i skrivekunst.Denne episoden er produsert av Bassa Dulo og redigert av Eivind Rutle i Brillefilm---Takk for at du hører på Barnebokprat, en podkast fra Norsk barnebokinstitutt.

Við fáum góðan hóp til að greina atburði dagsins við Rauða borðið: Inga Sæland, Kristinn Hrafnsson, Sigmundur Ernir Rúnarsson, Þóra Kristín Ásgeirsdóttir og Sigmar Guðmundsson meta nýja ríkisstjórn, framtíð hennar og heilsu. Sigurður Jóhannesson forstöðumaður Hagfræðastofnunar Háskólans kemur að borðinu og ræðir hagrænan ávinning af strandeldi og hvers virði leyfin eru í raun sem fiskeldisfyrirtækjum voru gefin. Guðmundur Felix Grétarsson hefur átt magnaða ævi og mátt þola margt. Nú ætlar hann í forsetaframboð og segir okkur við Rauða borðið hvers vegna.

Gestir Vikulokanna eru Inga Sæland formaður Flokks fólksins, Þórarinn Ingi Pétursson þingmaður Framsóknarflokks og Jón Steindór Valdimarsson varaþingmaður Viðreisnar. Þau ræddu breytingar á Búvörulögum, kaup Landsbankans á TM-tryggingum, stýrivexti og forsetaframboð. Umsjón: Höskuldur Kári Schram Tæknimaður: Jón Þór Helgason Tæknimaður á Akureyri: Ágúst Ólafsson

2016/2017 verbrachte Inga ein Jahr als Au Pair in den USA - erst in Seattle, Washington und schließlich in Phoenix, Arizona. Erlebt hat sie dabei einiges, nicht alles lief perfekt und dennoch legte dieses Jahr einen bedeutenden Grundstein für ihr heutiges Leben in Kalifornien.

Frumvarp um kaup á heimilum Grindvíkinga er komið inn í þingið og sitt sýnist hverjum. Ágúst Bjarni Garðarsson, þingmaður Framsóknarflokksins, og Oddný G. Harðardóttir, þingmaður Samfylkingarinnar, ræddu við okkur um stöðu íbúa og fyrirtækja í Grindavík. Kristján Sigurjónsson, ritstjóri FF7, var líka með okkur og flutti tíðindi úr ferðaheiminum. Svo töluðum við um ágæti þess að syngja. “Söngurinn göfgar og glæðir,” segir einhvers staðar. Tilefnið er frétt um nýstofnaðan kór alþingismanna. Inga Sæland hafði forgöngu um stofnun þingmannakórsins og kórstjóri er vitaskuld flokksbróðir hennar Jakob Frímann Magnússon Stuðmaður. En hvaða áhrif hefur söngurinn á okkur - það að syngja með öðru fólki í kór. Er það rétt að söngurinn göfgi og glæði? Jóhanna Þórhallsdóttir söngkona og kórstjóri kom á Morgunvaktina. Umsjón: Björn Þór Sigbjörnsson og Þórunn Elísabet Bogadóttir. Tónlist: Shore, Dinah - The nearness of you. Víkingur Heiðar Ólafsson - Variatio 15 Canone alla Quinta. A 1 Clav. Andante. Swift, Taylor - cardigan. Léttsveit Reykjavíkur Kvennakór, Jóhanna V. Þórhallsdóttir, Aðalheiður Þorsteinsdóttir Píanól. - Mas que nada. Lögreglukórinn - Undir Stórasteini.

Spīķeru koncertzālē un Dzintaru koncertzālē mazos klausītājus no trīs gadu vecuma februāra sākumā sagaidīs koncertstāsts „Par Marī, lellīti, Žūžū un ceļojošo cirku”. Uzvedumam izvēlētie instrumenti – klavieres, akordeons un saksofons. Muzicēs pianiste Agnese Egliņa, akordeonists Artūrs Noviks un saksofonists Oskars Petrauskis. Un kā gan bez dziedātājiem – Lauras Purenas – Kancānes vai Ingas Šļubovskas Kancēvičas, Baibas Mīlbergas un Naura Indzera. Uzvedumā dziedās arī aktieris Raimonds Celms un Rīgas Doma kora skolas audzēkņi. Bet pavisam cita žanra vieglums un šarms piemitīs Rīgas cirka skolas audzēkņu priekšnesumam. Visi uzveduma dalībnieki stāstīs par jaunu meiteni Marī, kam vēl patīk lelles, par Marī dzimšanas dienu, kurā gan viņas krusttēvs- ceļojošā cirka direktors, gan Marī draugi – Odeta, Gijoms un Fransuā gribēs pasniegt Marī visjaukākās dāvanas. Martā mazos klausītājus priecēs koncertstāsts „Trīs sivēntiņi un vilks”. Tajā satiksies čellu trio Melo-M, dziedātāji Daumants Kalniņš un Sonora Vaice un Tāļa Sila baletstudijas dejotāji. Kā notiek mazāko klausītāju koncertu veidošana, kas jāņem vērā un kādi notikumu gaidāmi jauniešiem tuvākajā laikā? Par to izvaicājam muzikoloģi, stāstnieci Karinu Bērziņu.  

Inga Sæland er formaður Flokks fólksins. Í þættinum ræðir hún um hvað þarf að laga í íslensku samfélagi, hvað gerist á bakvið tjöldin á Alþingi, sorgina eftir að hafa misst 3 unga ástvini og margt margt fleira. Þátturinn er í boði; Fitness Sport - https://www.fitnesssport.is/ Ozon - https://www.ozonehf.is/ Narfeyrarstofa - https://narfeyrarstofa.is/ Nýja vínbúðin - https://nyjavinbudin.is/

Heute Abend hat Oliver eine Größe der deutschen Musikszene zum abendlichen Gespräch geladen: die Sängerin, Komponistin und 2raumwohnung-Künstlerin Inga Humpe. Dabei tauchen die beiden nicht nur tief in die Nacht ein, sondern besprechen auch, was eigentlich genau der Unterschied zwischen einer Konditorei und einem Bäcker ist, wieso Ingas Lieblingskuscheltier keinen Namen brauchte und warum sie als Kind lieber weiter erleben wollte, als schlafen zu gehen. Natürlich darf auch die Musik in dieser Folge nicht fehlen - von Ingas neuen Liebe zum deutschen Schlager, bis hin zu musikalischen Anekdoten, die in einem gemeinsamen Ständchen kulminieren, wird es in dieser Folge melodiös, gemütlich und sehr, sehr herzlich. Ihr möchtet mehr über unsere Werbepartner erfahren? Hier findet ihr Infos & Rabatte: https://linktr.ee/entersandman

Stāsta rakstniece Inga Gaile Vai zini, ka Māras Ķimeles pirmā izrāde bija Tenesija Viljamsa lugas "Stikla zvērnīca" iestudējums Liepājas teātrī 1969. gadā? Tas bija laikā, kad Māra Ķimele vēl mācījas Vissavienības teātra institūtā trešajā kursā. Izrādes scenogrāfs bija Andris Freibergs, bet komponists - Imants Kalniņš.  Liepājas laikrakstā "Komunists" žurnālists jaunajai režisorei Mārai Ķimelei jautā, kāpēc viņa izvēlējusies tieši šo autoru un viņa darbu. Māra Ķimele atbild: "Te maz darbojošos personu, taču katra replika, katrs vārds psiholoģiski piesātināts." Tas tiek teikts pirms 54 gadiem, Padomju Latvijas laikrakstā "Komunists", tomēr tas ir kaut kas tāds, ko režisore varētu teikt arī tagad. Kā toreiz, tā tagad ir apbrīnojams Māras tiešums un īstums, kuru neietekmē bailes no režīma vai valdošās ideoloģijas.  Māra Ķimele ir iestudējusi daudz izrāžu Liepājas, Valmieras, Nacionālajā, Jaunajā Rīgas teātrī. Viljama Šekspīra, Čehova, Raiņa, Henrika Ibsena, Augusta Strindberga, Leldes Stumbres, Ingas Ābeles un citu dramaturgu lugas.  Man visspilgtākā atmiņā ir viņas iestudētais "Karalis Līrs" un "Rutes grāmata." Izrādi "Karalis Līrs" kopā ar savu draudzeni Irbi Treili noskatījos kopumā vismaz desmit reizes. Māras Ķimeles darbs ar aktieriem, tekstu, kustībām un scenogrāfiju šajā izrādē bija kaut kas vienreizējs. Ar baltajām bumbiņām Māra Ķimele un aktieri uz Mazās zāles tukšās skatuves uzbūra visu "Karalim Līram" nepieciešamo scenogrāfiju un atmosfēru. Bumbiņas bija gan vētra, gan acis, gan sniegs, tās varēja kļūt par ķermeņa daļām vai emociju izpausmi. Un aktieri spēlēja ļoti aizrautīgi un emocionāli. Man tā bija neaizmirstama teātra pieredze. Arī daudzas citas Māras iestudētās izrādes man šķitušas ļoti nozīmīgas un īpašas. Man šķiet, ka Māra Ķimele ir viena no labākajām Latvijas teātra režisoru saimē. Māra audzinājusi un izaudzinājusi daudzus spožus mūsu aktierus un režisorus. Un viņa to turpina darīt. Pēc pāris mēnešiem, 2023. gada 20. decembrī, Māra svinēs astoņdesmit. Un viņa joprojām ir viena no labākajām mūsu teātra māksliniecēm un pasniedzējām.

Fimmtudagurinn 24. ágúst Flokkur fólksins, Jesús og nýfrjálshyggjan Við höldum áfram að tala við forystufólk þingflokkanna. Í dag kemur Inga Sæland að Rauða borðinu og segir okkur um hvað pólitík Flokks fólksins snýst. Þá kemur Davíð Þór Jónsson prestur að borðinu og greinir hver stefna Jesús Krists var í flóttamannamálum. Og í lokin segir Sigríður Á. Andersen okkur frá gagnrýni frjálshyggjufólks á Sjálfstæðisflokkinn.

Tikko klajā nākusi rakstnieces Ingas Ābeles sastādīta grāmata “Lidijas ziediņi” – Lidijas Lasmanes-Doroņinas atmiņu un atziņu krājums, kas tapis caur sirsnīgu draudzību un uzticēšanos. Lidijas atmiņas pierakstītas it kā nevilšus, caur sarunām, un grāmatā iegulst kā īsi uzplaiksnījumi, bet katrs no tiem trāpa līdz kaulam. “Lidijā ir kaut kas no Jaunsudrabiņa,” šajā sižetā teiks Inga Ābele. Šī grāmata ir viņas dāvana Lidijai Lasmanei-Doroņinai pēc nedēļas gaidāmajā 98. dzimšanas dienā. “Labrīt! Nāciet iekšā! Un nedomājiet nemaz vilkt nost kurpes, tas būtu smieklīgi,” aicina Lidija Lasmane-Doroņina. Smieklīgi. Šo vārdu Lidija Lasmane-Doroņina sarunā teiks vairākkārt. Un arī pati daudz smiesies. Arī, kad sākšu jautāt, kā tapa “Lidijas ziediņi”. “Man liekas, ka draugi vienkārši visu to ir savākuši. Es jau ļoti daudz esmu runājusi! Visi žurnāli piekaisīti ar to veco Lidiju! Kas viss nav samuldēts! Un varbūt kāds graudiņš kaut kur ir iebiris arī no tās gudrības, ko Dievs man ir devis. Man pašai taču nekā nav. Ne es pati sevi varu radīt, ne nodzīvot kādu gadu vai vienu elpas vilcienu ievilkt. Es tikai iedomājos, ka man tā gribas. Ja man tas nebūtu dots, tad tā nebūtu,” bilst Lidija Lasmane-Doroņina. Ar Ingu Ābeli Lidija Lasmane-Doroņina domās esot draudzējusies jau sen, caur viņas grāmatām. Klātienē abas iepazinās pirms septiņiem gadiem un kopš tā laika bieži kopā brauc uz dažādām Latvijas malām vai vienkārši runājas pie vīna un kūciņām. Ingu Ābeli un gleznotāju Ievu Jurjāni viņa sauc par savām mazmeitām, jo viņa dzimušas tai pašā gadā. “Es ļoti priecājos, ka viņas ar mani draudzējas. Es saņemu no viņiem [saviem draugiem] vairāk, nekā viņi no manis. Viņi šos 50 gadus ir nodzīvojuši dzīvā dzīvē, auguši un veidojušies. Man tie gadi ir izsvītroti no dzīves. Uzskatu, ka tos es nosēdēju cietumā, lai gan reāli ieslodzījumā biju tikai kādus 14. Man ir interesanti, ko viņi pa to laiku piedzīvoja,” saka Lidija Lasmane-Doroņina. Kad jautāju, kas Lidijai pašlaik sagādā visvairāk prieka, viņa nekavējoties atbild: brīvā Latvija! Pēdējā laikā Lidijai strauji pasliktinājusies redze, un lasīt grāmatas viņa vairs nevar. Arī Ingas Ābeles nupat apkopotos “Lidijas ziediņus”. Taču sarunāties ar Lidiju ir kā lasīt šo grāmatu: ik pa brīdim viņa atšķir kādu atmiņu lappusi un pati sāk stāstīt. Līdz šim vienīgā grāmata par viņu bija Baibas Šābertes 2008.gadā izdotā “Brīvības cena”. Tagad tai pievienojušies “Lidijas ziediņi” Ingas Ābeles apkopojumā. “Tas it kā sakrita ar to laiku, kad iznāca “Svētā Franciska ziediņi” ļoti tuva cilvēka Valža Bisenieka tulkojumā. Tur šķita esam tādas paralēles – arī Lidija neko nepieraksta, nekā viņai nav. Dzīvo kā putns gaisā, kā puķe laukā! Tajos trīs apcietinājumos viņai taču visu atņēma. Un arī tagad viņai ir īrēts dzīvoklītis un pavisam maz liecību par viņu pašu. Tas, ka pieraksta viņas teikto... Šī forma šķita atbilstoša. Francisks runā ar putniem, Lidija runā ar jasmīnu koku Ievas Jurjānes dārzā...” atklāj Inga Ābele. Pierakstīt Lidijas stāstus Ingai Ābelei gribējies jau ilgāku laiku. Pēdējos gados cieši sadraudzējušās, un reiz kādā braucienā uz Kurzemi Lidija sākusi stāstīt tā, ka kļuvis skaidrs – no atmiņas šo vēlāk nevarēs pierakstīt, pārāk skaisti un precīzi ir viņas formulējumi. Inga Ābele pārvarējusi kautrību un sākusi ieslēgt diktofonu. Ingas Ābeles radošajā darbā “Lidijas ziediņi” ienāca pa vidu grāmatai par Aspaziju, un rakstniece domās salīdzina abas sievietes: viena ugunīga, lepna un stalta, otra – pieklusināta un pazemīga. Bet iekšēji tieši Lidija izrādījusies tā lepnā un garīgi stiprā, kamēr Aspazija dzīves gaitā atklājas trausla un ievainojama. Lidijas atziņas palīdzējušas arī pašai rakstniecei pārdzīvot smagu laiku pašas dzīvē, brālim aizejot mūžībā. “Man šķiet, ka Lidijā ir kaut kas no Jaunsudrabiņa. Kā “Baltajā grāmatā” – it kā tādi stāstiņi par piedzīvoto, bet katrā stāstā ir tāds kā nazis apslēpts, kas savā smeldzē vienā brīdī aiziet līdz kaulam. Šo vieglumu un reizē gaismas pilnos mirkļus es centos notvert,” vērtē Inga Ābele. Lai arī grāmata jau iznākusi, to īsti nekad nevarēs pabeigt: Inga Ābele atceras, kā ar izdevēju Daci Sparāni un grāmatas mākslinieci Ievu Jurjāni aizvedušas Lidijai Lasmanei-Doroņinai tikko izdoto grāmatu, un viņa sarunā pavērusi jau atkal citas atmiņu durvis kādam vēl nedzirdētam stāstam. Tā kā Lidija pati vairs savu grāmatu nevar izlasīt, Inga Ābele cer, ka to izdosies ieskaņot. Lidijai ļoti patīkot labi nostādītās aktieru balsis. Tikmēr Lidija Lasmane-Doroņina par Ingu Ābeli saka: viņas balss grāmatās ir dzirdama vienmēr. “Tas ir nenotverami. Tas tiešām ir līdzīgs tādam serafam, ko viņa spēj. Viņa jau aiziet līdzi Garam, kas viņu nes kaut kur, man nesasniedzamā tālumā. Un tad es viņai vienkārši paskrienu līdzi, jo es zinu, ka tas ir kaut kur tuvu debesīm,” tā Lidija Lasmane-Doroņina.

Här kommer ett Martinson Möter från fadderbarnsorganisationen Compassion med osedvanlig värme och själavårdande omsorg till både hemlösa och prostituerade.Inga Pagreus är hela svenska folkets diakon på Sergelplattan i Stockholm där hon, utsänd av St Clara kyrka har gett sitt liv, sin tid och sin kärlek till alla de tilltufsade vännerna runt kyrkan.Uppvuxen på västkusten med en stark barnatro lämnade hon kyrkan för raggarbilar och bus. Inte förens hon som vuxen hamnade på kyrkans barntimmar med sina söner fick Gud dramatiskt tag på henne igen.Hon berättar själv: Jag hörde plötsligt en dånande röst som sa: »Du ska gå fram och ta nattvarden!« Tre gånger i rad hörde jag samma sak. Så jag lydde och gick stapplande fram, för att ta emot gåvorna. Jag minns att jag sa: »Gud, nu får du ta över i mitt liv för nu orkar jag inte mer.« Där mötte hon Herren. Resten är vad vi i Compassion vill beskriva som modern kyrkohistoria.Känd i hela Sverige som en röst för de mest utsatta så har Inga ändå ett stort hjärta för Compassions fadderbarn i Indoniesien. Hur är det möjligt att du som jobbat så lokalt är så global både i handling, tro och i tanke undrar vi? Hur finns det plats för så många i ditt liv? Ingas svar är både underbara och hjärtevärmande.---------------------------------------------------Inga Pagreus er diakon for hele det svenske folket på Sergelplattan i Stockholm, hvor hun, sendt av St Clara kirke, har gitt sitt liv, sin tid og sin kjærlighet til alle vennene rundt kirken - både hjemløse og prostituerte.Oppvokst på vestkysten med sterk barnetro, forlot hun kirken for raggarbiler og ugagn. Det var først da hun som voksen havnet i kirkens barneklasser med sønnene som Gud dramatisk fikk tak i henne igjen.Hun forteller det selv: Jeg hørte plutselig en buldrende stemme som sa: "Du må gå frem og ta nattverd!" Tre ganger på rad hørte jeg det samme. Så jeg adlød og skred frem for å motta gavene. Jeg husker jeg sa: "Gud, nå kan du ta over i livet mitt for nå orker jeg ikke mer." Der møtte hun Herren. Resten er det vi i Compassion vil beskrive som moderne kirkehistorie.Inga er kjent i hele Sverige som en stemme for de mest utsatte, og har fortsatt et stort hjerte for Compassions fadderbarn i Indonesia. Hvordan er det mulig at du, som jobbet så lokalt, er så global både i handling, tro og tanke, lurer vi på. Hvordan er det plass til så mange i livet ditt? Inga sine svar er både fantastiske og hjertevarmende. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Forfatter, fysiker og bestselgende forfatter Inga Strümke er på besøk hos oss i Tromsø, og kommer innom podkasten for å prate om kunstig intelligens! Sammen med Inga dykker vi ned i verdenen av AI. Hvordan fungerer egentlig AI, og er det mulig at AI en dag blir like intelligent som mennesker? Inga deler sine tanker om det potensielle samspillet mellom mennesker og AI, og hvordan dette kan påvirke samfunnet vårt – også innenfor helsevesenet.Hennes budskap er klart - vi må aktivt delta i AI-utviklingen, samtidig som vi stiller høye krav til forståelse og ansvarlig bruk, og alltid husker å ha mennesket i sentrum.Lytt nå og oppdag spennende perspektiver innen kunstig intelligens, og få et unikt innblikk i Ingas ekspertise!Ta kontakt med Inga på Instagram, Twitter eller LinkedIn. Redaksjonen kan som alltid nåes på podkast@dips.no

Hollywoods nya bantningspiller har nått Oscarsgalan och det har även farmor Ingas negligé. Fråga: Vems frisyr kommer tillbaka som trend vart tionde år? (Ledtråd Nicole Kidman). Vi är på tjejhelg i Göteborg och Anitha kartlägger Anns massiv sockerberg. Anitha kanske har räddat en hel generations äktenskap med veckans utmaning: älska män no matter what. Och sist på Fleabollen och antagandet att man har ett stort anus…Guess who? Det är KULIGT och det är OMVÄLVANDE! Nu smäller det!  Bli medlem i Lillelördag klubben och få ta del av specialpoddar och ofiltrerade analyser! https://plus.acast.com/s/lillelordag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fire raringer møtes i en lys kjeller. Alt som skiller dem er et bord med mikrofoner. Ut av munn og hjerne strømmer det overraskende og interessante historier. Til slutt står én av de fire seirende igjen. Raringer:Åsmund Flobak (@asmundf),Lydia Gieselmann (@lydiawho),Inga Strümke (@strumkis), Andreas Wahl (@andreas__wahl)Lenke til Ingas video https://www.youtube.com/watch?v=cfAoe66HuS0

https://solvitryggva.is/ Inga Sæland er formaður Flokks fólksins. Í þættinum ræðir hún um hvað þarf að laga í íslensku samfélagi, hvað gerist á bakvið tjöldin á Alþingi, sorgina eftir að hafa misst 3 unga ástvini og margt margt fleira.

Umsjón: Rúnar Róbertsson og Felix Bergsson Innviðaráðherra hefur kynnt í samráðsgátt stjórnvalda áform um að stofna opinbert hlutafélag um uppbyggingu og rekstur samgönguinnviða. Helsta hlutverk félagsins verður að innheimta notkunargjöld, bæði af vegum og jarðgöngum. Margir hafa gert athugasemdir við þá gjaldtöku sem fyrst var nefnd, að rukka fyrir notkun á jarðgöngum, eins og t.d. formaður umhverfis- og samgöngunefndar sem vill ganga lengra og rukka veggjöld við höfuðborgina. Svo virðist sem að hann hafi orðið að ósk sinni. Inga Sæland, formaður Flokks fólksins, skrifaði pistil í Morgunblaðið í gær þar sem hún mótmælir þessum áformum. Inga var á línunni hjá okkur. Fyr­ir­hugað er að samþykkja fyrstu heild­rænu lög­in um landa­mæri og landa­mæra­eft­ir­lit á Íslandi í haust skv frétt Morgunblaðsins, en það tókst ekki á síðasta þingi. Í kjölfarið verða umfangsmiklar breytingar gerðar á Keflavíkurflugvelli. En hvað felst í þessu og hverjar verða þessar breytingar? Bryndís Haraldsdóttir formaður allsherjar og menntamálanefndar Alþingis og þingmaður Sjálfstæðisflokksins kom í morgunkaffi. Heimsmarkaðsverð á hráolíu hefur lækkað undanfarið en ekki sést það á bensíndælunni á Íslandi. Júlí er aðal orlofsmánuður Íslendinga og ferðalög um eyjuna fögru eru gjarnan hluti af sumarleyfi fjölskyldna en hátt eldsneytisverð hefur neikvæð áhrif á þau áform. Félag íslenskra bifreiðaeigenda bendir á vefsíðu sinni á að álagning olíufélaganna á hvern bensínlítra hafi hækkað um 40% á milli júní og júlí. ?Eldsneytisverð vegur þungt í vísitölu neysluverðs með tilheyrandi áhrifum á verðbólgu. Há álagning og hátt bensínverð kemur ekki bara illa við budduna við dæluna. Aukin verðbólga dregur úr verðgildi peninga og eykur vexti og kostnað vegna verðtryggingar lána? segir á vef FÍB. Runólfur Ólafsson, framkvæmdarstjóri FÍB, kemur til okkar til að ræða þetta og hugmyndir um vegatolla og jargangnaskatta. Bæjahátíðir eru vinsælar á sumrin og er óhætt að segja að varla detti úr helgi yfir sumarið þar sem ekkert er í gangi. Vegna Covid takmarkana hafa margar þessara hátíða ekki verið haldnar í allt að tvö ár. En Mærudagar á Húsavík hefjast í dag. Við hringdum norður og töluðum við Guðrúnu Huld Gunnarsdóttur framkvæmdastjóra Mærudaga og forvitnumst um dagskrána. Bræðslan stendur fyrir dyrum í Borgarfirði eystri og fjölskyldan knáa sem stendur fyrir viðburðinum er á fullu að undirbúa eða á leiðinni austur. Ein þeirra er Aldís Fjóla Ásgeirsdóttir en hún hefur líka tjáð sig opinberlega í umræðu um konur og rokktónlist eftir að fyrstu auglýsingar

Umsjón: Rúnar Róbertsson og Felix Bergsson Innviðaráðherra hefur kynnt í samráðsgátt stjórnvalda áform um að stofna opinbert hlutafélag um uppbyggingu og rekstur samgönguinnviða. Helsta hlutverk félagsins verður að innheimta notkunargjöld, bæði af vegum og jarðgöngum. Margir hafa gert athugasemdir við þá gjaldtöku sem fyrst var nefnd, að rukka fyrir notkun á jarðgöngum, eins og t.d. formaður umhverfis- og samgöngunefndar sem vill ganga lengra og rukka veggjöld við höfuðborgina. Svo virðist sem að hann hafi orðið að ósk sinni. Inga Sæland, formaður Flokks fólksins, skrifaði pistil í Morgunblaðið í gær þar sem hún mótmælir þessum áformum. Inga var á línunni hjá okkur. Fyr­ir­hugað er að samþykkja fyrstu heild­rænu lög­in um landa­mæri og landa­mæra­eft­ir­lit á Íslandi í haust skv frétt Morgunblaðsins, en það tókst ekki á síðasta þingi. Í kjölfarið verða umfangsmiklar breytingar gerðar á Keflavíkurflugvelli. En hvað felst í þessu og hverjar verða þessar breytingar? Bryndís Haraldsdóttir formaður allsherjar og menntamálanefndar Alþingis og þingmaður Sjálfstæðisflokksins kom í morgunkaffi. Heimsmarkaðsverð á hráolíu hefur lækkað undanfarið en ekki sést það á bensíndælunni á Íslandi. Júlí er aðal orlofsmánuður Íslendinga og ferðalög um eyjuna fögru eru gjarnan hluti af sumarleyfi fjölskyldna en hátt eldsneytisverð hefur neikvæð áhrif á þau áform. Félag íslenskra bifreiðaeigenda bendir á vefsíðu sinni á að álagning olíufélaganna á hvern bensínlítra hafi hækkað um 40% á milli júní og júlí. ?Eldsneytisverð vegur þungt í vísitölu neysluverðs með tilheyrandi áhrifum á verðbólgu. Há álagning og hátt bensínverð kemur ekki bara illa við budduna við dæluna. Aukin verðbólga dregur úr verðgildi peninga og eykur vexti og kostnað vegna verðtryggingar lána? segir á vef FÍB. Runólfur Ólafsson, framkvæmdarstjóri FÍB, kemur til okkar til að ræða þetta og hugmyndir um vegatolla og jargangnaskatta. Bæjahátíðir eru vinsælar á sumrin og er óhætt að segja að varla detti úr helgi yfir sumarið þar sem ekkert er í gangi. Vegna Covid takmarkana hafa margar þessara hátíða ekki verið haldnar í allt að tvö ár. En Mærudagar á Húsavík hefjast í dag. Við hringdum norður og töluðum við Guðrúnu Huld Gunnarsdóttur framkvæmdastjóra Mærudaga og forvitnumst um dagskrána. Bræðslan stendur fyrir dyrum í Borgarfirði eystri og fjölskyldan knáa sem stendur fyrir viðburðinum er á fullu að undirbúa eða á leiðinni austur. Ein þeirra er Aldís Fjóla Ásgeirsdóttir en hún hefur líka tjáð sig opinberlega í umræðu um konur og rokktónlist eftir að fyrstu auglýsingar

Umsjón: Rúnar Róbertsson og Felix Bergsson Innviðaráðherra hefur kynnt í samráðsgátt stjórnvalda áform um að stofna opinbert hlutafélag um uppbyggingu og rekstur samgönguinnviða. Helsta hlutverk félagsins verður að innheimta notkunargjöld, bæði af vegum og jarðgöngum. Margir hafa gert athugasemdir við þá gjaldtöku sem fyrst var nefnd, að rukka fyrir notkun á jarðgöngum, eins og t.d. formaður umhverfis- og samgöngunefndar sem vill ganga lengra og rukka veggjöld við höfuðborgina. Svo virðist sem að hann hafi orðið að ósk sinni. Inga Sæland, formaður Flokks fólksins, skrifaði pistil í Morgunblaðið í gær þar sem hún mótmælir þessum áformum. Inga var á línunni hjá okkur. Fyr­ir­hugað er að samþykkja fyrstu heild­rænu lög­in um landa­mæri og landa­mæra­eft­ir­lit á Íslandi í haust skv frétt Morgunblaðsins, en það tókst ekki á síðasta þingi. Í kjölfarið verða umfangsmiklar breytingar gerðar á Keflavíkurflugvelli. En hvað felst í þessu og hverjar verða þessar breytingar? Bryndís Haraldsdóttir formaður allsherjar og menntamálanefndar Alþingis og þingmaður Sjálfstæðisflokksins kom í morgunkaffi. Heimsmarkaðsverð á hráolíu hefur lækkað undanfarið en ekki sést það á bensíndælunni á Íslandi. Júlí er aðal orlofsmánuður Íslendinga og ferðalög um eyjuna fögru eru gjarnan hluti af sumarleyfi fjölskyldna en hátt eldsneytisverð hefur neikvæð áhrif á þau áform. Félag íslenskra bifreiðaeigenda bendir á vefsíðu sinni á að álagning olíufélaganna á hvern bensínlítra hafi hækkað um 40% á milli júní og júlí. ?Eldsneytisverð vegur þungt í vísitölu neysluverðs með tilheyrandi áhrifum á verðbólgu. Há álagning og hátt bensínverð kemur ekki bara illa við budduna við dæluna. Aukin verðbólga dregur úr verðgildi peninga og eykur vexti og kostnað vegna verðtryggingar lána? segir á vef FÍB. Runólfur Ólafsson, framkvæmdarstjóri FÍB, kemur til okkar til að ræða þetta og hugmyndir um vegatolla og jargangnaskatta. Bæjahátíðir eru vinsælar á sumrin og er óhætt að segja að varla detti úr helgi yfir sumarið þar sem ekkert er í gangi. Vegna Covid takmarkana hafa margar þessara hátíða ekki verið haldnar í allt að tvö ár. En Mærudagar á Húsavík hefjast í dag. Við hringdum norður og töluðum við Guðrúnu Huld Gunnarsdóttur framkvæmdastjóra Mærudaga og forvitnumst um dagskrána. Bræðslan stendur fyrir dyrum í Borgarfirði eystri og fjölskyldan knáa sem stendur fyrir viðburðinum er á fullu að undirbúa eða á leiðinni austur. Ein þeirra er Aldís Fjóla Ásgeirsdóttir en hún hefur líka tjáð sig opinberlega í umræðu um konur og rokktónlist eftir að fyrstu auglýsingar

Desde el territorio Inga de Aponte, en el Cauca colombiano, un grupo de niños y niñas inician las transmisiones de “Radio Uchulla Kuna Ingas - Los pequeños Ingas”, con un programa conformado por distintas secciones, entre ellas, “¿Sabías qué…?”, “Aprendamos a…”, “Trabalenguas, adivinanzas y más” y “El cuento y otras aventuras”, que aportan información y datos de interés para las infancias, así como dan la posibilidad de pasar un rato de esparcimiento. ¿Sabías que los gatitos empiezan a soñar cuando tienen una semana de vida? ¿Y sabías que para obtener un litro de miel tuvieron que trabajar alrededor de 2500 abejas realizando 180 mil kilómetros de vuelo y usando el néctar de 4.5 millones de flores? ¿Tenías idea de que el primer año de un perro equivale a 20 años de un humano? Aprende más sobre estos temas en el primer programa de “Radio Uchulla Kuna Ingas”. Puede escuchar, descargar y compartir este programa de forma gratuita. Musicalización: - Bajo responsabilidad de la producción. Voces: - Radio Uchulla Kuna Ingas. Producción y edición: - Radio Uchulla Kuna Ingas. Imagen: - Cultural Survival. Esta es una producción de Radio de Derechos Indígenas. Nuestros programas son gratuitos para escuchar, descargar y difundir.

Löpa var var nominerade till Sveriges Radios Romanpris 2022. Hör juryn diskutera Löpa varg av Kerstin Ekman Löpa varg handlar om 70-åriga, pensionerade jägmästaren Ulf Norrstig som tillbringat sitt liv med bössan i hand, som får en omvälvande upplevelse när han möter en varg.Det är en roman om minnen, åldrande och kanske också om ånger. Men det är också en relationsroman, där Ulf och hans hustru Ingas förhållande har en central roll. Lyssnarjuryn imponeras av Kerstin Ekmans förmåga att med små medel, och ett tillsynes enkelt språk, berätta om allt från mänsklighetens stora frågor till vardagens detaljer med samma skärpa. Men juryn tycker också att Ulf bitvis är en väl grinig gubbe och har svårt för den styvnackade, manliga gemenskapen.Programmet sändes 7 april som en del av Litteraturveckan i P1. Det här är lyssnarjuryn: Parisa Hartman Mokarami Ulrica Skagert Mats Lieberg Agnes HellqvistÅrets nominerade romaner: Löpa varg av Kerstin Ekman Hölje av Pooneh Rohi Två pistoler av Klas Östergren Den dagen den sorgen av Jesper Larsson som också blev vinnare av årets RomanprisProducent: Nina Asarnoj Programledare: Lina Kalmteg Tekniker: Viktor Tjernell

Det är dags att utse vinnaren av Sveriges Radios Romanpris och det är en lyssnarjury som bestämmer. Hör juryn diskutera den nominerade romanen Löpa varg av Kerstin Ekman. Löpa varg handlar om 70-åriga, pensionerade jägmästaren Ulf Norrstig som tillbringat sitt liv med bössan i hand, som får en omvälvande upplevelse när han möter en varg.Det är en roman om minnen, åldrande och kanske också om ånger. Men det är också en relationsroman, där Ulf och hans hustru Ingas förhållande har en central roll.Lyssnarjuryn imponeras av Kerstin Ekmans förmåga att med små medel, och ett tillsynes enkelt språk, berätta om allt från mänsklighetens stora frågor till vardagens detaljer med samma skärpa.Men juryn tycker också att Ulf bitvis är en väl grinig gubbe och har svårt för den styvnackade, manliga gemenskapen.Vinnaren av Sveriges Radios Romanpris 2022 tillkännages lördagen 9 april.Det här är lyssnarjurynParisa Hartman MokaramiUlrica SkagertMats LiebergAgnes HellqvistLöpa varg av Kerstin EkmanUlf Norrstig är pensionerad jägmästare och lever sedan närmare femtio år tillsammans med svenskläraren Inga i ett litet samhälle intill skogen i Hälsingland.Ulfs 70-årsfirande närmar sig och han blickar tillbaka på sitt liv. Han tänker på djuren han skjutit och skadat, på skogen som han skött på det sätt som arbetsgivaren har önskat. Hela livet har han uppträtt korrekt och hållit sig till reglerna. Nu rannsakar han sig själv och sina minnen.En tidig morgon får han syn på vargspår i snön. Han sätter sig att vänta på sin utkiksplats, en begagnad grönmålad husvagn, parkerad intill myren. Efter en stund visar sig vargen. Mötet med det vilda djuret förändrar hans blick på sig själv och det liv han har levt.Årets nominerade romanerLöpa varg av Kerstin EkmanHölje av Pooneh RohiTvå pistoler av Klas ÖstergrenDen dagen den sorgen av Jesper Larsson

Denver Band The Keeps and Inga's Alpine Tavern Benefit Show for Victims of the Marshall Fire The Keeps: https://open.spotify.com/artist/04Ib1jJMOhm22kM5QbhE0D?si=G8rT-HeVQgy41quaAzAuHA&nd=1 (https://open.spotify.com/artist/04Ib1jJMOhm22kM5QbhE0D?si=G8rT-HeVQgy41quaAzAuHA&nd=1) Ingas: https://ingasalpinetavern.net/ (https://ingasalpinetavern.net/) --  We are always looking for Denver, Co area artists to get involved. If you want to get involved, clickhttps://www.denvermusiccommunity.com/get-promoted ( here )and fill out the form. You can always check out our https://www.instagram.com/denvermusiccommunity/ (Instagram), https://open.spotify.com/user/a56140cu3rhrclyw8zp82v9vr (Spotify) and https://www.youtube.com/channel/UCed2TEjPJ7G6RpKzKIgj0Mw/?sub_confirmation=1 (Youtube) if you are interested in seeing what we are up to. This podcast uses the following third-party services for analysis: Podcorn - https://podcorn.com/privacy

Umsjón: Ingvar Þór Björnsson og Snærós Sindradóttir Íslenska 18 ára kvennalandsliðið í handbolta var flutt á nýtt hótel í Serbíu í gær, eftir að hafa kvartað undan músagangi. Við heyrðum í Guðríði Guðjónsdóttur, fararstjóra liðsins og handboltakempu. Það ráku margir upp stór augu í vikunni þegar þeir lásu fréttir þess efnis að til skoðunar væri að taka upp rafræn skilríki til að hefta aðgang ungmenna að klámi á netinu. Við ræddum við Kolbrúnu Hrund Sigurgeirsdóttur, skólastjóra jafnréttisskólans, og Valdimar Óskarsson, netöryggissérfræðing. Manna­nafna­nefnd samþykkti ný­verið fimmtán nöfn, þar á meðal karlmannsnafnið Ullr. Við heyrðum í Jónþór Halldórssyni sem skýrði son sinn Ullur. Í október sóttu 124 manns um hæli hér á landi sem er mesti fjöldi umsækjenda um alþjóðlega vernd síðan í ágúst 2017. Húsnæði Útlendingastofnunar er komið að þolmörkum varðandi fjölda fólks sem þess þarfnast. Íris Kristinsdóttir, sviðsstjóri verndarsviðs Útlendingastofnunnar, var gestur okkar upp úr klukkan átta. Loðna hefur enn ekki fundist sem heitið getur. Við heyrðum í Þorkeli Péturssyni, skipstjóra á Bjarna Ólafs, um veiðina og hvort menn um borð séu bjartsýnir. Á morgun greiða Alþingismenn atkvæði um stöðuna sem kom upp varðandi talningu í Norðvesturkjördæmi í nýafstöðnum Alþingiskosningum. Til okkar í hljóðver komu Inga Sæland, formaður Flokks fólksins, og Þórunn Sveinbjarnardóttir, nýkjörinn þingmaður Samfylkingarinnar en þær eru á öndverðum meiði í þessu flókna máli. Tónlist: Sunny Road - Valdimar Guðmundsson Magni & Ágústa Eva - Við gætum reynt Bréfbátar - Karl orgel tríó Hello - Adele Röddin í klettunum - Gugusar

Inga Sæland segir að Flokkur fólksins ætli að láta lífeyrissjóði greiða staðgreiðsluskatta af iðgjöldum í sjóðinn frekar en við útgreiðslu, líkt og er gert í dag. Þannig sér hún fyrir sér að færa 70 milljarða tekjur úr framtíðinni og til notkunar strax í dag.

Ingvar E. Sigurðsson hefur verið tilnefndur til Evrópsku kvikmyndaverðlaunanna fyrir hlutverk sitt í kvikmynd Hlyns Pálmasonar Hvítur, hvítur dagur. Bæði myndin og Ingvar hafa rakað að sér viðurkenningum. Ingvar var á línunni. Á þriðja hundrað manns af öllu landinu mættu í Laugardalshöll um helgina og ræddu breytingar á stjórnarskránni. Markmiðið var að fá betri mynd af viðhorfum almennings en endurskoða á stjórnarskrána á kjörtímabilinu. Guðbjörg Andrea Jónsdóttir, forstöðumaður Félagsvísindastofnunar Háskóla Íslands, hélt utan um fundinn og var Katrín Helga Reynisdóttir einn þátttakenda. Við gerðum upp fundinn með þeim. Inga Sæland og Guðmundur Ingi Kristinsson úr Flokki fólksins vilja sjá formleg málalok á umsókn Íslands að Evrópusambandinu. Þau hafa lagt fram þings­álykt­un­ar­til­lögu á Alþingi um að þessi um­sókn Íslands frá árinu 2009 verði dreg­in til baka. Inga Sæland var á línunni 11.11., eða 11. nóvember, er orðinn stærsti einstaki verslunardagur heimsins. Þetta er dagur hinna einhleypu í Kína og afslættirnir miklir á Ali Express og víðar. Dagurinn teygir sig hingað til Íslands sem sést m.a. á póstsendingum hingað til lands. Ósk Heiða Sveinsdóttir, forstöðumaður markaðsdeildar Póstsins, var gestur Morgunútvarpsins. Við ræddum netverslun og pakkaflóðið framundan. Við fórum yfir íþróttir helgarinnar.

Gestur þáttarins er Inga Sól Ingibjargardóttir, vöru- og húsgagnahönnuður. Inga Sól hefur lokið 4 háskólagráðum og stefnir á þá 5. til að jafna met Georgs Bjarnfreðarsonar, eins og hún segir. Hún starfar í dag sem vöru- og húsgagnahönnuður ásamt því að vera leikskólakennari. Í þættinum segir hún m.a. frá bernskuárum í Svíþjóð og námsárum í Danmörkum og frá hönnun sinni, en hún kynnir hana á vefsíðu sinni, ingasoldesign.com Á 50 ára afmæli Bókasafns Norræna hússins, 11. ágúst n.k., verður tekið í notkun ný bókasafnskort fyrir lánþega sem Inga Sól hefur hannað úr viði. Umsjón hefur Viðar Eggertsson.

Gestir Vikulokanna voru Silja Dögg Gunnarsdóttir, þingmaður Framsóknar, Inga Sæland, formaður Flokks fólksins, Bogi Ágústsson, fréttamaður RÚV, og Kolbeinn Óttarsson Proppé þingmaður Vinstri grænna. Rætt var um nýtt frumvarp félagsmálaráðherra, dönsku þingkosningarnar, Wikileaks og fleira. Umsjón: Milla Ósk Magnúsdóttir Tæknimaður: Mark Eldred