POPULARITY
Sylvia Vrethammar har varit en av Europas främsta schlagersångerskor sedan slutet av sextiotalet. Hennes "Eviva España" låg på Englandslistan i 28 veckor och gjorde så att hon fick uppträda två gånger i "Top of the pops" (bland annat i samma program som Queen). Hemma hos Strage pratar Drottning Sylvia, som hon brukar kallas, också om sin farfars fars faster Kristina Nilsson (den berömda operasångerskan), om att vara värdinna i tv-programmet "Hylands hörna", om att turnera i Sovjetunionen, om vikten av att artikulera, om att tjänstgöra som fältartist för FN:s fredsbevarande styrkor, om idolen Caterina Valenti och om kärleken till samba och champagne. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Vad hände egentligen när en av Sveriges mest beryktade olyckor inträffade? Wikipedia säger sitt om Kristina Nilsson-olyckan. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Mobergs utvandrarserie tillhör den svenska litteraturhistorien. Men läst i en amerikansk kontext framträder en berättelse som kastar ett annat ljus över den svenska historien, menar Lisa Carlsson. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Första gången jag såg delar av USA som inte var New York City, reste jag med Greyhound-bussarna genom östra USA. Home of the brave, land of the free. Allt var nytt. Och samtidigt hade jag en känsla av att ha varit där förut. Jag befann mig i en film. Ljuset var en film de pastellfärgade husen i Miami i solnedgången. Ljuden var en film soptunnorna som töms på gatan om morgonen i New York, polisbilarnas sirener om nätterna.Det var som att befinna sig i ett kalejdoskop av bilder och föreställningar. Myterna om USA finns överallt, ständigt närvarande. Allt var en film och samtidigt så verkligt. Sanden under fotsulorna, gatstenarna. Asfalten som kokade i hettan. Bush den yngre var fortfarande president och vi förfasade oss över utrikespolitiken med en sedvanlig svensk självgodhet. Amerikanska flaggor på varenda veranda.Vi gick genom Chinatown och Little Italy. Genom judiska kvarter, puertoricanska, grekiska. En smältdegel sägs det. Långt borta i Minnesota finns folk som fortfarande pratar svenska. Men ingenstans såg vi spår av ursprungsbefolkningen. Ättlingarna till de som överlevt de omfattande folkmord vilket skapat detta, de frias land. Kanske åkte vi förbi ett kasino någonstans i natten. Annars, ingenting. Vi reste in i glömska. Vi reste över stulen mark. Som många svenskar före oss.En fundamental myt i konstruerandet av USA var att när nybyggarna anlände var landet låg tomt och obrukat. Ett överflöd av bördig jord som bara väntade på att styckas upp, ägas och generera rikedom de som vågade sig över Atlanten. Många svenskar flydde svälten i hemlandet under 1800-talet för att söka lyckan i väst. En av anledningarna att detta var möjligt var the Homestead Acts. Lagar som innebar att du som svensk man kunde ockupera ett visst hektar mark för att sedan köpa loss den för ett svindlande lågt pris.Vilhelm Moberg beskriver denna resa och affärsuppgörelse med stor inlevelse i sin romanserie om Karl-Oskar och Kristina Nilsson som med familj och vänner utvandrar till territoriet Minnesota för att skapa sig ett nytt liv. De reser över havet och, och över mil efter mil av stulen mark.De fyra romanerna som utgör serien är fulla av beskrivningar som upprätthåller myten om det tomma landet. Karl-Oskar är den första mannen som vandrar genom skogarna i Minnesota, som är vildvuxna och orörda. Den mjuka jorden under hans tunga stövlar har tidigare endast beträtts av djur och vildar. Ursprungsbefolkning förekommer i Utvandrarserien, men de beskrivs inte som människor. Snarare något djuriskt. Som om de är sprungna ur naturen när de smyger fram på tysta fötter. De uppstår ur och försvinner in i tomma intet. Deras närvaro är ett hot även om de oftast förekommer i sin frånvaro. Som vilda rop i natten eller spår i skogen, i form av gravar och totempålar, ett monument som inte förekom i Minnesota under 1800-talet.Landskapet och förutsättningarna som Moberg skrev fram är inte historiskt korrekta. Det är visserligen ingenting vi kan avkräva fiktionen men det är anmärkningsvärt då författaren baserade hela sitt epos på en omfattande historisk research. Under 1950-talet när romanerna skrevs var USA:s konventionella historieskrivning inte särskilt ifrågasatt och i den historieskrivningen anländer européerna till ett land som ligger framför dem som en oskuld redo att plockas. Bebott endast av varelser som måste dö för att ödet ska kunna manifesteras. Ett utdöende folk. En lögn.Sanningen är den att de flesta nationer i Nordamerika levde utan svält, med relativt få sjukdomar innan koloniseringen började. Kontinenten bestod av samhällen som kommunicerade och bedrev handel över stora landytor, land- och vattenvägar löpte över hela landet. Skogen och marken underhölls och brukades. Roxanne Dunbar-Ortiz skriver i An Indigenous People's History of the United States att om kontinenten hade varit en fullständig vildmark hade pilgrimerna och nybyggarna aldrig överlevt. Den redan existerande infrastrukturen var en förutsättning för att kunna expandera över landet. En annan förutsättning var utrotningen av ursprungsbefolkningen. När Karl-Oskar och Kristina anländer till territoriet Minnesota pågår folkmordet på ursprungsbefolkningen. Ett folkmord där nybyggarna fick betalt för varje person ur den inhemska befolkningen de mördade. Beviset för betalning visades upp i form av skalper, något Karl-Oskars bror Robert funderar över i Utvandrarna när han står på ångbåtens däck och ser indianer på håll. Varför kallades de för rödskinn när de snarare var bruna? tänker han för sig själv. Det var på grund av att alla skalperade lik som nybyggare lämnade efter sig var täckta av blod.I Mobergs romaner deltar Karl-Oskar och Kristina inte aktivt i något dödande. De bevittnar endast våldets konsekvenser. Ursprungsbefolkningen i deras närhet är redan på väg att dö ut. Språklösa, smutsiga, hotfulla rör de sig runt nybygget. Främst förekommer de symboliskt i form av en stor sandstensklippa som i romanen berättar om ursprungsbefolkningens öde. Att dö ut och lämna marken åt den vita mannen. Stora stenblock faller som tårar ur klippan som begråter sitt folk och deras oundvikliga försvinnande. Den stora klippan beskriver doktrinen Manifest Destiny på vilken USA grundats. En berättelse om extremt våld, förpackat som en berättelse om den kristna gudens vilja och en inhemsk befolkning dömda till döden. Detta är berättelsen om USA.Som svensk tenderar man kanske att läsa Utvandrarserien som en specifikt svensk berättelse. Om hur en grupp svenskar tar sig igenom ett otroligt hårt liv. Om att behöva lämna sitt språk, sin familj och allt man känner till. Om sorgen och kampen. Och visst är det en berättelse om alla dessa saker. Men när Moberg skrev sina romaner skrev han sig in i en specifikt amerikansk genre frontlitteraturen. Det vill säga berättelser som utspelar sig vid fronten, på gränsen mellan det som européerna betraktade som civilisation, och det vilda. Romanerna innehåller exakt samma konstruktioner av ursprungsbefolkningen som frontlitteraturen kännetecknas av. Den ädla vilden, den blodtörstiga barbaren. Ursprungsbefolkningen som en spöklik närvaro. Utan språk. Till hälften natur. Det är en genre som endast handlar om att upprätthålla berättelsen om USA. Det är en berättelse om kolonialism. Om svenskarnas roll i denna kolonisering. Om vithet som det kapital som möjliggör ett nytt liv. På det viset speglar de konventionella svenska läsningarna av Vilhelm Mobergs Utvandrarepos den svenska glömskan. En glömska som möjliggjort en historieskrivning där en väsentlig del av den svenska historien utelämnats. Historien om kolonialismen.Lisa Carlsson, litteraturvetare och kulturskribent
Gudstjänst i Centrumkyrkan Mariannelund Åke Bengtsson predikar Lotta Johansson är mötesledare Kristina Nilsson leder sång och musik Inlägget 12 sep dök först upp på Centrumkyrkan Mariannelund.
Sadist-gud är igång igen, faller för grupptrycket och antar ett vad där Jobs liv står på spel.Är Salomo egentligen en trött hipster som bara vill flytta ut på landet och odla chili?Här får ni allvar och sorg, samt Annikas hemliga kompis, Kristina Nilsson.Vi ber (inte) om ursäkt för att vi ändå lämnade fläkten på. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Sadist-gud är igång igen, faller för grupptrycket och antar ett vad där Jobs liv står på spel.Är Salomo egentligen en trött hipster som bara vill flytta ut på landet och odla chili?Här får ni allvar, sorg och Annikas hemliga kompis, Kristina Nilsson.Vi ber (inte) om ursäkt för att vi ändå lämnade fläkten på.Support till showen http://supporter.acast.com/vinhaggornas-hamnd. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Vi snackar om diamanter, smycken och om stölder av desamma. Kathinka träffat Stefan Ljungqvist som i sin tur är släkt med operastjärnan Kristina Nilsson och de berättar den otroliga historien om när Kristinas smycken kom på villovägar. Det spelas musik och är härlig på alla tänkbara vis. Trevlig lyssning!
Gudstjänst i Centrumkyrkan i Mariannelund Calle Hahl leder mötet och Torulf Holmberg predikar. Kristina Nilsson håller i sång och musik Inlägget Att växa i tro dök först upp på Centrumkyrkan Mariannelund.
Peter har deltagit i Laxen går upp (tre piss i nissan) vernissage. Pumparna är återinstallerade och det va en blåsig och blöt tillställning, men framförallt har Kathinka träffat Stefan Ljungqvist som i sin tur är släkt med operastjärnan Kristina Nilsson som var en världskändis. Stefan och Kathinka pratar om henne och Maggan fyller på med ännu mera information. Det blir musik av Per Thornberg samt Kristina Nilsson-relaterad musik. Trevlig lyssning!
Långfredagsgudstjänst i Centrumkyrkan i Mariannelund Åke Bengtsson leder mötet och Björn Holm predikar för oss Kristina Nilsson står för sång och musik Inlägget Långfredagen dök först upp på Centrumkyrkan Mariannelund.
Vad hände egentligen när en av Sveriges mest beryktade olyckor inträffade? Wikipedia säger sitt om Kristina Nilsson-olyckan. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Avslutningsgudstjänsten av tonårslägret i Vallersvik Björn Holm predikar och Peter Simeonsson är mötesledare Kristina Nilsson, Jacob Folkesson och Gabriel Johansson håller i musiken Inlägget Guds kärlek till min nästa dök först upp på Centrumkyrkan Mariannelund.
Gudstjänst i Centrumkyrkan i Mariannelund Björn Holm predikar om ”Sonens väg hem”. Carl-Johan Hultman är mötesledare. Kristina Nilsson, Alexandra Salminen och Johanna Salminen Karlsson står för sång och musik. Låtar: En vänlig grönskas rika dräkt Text: Carl David af Wirsén Musik: Waldemar Åhlen Tala till min själ Anna Weister Andersson Som när ett barn kommer… Inlägget Sonens väg hem dök först upp på Centrumkyrkan Mariannelund.
Gudstjänst i Centrumkyrkan i Mariannelund Carl-Johan Hultman predikar om ”Att Leva i Bön” Björn Holm är mötesledare och Helene Sandberg läser bibeln för oss Kristina Nilsson står för sång och musik
LIVE från Mariannelunds Folkhögskola (innan onödiga resor blev bestraffade med bannbulla)! Anton pratar kroppslighet, svaghet och förlust tillsammans med Maria Alhlriksson och Kristina Nilsson. Ett passande avsnitt i farsotens tid. Varför är vi rädda för svaghet? Hur ska ett uteblivet helande hanteras? Anton berättar om sin dödsdom och Annika Wilzén gör Aten och Jerusalem-debut! Väl mött! Stötta oss ekonomiskt, bli avsnittsdonator på Patreon! www.patreon.com/atenochjerusalem Gilla oss på Facebook Följ oss på Twitter Skriv till oss på atenochjerusalem@gmail.com Prenumerera, dela, kommentera, recensera!
Sverige har upplevt koloratursopraner som tagit delar av världen med storm. Jenny Lind och Kristina Nilsson är två av de uppburna celebriteter vi höjer mot skyarna i veckans avsnitt. Det svenska musikundret blommade redan vid 1800-talets mitt, när Jenny Lind nådde en världspublik med sin stämma, vilket senare även gällde Kristina Nilsson. Det är två av de svenska koloratursopraner som skrivit in sig historien, både i Sverige och internationellt. Om detta talar vi i veckans avsnitt med sopranen Britt Marie Aruhn. Hon debuterade på Kungliga Teatern i mitten av 1970-talet och blev snart en av Operans aktade artister som sjungit närmare fyrtio av de största huvudrollerna. Hon uruppförde György Ligetis opera Le Grand Macabre och sjöng Första damen i Ingmar Bergmans legendariska uppsättning av Trollflöjten. Hennes koloraturer sträckte sig upp till trestrukna G och hennes stämma har hörts på prestigefulla scener som bland annat Covent Garden, La Scala, Wiener Staatsoper och Parisoperan.
Liv Johanne Ullmann, née le 16 décembre 1938 à Tokyo au Japon, est une actrice, réalisatrice et scénariste norvégienne. Liv Ullmann est nommée à deux reprises à l'Oscar de la meilleure actrice : d'abord, en 1972, à la 45e cérémonie des Oscars, pour le rôle de Kristina Nilsson, dans Les Émigrants (Utvandrarna) de Jan Troell ; puis, en 1976, à la 49e cérémonie des Oscars, pour le rôle du Dr Jenny Isaksson, dans Face à face de Bergman. Liv Ullmann réalise plusieurs films : Sofie, qui obtient une certaine reconnaissance ; Kristin Lavransdatter, adaptation de la trilogie de la prix Nobel, Sigrid Undset, qui est un succès en Norvège ; Entretiens privés et Infidèle, sélectionné en 2000 au Festival de Cannes, (ces deux derniers sur des scénarios d'Ingmar Bergman). N'oubliez pas de vous abonner !
Med art-rockgruppen Dame Wiggens spelade han elgitarr till egna tonsatta dikter ur engelska poeten William Blakes "Songs of Experience" och "Songs of Innocence". Plats för Kent Olofsson i Tollans musikaliska! Rockgitarristen som blev tonsättare och kompositionslärare i elektronmusik vid Malmö Musikhögskola. Och som vunnit priser i Brasilien och Japan för sina stycken där akustiska instrument blandas med tape och live-elektronik. Efter en period som symfonirockare i gruppen Yes anda skriver Olofsson verk i mer sparsamt format. Gärna med gitarren, klassisk eller elektrisk, i centrum. Hur många klanger kan han inte frambringa ur detta sex-, sju- eller elvasträngade instrument, bara han stämmer om tillräckligt knepigt! Sviten Il Liuto d'Orfeo är även komponerad för den latinamerikanska "folkgitarren" Charango och tape. I den säregna Stabat Mater, en av musikhistoriens mest tonsatta latinska texter, låter Olofsson två sopraner och två mezzosopraner uppgå i skön förening med förinspelade elektroniska klanger som står för konsonanterna i orden! Helt kan Kent Olofsson inte avhålla sig från rockmusiken. Med art-rockgruppen Dame Wiggens spelade han elgitarr till egna tonsatta dikter ur engelska poeten William Blakes Songs of Experience och Songs of Innocence. Detta är en historisk intervju från 2002 med anledning av att Kent Olofsson 2018 får Rosenbergpriset av Föreningen svenska tonsättare. Priset delas ut till tonsättare med betydelsefull och nyskapande verksamhet. Prissumman är på 75 000 kronor. I motiveringen står att Kent Olofsson får det för "en rik konstmusikalisk verksamhet inom de flesta genrer. En lång karriär full av ständigt nytänkande inom allt från elektroakustisk musik till forskning och skapande av musikdramatik." 2018 disputerade Kent Olofsson i konstnärlig forskning och har skapat en lång rad nya verk inom teater, dans, kör, opera, elektronisk musik och kammarmusik tillsammans med olika konstnärer inom olika konstformer. 2016 fick Kent Olofsson Järnåkersfondens pris på 100 000 för verket Champs d'étoiles. Låtlista: Kent Olofsson Introduction ur Songs of Innocence and of Experience Dame Wiggens: Cristin Lindqvist, sång. Kent Olofsson, gitarr, bas, keyboard, programmering och dator. Sazed Ul Alam, sitar. Jai shankar, tablas. Magnus Persson, programming Privat inspelning Kent Olofsson The Garden of Love (ur Songs of Innocence) Text: William Blake Dame Wiggens: Cristin Lindqvist, sång. Kent Olofsson, gitarr, bas, keyboard, programmering och dator. Sazed Ul Alam, sitar. Jai shankar, tablas. Magnus Persson, programming Privat inspelning Kent Olofsson Stabat Mater, Part V Trad text. Cecilia Alrik och Kristina Nilsson, sopraner. Ann-Kristin Jones och Emma Lyrén, mezzosopraner. Kent Olofsson, datorljud. "Vox Nova" dB Productions. dBCD64 Kent Olofsson Stabat Mater, Part I Trad text. Cecilia Alrik och Kristina Nilsson, sopraner. Ann-Kristin Jones och Emma Lyrén, mezzosopraner. Kent Olofsson, datorljud. "Vox Nova" dB Productions. dBCD64 Kent Olofsson Il Liuto d'Orfeo (for guitar and tape), For Charango Stefan Östersjö, 6-strängad klassisk gitarr, charango. Kent Olofsson, datorljud. dB Productions. dBCD54 Kent Olofsson Il Liuto d'Orfeo (for guitar and tape), For six-stringed classical guitar Stefan Östersjö, 6-strängad klassisk gitarr, charango. Kent Olofsson, datorljud. dB Productions. dBCD54 Kent Olofsson Parcaes Cordes Trion Hot 3: Stefan Östersjö, gitarrer, Terje Tivång, altflöjt, Torbjörn Hällander, viola
Hon ville inte utvandra till Nordamerika ett land hon aldrig kom att kalla hemma men hon gjorde det, för barnens skull. Kristina från Duvemåla står i centrum i Benny Anderssons och Björn Ulvaeus musikal som redan vid premiären 1995 blev en publik- och kritikersuccé och som sedan dess har setts av över en miljon besökare. Men vägen dit var lång hade inte alla redan läst Vilhelm Mobergs böcker och sett filmerna och vad skulle författaren själv ha sagt om att göra musikal av hans nationalepos?Kulturredaktionens Magdalena Brenning Louko om musikalen Kristina från Duvemåla från 1995.*** På raka armar förs den lilla flickan Kristinas förstfödda ut ur ljuset in i mörkret. Efter år av missväxt och svält föråt hon sig på korngrynsgröten. Hon blev fyra år.Kom till mig alla Alla som svälter Alla som fryser Kommen till migDotterns död får Kristina att ändra sig. Ske Guds vilja, hon ska följa sin make, Karl-Oskar, till Amerika för barnens skull.Ett beslut och dess konsekvenser. Det är vad musikalen Kristina från Duvemåla handlar om, främst för Kristina Nilsson och hennes käresta, men också för människorna omkring dem som i mitten av 1800-talet utvandrade till Nordamerika för att undkomma svält och förtryck i Sveriges Småland. Björn Ulvaeus. Och att ta det steget, att förflytta sig till andra sidan jorden och veta att man aldrig kommer tillbaka fastän man längtar och längtar. Och aldrig bli av med det. Det finns någonting. Det finns mycket musik i det.Ett av flera citat ur Ulla Strängbergs program Öronmärkt från 1995.Musiken kommer först, så har det alltid varit när Benny och jag arbetar tillsammans, skriver Björn Ulvaeus i boken Bortom en vid ocean från 1996. Först med ABBA på 70-talet Sveriges mest framgångsrika popgrupp genom tiderna sedan med musikalen Chess från 1986 och nu Kristina från Duvemåla som redan vid premiären 1995 blev en publik- och kritikersuccé och som sedan dess har setts av över en miljon besökare.Benny Andersson har skrivit musiken och Björn Ulvaeus sångtexterna. Musikalen har dramatiserats och regisserats av Lars Rudolfsson och Robin Wagner har gjort scenografin.En musikal måste ha en berättelse som bär - det hade inte Chess och därför letade Björn Ulvaeus och Benny Andersson i flera år innan de hittade rätt. Det enda som jag kunde tänka mig, som jag hade lust att göra en musikal av, var utvandrarna. Och det, därför att det är det mest gripande som jag har läst. Benny Andersson ur Öronmärkt från 1995.Valet föll på Vilhelm Mobergs utvandrarsvit från 1949 - och på Kristina. Till skillnad från Karl-Oskar utvecklas hon hela tiden och därför valde dem att lyfta fram hennes historia. Till rollen som Kristina letade de efter en öppen, klar, chosefri röst, men inte bara en röst, utan en hel människa, gärna någon som hade en blick, skriver Benny Andersson i Bortom en vid ocean. Det fann de i Helen Sjöholm. Hon gjorde rollen som Kristina i uruppförandet och sjunger också på CD:n från 1996 som spelas här.Det var de djärvaste som först bröt upp. Det var de företagsamma som fattade beslutet. Det var de oförvägna som först gav sig ut på den avskräckande färden över det stora havet. Så inleder Vilhelm Moberg sitt epos. Men Kristina är inte en av dem. Hon vill inte lämna Sverige.Amerika Där skulle aldrig jag förstå ett ord av vad dom säger Jag skulle irra runt som bortbytt, främmande och vilse Har du aldrig tänkt på hur förtvivlat ensamt livet skulle bliOch har du tänkt på, om man flyttar så långt bort i världen Då kan man aldrig komma hem igen, då får man aldrig se föräldrar, syskon, vänner mer. Man mister alla på en gång.Nej, Kristina lär sig aldrig engelska. Och trots sin kärlek till Karl-Oskar och barnen, går det inte en dag i det Nya Landet utan att hon längtar hem.Denna hemlängtan gestaltar Benny Andersson med symfonisk folkmusik. Det är just hans kärlek till den svenska folkmusiktraditionen som fick honom att välja Mobergs berättelse, skriver han i Bortom en vid ocean: Hela den här historien är så förknippad med jordens folk, det är vanliga bönder som bestämmer sig för att göra storslagna saker. Sådan är folkmusiken.Men kom Vi öppnar alla grindar Kom Ja, vi bereder väg Kom till mig alla Och världen ska förändras av det märkliga som händer Men kom Vi öppnar alla grindar Kom Ja, vi bereder väg Kom till mig alla Vårt äventyr ska leva kvar i sagor och legenderPlötsligt lättar den småländska stenen från scengolvet den svävar - upp - mot himlen. Och genom scengolvet skjuter det mogna vetet i det bördiga Amerika.När den första euforin över att det ändå var en bra ide att göra musikal av Utvandrarna hade falnat, så uppstod många tankar hade inte alla redan läst böckerna eller sett filmerna? Det var inte förrän Benny Andersson insåg att ingen faktiskt ännu hade hört musiken, som det gick att komma vidare. Det skriver han i programbladet till 2015 års uppsättning. Det var ett stort kliv, tycker jag. Jag har kommit över det nu men respekten för Vilhelm Moberg var så otrolig. Man ville ju inte peta på någon annans bästa, största, finaste vårt national arv. Ska jag, Björn och Carl-Johan, fixa det till något som vi vill göra. Det är jävligt förmätet, säger Benny Andersson.2 000 sidor skulle bli en föreställning på tre timmar. Uppdraget att skriva manus gick först till Carl-Johan Seth, men sammarbetet skar sig och Lars Rudolfsson och Jan Mark fick ta över de står också som upphovsmän till manuset efter att saken prövats i domstol och parterna förlikats. Det är när man går ifrån den dialog som finns i böckerna som problemen kommer fram vilket språk man egentligen ska använda. Man kan inte, om man ska uttrycka sig poetiskt, uttrycka sig på det sättet som jag tyar inte. Det räcker liksom inte i en musikal måste de få en dimension till, säger Björn Ulvaeus. Björn Ulvaeus läste böckerna två gånger innan han under den tredje läsningen vågade skissa på en möjlig bearbetning. Resultatet blev en glänsande prosa, där varje stavelse i folkmyllret polerats som det finaste astrakanäpple, som Camilla Lundberg skrev i sin recension av premiären i Expressen 1995. På något vis är det som om den oskrivna musiken alltid finns, men att jag måste spela hela tiden för att komma åt den, skriver Benny Andersson i Bortom en vid ocean. Han vet hur det känns när han har gjort något bra. Som Du måste finnas.Kristina är ensam på scenen. Bara hon. De många graviditeterna åtta till antal har tärt på hennes kropp. Hon har förlorat ett barn. Ännu ett och hon dör, säger doktorn. Finns Gud verkligen, frågar hon sig.Nej, Du måste finnas. Du måste, jag lever mitt liv genom Dej. Utan Dej är jag en spillra på ett mörkt och stormigt hav. Du måste finnas. Du måste, hur kan Du då överge mej. Jag vore ingenstans vore ingenting om Du inte fanns.Kristina övervinner sitt gudstvivel, precis som hennes och Karl-Oskars kärlek övervinner allt, men de varken kan eller vill avstå från varandra. Återigen är Kristina en välsignad kvinna. Men hon blir allt sämre. Tätt ihopslingrad med sin älskade, möter hon slutet - på Amerikas vida fält, i månljusets sken.Den lyser dej väg, en gång ska vi mötas åter Beskyddet av en ängel som står vakt Det vet du att jag har Jag vill att du ska minnas vad jag sagt Jag är i gott bevar