Podcasts about myterna

Vad får medarbetare att stanna kvar på en arbetsplats – och hur skapar man en arbetsmiljö där människor faktiskt vill vara? I det senaste avsnittet av Med målet i sikte får vi besök av Joakim Harping, affärs-PT, rådgivare och författare, som delar med sig av nycklarna till långsiktig medarbetarlojalitet. Att attrahera är inte nog – det gäller att behålla också I en tid då kompetensbrist råder och arbetsmarknaden förändras snabbt blir förmågan att behålla sina medarbetare allt viktigare. Joakim Harping, författare till boken Medarbetaren, Myterna och Elefanten i Rummet, gästar podden och bjuder på skarpa analyser och konkreta råd kring vad som faktiskt får människor att stanna kvar – och vad som får dem att lämna. Med målet i sikte är en podd från Iris Hadar AB.www.iris.se

Världshistoriens mest kända krigsfotograf hette Robert Capa. Välj om du vill lägga på ett brett amerikanskt cääppää eller säga ”kappa” som vore det ett höstplagg du pratar om. Vi gör bäggedera i avsnittet. Han föddes… på 1930-talet när två unga judiska fotografer i Paris: Endre Friedmann och Gerda Pohorylle hittade på honom.Så kan livet bli. Om man syr upp en ny och spännande kostym kan man växa in i den. Vilket är vad som sker när Endre Friedmann blir Robert Capa. Han fotograferade fem krig – från spanska inbördeskriget till Vietnamkriget. Mest känd blev han för sina odödliga foton från landstigningen vid Normandie.Capa levde livet som en film i vilket han hade huvudrollen. Festerna var många, flickvännerna var världskändisar och Ernest Hemingway gjorde gästspel som skruvad fadersfigur. Och som i alla bra filmer kunde han tangera gränserna för vad som egentligen var sant eller inte.Det är huvudtemat i vårt avsnitt om Capa. Myterna.Nu åker vi!—Läslista:Capa, Robert, Krigsfotografen: från Nordafrika till Berlin, Bonnier, Stockholm, 2007Hersey, John ”The man who invented himself” 47 magazine 1947Wiberg, Jacob ”Krigsfotografen Robert Capa” Populär historia 6/2010Bergman, Ingrid & Burgess, Alan, Mitt liv, [Ny utg.], Norstedt, Stockholm, 2015 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi går igenom de vanligaste felen vid solcellsinstallationer, snackar lösningar och ger tips. Vi går också igenom några missuppfattningar och ger klara besked om vad som gäller.

I detta avsnitt blir det en historisk utflykt i Starta Pressarna, till 1970-talet – årtiondet då allting gick snett. Den tidens kriser och inflation brukar användas som argument för att socialdemokrati inte fungerar. När man vill försvara nuvarande ordning med ett finanspolitiskt ramverk, en oberoende Riksbank, och att staten inte ska lägga sig i vad näringslivet gör, hänvisas ofta till både 1970-talet och 1990-talet som skräckexempel på hur illa det kan gå när politikerna lägger näsan i blöt. Men vad var det som hände egentligen? Medverkande: Elisabeth Lindberg, Max Jerneck, Niklas Altermark och Daniel Suhonen

Warszawaupproret mot de tyska ockupanterna startade den 1 augusti år 1944 efter nästan fem år av brutal ockupation. Den illa beväpnade polska hemmaarméns uppror var baserad på önsketänkande och politiska förhoppningar om att kunna bevara sin självständighet gentemot Sovjetunionen om de själva befriade sin huvudstad.Upproret slogs ner på 63 dagar med våldsexcesser som gränsade till pervers sadism. Nazitysklands värsta förband Dirlwanger fick fritt spelrum att våldta, mörda sjukhuspersonal och andra civila samt avrätta sårade hemmaarmésoldater. Runt 200 000 människor tros ha dödats i upproret.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Artur Szulc som är aktuell med boken Warszawaupproret 1944.Polen delades upp mellan Nazityskland och Sovjetunionen i ett hemligt tillägg i Molotov-Ribbentrop-pakten redan före utbrottet av Andra världskriget. När Tysklands sedan anföll Polen besegrade landets ansenliga militärmakt på några veckor. Ockupationen blev mycket brutal med fördrivning av polacker och folkmord på judar.Den polska hemmaarméns ledning hade räknat med att polska styrkor kunde driva ut tyskarna och ta kontroll över Warszawa inför Röda arméns ankomst. Polackerna räknade med hjälp från de västallierade, men hjälpen i form av utrustning släppt från flygplan kom för sent och var allt för begränsad för att göra någon skillnad.Tyskarna kände dessutom till upprorsplanerna och kunde sätta in 20 000 poliser, SS-trupper och armésoldater samt en ansenlig mängd stridsvagnar, olika typer av stridsfordon, artilleripjäser och flygplan. Stalin hade kunnat ingripa på upprorsmännens sida, men ville inte ge polska nationalister någon möjlighet att självständighet efter att Tysklands besegrats.Den polska hemmaarmén slogs tappert, men de hade egentligen aldrig någon chans mot tyskarna när varken Röda armén eller Västmakterna ingrep. Den materiella förstörelsen blev enorm och 200 000 människor dig i upproret. Utöver 15 000 stupade polska hemmaarmésoldater och motståndskämpar ur andra rörelser dödades minst 180 000 civila, varav cirka 65 000 i rena massakrer utförda av tyska förband och deras hjälptrupper.Det som fanns kvar av Warszawa när upproret slagits ner jämnades, på Hitlers och SS-chefen Heinrich Himmlers order, med marken.Bild: Scout-oldater från "Radosław -regementet" efter flera timmars marschering genom avlopp från Krasińskitorget till Wareckagatan i Śródmieściedistriktet, tidig morgon den 2 september 1944. Pojken i hjälm är Tadeusz "Maszynka" Rajszczak från Miotłabataljonen. Wikipedia, Public DomainLyssna också på Myterna och sanningarna om Tysklands anfall på Polen 1939 samt Så blev vanliga medelålders män massmördare i Hitlers raskrig. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter att sett @tv4 Kalla Fakta om spiritualitet blev vi i @köringpodden upprörda. Vinklad ur ett fåtal individers perspektiv och oerhört dålig journalistik av den som gjort granskningen. Har inte TV 4 något som helst ansvar att granska sin egen ”skit” dom ger ut? Detta ledde till att vi spelade in 2 poddavsnitt på raken i fredags för att ta hål på och dementera och tydliggöra annan fakta kring detta ämne som exploderat världen över sista åren och som har fått så många fler människor att söka andra vägar för sitt eget välmående än den klassiska svenska sjukvården - som är fantastisk på många sätt- men som på andra sätt inte klarar av att hantera vissa delar. Är det ex sunt att medicinera bort en ung generation idag som lider av psykisk ohälsa? Vart går gränsen här? Och vart finns alternativen? Det är viktigt för alla att ifrågasätta och inte köpa vad som helst åt något håll. I den här världen vi lever i idag med ett informationssamhälle genom alla sociala medier och andra sk faktaprogram om div olika ämnen så är det ännu viktigare att hitta sin egen väg och lita till sin egen intuition. Ifrågasätta vad och varför och vad mår jag själv bra av. Och vilken skit här ute är viktigt att sortera bort? Men hur ska man kunna hitta bra vägar här inom sig själv som en ung och vilsen människa el om man själv mår dåligt? Det är som @lottiestjernqvist säger i vår podd - ”att idag måste man vara frisk för att kunna vara sjuk” - Människor som idag arbetar med att hjälpa andra bär på ett otroligt stort ansvar att själv vara en solid, sund, bildad, kärleksfull och vettig människa. Vi tre själv har levt i denna ”sk spirituella värld” i många år. Tillsammans kan vi säga att vi har mer än 100 års genomlevd erfarenhet av denna inriktning. Mycket har vi sett, hört och själva erfarit. Det finns mycket weird här - tro oss! Men det finns också mycket fantastiskt bra av denna alternativa värld som hjälpt många människor till ett lyckligt välmående liv som inte går att få inom klassisk svensk sjukvård. Lyssna mer i våra två senaste poddavsnitt om detta och vår kritik till TV 4:s Kalla fakta avsnitt. Vi håller med om många delar i programmet men det är en otroligt dåligt vinklad gjord och granskad journalistik, inom denna enormt stora bransch. Det gäller att lära sig själv och ifrågasätta och skilja ”agnarna från vetet” Men hur gör man det?

Statsministern Per Albin Hanssons främsta mål under andra världskriget var att hålla Sverige utanför kriget. Efter att ha lyckats undvika att bli en stridande part i det finska vinterkriget kom Nazitysklands invasion av Danmark och Norge den 9 april 1940 som nästa allvarliga kris.Efter att stormakterna Storbritannien och Frankrike offrat mindre stater som Österrike och Tjeckoslovakien i eftergifter till ett allt aggressivare Nazityskland såg de små staternas framtid i Europa hotad ut. Först med Tyskland anfall mot Polen förklarade Storbritannien och Frankrike krig mot Tyskland.I det ljuset går det att förstå den svenska samlingsregeringens eftergifter mot Nazityskland, även om det är lätt att kritisera omfattningen och att permittenttrafiken tilläts fortsätta ända till 1943, när Tysklands krigslycka sedan länge vänt. Sverige under kriget präglades också av censur för att hålla Nazityskland på gott humör.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Henrik Berggren, historiker och journalist. Han är aktuell med andra delen i bokserien Landet utanför med undertiteln Sverige och kriget 1940-1942.På 1930-talet är Sverige ett av de mest framgångsrika länderna i världen med en stabil demokrati och en reforminriktad bred regering. Sverige hade en fantastisk tillväxt trots 30-talskrisen. Men det var också ett inåtblickande land som gärna vill slippa omvärlden.I en värld där de totalitära staterna Sovjetunionen och Nazityskland ville dela Europa mellan sig valde den svenska samlingsregeringen att acceptera tyska transporter av soldater på permission genom landet efter att Norge fallit. Transporterna skapade en stark bitterhet i det ockuperade Norge och på ledarsidor i USA och Storbritannien började Sverige allt mer betraktas som en tysk vasallstat.Saken ställde sig på sin spets under den så kallade midsommarkrisen i juni 1941 efter det tyska anfallet på Sovjetunionen när tyskarna ville förflytta Engelbrechtsdivisionen från Norge till Finland.Om ni tyckte detta var intressant rekommenderar vi att ni lyssnar på vår systerpodd Militärhistoriepodden om Finska vinterkriget, Myterna och sanningarna om Tysklands anfall på Polen 1939 samt Anfallet mot Norge och Danmark. Historia Nu har också fördjupat sig i Tredje Riket tillsammans med professor Martin Hårdstedt i fem delar.Musik: Sadness av Kamil Guszczynski, Soundblock AudioFoto: Tyska permittenter i Helsingborg april 1943 Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi fortsätter vår diskussion med Björn om vikten av mytskapande. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vår syn på världen styrs i mångt och mycket av historierna vi berättar. I denna podd gästas vi av Björn Axén, skribent på Oikos, där vi pratar om mytens betydelse. Tolkningsföreträde, Hegel, lajv och Tolkien såklart.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det tyska anfallet på Polen den 1 september 1939 var mer en chansning än vad man kan tro. Västgränsen låg till exempel öppen för ett franskt anfall och den tyska krigsplanen hade inslag av antaganden om polskt agerande som kunde ha slagit fel.Den tyska krigföringen hade sina klara brister. Polackerna var dessutom bättre förberedda och hade en krigsmakt som var starkare än vad som ofta framhålls. Myterna är många så som den fortfarande repeterande berättelsen om polska kavallerister mot tyska stridsvagnar. I själva verket fanns det moment under det korta kriget som talar för att det hade kunnat bli mycket kostsamt för den tyska armén.I denna nymixade repris av Militärhistoriepodden tar professor Martin Hårdstedt och doktoranden Peter Bennesved sig an inledningen på andra världskriget. I centrum för samtalet står de många myter som har omgärdat Polenfälttåget och som fortfarande tas upp och berättas utan att de har så mycket med verkligheten att göra.1 september 1939 inleddes andra världskriget i och med det tyska anfallet på Polen. Krigsutbrottet hade under sommaren 1929 föregåtts av ett utrikespolitiskt och diplomatiskt spel som inte minst omfattade den tysk-sovjetiska Molotov-Ribbentrop-pakten som innebar en uppgörelse om nonaggression och uppdelningen av Europa i intressesfärer.Polen hade även fått garantier för sin suveränitet i händelse av ett krig av Storbritannien och Frankrike. Det tyska anfallet blev snabbt en framgång och har många gånger beskrivits i termer av blixtkrig. Men hur var det egentligen? Var Polenfälttåget en exempellös framgång mot en underlägsen motståndare?Kriget avslutades med att Sovjet anföll och ockuperade de östra delarna av Polen. I krigets kölvatten kom sedan utrensningar och brutalitet mot civila. Föraningarna om polackernas och de polska judarnas exempellösa lidanden kom direkt – men det skulle bli betydligt värre.Bild Omslag: Polska 7TP stridsvagnar i formation under de första dagarna av den tyska invasionen av Polen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Matilda Gyllenbergs senaste bok handlar om hemmasittare, alltså barn som av olika orsaker inte klarar av att gå till skolan. Det här är ett globalt problem och också allt fler finländska barn blir skolvägrare. Matildas egen son var nära att bli en av dem. Nu sommarpratar hon om barnen som inte kan gå i skolan och om hur det påverkar dem själva och deras familjer.

Få härskare är lika mytomspunna som Alexander den store. Litteraturhistorien har förvandlat honom till allt från den förste muslimen till from kristen, från Baron von Münchhausen till Humphrey Bogart. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Sändes ursprungligen 2018-12-05.Det enda som kan vara mer storslaget än Alexander den stores liv – är väl hans död.Kanske var det också det enda möjliga för en sådan oövervinnelig krigarkung. Efter att ha genomfört sitt beryktade så kallade massbröllop mellan makedonier och perser, av politiska skäl, och proklamerat sig själv som gudomlig, började Alexander planera sitt allra största fälttåg: mot vad som kallades ”Arabien”.Men först var han ju tvungen att fira sin nyvunna gudomliga status ordentligt. Efter ett rejält dryckesslag under dagar och nätter i Babylons hetta, då han bland annat sägs ha tömt en sexliters bägare med vin till Herakles ära, fick han feber – och dog. 33 år gammal, av alla åldrar.Och sedan började Alexanders efterliv. Som bara gjorde den store ännu större.Myterna hade för all del börjat att frodas redan under hans levnad. Som till exempel när han inför det avgörande slaget mot Persien år 332 före Kristus blev erbjuden en gynnsam fred av fiendens härskare Dareios. Då lär hans egen general Parmenion ha sagt: ”Om jag vore Alexander, skulle jag acceptera erbjudandet”. Medan Alexander själv svarade: ”Jag skulle acceptera om jag vore Parmenion”.Alexander tycks helt enkelt ha varit lika stor i orden som på jorden. Med ingen mindre än Aristoteles som privatlärare och repliker som knappast skulle skämmas för sig i Humphrey Bogarts mungipa.Och i boken ”Alexanderlegenderna i tid och rum” från 2018 granskas hela den här mytbildningen minst sagt omsorgsfullt. Större delen handlar om hur den har sett ut i olika språkområden, som ägnas var sitt kapitel av var sin specialist. Det slaviska, arabiska och bulgariska. I Främre Orienten, på Island och i södra Europa. På latin, fornengelska, persiska och tyska.Historien om Alexander tycks helt enkelt ha erövrat världen minst lika effektivt som huvudpersonen själv gjorde.Men som så ofta i äldre litteraturhistoria handlar det också om försvinnande, förlust, fragment. De ursprungliga berättelserna är till största delen borta. Ögonvittnesskildringarna av Alexanders samtida kasserades under romarriket, eftersom de inte ansågs motsvara den tidens stilistiska ideal.Mycket grundar sig i stället på den så kallade ”Alexanderromanen”, som skrevs under 300-talet efter Kristus: alltså mer än sex sekel efter hans död. En sorts äventyrsroman med närmast kameleontisk förmåga att anpassa sig till varje nytt landområdes respektive språk, kultur och politik.Därför kunde han i tidiga arabiska tolkningar framställas som den allra förste muslimen – och i den medeltida etiopiska versionen snarare påminna om Kung Seyon och hans fälttåg mot just muslimerna. Medan krigarkungen i den nybulgariska översättningen på 1800-talet hade förvandlats till en from kristen: den av Aristoteles elever som sägs ha lärt sig Psaltaren utantill snabbast. Så kan man fortsätta genom världslitteraturen, över kontinenter och sekler. I italienska skildringar fick han nedstiga i helvetet som hos Dante. Och även på Island, där han på 1100-talet liknade en typisk sagohjälte i strid med sitt eget öde, kommer Alexander ned till underjorden för att till sist förgiftas av en demon som straff för vad som på isländska kallas ágirni.Eller som det står i den isländska Alexandersagan: ”Var kommer din girighet att stanna, store Alexander? Den kommer inte att mättas även om du lägger under dig hela världen.”Den frågan, om hans mod, högmod och övermod, tycks också ha getts en varierande betoning genom seklerna.I Första Macabeerboken, från 200-talet före Kristus, står till exempel så här: ”Ända till jordens yttersta gränser trängde han fram och plundrade folk efter folk; hela jorden låg kuvad inför honom, och hans stolthet och övermod växte.”I den persiska skildringen, med rötterna i 900-talet och som än i dag läses flitigt, skildras han däremot omväxlande som en rättvis kung sökande efter vishet och en maktlysten, grym härskare.Och i den brittiska medeltida ”The Wars of Alexander” tycks pendeln ha slagit över mot en mer kontemplerande regent. ”Jag som i går var så kraftfull och styrde hela världen, har i dag fullständigt blivit till stoft, sorg och plåga” får han här säga med sin egen röst.Långt tillbaka går också ett annat av legendernas stråk: det som beskriver hans mer fantastiska äventyr.I den arabiska Alexandertraditionen, som nyare forskning menar är den kanske allra rikaste, finns till exempel motivet om hur han upptäcker livets källa. Som i sin tur uppvisar likheter med berättelserna om Namron Sin. Härskaren över världshistoriens första imperium, Mesopotamien, flera tusen år före Kristus.Med tiden tycks också Alexander den Store kunna förvandlas till en sorts Baron von Münchhausen. Den här mer skrönaktige figuren blir synlig redan i vissa latinska versioner – där det berättas att Alexander efter att ha erövrat jorden ger sig i kast med himmel och hav. Hur han först stiger upp till himlen i en järnbur, hållen av fåglar, och sedan upp till havets botten i en dykarklocka konstruerad av hans astrologer.I tyska texter förvandlas han slutgiltigt till en medeltida stålman som obesvärat färdas genom luft och vatten. Där får också Alexanders högmod sitt kanske yttersta uttryck, när han säger sig vilja erövra själva paradiset.Hur är det då här i Sverige? Jo, vi har också vår egen version av Alexanderlegenden. På 1300-talet infogades den antika härskaren i riddarromanens höviska och aristokratiska ideal. Några sekel senare blev parallellerna mellan ”Konung Alexander”, som han kallades i ett versepos, och Sveriges konungar allt vanligare.Att både Gustav II Adolf och Karl XII liknades vid världserövraren, av sig själva och ibland av omgivningen, är väl inte särskilt förvånande. Däremot att också Drottning Kristina var helt besatt av Alexander den Store.Hon, som nuförtiden ofta framställs som fritänkare och religiös sökare, ser hans grymheter som fläckar på solen. Prisar i stället hans mod, skönhet, generositet mot besegrade motståndare och – inte minst – bildning.I den eviga frågan om Alexander den Stores egentliga natur återkommer Drottning Kristina till vad många andra påtalat. Att han handlade under inflytande av vad som under antiken kallades Fortuna: ett svåröversatt begrepp som kan betyda både tur, lycka och det förutbestämda ödets komplexa verkningar.Och frågorna kvarstår, både kring mytens och verklighetens Alexander.Fortfarande vet ingen var hans kvarlevor ligger. Efter att ha begravts i staden han grundade, det egyptiska Alexandria där mausoleet blev en vallfärdsplats för både romerska kejsare och allmänt historieintresserade, försvann själva liket därifrån någon gång på 300-talet efter Kristus. Alltså ungefär samtidigt som myten om Alexander började få fötter, förvandla honom till en sorts vandrande vålnad.Sedan dess har otaliga försök gjorts att hitta graven: Egyptens arkeologiska myndigheter känner till åtminstone 140 regelrätta utgrävningar. Så tillsammans med Nefertiti är väl Alexander den Store världens mest efterlysta lik. Liksom en av våra allra mest levande legender.Mattias Berg, medarbetare på kulturredaktionenLitteraturKarin Hult & Gunhild Vidén (red): Alexanderlegenderna i tid och rum. Appell förlag, 2018.

Emotionellt instabilt personlighetssyndrom kallas ibland borderline personlighetssyndrom och är en diagnos omväld av många myter. Svårigheter att reglera känslor, beteenden och hantera relationer är centrala vid detta tillstånd, men skiljer sig inte mellan kvinnor och män på det sätt som många tycks tro, ett tema som engagerat psykologen Dan Wetterborg. Dan berättar om sin forskning, om sin kliniska verksamhet och om hur han som ung psykolog skulle vara en förebild för äldre kriminellt belastade män och upptäckte att de tycktes ha samma svårigheter som kvinnorna man vanligtvis förknippar tillståndet med. Maja Västhagen och Mats Lekander diskuterar myter och fakta kring tillståndet med Dan, och har också sällskap av Dans son Lukas.  

”Alla jobbar väl agilt? ”Vi är redan agila” ”Agilt är Ad Hoc” ”Det går inte att arbeta agilt inom vår bransch”   ”Låt oss göra en agil transformation” Myterna är många inom det agila tanke- och arbetsättet, ibland är det vi coacher som skapar dem. I veckans avsnitt gästas jag av agila enterprise coachen, Sofia Hedlund. Vi lyfter vanliga myter och slänger en hel del av dem i papperskorgen. Avsnittet presenteras i samarbete med Movestic Liv & Pension.  Missa inte att agilaHRpodden finns på de sociala plattformarna och på FolkEtt.se. I min Facebook-grupp fortsätter diskussionerna och frågeställningarna, gå gärna med. Tack snälla för att du lyssnar! Frida

Allt vi tror oss veta om kroppen är helt enkelt inte sant. Du blir inte förkyld av att det är kallt och vi använder inte bara tio procent av hjärnans kapacitet. Dessa och andra myter fortsätter dock att upprepas som sanningar. Johan Andersson är universitetslektor vid institutionen för experimentell medicinsk vetenskap i Lund. Han säger att vetenskap tar tid och att det kan löna sig att ifrågasätta det vi hör eller läser på sociala medier. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mobergs utvandrarserie tillhör den svenska litteraturhistorien. Men läst i en amerikansk kontext framträder en berättelse som kastar ett annat ljus över den svenska historien, menar Lisa Carlsson. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Första gången jag såg delar av USA som inte var New York City, reste jag med Greyhound-bussarna genom östra USA. Home of the brave, land of the free. Allt var nytt. Och samtidigt hade jag en känsla av att ha varit där förut. Jag befann mig i en film. Ljuset var en film de pastellfärgade husen i Miami i solnedgången. Ljuden var en film soptunnorna som töms på gatan om morgonen i New York, polisbilarnas sirener om nätterna.Det var som att befinna sig i ett kalejdoskop av bilder och föreställningar. Myterna om USA finns överallt, ständigt närvarande. Allt var en film och samtidigt så verkligt. Sanden under fotsulorna, gatstenarna. Asfalten som kokade i hettan. Bush den yngre var fortfarande president och vi förfasade oss över utrikespolitiken med en sedvanlig svensk självgodhet. Amerikanska flaggor på varenda veranda.Vi gick genom Chinatown och Little Italy. Genom judiska kvarter, puertoricanska, grekiska. En smältdegel sägs det. Långt borta i Minnesota finns folk som fortfarande pratar svenska. Men ingenstans såg vi spår av ursprungsbefolkningen. Ättlingarna till de som överlevt de omfattande folkmord vilket skapat detta, de frias land. Kanske åkte vi förbi ett kasino någonstans i natten. Annars, ingenting. Vi reste in i glömska. Vi reste över stulen mark. Som många svenskar före oss.En fundamental myt i konstruerandet av USA var att när nybyggarna anlände var landet låg tomt och obrukat. Ett överflöd av bördig jord som bara väntade på att styckas upp, ägas och generera rikedom de som vågade sig över Atlanten. Många svenskar flydde svälten i hemlandet under 1800-talet för att söka lyckan i väst. En av anledningarna att detta var möjligt var the Homestead Acts. Lagar som innebar att du som svensk man kunde ockupera ett visst hektar mark för att sedan köpa loss den för ett svindlande lågt pris.Vilhelm Moberg beskriver denna resa och affärsuppgörelse med stor inlevelse i sin romanserie om Karl-Oskar och Kristina Nilsson som med familj och vänner utvandrar till territoriet Minnesota för att skapa sig ett nytt liv. De reser över havet och, och över mil efter mil av stulen mark.De fyra romanerna som utgör serien är fulla av beskrivningar som upprätthåller myten om det tomma landet. Karl-Oskar är den första mannen som vandrar genom skogarna i Minnesota, som är vildvuxna och orörda. Den mjuka jorden under hans tunga stövlar har tidigare endast beträtts av djur och vildar. Ursprungsbefolkning förekommer i Utvandrarserien, men de beskrivs inte som människor. Snarare något djuriskt. Som om de är sprungna ur naturen när de smyger fram på tysta fötter. De uppstår ur och försvinner in i tomma intet. Deras närvaro är ett hot även om de oftast förekommer i sin frånvaro. Som vilda rop i natten eller spår i skogen, i form av gravar och totempålar, ett monument som inte förekom i Minnesota under 1800-talet.Landskapet och förutsättningarna som Moberg skrev fram är inte historiskt korrekta. Det är visserligen ingenting vi kan avkräva fiktionen men det är anmärkningsvärt då författaren baserade hela sitt epos på en omfattande historisk research. Under 1950-talet när romanerna skrevs var USA:s konventionella historieskrivning inte särskilt ifrågasatt och i den historieskrivningen anländer européerna till ett land som ligger framför dem som en oskuld redo att plockas. Bebott endast av varelser som måste dö för att ödet ska kunna manifesteras. Ett utdöende folk. En lögn.Sanningen är den att de flesta nationer i Nordamerika levde utan svält, med relativt få sjukdomar innan koloniseringen började. Kontinenten bestod av samhällen som kommunicerade och bedrev handel över stora landytor, land- och vattenvägar löpte över hela landet. Skogen och marken underhölls och brukades. Roxanne Dunbar-Ortiz skriver i An Indigenous People's History of the United States att om kontinenten hade varit en fullständig vildmark hade pilgrimerna och nybyggarna aldrig överlevt. Den redan existerande infrastrukturen var en förutsättning för att kunna expandera över landet. En annan förutsättning var utrotningen av ursprungsbefolkningen. När Karl-Oskar och Kristina anländer till territoriet Minnesota pågår folkmordet på ursprungsbefolkningen. Ett folkmord där nybyggarna fick betalt för varje person ur den inhemska befolkningen de mördade. Beviset för betalning visades upp i form av skalper, något Karl-Oskars bror Robert funderar över i Utvandrarna när han står på ångbåtens däck och ser indianer på håll. Varför kallades de för rödskinn när de snarare var bruna? tänker han för sig själv. Det var på grund av att alla skalperade lik som nybyggare lämnade efter sig var täckta av blod.I Mobergs romaner deltar Karl-Oskar och Kristina inte aktivt i något dödande. De bevittnar endast våldets konsekvenser. Ursprungsbefolkningen i deras närhet är redan på väg att dö ut. Språklösa, smutsiga, hotfulla rör de sig runt nybygget. Främst förekommer de symboliskt i form av en stor sandstensklippa som i romanen berättar om ursprungsbefolkningens öde. Att dö ut och lämna marken åt den vita mannen. Stora stenblock faller som tårar ur klippan som begråter sitt folk och deras oundvikliga försvinnande. Den stora klippan beskriver doktrinen Manifest Destiny på vilken USA grundats. En berättelse om extremt våld, förpackat som en berättelse om den kristna gudens vilja och en inhemsk befolkning dömda till döden. Detta är berättelsen om USA.Som svensk tenderar man kanske att läsa Utvandrarserien som en specifikt svensk berättelse. Om hur en grupp svenskar tar sig igenom ett otroligt hårt liv. Om att behöva lämna sitt språk, sin familj och allt man känner till. Om sorgen och kampen. Och visst är det en berättelse om alla dessa saker. Men när Moberg skrev sina romaner skrev han sig in i en specifikt amerikansk genre frontlitteraturen. Det vill säga berättelser som utspelar sig vid fronten, på gränsen mellan det som européerna betraktade som civilisation, och det vilda. Romanerna innehåller exakt samma konstruktioner av ursprungsbefolkningen som frontlitteraturen kännetecknas av. Den ädla vilden, den blodtörstiga barbaren. Ursprungsbefolkningen som en spöklik närvaro. Utan språk. Till hälften natur. Det är en genre som endast handlar om att  upprätthålla berättelsen om USA. Det är en berättelse om kolonialism. Om svenskarnas roll i denna kolonisering. Om vithet som det kapital som möjliggör ett nytt liv. På det viset speglar de konventionella svenska läsningarna av Vilhelm Mobergs Utvandrarepos den svenska glömskan. En glömska som möjliggjort en historieskrivning där en väsentlig del av den svenska historien utelämnats. Historien om kolonialismen.Lisa Carlsson, litteraturvetare och kulturskribent

Myterna om de nordiska gudarna som Tor, Frej, Frigg, Oden och alla deras barn har fascinerat människan i mer än tusen år. Men den religiösa kulten, det som människorna trodde på, är inte samma sak som berättelserna.Myterna berättades i ett samhälle som var helt annorlunda i jämförelse med nutiden. Under vikingatiden fanns exempelvis inte ett grundläggande begrepp som själ och synd. Heder och ära helt avgörande för människorna.I reprisen av det nymixade avsnitt 76 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Katarina Harrison Lindbergh, författare och journalist som är aktuell med boken Nordisk Mytologi från A till Ö.Den kristna islänningen Snorre Sturlasson (1179–1241) sammanställning Eddan och Den poetiska Eddan är de viktigaste källorna till vad vi vet om fornnordisk mytologi. Han skapade ett ramverk kring berättelserna och lade historierna till rätta.Ortnamnen berättar att Tor, Oden, Frej och Ull var populära gudar att tillbe, medan gudar som Loke och Idun knappast dyrkades. De viktigaste gudarna var Oden, Tor, Frej och Freja som är huvudkaraktärer i flera längre eller kortare mytologiska berättelser.Det finns andra källor som tecknar nordborna och deras religiösa kult i mörka färger. Den arabiske författaren Ibn Fadlan mötte vikingar Ryssland år 922. Han skildrar i detalj hur en avliden hövding bränns på bål tillsammans med sitt skepp och en trälinna som först våldtas av hövdingens samtliga män innan hon stryps.Bild: Eddan, wikipediaMusik: Atmospheric Background Music 3, Storyblocks Audio Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Psykologen, författaren och föreläsaren Siri Helle gästar idag Lyckopodden för att bland annat avslöja de fem vanligaste myterna om självkänsla. Siri tog sin psykologexamen från Stockholms universitet och mottog under studietiden utmärkelsen Lilla Psykologpriset, bland annat för sitt arbete med att popularisera psykologisk forskning. Siri medverkar regelbundet i TV4, SvD och Sveriges Radio och drivs av att sprida psykologisk forskning och kunskap till allmänheten. Siri skrivit ett flertal böcker, bland annat Känslofällan - Ta makten över dina tankar, känslor och ditt beteende, vilket också är den boken vi utgår ifrån i dagens samtal. Minst sagt spännande! Vad är en känslofällan? Finns det också tankefällor? Hur gör vi för att hantera dessa? Bör vi lita på vår magkänsla? Minst sagt lärorikt! Varsågoda! Det här avsnittet sponsras av det nya försäkringsbolaget JustInCase AB: Besök deras hemsida här: https://justincase.se/ Tack för att just du lyssnar! Prenumerera gärna på Lyckopodden, följ oss på sociala medier, och ge oss gärna fem stjärnor på iTunes om du tycker det här var lika bra som jag. ♫ Lyssna på Lyckopodden: iTunes: http://apple.co/1XZqDAm Acast: http://bit.ly/LyckopoddenAcast ♥ Facebook: http://bit.ly/fblyckopodden ♥ Youtube: http://bitly.com/LpYoutube ♥ Instagram: https://instagram.com/lyckopodden ♥ Hemsida: https://lyckopodden.se

Bokspanarna är överens. En god historia tål att berättas igen. Fast gärna på ett nytt sätt som väcker nya frågor. Ser Illiaden likadan ut ur en kvinnlig krigsfånges perspektiv. Och är alla goda råd goda? Tänk på hur mycket badtid du har missat på grund av att du har varit tvungen att vänta en timme efter maten. För att inte tala om vad Disney har gjort H. C. Andersens Snödrottningen egentligen? Girl Power eller helgerån.  Veckans gäst: Cecilia Anderberg Vi pratade om dessa böcker: Flickornas tystnad av Pat Barker  Myter om mat av Stephan Rössner  Snödrottningen av H. C. Andersen

Med sköldpaddsblod i kroppen och brutala träningsmetoder skrev de historia. Under några galna dagar hösten 1993 krossades världsrekorden av Ma Junrens armé av kinesiska bondflickor. Det var misstankar och dopningsrykten när Kinas löparunder chockade omvärlden. Myterna om Mas armé fascinerar fortfarande.

Warszawaupproret mot de tyska ockupanterna startade den 1 augusti år 1944 efter nästan fem år av brutal ockupation. Den illa beväpnade polska hemmaarméns uppror var baserad på önsketänkande och politiska förhoppningar om att kunna bevara sin självständighet gentemot Sovjetunionen om de själva befriade sin huvudstad.Upproret slogs ner på 63 dagar med våldsexcesser som gränsade till pervers sadism. Nazitysklands värsta förband Dirlwanger fick fritt spelrum att våldta, mörda sjukhuspersonal och andra civila samt avrätta sårade hemmaarmésoldater. Runt 200 000 människor tros ha dödats i upproret.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Artur Szulc som är aktuell med boken Warszawaupproret 1944.Polen delades upp mellan Nazityskland och Sovjetunionen i ett hemligt tillägg i Molotov-Ribbentrop-pakten redan före utbrottet av Andra världskriget. När Tysklands sedan anföll Polen besegrade landets ansenliga militärmakt på några veckor. Ockupationen blev mycket brutal med fördrivning av polacker och folkmord på judar.Den polska hemmaarméns ledning hade räknat med att polska styrkor kunde driva ut tyskarna och ta kontroll över Warszawa inför Röda arméns ankomst. Polackerna räknade med hjälp från de västallierade, men hjälpen i form av utrustning släppt från flygplan kom för sent och var allt för begränsad för att göra någon skillnad.Tyskarna kände dessutom till upprorsplanerna och kunde sätta in 20 000 poliser, SS-trupper och armésoldater samt en ansenlig mängd stridsvagnar, olika typer av stridsfordon, artilleripjäser och flygplan. Stalin hade kunnat ingripa på upprorsmännens sida, men ville inte ge polska nationalister någon möjlighet att självständighet efter att Tysklands besegrats.Den polska hemmaarmén slogs tappert, men de hade egentligen aldrig någon chans mot tyskarna när varken Röda armén eller Västmakterna ingrep. Den materiella förstörelsen blev enorm och 200 000 människor dig i upproret. Utöver 15 000 stupade polska hemmaarmésoldater och motståndskämpar ur andra rörelser dödades minst 180 000 civila, varav cirka 65 000 i rena massakrer utförda av tyska förband och deras hjälptrupper.Det som fanns kvar av Warszawa när upproret slagits ner jämnades, på Hitlers och SS-chefen Heinrich Himmlers order, med marken.Bild: Scout-oldater från "Radosław -regementet" efter flera timmars marschering genom avlopp från Krasińskitorget till Wareckagatan i Śródmieściedistriktet, tidig morgon den 2 september 1944. Pojken i hjälm är Tadeusz "Maszynka" Rajszczak från Miotłabataljonen. Wikipedia, Public DomainLyssna också på Myterna och sanningarna om Tysklands anfall på Polen 1939 samt Så blev vanliga medelålders män massmördare i Hitlers raskrig. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Vi presenterar höstens nya samarbetspartner i veckans avsnitt - Novare med Gig assembly. Vi spräcker hål på myterna om att gigga och får riktigt bra input från Sohaila Bagger-Sjöbäck. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

För första gången sedan i våras är professor Agnes Wold tillbaka för att svara på dina frågor om Covid-19, vaccin, tarmen, amning, universitetsvärlden, bakterier eller vad som helst. Vad undrar du?

Midsommarhelgen 1966 gav sig dåtidens första stora TV-stjärna , Roger Moore, alias deckaren Helgonet, ut på en skandalomsusad tvådagarsturné från Övertorneå till Ystad. Ola Hemström har följt spåren. Den numera avlidne skådespelaren Roger Moore fick sitt genombrott för en bred internationell TV-publik med rollen som TV-deckaren Helgonet. Det här är historien om den mytomspunna turné som han gjorde i Sverige 1966 som en av tidens första och största TV-stjärnor. Kom han i helikopter? Eller var det en vit Volvo P1800? Myterna om det som hände när Roger Moore kastade sig fram mellan dansbanorna i Sverige den där midsommarhelgen är många och lever vidare, många år senare. Turnén, den dyraste i mannaminne, blev en kamp mot klockan fylld av dramatiska förvecklingar när Helgonets jagade fram mellan de svenska festplatserna mot slutmålet - dansparken Tyrolen i Blädinge utanför Alvesta. Ola Hemström har följt spåren av berättelser som Helgonet lämnade efter sig, vissa mer sanna än andra. En turné vars olyckliga slut, en sen natt i de mörka smålandsskogarna , varit en gåta sedan 1966. Denna serie i två delar sändes första gången 2008. Här kan du höra på båda delarna. Roger Moore avled 2017. Serien är gjord av Ola Hemström ola.hemstrom@sverigesradio.se Fler Nöjesdokumentärer av Ola Hemström hittar du nedan.

Om vi träffar en svensk på en tysklandsemester känner vi genast en stark gemenskap och tillhörighet. Träffar vi däremot samma person veckan senare på varsin sida av fotbollsläktaren är vi istället rivaler. Varför är det så, vilka myter bygger vi vår bild av tillhörighet på och vad har känslan av tillhörighet för påverkan på våra liv? Hur balanserar vi behovet av att tillhöra en grupp med behovet av att ha vår egen identitet och sticka ut från gruppen? Charlie och Lennart tar en ny take på ämnet i veckans avsnitt!

Ett nytt nummer av Saab Cars Magazine finns nu ute i butik och vi firar genom att prata 100 % Saab. Claes Johansson avslöjar nya fakta kring Sonett-prototyperna MFI-13 och Catherina eller var det kanske Catharina? Joakim Bergqvist har kört världens enda 98 – en V4 som Combi Coupé medan Carl Legelius fascineras över Per Eklunds Pikes Peak-vinnare.

Statsministern Per Albin Hanssons främsta mål under andra världskriget var att hålla Sverige utanför kriget. Efter att ha lyckats undvika att bli en stridande part i det finska vinterkriget kom Nazitysklands invasion av Danmark och Norge den 9 april 1940 som nästa allvarliga kris.Efter att stormakterna Storbritannien och Frankrike offrat mindre stater som Österrike och Tjeckoslovakien i eftergifter till ett allt aggressivare Nazityskland såg de små staternas framtid i Europa hotad ut. Först med Tyskland anfall mot Polen förklarade Storbritannien och Frankrike krig mot Tyskland.I det ljuset går det att förstå den svenska samlingsregeringens eftergifter mot Nazityskland, även om det är lätt att kritisera omfattningen och att permittenttrafiken tilläts fortsätta ända till 1943, när Tysklands krigslycka sedan länge vänt. Sverige under kriget präglades också av censur för att hålla Nazityskland på gott humör.I avsnitt 148 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Henrik Berggren, historiker och journalist. Han är aktuell med andra delen i bokserien Landet utanför med undertiteln Sverige och kriget 1940-1942.På 1930-talet är Sverige ett av de mest framgångsrika länderna i världen med en stabil demokrati och en reforminriktad bred regering. Sverige hade en fantastisk tillväxt trots 30-talskrisen. Men det var också ett inåtblickande land som gärna vill slippa omvärlden.I en värld där de totalitära staterna Sovjetunionen och Nazityskland ville dela Europa mellan sig valde den svenska samlingsregeringen att acceptera tyska transporter av soldater på permission genom landet efter att Norge fallit. Transporterna skapade en stark bitterhet i det ockuperade Norge och på ledarsidor i USA och Storbritannien började Sverige allt mer betraktas som en tysk vasallstat.Saken ställde sig på sin spets under den så kallade midsommarkrisen i juni 1941 efter det tyska anfallet på Sovjetunionen när tyskarna ville förflytta Engelbrechtsdivisionen från Norge till Finland.Om ni tyckte detta var intressant rekommenderar vi att ni lyssnar på vår systerpodd Militärhistoriepodden om Finska vinterkriget, Myterna och sanningarna om Tysklands anfall på Polen 1939 samt Anfallet mot Norge och Danmark. Historia Nu har också fördjupat sig i Tredje Riket tillsammans med professor Martin Hårdstedt i fem delar.Musik: Sadness av Kamil Guszczynski, Soundblock AudioFoto: Tyska permittenter i Helsingborg april 1943 See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

De senaste åren har konsumtionen av kycklingar minskat, men dessförinnan hade den ökat markant sedan 90-talet. Med ordlekar som “klimatsmart” och “gör något enkelt för klimatet” har kycklingar marknadsförts som det klimatsmarta alternativet. I dagens avsnitt av På djurens sida lär vi oss mer om Sveriges vanligaste fågel - kycklingen. Hur lever de? Varför ökade konsumtionen så mycket tidigare? Hur lyckades Djurens Rätt vända trenden och minska konsumtionen av kycklingar i Sverige? Gäster i veckans avsnitt är Anna Harenius, sakkunnig etolog på Djurens Rätt, Emma Bäckström, kampanjkoordinator på Djurens Rätt och Sandra Lamborn, sakkunnig i jordbruksfrågor på Greenpeace.  Gillar du det vi gör? Prenumerera på vår kanal och slå på notiser så blir du påmind varje gång vi släpper ett avsnitt, varannan torsdag djupdyker vi i olika djurrättsfrågor och veganism!

CBD-oljan har äntligen nått Sverige och hypen är inte nådig! Vi har varit nyfikna på att lära oss mer om den mytomspunna oljan som sägs hjälpa mot ångest, stress och smärtor och bjöd in Stina Lönnkvist som är grundare av det ekologiska CBD-varumärket Mantle. Hon är 27 år, serieentrepenör, yogalärare och inspirerar dagligen till ett hälsosammare liv genom sina sociala kanaler under @stinza. I avsnittet pratar vi om: - Stinas entreprenörsresa - Allt man behöver veta om den hypade CBD-oljan - Myterna om CBD (Kan man bli hög? Är det lagligt?) - Visionen med CBD brandet Mantle - Betydelsen av tålamod och att våga ta chanser i livet - Vad yogan har betytt för Stina På instagram @holycrappodcast hittar ni mer information om varje avsnitt, tips, råd och inspiration från oss. Tack att ni lyssnar!

Det tyska anfallet på Polen den 1 september 1939 var mer en chansning än vad man kan tro. Västgränsen låg till exempel öppen för ett franskt anfall och den tyska krigsplanen hade inslag av antaganden om polskt agerande som kunde ha slagit fel.Den tyska krigföringen hade sina klara brister. Polackerna var dessutom bättre förberedda och hade en krigsmakt som var starkare än vad som ofta framhålls. Myterna är många så som den fortfarande repeterande berättelsen om polska kavallerister mot tyska stridsvagnar. I själva verket fanns det moment under det korta kriget som talar för att det hade kunnat bli mycket kostsamt för den tyska armén. I avsnitt tio av Militärhistoriepodden tar professor Martin Hårdstedt och doktoranden Peter Bennesved sig an inledningen på andra världskriget. I centrum för samtalet står de många myter som har omgärdat Polenfälttåget och som fortfarande tas upp och berättas utan att de har så mycket med verkligheten att göra.1 september 1939 inleddes andra världskriget i och med det tyska anfallet på Polen. Krigsutbrottet hade under sommaren 1929 föregåtts av ett utrikespolitiskt och diplomatiskt spel som inte minst omfattade den tysk-sovjetiska Molotov-Ribbentrop-pakten som innebar en uppgörelse om nonaggression och uppdelningen av Europa i intressesfärer. Polen hade även fått garantier för sin suveränitet i händelse av ett krig av Storbritannien och Frankrike. Det tyska anfallet blev snabbt en framgång och har många gånger beskrivits i termer av blixtkrig. Men hur var det egentligen? Var Polenfälttåget en exempellös framgång mot en underlägsen motståndare? Kriget avslutades med att Sovjet anföll och ockuperade de östra delarna av Polen. I krigets kölvatten kom sedan utrensningar och brutalitet mot civila. Föraningarna om polackernas och de polska judarnas exempellösa lidanden kom direkt – men det skulle bli betydligt värre.Bild Omslag: Polska 7TP stridsvagnar i formation under de första dagarna av den tyska invasionen av Polen.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

It's valentines! Den här kärleksveckan dyker vi ner i tantrans värld tillsammans med tantraläraren och tv-producenten Nathanel Goldman. Vi är newbies på tantra och Nathanel hjälper oss att förstå varför tantra handlar om så mycket mer än bara sex. I avsnittet pratar vi om: - Vad tantra faktiskt är - Myterna om tantra - Hur tantra kan rädda långa förhållanden - Tips på tantraövningar som ni kan börja med idag - Hur du ökar intimiteten med din partner - Synen på sex i västvärlden På vår instagram @holycrappodcast kör vi kärleksvecka hela veckan så in och följ oss där om ni inte redan gör det! Dela gärna avsnittet till någon som du tror skulle må bra av vårt samtal med Nathanel. Ni hittar Nathanel på www.tantraconnection.se eller @nathanelgoldman på instagram. Puss från A & M

Myterna om de nordiska gudarna som Tor, Frej, Frigg, Oden och alla deras barn har fascinerat människan i mer än tusen år. Men den religiösa kulten, det som människorna trodde på, är inte samma sak som berättelserna.Myterna berättades i ett samhälle som var helt annorlunda i jämförelse med nutiden. Under vikingatiden fanns exempelvis inte ett grundläggande begrepp som själ och synd. Heder och ära helt avgörande för människorna. I avsnitt 76 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Katarina Harrison Lindbergh, författare och journalist som är aktuell med boken Nordisk Mytologi från A till Ö.Den kristna islänningen Snorre Sturlasson (1179–1241) sammanställning Eddan och Den poetiska Eddan är de viktigaste källorna till vad vi vet om fornnordisk mytologi. Han skapade ett ramverk kring berättelserna och lade historierna till rätta.Ortnamnen berättar att Tor, Oden, Frej och Ull var populära gudar att tillbe, medan gudar som Loke och Idun knappast dyrkades. De viktigaste gudarna var Oden, Tor, Frej och Freja som är huvudkaraktärer i flera längre eller kortare mytologiska berättelser. Det finns andra källor som tecknar nordborna och deras religiösa kult i mörka färger. Den arabiske författaren Ibn Fadlan mötte vikingar Ryssland år 922. Han skildrar i detalj hur en avliden hövding bränns på bål tillsammans med sitt skepp och en trälinna som först våldtas av hövdingens samtliga män innan hon stryps.Stöd podden Historia Nu – säkra 20 nya avsnitt - skänk från 100 kr till vår Kickstarter-kampanj. https://historia.nu/kickstarterSee acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Walt Disney – bara namnet ger de flesta en nostalgisk och mysig känsla i kroppen. Få andra har som honom förkroppsligat vad det är att vara barn och att få drömma sig iväg till en fantasivärld. Med figurer som Kalle Anka, Musse Pigg och många fler var Walter Elias Disney en av de absolut främsta inom sin genre.Men TÄNK OM "farbror Walt" inte bara var den mysgubbe som så många av oss såg honom som? Tänk om det fanns en mörkare sida, som antydde maktfullkomlighet, kvinnohat – och till och med rasism...? Det här är några av de myter om Walt Disney som vi kommer att titta på idag!KÄLLOR:13 super dark facts about Disney (sammanställning av några av myterna; https://www.ranker.com/list/walt-disney-dark-facts/)These Disney Academy Awards aren't your normal Oscars (om Oscars-statyetten för Snövit; https://d23.com/disneys-special-academy-awards/)Fact-checking the age-old rumors of Walt Disney's dark side (artikel om myterna; https://www.vulture.com/2013/12/walt-disney-anti-semitism-racism-sexism-frozen-head.html)Songs of the South (Wikipedia-artikel; https://en.wikipedia.org/wiki/Song_of_the_South#Controversies)The truth behind Walt Disney's frozen head (inslag i BBC; https://www.bbc.com/reel/video/p0753mtw/the-truth-behind-walt-disney-s-frozen-head)Why Most Disney Heroines Don't Have Mothers and So Many More Secrets From the Disney Archives (artikel, Glamour; https://www.glamour.com/story/disney-secrets-beauty-and-the-beast)Characters created by Carl Barks (wiki om Disney;https://disney.fandom.com/wiki/Category:Characters_created_by_Carl_Barks)Diverse artiklar länkade från Wikipedia (dock inte ursprungsartiklarna som inte uppfyller våra krav på fakta)MUSIK:Life Decisions av Remember the Future (intro och outro)Övrig musik och bakgrundsljud levereras av Epidemic SoundLOGOTYPE:Vår logotype är skapad av Josefine Molén på Molén Media (www.josefinemolen.se), och anpassas inför varje avsnitt av mig.Glöm inte att sponsra oss på patreon.com/tankom för att få fler och längre avsnitt!Du kan också Swisha ett engångsbidrag på nummer 123 356 17 01 (betalningsmottagare: Tobias Henricsson). See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ett relativt långt uppsnack om fasta och diverse, följs av med fasta och fettförbränning i själva ämnet. Vi tar upp det som vi tycker är dom tio största myterna i ämnet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Mat och träning. Det finns overkligt många tips om hur du optimerar kombinationen. Och går det verkligen att få platt mage på 10 veckor? Motionspodden har gästats av författaren, journalisten och dietisten Kajsa Asp Jonson som på sitt jordnära sätt tar död på myter, ger tips och förklarar.

Få härskare är lika mytomspunna som Alexander den store. Litteraturhistorien har förvandlat honom till allt från den förste muslimen till from kristen, från Baron von Münchhausen till Humphrey Bogart. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Det enda som kan vara mer storslaget än Alexander den stores liv är väl hans död. Kanske var det också det enda möjliga för en sådan oövervinnelig krigarkung. Efter att ha genomfört sitt beryktade så kallade massbröllop mellan makedonier och perser, av politiska skäl, och proklamerat sig själv som gudomlig, började Alexander planera sitt allra största fälttåg: mot vad som kallades Arabien. Men först var han ju tvungen att fira sin nyvunna gudomliga status ordentligt. Efter ett rejält dryckesslag under dagar och nätter i Babylons hetta, då han bland annat sägs ha tömt en sexliters bägare med vin till Herakles ära, fick han feber och dog. 33 år gammal, av alla åldrar. Och sedan började Alexanders efterliv. Som bara gjorde den store ännu större. Myterna hade för all del börjat att frodas redan under hans levnad. Som till exempel när han inför det avgörande slaget mot Persien år 332 före Kristus blev erbjuden en gynnsam fred av fiendens härskare Dareios. Då lär hans egen general Parmenion ha sagt: Om jag vore Alexander, skulle jag acceptera erbjudandet. Medan Alexander själv svarade: Jag skulle acceptera om jag vore Parmenion. Alexander tycks helt enkelt ha varit lika stor i orden som på jorden. Med ingen mindre än Aristoteles som privatlärare och repliker som knappast skulle skämmas för sig i Humphrey Bogarts mungipa. Och i boken Alexanderlegenderna i tid och rum från 2018 granskas hela den här mytbildningen minst sagt omsorgsfullt. Större delen handlar om hur den har sett ut i olika språkområden, som ägnas var sitt kapitel av var sin specialist. Det slaviska, arabiska och bulgariska. I Främre Orienten, på Island och i södra Europa. På latin, fornengelska, persiska och tyska. Historien om Alexander tycks helt enkelt ha erövrat världen minst lika effektivt som huvudpersonen själv gjorde. Men som så ofta i äldre litteraturhistoria handlar det också om försvinnande, förlust, fragment. De ursprungliga berättelserna är till största delen borta. Ögonvittnesskildringarna av Alexanders samtida kasserades under romarriket, eftersom de inte ansågs motsvara den tidens stilistiska ideal. Mycket grundar sig i stället på den så kallade Alexanderromanen, som skrevs under 300-talet efter Kristus: alltså mer än sex sekel efter hans död. En sorts äventyrsroman med närmast kameleontisk förmåga att anpassa sig till varje nytt landområdes respektive språk, kultur och politik. Därför kunde han i tidiga arabiska tolkningar framställas som den allra förste muslimen och i den medeltida etiopiska versionen snarare påminna om Kung Seyon och hans fälttåg mot just muslimerna. Medan krigarkungen i den nybulgariska översättningen på 1800-talet hade förvandlats till en from kristen: den av Aristoteles elever som sägs ha lärt sig Psaltaren utantill snabbast.  Så kan man fortsätta genom världslitteraturen, över kontinenter och sekler. I italienska skildringar fick han nedstiga i helvetet som hos Dante. Och även på Island, där han på 1100-talet liknade en typisk sagohjälte i strid med sitt eget öde, kommer Alexander ned till underjorden för att till sist förgiftas av en demon som straff för vad som på isländska kallas ágirni. Eller som det står i den isländska Alexandersagan: Var kommer din girighet att stanna, store Alexander? Den kommer inte att mättas även om du lägger under dig hela världen. Den frågan, om hans mod, högmod och övermod, tycks också ha getts en varierande betoning genom seklerna. I Första Macabeerboken, från 200-talet före Kristus, står till exempel så här: Ända till jordens yttersta gränser trängde han fram och plundrade folk efter folk; hela jorden låg kuvad inför honom, och hans stolthet och övermod växte. I den persiska skildringen, med rötterna i 900-talet och som än i dag läses flitigt, skildras han däremot omväxlande som en rättvis kung sökande efter vishet och en maktlysten, grym härskare. Och i den brittiska medeltida The Wars of Alexander tycks pendeln ha slagit över mot en mer kontemplerande regent. Jag som i går var så kraftfull och styrde hela världen, har i dag fullständigt blivit till stoft, sorg och plåga får han här säga med sin egen röst. Långt tillbaka går också ett annat av legendernas stråk: det som beskriver hans mer fantastiska äventyr. I den arabiska Alexandertraditionen, som nyare forskning menar är den kanske allra rikaste, finns till exempel motivet om hur han upptäcker livets källa. Som i sin tur uppvisar likheter med berättelserna om Namron Sin. Härskaren över världshistoriens första imperium, Mesopotamien, flera tusen år före Kristus. Med tiden tycks också Alexander den Store kunna förvandlas till en sorts Baron von Münchhausen. Den här mer skrönaktige figuren blir synlig redan i vissa latinska versioner där det berättas att Alexander efter att ha erövrat jorden ger sig i kast med himmel och hav. Hur han först stiger upp till himlen i en järnbur, hållen av fåglar, och sedan upp till havets botten i en dykarklocka konstruerad av hans astrologer. I tyska texter förvandlas han slutgiltigt till en medeltida stålman som obesvärat färdas genom luft och vatten. Där får också Alexanders högmod sitt kanske yttersta uttryck, när han säger sig vilja erövra själva paradiset. Hur är det då här i Sverige? Jo, vi har också vår egen version av Alexanderlegenden. På 1300-talet infogades den antika härskaren i riddarromanens höviska och aristokratiska ideal. Några sekel senare blev parallellerna mellan Konung Alexander, som han kallades i ett versepos, och Sveriges konungar allt vanligare. Att både Gustav II Adolf och Karl XII liknades vid världserövraren, av sig själva och ibland av omgivningen, är väl inte särskilt förvånande. Däremot att också Drottning Kristina var helt besatt av Alexander den Store. Hon, som nuförtiden ofta framställs som fritänkare och religiös sökare, ser hans grymheter som fläckar på solen. Prisar i stället hans mod, skönhet, generositet mot besegrade motståndare och inte minst bildning. I den eviga frågan om Alexander den Stores egentliga natur återkommer Drottning Kristina till vad många andra påtalat. Att han handlade under inflytande av vad som under antiken kallades Fortuna: ett svåröversatt begrepp som kan betyda både tur, lycka och det förutbestämda ödets komplexa verkningar. Och frågorna kvarstår, både kring mytens och verklighetens Alexander. Fortfarande vet ingen var hans kvarlevor ligger. Efter att ha begravts i staden han grundade, det egyptiska Alexandria där mausoleet blev en vallfärdsplats för både romerska kejsare och allmänt historieintresserade, försvann själva liket därifrån någon gång på 300-talet efter Kristus. Alltså ungefär samtidigt som myten om Alexander började få fötter, förvandla honom till en sorts vandrande vålnad. Sedan dess har otaliga försök gjorts att hitta graven: Egyptens arkeologiska myndigheter känner till åtminstone 140 regelrätta utgrävningar. Så tillsammans med Nefertiti är väl Alexander den Store världens mest efterlysta lik. Liksom en av våra allra mest levande legender. Mattias Berg, medarbetare på kulturredaktionen Litteratur Karin Hult & Gunhild Vidén (red): Alexanderlegenderna i tid och rum. Appell förlag, 2018.

Träningen. Träningsprogrammen. Tipsen. Trixen. Myterna. Vi dissekerar träningen på gymet. Stället som är vårt kontor -  the house of gains. Hur gjorde man förr? Hur gör man nu?  Tyngre Old School: Om svunna gyllene fysiker och om hur mycket bättre byggningen egentligen var förr – med Fredrik Age & Ashkan Aghili.

Livsmedelsforskaren Andreas Håkansson är just nu aktuell med boken "Det ängsliga matsamhället – det fina med färdigmaten". I det här avsnittet möter vi Andreas och Livsmedelsföretagens forskningsexpert Elisabet Rytter för ett samtal om bilden av industrimaten. 

Vi lever i en kultur med ett extremt starkt fokus på prestation. Men för att bli riktigt framgångsrik måste du våga ifrågasätta den rådande myten, anser Yamina Enedahl som därigenom lyckats sätta världsrekord i fridykning. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I detta avsnitt tar Kelly Odell upp myter och och missuppfattningarna om försäljning. Denna Podcast riktar sig till alla som strävar efter att bli mer framgångsrik i sin ledarroll och leds av Kelly Odell, svensk-amerikanen som av Veckans Affärer utsetts till en av Sveriges mäktigaste invandrare. Med chefspositioner hos bland annat Telia Mobile, Whirlpool och Volvo Personbilar delar Kelly med sig av sina erfarenheter. Alla kan känna igen sig i de historier och minnen som Kelly frikostigt delar med sig av från sitt eget liv.

En överdängare på orgel, men var han upphovsman till sitt mest kända verk? Myterna kring Bach är talrikare än hans barnaskara. Hur kyrksam var han egentligen? Var det kanske opera han ville komponera? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Musik som hörs i programmet: Toccata o Fuga d-moll Cellosvit nr 5, Sarabande Aria ur Goldbergvariationerna Branderburgerkonsert nr 3 Motett BWV 225, Singet dem Herrn ein neues Lied Unser leben ist ein schatten Ein musikalischer opfer Der kunst der Fuge

En överdängare på orgel, men var han upphovsman till sitt mest kända verk? Myterna kring Bach är talrikare än hans barnaskara. Hur kyrksam var han egentligen? Var det kanske opera han ville komponera? Musik som hörs i programmet:  Toccata o Fuga d-moll     Cellosvit nr 5, Sarabande    Aria ur Goldbergvariationerna Branderburgerkonsert nr 3 Motett BWV 225, Singet dem Herrn ein neues Lied Unser leben ist ein schatten Ein musikalischer opfer Der kunst der Fuge

Det finns myter om allt. Även om yoga. Idag tittar Jenny & Cecilia lite närmare på dem och ger svar på tal. Sat Nam!

Midsommarhelgen 1966 gav sig dåtidens första stora TV-stjärna , Roger Moore, alias deckaren Helgonet, ut på en halsbrytande och skandalomsusad tvådagarsturné från Övertorneå till Ystad. Dokumentären är gjord av Ola Hemström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Just i höst firar Roger Moore 70 år som artist med en berättarturné i England. Hans genombrott för en bred internationell TV-publik kom med rollen som TV-deckaren Helgonet. Det här är historien om den mytomspunna turné som han gjorde i Sverige 1966 som en av tidens första och största TV-stjärnor. Myterna hopar sig Kom han i helikopter? Eller var det en vit Volvo P1800? Myterna om det som hände när Roger Moore kastade sig fram mellan dansbanorna i Sverige den där midsommarhelgen är många. Turnén, den dyraste i mannaminne, blev en kamp mot klockan fylld av dramatiska förvecklingar när Helgonets jagade fram mellan de svenska festplatserna mot slutmålet - dansparken Tyrolen i Blädinge utanför Alvesta. Mörka slutet - en gåta Ola Hemström har följt spåren av berättelser som Helgonet lämnade efter sig, vissa mer sanna än andra. En turné vars olyckliga slut, en sen natt i de mörka smålandsskogarna , varit en gåta sedan 1966. I denna första del följer vi Helgonets spår under midsommarnatten på turnéns första dag i Norra Sverige. Serien sändes första gången 2008. Vill du komma i kontakt med mig som gjort serien så hör gärna av dig till: ola.hemstrom@sverigesradio.se

Midsommarhelgen 1966 gav sig dåtidens första stora TV-stjärna , Roger Moore, alias deckaren Helgonet, ut på en halsbrytande och skandalomsusad tvådagarsturné från Övertorneå till Ystad. Just i höst firar Roger Moore 70 år som artist med en berättarturné i England. Hans genombrott för en bred internationell TV-publik kom med rollen som TV-deckaren Helgonet. Det här är historien om den mytomspunna turné som han gjorde i Sverige 1966 som en av tidens första och största TV-stjärnor. Myterna hopar sig Kom han i helikopter? Eller var det en vit Volvo P1800? Myterna om det som hände när Roger Moore kastade sig fram mellan dansbanorna i Sverige den där midsommarhelgen är många.  Turnén, den dyraste i mannaminne, blev en kamp mot klockan fylld av dramatiska förvecklingar när Helgonets jagade fram mellan de svenska festplatserna mot slutmålet - dansparken Tyrolen i Blädinge utanför Alvesta. Mörka slutet - en gåta Ola Hemström har följt spåren av berättelser som Helgonet lämnade efter sig, vissa mer sanna än andra. En turné vars olyckliga slut, en sen natt i de mörka smålandsskogarna , varit en gåta sedan   1966. I denna första del följer vi Helgonets spår under midsommarnatten på turnéns första dag i Norra Sverige. Serien sändes första gången 2008. Vill du komma i kontakt med mig som gjort serien så hör gärna av dig till: ola.hemstrom@sverigesradio.se

Kolossalt stort, otroligt praktfullt och byggt under självaste kung Sol, Ludvig XIV, mitt under Frankrikes kulturella storhetstid i slutet av 1600-talet. Versailles är sinnebilden för det kungliga maktcentrumet. Myterna om slottet är många och skvallrar om allt från urspårade fester till chockerande usel hygien. Än i dag tillhör Versailles Frankrikes främsta turistmål. Bildningspodden öppnar porten till en kunglig historia.  Gäster i studion är Margaretha Rossholm Lagerlöf, professor emerita i konstvetenskap vid Stockholms universitetet, och Jonas Nordin, historiker vid Kungliga Biblioteket och Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

I det fyrtioandra avsnittet av podden pratar vi om myter om psykisk ohälsa. Gäst är psykiatrikern Markus Takanen. Det finns många myter om psykisk ohälsa och de skadar de sjuka på många olika sätt vilket vi berättar om i podden. Vi tar vi upp sju av de vanligaste myterna om psykisk ohälsa. Christian har hittat bevis för att de verkligen finns och varför de är osanna.Myterna vi tar upp är följande: man kan aldrig bli frisk från psykiska sjukdomar, människor med schizofreni har multipla personligheter, människor med psykisk ohälsa är våldsamma, psykofarmaka är en lukrativ bransch, det går inte att hindra någon från att begå självmord, Sverige har högst självmordsfrekvens i världen och psykisk ohälsa beror på svaghet eller dålig karaktär.Hjälp till att hålla podden gratis och få tillgång till Dokument-serien på: http://patreon.com/sinnessjuktKöp Christians böcker och tavlor signerade här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Varför måste vi ta emot så många? Varför gör inte de andra EU-länderna något? Klarar Sverige att ensamt ta ansvar för alla flyktingar? Har vi helt andra regler än alla andra EU-länder? Myterna och missupfattningarna är som vanligt otaliga när migrationspolitik och invandring diskuteras. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ett helt gäng myter, missuppfattningar och missförstånd kring träning, mat och hälsa! Det är vad vi avhandlar i Coltings Nakna Sanning avsnitt 29. Vi undrar och spekulerar i hur och vart de här myterna egentligen uppkommit och gissar att det finns ett Illuminatisällskap av dumma troll som prånglar ut all denna villfarelse. Jonas äter middag, avhandlar den senaste träningen och argumenterar kring varför både Hank Moody och Erik Wickström är lika goda pappaförebilder. Det växlas ord på danska och de muntra tillropen är många och långa. Ett i sanning spektakulärt avsnitt som är både spekulativt och speciellt! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nour El-Refai avlivar vandringssägner och myter om sex. Vad är sant och vad är falskt? Hon öppet pratar om sin kåthet och förklarar hur man kan se i en mans blick om han har stor kuk.

Nour El-Refai avlivar vandringssägner och myter om sex. Vad är sant och vad är falskt? Hon öppet pratar om sin kåthet och förklarar hur man kan se i en mans blick om han har stor kuk. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Berättelserna i dataspel bygger ofta på världslitteraturens klassiska historier, men som så ofta när ett nytt medium slår igenom så har själva sättet som historierna berättas förändrats. Dataspelen anklagas ofta för att vara våldsamma och blodiga, men redan Aristoteles kunde förklara varför vi uppskattar just sådana berättelser. På världens största dataspelsutställning Game On 2.0 som just nu visas på Tekniska Museet i Stockholm kan besökarna spela över 100 olika spel ur spelhistorien, allt från tidiga arkadspel som Donkey Kong och Pacman till dagens avancerade spel där man rör sig runt i olika virtuella världar. Vetenskapsradion Forum tog med teaterprofessorn Willmar Sauter och film- och dataspelsregissören Tobias Falk till utställningen för ett samtal om berättandet i dataspelen. Programledare är Urban Björstadius.

Relationsexperten och psykoterapeuten Eva Rusz har hanterat många relationskriser. Denna morgon gästade hon MorronZoo och berättade om varför hon tycker att många par ger upp för enkelt.

De sitter på trottoarerna i storstäderna med burk i handen och tigger och de sover i bylten längs husväggar eller i bilar utanför stan. Myterna om tiggare och hemlösa är många, men vilka är de? För första gången ska den verkliga hemlösheten kartläggas i Sverige. Hör hur några av dem som har det allra sämst ekonomiskt i Sverige idag lever. Slänga bör man, annars dör man Hälften av all mat som produceras i Sverige idag slängs bort i onödan men det är inte i första hand konsumenternas fel. Carl Yngfalk från Företagsekonomiska institutet vid Stockholms universitet har i sina undersökningar av matsvinnet funnit att producenter och handlare ofta vill få oss att slänga. Lagändring ska stoppa "fulsäljet" Dagligen luras tusentals människor i Sverige att köpa saker och abonnemang de egentligen inte vill ha av slipade försäljare via telefon. Nu gör Konsumentverket och Post- och telestyrelsen gemensam sak och kräver ett förbud mot muntliga avtal för att få bort skojarna. Ilene och Tora  fick båda sina telefonabonnemang utbytta mot deras vilja. Expertsvar Jag köpte en ny bil för två år sedan men har inte kört så mycket. Kan företaget jag köpte bilen av tvinga mig att göra den årliga servicen för att att garantin ska gälla? Den och fler lyssnarfrågor besvaras av vår konsumentexpert Carina Lundgren. Veckans lista – irritationsmoment i butiken I förra veckan följde vi Gunillas kamp mot butiker som vägrar sätta ut prislappar i skyltfönstret. Den här veckan listar vi andra irritationsmoment i butiken. 

Mycket har hänt den senaste veckan och i fokus står Sveriges konung. Myterna om Beatles är många, idag tittar vi närmare på Paul McCartney.