Podcasts about tekniska museet

Reformationens religionsstrider och senare franska revolutionens omstörtande tankar gjorde att furstarna utvecklade metoder och organisationer för att övervaka undersåtarna. Verklig massövervakning kom först med första världskriget.Övervakningen har utvecklats i takt med hur kommunikationsteknikerna utvecklats. Först ut var brevspionaget, för att följas av övervakning av kommunikation via telegraf och senare telefoni. Med masskommunikation kom massövervakning.Rätten att förfoga över hemlig kunskap var länge ett furstligt privilegium – och privatlivet är historiskt sett en ny företeelse, väsentligt både yngre och bräckligare, än de hemliga statliga övervakningssystemen.I denna nymixade repris av avsnitt 126 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Andreas Marklund, historiker och forskningschef vid ENIGMA – Museum för post, tele och kommunikation i Köpenhamn, aktuell med boken Övervakningens historia – Från svarta kabinett till digital massövervakning.I England början av 1500-talets fick jungfrudrottningen Elisabeth I med hjälp av sin förste sekreterare sir Francis Walsingham att bygga upp en mångfacetterad övervakningsapparat riktad mot landets katoliker. Både mordkomplotter och planerade uppror kunde avslöjas med brevspionage.Första världskriget blev urfröet till den globala massövervakning som i nutidens digitala samhälle mer eller mindre har utvecklats till ett grundvillkor i tillvaron.Den demokratiska grundtanken och rättsstatens regelverk har gjort övervakningen till en paradox i det moderna samhället. Hur ska staten kunna skydda demokratin med odemokratisk övervakning?Bild: Telefontornet i Stockholm ca 1890, ledningar med rimfrost, Tekniska Museet, public domain.Musik: Taurus av Lance Conrad, Storyblock Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Guldbaggegalan reducerar publikantalet, Göteborgs filmfestival satsar på hypnos, Mjellby konstmuseum ska renoveras, piratkopiering av anime och manga och ny kritik mot Emily in Paris.

I podden Sveriges säkerhetschefer möter vi landets säkerhetschefer för att belysa yrkesrollen nu och framöver. Vi vänder oss till alla som brinner för säkerhet och trygghet och som vill säkra verksamhetens affär. I det här avsnittet träffar vi Agneta Sjöbom - eller Agge som hon vill kallas. Hon är relativt ny i sin roll som säkerhetschef och har färska ögon på branschen, som hon uppfattar som både mer rolig och ”bjussig” än hon hade förväntat sig. I dag är hon säkerhetsansvarig på Tekniska muséet och har gått tre säkerhetsutbildningar på två år. Hon känner att utbildningarna har gett henne ett lyckorus och att de andra kursdeltagarna skapat magi! I det här avsnittet berättar Agge om sin lite speciella bakgrund och om sitt spännande arbete på Sveriges största tekniska museum. Hon vill alltid se möjligheterna, älskar mötet med människor och säger att ”får jag verktyg så spinner jag loss”. Framför allt unnar hon sig att alltid ha roligt på jobbet!  

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Peter Skogh är vd för Tekniska Museet och samtalar här med Fredrik Torberger om framtidens edutainment med avstamp i den nysläppta rapporten Wow! Lustfyllt lärande.Att säkra kompetens som kan lösa framtidens problem handlar inte bara om rätt läroplaner - engagemang måste också väckas! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Reformationens religionsstrider och senare franska revolutionens omstörtande tankar gjorde att furstarna utvecklade metoder och organisationer för att övervaka undersåtarna. Verklig massövervakning kom först med första världskriget.Övervakningen har utvecklats i takt med hur kommunikationsteknikerna utvecklats. Först ut var brevspionaget, för att följas av övervakning av kommunikation via telegraf och senare telefoni. Med masskommunikation kom massövervakning.Rätten att förfoga över hemlig kunskap var länge ett furstligt privilegium – och privatlivet är historiskt sett en ny företeelse, väsentligt både yngre och bräckligare, än de hemliga statliga övervakningssystemen.I avsnitt 126 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Andreas Marklund, historiker och forskningschef vid ENIGMA – Museum för post, tele och kommunikation i Köpenhamn, aktuell med boken Övervakningens historia – Från svarta kabinett till digital massövervakning.I England början av 1500-talets fick jungfrudrottningen Elisabeth I med hjälp av sin förste sekreterare sir Francis Walsingham att bygga upp en mångfacetterad övervakningsapparat riktad mot landets katoliker. Både mordkomplotter och planerade uppror kunde avslöjas med brevspionage.Första världskriget blev urfröet till den globala massövervakning som i nutidens digitala samhälle mer eller mindre har utvecklats till ett grundvillkor i tillvaron.Den demokratiska grundtanken och rättsstatens regelverk har gjort övervakningen till en paradox i det moderna samhället. Hur ska staten kunna skydda demokratin med odemokratisk övervakning?Bild: Telefontornet i Stockholm ca 1890, ledningar med rimfrost, Tekniska Museet, public domain.Musik: Taurus av Lance Conrad, Storyblock Audio. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Tekniska framsteg gör att gränsen mellan människa och maskin börjar suddas ut. Hur kan moderna innovationer förändra livet för personer med normbrytande funktionsvariation? Hilda Eriksson, 23 år, har diagnosen dysmeli och saknar höger underarm. När hon var liten använde hon protes men trivdes aldrig riktigt med den. - Det kändes som att det hängde en stol från min överarm när jag hade den på mig. Jag har nästan bara dåliga minnen av att använda protes, säger hon. En dag, för tio år sen, tog hon av protesen och har aldrig satt på sig den igen. Men idag utvecklas nya, smidigare och mer funktionella proteser än när Hilda var liten. Skulle hon börja använda protes igen om hon fick en av allra senaste modell? Vi hör även världsledande forskaren Max Ortiz Catalan som utvecklar tankestyrda proteser på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Och så besöker programledarna Catrine Lundell och Anna Bergholtz utställningen Hyper Human på Tekniska Museet i Stockholm för att ta reda på hur ny teknik kan komma att påverka funkisvärlden i framtiden. Avsnittet är producerat av Moa Larsson. Reporter: Laura Wihlborg. Programmet gjordes av produktionsbolaget Ljudbang.

Hur hänger kunskapsmotstånd i historien ihop med dagens "fake news"? Och hur kan vi förhålla oss till utvecklingen av AI? Om de och många fler frågor samtalar Åsa Wikforss, författare, akademiledamot tillika professor i teoretisk filosofi med Arne Jarrick, författare tillika professor i historia verksam vid centrum för evolutionär kulturforskning hos Stockholms Universitet. Avstamp i vårt samtal tar vi hos Tekniska museet i Stockholm med hjälp av intendent Peter Du Rietz, föremålet och superdatorn "Connection Machine" med smeknamnet "Bellman".  Åsa Wikforss utkom nyligen med den populärvetenskapliga boken "Alternativa fakta – om kunskapen och dess fiender". Arne Jarrick utkom också nyligen med en populärvetenskaplig bok på ämnet kunskap med titeln "Det finns inga häxor – en bok om kunskap". 

Gäst i veckans avsnitt är Peter Du Rietz, producent på Tekniska Museet. Samtalet handlar om spelutställningen Play Beyond Play – varför museet gjort den, vad man får se och några små antydningar om vad som väntar i etapp två av utställningen som öppnar i höst. Har du synpunkter på samtalet, frågor eller förslag på vad […] The post #140 – Play beyond play – om Tekniska Museets spelutställning appeared first on Podcasten Digitalsamtal.

En av landets äldsta utställningar nyöppnar: Gruvan på Tekniska museet i Stockholm. I Klassikern går kulturredaktionens Mattias Berg tillbaka ned i sin barndoms spökhus. Jag minns bara en trappa, rakt ned i mörkret. Men var det här - eller till mumierna, på Medelhavsmuseet? Nu står jag hur som helst här igen. Kanske 50 år efter min första gravt skräckblandade förtjusning: vid vad som sedan dess blivit en av landets äldsta existerande utställningar. Invigd 1938, i samband med öppnandet av Tekniska museet vid Gärdet, har den fått vara kvar även nu när hela gruvdelen expanderat med en större modern sektion. Nyrenoverad i all sin matta malmglans. Med mig har jag intendenten Lars Paulsson, som ansvarat för nyöppningen. - Det här är gruvhissen - och den är då också från 1938. När man står i den och åker ned så får man en illusorisk upplevelse av att fara ned så där 150 meter ned i jorden. Det är en papprulle som rullar på utsidan... Men på den tiden hade vi vaktmästare som stod och körde den här hela dagarna, det har vi inte råd med längre. Så vi kör den bara vid vissa tillfällen, säger han. - Men vi ska gå ned den vanliga vägen: trappan, säger Intendenten Lars Paulsson. Vad är det som låter? - Ja, det är ljud här, av vatten som droppar. Det stora problemet förr i tiden var just med vatten som rinner till, grundvattnet. Att lära sig forsla upp det för att överhuvudtaget kunna bryta effektivt, säger han. - Och så stiger vi nu in i den första orten i gruvan... När man planerade det här tekniska museet såg man sig runt i världen, på andra museer naturligtvis. Och de tekniska museer som hade grundats vid den här tiden var Deutsches Museum i München och Museum of Science and Industry i Chicago. Och de hade en gruva som publikattraktioner. En mörk gång som man fick gå ned i, det var lite spännande. Så det här skulle liksom ingå i ett sådant här klassiskt tekniskt museum, säger Lars Paulsson. För det minns jag ju själv då, som liten, att det kändes ungefär som Spökhuset här. - Ja, det tycker jag är en bra liknelse. På något sätt är de här gruvorna lite besläktade med den typen av attraktioner som fanns på nöjesfälten: Spöktunneln, Blå tåget och Kärlekstunneln. Här är ju mörkt och kusligt... Det står människor inne i gångarna, jag kommer ihåg hur rädd jag var för dem - de har funnits länge, väl? - Ja, i lite olika upplagor, säger Lars Paulsson. Kan du beskriva dem, om vi går närmare? - I den här orten visas arbetet som tog vid efter att man eldat. När berget hade lossnat från väggarna. fick man ta loss med hjälp av spett och släggor och annat - och sedan lasta det. Och det är tre personer som står här. En man längst in, en ung pojke eller ung tjej, och längst fram står det en kvinna. Det här var ett typiskt brytningsarbete i en gruva vid mitten av 1800-talet. Många av de mindre gruvorna i Bergslagen var så kallade "bergsmannagruvor" där då hela familjen - hela hushållet - fick hjälpa till att arbeta, säger han. - Och det som är helt nygjort här är ansiktena, som ska kännas mer uttrycksfulla och realistiska. Så det är två konstnärer som arbetat just med att få det här uttrycket i ansiktet. Vad är det för uttryck ni har sökt? - Ja... Vi har bland annat tittat på gamla bilder... De ser ut som om de tänker på något annat, egentligen - och det kan man ju tänka sig när man håller på med ett sådant här tungt och hårt arbete, att man liksom befinner sig någon annanstans, säger Lars Paulsson. Har du själv, som intendent för den här utställningen, gått tillbaka och läst och sett gruvskildringar? Eller har du gått till väga för att skaffa dig kunskapen? - Jag har jobbat ganska länge på Tekniska museet - och ett av mina första uppdrag var just att visa gruvan för skolklasser. Och då blev jag helt besatt av att läsa in mig på allt jag hittade om gamla gruvor: åkte även runt i Sverige, besökte Falu koppargruva och Sala Silvergruva, säger han. Vad var det du blev besatt av? - Jag vet inte, jag tror det var lite som för dig. Det enda jag kommer ihåg från Tekniska museet som liten var Gruvan! Att det var någonting som var mörkt, att det var något ljus någonstans, någonting som... Det är spännande med underjorden. Vad sade du att det här var för något? - Det kallas för "skjutkoja". Och om man tittar härinne så är det väldigt kraftiga stockar sammansatta med hjälp av järnbeslag. Det ska då ge skydd för Skjutaren. Och så räknade man skotten, för att vara säker på att alla hade brunnit av ordentligt, säger Lars Paulsson. - På den här sidan har vi en docka som står och handborrar. Så såg ut det i slutet av 1800-talet, till och med början av 1900-talet. Det tog då ungefär åtta timmar att borra ett hål som var 80 centimeter djupt... - Och på 1940-talet kom en ny teknik, nya borrar. Tidigare hade borrarna varit stora och tunga och fick monteras på stora pelare - men nu kom lätta borrmaskiner, som kunde skötas av en person. Och en sådan person har vi stående här. Men senare skulle det ju visa att det här ger vibrationsskador: både i fingrar och på inre organ och så där. Vi kan lyssna på hur det lät med de maskinerna, säger han. Tror du att man kan få liknande insikter om vår teknik i dag, i till exempel gruvbrytning: att det vi tror är väldigt bra och säkert kommer man att skratta åt i framtiden? - Ja, det tror jag faktiskt. För om man tittar på gruvbrytning kan man se att det blir färre och färre människor som behövs hela tiden - och fler och fler maskiner, alltså en ständigt ökande mekanisering. Och varje gång som man gjort ett sådant här tekniksprång, har man ju tyckt att det var väldigt mycket bättre än tidigare. Jag tror att nästa utvecklingssteg i gruvor är att det inte kommer att vara några människor överhuvudtaget där nere: då kommer man se tillbaka på den tid när det fanns folk i gruvorna. Hur ser du på det att när ni visar äldre, förgången tid - blir det automatiskt någon sorts utvecklingsoptimism av det? - Jo, det blir det ju... Men om man tittar på allt industriarbete förr i tiden så var det ju egentligen ganska hemskt: oerhört många olyckor inträffade inom alla industrigrenar. Och särskilt hemskt var det säkert i gruvorna. Att vara under jorden, utan belysning och hantera sprängämnen, stå och borra för hand och allt det här. Det var ju en extrem miljö på många sätt, säger Lars Paulsson. Var det en svår fråga, internt på museet, om ni alls skulle bevara den här utställningen? - Nej, inte den här gången. För 20 år sedan, då vi skulle göra om, minns jag att det var det. Men nu har det liksom gått så långt med den här utställningen - och så har den ett sådant klassikervärde. Det är ju den enda utställningen här på museet som finns kvar sedan 30-talet. På något sätt lever Tekniska museets själ lite kvar här nere. Och alla vill bevara den, säger Lars Paulsson. Mattias Berg mattias.berg@sverigesradio.se

96% av världens befolkning har tillgång till mobiltelefon en infrastruktur som förbättrar människors livsvillkor, hälsa och medborgerliga rättigheter. Hopp i P1 är ett vetenskapsprogram med Torill Kornfeldt om allt som blivit bättre. Veckans solskenshistoria handlar om mobiltelefonernas genombrott i världen.I Sverige var de första mobiltelefonerna för trettio år sedan en kul grej, och internet betraktades som en fluga. Men i länder som inte hade vår trygga infrastruktur innebar teknologin en revolution. Kommunikationerna har blivit ett sätt för vanliga människor att bli en del av ekonomin och samhället.Idag har 96% av alla människor i världen tillgång till en mobiltelefon  även om de kanske inte äger en själv. Av världens allra fattigaste, de som lever på mindre än 1,25 dollar om dagen, har 90% procent tillgång till en mobil, enligt en undersökning från Världsbanken. På den afrikanska kontinenten finns det idag ungefär lika många mobilabonnemang som det finns människor.Med hjälp av funktioner som SMS har man byggt upp en enorm flora livsviktiga tjänster. Medborgare får hälsoupplysning, barnmorskor kan beställa födelseattest till barn som tidigare skulle ha fallit helt utanför alla samhälleliga system; myndigheter blir lättare att kommunicera med och så vidare. Den kenyanska jordbrukaren Catherine Mimona, berättar för det amerikanska nyhetsprogrammet PBS News Hour om appen som håller henne underrättad om marknadspriserna i Nairobi utan att hon själv behöver resa dit.Kerstin Borglin är föreståndare för Spider, ett samarbete mellan SIDA och KTH som arbetar med informationsteknologi i utvecklingsländer. Hon berättar om teknologioptimismen i östafrikanska länder som Kenya.Den riktigt stora framgångssagan är mobile banking - att kunna ladda in pengar i telefonen och skicka dem vart som helst. Den Kenyanska mobilvalutan M-pesa, som lanserades 2007, är bland de mest kända. Mer än hälften av befolkningen i Kenya använder den regelbundet och bland dem som lever på mindre än 1,25 dollar om dagen är den siffran omkring 70 procent. I slutet av programmet tipsar vi om utställningen "I'm alive mobil teknik på liv och död" som pågår till och med april 2017 på Tekniska Museet i Stockholm. Mer att läsa och lyssna påI Vetandets värld gjorde Märta Myrstener ett spännande program om mobile banking i Ghana. Marcus Hansson besökte ett svensktalande call-center i Senegal i ett program om Internet som en ekonomisk språngbräda för Afrika.När mobilbetalningar introducerades börajde korrupta kenyanska poliser ta emot mutor i m-pesa istället för i sedlar. Eftersom alla överföringar går att spåra blev ett stort antal poliser sedan fällda för mutbrott i en serie uppmärksammade rättsprocesser. Hör mer om fallen i BBCs radioprogram The Inquiry. (På engelska, liksom alla länkar nedan).SIDA driver bland annat projekt som arbetar för kvinnohälsa med hjälp av mobilen i till exempel Tanzania Brittiska The Guardian har nyligen skrivit om mobiltelefonernas betydelse för demokratiutveckling. Sajten Mentalfloss har en lättsmält lista på sex samhällsförbättringar som mobiltelefoner skapar  med ytterligare länkar att fördjupa sig i.

Marika i P4 handlar i dag om morgontrötthet. Vi undrar också om hur du som lyssnar hanterar tidiga morgnar? Hör och läs alla berättelser om hur olika vi är i livechatten! Hur möter du tidiga morgnar? Går du upp med solen och får uträttat alla ärenden innan klockan elva? Eller ställer du nio alarm och det känns som sju svåra år att stiga upp ur sängen? Det vill vi ta reda på i veckans Marika i P4. Med Marika Carlsson i programledarstolen och den inhoppande bisittaren Hasse Brontén vid sin sida har de bjudit in professorn i religionsvetenskap Christer Hedin för att reda ut om det är Luther som har präntat i oss att vara uppe med tuppen varför är morgontrötthet en last och inte en dygd? Stress- och sömnexperten Torbjörn Åkerstedt förklarar varför vissa personer lätt går upp på morgonen medan andra får kämpa. Mindfulness används för att varva ner, men vad kan morgontrötta göra för att varva upp?Gästar dem gör också sophämtaren Janne Svanedal  måste han vara morgonpigg för att klara av att stiga upp i ottan? Dessutom dyker vi ner i väckarklockans historia med hjälp av Nils Olander från Tekniska Museet.PROGRAMLEDARE: Marika CarlssonBISITTARE: Hasse BronténPRODUCENT: Maja ÅströmREDAKTÖR: Stina SämgårdWEBB OCH DIALOGREDAKTÖR: Ronnie Ritterland Missade du att höra av dig till oss?Vi finns på Facebook, Twitter och Instagram men det går också bra att MEJLA! marikaip4@sverigesradio.se

På tekniska museet reflekterar Stina och Lars Anders över mänsklighetens tekniska framsteg: är den tekniska utvecklingen bara av godo? Finns det några uppfinningar vi hellre skulle vara utan? Varför saknar Lars Anders 8-bits Nintendo? Varför behöver Stina en dator när Ulf Lundell nöjer sig med en skrivmaskin? Det här är vårens sista avsnitt, podden är tillbaka igen i höst. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

På önskemål från Janicke Johansen Hammer i Schweiz tränger Lyssnarklassikern in i skiftnyckelns universum. Ett klassiskt verktyg som från början uppfanns av en engelsman, men fick sin moderna form av den svenske uppfinnaren J. P. Johansson på slutet av 1800-talet. På flera språk heter den också något motsvarande engelsk nyckel, medan den på danska kan kallas för svensknyckel. Men skiftnyckeln kan också vara en symbol för inställningar i ett datorprogram, eller ett litet mordvapen i plast i sällskapsspelet Cluedo. Mattias Berg talar med teknikhistorikern Nina Wormbs på KTH i Stockholm och intendenten Magdalena Tafvelin Heldner på Tekniska Museet om verktygens förmåga att förlänga människas verkningsgrad. Och hur skiftnyckeln därmed blir en släkting till både datorn och rymdskeppet. I programmet hörs också ur radions arkiv dikten ”Verktyg i levande livet” av Siv Arb, i uppläsning av Pia Arnell, samt musikstycket ”Adjustable Wrench” av Michael Torke.

Berättelserna i dataspel bygger ofta på världslitteraturens klassiska historier, men som så ofta när ett nytt medium slår igenom så har själva sättet som historierna berättas förändrats. Dataspelen anklagas ofta för att vara våldsamma och blodiga, men redan Aristoteles kunde förklara varför vi uppskattar just sådana berättelser. På världens största dataspelsutställning Game On 2.0 som just nu visas på Tekniska Museet i Stockholm kan besökarna spela över 100 olika spel ur spelhistorien, allt från tidiga arkadspel som Donkey Kong och Pacman till dagens avancerade spel där man rör sig runt i olika virtuella världar. Vetenskapsradion Forum tog med teaterprofessorn Willmar Sauter och film- och dataspelsregissören Tobias Falk till utställningen för ett samtal om berättandet i dataspelen. Programledare är Urban Björstadius.

Vi pratar sjukdomar, böcker, rollspel, fantasy, Gamex och lite allt möjligt.Ladda ner avsnittet som en mp3:a, prenumerera via iTunes, eller använd dig av vår RSS. * * * * * * * SHOWNOTES! * * * * * * *Trumpeter och fanfarer! Magnus är tillbaka från Kreta/förkylning! Han har läst:• “Den hemliga historien" av Donna Tartt• “The Lies of Locke Lamora" av Scott Lynch• “Lord of Emperors” av Guy Gavriel Kay• “Batman: The Long Halloween" av Jeph Loeb & Tim Sale.Anders/undertecknad gillar tågjakten i slutet av The Lone Ranger som är i sann Buster Keaton-anda.Game On 2.0 på Tekniska Museet bör man inte missa! Den finns att besöka fram till 27 april 2014!Jättestora spelmässan Gamex hölls även i år på Kistamässan och det var större än någonsin. Och köerna till allt var längre än någonsin! Den finurliga runda kameran som just ploppat upp på Kickstarter och som Anders vill ha mer än zombies vill ha hjärnor heter Bubl.Och hör och häpna - bokhataren Anders kommer med ett boktips! "S." verkar vara en metaroman av den knepigare sorten, påhittad av J.J.Abrams och skriven/skapad av Doug Dorst. Så här ser den ut och här finns den att beställa.Texten på Reddit om hur läskigt perfekt människokroppen är som Ivan pratar om är sannerligen läsvärd.Folding@Home som sedermera blev “Life with Playstation" avslutades 2012 men lever vidare som typ skärmsläckare eller nåt.Vill du vika proteinstrukturer och rädda världen är Fold.it något för dig!Går du istället igång mer på att matcha DNA-seklvenser mellan djur och människor? Ja, då kanske Phylo är just din grej!Bonustips!Stockholm Robot Championship hålls nu på lördag på Tekniska Museet. Undertecknad ska försöka vara där!Till sist: Ivan tipsar: Nazis with cats!Hej.// Undertecknad.

Är man inte ganska trött på klyschiga skjutspel och mossiga plattformslir? Men vad händer egentligen när spelföretagen tänker utanför mallen och skiter fullständigt i hur ett spel förväntas vara? Spännande grejer, det är vad som händer! Vi får prova på att vara grävlingmamma, skogspromenera genom svensk folklore och bråka med envisa spelvärldens mest envisa berättarröst. Vi gästas av Simon Flesser från Simogo (Sneak Beat Bandit ,Year Walk och nu senast Device 6) som berättar om tänket bakom ett spelskapande där dom med varje nytt spel tar sig an en outforskad genre.    Dessutom så besöker vi världens största spelutställning, Game On 2.0, på Tekniska Museet i Stockholm och provar allt från klassiker som Pong till superkrångliga Steel Battalion och storspel som  World of Warcraft.  Missa inte bildspelet ovan! I recensionerna råder monstersamlarmani, det delas nämligen ut betyg till Pokémon X & Y och Skylanders: Swapforce. Veckans panel består av Susanne Möller, Johan Hallstan och Victor Leijonhufvud. Men vi hör så klart Samson Wiklund också! Han fortsätter sin resa i spelföreteelsernas värld och lär oss allt vi behöver veta om den sköna konsten att göra dubbelhopp. Du hör P3 Spel med Angelica Norgren, lördag 14.03 i P3.