Podcast appearances and mentions of louise wallenberg

Calamity Jane beskrevs ofta som en tobakstuggande tuffing som hinkade i sig sprit, sköt vilt omkring sig och föredrog att klä sig som en man. Verkligheten var emellertid lite annorlunda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Myten om Calamity Jane har fått stor spridning. Inte minst i filmer och tv-serier där hon fortsätter att dyka upp som en tuffing i herrkläder. Men vad som är sant, eller inte, det är något som många historiker har försökt att bena ut. Och fortsätter att göra. Det kommer ständigt nya biografier där den ena etablerade ”sanningen” efter den andra skjuts i sank.Och fram har en lite sorglig bild av en okonventionell kvinna som kanske var född före sin tid, börjat träda fram. För Calamity Jane var alltid på resande fot över nordvästra USA i jakt efter jobb och pengar. Hon var ofta pank. Hon arbetade som servitris, tvätterska, kokerska och ibland som prostituerad. Hon drev en egen saloon och blev enormt uppskattad för den hjälp hon gav som sjuksköterska, inte minst under ett utbrott av smittkoppor i Deadwood. Hon var gift en gång, men hade flera killar som hon kallade för ”makar”. Hon fick två barn, varav det ena dog som liten. Och hon bar oftare klänning än byxor.I veckans program träffar vi filmvetaren Daniel Hånberg Alonso – författare till boken När svenskarna sköt skarpt, som handlar om Sveriges vurm för westernkultur – för att prata om den något osannolika genren svenska westernfilmer. Vi pratar också med cowboyhistorikern Michael Grauer om att det fanns betydligt fler svarta cowboys än vad historieskrivningen ger en bild av. Och så besöker vi en skjutbana för att prata om att intresset för sporten pistolskytte ökat.Gäst i studion är film- och modevetaren Louise Wallenberg.Programmet är en repris från 12 april 2024.

Linnea Wikblad har gett med sig och köpt en airfryer! David Druid önskar alla en god Ingonyama nengw' enamabala-måndag! Aftonbladets Oisín Cantwell förklarar varför Olof K Gustafsson utlämnas till USA. Louise Wallenberg, professor i modevetenskap tar oss igenom TROSANS historia! Babs Drougge på P3 Nyheter med det senaste om mpox! I Babs privata hål: Italienare och milen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

Den lilla tygbiten som vi kommit att kalla trosa har haft enorm kulturell och politisk betydelse. Vi pratar med Louise Wallenberg, professor i modevetenskap som guidar oss genom trosans historia, från funktionell till fashion och kanske tillbaka till funktionell igen. Varför gör Charlie XCX och Billie Eilish en hel låt om trosor och varför satsar Kim Kardashian allt på sitt underklädesföretag? När kom första stringen? Vad är mamelucker? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

Calamity Jane beskrevs ofta som en tobakstuggande tuffing som hinkade i sig sprit, sköt vilt omkring sig och föredrog att klä sig som en man. Verkligheten var emellertid lite annorlunda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Myten om Calamity Jane har fått stor spridning. Inte minst i filmer och tv-serier där hon fortsätter att dyka upp som en tuffing i herrkläder. Men vad som är sant, eller inte, det är något som många historiker har försökt att bena ut. Och fortsätter att göra. Det kommer ständigt nya biografier där den ena etablerade ”sanningen” efter den andra skjuts i sank.Och fram har en lite sorglig bild av en okonventionell kvinna som kanske var född före sin tid, börjat träda fram. För Calamity Jane var alltid på resande fot över nordvästra USA i jakt efter jobb och pengar. Hon var ofta pank. Hon arbetade som servitris, tvätterska, kokerska och ibland som prostituerad. Hon drev en egen saloon och blev enormt uppskattad för den hjälp hon gav som sjuksköterska, inte minst under ett utbrott av smittkoppor i Deadwood. Hon var gift en gång, men hade flera killar som hon kallade för ”makar”. Hon fick två barn, varav det ena dog som liten. Och hon bar oftare klänning än byxor.I veckans program träffar vi filmvetaren Daniel Hånberg Alonso – författare till boken När svenskarna sköt skarpt, som handlar om Sveriges vurm för westernkultur – för att prata om den något osannolika genren svenska westernfilmer. Vi pratar också med cowboyhistorikern Michael Grauer om att det fanns betydligt fler svarta cowboys än vad historieskrivningen ger en bild av. Och så besöker vi en skjutbana för att prata om att intresset för sporten pistolskytte ökat.Gäst i studion är film- och modevetaren Louise Wallenberg.

Tre Oscarsnomineringar före 25 års ålder. Roller i såväl 'West Side Story', som 'Ung Rebell'. Men det som kommit att överskugga skådespelerskan Natalie Woods liv är hennes dramatiska död. Natalie Wood var en amerikansk superstjärna. Redan som barn inleddes hennes karriär, och på hennes axlar lades pressen att försörja sin familj. Hon lärde sig tidigt att vara alla till lags, och vikten av att alltid se perfekt ut. För att inte riskera att göra någon besviken. Men det var inte den polerade ytan som gjorde Natalie Wood så fascinerande att titta på, utan det var det som man kunde ana låg under den. Somliga har beskrivit det som att det där fanns en dröjande känsla av sorgsenhet, och bräcklighet.I början av 1980-talet hade hennes karriär börjat gå lite knackigare, såsom det då ofta gjorde för kvinnliga skådespelare när de nått 40 års ålder. Och det som närmast kommit att överskugga Natalie Woods liv och karriär, är hennes bortgång. 43 år gammal hittades hon, under en yacht-tur, drunknad. Hennes död bedömdes som en olycka, men många har ifrågasatt den slutsatsen och konspirationsteorierna kring vad som kan ha hänt tycks aldrig ta slut.I veckans Stil funderar vi kring vad det är med denna sorten så kallade true crime-mysterium som kan få människor att närmast viga sina liv åt att utreda sanningen. Vi ringer upp deckarförfattaren och kriminalreportern Tina Frennstedt, för att fråga varför denna typ av mörka gåtor har en förmåga att föranleda årtionden av intrikata spekulationer. I förra veckan släpptes artisten Lana del Reys nionde album och bidrog med skivomslaget till att åter rikta strålkastarljuset mot Natalie Wood. För omslaget är inspirerat av en bild på skådespelerskan, nämligen filmaffischen till This Property is Condemned, på vilken Natalie Wood syns med uppgiven uppsyn. Med författaren och kritikern Kristoffer Leandoer pratar vi om den mytologisering som sångerskan Lana del Rey omgärdar sig med, där referenser till tragiska öden från Hollywoods historia återkommande vävs in.Vi berättar även historien om en kvinna som kallats Hollywoods sämst bevarade hemligt, närmare bestämt spöksångerska Marni Nixon. Det var hon som fick uppdraget att dubba Natalie Woods sång i filmen West Side Story. Något som fick skådespelerskan att lacka ur. Men att bli dubbad var Natalie Wood långt ifrån ensam om. Under den här tiden hade få av de stora skådespelerskornas sångröster, som enligt filmbolagen, höll måttet. Om det berättar Kim Khavar Fahlstedt, filmforskaren vid Stockholms Universitet.Veckans gäst är Louise Wallenberg, professor i modevetenskap och forskare inom mode och film.

På klädaffärernas herravdelningar dominerar blått, svart och andra mörka färger varför uppmuntras inte män att klä sig roligare? I dagens program berättar vi dessutom om P1:s nya talkshow! Många har nog varit nyfikna på vad som kommer att hända i P1 klockan 15.04 från och med nästa vecka. Det kan vi nu äntligen berätta om i dagens avsnitt! Det är Sveriges Radios mångfacetterade och rutinerade programledare Katherine Zimmerman som kommer att ta över programmet tillsammans med Kristoffer Ahonen Appelquist, Jonas Bonnier och Parisa Amiri. Välkomna att hänga med in i den nya eran – Talkshow i P1, samma tid, samma kanal!Herrmode är tråkigt, tycker Louise. Var är de roliga färgerna och mönstren, och varför är det inte vanligare att killar och män klär sig mer som exempelvis Harry Styles? Vi reder ut detta tillsammans med modeprofessorn Louise Wallenberg.Dokumentären "Samlarna" skildrar hur det är lida av samlarsyndrom – alltså att samla på sig så mycket saker att det medför problem. Vad gör man om man känner att man börjat utveckla samlartendenser, och hur närmar man sig bäst någon som är oförmögen att göra sig av med saker? Vi pratar med psykologen Sofia Jägholm.Programledare: Louise EpsteinBisittare: Thomas NordegrenProducent: Ulrika Lindqvist

Har Tyskland hittat sin internationella roll? Dessutom: hur blev filmen Top Gun (1986) en queerklassiker? Och hur starkt är det homoerotiska temat i den nya Top Gun: Maverick? Daniel Alling är på upploppet som programledare för Nordegren & Epstein. För att uppdatera sig inför höstens flytt till Berlin och jobbet som korrespondent, bjuder han in nuvarande korren Caroline Salzinger och Jan Mosander som varit där i samma roll i två omgångar, och Thomas har ju också varit Tysklandskorrespondent. Vad präglades deras jobb där? Vad minns de starkast? Och vad har ändrats sen Daniel var där sist, förutom att Angela Merkel är borta? Filmen "Top Gun" från 1986 blev en riktig queerklassiker. Filmen skildrar manlig vänskap. Tom Cruise, Val Kilmer och andra lättklädda, väloljade män spelar volleyboll på stranden, hänger i omklädningsrum och jobbar tätt ihop. Men hur står sig den nya "Top Gun: Maverick" i det här sammanhanget? Louise Wallenberg, professor i modevetenskap och doktor i filmvetenskap, tycker att kopplingarna är tydliga och ger tummen upp. Programledare: Daniel Alling Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Olle Björkman

Annandag påsk och Nordegren & Epstein bjuder på ett specialprogram med gobitar från vårens program. Vad är skillnaden mellan en miljardär och en oligark? Skrev Mozarts syster egentligen hans violinkonserter och är det dags att kasta bh:n? Vad är skillnaden mellan en oligark och en vanlig miljardär?Efter Rysslands invasion av Ukraina har ryska oligarker fått stor uppmärksamhet. Hur de kunde bli så ofantligt rika i samband med Sovjetunionens fall och vilken roll har de spelat för Vladimir Putins allt mer auktoritära sätt att styra Ryssland? Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan gästade programmet för att hjälpa oss reda ut det.Hur mycket av Mozarts musik skrevs av hans storasyster?Maria Anna Walburga Ignatia Mozart, kallad Nannerl, var hunsad av sin far, och trots sina uppenbara musikaliska talanger levde hon större delen av sitt liv en tillbakadragen tillvaro långt från rampljuset. Nu föreslår en pensionerad dirigent och professor, Martin Jarvis, att Nannerl kan vara den verklige upphovsmannen bakom flera av Mozarts violinkonserter. Hur vanligt är det att systrar och fruar ligger bakom kända kompositörers verk? Det diskuterade vi med musikkritikern Edit Söderström och konsertmästare Malin Broman.Rullator-specialRullatorn - den svenska uppfinningen från 1978 som betytt så oerhört mycket för svenska åldringars välmående. Marianne Kylberg, programdirektör på arbetsterapeutprogrammet Lunds Universitet har forskat om rullatorn och så besökte Gerd Klang, rullatoranvändare, Daniel Alling och Louise Epstein i studion.Gör bysthållaren livet bättre eller sämre?Under pandemin har många passat på att gå bh-lösa i sin hemmakarantän. Är det ett trendbrott eller kommer bysthållaren att åka på igen när arbetsplatsen kallar? Hur ser sambandet ut mellan bh-trender och samhällsutveckling? Vad är det egentligen som styr detta klädesplaggs vara eller icke vara? Det frågade vi Louise Wallenberg, professor i modevetenskap vid Stockholms universitet.Programledare: Louise Epstein, Thomas Nordegren och Daniel Alling.Producenter: Amanda Rydman, Jennie Sjöström och Olle Björkman.

Under pandemin har många passat på att gå bh-lösa i sin hemmakarantän. Är det ett trendbrott eller kommer bysthållaren att åka på igen när arbetsplatsen kallar? Gör bysthållaren livet bättre eller sämre?Hur ser sambandet ut mellan bh-trender och samhällsutveckling? Vad är det egentligen som styr detta klädesplaggs vara eller icke vara? Det ska Louise Wallenberg, professor i modevetenskap vid Stockholms universitet, hjälpa oss att reda ut.I höst är det som bekant riksdagsval, men det är ju även val till landets kommuner och regioner. Att ha tre viktiga val på samma dag och med fyra år emellan gör faktiskt Sverige unikt. Vilka är fördelarna och vilka är nackdelarna om vi istället skulle ha skilda valdagar? Och hur resonerar väljarna när det är dags att rösta i kommun- och regionvalen? Till vår hjälp har vi Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, och Anders Lidström, professor emeritus i statsvetenskap vid Umeå universitet.Och så har vi tittat på TV-programmet Anslagstavlan som fyller 50 år. Har det inte blivit lite väl deppigt?Programledare: Louise Epstein Bisittare: Daniel Alling Producent: Amanda Rydman

För 80 år sedan gjorde Orson Welles sensation med sin debutfilm "Citizen Kane, en film som än idag toppar listor på de bästa som gjorts. Orson Welles var inte bara regissör, producent, manusförfattare och skådespelare, utan ofta alltihop på en gång. Han var ett slags multisnille som behärskade olika genrer teater, radio och film. Men hans många gånger grandiosa visioner delades inte alltid av de som satt inne med pengar att finansiera dem. 1938 blev han framröstad som USA:s populäraste radiopersonlighet i en tidning. Han blev inte bara utnämnd till Outstanding New Radio Star of the Year, utan fick också pris som en av 1938 års glamourkungar med motiveringen något tveeggad att han med sin fulsnygghet hade satt en ny standard för vad som var attraktivt hos män. I veckans program tittar vi närmare på den hysteri som Orson Welles skapade 1938 med radiopjäsen War of the World. Eller, hur ligger det egentligen till med den saken? Det berättar vi mer om. Vi pratar också med mode- och filmvetaren Louise Wallenberg om filmen Citizen Kane. Vad är det som gör den så bra? Och så försöker vi reda ut vad pondus är och hur man kan få det. Veckans gäst är Mårten Blomqvist, filmkritiker i Dagens Nyheter.

Idag om munskyddets nya roll som modeaccessoar och den eventuella ruraliseringen av våra storstäder. Innebär smitthärdarna i de stora städerna ett lyft för landsbygden? I natt lyssnade Thomas först på ett kampanjtal med en osammanhängande och förvirrad Joe Biden och sedan ett valmöte med en maniskt hyperaktiv Donald Trump. Vad händer om omgivningen bedömer att en president är för mentalt instabil för att sköta sitt jobb och för att förfoga över kärnvapenkoderna? Vi pratar också om munskyddet som modeaccessoar. I takt med att många i världen idag tvingas bära tygstycket runt munnen väljer många att ta ut svängarna och smycka till och designa sina egna. Kommer vi få se mer av detta i modevärlden? Vi gästas av Louise Wallenberg, professor i modevetenskap vid Stockholms universitet för att höra mer om vilken roll munskyddet fått inom modevärlden idag. Under senare tid har allt fler valt att flytta ifrån storstäderna runt om i världen. Samma mönster går att tyda i Sverige. De senaste åren har bostadspriserna ökat mest i städer som Falköping, Oxelösund och Finspång. Anar vi en ny trend där man i större utsträckning lämnar de stora städerna? Beror det på coronapandemin och oron kring smittspridning? För att reda ut det här medverkar Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Jönköpings universitet. Igår var Thomas kritisk till hälsofanatsimen hos regeringens nationella samordnare för fysisk aktivitet. Johan Holmsäter, grundare av Friskis & Svettis gästar studion och berättar om han vill införa gymnastikplikt. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Maria Bertell Research: Julius Bäckman

Harry Schein var det svenska 60-talets modernaste och mäktigaste medieman. Mest känd är han för att ha skapat Svenska filminstitutet och för sina privata tennismatcher med Olof Palme. Närmare synad är hans livshistoria både komplex och motsägelsefull. Harry Schein var det ensamkommande flyktingbarnet som blev ekonomiskt oberoende redan i 30-årsåldern; den passionerade socialdemokraten som bodde i lyxvilla i Danderyd och körde sportbil; en man som aktivt sökte mediernas strålkastarljus – och föraktade sig själv för det. Vem var egentligen Harry Schein? Vad säger hans liv och karriär om folkhemmets Sverige? Hur mycket av hans arv finns kvar i dagens svenska filmbransch? Veckans gäster är Louise Wallenberg, docent i modevetenskap, och Maaret Koskinen, professor i filmvetenskap. Båda är verksamma vid Stockholms universitet och redaktörer för boken "Harry bit för bit" (Carlssons, 2017). Avsnittet publicerades ursprungligen i oktober 2017. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Sophia Loren är en av de sista nu levande stjärnor från tiden som kallas "the golden age of Hollywood". Då gjorde hon sig känd för sin skönhet och glamour och 85 år gammal är hon fortfarande aktuell. Sophia Loren kan blicka tillbaka på en karriär som sträcker sig över 70 år. I höst har filmen Med livet framför sig  med stjärnan i en av huvudrollerna  premiär på Netflix. Att Sophia Loren återvänder till skådespeleriet har förstås väckt viss uppmärksamhet. Inte bara för att det är drygt tio år sedan senast hon hade en filmroll, utan för att Sophia Loren är just Sophia Loren. Sophia Loren gjorde inte bara succé i Italien och Europa. Hon är också den enda italienska skådisen som även lyckades få en karriär i USA. Hon växte upp i ett Italien präglat av andra världskriget. Hennes mamma var ensamstående och familjen hade det svårt. Men i puberteten förunnades Sophia Loren med en kurvig kropp som stämde in på de rådande italienska idealen. Efter krigets svält och fattigdom ville man understryka att Italien var ett välmående land, genom att lyfta fram kurviga kvinnor på film. Sophia Loren upptäcktes när hon deltog i skönhetstävlingar. I juryn satt nämligen både filmregissörer och producenter. Det blev starten på en ikonisk karriär. Sophia Lorens timglasformade kroppstyp har de senaste åren återigen blivit populär. För att få till siluetten finns hjälpmedel, omformande underkläder eller "shapewear" som de också kallas. Dessa plagg har tidigare framställts som pinsamma men har nu blivit trendiga och moderna. Vi ringer upp Emma Severinsson, lektor i modevetenskap och doktor i historia och frågar hur det kommer sig. Italiens idag mest uppmärksammade filmare är regissören Luca Guadagnino, känd för filmer som Call Me By Your Name. Hans senaste film Suspiria är en nytolkning av den ikoniska italienska skräckfilmen med samma namn. I filmen syns den svenska konstnären och fotografen Mikael Olsson i en liten roll och hans fotografier från inspelningen har också kommit att bli japanskt mode. Vi pratar med dem om processen. Sophia Loren har utöver sin filmkarriär också gett ut en rad kokböcker som hyllar det italienska köket. Men det är inte alla filmstjärnor som har samma avslappnade attityd till mat. Vi tittar närmare på boken I'll Have What She's Having: My Adventures in Celebrity Dieting. I den följer den amerikanska journalisten Rebecca Harrington noggrant tolv kända personers dieter, för att se hur det påverkar henne  och hur maten smakar. Veckans gäst är Louise Wallenberg, professor i modevetenskap vid Stockholms universitet.

Trollkarlen från Oz firar sitt 80-årsjubileum. Filmen förvandlade inte bara den unga Judy Garland till en stjärna. Den blev också en av de främsta stilförebilderna inom populärkulturen. Filmen Trollkarlen från Oz hade premiär 1939 och man kan kalla den för en mycket pigg 80-åring. Tack vare att den sedan slutet av 1950-talet regelbundet sänts på tv i USA har den fått hjälp med att hänga kvar i det kollektiva medvetandet. Filmen har under årens lopp inspirerat till en mängd böcker, musikaler och filmer med mer eller mindre uppenbara kopplingar till originalet som för övrigt inte var en film, utan en bok. Men det är just filmen från 1939 som gett Trollkarlen från Oz ett extra magiskt glimrande skimmer som fått generation efter generation att fascineras, och inspireras, på olika sätt. Det är förstås också historien, en lättbegriplig saga om än öppen för tolkningar som bidragit till att den hänger med, än idag. Ibland på rätt otippade sätt. I veckans program har vi pratat med författaren Elizabeth Letts om hennes roman Finding Dorothy. Berättelsen handlar om Maud Gage Baum, som var gift med L. Frank Baum, författaren till boken Trollkarlen från Oz (som filmen är baserad på). Vi undersöker också vem häxan i dagens populärkultur är. Vi har träffat författaren Sara Bergmark Elfgren, van vid att skildra det övernaturliga, och frågar vad häxan stått för och vem hon blivit. Vi berättar också om melodin från Trollkarlen från Oz som blivit minst lika berömd som filmen själv, Over the Rainbow. Det var inte självklart att låten skulle komma med i slutversionen av filmen  den ansågs nämligen för deppig för en barnfilm. Veckans gäst är Louise Wallenberg, docent i film- och modevetenskap.

Vad kan en teaterkostym signalera om karaktär, rum och tid? Vad betyder det tidstroget äkta i en historisk kostym? Hur förhåller sig teater- och filmkostymer till modets växlingar? Hur ser samspelet ut mellan skådespelarens rolltolkning och kostymskaparens vision? Och hur kan man se på teaterkostym som kulturarv? Möt kostymtecknaren Anna Bergman och Louise Wallenberg, docent i modevetenskap

God jul önskar hela Nordegren & Epstein-redaktionen! För att fira har vi plockat fram några riktiga godbitar från höstsäsongen av programmet. Allvarlig snubbling Magnus Lindman från Radioteatern berättar hur man hämtar sig efter att ha ramlat ner från scenen något som hände Louise under en konferens med jobbet nu under hösten. Är Camp style på väg tillbaka? Det är klart att temat för en av modevärldens största happenings, Met-galan 2019, kommer att vara Camp style. Men hur ska man förstå detta modeuttryck och hur klär man sig camp style? Louise Wallenberg, docent i modevetenskap vid Stockholms universitet, gästar programmet. Att städa eller inte  Dessutom ett ämne som ofta orsakar konflikter i hemmet städningen. Hur långt kommer vi genom att prata om städning? Socialantropologen och genusvetaren Fanny Ambjörnsson gästar oss och berättar om sin bok Tid att städa. Programledare: Louise Epstein och Thomas Nordegren

Programledare: Thomas Nordegren. Hur kan ett splitternytt flygplan störta?  Idag har man bärgat en av de svarta lådorna utanför Jakarta. Hur kan ett splitternytt flygplan störta? Var det pilotfel eller har den nya generationen av världens vanligaste trafikflygplan Boeing 737 MAX allvarliga barnsjukdomar? Hur ska man tänka om man är inbokad på den nya plantypen som sedan några månader också trafikerar Sverige? Det ska vi tala med Flygrevyns Christer Åström om.  Vad handlar låten "Titanic" om?  Och apropå katastrofer så talade vi om den nya kopian av Titanic häromdan och då spelade vi Mikael Wiehes Titanic-låt. En lyssnare säger att den egentligen handlar om kärnkraftsomröstningen 1980. Men stämmer det? Michael Wiehe är med i programmet och berättar. Camp style - hett igen Modet eller anti-modet Camp har blivit ett hett begrepp igen. Men vad är camp egentligen, det ska vi reda ut med Louise Wallenberg, docent i modevetenskap vid Stockholms universitet. Programledare: Thomas Nordegren  Bisittare: Louise Epstein Producent: Helena Huhta 

Den amerikanska skådespelerskan Bette Davis (1908-1989) trotsade gängse skönhetsideal i Hollywood med sin udda look och stil. Bette Davis var långt ifrån någon klassisk skönhet. Hon var kort med stora ögon och mungipor som pekade neråt oavsett hur mycket hon log. Men framför allt var hon var helt ointresserad av att förvandla sig till någon filmstjärna genom att färga håret, förändra tänderna och klä sig i det senaste modet. Men hon briljerade i roller där hon fick gestalta kvinnor med syra och sälta, inte minst i replikerna. I veckans STIL berättar vi mer om denna stilbildande kvinna. Bette Davis gjorde saker på sitt sätt, och hon gjorde det i en tid då kvinnor inte självklart kunde sätta ner foten, begära uppmärksamhet och respekt. Hon var inte alltid lätt att tampas med.  Jag har varit kompromisslös, hetsig, obeveklig, tjurig, taktlös, labil och ofta fruktansvärt besvärlig att ha att göra med, som hon själv konstaterade. Inte helt utan ett visst mått av belåtenhet. Jag antar att jag är större än livet, som hon tillade. I år är det åttio år sedan Bette Davis mottog sin första Oscar, 1935 vilket egentligen bara vara början på en karriär, och en yrkesutövning, som idag betraktas som storartad, på många sätt. För Bette Davis var verkligen inte som andra Hollywoodstjärnor, eller som hon själv sade: det finns skådespelare och det finns filmstjärnor. Det rådde aldrig någon tvekan om att Bette Davis inte hade mycket till övers för de senare. Hon konstaterade att: Hollywood föredrog platinablondiner och deras ben, mer än talang. I veckans program träffar vi skådespelaren Ingela Olsson, som även hon har tagit plats på scenen med ofta udda och excentriska roller. Just nu är hon aktuell på Teater Galeasen i Stockholm i Sara Stridsbergs nyskrivna pjäs Konsten att falla. Vi träffar också filmhistorikern Mikaela Kindblom, som visar runt i Filmstaden i Råsunda, där en betydande del av svensk film producerades under första delen av 1900-talet. Och så pratar vi med Mathilda Nilsson och Hanna Rudeback från den den svenska designduon Nhorm, som inspireras av klänningar från röda mattan. Veckans gäst är Louise Wallenberg, docent i modevetenskap vid Stockholms universitet.