Podcasts about oxel

En efterlängtad gäst i podden, nämligen deltagaren och spaterapeuten Cecilia från Oxelösund. Cecilia gick kursen med Yachting Sweden 2020, och levde då ett väldigt etablerat liv som sambo, heltidsanställd och färdigutbildad- men Cecilia ville ha något mer av livet och när hon upptäckte yachting-branschen öppnades en helt ny värld upp.  I detta avsnitt berättar Cecilia om hennes yachting-resa, jobbet som spaterapeut ombord och hennes erfarenheter med chartergäster, live-onboard-owners och ägare. Kan gäster vara sliskiga när dem får behandlingar? Vad var hennes bästa dricks? Hur har hon fått sina jobb? Ett roligt, långt och bjussigt avsnitt- trevlig lyssning!  

Linda, 53, från Oxelösund gästar och berättar om sitt liv och sin MS-diagnos.

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. Ladda ned i Appstore eller Google Play. * En försommarnatt år 2005 ryker några ungdomar ihop på Oxelösunds gator. Det får dödliga konsekvenser.

Det här avsnittet vänder sig till dig som nyanställd på SSAB Oxelösund. Du kommer få höra Era platschef SSAB Oxelösund, Maria HR-chef produktion, Frida produktionsmedarbetare & Johan avdelningschef arbetsmiljö. De kommer guida dig igenom hur din första tid på företaget kommer att se ut, prata om vår företagskultur, hur det är att komma som nyanställd till ett skiftlag i produktionen och ge en bild av hur vi jobbar aktivt med säkerheten på SSAB. Trevlig lyssning och återigen välkommen till SSAB-familjen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En hel natt om och med fågelsång från fem platser i Sverige: Brånsjön, Kallerö, Tunaberg, Osaby och Krankesjön. Och en hemlig! Naturmorgonredaktionen gör för fjärde året i rad ett specialprogram helt ägnat åt fågelsång. Åtta timmars direktsändning, där vi inledningsvis lyssnar på mystiska nattsångare i mörkret, för att sedan i takt med ljuset välkomna nya röster i kören. Runt gryningen är fågelsången oftast som allra starkast.Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman denna maratonsändning från en utestudio i Osaby i Småland.Förutom från Osaby sänds fågelsång direkt från fyra platser, från Brånsjön i norr till Krankesjön i söder. På varje plats finns en reporter och en expert till hjälp att guida i det som hörs. Under långa stunder kommer vi att lyssna på ren fågelsång. I timmen mellan 04 och 05 är det bara fåglarna från de olika platserna som hörs.En nyhet för året är en hemlig mikrofon. Genom att höra vilka fåglar som låter där får lyssnarna på Naturmorgons sociala medier gissa sig fram till var mikrofonen finns. Mot slutet av programmet avslöjas rätt svar.Här finns del två av natten: Från 05.02 till 07.55.De fem arenorna + den hemligaOsaby i södra SmålandProgramledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson finns precis som tidigare år i Osaby söder om Växjö i Småland. Studion riggas upp under en stor gammal ek i en hage och öron och mikrofoner riktas mot sjön på ena sidan och skogen på den andra. Enkelbeckasinen kan vara först ut för att sedan få sällskap av en rik kör av trastar och sångare.Krankesjön i SkåneVid Krankesjön i Skåne blandas vattenrallens grymtanden med filandet från sävsångare och rörsångare. Kanske har även den virtuosa kärrsångaren hunnit anlända – den kan härma över 200 fågelarter. Krankesjön är en av landets främsta fågelsjöar, ett eldorado för både sjöfåglar och de täta bladverkens sångare. Kanske hörs göken, och den solgula sommargyllingen – en drömfågel för många. Ekologiprofessor Susanne Åkesson guidar bland fågelljuden, tillsammans med reporter Lisa Henkow.Tunaberg i SörmlandFör tredje året i rad kamperar reporter Lena Näslund ihop med Didrik Vanhoenacker, fågelskådare och jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. Tidigare år har de cyklat och paddlat kanot. I år ska de färdas till fots och på cykel (och kanske en bit med båt) i Tunabergstrakten i närheten av Oxelösund i södra Sörmland. De ska ta sig från Mellsjön, via den restaurerade våtmarken Långsjön, med målet att hinna ut till kusten innan programmet är slut. På vägen hoppas de höra rördrom, sothöns, vadare, tranor, gäss, sångsvanar, hackspettar, sångare och slutligen ejder och tärnor.Kallerö i norra RoslagenPå Kallerö i norra Roslagen återfinns nästa team: reporter Joacim Lindwall och fågelforskaren Martin Green från Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet. På Kallerö, en halvö mellan Forsmark och Östhammar, blandas den livliga kören från kustens måsar, tärnor och vadare med intilliggande skogars sångare, trastar, flugsnappare och kanske flera olika arter av ugglor. Chans finns också på storlommens ödsliga rop från någon av sjöarna i närheten.Brånsjön utanför VännäsTill nattens nordligaste scen, i Västerbotten, har våren nätt och jämnt anlänt. Snön kantar fortfarande Brånsjön, som ligger just där Vindelälven möter Ume älv. Den grunda sjön är en viktig rastlokal för många fågelarter på väg norrut, men också en populär häckningsplats. Här finns reporter Jonatan Martinsson tillsammans med fågelexperten Lars Edenius, som samlar på ljud från alla Västerbottens häckande fåglar. De hoppas höra kacklande sädgäss, trumpetande sångsvanar, klagande ljungpipare och drillande buskskvättor. De hoppas även på ortolansparven och på Västerbottens landskapsdjur storspoven.Hemliga mikrofonenEn mikrofon finns placerad på ett hemligt ställe och under direktsändningen får lyssnarna vara med och gissa var den finns. Gissningarna tas emot på Naturmorgons sociala medier.Naturmorgons fågelsånglektioner inklusive två nya quizVem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 39 fågelsånglektioner att lyssna på inför eller efter Fågelsångsnatten. De finns samlade här. De två nyaste lektionerna är quiz där du kan testa dina fågelsångskunskaper.Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats OttossonReportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund och Jonatan MartinssonExperter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Lars Edenius och Martin GreenDigital redaktör: Karin GyllenklevProducenter: Roger Bengtsson och Helena SöderlundhTekniker: Martin Tuomolin, Anders Larsen, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Lisa Hjernestam, Andreas Tosting, Christian Jangegård, Björn Nitzler och Örjan Bengtzing

En hel natt om och med fågelsång från fem platser i Sverige: Brånsjön, Kallerö, Tunaberg, Osaby och Krankesjön. Och en hemlig! Naturmorgonredaktionen gör för fjärde året i rad ett specialprogram helt ägnat åt fågelsång. Åtta timmars direktsändning, där vi inledningsvis lyssnar på mystiska nattsångare i mörkret, för att sedan i takt med ljuset välkomna nya röster i kören. Runt gryningen är fågelsången oftast som allra starkast.Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman denna maratonsändning från en utestudio i Osaby i Småland.Förutom från Osaby sänds fågelsång direkt från fyra platser, från Brånsjön i norr till Krankesjön i söder. På varje plats finns en reporter och en expert till hjälp att guida i det som hörs. Under långa stunder kommer vi att lyssna på ren fågelsång. I timmen mellan 04 och 05 är det bara fåglarna från de olika platserna som hörs.En nyhet för året är en hemlig mikrofon. Genom att höra vilka fåglar som låter där får lyssnarna på Naturmorgons sociala medier gissa sig fram till var mikrofonen finns. Mot slutet av programmet avslöjas rätt svar.Här finns del ett av natten: Från 00.02 till 05.00.De fem arenorna + den hemligaOsaby i södra SmålandProgramledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson finns precis som tidigare år i Osaby söder om Växjö i Småland. Studion riggas upp under en stor gammal ek i en hage och öron och mikrofoner riktas mot sjön på ena sidan och skogen på den andra. Enkelbeckasinen kan vara först ut för att sedan få sällskap av en rik kör av trastar och sångare.Krankesjön i SkåneVid Krankesjön i Skåne blandas vattenrallens grymtanden med filandet från sävsångare och rörsångare. Kanske har även den virtuosa kärrsångaren hunnit anlända – den kan härma över 200 fågelarter. Krankesjön är en av landets främsta fågelsjöar, ett eldorado för både sjöfåglar och de täta bladverkens sångare. Kanske hörs göken, och den solgula sommargyllingen – en drömfågel för många. Ekologiprofessor Susanne Åkesson guidar bland fågelljuden, tillsammans med reporter Lisa Henkow.Tunaberg i SörmlandFör tredje året i rad kamperar reporter Lena Näslund ihop med Didrik Vanhoenacker, fågelskådare och jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. Tidigare år har de cyklat och paddlat kanot. I år ska de färdas till fots och på cykel (och kanske en bit med båt) i Tunabergstrakten i närheten av Oxelösund i södra Sörmland. De ska ta sig från Mellsjön, via den restaurerade våtmarken Långsjön, med målet att hinna ut till kusten innan programmet är slut. På vägen hoppas de höra rördrom, sothöns, vadare, tranor, gäss, sångsvanar, hackspettar, sångare och slutligen ejder och tärnor.Kallerö i norra RoslagenPå Kallerö i norra Roslagen återfinns nästa team: reporter Joacim Lindwall och fågelforskaren Martin Green från Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet. På Kallerö, en halvö mellan Forsmark och Östhammar, blandas den livliga kören från kustens måsar, tärnor och vadare med intilliggande skogars sångare, trastar, flugsnappare och kanske flera olika arter av ugglor. Chans finns också på storlommens ödsliga rop från någon av sjöarna i närheten.Brånsjön utanför VännäsTill nattens nordligaste scen, i Västerbotten, har våren nätt och jämnt anlänt. Snön kantar fortfarande Brånsjön, som ligger just där Vindelälven möter Ume älv. Den grunda sjön är en viktig rastlokal för många fågelarter på väg norrut, men också en populär häckningsplats. Här finns reporter Jonatan Martinsson tillsammans med fågelexperten Lars Edenius, som samlar på ljud från alla Västerbottens häckande fåglar. De hoppas höra kacklande sädgäss, trumpetande sångsvanar, klagande ljungpipare och drillande buskskvättor. De hoppas även på ortolansparven och på Västerbottens landskapsdjur storspoven.Hemliga mikrofonenEn mikrofon finns placerad på ett hemligt ställe och under direktsändningen får lyssnarna vara med och gissa var den finns. Gissningarna tas emot på Naturmorgons sociala medier.Naturmorgons fågelsånglektioner inklusive två nya quizVem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 39 fågelsånglektioner att lyssna på inför eller efter Fågelsångsnatten. De finns samlade här. De två nyaste lektionerna är quiz där du kan testa dina fågelsångskunskaper.Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats OttossonReportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund och Jonatan MartinssonExperter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Lars Edenius och Martin GreenDigital redaktör: Karin GyllenklevProducenter: Roger Bengtsson och Helena SöderlundhTekniker: Martin Tuomolin, Anders Larsen, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Lisa Hjernestam, Andreas Tosting, Christian Jangegård, Björn Nitzler och Örjan Bengtzing

Jokin sinusta -kuunnelmasarjassa seurataan kouluikäisen Marga-tytön perheen elämää 1960-luvun Suomessa ja Ruotsissa. 7 osa: Marga palaa Suomessa vietetyn kesäloman jälkeen kouluun Oxelösundiin. Jokin sinusta pohjautuu kirjailija Heidi Köngäksen omaelämäkerralliseen teokseen, jonka hän on dramatisoinut kuunnelmasarjaksi Sveriges Radio Finskalle.Tarinassa tapahtumia seurataan kouluikäisen Margan silmin. 10-osainen kuunnelma on lempeän humoristinen kuvaus niin kielitaidottomuudesta kuin myös vahvasta suomalaisyhteisöstä uudessa asuinmaassa. En finne igen -käsitteeseenkin törmätään usein. Kuunnelmassa nousevat pintaan myös juurettomuuden ja häpeän tunteet – ja salaisuus, josta Marga-tyttö ei halua puhuttavan.Seitsemäs osa: LähtökahvitMargan kesä on mennyt Suomessa kuolinvuoteella makaavaa mummia hoitaessa. Margaa vaivaa myös Soilin läsnäolo mummolassa. Kesän aikana Marga on unohtanut ruotsin kielen ja se haittaa, kun hän aloittaa syksyllä koulun Oxelösundissa.Dramatisointi: Heidi KöngäsOhjaus: Timo NieminenMarga: Kolina van den BergÄiti: Maria HeiskanenIsä: Timo NieminenMusiikki: Heikki Kiviaho ja Kenneth EdhÄänitarkkailija: Johan HyttnäsHeidi Köngäksen omaelämäkerrallinen teos "Jokin sinusta" ilmestyi vuonna 2008. Kuunnelmasarja on uusinta vuodelta 2012. Jaksot ilmestyvät perjantaisin kuunneltavaksi ohjelman kotisivulle ja Sveriges Radio Play -appiin keväällä 2023. Sarja on kuunneltavissa aina kesäkuuhun 2025 saakka.Sveriges Radio Finskafinska@sverigesradio.se

Jokin sinusta -kuunnelmasarjassa seurataan kouluikäisen Marga-tytön perheen elämää 1960-luvun Suomessa ja Ruotsissa. 8 osa: Rantaperkiöille odotetaan esikoista. Jokin sinusta pohjautuu kirjailija Heidi Köngäksen omaelämäkerralliseen teokseen, jonka hän on dramatisoinut kuunnelmasarjaksi Sveriges Radio Finskalle.Tarinassa tapahtumia seurataan kouluikäisen Margan silmin. 10-osainen kuunnelma on lempeän humoristinen kuvaus niin kielitaidottomuudesta kuin myös vahvasta suomalaisyhteisöstä uudessa asuinmaassa. En finne igen -käsitteeseenkin törmätään usein. Kuunnelmassa nousevat pintaan myös juurettomuuden ja häpeän tunteet – ja salaisuus, josta Marga-tyttö ei halua puhuttavan.Kahdeksas osa: Pitääkö hermo?Marga, Mirja ja Aatos osallistuvat Oxelösundin Suomiseuran järjestämiin pikkujoulujuhliin. Pikkujoulut eivät ole ihan Aatoksen makuun. Esikoisen odotus Rantaperkiöiden perheessä nostattaa hermot pintaan. Mirja menee ruotsin kielen kurssille, mutta on sitä mieltä, että hän oppii paremmin kieltä Margan aapisesta.Dramatisointi: Heidi KöngäsOhjaus: Timo NieminenMarga: Kolina van den BergÄiti: Maria HeiskanenIsä: Timo NieminenMusiikki: Heikki Kiviaho ja Kenneth EdhÄänitarkkailija: Johan HyttnäsHeidi Köngäksen omaelämäkerrallinen teos "Jokin sinusta" ilmestyi vuonna 2008. Kuunnelmasarja on uusinta vuodelta 2012. Jaksot ilmestyvät perjantaisin kuunneltavaksi ohjelman kotisivulle ja Sveriges Radio Play -appiin keväällä 2023. Sarja on kuunneltavissa aina kesäkuuhun 2025 saakka.Sveriges Radio Finskafinska@sverigesradio.se

Jokin sinusta -kuunnelmasarjassa seurataan kouluikäisen Marga-tytön perheen elämää 1960-luvun Suomessa ja Ruotsissa. 10 osa: Aatos tekee jälleen kerran käänteentekevän päätöksen. Jokin sinusta pohjautuu kirjailija Heidi Köngäksen omaelämäkerralliseen teokseen, jonka hän on dramatisoinut kuunnelmasarjaksi Sveriges Radio Finskalle.Tarinassa tapahtumia seurataan kouluikäisen Margan silmin. 10-osainen kuunnelma on lempeän humoristinen kuvaus niin kielitaidottomuudesta kuin myös vahvasta suomalaisyhteisöstä uudessa asuinmaassa. En finne igen -käsitteeseenkin törmätään usein. Kuunnelmassa nousevat pintaan myös juurettomuuden ja häpeän tunteet – ja salaisuus, josta Marga-tyttö ei halua puhuttavan.Kymmenes osa: PaluumuuttajatMarga, Mirja ja Aatos sekä muutama muu Oxelösundin suomalaisista muuttavat takaisin Suomeen. Aatoksen muuttopäätös tulee järkytyksenä Mirjalle.Suomessa elämä lähtee hyvin käyntiin ja Marga löytää pian uusia kavereita ja tuntee yhtäkkiä olevansa kaikkien suosikki. Kaikki paluumuuttajatuttavat eivät kuitenkaan sopeudu uuteen ympäristöön yhtä hyvin.Dramatisointi: Heidi KöngäsOhjaus: Timo NieminenMarga: Kolina van den BergÄiti: Maria HeiskanenIsä: Timo NieminenOrvo Kallunki: Hannu KiviahoMusiikki: Heikki Kiviaho ja Kenneth EdhÄänitarkkailija: Johan HyttnäsHeidi Köngäksen omaelämäkerrallinen teos "Jokin sinusta" ilmestyi vuonna 2008. Kuunnelmasarja on uusinta vuodelta 2012. Jaksot ilmestyvät perjantaisin kuunneltavaksi ohjelman kotisivulle ja Sveriges Radio Play -appiin keväällä 2023. Sarja on kuunneltavissa aina kesäkuuhun 2025 saakka.Sveriges Radio Finskafinska@sverigesradio.se

I Oxelösunds gästhamn lyssnar vi efter vårropen från en hotad kustfågel - ejdern. Ny forskning visar att myror spelar stor roll för tallar, bladlöss och barkborrar. Ejderhanens vårrop är ett efterlängtat vårtecken i skärgården. Men den stora dykanden har minskat kraftigt de senaste 20 åren och är numera rödlistad som starkt hotad.Men i Oxelösunds gästhamn är chansen ändå god att få se den - det är ett av de ejdertätaste områdena i Sverige. Här finns morgonens direktsändande reporter Lena Näslund med span på kilformade näbbar, grönsvitsvarta gudingar (hanar) och sofistikerat brunvattrade ådor (honor). I programmet medverkar också Lennart Wahlén från fågelföreningen Tärnan, en av de ansvariga för ejderhusprojektet som försöker skydda ådor och ägg från ungdomsgäng av havsörn på ön Hävringe i Bråvikens inlopp, samt Niklas Liljebäck från Svenska Jägareförbundet. Han leder ett forskningsprojekt som studerar både häckningsframgång och hur fåglarna rör sig vintertid.Myror kan vara livsfarliga! I alla fall om du är en tallstekellarv. Michelle Nordkvist, ekolog vid Sveriges Lantbruksuniversitet, berättar om de många interaktioner som myrorna är delaktiga i - med bland andra älgar, spindlar, barkborrar och bladlöss.Och på väg hem från städdagen på golfbanan sprang Susanne Beckman på en slingrande hög av minst 20 snokar. Vad var det som hände egentligen? Vi frågar en ormexpert.Vi får också en rapport från Artdatabankens årliga Flora- och faunavårdskonferns i Uppsala.I veckans kråkvinkel gläds Karin Gyllenklev åt parningsglada paddor i kvarteret - ja till och med bland sneakers och stövlar i hallen.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Jokin sinusta -kuunnelmasarjassa seurataan kouluikäisen Marga-tytön perheen elämää 1960-luvun Suomessa ja Ruotsissa. 4 osa: Oxelösundin suomalaisyhteisö juhlii Rantaperkiöiden häitä. Jokin sinusta pohjautuu kirjailija Heidi Köngäksen omaelämäkerralliseen teokseen, jonka hän on dramatisoinut kuunnelmasarjaksi Sveriges Radio Finskalle.Tarinassa tapahtumia seurataan kouluikäisen Margan silmin. 10-osainen kuunnelma on lempeän humoristinen kuvaus niin kielitaidottomuudesta kuin myös vahvasta suomalaisyhteisöstä uudessa asuinmaassa. En finne igen -käsitteeseenkin törmätään usein. Kuunnelmassa nousevat pintaan myös juurettomuuden ja häpeän tunteet – ja salaisuus, josta Marga-tyttö ei halua puhuttavan.Neljäs osa: HääjuhlatRantaperkiön pariskunta vihitään avioliittoon ja pappi puhuu hääkirkossa vain ruotsia. Hääyleisö ymmärtää niukin naukin, mistä milloinkin on kyse. Suomesta tulee pitkään odotettu vieras – mummo, ja oikein lentokoneella.Dramatisointi: Heidi KöngäsOhjaus: Timo NieminenMarga: Kolina van den BergÄiti: Maria HeiskanenIsä: Timo NieminenMusiikki: Heikki Kiviaho ja Kenneth EdhÄänitarkkailija: Johan HyttnäsHeidi Köngäksen omaelämäkerrallinen teos "Jokin sinusta" ilmestyi vuonna 2008. Kuunnelmasarja on uusinta vuodelta 2012. Jaksot ilmestyvät perjantaisin kuunneltavaksi ohjelman kotisivulle ja Sveriges Radio Play -appiin keväällä 2023. Sarja on kuunneltavissa aina kesäkuuhun 2025 saakka.Sveriges Radio Finskafinska@sverigesradio.se

Jokin sinusta -kuunnelmasarjassa seurataan kouluikäisen Marga-tytön perheen elämää 1960-luvun Suomessa ja Ruotsissa. 5 osa: Marga perheineen viettää ensimmäistä jouluaan Ruotsissa. Jokin sinusta pohjautuu kirjailija Heidi Köngäksen omaelämäkerralliseen teokseen, jonka hän on dramatisoinut kuunnelmasarjaksi Sveriges Radio Finskalle.Tarinassa tapahtumia seurataan kouluikäisen Margan silmin. 10-osainen kuunnelma on lempeän humoristinen kuvaus niin kielitaidottomuudesta kuin myös vahvasta suomalaisyhteisöstä uudessa asuinmaassa. En finne igen -käsitteeseenkin törmätään usein. Kuunnelmassa nousevat pintaan myös juurettomuuden ja häpeän tunteet – ja salaisuus, josta Marga-tyttö ei halua puhuttavan.Viides osa: JoulukakkutilausMargaa jännittää, löytääkö joulupukki perille Oxelösundiin. Mirja paistaa ensimmäistä kertaa joulukinkkua sähköuunissa. Mirjaa ihmetyttää, ettei joulukakkua leivota itse vaan tilataan. Tosin jouluaattona ilmenee, ettei tilauskakku ollutkaan ihan sitä, mitä tilattiin.Dramatisointi: Heidi KöngäsOhjaus: Timo NieminenMarga: Kolina van den BergÄiti: Maria HeiskanenIsä: Timo NieminenMusiikki: Heikki Kiviaho ja Kenneth EdhÄänitarkkailija: Johan HyttnäsHeidi Köngäksen omaelämäkerrallinen teos "Jokin sinusta" ilmestyi vuonna 2008. Kuunnelmasarja on uusinta vuodelta 2012. Jaksot ilmestyvät perjantaisin kuunneltavaksi ohjelman kotisivulle ja Sveriges Radio Play -appiin keväällä 2023. Sarja on kuunneltavissa aina kesäkuuhun 2025 saakka.Sveriges Radio Finskafinska@sverigesradio.se

Jokin sinusta -kuunnelmasarjassa seurataan kouluikäisen Marga-tytön perheen elämää 1960-luvun Suomessa ja Ruotsissa. 2 osa: Muuttokuorma Mäntästä lähtee kohti Oxelösundia ja rautaruukkia. Ruotsissa odottaa uusi kerrostaloasunto kaikkine mukavuuksineen. Jokin sinusta pohjautuu kirjailija Heidi Köngäksen omaelämäkerralliseen teokseen, jonka hän on dramatisoinut kuunnelmasarjaksi Sveriges Radio Finskalle.Tarinassa tapahtumia seurataan kouluikäisen Margan silmin. 10-osainen kuunnelma on lempeän humoristinen kuvaus niin kielitaidottomuudesta kuin myös vahvasta suomalaisyhteisöstä uudessa asuinmaassa. En finne igen -käsitteeseenkin törmätään usein. Kuunnelmassa nousevat pintaan myös juurettomuuden ja häpeän tunteet – ja salaisuus, josta Marga-tyttö ei halua puhuttavan.Toinen osa: Vai katkarapuja!Marga ja Mirja lähtevät Ruotsinlaivalla kohti uutta asuinmaata. Matka jännittää, onhan se ensimmäinen kerta, kun he ovat matkustajalaivassa.Aatos-isä on vastassa perheen naisia Tukholman Skeppsbrolla. Kestää kuitenkin kauan ennen kuin perhe pääsee Oxelösundiin, koska tiet Tukholmassa tuntuvat menevän vain ympyrää.Dramatisointi: Heidi KöngäsOhjaus: Timo NieminenMarga: Kolina van den BergÄiti: Maria HeiskanenIsä: Timo NieminenMusiikki: Heikki Kiviaho ja Kenneth EdhÄänitarkkailija: Johan HyttnäsHeidi Köngäksen omaelämäkerrallinen teos "Jokin sinusta" ilmestyi vuonna 2008. Kuunnelmasarja on uusinta vuodelta 2012. Jaksot ilmestyvät perjantaisin kuunneltavaksi ohjelman kotisivulle ja Sveriges Radio Play -appiin keväällä 2023. Sarja on kuunneltavissa aina kesäkuuhun 2025 saakka.Sveriges Radio Finskafinska@sverigesradio.se

Jokin sinusta on 10-osainen kuunnelmasarja, jossa seurataan kouluikäisen Marga-tytön perheen elämää 1960-luvun Suomessa ja Ruotsissa. Perhe muuttaa työn perässä Mäntästä Oxelösundiin ja jo parin vuoden kuluttua takaisin Suomeen. 1 osa: Aatos-isä ottaa yllättäen lopputilin ja päättää lähteä Ruotsiin töihin. Jokin sinusta pohjautuu kirjailija Heidi Köngäksen omaelämäkerralliseen teokseen, jonka hän on dramatisoinut kuunnelmasarjaksi Sveriges Radio Finskalle.Tarinassa tapahtumia seurataan kouluikäisen Margan silmin. 10-osainen kuunnelma on lempeän humoristinen kuvaus niin kielitaidottomuudesta kuin myös vahvasta suomalaisyhteisöstä uudessa asuinmaassa. En finne igen -käsitteeseenkin törmätään usein. Kuunnelmassa nousevat pintaan myös juurettomuuden ja häpeän tunteet – ja salaisuus, josta Marga-tyttö ei halua puhuttavan.Ensimmäinen osa: Lähden tästä RuotsiinAatos-isä ottaa yllättäen lopputilin ja päättää lähteä Ruotsiin töihin perheen naisväen suureksi hämmästykseksi ja järkytykseksi.Dramatisointi: Heidi KöngäsOhjaus: Timo NieminenMarga: Kolina van den BergÄiti: Maria HeiskanenIsä: Timo NieminenMusiikki: Heikki Kiviaho ja Kenneth EdhÄänitarkkailija: Johan HyttnäsHeidi Köngäksen omaelämäkerrallinen teos "Jokin sinusta" ilmestyi vuonna 2008. Kuunnelmasarja on uusinta vuodelta 2012. Jaksot ilmestyvät perjantaisin kuunneltavaksi ohjelman kotisivulle ja Sveriges Radio Play -appiin keväällä 2023. Sarja on kuunneltavissa aina kesäkuuhun 2025 saakka.Sveriges Radio Finskafinska@sverigesradio.se

Han var en misslyckad avfälling, bohem, slashas och fyllskalle som jagad av vansinnets demoner och ett aldrig sinande begär sökte tröst i ruset, dikten och den köpta kärleken. Litteraturväven berättar historien om Gustaf Fröding: dikter, rus och vansinne, del 2. Litteraturväven är ett program av och med Jonas Stål, med inläsningar av Dick Lundberg, Hanna Wintzell och Beatrice Berg. Oscar Wildes porträtt är tecknat av Irem Babovic. Dikten "Det var dans bort i vägen" tonsattes av Helfrid Lambert och framförs här av Hugo Duhs i en inspelning från 1908. Poddavsnittet finns att läsa som textfil på Oxelösunds biblioteks webbplats: bibliotek.oxelosund.se KÄLLOR: [Litteratur] Bergsten, Staffan – Gustaf Fröding, Natur och Kultur (2002) Cullberg, Johan – Gustaf Fröding och kärleken: en psykologisk och psykiatrisk studie, Natur och kultur (2004) Fröding, Gustaf - Gustaf Frödings brev 1 1877-1891 Fröding, Gustaf - Gustaf Frödings brev 2 1892-1910 Fröding, Gustaf – Klipp av Hans Sax, W&W/Gustaf Fröding-sällskapet (1995) Fröding, Gustaf – Prosa, Albert Bonniers förlag (1935) Fröding, Gustaf – Samlade dikter, Wahlström& Widstrand (2014) Fröding, Gustaf – Ungdomsdikter, Albert Bonniers förlag (1935) Hellberg, Mauritz – Frödingsminnen, Albert Bonniers förlag (1925) Käre Gustaf! Högädle herr Fröding!: 265 brev till Gustaf Fröding valda och presenterade av Germund Michanek, Bonniers (1988) Landquist, John – Gustaf Fröding: en biografi, Albert Bonniers förlag (1956) Michanek, Germund – Från Frödings värld, Wiken (1992) Olsson, Henry – Fröding, PAN/Norstedts (1967) [Artiklar] B.B-n - Gustaf Fröding: Efterskörd, Dagens Nyheter, 17 december 1910. Gustaf Fröding, Dagens Nyheter, 9 februari 1911. Söderberg, Hjalmar – Korta anmälningar, Dagens Nyheter, 9 juli 1891. [Nätet] Akeleye Braastad, Henrik - Blek mann i hvit dress, http://innopol.no/uploads/ArtHistorielgt(1).pdf (20230127)

Han var en misslyckad avfälling, bohem, slashas och fyllskalle som jagad av vansinnets demoner och ett aldrig sinande begär sökte tröst i ruset, dikten och den köpta kärleken. Litteraturväven berättar historien om Gustaf Fröding: dikter, rus och vansinne, del 1. Litteraturväven är ett program av och med Jonas Stål, med inläsningar av Dick Lundberg, Hanna Wintzell och Beatrice Berg. Oscar Wildes porträtt är tecknat av Irem Babovic. Dikten "Det var dans bort i vägen" tonsattes av Helfrid Lambert och framförs här av Hugo Duhs i en inspelning från 1908. Poddavsnittet finns att läsa som textfil på Oxelösunds biblioteks webbplats: bibliotek.oxelosund.se KÄLLOR: [Litteratur] Bergsten, Staffan – Gustaf Fröding, Natur och Kultur (2002) Cullberg, Johan – Gustaf Fröding och kärleken: en psykologisk och psykiatrisk studie, Natur och kultur (2004) Fröding, Gustaf - Gustaf Frödings brev 1 1877-1891 Fröding, Gustaf - Gustaf Frödings brev 2 1892-1910 Fröding, Gustaf – Klipp av Hans Sax, W&W/Gustaf Fröding-sällskapet (1995) Fröding, Gustaf – Prosa, Albert Bonniers förlag (1935) Fröding, Gustaf – Samlade dikter, Wahlström& Widstrand (2014) Fröding, Gustaf – Ungdomsdikter, Albert Bonniers förlag (1935) Hellberg, Mauritz – Frödingsminnen, Albert Bonniers förlag (1925) Käre Gustaf! Högädle herr Fröding!: 265 brev till Gustaf Fröding valda och presenterade av Germund Michanek, Bonniers (1988) Landquist, John – Gustaf Fröding: en biografi, Albert Bonniers förlag (1956) Michanek, Germund – Från Frödings värld, Wiken (1992) Olsson, Henry – Fröding, PAN/Norstedts (1967) [Artiklar] B.B-n - Gustaf Fröding: Efterskörd, Dagens Nyheter, 17 december 1910. Gustaf Fröding, Dagens Nyheter, 9 februari 1911. Söderberg, Hjalmar – Korta anmälningar, Dagens Nyheter, 9 juli 1891. [Nätet] Akeleye Braastad, Henrik - Blek mann i hvit dress, http://innopol.no/uploads/ArtHistorielgt(1).pdf (20230127)

Om blåskrabba och vitfingrad brackvattenskrabba - två nykomlingar som riskerar att bli invasiva. Växterna martorn och ostronört har det tufft och får hjälp på traven. För snart tio år sedan hittades en vitfingrad brackvattenskrabba i vattnen utanför Oxelösund. Kommer krabban, som har sitt ursprung på den nordamerikanska östkusten, att sprida sig längs den svenska kusten? Och hur kommer den att påverka andra arter?Det är några av de frågor som fältreporter Lena Näslund undersöker tillsammans med marinbiolog Björn Källström. De tillbringar morgonen på Göteborgs marinbiologiska laboratorium, där just den vitfingrade brackvattenskrabban finns i akvarium, tillsammans med blåskrabban och andra krabbarter som hittat till svenska vatten.Det ska handla om främmande arter och vilka av dem som riskerar att bli invasiva, och om hur man lockar skolelever att vara med och hålla koll på de nya krabborna. Och går det att bli av med en invasiv art i havet när den väl etablerat sig?Två arter som har det jobbigt är den taggiga martornen och den salta ostronörten. De tål inte när stränderna växer igen. Därför får de hjälp att dras upp från frö i Göteborgs botaniska trädgård. Vi följer med när plantorna åker spårvagn och buss till Rörö i Göteborgs skärgård för att planteras ut.Hur kan man tjäna pengar på att ha ovanliga arter i skogen? Skogsstyrelsen skissar på en ny modell för detta. Vi pratar med Camilla Andersson, miljöstrateg på Skogsstyrelsen.I helgen är det dags att räkna fåglar igen i evenemanget Vinterfåglar inpå knuten. Vi ringer upp Lars-Ture och Märit Lindholm som bor i Berghem väster om Jokkmokk. Vilka fåglar - och kanske andra djur - kan de hoppas få se under helgen?Det sägs att vi fjärmat oss från naturen. Det dementeras å det bestämdaste i veckans kråkvinkel av Maria Westerberg.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Hon fångade vardagens gråa lunk med nyenkel poesi om kvinnans lott i det svenska folkhemsbygget, satte ord på tristess, brustna drömmar och livssorger. Ingen hade tidigare lika osminkat lyft fram kvinnans dolda livsrum i offentligheten. Hon var något så ovanligt som en folkkär poet märkt av livets hårda slag. Litteraturväven berättar historien om Sonja Åkesson: kvinnan, dikten och folkhemmets grå töcken. Litteraturväven är ett program av och med Jonas Stål, med inläsningar av Dick Lundberg, Hanna Wintzell och Beatrice Berg. Oscar Wildes porträtt är tecknat av Irem Babovic. Poddavsnittet finns att läsa som textfil på Oxelösunds biblioteks webbplats: bibliotek.oxelosund.se För källor, se textfil på Oxelösunds biblioteks webbplats: bibliotek.oxelosund.se

Många arbetsgivare betalar stora belopp för att köpa ut medarbetare, men Oxelösunds kommun går mot strömmen. Möt Henny Larsson som berättar hur de jobbar med ett annat sätt med frågan. Henny är personalchef och biträdande kommunchef och berättar med smittande entusiasm arbetssätt som skapar ett vinn-vinn mellan arbetsgivare och arbetstagare. Missa inte! // Jan Blomström

Han var de sköna konsternas apostel, en gränsöverskridande dandy och njutningarnas självutnämnde konnässör. En satirisk citatmaskin vars verk lika mycket roade och skrämde sin publik. En aktad celebritet och societetslejon vars hemliga och förbjudna begär kom att bli hans fall. Litteraturväven berättar historien om Oscar Wilde: en dandys uppgång och fall, del 1. Litteraturväven är ett program av och med Jonas Stål, med inläsningar av Dick Lundberg, Hanna Wintzell och Beatrice Berg. FOscar Wildes porträtt är tecknat av Irem Babovic. Poddavsnittet finns att läsa som textfil på Oxelösunds biblioteks webbplats: bibliotek.oxelosund.se KÄLLOR: [Litteratur] Cook, Matt – London and the culture of homosexuality, 1885-1914, Cambridge University press (2008) Elensky, Torbjörn – Absolut text: Om att läsa världen, Fri tanke (2021) Ellman, Richard – Oscar Wilde: ett författarliv, Forum (1990) Foucault, Michel – Sexualitetens historia, Band 1: Viljan att veta, Daidalos (2002) Holland, Merlin – Irish peacock & scarlet marquess: The real trial of Oscar Wilde, Fourth estate ltd (2004) Holland, Merlin – Oscar Wildes familjealbum, Norstedts (1998) Sturgis, Matthew – Oscar Wilde: A life, Alfred A. Knopf (2021) Wilde, Oscar – Avsikter, Ellerström (1996) Wilde, Oscar – Balladen om fängelset i Reading, Edition Edda (2002) Wilde, Oscar – De profundis: Brev från fängelset, Ellerström (2003) Wilde, Oscar – Dorian Grays porträtt, Bra Böckers klassiker (2003) Wilde, Oscar – Ett urval, Norstedts (1998) Wilde, Oscar – Komedier, Studentlitteratur (1992) Wilde, Oscar – Människans själ under socialismen, Ellerströms (2000) Wilde, Oscar – Reading-balladen, Albert Bonniers förlag (1920) Wilde, Oscar – Rosor och lögner, Förlagshuset Hagaberg (1984) Wilde, Oscar – Salome: Sorgespel i en akt, Alastor Press (2014) Wilde, Oscar – Spöket på Canterville & andra berättelser, Modernista (2020) [Nätet] Algernon Charles Swineburne https://www.poetryfoundation.org/poets/algernon-charles-swinburne Gay rights movement, Britannica https://www.britannica.com/topic/gay-rights-movement#ref1077994 Oscar Wilde in America: a selected resource of Oscar Wilde's visit to America https://www.oscarwildeinamerica.org/ Oscar Wilde's ”Neronian coiffure” http://marlandonwilde.blogspot.com/2020/11/royal-boy-oscar-wildes-neronian-coiffure.html Paletta, Anthony – Oscar Wilde's american tour https://www.thedailybeast.com/oscar-wildes-american-tour?ref=scroll Reading prison https://en.wikipedia.org/wiki/HM_Prison_Reading Religiositet, radikalitet och sex – Prerafaeliterna intar Stockholm, Sveriges Radio P1 https://sverigesradio.se/artikel/7300448 Wilde, Oscar - House decoration, https://www.readingdesign.org/house-decoration Wildes personal appearance, The Soil vol.1 no.4 april 1917 https://archive.org/details/jstor-20542319/page/n1/mode/2up

Han var de sköna konsternas apostel, en gränsöverskridande dandy och njutningarnas självutnämnde konnässör. En satirisk citatmaskin vars verk lika mycket roade och skrämde sin publik. En aktad celebritet och societetslejon vars hemliga och förbjudna begär kom att bli hans fall. Litteraturväven berättar historien om Oscar Wilde: en dandys uppgång och fall, del 2. Litteraturväven är ett program av och med Jonas Stål, med inläsningar av Dick Lundberg, Hanna Wintzell och Beatrice Berg. FOscar Wildes porträtt är tecknat av Irem Babovic. Poddavsnittet finns att läsa som textfil på Oxelösunds biblioteks webbplats: bibliotek.oxelosund.se KÄLLOR: [Litteratur] Cook, Matt – London and the culture of homosexuality, 1885-1914, Cambridge University press (2008) Elensky, Torbjörn – Absolut text: Om att läsa världen, Fri tanke (2021) Ellman, Richard – Oscar Wilde: ett författarliv, Forum (1990) Foucault, Michel – Sexualitetens historia, Band 1: Viljan att veta, Daidalos (2002) Holland, Merlin – Irish peacock & scarlet marquess: The real trial of Oscar Wilde, Fourth estate ltd (2004) Holland, Merlin – Oscar Wildes familjealbum, Norstedts (1998) Sturgis, Matthew – Oscar Wilde: A life, Alfred A. Knopf (2021) Wilde, Oscar – Avsikter, Ellerström (1996) Wilde, Oscar – Balladen om fängelset i Reading, Edition Edda (2002) Wilde, Oscar – De profundis: Brev från fängelset, Ellerström (2003) Wilde, Oscar – Dorian Grays porträtt, Bra Böckers klassiker (2003) Wilde, Oscar – Ett urval, Norstedts (1998) Wilde, Oscar – Komedier, Studentlitteratur (1992) Wilde, Oscar – Människans själ under socialismen, Ellerströms (2000) Wilde, Oscar – Reading-balladen, Albert Bonniers förlag (1920) Wilde, Oscar – Rosor och lögner, Förlagshuset Hagaberg (1984) Wilde, Oscar – Salome: Sorgespel i en akt, Alastor Press (2014) Wilde, Oscar – Spöket på Canterville & andra berättelser, Modernista (2020) [Nätet] Algernon Charles Swineburne https://www.poetryfoundation.org/poets/algernon-charles-swinburne Gay rights movement, Britannica https://www.britannica.com/topic/gay-rights-movement#ref1077994 Oscar Wilde in America: a selected resource of Oscar Wilde's visit to America https://www.oscarwildeinamerica.org/ Oscar Wilde's ”Neronian coiffure” http://marlandonwilde.blogspot.com/2020/11/royal-boy-oscar-wildes-neronian-coiffure.html Paletta, Anthony – Oscar Wilde's american tour https://www.thedailybeast.com/oscar-wildes-american-tour?ref=scroll Reading prison https://en.wikipedia.org/wiki/HM_Prison_Reading Religiositet, radikalitet och sex – Prerafaeliterna intar Stockholm, Sveriges Radio P1 https://sverigesradio.se/artikel/7300448 Wilde, Oscar - House decoration, https://www.readingdesign.org/house-decoration Wildes personal appearance, The Soil vol.1 no.4 april 1917 https://archive.org/details/jstor-20542319/page/n1/mode/2up

Nyköping och Oxelösund utan vatten. Klimatmöte i Stockholm. Venezuela - trevande dialogprocess mellan styret och oppositionen. Nya programledare för Melodikrysset presenterade. Brittisk drottning 70 år på tronen. SCB-partiledareundersökning. Nya svenska vapen till Ukraina. Brott före fängelse. Coronapengar till Polen.

Nyheterna Radio 10.00

Hon försökte genom litteraturen att frigöra sig från sitt köns medfödda bojor. I sitt författarskap målade hon med skarpa drag upp kvinnans underkastelse inom äktenskapet, och drömde om en frihet i gemenskap. Men självförakt, ensamhet, brustna illusioner och en stormande kärleksaffär kom att dra ned henne i ett svart djup av olycka. Litteraturväven berättar historien om Victoria Benedictsson: Som att rista med en nålsudd i sitt eget hjärta. Litteraturväven är ett program av och med Jonas Stål, med inläsningar av Dick Lundberg, Hanna Stål Wintzell och Beatrice Berg. Fjodor Dostojevskijs porträtt är tecknat av Irem Babovic. Poddavsnittet finns att läsa som textfil på Oxelösunds biblioteks webbplats: KÄLLOR: [Litteratur] Benedictsson, Victoria – Dagböcker 1876-1888, GML förlag (2014) Benedictsson, Victoria – Den bergtagna och andra berättelser, Hammarström & Åberg (1982) Benedictsson, Victoria – Fru Marianne, Lind & co (2000) Benedictsson, Victoria – Från Skåne/Pengar, Albert Bonniers förlag (1950) Benedictsson, Victoria – Ord på liv och död: Kortprosa, drama, dagbok I, Atlantis (2008) Benedictsson, Victoria – Ord på liv och död: Kortprosa, drama, dagbok II, Atlantis (2008) Benedictsson, Victoria – Sirenen, GML förlag (2015) Benedictsson, Victoria – Stora boken: Volym 1: Dagbok 1882-1884, Cavefors (1978) Benedictsson, Victoria – Stora boken: Volym 2: Dagbok 1884-1886, LiberFörlag (1982) Björk, Nina – Fria själar: Ideologi och verklighet hos Locke, Mill och Benedictsson, Wahlström & Widstrand (2008) Forssberger, Annalisa – Ekon och speglingar: Studier kring Victoria Benedictsson, Johanne Luise Heiberg och Herman Bang, Rabén & Sjögren (1961) Holm, Birgitta – Victoria Benedictsson, Natur & Kultur (2007) Larsson, Lisbeth – Hennes döda kropp: Victoria Benedictssons arkiv och författarskap, Weyler (2008) Sjögren, Margareta – Rep utan knutar: Victoria Benedictsson: En levnadsteckning , Bonniers (1979) [Nätet] http://victoriabenedictsson.se/ https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A5ttiotalet

Vi spanar på sjöfågel vid isfritt vatten i Oxelösund och på torskarna som lever vid nya, konstgjorda rev i Byfjorden. Decemberkylan i Sörmland fick isen att lägga sig på insjöar och de inre delarna av skärgården.I det läget blir de öppna vattnen desto viktigare för sjöfåglarna. Vår fältreporter Lena Näslund sänder från ett sådant pålitligt vattenhål, Gamla Oxelösund, tillsammans med fågelskådarna Janne Gustafsson, Susanne Stilling och Monika Dalhäll från fågelföreningen Tärnan. De spanar efter sothöns, vigg, storskrake och gräsänder. Kanske gömmer sig någon smådopping eller snatterand i flockarna - och säkert patrullerar havsörnen i jakt på ett skrovmål.Och så ska vi till Västkusten, till Byfjorden, där entreprenören Lars-Olof Axelsson bestämt sig för att hjälpa en saknad fisk - torsken. Han har satt ner över 60 konstgjorda rev där han nu kan följa både torsk, hummer och andra arter som lever vid och i betongkonstruktionerna.Vi ringer också upp Georg Wegler, som bor i Thailand sedan två år tillbaka. Varje kväll och varje morgon har han hört ett djurläte men inte lyckats lista ut vad det är han hör. Vi tar hjälp av en expert för att reda ut vem det kan vara.I veckans kråkvinkel har Lisa Henkow tröttnat på undergångsberättelserna och lanserar ett nytt namn på oss: Homo fabulosis symbiosis.Programledare är Mats Ottosson.

Söket jobbet genom länk till karriärsidan: https://www.ssab.se/ssab-koncern/karriar See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Idag samtalar jag med Katarina Gustafsson som arbetar med Reiki i Oxelösund. Hon har erfarenheter av problematik med smärta som Reikin hjälpt henne med. Hur hon också sluppit tung medicinering genom att börja ge sig själv Reiki.Katarina delar också en fantastisk historia där hon hjälpt en kvinna som led av psykisk ohälsa och där hon började ge henne Reiki flera gånger i veckan.Du hittar Katarina på plattformen kosmiskunskap.seMediReiki® www.medireiki.seSolkarina.se www.solkarina.seOnlinekurser www.sannessens.seReikiportalen med online ReikikurserReikiböcker See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Edward Bloms hustru, Gunilla Kinn Blom, fick en rutten trädtopp i huvudet och blev därför tvungen att ta över podden. Märkligt orsakssamband? Hon besökte helt enkelt akuten och var rädd att då kunna ha fått covid, varför hon isolerade sig från familjen – och Edward fick akut anmäla sig pappaledig och ställa in samtliga jobb. Gunilla berättar således om hur hon har ”husmorssemester” på källarplanet, inreder gästrummen, webbshoppar och inventerar vinkällaren, medan Edward är heltidspappa och sköter alla hushållsbestyr på övervåningen. Samtidigt har Mats Ryd lämnat sitt dekadenta nöjesliv och går runt, runt hemma i sin lägenhet i väntan på hustruns nedkomst. När de möts över nätet exploderar dock båda i entusiastiskt tal om tempereringsappar, matematik; advokater, vinkällare, samt bästa terapin för en sönderstressad småbarnsförälder. Via tal om ”lessepska migrationen” och faran att gå barfota vid Medelhavet leds vi naturligt över till dagens huvudämne: Den optimala ”road tripen” (bilsemestern) längs Sveriges norra västkust. Mats (som för en gångs skull slipper avbrytas av Edward) gör en ingående genomgång av Västkustens alla för- och nackdelar. Han rekommenderar: gratinerade havskräftor och vit bourgogne i Marstrand, ostron och bad på Kärringön, inspekterande av det historiska badhuset i Lysekil, middag på Brygghuset i Fiskebäckskil, fiskauktionen och nattklubbsbesök i Smögen, bad på Hållö, färska räkor i Grebbestad, solnedgång i Fjällbacka, naturupplevelser på både Väderöarna och Tjurpannan samt slutligen ett besök på, i tidigare poddar lovordade, restaurangen Café Västbacken – samt (om magen inte vuxit för mycket) en promenad genom det trånga Målarklöva. Förbered er på bilköer, undvik rökta räkor och platser som påminner om Oxelösunds torg lyder Mats allmänna rekommendationer. Gunilla kontrar med lite mer kortfattade minnen från Road Trips i USA. Och avsnittet avslutas med en grundlig genomgång av de bästa råvaror man kan lägga på en kolgrill, samt en sorts vårdikt. Och allra sist uttrycks sympati med de stackars restaurangägare som stångas mot Tillväxtverket, vilket nyligen skildrades i ”Uppdrag: granskning” : https://www.svtplay.se/video/30713170/uppdrag-granskning/uppdrag-granskning-avsnitt-13-4 See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Söket jobbet genom länk till karriärsidan: https://bit.ly/3seIpGJ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Idag ska ni få träffa mångsysslaren och inspiratören Caxton Njuki, 38 år!  Caxton är ett riktigt energiknippe som höjer stämningen i vilket rum han än kommer in i! Med bas i Oxelösund driver han Caxton Sports Management och jobbar med idrottare i flera olika sporter och hjälper dem få en helhet i sina satsningar. Han är dessutom föreläsare, artist, konferencier, mental tränare, driver radioprogram, manager, varit med i Robinson och dyker helt enkelt upp där du minst anar det! Men hans huvudsakliga bakgrund och bas är tennisen. Caxton var huvudcoach åt sin syster Brenda Njuki under hennes juniortid, var en del i teamet kring Susanne Celik när hon var junior , gjort flera landslagsuppdrag åt Svenska Tennisförbundet och arbetat för Kramfors Tennisgymnasium, samt gått elittränarutbildningen.  I det här avsnittet pratar Caxton öppenhjärtligt om bland annat:  - när han kom från Uganda till Sverige som flykting och hur hans bakgrund format honom  - hans livsmotto om att skapa sin egen verklighet - hur gör man det?  - När Caxton gång på gång fick bakläxa av Johan Hedsberg vad gällde Brendas utvecklingsplan  - Hur dåligt han mådde efter Robinson-äventyret, men även om hur han gick tillväga under antagningsprocessen för att komma med - Om att våga ta ansvar för en atlets utveckling och prestationer  Ett kanonavsnitt med en Caxton där den röda tråden verkligen är att "lagom har aldrig varit ett alternativ", som han själv försöker leva efter. Det här lämnar ingen oberörd!  www.tennismagasinet.se  linus.eriksson@tennismagasinet.se  Instagram: linus_se_eriksson & svenskatennismagasinet  www.caxtonsports.com

Söket jobbet genom länk till karriärsidan: https://bit.ly/39iv5Kz See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Idag om munskyddets nya roll som modeaccessoar och den eventuella ruraliseringen av våra storstäder. Innebär smitthärdarna i de stora städerna ett lyft för landsbygden? I natt lyssnade Thomas först på ett kampanjtal med en osammanhängande och förvirrad Joe Biden och sedan ett valmöte med en maniskt hyperaktiv Donald Trump. Vad händer om omgivningen bedömer att en president är för mentalt instabil för att sköta sitt jobb och för att förfoga över kärnvapenkoderna? Vi pratar också om munskyddet som modeaccessoar. I takt med att många i världen idag tvingas bära tygstycket runt munnen väljer många att ta ut svängarna och smycka till och designa sina egna. Kommer vi få se mer av detta i modevärlden? Vi gästas av Louise Wallenberg, professor i modevetenskap vid Stockholms universitet för att höra mer om vilken roll munskyddet fått inom modevärlden idag. Under senare tid har allt fler valt att flytta ifrån storstäderna runt om i världen. Samma mönster går att tyda i Sverige. De senaste åren har bostadspriserna ökat mest i städer som Falköping, Oxelösund och Finspång. Anar vi en ny trend där man i större utsträckning lämnar de stora städerna? Beror det på coronapandemin och oron kring smittspridning? För att reda ut det här medverkar Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Jönköpings universitet. Igår var Thomas kritisk till hälsofanatsimen hos regeringens nationella samordnare för fysisk aktivitet. Johan Holmsäter, grundare av Friskis & Svettis gästar studion och berättar om han vill införa gymnastikplikt. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Maria Bertell Research: Julius Bäckman

Svensk stålindustri vill bli först i världen med att producera stål fossilfritt. Ett enormt teknikskifte som bryter med tusenåriga anor. Målet är en rejäl minskning av Sveriges utsläpp av koldioxid. Vi besöker SSAB:s masugn i Luleå, som tillsammans med anläggningen i Oxelösund svarar för 10 procent av de svenska utsläppen av koldioxid. Där byggs idag en pilotanläggning för att testa en ny metod att få fram järn ur järnmalm. Vätgas ska användas som reduktionsmedel i stället för kol. Biprodukten blir då: vanligt vatten. Förhoppningen är att kunna få fram ett helt fossilfritt stål på marknaden senast 2026. I programmet medverkar Mårten Brännström, driftledare masugnen i Luleå, Martin Pei, teknisk direktör på Hybrit, och Gunilla Hylander, tekniskt ansvarig på pilotanläggningen i Luleå. Programledare Per Helgesson Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Vad är medvetandet och vad är själen? Vill du veta mer om världen bortomför alla polariteter. Många människor fokuserar på de galaktiska krigen och alla civilisationer och raser som finns i vårt kända universum och solsystem. Men många glömmer att det är en liten del av universum och kosmos. Shamballa är den modiges väg den som vågar se sig själv och sina känslor. Den som vågar möta sanningen utan att dölja den. Shamballas ljus är den plats dit du kan gå för att manifestera ett högre ljus och en högre verklighet på jorden utan att hela tiden fastna i strukturer och värderingar.I slutet på januari 2020 i Göteborg och sista helgen i maj i Oxelösund kan du just nu vara med på Shamballas ljus och lära dig gå i Shamballas korridorer, träffa mästare från den 196 dimensionen. Lär dig hämta svar på alla frågor du har i mästarbiblioteket.Varmt välkommen till en stund i Shamballas visdom visdomskortLyssna på Youtubekanalen.Utbildning Shamballas ljusSamtal under kursenShamballa mantraVarmt välkommen Shamballas ljus kursenSolkarinas hemsidaReikiskolanInstagramFacebookYoutube See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I avsnitt 112 är Per Soläng från Corroded gäst.Vi pratar bland annat om och att:Hur är det med ryggen, Oxelösund, en liten avstickare, ha kul, Turne med Airbourne, sköta repandet själv, lira lufttrummor sängen, Despotz, det var bara att käka, Robinson TV4, finns ingen prestige, förband, etablera sig, intresse från staterna, alla kan tycka, Spotify-plays, ge en liten hint, helgeåfestivalen, världsdominans och så otroligt mycket mer.  Avsnittet presenteras i samarbete med Strongstyle Clothing Prenumerera, betygsätt och recensera podden på iTunes eller i din podapp så andra vet att vi finns.  http://whitelimorocks.libsyn.com

Var han det unga poetiska geniet som levde ut sin lyrik konsekvenslöst eller en moralens antagonist, ett monster i en pojkes kropp? Du lyssnar på Litteraturväven, ett poddradioprogram från Oxelösunds bibliotek om gestalter ur litteraturhistorien. Idag berättar vi historien om Arthur Rimbaud: en tid i helvetet. Litteraturväven är ett program av och med Jonas Stål, med inläsningar av Beatrice Berg och Dick Lundberg. Arthur Rimbauds porträtt är ritat av Irem Babovic. KÄLLOR: [Litteratur] Rimbaud, Arthur - Samlade skrifter, Alastor Press (2013) Starkie, Enid – Arthur Rimbaud, New Directions Book (1968) St. Clair, Robert – Poetry, politics and the body in Rimbaud, Oxford university press (2018) Lundkvist, Arthur – Ikaros flykt, Bonniers förlag (1939) [Artiklar] Mendelsohn, Daniel – Rebel, rebel: Arthur Rimbauds brief career, The New Yorker (2011) [Nätet] Wikipedia: Prison Mazas, Vilains Bonhommes, Pariskommunen

Hon blev sin generations litterära underbarn, men kämpade livet igenom mot sjukdomar, ett destruktivt äktenskap och alkoholmissbruk. Du lyssnar på Litteraturväven, ett poddradioprogram från Oxelösunds bibliotek om gestalter ur litteraturhistorien. Idag berättar vi historien om Carson McCullers: underbarnet från södern. Litteraturväven är ett program av och med Jonas Stål, med inläsningar av Beatrice Berg och Dick Lundberg. Carson McCullers porträtt är ritat av Irem Babovic. KÄLLOR: [Litteratur] Carr, Virginia Spencer – The lonely hunter: a biography of Carson McCullers, University of Georgia Press (2003) McCullers, Carson – Illumination & night glare, University of Wisconsin Press (1999) McCullers, Carson – Balladen om det sorgsna kaféet, Norstedts (2017) McCullers, Carson – Hjärtat jagar allena, Norstedts (2013) [Artiklar] Kiernan, Frances – No apologies necessary, The Atlantic, (April, 2001) Schulman, Sarah – White writer, The New Yorker, (21 oktober 2016) [Nätet] Brev hämtade från Washington and Lee University Librarys hemsida: https://repository.wlu.edu Mediabas.se: https://medibas.se/handboken/kliniska-kapitel/hjarta-karl/patientinformation/olika-tillstand/reumatisk-feber/ Bukowskis dikt: http://bukowski.net The cocktail houe: Carson McCullers: https://paperandsalt.org/2013/10/04/the-cocktail-hour-carson-mccullers/

Träffar Jonathan Fröberg för en intervju. Vi pratar bland annat om det svåra som artist att nå ut över bruset, att våga vara ärlig i sina texter och att flytta från hemorten Oxelösund till Stockholm, samt om fyra album som betytt mycket för honom.

Ohjelmassa selitetään käsite ylämummo ja sen alkuperä. Kiekkokentällä on olemassa myös alamummo. Ylämummo-käsitteen sanotaan olevan Timo Juti Jutilan keksintöä, mutta hän on ilmeisesti napannut sanan sanavarastoonsa Tampereen Koulukadun keinojääkentältä, jossa sanan kerrotaan syntyneen. Ylämummo on kytköksissä kiekkokaukalon lähellä olleeseen ruotsinkielisten vanhainkotiin, jota sanottiin myös mummokopaksi. Oxelösundissa suunnitellaan suomenkielisille muistihäiriöisille omaa hoito-osastoa ja kotipalvelutiimiä. Eskilstunalainen 25-vuotias sosionomi ja Yks'Kaks'-lehden vastaava julkaisija Jasmin Sjöstedt vietti lapsena kaikki lomansa mummojensa luona Suomessa. Siellä syttyi rakkaus suomen kieleen ja suomalaiseen kulttuuriin. Kiva voi tarkoittaa hyvin montaa eri ominaisuutta, ei pelkästää mukavaa. Kielenhuoltajat Henna Leskelä ja Tarja Larsson selittävät. Sana tasavalta olisi voinut olla vapaavalta, tasavaltakunta tai tasavallasto, mutta lopulta käyttöön valikoitui tasavalta, kertoo kielenhuoltaja Tarja Larsson Suomen itsenäisyyden sanoista kertovan minisarjan toisessa osassa. Andreas Ali Jonassonin mummo on Venäjältä, Andreas vastaa ohjelman pakinasta. Juontajana Merja Laitinen.

Ståltillverkning står för en stor del av koldioxidutsläppen och hittills har det varit svårt att angripa problemet. Nu visar forskning att det går att kraftigt minska utsläppen, men blir det för dyrt? När man framställer stål ingår kol i processen, det är därför det är så svårt att få ner koldioxidutsläppen från tillverkningen. Även om energianvändningen inom stålindustrin har effektiviserats, och på vissa håll sker med förnybar energi, kommer de inte undan utsläppen. Det finns två vägar att gå. Antingen CCS-teknik, infångning och lagring av koldioxid under jord, eller att hitta andra metoder för att framställa stålet. Svenska stålbolaget SSAB har tillsammans med Vattenfall och LKAB startat en förstudie för att se om det är realistiskt att ersätta kolet med vätgas. Andra ståltillverkare ser sig om efter alternativa metoder. Klotet den här veckan berättar hur långt forskningen kommit på området och hur den svenska stålindustrin resonerar. Vi spelar in programmet på Oxelösunds stålverk utanför Nyköping.Programledare Marie-Louise Kristola

Fältreporter Martin Emtenäs möter smålommen vid Knuthöjdsmossen utanför Hällefors. Och på ön Hävringe utanför Oxelösund får ejdrarna specialbyggda hus. Programledare är Joacim Lindwall.

Oletko hetasa ja etosa? Valokeilassa Karjalan kieli ja karjalaiset murteet. - Tukholmassa toimiva Karjalaisten Kilta on yli 40:n vuoden ajan kannatellut karjalan kieltä, murteita ja kulttuuria. Kirsi Blomberg tapasi siellä Salmista Laatokan koillisrannalta kotoisin olevan Lahja Johanssonin. Lahjalta löytyy vielä sanoja Salmin murteella.- Oxelösundissa tapasi joukko peruskoulaisia ja heidän vanhempiaan pikkujoulun merkeissä. Yhteistä koululaisille on se, että he lukevat koulussa suomea. Syksyn ajan ovat hekin, joille ei ennestään ole perustaitoja kielessä, saaneet olla mukana suomen tunneilla. Se on tosi kivaa Lukas Jerkun mielestä. Oppilaat ovat niin innokkaita, että kevätlukukaudella oppitunteja aiotaan pidentää. - Kielenhuoltajien Hannele Ennabin ja Henna Leskelän vastauslaatikossa sanoja kuten läskimooses ja kankkunen. - Viikon pakinan takaa löytyy Andreas Ali Hietala Jonasson, kieliaktivisti ja Ruotsinsuomalaisia sanoja ja ilmaisuja -Facebook-ryhmän perustaja.Juontajana Merja Laitinen.

En kort återkoppling från första mötet i gruppen Nyköping - en stad för möten inom ramen för Nyköpings nya turiststrategi. Och avslutningsvis om den senaste av Visit Nyköping-Oxelösunds bussturer där vi upptäcker lokala fantastiska sevärdheter och nätverkar för fler och bättre affärer.

Är stålindustrin en parentes i svensk historia? Samtidigt som det satsas stort i Sydkorea och på andra ställen i Asien så lägger man ner i Sverige. I veckan har 78 anställda på rörtillverkaren OSTP i Storfors varslats om uppsägning. I en serie i tre delar tittar Kaliber närmare på verksamheter och branscher som är viktiga lokalt runt om Sverige och som samtidigt är beroende av det som sker globalt. I Degerfors är det järnverket som  är motorn i samhället. Runt den har många småindustrier[AL3]  vuxit fram. En stor gammal skylt i stål med orden Degerfors Järnverk lyser stolt i blått. Stora tegelbyggnader vägg i vägg med moderna fabrikslokaler ligger inne på området. Här har det jobbats med järn sedan mitten av 1600-talet och det har med åren växt fram ett stort beroende av den här industrin. Skulle den läggas ner skulle det vara katastrof för kommunen, säger kommunalrådet Roland Halvarsson. Här möter jag Sabina Bergkvist som jobbat på järnverket som ägs av den finländska stålkoncernen Outokumpu. - Ja, man känner alltid en liten oro. Speciellt eftersom man fått gå hem flera gånger. Ända sedan jag började har det varit oroligt. Man är lite rädd för att man skulle kunna få gå hem vilken dag som helst, att det kan läggas ner. Man försöker ju hänga med lite vad som händer runtomkring. I dagens kaliber ska vi titta närmare på stålindustrin. Den som byggde upp stora delar av Sverige men som nu flyttat fokus till Asien. Så vad kommer hända med de gamla svenska bruksorterna när som vi ska se exempelvis Sydkorea satsar enorma resurser på att komma ifatt det svenska yrkeskunnandet.  För jobben är i fara, varnar många och enligt en rapport som kom i fjol från fackförbundet Metall har ungefär 160 000 jobb försvunnit från den svenska industrin sedan år 2000. Det är här sånt Sabina Bergkvist går och tänker på när hon går runt på det smutsiga fabriksgolvet i lilla Degerfors. - Ja, att det är hård konkurrens från andra länder, Kina och överallt. Så det är ju lite svårt. Och så har det ju inte så bra för Outokumpu de senaste åren så det är man lite orolig för, att det måste gå med vinst. För det gör det ju inte, det går ju med förlust hela tiden? - Ja, det går med förlust hela tiden. Så man funderar ju hela tiden hur länge det kan gå med förlust, vad kommer hända i framtiden. Det är man ju lite orolig för, säger Sabina Bergkvist. I Degerfors jobbar var tredje person över 16 år inom industrin. Motsvarande siffra i landet är var sjunde. Det innebär att om järnverket i Degerfors skulle läggas ner så skulle en betydande del av den vuxna befolkningen tvingas ut i arbetslöshet. Tiotusentals jobb har redan försvunnit inom svensk stålindustri och fler lär det bli. För de svenska bruksorterna som en gång i tiden byggdes upp kring järnhanteringen innebär det allt färre och allt äldre invånare. Men det är inte bara i Degerfors som det ser ut så här. Jan Jörnmark som är docent i ekonomisk historia pekar på vilket utsatt läge de svenska bruksorterna har. -- Alltså att vara ensidigt beroende av stålindustrin som Degerfors eller Avesta det är att vara känslig. Det är samma verklighet som finns på 50, eller 100, eller 150 andra bruksorter runt om i Sverige. Man kan väl ibland tänka att industrialiseringen så som den blev från sent 1800-tal och som levde upp på 1950 och 60-talet. Sverige var ju så ensamt så då levde Fagersta och Degerfors och allt det där upp. Men du kommer aldrig ifrån att det där var ganska mycket av en parentes, för det byggde ju på att Europa var i splendid isolation. Och det är inte Europa länge, minst av allt alltså, säger Jan Jörnmark.   Industrin försvann från Långshyttan trots stora investeringar För snart ett år sedan upplevde lilla Långshyttan i Hedemora kommun i Dalarna dramatiska dagar. Den 13 februari 2014 presenterar Outokumpus dåvarande Sverigechef Jarmo Tonteri beslutet att Klosterverken i Långshyttan ska läggas ner. - Jag önskar er alla välkomna och vi har idag informerat personalen om att vi kommer starta MBL-förhandlingar och målet är att stänga aktiviteten i Kloster, säger Jarmo Tonteri. Beslutet kommer som en total överraskning. Nermin Basic som är ordförande för fackklubben IF Metall i Långshyttan säger  att det var de värsta dagarna i hans liv. - Det var helt oväntat att man ska lägga ner. Vi hade hela tiden genom koncernfackliga möten varit oroliga för Nybys framtid, men Långshyttan kunde vi aldrig tänka oss. Men när det beskedet kom kunde vi inte tänka klart överhuvud taget. Jag ska tala om för dig, jag fick veta som fackrepresentant tre dagar innan det blev officiellt och det var de tre längsta dagarna i mitt liv. Jag kunde inte tala om för mina arbetskamrater, jag var tvungen att ljuga till och med och tala om att det är lugnt, det kommer gå bra. Så, det kändes åt pipan, säger Nermin Basic. Åtta år tidigare hade Outokumpu investerat en halv miljard kronor i Klosterverken.  Framtidstron var stor och investeringen sågs som en garanti för att verken skulle finnas kvar lång tid framåt. Men idag är allt det där som bortblåst. För nu står anläggningen stilla. När vi går in i lokalen är det bara fläktsystemet och en truck som hörs. Några anställda jobbar kvar för att hålla igång värme och annat. Jag vandrar runt i lokalerna tillsammans med produktionschef Håkan Morelius och fackklubbens Nermin Basic. De visar upp moderna maskiner och reservdelar som ligger staplade prydligt längs väggarna. Maskiner för miljardbelopp står nu oanvända och de 180 personer som jobbade här är idag inte längre kvar. Håkan Morelius funderar mycket kring hur det ska gå för svensk basindustri när en sådan här modern anläggning inte är värd att hålla igång. - Jag blir ganska fundersam över vad som kommer att ske med basindustrin i Sverige, för att min klara bedömning är att fabriken är i ett mycket mycket bra skick. Det är modern maskinutrustning, det är moderna lokaler. Vi har haft ett modernt arbetssätt. Att inte den verksamheten får en ekonomisk bärkraft, då blir jag lite fundersam på hur det ser ut i andra fabriker och vad finns det för omvärldsfaktorer som påverkar möjligheten att bedriva en verksamhet med lönsamhet för det är ju ändå det som måste ske, säger Håkan Morelius. Förutom att 180 personer blir av med sitt jobb innebär nedläggningen att Långshyttans absolut största arbetsgivare inte längre finns kvar.   I Sydkorea satsas det miljardbelopp på nya anläggningar   Men hur ser det ut för stålindustrin i andra delar av världen? För att ta reda på det åker jag till Sydkorea och möts av en helt annan värld. För samtidigt som ett modernt järnverk läggs ner i Dalarna råder nybyggaranda på andra håll i världen. Det är tydligt när jag landar i Sydkorea. Sydkorea är det land i världen som använder mest stål per invånare. I den moderna huvudstaden Seoul kan man förstå varför, här ligger skyskraporna tätt intill varandra. Men det är framförallt bilindustrin som kräver stål. Hyundai Steel grundades helt enkelt för att leverera stål till bilmärket med samma namn. Idag tillverkas även stål till bygg- och varvsindustrin. Jag blir upphämtad i hotellentren i Gangnam i Seoul av två välklädda personer i kostym respektive dräkt från Hyundai Steels informationsavdelning. Vi sätter oss i en ny bil och rullar ut ur Seoul. Det är framtidens stålindustri vi ska åka till och känslan av modernitet är slående. Bilen vi åker i är till stor del byggd av stål från Hyundai steel. Men koncernen växer snabbt och nu ligger man i startgroparna till att ta fram nya produkter, att hitta nya marknader och då kommer man bli ännu en konkurrent till den svenska stålindustrin. När vi efter en dryg timme är framme så möts vi av ytterligare två personer från informationsavdelningen. Vi kliver in i en ny bil och åker runt på anläggningen. Hyundai Steels senaste och största. Totalt rör det sig om 88 miljoner kvadratmeter, vilket gör området lika stort som en medelstor svensk stad. Vi åker runt, från anläggning till anläggning. Vi besöker enorma halvklotsformade lokaler där järnmalm från Australien eller Brasilien förvaras. Vi passerar  skelettet till en ny anläggning som byggs inne på området, en anläggning som enbart ska producera specialstål. Överallt är det rent och prydligt. Hela anläggningen kommer om ett år kunna producera 16 miljoner ton per år vilket är 7 miljoner ton mer än nordens största stålproducent SSAB. Samtidigt är det här alltså bara en av Hyundai Steels anläggningar. Men hur stora Hyundai Steel än är jämfört med de svenska stålproducenterna så är de inte ens med på tio i topplistan över världens största stålproducenter. Hyundai Steel är inte ens störst i Sydkorea. Konkurrenten Posco har ungefär dubbelt så stor kapacitet. Men Hyundai Steel gör en enorm satsning. Hittills har anläggningen i Dangjin kostat 70 miljarder kronor att bygga upp. Koncernen har idag 500 utvecklingsingenjörer och tänker anställa ytterligare 100 som enbart jobbar med produktutveckling. Vi går runt med Hyenongseok Lee som arbetar i stålverket. På hans hjälm sitter ett klistermärke där det står Säkerheten först. Han visar stolt upp valsverken och ugnarna. Inne i ett av kontrollrummen berättar han hur mycket han tror på den sydkoreanska stålindustrin.   Stålindustrin i Sverige kritisk till ökade miljöavgifter Hemma igen i Sverige är känslorna upprörda över flera förslag som den nya rödgröna regeringen lagt i budgeten. Den framtidstro jag mötte i Sydkorea möter jag inte på hemmaplan. Istället rasar stålbranschen mot miljöavgifter som föreslås i regeringsbudgeten. Ett av utspelen kom från Anders Ferbe som efterträdde Stefan Löfvén som förbundsordförande för IF Metall. - Jag tror att alla vill värna miljön, men det blir ju också väldigt svårt om vi i Sverige ska ha en så skarp lagstiftning som gör att de svenska tunga företagen tvingas lägga ner eller minska sin produktion till förmån för andra länder i Europa som inte har den här typen av straffbeskattningar, säger Anders Ferbe. Men när regeringens budget faller så drar stålindustrin en lättnadens suck. Men det finns annat som retar stålindustrin. Ett hittar vi i Oxelösund där SSAB har en av sina stora anläggningar, alldeles vid östersjökusten. Oxelösund har en av Östersjöns djupaste hamnar och härifrån skeppas stål till hela världen. 90 procent av stålet från SSAB:s anläggning går på export via Östersjön. Men Östersjön har samtidigt stora problem med miljögifter och därför har EU skärpt kraven. Det innebär att fartygstrafiken på Östersjön måste använda sig av bränsle med lägre svavelhalt. Bränslet är mycket dyrare och man beräknar att det kommer att fördyra transportkostnaderna för svensk del kraftigt. Men det som ska rädda miljön slår mot industrin, konstaterar PO Stark som är chef för specialstålsdivisionen på SSAB. - Det kommer medföra merkostnader för oss på drygt 100 miljoner kronor per år, så det är en väsentlig konkurrensförsämring. Problemet är som jag sa, stål är en internationell marknad och stål har ett världsmarknadspris. Vi kan inte långsiktigt ha väsentligt högre avgifter än vad våra konkurrenter har. Konsekvensen av det blir egentligen att vi slår ut delar av svensk stålindustri, ersätts av annan. Stålet kommer att tillverkas och säljas någon annanstans och kanske tillverkas i länder eller hos bolag där man inte är lika miljömedveten. Vi har idag i svensk stålindustri en av de mest resurssnåla och miljövänliga tillverkningssätten för stål, säger PO Stark.   Stålindustrin är global, därför måste även miljöavgifterna vara globala, resonerar stålbranschen i Sverige. Annars riskerar fler järnverk att slås ut. Det har hänt förr. På 70-talet drabbades världens stålindustri av kris. De svenska stålbolagen som överlevde gjorde det tack vare att de  började nischa sig, de gick sina egna vägar och slutade mer eller mindre att konkurrera med varandra. Nu satsade man på specialstål. Inte volymproduktion, utan specialproduktion. Svenska järnverk tillverkar till exempel inte armeringsjärn. I Degerfors till exempel görs plåtar till kemtankar eller plåtar till kärnkraftsindustrin. Men även om SSAB och de andra svenska tillverkarna varit framgångsrika inom specialstål så ökar pressen för varje dag. Hyundai steel och många andra satsar som sagt på specialstål och bedömare menar att konkurrensen kommer bli allt tuffare inom området. - Vi konkurrerar med kinesiska stålverk som har byggt ut kapaciteten kraftigt de senaste åren. Korea, Japan, Australien, Nordamerika, Brasilien, Tyskland, Spanien, Frankrike, you name it det finns ståltillverkare nästan överallt, säger PO Stark.   Järnverket i Degerfors går med förlust - Man måste vara med på noterna när man kör genom valsningen här. Du kör ju spakarna här, rullbanan och såna här grejer. Svårt att förklara hur aktiv jag ska va men det ser du ju nu när jag kör här va. Det är på g snart va? - Ja nu är det på g. Nu tar han ut det från ugn där. Just det, man ser det på bildskärmen att nu kommer den snart. - A, stämmer bra det, säger Stefan Örn. Direkt från ugnen kommer en 1200 grader varm plåt farande på valsverket. Det är ett mäktigt skådespel. Oljudet och den intensiva hettan från den rödglödgade plåten. Stefan Örn övervakar det från sin hytt i Outokumpus fabrik i Degerfors. Outokumpu gjort stora investeringar där. Så sent som i maj i fjol satsade den finländska stålkoncernen en miljard som bland annat resulterat i tre nya ugnar och ett helt nytt system som kyler de rostfria plåtarna och samtidigt renar kylvattnet. I Degerfors görs bland annat plåt till kemtankar åt fartyg. Specialiseringen har drivits till sin spets. Men Stefan Örns arbetskamrater har blivit färre. Verket går liksom många andra inte för full styrka. Orderböckerna[AL80]  har blivit tunnare. Och Outokumpu blöder ekonomiskt. Bjarne Rasmussen som är metalls ordförande i Outokumpu med djup och långvarig insyn i koncernen är mycket pessimistisk kring framtiden. Bjarne Rasmussen: - Tredje kvartalet minus 77 miljoner euro. Det innebär att 7,5 år har vi hållit på nu, kvartal efter kvartal och bara förluster så vi är väl uppe i 26, 27 miljarder spänn. Hela koncernen? - Ja, hela koncernen. Hur länge är det här hållbart? - Äh, det är ju inte ens hållbart i ett år tycker jag. Men hur täcker man de här ständigt återkommande förlusterna? - jaa du, det skulle jag också väldigt gärna vilja veta hur man gör men det är olika finansiella transaktioner hela tiden. Vi har sålt pryttlar för ungefär tio miljarder kronor och ändå har vi den här förlusten. Det är aktieemissioner, det är lån och vi lever på kassaflödet, säger Bjarne Rasmussen. Men det är inte bara de ständiga förlusterna som gör Bjarne Rasmussen orolig för framtiden. För Outokumpu har övergivit den modell som fick den svenska stålindustrin att överleva på 70-talet, menar han. I fjol gjordes nämligen en omstrukturering av koncernen. Man tog bort specialstålsdivisionen och Bjarne Rasmussen är rädd att det kommer leda till att koncernens svenska järnverk kommer att tappa i produktutveckling och på sikt kan det leda till ytterligare nedläggningar av järnverk, menar han. Men Outokumpus ledning håller inte med. Koncernen ska fortsätta tillverka specialprodukter, menar ledningen som ser en ljus framtid för de svenska järnverken.   Kinesiska subventioner och dumpning av priserna har lett till handelskrig  Vi vänder blicken till den globala nivån igen. Kina står för hälften av världens stålproduktion. Många av de gigantiska stålverken där är statliga och lassar in kraftiga subventioner. Det här har lett till en överproduktion av standardstål och att Kina börjat exportera billigt stål och dumpat priserna vilket ställt det för i stort sett all världens stålproducenter. 2010 gick USA ut och satte tullar för att minska importen av billigt kinesiskt stål till USA. Och det ledde till ett vakuum som utnyttjades direkt av bland andra Sydkorea. I somras gick USA:s  handelskammare ut igen med att Sydkorea och sju andra länder översvämmat den amerikanska marknaden med alltför billiga stålprodukter till byggindustrin. I somras gick även EU ut med att kinesiskt stål exporteras till Europa till orimligt låga priser och att det påverkar de europeiska producenterna negativt. Eu-kommissionen tillsatte en så kallad antidumpningsutredning som ska pågå till i sommar. I den här konflikten är Sverige en försvinnande liten spelare. Sverige står bara för tre promille av den totala stålproduktionen. En som talar med erfarenhet om handelskrigen och den globala konkurrensen är Johnny Sjöström, som är vd för Uddeholm i värmländska Hagfors. Han jobbade fyra år i Kina, bland annat för SSAB. - Det jag såg när jag jobbade på Scana var när kinesiska regeringen bestämde att valsar bara fick köpas av statligt producerande företag för att gynna de andra statliga stålföretagen så tappade vi halva vår orderbok över en natt. Det slog jättehårt mot oss. Tyvärr ingenting vi kan vara med och påverka, säger Johnny Sjöström. Så vad borde göras då tycker du. I början här pratade vi om så olika villkor för kinesiska stålbolag och svenska? - Ja, det tycker jag var en av de jobbigaste delarna med att flytta hem. När man jobbade i Kina så kunde man se hur den kinesiska stålindustrin fick enorma subventioner, indirekta subventioner i form av minskade kostnader på råmaterial, energikostnader som dras ner, indirekta subventioner på det sättet. Och framför allt fördelaktiga lån där man långar pengar utan amorteringskrav och utan räntekrav, det vill säga att de ger ut pengar till kinesiska stålföretag och då finns inga avskrivningskrav heller. De jobbar helt enkelt med en kostnad som är subventionerad. Så kommer man tillbaks till Sverige. Vi har ju allt annat än subventioner här. Vi har ju verkligen inga subventioner utan vi har jättemånga regler, avgifter, skatter. Så att här i Sverige lägger man på istället en stor kostnad, medan i Kina så drar man av en stor kostnad. Ytterst ansvarig för de här frågorna i Sverige är socialdemokraten och näringsministern Mikael Damberg. Vad säger han om hotet från Kina som stålindustrin upplever? - Det är sant att vi haft anledning att kritisera från Eu:s sida Kina som har använt regelverk på ett sätt som vi kanske inte tycker är förenligt med fri och rättvis konkurrens på den globala marknaden. Men Sverige är en frihandelsnation och vi tycker det är viktigt att man också tittar på hela effekten om man börjar diskutera olika former av motreaktioner mot Kina så måste man titta på vad det innebär för svensk stålindustri, verkstadsindustri i Sverige och se till att små och medelstora företag inte drabbas hårdare av det. Erfarenheten av stora handelskrig mellan EU och Kina är inte de bästa. Det har drabbat europeisk stålindustri när vi haft de väldigt hårda motsättningarna globalt sett så vi förespråkar att man tar tag i de här frågorna internationellt, att man är väldigt tydliga med Kina att de inte kan bete sig på det här sättet. Men att jobba just med  handelspolitiska sanktioner mot Kina har inte historiskt visat sig vara en framgångsrik väg för svensk och europeisk stålindustri. För det kan slå tillbaka mot svensk stålindustri menar du? - Ja, för att det här är några av de marknader som växer mest globalt sett och där vi också vill vara i större utsträckning som litet exportberoende land. Den svenska exporten går ju mycket till Europa idag och det är bra men om man tittar på tillväxtprognoserna de kommande åren framöver så är det ganska svag tillväxt i Europa medans Asien är framförallt den kontinent där det växer hårt och fortsätter att växa mycket framöver så det är viktigt för de svenska globala företagen att finnas tillgängliga på de här tillväxtmarknaderna, säger näringsminister Mikael Damberg.   "Stålindustrin kommer inte tillbaka och det är ingen idé att sörja"  Som Kaliber visat i det här reportaget står mycket på spel för den svenska stålindustrin och bruksorterna som är beroende av den. Tusentals jobb är hotade och för bruksorterna som är uppbyggda kring stålindustrin innebär det arbetslöshet, färre och färre och allt äldre invånare. För som produktionschefen i de nedlagda Klosterverken Håkan Morelius säger. Hur ska svensk basindustri klara sig om det inte går att få lönsamhet ens i en modern anläggning som den i Långshyttan? Därför måste de svenska bruksorterna hitta andra branscher som ortens invånare kan jobba inom. Det menar i alla fall Jan Jörnmark som är docent i ekonomisk historia. För jobben inom industrin kommer fortsätta försvinna, säger han. Och det är ingen mening att gråta över det. - Jag brukar alltid säga att det är ingen mening att sörja för de försvinner i alla fall. Och då behöver vi anpassa oss till det. Vi behöver omskola människor. Orter som varit starkt beroende av den typen av industrier behöver antingen minskas i omfattning eller att såna orter hittar en huvudsysselsättning, om det är turism eller någon form av ny-agrar produktion. Jag vet inte vad. Men de behöver i alla fall acceptera att det sker, för stålindustrin, eller svetsindustrin eller vad det kan vara, kommer inte tillbaks, säger Jan Jörnmark. Ytterst handlar det kanske om en fråga om stad och landsbygd. Många som jag mött under min resa har uttryckt en bitterhet kring att de inte räknas. Det är tjänstejobben i de stora städerna som lyfts fram i den allmänna debatten, har jag fått höra många gånger. En av de som säger det är Sabina Bergkvist på järnverket i Degerfors. - Nä, det är ju så tyvärr att det är storstaden som räknas och det är lite finare med tjänstejobben än industrin. Det tror jag väl de flesta tycker det att det är inte lika fina jobb, det är inget man vill lyfta fram. Stå på ett skitigt industrigolv, säger Sabina Bergkvist.    Peter Bjurbo P4 Örebro, reporter Andreas Lindahl, producent kaliber@sverigesradio.se

Perjantain aiheita: - Aamun vieraana on SSAB Europe -ryhmän toimitusjohtaja Olavi Huhtala. SSAB:n suurimmat tehtaat Ruotsissa ovat Oxelösund (2 200 työntekijää), Borlänge (2 100 työntekijää) ja Luulaja (1 100 työntekijää) - Tällä viikolla vietetään ( 42) kuuloviikkoa, jonka aikana ihmisiä kehotetaan testaamaan omaa kuuloansa - Sekä Uppsala että Visby ovat Hannu Niklanderille pyhiä kaupunkeja. Hänen vastailmestyneessä kirjassaan: Luon katseen luoteeseen, käsitellään historiaa matkakirjeen muodossa ja nähdään meillekin tuttuja paikkoja osana suurempia kokonaisuuksia - Huovisen erikoiset -teatteriesitys kiertää paraikaa Ruotsia. Yhden miehen show on koominen ja taidokas esitys, joka pohjautuu Veikko Huovisen (1927-200)) lukuisiin humoristisiin teksteihin, little-juttuhin. Ilkka Heiskanen on tunnettu suomalaisnäyttelijä, joka nyt kiertää myös täällä Ruotsissa Huovisen teksteihin perustavan esityksen kera. Entä mitä kirjailija itse kertoi tuotannostaan Sisuradiolle vuonna 2001? - Göteborgin Marian kirkossa pidetään tulevana sunnuntaina popmessu, jonka toivotaan houkuttelevan messuun myös sellaista kuulijakuntaa, jota ei normaali virrenveisaus sävähdytä - Burleski elää uutta nousukautta. Alkuperäinen esiintymismuoto on 1800-luvulta, ja on käynyt läpi monta muodonmuutosta -Aamun visa. Perjantaiaamun juontaa Jorma Ikäheimo.

Huomenta Ruotsin torstaiaamun studiovieraana on laulaja ja lauluntekijä Tanya. Hän julkaisi vuosi sitten elokuussa debyyttisinglensä Mr. Love, joka on johtanut kansainvälisiin yhteistyökuvioihin. Huomenta Ruotsissa torstaina: - Eskilstunan kunnan järjestämä kielikaverihanke antaa mahdollisuuden ruotsinkielen harjoitteluun sekä yhteyksien luomiseen - Helteiset ilmat jatkuvat jo kolmatta viikkoa pohjoisessa ja toisille tällainen ilma on nautinto, toisille kärsimys. - Palomies Patrik Nyman kertoo metsäpalovaarasta - Vierailemme Femören luonnonsuojelualueella Oxelösundissa, jossa on kallion uumenissa ydinaseilta suojattu puolustusrakennelma kylmän sodan ajoilta - Merenrannat ja majakat kiehtovat luontokuvaaja Kirsi Heikinheimoa - Sisuradion politiikan sarjan "Vaalit ja valitut " ensimmäinen osa - Pophistoria med Johanna Koljonen -sarjan osa 5 Matilda Peltonen matilda.peltonen@sverigesradio.se

Direkt från Oxelösund utmanar Sebastian Granlund Adam som nu är obesegrad 36 gånger på raken. Lyssna på hur det går här!

På självaste påskafton handlar Naturmorgon om livets kanske allra viktigaste cell: Ägget. Fältreporter Lena Näslund pratar ägg och häckningsstrategier med ornitolog Jan Gustavsson vid Marsviken utanför Oxelösund. Dessutom har hon träffat polisen Göran Broman och ornitologen Jan-Erik Hägerroth som berättar hur man avslöjade Sveriges hittills största äggsamlarhärva. Och så spejar Naturmorgons reporter Lasse Willén efter tumlare - Sveriges enda inhemska valart - vid Kullen tillsammans med marinbiologen Johanna Stedt. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på klippet här.

Vi begav oss till Oxelösund och tar ett allvarligt snack med grabbarna i rapgruppen B'TEP om hiphopkultur, framtidsplaner och så gav vi dem en hemläxa att kolla upp sånt som var hett på 90-talet. Hela redaktionen var med och gästerna blev så många som fyra stycken: Thomas Carlsson, Pontus Cano, Rafi Andreasyan och Erik Johansson.Som vi säger det podcast, program 14 (1 timme och 21 minut)

Andreas, Dick och Richard beger sig till Kulturföreningen Generators lokal på Behmgrogatan och tar sig ett snack med Marie Anstadius som är en av Nyköping och Oxelösunds kulturpersonligheter.Som vi säger det podcast, program 10 (1 timme 20 minuter)

Bland stenarna i våra vattendrag kryper skickliga byggmästare. Vissa konstruerar bärbara skal av växtdelar, grus och silke - andra spinner strutformade filternät. Somliga bor i väl kamouflerade hus, andra bygger effektiva ryssjor. Det handlar förstås om nattsländor. Denna vecka drar Naturmorgons fältreporter Erik Kohlström på sig stövlarna vid Moraån i Järna, söder om Stockholm. Tillsammans med Kjell Arne Johanson, professor i entomologi på Naturhistoriska riksmuséet, besöker vi nattsländornas värld. Se bildspelet! För trettio år sedan såg det dystert ut för Östersjöns gråsälar - ovanpå hård jakt kom, som för så många andra djur, miljögifter som PCB och DDT. Idag ökar sälarna i antal, och det kan vara riktigt trångt när flera tusen djur trängs på de låga klipporna utanför Oxelösund. Lena Näslund följde med tillsynsmannen Lasse Sandin och sälforskaren Olle Karlsson på Naturhistoriska riksmuseet för att räkna sälar. Se bildspelet! När Bohusläns botaniska förening nagelfor sitt landskap för att skriva landskapsfloran så hittade de ett blåbärsbestånd som såg märkligt ut. Det visade sig vara en korsning mellan blåbär och lingon - ett blingon. Botanisten Evastina Blomgren tog med sig Jenny Berntson Djurvall till Ramsvikslandet i närheten av Smögen för att titta på de blandade bären. Se bildspelet! Och lyssna här: En lyssnare berättar om enorma mängder insekter i luften. Naturmorgons expert Dave Karlsson förklarar vad det kan röra sig om. Se bilderna i vårt bildspel! Programledare är Lasse Willén

Isarna lägger sig som lock över vattnen. Matförråden är på upphällningen och kölden kryper in genom bröstdunen. För de fåglar som stannar i Sverige är vintern en tuff period, och många kommer att duka under. Samtidigt är vintern en tid av förberedelse och uppladdning. Snart är våren här, och det betyder parningstid och häckningsbestyr. Den fågel som härdat ut genom vintern är först på plats och kan lägga beslag på ett värdefullt revir. Ornitologen Lennart Wahlén och fältreporter Lena Näslund trotsar vintern och beger sig ut på fågelskådning kring Oxelösund. Medan ljuset sakta kommer krypande över vattenhål och frostiga grenar får vi möta några av vinterns fåglar. Tidens gång finns lagrad i träden, även långt efter att de fällts. Att datera trä är en hel vetenskap, den kallas dendrokronologi och är ett viktigt verktyg för både historiker och arkeologer. I Lunds Domkyrka finns ett stort astronomiskt urverk, och med hjälp av de snidade detaljerna kan Hans Linderson se ända tillbaka till 1400-talet. En vinterdag var snön plötsligt svart av insekter. Det visade sig vara hoppstjärtar. Mängder av hoppstjärtar. Biologen Sofia Ivarsson och reporter Julian Melgar tittar närmare på ett av våra minsta småkryp hemma hos Birgitta och Jan-Olof Blixt i Småland. Kriminella djur förekom i veckans kråkvinkel, signerad Erik Kohlström. Men hur mycket respekt kan vi egentligen kräva av naturen? Programledare är Jenny Berntson Djurvall.