Podcasts about nordens ark

In this episode, I give my thoughts (a short short rant) on YouTube 'Click Bait' titles in relation to the as-yet-unreleased Canon EOS R1 camera.  As of today, the 26th of October, 2024, there are no production Canon EOS R1 cameras in the hands of end users or YouTubers in Australia (according to my reliable source at Canon Australia). Production EOS R1 Cameras are still slated for mid-November delivery, and any EOS R1 cameras currently in the field in Australia are pre-production models. I also discuss a fascinating visit to a wildlife park here in Sweden called Nordens Ark that is doing work with Pallas cat research and preservation.https://en.nordensark.se/    Support the showWild Nature Photo TravelPhotography Workshops and Expeditions around the Worldwww.wildnaturephototravel.comSupport the Show and fellow Nature Photographer: https://www.buymeacoffee.com/JoshuaHolko/membershipFind us on Social MediaFacebook: https://www.facebook.com/Joshuaholko/Twitter: https://twitter.com/HolkoJoshuaInstagram: https://www.instagram.com/joshuaholko/Need to Contact us? info@jholko.com

Juniornyheterna om att en 15-åring har anhållits efter det misstänkta mordet i Landskrona. Ett jättefartyg med massor av olja har sjunkit utanför Filippinerna och nu jobbar man för att oljan inte ska läcka ut i havet. Bebislycka på Nordens Ark när två tigrar har fötts och sist att de badsugna råttorna på äventyrsbadet The Reef har fångats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

WWF och Nordens Ark har gått samman för att rädda ett flertal rödlistade arter. Therese Wåtz, artexpert på WWF, gästar studion och berättar om varför vissa arter hotas. Hon berättar också om vad som görs för att hjälpa artens fortlevnad samt vad som händer om en art helt försvinner.

Vilka konsekvenser får det om en art försvinner? Vår fältreporter träffar Alexandre Antonelli, expert på biologisk mångfald. Och så går vi på en riktigt giftig utställning. Vad händer när en art försvinner? Vilka konsekvenser får det för andra arter och kan det till och med påverka hur landskapet ser ut? Spelar det nån roll vilka arter som försvinner, om det är en mus eller en varg, och vad händer om arten människa försvinner? Professor Alexandre Antonelli söker svar i aktuell forskning, fältreporter är Lisa Henkow i direktsändning från Nordens Ark i Bohuslän.Vi går på vernissage med vetenskapliga posters om giftiga djur! Bildläraren Johanna Gard, från Sturebyskolan i Enskede, har gett eleverna i årkurs nio uppdraget att göra posters med giftiga organismer. Och sådana finns i nästan alla djurgrupper. Gift kan användas som försvar eller för att skaffa mat. En del djur blir giftiga genom sin kost, som violsnäckan. Men den blåringade bläckfisken är giftig tack vare sina inneboende.Vi pratar också med lyssnaren Anders Naréus i Rosvik i norrbotten som hittade massor av döda möss när han städade fågelholkarna. Hur har dom hamnat där, är det någons matförråd?Årets licensjakt på varg inleddes i veckan. Var sjätte svensk varg ska skjutas. Hur påverkas de vargar som blir kvar? Vi frågar Mona HansErs, chef för viltanalysenheten på Naturvårdsverket och Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet.Veckans kråkvinkel ägnas faktiskt just kråkfåglar. Mats Ottosson berättar om skatorna på gården Lönnbacken i hans hemby som inte glömde en oförrätt. Och om kajan som kom och bad honom om hjälp, en händelse han aldrig glömmer. Och tänk om kajorna också minns.Programledare är Joacim Lindwall.

Vi letar sålljordstjärna på Klövberget i Tyresö. I Skuleskogens nationalpark används metalldetektor för att inventera långskägg. Den här morgonen finns vi på Klövberget i Tyresö utanför Stockholm. Här finns ovanliga lavar, som gulvit blekspik, och ännu ovanligare svampar. Röksvampen sålljordstjärna har bara hittats på två platser i hela landet, och Klövberget är en av dem. Dessutom kikar vi in i de vindlande grottgångarna som bildats under de stora stenblocken vid bergets bas. Här börjar fladdermössen göra sig hemmastadda inför vintern.Morgonens fältreporter Karin Gyllenklev har sällskap av Jonas Hedlund och Martina Kiibus, naturguider på Tyresö naturskola, och vi får också höra biologen Raul Vicente.I Skuleskogens nationalpark är en del träd draperade i långskägg, en lav som ser ut som glest julgransglitter och kan bli 10 meter lång och därmed är världens längsta. För snart 40 år sedan inventerades träden här, och vid de träd som hade långskägg grävdes en metallbricka ner. Nu återvänder forskarna, med metalldetektor i hand, för att se hur det har gått. Resultaten i den världsunika undersökningen visar på en 40-procentig minskning av den rödlistade laven.Och så följer vi med på releaseparty. 2 000 grönfläckiga paddor som fötts upp på Nordens Ark i Bohuslän har släppts ut på Öland för att förstärka de små populationer som finns av den sårbara arten där.Eva Allestedt hittade en svamp som ingen annan hittat i Sverige förut - och nu ska hon få namnge den. Vi pratar med henne och med svampexperten Aleks Tudzarovski om en bläcksvamp som ser ut att få ett veckat namn.Och vart ska man gå i oktober för att se riktigt snygg, utmanande, sirlig och köttig konst? Till svampskogen förstås. Veckans kråkvinklare Maria Westerberg tar oss med till en höstsalong med titeln konstnärlig frihet.Programledare är Mats Ottosson.

Hur klok är ugglan? Ägnar sig rovdjur åt lustmördande? Tappar ödlan sin svans - och växer det ut en ny efteråt? Maja Åström och Emma Frans synar olika påståenden, tar hjälp av vetenskapen och reder ut vad som är sant, falskt eller mittemellan. Den här gången handlar det om sådant vi säger om djur. Expertsvar får vi från gästexperten Ewa Wikberg, biolog med zoologisk inriktning och zoologisk chef på djurparken Nordens Ark.

Det är onsdag vilket innebär att Djur-Ted är tillbaka och så även hans två skinkar som exakt alla i studion börjar bli riktigt trötta på.. Järven Joplin är fortfarande på rymmen från Nordens Ark, så vi ringer upp djurchefen Eva Wikberg för att prata om stackars lilla Joplin. Vi pratar även om den senaste djursnackisen, tjocka guldfiskar. Det är 15 år sedan den första domen kom i Serie A-skandalen som briserade i Italien 2006. Fotbollsfantasten Marcus Birro kommer till studion och tar oss tillbaka till vad som hände. Vi pratar om snålhet, kompisar som inte swishar och om rapparen DaBaby. Programledare: Johannes Cakar och Hanna Hellquist

Journalisten Maja Åström och doktor Emma Frans tittar närmare på ett antal påståenden om julen. Pepparkakor gör oss snälla, Rudolf med röda mulen är en renko och om det är mycket rönnbär blir det mycket snö. Emma och Maja tar reda på vad som är sant, falskt eller mittemellan. Medverkande experter är Ewa Wikberg, zoologisk chef på Nordens Ark, och Jonas Engman, etnolog knuten till Nordiska museet.

Journalisten Maja Åström och doktor Emma Frans tittar närmare på ett antal påståenden om julen. Pepparkakor gör oss snälla, Rudolf med röda mulen är en renko och om det är mycket rönnbär blir det mycket snö. Emma och Maja tar reda på vad som är sant, falskt eller mittemellan. Medverkande experter är Ewa Wikberg, zoologisk chef på Nordens Ark, och Jonas Engman, etnolog knuten till Nordiska museet.

P4 Extra rapporterar från ett rökfyllt Portland i Oregon. P4 Extra-gästen heter Hanne Kjöller. Alexandra Zazzi plockar päron och tipsar om allt från smarriga efterrätter till smörig risotto och så är det bäbislycka i grodpölarna på Nordens Ark.

Eric har varit på bröllop och det snackas om äktenskap och hur Lisa skulle klara ett zigenarbröllop. Eric testar Kents filmkunskaper genom porrparodititlar och Kent berättar att han inte kan pissa i vatten. Sen pratas det om att rymma från fängelse, El Choco, Nordens Ark, drogade tigrar, och en hel del trams. VARNING: Konsultera din psykolog, psykiater och andliga vägledare före lyssning. Kan verka stötande, kränkande och väcka känslor. @ericochzigenaren @ezigenaren 0790345699 ezigenaren@gmail.com

Vänsterpartiet kommer KU-anmäla regeringen efter EU-uppgörelsen. Tysk rättegång mot synagoga-skytt startar. Fjärilsarten fetörtsblåvinge hotad, Nordens Ark klargör. Soulsångaren Isak Kuritzén på besök. Dessutom om hur de svenska storbolagen mår, ett halvår i coronapandemins spår, och hur det påverkar oss och våra plånböcker. P4 Extra p4extra@sr.se

Vi möter hotade groddjur på Nordens Ark och kommer nära vitvalarna vid Solovetskijöarna i Vita havet. Programledare är Mats Ottosson. Den grönfläckiga paddan hör till våra mest hotade groddjur. På Nordens Ark i Bohuslän föder man därför upp grönfläckiga paddor, för att sedan plantera ut dem. Morgonens fältreporter Lena Näslund hälsar på hos dem. Hur funkar deras övervintring, och hur löser man det i en djurpark? Det blir också möten med andra groddjur, som en av världens största grodarter - kycklinggrodan. Den balanserar på gränsen till utrotning på de två karibiska öar där den finns kvar. Vår ciceron på Nordens Ark är Kristofer Försäter. Och så far vi till Solovetskijöarna i Vita havet. Här trivs de arktiska vitvalarna - kritvita valar utan ryggfena. I det grunda vattnet vid Belugaudden föder honorna sina kalvar och här gnuggar sig valhannarna mot sanden för att hetsa upp sig inför parningen. Runt om i Sverige finns många projekt för att gynna den biologiska mångfalden. Nu drar Natursidan igång en satsning för att uppmärksamma dem. Vi ringer upp Erik Hansson för att få veta mer. I veckans kråkvinkel tar Helena Söderlundh oss tillbaka till en het sommarmorgon på Gotland då korparna cirklade över skogen. En ung kungsörnshona låg nämligen död längs med skogsvägen. Och så tar vi upp frågan om det är okej att åka ofta och långt med bil eller flyg för att se en ovanlig fågel. Här finns olika åsikter. Vi ringer upp bland andra Lotta Berg, ordförande för Birdlife Sverige. Programledare är Mats Ottosson.

USA:s 41:a president gick bort i natt svensk tid. Nordens Ark ska rädda ett djur som få har sett. Alexandra lagar snabbmat. Calle Halvarsson jagar pallplats i skidspåret och dagens Jerringkandidat är Björn Goop.

Noter og links på: SIVP.dk/103 De kan være udfordrende at holde, fordi de kræver specialiserede miljøer, der er en vigtig del for skildpaddernes trivsel. Derfor bliver det mere et hobbydyr end et kæledyr, forklarer Michelle Kischinovsky. Michelle har tidligere være med i Succes i Veterinær Praksis, derfor er vi glade for, at hun igen vil dele ud af sin store viden inden for eksotiske dyr. I mellemtiden har Michelle medvirket i to bøger om eksotiske dyr, og hun er blevet ansat som dyrlæge i Nordens Ark zoologiske have i Sverige. Vi kommer rundt om den vigtige anamnese, den kliniske undersøgelse og fodring af skildpadderne.

Hvorfor gjør skjelettet amurtigeren til et ettertraktet jaktbytte? Reporter: Anne Synnevåg

Nordens Ark 8:9 Skogsreinen Og i vår serie om utrydningstruede dyr i Nordens Ark i Sverige skal det i dag handle om reinsdyr. Det handler ikke om villreinen på Hardangervidda, men om dyret som engang lokket finnene til Finland - og da snakker vi skogsreinen !

Nordens Ark 6:9 Den røde pandaen Den røde pandaen sitter gjerne høyt oppi trærne i Himalaya og tygger på et bambusskudd. Men spiser også gjerne kjøtt hvis den kommer over det.

Nordens Ark 5:9 Pallas-katten Hvis du er fjellrev, snøleopard eller pallas-katt er det om å gjøre å ha alle kroppsdeler så nærme kroppen så mulig. Det er eneste mulighet for å unngå forfrysninger når gradestokken kryper ned til 50 minus. I vår serie om utrydningstruede dyr er turen kommet til katten som tar det ganske kaldt.

Snø-leoparden er et av verdens mest gåtefulle kattedyr. Dyret som passer best i 5000 meters høyde i ekstrem kulde og vind... Få mennesker har sett den i det fri, den holder til høyt oppe i fjellene i Sentral-Asia og vår kunnskap om snøleopardens liv og levned er fortsatt mangelfull. EKKOs reporter fikk studere den på nært hold i dyreparken for utrydningstruede dyr, Nordens Ark i Bohuslän:

Hvitryggspetten er i dramatisk tilbakegang over hele Europa. I Øst-Norge og i Sverige er den på det nærmeste utryddet. Men i Nordens Ark for utrydningstruede dyr er målet å få hvitryggspetten tilbake.. Reporter: Anne Synnevåg.

Det er inni granskauen mange grantrær her i landet. I Sverige og Finland også. Så mange er de og så tett står de at tusenvis av arter, både av dyr og planter har dødd ut. I økoparken Nordens Ark forsøker forskere å redde stumpene. Reporter: Anne Synnevåg.

Fältreporter Lena Näslund sänder från Hudiksvall där man kan se den hotade fjällgåsen på nära håll. Naturmorgon handlar också om hur död ved skapar liv i bäcken. Programledare:Jenny Berntson Djurvall. Död ved ger liv i skogen, men också i bäcken. Nedfallna grenar är fina gömställen för fisk och bra att sitta på för insektslarver. Vi har träffat Åsa Enefalk på Karlstads universitet.Grågäss och vitkindade gäss ökar, men för den lilla fina fjällgåsen går det inte lika bra. Nordens Ark och Jägareförbundet jobbar för att hjälpa den på traven. Så här i flyttningstider är den inte så skygg och i Lillefjärden, Hudiksvall,  kan man få se den på ganska nära håll. Fältreporter Lena Näslund sänder därifrån tillsammans med Niklas Liljebäck från Jägareförbundet och Lars-Göran Lindström som är lokal gåsbevakare.

Mankeulven er utrydningstruet. Den er første dyr ut i Ekkos nye serie om dyr som er truet. Drøye to timer med bil fra Oslo- ved den svenske vestkysten - ligger Nordens Ark - en dyrepark for utrydningstruede dyr. Ett av dem er den søramerikanske mankeulven: reporter er Anne Synnevåg

Hur gör man egentligen när man räddar världen? En art i taget säger de som jobbar med naturvård. Följ med Emil och Danny till Nedre Dalälven när Länsstyrelsen i Uppsala län tillsammans med Nordens Ark bär ut ekstockar fulla med puppor av den bredbandad ekbarkbock, en art som tidigare funnits på platsen men som försvann på 1980-talet. Att återinföra arter är en ännu rätt ovanlig metod inom naturvården i Sverige. För att det ska fungera måste lanskapet också förändras, vid Dalälven betyder det att länsstyrelsen och andra organisationer röjer bort gran för att underlätta för lövträd, däribland de ekar som ekbarkbocken älskar. Naturpodden vill tacka Maria Forslund på Länsstyrelsen i Uppsala län för att vi fick följa med, samt Nordens Ark för trevliga samtal på plats. Låten som hörs i avsnittet är gjord av Jetsonic och heter ”Theme For An Unnade Space Film” (CC BY), nedladdad från fremusicarchive.org

Vår fältreporter sänder från Skandinavisk naturfilmsfestival på Nordens Ark. Vi träffar också biologen Hanna Taylor som fascineras av naturens ljud, och spelar in dem. Programledare är Lisa Henkow.

Kossornas planet besöker Nordens Ark, en djurpark som i över 25 år jobbat för att bevara utrotningshotade djur. Här blir vi guidade runt bland amurtigrar, przwelskihästar, ekbockar och amurleoparder. Bland andra.

Svenska reseföretag säljer volontärresor för att rädda Afrikas vilda lejon. Men bakom fasaden döljer sig en lönsam industri som för många lejon slutar med att de skjuts för nöjes skull. Jag är på Ukutula, en av södra Afrikas många lejonfarmer. Här finns ett 80-tal lejon, men också hyenor, geparder och afrikanskt lodjur. Och dessutom några asiatiska tigrar. Vi har just passerat en stor lejonhanne i en inhägnad och i en annan inhägnad finns ett tiotal halvvuxna lejonungar som sliter en djurkropp i stycken. Det grälas en del om maten. – Lions are social cats but when it comes to eating sharing isn't caring. That's what is going on there, säger farmens guide. Vi är en liten grupp turister och just nu på väg mot de små rovdjursungarna: lejon och tigrar som vi ska få träffa. – Yes you can go and touch them. Ungarna har tagits från sin mamma vid tre veckors ålder och fötts av med nappflaska av människor. På en filt på golvet ligger två lejonungar, en av dem tuggar på ett hörn av filten och bredvid slåss två lite större tigerungar. – Här sitter jag med en lejonunge som jag tror är tre veckor gammal, som jag klappar på huvudet just nu. – He wants to play with you, do you see? Säger guiden. Det är inte bara turister som lockas av rovdjursungarna. Farmen är ett av de ställen i södra Afrika dit svenska volontärresebyråer skickar volontärer, ofta ungdomar som under några veckor eller månader betalar för att arbeta för en god sak. På en av volontärresebolagens hemsidor beskrivs i en reklamfilm hur volontärerna får mata lejonungarna och gå promenader med dem. Och att Afrikas vilda lejon minskar dag för dag, och att något måste göras för att få tillbaka dem. I marknadsföringen står det att uppfödning är ett sätt att rädda lejonen. Men Kaliber har fått tips om att det här inte handlar om att rädda de vilda lejonen, utan om något helt annat. Att lejonen används för att tjäna pengar, och att de som vuxna kan komma att skjutas av rika turister. Jag har åkt till Sydafrika för att få reda på om det här tipset stämmer, och jag vill veta vad som kan hända med den lejonunge jag just klappat på huvudet. Men först ska vi träffa Frida Aronsson i Göteborg. Frida har just kommit hem efter jobb och träning. Hon är en av många svenska ungdomar som lockades av möjligheten att kombinera en spännande resa med att göra en insats för djur och natur. – Jag har ju funderat på att åka på en längre resa och nu blev det möjlighet att kunna åka iväg. Och då kände jag att jag ville göra något mer meningsfullt än att bara åka på ja, turistsresa. Jag gillar ju djur och natur så jag funderade på om jag kunde hoppa på någonting i volontärresor för att hjälpa dem, berättar hon. Frida tog kontakt med en volontärresebyrå som heter Amzungo för att få veta mer. – Sen fastnade jag lite för de stora djuren i Afrika. Det var lockande med Lejon och geparder och andra djur. Så då verkade det spännande att åka på ett sånt projekt. Det stod att de motionerade djuren varje dag så då undrade jag om det verkligen var varje dag man var ute och gick med djur, fortsätter Frida. – För det hade du velat eller? – Jaaa, fast…jag hade velat vara ute med djur men det var några som gick i koppel och då började jag fråga varför de gjorde det? Frida började läsa på om volontärarbete med djur och blev allt mer tveksam ju mer hon läste. – Det var bland annat det att man fick umgås med en del ungar och rovdjursungar borde kanske inte umgås med människor, så då frågade jag lite om det och sen tipsade en kompis till lite länkar, lite sidor som var kritiska mot det här och då läste jag lite mer och kom fram till att det kanske inte var jättebra. Amzungo säljer en resa till Zambia där volontärerna har nära kontakt med rovdjur. Jag läser på hemsidan att man får hjälpa till att mata djuren och en av de tidigare volontärerna beskriver hur hon fick mata lejonungar med nappflaska. Jag läser vidare att man strävar efter att föda upp och släppa ut geparder och lejon till deras naturliga miljö. Jag hittar ytterligare en svensk volontärresebyrå, Goxplore ,som erbjuder fem liknade resor till Zambia, Zimbabwe och Sydafrika. Två av farmerna i Goxplores resor sysslar med forskning, men föder också upp och säljer lejon. De tre andra farmerna är knutna till ett projekt som kallas Alert, eller fyrstegs-programmet, och som jobbar med att föda upp lejon för att sedan släppa ut i det fria. Och att det har visat sig vara ett effektivt sätt att upprätthålla lejonstammen, står det. Jag tänker att jag måste lära mig mer om hur man arbetar för att bevara vilda djur och åker till ett av de ställen i Sverige där man har mest erfarenhet av det, nämligen Nordens Ark i Bohuslän. Regner strilar ner. – Hej! Vilket ruskväder vi har idag…usch… Ewa Wikberg är biträdande zoolog. Hon låser upp en port i ett högt plank. Här bakom finns en gång där tre stora hägn löper samman. – När vi kommer fram här nu kan pojkarna gå in i slussarna och kan nå genom staket…så vi håller ett säkerhetsavstånd på ca en meter. Tigern morrar. – Det är ett vänligt hälsningsläte, säger Ewa. Tillsammans med Ewa Wikberg går jag igenom hur man arbetar för att återföra de uppfödda lejonen till det vilda. På Goxplores hemsida finns en beskrivning av arbetet i fyra steg. I första steget skiljs ungarna från mamman för att födas upp av människor, något som volontärerna alltså får hjälpa till med. I steg två får lejonen möjlighet att blida en flock i ett litet och skyddat området, där de fortfarande övervakas av människor. I steg tre flyttas de till ett större område och får klara sig på egen hand. De ungar som föds i flocken kommer sedan att släppas ut till vilda flockar i steg fyra. Ewa Wikberg säger att hon har svårt att förstå det här arbetssättet. – Men jag kan inte säga att jag tycker att ta ungar vid tre veckors ålder, flaskuppföda dem, för att sen avvänja dem vid människor igen för att försöka konstgjort återskapa en socialt fungerade grupp är den väg som verkar logisk. Lejon förökar sig lätt, till skillnad från vissa andra kattdjur, så det finns egentligen inget skäl till att föda upp dem. Anledningen till att de är nära utrotningshotade är i stället att kommer i konflikt med människan. De skjuts av tjuvjägare, de dödas när de tar tamboskap, och områdena där de kan leva och där de finns tillräckligt med bytesdjur blir allt mindre och allt färre. Och det man måste hitta lösningar om man vill rädda det vilda lejonet, säger Ewa Wikberg. – Utan vad man borde göra är att ta reda på vad du vill bevara, starta en grupp med dem, låt de sköta det själva för de fullt kapabla att göra det. Se till att du har lämpliga habitat, se till att det finns bytesdjur, restaurera områdena där de ska vara, ta bort hotbilden och sen sätt ut. Det är så man gör. På Nordens Ark, där man har lång erfarenhet av att jobba för att bevara hotade djurarter är man alltså tveksam till om det här fungerar. Vad säger då de svenska företag som säljer de här resorna? – På Alert har de ju fött upp lejon på detta sätt genom att ta dem tidigt från deras mödrar och sen satt ut dem. Och där har de själva fått egna avkommor. Och de avkommornar som fötts där är födda vilda. Så det fungerar att göra så här, säger Fredrik Dahlberg är vd för Goxplore. Men när jag tar fram Alerts årsredovisningar framkommer en annan bild. Projektet startade för tio år sedan, men ännu har ingen av lejonen kommit ut i det fria, det som kallas steg fyra. Vad man har är två små flockar som kommit till steg två, alltså att de lever i ett litet skyddat område, där de fortfarande har möjlighet att få hjälp med mat av människor. – Ja, och det är ingen som har gjort det här innan, det är en ny metod som prövas. Det är en insats och det är ett försök till att få fram fler lejon som kan flyttas runt i Afrika som är vilda. Jag hoppas och tror att det här fungerar, säger han. – Men du tycker inte du lurar volontärer och skickar de till något som kanske kommer att fungera i framtiden? – Det är som jag säger det får utvisa sig, jag hoppas och tror att vi kan nå det fjärde steget. Fredrik Dahlberg säger alltså att han hoppas att det här kommer att fungera i framtiden. Hur är det då med Amzungos volontärresa, där man säger sig sträva efter att föda upp och släppa ut geparder och lejon till deras naturliga miljö. Lisa Alfredsson är en av ägarna till Amzungo och säger att uppgifterna på hemsidan inte stämmer helt och hållet, det projekt deras resenärer kommer till handlar snarare om att utbilda lokalbefolkningen om varför det är viktigt att bevara vilda djur, än att föda upp och släppa ur djur i det fira. – Det har varit väldigt bra det här med att ni börjar ställa lite frågor och så, så att vi också får oss en tankeställare, att vi verkligen får fram det här som vi har vetat om hela tiden, men som kanske inte riktigt i våra texter och hur vi har marknadsfört projektet, så om du går in på hemsidan i dag kan du läsa mycket mer om just utbildningen som är så himla viktigt, men vi får ta på oss att vi har varit dåliga att lyfta fram det, säger Lisa Alfredsson. När jag kommer hem går jag in på Amzungos hemsida igen, och ser att texten är ändrad. Det står inte lägre att man strävar efter att föda upp lejon och geparder, bara att man strävar efter att släppa ut dem tillbaka till deras naturliga miljö. Och man har tre lejon, inte som släppts fria, men som finns i ett privat hägn när jag skriver till dem och frågar. Bara i Sydafrika finns omkring 160 farmer som föder upp lejon. Och många av dem tar emot volontärer och turister. Många säger också att de föder upp för att sen släppa lejonen fria. Så finns det andra projekt som är mer framgångsrika? För att få svar på frågan ringer jag Luke Hunter, forskare och ordförande i Panthera, en internationell miljövårdsorganisation som arbetar med bevarande av stora kattdjur. 2013 publicerade han en forskningsrapport i en vetenskaplig tidskrift om de här lejonfarmerna bidrag till att bevara Afrikas vilda lejon. Rapportern visade att de lejonfarmer som säger sig föda upp lejon för att släppa ut i det fria, aldrig har gjort det. – They have not released lions so even though they claim that's the ultimate objective, it simply hasn't happened yet. Nej, trots att många säger att det är målet så har ingen av de här lejonfarmerna lyckats med att släppa ut lejon uppfödda i fångenskap, säger Luke Hunter. Enligt honom är syftet i stället att tjäna pengar och det är också förklaringen till varför ungarna tas från sina mammor, menar han. – I think that the organizations that are doing this are interested in lots of little lion cubbies because they could charge people to come and interact with them, you it is very appealing, people pay a lot of money to do that. So again I have heard all sort of excuses why we must do this, way we are taken away the cubs and that it is good to socialize them all that sort of things, and that's absolute rubbish, if they were serious about wild lions they would let lions reproduce naturally and raise their cubs to become wild lions and it is just no place for volunteers in that process. Jag tror att de vill ha en mängd små söta lejonungar, eftersom turister är beredda att betala en hel del pengar för att få kela med lejonungarna, jag har hört alla möjliga ursäkter om varför man måste ta ungarna och att det är bra att vänja dem vid människor. Men det där är bara dumheter säger han. Det verkliga skälet är att honan snabbt ska blir dräktig igen. Han det varit serösa med öka den vilda lejonstammen skulle de låta lejonen själva föda upp sina lejonungar till vuxna lejon som är vilda på riktigt. Och då finns det ingen plats för turister eller volontärer. Och efter ett och ett halvt eller två års ålder är lejonungarna för stora och för farliga för att det ska vara säkert för människor att umgås med dem. Men ett lejon i fångenskap kan leva tills det blir 15 år eller mer. Så vad händer då med alla lejonungar ungar som föds upp? Luke Hunter säger att de troligtvis säljs till jaktindustrin. – The main byer is of course the canned hunting industry. Kaliber handlar idag om svenska reseföretag som säljer volontärresor till farmer som säger sig arbeta för att rädda Afrikas vilda lejon. Men där få av lejonen som fötts upp släpps ut i det fria. Och forskare säger att lejonen oftast slutar i ett jakthägn där de skjuts av rika turister. Men gäller det också de djur som föds på farmer som svenska företagen skickar volontärer till? Vi återvänder till Ukutula som ligger cirka 10 mil norr om Johannesburg. Lejonungen som jag suttit och kelat med gäspar, reser sig och går iväg. Han heter Odin, döpt efter en fornnordisk gud. Han är på väg till vattenskålen som står en bit bort. Ungen är en av  Sydafrika  cirka 6 000 lejon i fångenskap, det finns dessutom omkring 800 lejon i privata hägn, och det är tre gånger så många som de vilda lejonen som bara är omkring 2 300. En av ungarna har fått tag i håret på en av turisterna och det uppstår spridda skratt. Ukutula har fått kritik bland annat i sociala medier och på bloggar för att djuren tas omhand dåligt, och en Facebook-grupp, ”Volonteers in Africa Beware” som granskar volontärställen har farmen på sin svarta lista. Det har också talats om att lejonen säljs till jaktindustrin. Ett par dagar efter mitt besök som turist på farmen återvänder jag, den här gången som journalist för att träffa ägaren Willi Jacobs och han avfärdar kritiken helt och hållet. Den kommer från volontärer som inte följt farmens regler och blivit tillrättavisade säger han. Samma sak med påståendet om att många lejon slutar i jakthägn. Jag säljer inte till jakt, säger han. – If you are going to kill an animal for at trophy or to say what a great guy you are, that are against our policy completely. – But where do you sell your lions? – As I mentioned to you we check out the facility and up upon resently the new owner would have to sign a agreement with that the animal will not be used for anything unethical. And we don't restrict it only to hunting, we restrict it to that the animal will not be used in the animal parts industry, in other words the animal will not be killed for it skins, for it bones for its teeth or whatever else some people use the animal for. The animal must go to a facility where it will be looked after in the same way we would do. And we have come into contact with several people that we are very happy to sell to. Some of the places are involved in tourism like we are, some of the places are involved in education, so we make sure to the extent possible that the people that we deal with have the same ideas as we have, sager Willi Jacobs. Den nya ägaren har fått skriva på ett kontrakt som visar att det inte tanker använda djuret på något oetiskt sätt och då gäller det inte bara jakt. Alldeles nyligen har vi startat en databas som ska göra det möjligt att spåra våra lejon, var de tar vägen i framtiden. Vi lägger ner ett stort arbete på att visa att säljer våra djur till bra ställen, säger Willi Jacobs. Men hur kan han veta att inte djurens säljs vidare och ändå hamnar i jaktindustrin? Nej, det kan han ju naturligvis inte veta säger han. – There are certain factors that are out of your control. And to hold me responsible for a lion that was born on my property the years ago, is really ridiculous. You know if it has gone through three different owners why should I carry the responsibility? Det är verkligen löjligt att påstå att jag ansvarig för ett lejon som sålts och köpts gång på gång. Varför skulle jag vara ansvarig för det, säger han. Nej, Willi Jacob är en av många lejonuppfödare i södra Afrika vill inte alls förknippas med jaktindustrin. Men både media och djurrättsorganisationer i södra Afrika kopplar ihop lejonuppfödning med jakt. Jag lämnar Ukutula och åker till George i södra Sydafrika för att träffa Chris Mercer och hans partner Bev Pervan, och blir entusiastiskt mottagen av hunden Cometh. Paret har startat ”Campaign Against Canned Hunting” – en organisation som nu finns i en rad länder. Canned hunting säger Chris Mercer är en sorts troféjakt där djuret på något sätt hindras från att fly. Det kan vara så att det skjuts i en inhägnad. Eller också är det vant vid människor och uppfattar inte människan som en fara. Det är en kritiserad jaktform, men helt laglig i Sydafrika. Och enligt Chris Mercer är det är de allra flesta lejonungar som föds upp med nappflaska av volontärer hamnar. – Wherever you have lion cubs in South Africa there you have canned hunting. Because if I can explain: the purpose of lion farming is to produce huntable targets. That's the whole business model. Adult lions are expansible to feed and as you could imagine once they reach huntible size they must be hunted. The idea that they could be accommodated somewhere where they could be retied and live to a ripple age eating up every profit they made for the owner when they were younger is of course recipe for insolvency. It is not a business plan so I would like your listeners to understand that the public relation put out by the lion farmers that there lion cubs will never be hunted and that they are used only for scientific research and that they will released back to the wild or retired all these are falsehood in order to conceal the ultimate fate of the cubs which is to be cruelly hunted most often by a bow and arrow. På det stora hela är själva poängen med att föda upp lejon att producera för jaktindustrin – inkomsterna från volontärarbete och turister är bara ett komplement till den verkliga inkomstkällan som är jakten, menar Chris Mercer. Men både uppfödarna och jaktfarmerna har ett intresse in att dölja det här. Hälften av turisterna och volontärerna skulle komma om de visste, samma sak med jägarna, det vill inte veta att de skjuter att tamt lejon. Visst, ett och annat lejon kanske säljs till något privat zoo i Dubai eller Abu Dhabi, men de allra flesta lejonungarna kommer att skjutas, ofta med pil och båge eller form av jakt som blivit allt populärare på senare tid. Det är stora pengar det handlar om. Jag letar på jaktsidor som har prislistor över vad det kostar att skjuta olika djur. 35 000 dollar eller drygt 300 000 kronor för en fullvuxen lejonhanne. Och ett riktigt fint lejon kan kosta upp till 50 000 dollar. Och djuren säljs i flera led, därför kan uppfödarna säga att de inte har något med jaktindustrin att göra säger Chris Mercer: – I have nothing to do with canned hunting, you can see I sold my lions to mr X and he hasn't hunted them, he has sold them to mr Y and as far as I know he hasn't hunted them, and if they get hunted by mr Z you can´t blame me it is not my fault, once the lions leave my possession they are no longer my responsibility. So this is not going to change the fundamental issue which is that the only market for an adult lion, which is expensive to feed and maintain, is the hunting industry. Och statistiken pekar på att han kan har rätt. Eftersom det afrikanska lejonet är bedömt som nära utrotningshotat regeleras och registreras all handel med döda och levande lejon. 2013 exporterades 52 levande lejon som fötts upp i fångenskap från Sydafrika, men samma år exporterades cirka 700 döda lejon eller delar av lejon som fötts i fångenskap och dödats i jakt. Men vad säger de svenska reseföretagen om påståendena om att djuren slutar i ett jakthägn? På Amzungo har man lutat sig mot att jakt tidigare har varit förbjudit i Zambia, till skillnad från Sydafrika. Men enligt tidningar i södra Afrika har den zambiska regeringen nu beslutat att tillåta jakt igen. – Vi vill ju inte att det ska finnas någon möjlighet att djuren som vi jobbar för att bevara hamnar i fel händer och kan bli del av det här, så då kommer vi ju verkligen få fundera på och ta mycket diskussioner med projektet vad det kommer att göra för att verkligen jobba emot att de här djuren kan bli inblandade på något sätt, säger Amzungos Lisa Alfredsson. Och Goxplores vd Fredrik Dahlberg säger att företaget tar helt avstånd från det som kallas canned hunting och att de farmer han skickar volontärer till skriftligen har försäkrat att de inte säljer till jaktindustrin. – Ja, och det finns canned hunting och det är fortfarande lagligt och det sker, men jag har fått försäkringar från de vi jobbar med att de sysslar inte med detta. Hade de gjort det hade vi inte sysslat med dem. Men kan man verkligen lita på det? Kan jag vara helt säker på att den lejonunge som jag kelat med inte kommer att skjutas av en rik jaktturist? Jag får kontakt med en anställd som vill vara anonym, men som jobbar på en av de farmer som är knutna till Alert, alltså det projekt där man uttryckligen säger sig föda upp för att sätta ut lejon till den vilda lejonstammen. – Det är ett fuskprojekt skriver den anställde till mig. – Hur kan du säga det, skriver jag tillbaka. – Var tror du all lejon tar vägen, när det har ätit sig stora. Det finns jägare som föredrar lejon i burar, får jag till svar. Vad säger vd Fredrik Dahlberg på Goxplore om det påståendet? – Det är nyheter för mig i så fall. Då skulle jag väldigt gärna vilja veta mer om det, om det kommer från Alerts som inte har några band med jakt, till och med de som ifrågasätter projekten säger att de inte är förknippade med jakt. Kaliber har sökt Alerts ansvariga via mejl med frågor om det här. Vi har dock inte fått något svar. Men en anställd som säger att djuren säljs till just canned hunting räcker inte som bevis för att säga att det är så. Däremot inser jag att frågan är stor i Sydafrika, jag hittar fler tidningsartiklar och det visar sig också att flera politiker engagerat sig i frågan. Och det är nu jag får tag på något intressant. En politiker i har ställt en fråga i The North West Provincial Govement, alltså en av delstatsparlamenteten i Sydafrika, om handel med lejon. Och det finns en förteckning över vart några av farmerna sålt sina djur. Det visar sig att Letsatsi, en farm som Goxplore skickar volontärer, har sålt till två jaktfarmer. ”Have a taste of a the south African hunting experince” skriver den ena jaktfarmen på sin hemsida och visar en film med sex leende jägare som skjuter bland annat lejon, ackompanjerat med pampig musik. Jag visar de här uppgifterna för Fredrik Dahlberg. – Då visar det sig att de har sålt en hel del. Och då tog jag fram de här ställena. – Och det var från Letsatsi? – Bägge är från Letsatsi. – Men det här tar jag gärna kopior på och tar upp med ägaren. – För det här var inget du visste? – Nej, absolut inte. – Förvånar det dig? – Ja, det gör det. När de säger att de inte säljer till jakt får man väl tro på det, men nu måste vi ju fråga om det här. Jag ringer Letsatsi för att få veta hur de har resonerat, men det tackar nej till att prata med mig. Det handlar om sammantaget 41 lejon. 2013 sålde Letsatsi ett lejon till en jaktfarm och 2014 sålde de 40 lejon vid fem olika tillfällen till en annan jaktfarm. – Men skulle volontärer verkligen betalat för det här om det hade vetat att djuren går till jakt? – Vi skulle inte tillhandhållit det här om vi hade vetat, och jag måste titta på det här, annars hade vi inte haft det här. Det säger sig självt. Men det slutar inte här. Det visar sig nämligen finnas ytterligare ett sätt att tjäna pengar på lejonen som föds upp i fångenskap. När jägaren har tagit trofén, det vill säga huvudet och skinnet, finns något värdefullt kvar: nämligen benen, själva skelettet. Det säljs, helt lagligt, till Asien, där det finns en efterfrågan på rovdjursben, något som används i naturmedicin som potenshöjande medel. Men även om det är lagligt väckte uppståndelse i Sydafrikansk media när det uppdagades att Letsatsi 2009 hade sålt lejonben till Laos. Men det här var något som Fredrik Dahlberg visste om. Lejonen dog av sjukdom säger han. ­– Det är beklämmande, men som sagt det var något som hände innan vi började syssla med det här projektet och de här lejonen dog av sjukdom. Bakom volontärresorna som säljs med argumentet att rädda Afrikas vilda lejon döljer sig alltså en lönsam industri, och få, om ens några, lejon släpps ut i det fria. Djuren utnyttjas för att få volontärer och turister att betala för att kela med dem och ta hand om dem. När de blir för stora och för farliga att hanteras av människor slutar det för många djur att de skjuts för nöjes skull av rika jaktturister. Kaliber har kunnat visa att det svenska reseföretaget Goxplore skickat volontärer till uppfödare som sålt sina djur till jaktfarmer. Hur gick det då för Frida Aronsson som funderade på att åka på en volontärresa för att göra en insats för djur och natur? – Jag valde att inte åka, utan började titta på annat i stället som kändes mer seriöst. Och jag avbröt väl egentligen för att jag fick lite mer kännedom vad som händer med uppfödda lejon och andra djur. Det hade varit väldigt hemskt att åka ner och tro att man gör något bra och sen visar det sig att djuren föds upp för att skjutas eller egentligen bara är kvar i inhägnaden resten av livet. När programmet är klart får jag ett mejl av Goxplores vd Fredrik Dahlberg där han skriver att de har avslutat samarbetet med Letsatsi och tagit bort det från sitt utbud. Reporter: Lena Pettersson Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se

Dalsland har liknats vid ett Sverige i miniatyr - här finns bördig jordbruksbygd, karga sprickdalslandskap och kalkrika skifferområden. Det omväxlande landskapet ger också upphov till en varierad svampflora och under veckan kommer mykologer från hela landet att finkamma trakterna runt den berömda akvedukten i Håverud i jakt på intressanta fynd och rariteter. Vår fältreporter Elin Lemel sände direkt ifrån mykologiveckan i Håverud. Guidade gjorde bland andra Jan Olsson från Göteborgs svampklubb. Mitt i centrala Tromsø i Norge ligger Prestvannet, som på många sätt är en typisk parkdamm. Längs stranden går en promenadslinga, här finns parkbänkar och pensionärer som matar änder med brödsmulor. Samtidigt ligger Prestvannet - precis som hela Tromsø - på en nordnorsk holme mellan höga fjäll. Änder och pensionärer spatserar mellan knotiga fjällbjörkar, gångvägen löper längs en hjortronmyr och här och där lyser fjällvioler gult i grönskan. Sjön är en märklig mix av kommunalt rekreationsområde och arktisk tundra, och just här häckar en mycket speciell fågel - smålommen. Den sover långa stunder, eller sitter stilla och låtsas vara en trädrot, men rätt vad det är kan den resa sig upp och dansa balett under höga tjut. Biologen och fotografen Fredrik Broms tog oss med på urban fågelskådning i Nordnorge. Döda ekar är som bekant till nytta för många organismer. En sådan art är den bredbandade ekbarkbocken. Ett långt namn, men själva skalbaggen är en vacker historia i svart och gult. Ekbarkborren för en tynande tillvaro på Djurgården i Stockholm, men på Nordens Ark i Bohuslän är man i färd med att försöka föda upp fler för att förstärka beståndet. I Kråkvinkeln denna vecka hörde vi Erik Kohlström - om något man kan bränna sig på! Programledare var Lasse Willén.

Den här veckan hittar vi fältreportern Lena Näslund i Sörmland med siktet inställt framför allt på getingar. Visste ni att det finns 51 olika getingarter i Norden? De allra flesta så kallat solitära getingar, där honan lägger ett ägg i varje cell. Bara 12 arter är sociala, alltså bygger hela samhällen - sådana vi oftast menar när vi säger geting. Den fridsamma bålgetingen hör till dem. Vår guide till steklarna är Urban Wahlstedt - en av författarna till den nya Nationalnyckeln om Steklar - Myror och getingar. Den vitryggiga hackspetten är en av våra mest ovanliga häckfåglar. Man kan räkna de häckande paren i Sverige på ena handens fingrar. I år dök ett par upp på en ö i Luleås skärgård. Hur går det för vitryggarna där? Vi får följa med Thomas Öberg när han besöker ön tillsammans med Mats Williamsson och Jan Bergström. Större Ekbock är en av våra mest hotade arter. Den finns bara på en handfull gamla solbelysta ekar i Halltorps hage på Öland. Som ett led i bevarandearbetet ska nu nya individer födas upp på Nordens Ark. I slutet av maj var entomologen Jonas Hedin och Nordens Arks vetenskaplige ledare Claes Andrén i Rogalin, i Polen och hämtade 15 hannar och 15 honor som nu ges bästa möjliga förutsättningar för att föröka sig. Dimitri Lennartsson berättar om pilgrimsfalkarna på Kristianstads vattentorn. För några veckor sedan hittades hanen och två ungar döda, någon vecka senare hittades ytterligare en unge död och det finns misstankar om att falkarna har blivit förgiftade Den planerade kalktäkten i Bunge på Gotland står just nu i centrum för en strid. Företaget Nordkalk AB har fått klartecken att inleda arbetet med ett nytt kalkbrott, men miljöorganisationer protesterar, eftersom de menar att verksamheten kommer att få förödande konsekvenser för naturen i området. Mer om saken hör du i Naturmorgon från den 9:e juli 2011. Programledare är Elin Lemel.

Påskaftonen går i grodans tecken. Vi ska besöka djurparken Nordens Ark i Bohuslän som belönats för sitt arbete att rädda hotade svenska groddjur. Programledaren Lena Näslund och fältreporter Anneli Megner Arn möter grodprofessorn Claes Andrén och lyssnar och tittar på både vanliga och sällsynta groddjur. Tillsammans med Christer Larsson besöker vi fågeln som blivit en symbol för arbetet med att rädda hotade arter - pilgrimsfalken, ett lyckat exempel. Hur det kommer att gå för vitryggsungarna som föds i djurparken är ännu en öppen fråga. Liksom ödet för en del av de vargungar som föds snart. De ska på prov adopteras bort till vargtikar i andra djurparker. Kommer djurparkernas djur oftare att sättas ut i det vilda i framtiden? Eftersom det är påskafton bjuder vi på en hel del påskägg också - förutom grodägg och dinosaurieägg tittar vi närmare på vad en borymmare kräver av sitt ägg. Ola Österström vid Linnéuniversitetet berättar om sin forskning kring äggskal.