Podcasts about vagga

Vad är skillanden mellan att vara nörd och passionerad? Vagga dig till ro med samtalet som vandrar mellan topplistan på nördar, penismemory, lustdödande skolsystem och likaklädda par i overaller..     Kontakt: hello@poddagency.com   Natti, Natti är en produktion av Poddagency

This is Part 165 of my recital of the "Tipiṭaka," the "Three Baskets" of pre-sectarian Buddhism, as translated into English from the original Pali Language. In this episode, we'll continue reading "Mahāvagga V," from the "Vinaya Piṭaka," the first of the three "Piṭaka," or "Baskets." "Mahāvagga" literally means "Great Division."

This is Part 164 of my recital of the "Tipiṭaka," the "Three Baskets" of pre-sectarian Buddhism, as translated into English from the original Pali Language. In this episode, we'll continue reading "Mahāvagga V," from the "Vinaya Piṭaka," the first of the three "Piṭaka," or "Baskets." "Mahāvagga" literally means "Great Division."

This is Part 163 of my recital of the "Tipiṭaka," the "Three Baskets" of pre-sectarian Buddhism, as translated into English from the original Pali Language. In this episode, we'll continue reading "Mahāvagga V," from the "Vinaya Piṭaka," the first of the three "Piṭaka," or "Baskets." "Mahāvagga" literally means "Great Division."

This is Part 162 of my recital of the "Tipiṭaka," the "Three Baskets" of pre-sectarian Buddhism, as translated into English from the original Pali Language. In this episode, we'll begin reading "Mahāvagga V," from the "Vinaya Piṭaka," the first of the three "Piṭaka," or "Baskets." "Mahāvagga" literally means "Great Division."

This is Part 161 of my recital of the "Tipiṭaka," the "Three Baskets" of pre-sectarian Buddhism, as translated into English from the original Pali Language. In this episode, we'll finish reading "Mahāvagga IV," from the "Vinaya Piṭaka," the first of the three "Piṭaka," or "Baskets." "Mahāvagga" literally means "Great Division."

This is Part 160 of my recital of the "Tipiṭaka," the "Three Baskets" of pre-sectarian Buddhism, as translated into English from the original Pali Language. In this episode, we'll continue reading "Mahāvagga IV," from the "Vinaya Piṭaka," the first of the three "Piṭaka," or "Baskets." "Mahāvagga" literally means "Great Division."

This is Part 159 of my recital of the "Tipiṭaka," the "Three Baskets" of pre-sectarian Buddhism, as translated into English from the original Pali Language. In this episode, we'll continue reading "Mahāvagga IV," from the "Vinaya Piṭaka," the first of the three "Piṭaka," or "Baskets." "Mahāvagga" literally means "Great Division."

This is Part 158 of my recital of the "Tipiṭaka," the "Three Baskets" of pre-sectarian Buddhism, as translated into English from the original Pali Language. In this episode, we'll continue reading "Mahāvagga IV," from the "Vinaya Piṭaka," the first of the three "Piṭaka," or "Baskets." "Mahāvagga" literally means "Great Division."

This is Part 157 of my recital of the "Tipiṭaka," the "Three Baskets" of pre-sectarian Buddhism, as translated into English from the original Pali Language. In this episode, we'll begin reading "Mahāvagga IV," from the "Vinaya Piṭaka," the first of the three "Piṭaka," or "Baskets." "Mahāvagga" literally means "Great Division."

This is Part 156 of my recital of the "Tipiṭaka," the "Three Baskets" of pre-sectarian Buddhism, as translated into English from the original Pali Language. In this episode, we'll finish reading "Mahāvagga III," from the "Vinaya Piṭaka," the first of the three "Piṭaka," or "Baskets." "Mahāvagga" literally means "Great Division."

This is Part 155 of my recital of the "Tipiṭaka," the "Three Baskets" of pre-sectarian Buddhism, as translated into English from the original Pali Language. In this episode, we'll continue reading "Mahāvagga III," from the "Vinaya Piṭaka," the first of the three "Piṭaka," or "Baskets." "Mahāvagga" literally means "Great Division."

This is Part 154 of my recital of the "Tipiṭaka," the "Three Baskets" of pre-sectarian Buddhism, as translated into English from the original Pali Language. In this episode, we'll continue reading "Mahāvagga III," from the "Vinaya Piṭaka," the first of the three "Piṭaka," or "Baskets." "Mahāvagga" literally means "Great Division."

This is Part 153 of my recital of the "Tipiṭaka," the "Three Baskets" of pre-sectarian Buddhism, as translated into English from the original Pali Language. In this episode, we'll begin reading "Mahāvagga III," from the "Vinaya Piṭaka," the first of the three "Piṭaka," or "Baskets." "Mahāvagga" literally means "Great Division."

This is Part 152 of my recital of the "Tipiṭaka," the "Three Baskets" of pre-sectarian Buddhism, as translated into English from the original Pali Language. In this episode, we'll finish reading "Mahāvagga II," from the "Vinaya Piṭaka," the first of the three "Piṭaka," or "Baskets." "Mahāvagga" literally means "Great Division."

This is Part 151 of my recital of the "Tipiṭaka," the "Three Baskets" of pre-sectarian Buddhism, as translated into English from the original Pali Language. In this episode, we'll continue reading "Mahāvagga II," from the "Vinaya Piṭaka," the first of the three "Piṭaka," or "Baskets." "Mahāvagga" literally means "Great Division."

This is Part 150 of my recital of the "Tipiṭaka," the "Three Baskets" of pre-sectarian Buddhism, as translated into English from the original Pali Language. In this episode, we'll continue reading "Mahāvagga II," from the "Vinaya Piṭaka," the first of the three "Piṭaka," or "Baskets." "Mahāvagga" literally means "Great Division."

This is Part 149 of my recital of the "Tipiṭaka," the "Three Baskets" of pre-sectarian Buddhism, as translated into English from the original Pali Language. In this episode, we'll continue reading "Mahāvagga II," from the "Vinaya Piṭaka," the first of the three "Piṭaka," or "Baskets." "Mahāvagga" literally means "Great Division."

This is Part 148 of my recital of the "Tipiṭaka," the "Three Baskets" of pre-sectarian Buddhism, as translated into English from the original Pali Language. In this episode, we'll continue reading "Mahāvagga II," from the "Vinaya Piṭaka," the first of the three "Piṭaka," or "Baskets." "Mahāvagga" literally means "Great Division."

This is Part 147 of my recital of the "Tipiṭaka," the "Three Baskets" of pre-sectarian Buddhism, as translated into English from the original Pali Language. In this episode, we'll continue reading "Mahāvagga II," from the "Vinaya Piṭaka," the first of the three "Piṭaka," or "Baskets." "Mahāvagga" literally means "Great Division."

This is Part 146 of my recital of the "Tipiṭaka," the "Three Baskets" of pre-sectarian Buddhism, as translated into English from the original Pali Language. In this episode, we'll continue reading "Mahāvagga II," from the "Vinaya Piṭaka," the first of the three "Piṭaka," or "Baskets." "Mahāvagga" literally means "Great Division."

This is Part 145 of my recital of the "Tipiṭaka," the "Three Baskets" of pre-sectarian Buddhism, as translated into English from the original Pali Language. In this episode, we'll begin reading "Mahāvagga II," from the "Vinaya Piṭaka," the first of the three "Piṭaka," or "Baskets." "Mahāvagga" literally means "Great Division."

This is Part 144 of my recital of the "Tipiṭaka," the "Three Baskets" of pre-sectarian Buddhism, as translated into English from the original Pali Language. In this episode, we'll finish reading "Mahāvagga I," from the "Vinaya Piṭaka," the first of the three "Piṭaka," or "Baskets." "Mahāvagga" literally means "Great Division."

This is Part 143 of my recital of the "Tipiṭaka," the "Three Baskets" of pre-sectarian Buddhism, as translated into English from the original Pali Language. In this episode, we'll continue reading "Mahāvagga I," from the "Vinaya Piṭaka," the first of the three "Piṭaka," or "Baskets." "Mahāvagga" literally means "Great Division."

Vi inleder veckans avsnitt med investeringscaset i Svedbergs Group. Precis hemkommen efter besök hos bolagets produktion i Dalstorp och Sveriges vagga delar analytiker Markus Almerud med sig om sina tankar. Vi följer upp tidigare poddavsnitt med en diskussion kring HAKI Safety och vilka spaningar analytiker Mathias Carlson tagit med sig från deras kapitalmarknadsdag. Avslutningsvis ger Ludvig Svensson en uppdatering kring Diamyd som är i färd med att stärka kassan inför fortsatta fas 3 studier. Vi diskuterar även diabetasmarknaden i stort och vart bolaget är på väg. Tune in!

This is Part 142 of my recital of the "Tipiṭaka," the "Three Baskets" of pre-sectarian Buddhism, as translated into English from the original Pali Language. In this episode, we'll continue reading "Mahāvagga I," from the "Vinaya Piṭaka," the first of the three "Piṭaka," or "Baskets." "Mahāvagga" literally means "Great Division."

This is Part 141 of my recital of the "Tipiṭaka," the "Three Baskets" of pre-sectarian Buddhism, as translated into English from the original Pali Language. In this episode, we'll continue reading "Mahāvagga I," from the "Vinaya Piṭaka," the first of the three "Piṭaka," or "Baskets." "Mahāvagga" literally means "Great Division."

This is Part 140 of my recital of the "Tipiṭaka," the "Three Baskets" of pre-sectarian Buddhism, as translated into English from the original Pali Language. In this episode, we'll continue reading "Mahāvagga I," from the "Vinaya Piṭaka," the first of the three "Piṭaka," or "Baskets." "Mahāvagga" literally means "Great Division."

This is Part 139 of my recital of the "Tipiṭaka," the "Three Baskets" of pre-sectarian Buddhism, as translated into English from the original Pali Language. In this episode, we'll continue reading "Mahāvagga I," from the "Vinaya Piṭaka," the first of the three "Piṭaka," or "Baskets." "Mahāvagga" literally means "Great Division."

This is Part 138 of my recital of the "Tipiṭaka," the "Three Baskets" of pre-sectarian Buddhism, as translated into English from the original Pali Language. In this episode, we'll continue reading "Mahāvagga I," from the "Vinaya Piṭaka," the first of the three "Piṭaka," or "Baskets." "Mahāvagga" literally means "Great Division."

This is Part 137 of my recital of the "Tipiṭaka," the "Three Baskets" of pre-sectarian Buddhism, as translated into English from the original Pali Language. In this episode, we'll continue reading "Mahāvagga I," from the "Vinaya Piṭaka," the first of the three "Piṭaka," or "Baskets." "Mahāvagga" literally means "Great Division."

This is Part 136 of my recital of the "Tipiṭaka," the "Three Baskets" of pre-sectarian Buddhism, as translated into English from the original Pali Language. In this episode, we'll continue reading "Mahāvagga I," from the "Vinaya Piṭaka," the first of the three "Piṭaka," or "Baskets." "Mahāvagga" literally means "Great Division."

This is Part 135 of my recital of the "Tipiṭaka," the "Three Baskets" of pre-sectarian Buddhism, as translated into English from the original Pali Language. In this episode, we'll continue reading "Mahāvagga I," from the "Vinaya Piṭaka," the first of the three "Piṭaka," or "Baskets." "Mahāvagga" literally means "Great Division."

This is Part 134 of my recital of the "Tipiṭaka," the "Three Baskets" of pre-sectarian Buddhism, as translated into English from the original Pali Language. In this episode, we'll continue reading "Mahāvagga I," from the "Vinaya Piṭaka," the first of the three "Piṭaka," or "Baskets." "Mahāvagga" literally means "Great Division."

This is Part 133 of my recital of the "Tipiṭaka," the "Three Baskets" of pre-sectarian Buddhism, as translated into English from the original Pali Language. In this episode, we'll continue reading "Mahāvagga I," from the "Vinaya Piṭaka," the first of the three "Piṭaka," or "Baskets." "Mahāvagga" literally means "Great Division."

This is Part 132 of my recital of the "Tipiṭaka," the "Three Baskets" of pre-sectarian Buddhism, as translated into English from the original Pali Language. In this episode, we'll continue reading "Mahāvagga I," from the "Vinaya Piṭaka," the first of the three "Piṭaka," or "Baskets." "Mahāvagga" literally means "Great Division."

This is Part 131 of my recital of the "Tipiṭaka," the "Three Baskets" of pre-sectarian Buddhism, as translated into English from the original Pali Language. In this episode, we'll continue reading "Mahāvagga I," from the "Vinaya Piṭaka," the first of the three "Piṭaka," or "Baskets." "Mahāvagga" literally means "Great Division."

This is Part 130 of my recital of the "Tipiṭaka," the "Three Baskets" of pre-sectarian Buddhism, as translated into English from the original Pali Language. In this episode, we'll begin reading "Mahāvagga I," from the "Vinaya Piṭaka," the first of the three "Piṭaka," or "Baskets." "Mahāvagga" literally means "Great Division."

Den finlandssvenska lyrikskatten är stor och betydelsefull. Maria Küchen reflekterar över en rik poesi som skrivs på ett ifrågasatt språk. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2018-01-22.2015 debuterade den finlandssvenska poeten Martina Moliis-Mellberg med diktsamlingen ”A”, en prosalyrisk triptyk som skildrar längtan efter överskridande och förvandling.Titanen som bär upp himlen på sina axlar längtar efter att vara något annat än det han är. Dykaren Jacques Costeau vill bli en haj. En älskande vill bli en del av sin älskades kropp.Den älskade har en stjärnas namn, Alfa Cassiopeia. ”Blommorna klöser sig fram över huden” står det i 'A', ”och Alfa Cassiopeia börjar prata i sömnen, hon skriker och vänder sig i förtvivlan medan huden hotar att spricka.”Att försöka tala, kan vara att gå sönder – särskilt om språket som åläggs dig inte är ditt eget.finlandssvensk dikt har central betydelse ­– för Finland generellt, för svenskan i Finland, och för svenska språket och svensk poesi i allmänhet.Hösten 2017 intervjuades Martina Moliis-Mellberg i Sisuradio, Sveriges Radios programavdelning för finskspråkiga och finländare i Sverige. Hon berättade att finskan för henne, hela livet, har varit någonting hon har skämts över att hon inte kan. Först när hon flyttade från Finland till Malmö började hon se finskan som en möjlighet i stället för ett misslyckande.Diktsamlingen ”A” fick strålande kritik just för språkkänslan, men i Martina Moliis-Mellbergs hemland Finland krymper rummet för hennes språk, svenskan.Språk är identitet, och språkets kärnved är dess poesi. Relationen mellan språk, identitet och dikt är intim. Så när finlandssvenska poeter berättar om sin relation till finskan, berättar det också något om läget för svensktalande i Finland generellt.Svensktalande i Finland är inte alltid bra på finska. Det borde de bli, eller också borde de flytta ”hem” till ett Sverige där de inte har några rötter, enligt sannfinländare och röster inom finskhetsförbundet. Finskhetsförbundet är en drygt hundra år gammal sammanslutning, som idag strävar efter att avskaffa den officiella tvåspråkigheten i Finland.Effekten skulle bli förödande – för svenskspråkiga medier, för den svenska modersmålsundervisningen i Finlands skolor, för finlandssvensk poesi.Redan idag är den marginaliserad, inom den i sig alltmer marginaliserade finlandssvenskan. Det är inte främst dikt som de svenskspråkiga i Finland läser.Men finlandssvensk dikt har central betydelse ­– för Finland generellt, för svenskan i Finland, och för svenska språket och svensk poesi i allmänhet.Texten till Finlands nationalsång ”Maamme”, är en översättning från det finlandssvenska originalet ”Vårt land” av Johan Ludvig Runeberg. Dikten är hämtad ur hans massiva diktepos Fänrik Ståls sägner från 1848:”Ej lyfts en höjd mot himlens rand, ej sänks en dal, ej sköljs en strand, mer älskad än vår bygd i nord, än våra fäders jord” – det är långt från Runebergs klassiskt rimmade nationalism, till den kosmiskt himlastormande världsmedborgaren i Edith Södergrans dikter, som chockerade sin omvärld med sin kullkastande modernism ett drygt halvsekel senare.”Mannen har icke kommit, har aldrig varit, skall aldrig bli” skrev Södergran i debutboken 'Dikter' 1916. ”Vi äro alla krigarinnor, hjältinnor, ryttarinnor, 
… vi äro de minst väntade och de djupast röda, 
tigerfläckar, spända strängar, stjärnor utan svindel.”Från Edith Södergran och framåt har dikten i det svensktalande Finland omdefinierat svenska språkets gränser. Finlandssvenskan betraktas ofta som en ”renare” och mer omsorgsfullt bevarande svenska än rikssvenskan, men det betyder inte att finlandssvensk dikt är konservativ, tvärtom.1922, året före Edith Södergrans död, debuterade Gunnar Björling, en av modernismens mest estetiskt radikala poeter. ”Jag blev barn, förrän jag blev vuxen | och som vuxen blev jag barn | jag skrattar alla dar. | Nu blommar luften | och morgonflugan vaknar.” Så skrev Björling i sin tredje diktsamling ”Kiri-Ra!” Från 1930. Hans tidiga dikter utstrålar en livsglädje som går igen hos finlandssvenska Eva-Stina Byggmästar åttio år senare:”Vi såg på soliga platser / de mest förtjusande / palmer i skrattgrönt / lyckogrönt, sagogrönt” – skrev Byggmästar 2010 i ”Vagga liten vagabond”.Björlings och Byggmästars röster blir förväxlingsbara, och det har sagts även om Martina Moliis-Mellberg att hon gör det svåra lätt. Men den finlandssvenska poesin talar självklart inte med en enda entydig röst, eller med ett enda språk.Hos Cia Rinne, i böcker som ”Zarzoum” från 2001 och ”Notes for soloists” som kom åtta år senare, glider dikten mellan engelska, tyska, franska och franska. Rinne är född i en finlandssvensk familj i Göteborg och uppvuxen i Tyskland. Hon kan tyckas befinna sig ljusår från den snävt inringade bildliga och bokstavliga finlandssvenska geografin. Just detta är en likhet mellan Edith Södergran och Cia Rinne.Kanske är det karaktäristiskt för poesi generellt, att poeterna rör sig mellan språk och länder i försök att trotsa konventioner och gränser. Kanske å andra sidan inte. Kanske har överskridandets poetik börjat formuleras på allvar först de senaste hundra åren, när de exkluderades röster har tagit plats i skrift och dikt – de som inte är män, inte är heterosexuella, inte är vita.Perera jämförs med Tikkanen, inte med Farrokhzad, men kärnan i hans dikt är utsatthet på grund av rasism”White monkey” heter den finlandssvenska debutanten Adrian Pereras debutdiktsamling, som hösten 2017 belönades med svenska Yles litteraturpris. Boken har likheter med Athena Farrokhzads uppmärksammade debut ”Vitsvit” från 2013. Både hos Farrokhzad och Perera finns ett röstspel mellan livsöden som benämns på liknande vis – pojken, mamman, pappan, mormodern.Dessa livsöden i Pereras bok, säger Svenska Yles jury, ”skildrar allmängiltiga teman som hudfärg, utanförskap och gemenskap. I Märta Tikkanens anda skriver Perera om något till synes djupt personligt som tvingar läsaren att lyssna och begrunda.”Perera jämförs med Tikkanen, inte med Farrokhzad, men kärnan i hans dikt är utsatthet på grund av rasism, en tematik som Tikkanen aldrig har avsökt. Med kraft skriver Pereira in sig i en internationell samtida vithetskritik:”Min vän säger att vitheten fyller hen med skam.” står det i ”White Monkey”.”'Det är jag som förstör världen. Allt är mitt fel. Allt.' Vi talar inte mer om min mor eller mig. Det är klart att min än behöver trösten mest.”Det handlar om vit bräcklighet och vita tårar – men finlandssvenskan, och den kulturella identitet som inringas av finlandssvenskan, blir i Yles prismotivering primär.Yle är Finlands public service-bolag för radio och teve. Nedskärningar inom Svenska Yles verksamhet de senaste åren oroar de svenskspråkiga i Finland. Finlandssvenska talas av fem procent av Finlands invånare, och dessa fem procent får kontinuerligt sitt språkliga existensberättigande ifrågasatt. Behövs finlandssvenskan?Frågan är försåtlig. Språk är en central bärare av identitet. Att ifrågasätta finlandssvenskan, innebär att även de som talar finlandssvenska ifrågasätts."Suomessa puhutaan suomea" hävdar finskhetsförbundet. I Finland talar vi finska. Och i Sverige, enligt moderaternas partiledare, talar vi svenska.Att säga så, är att ifrågasätta människors existensberättigande. I ett land talas alltid flera språk, och vi är våra språk.Behärskar du inte språket som du förväntas använda för att beskriva dig själv och dina sammanhang, då blir det svårt att överhuvudtaget förstå vem du är.Finlandssvensk poesi behöver ses i det ljuset: som ett sätt att fortsätta existera genom att skapa, upprätthålla och ständigt nyskapa ett språk.Maria Küchen, författare och kritiker Maria Küchen tipsar om 5 favoritdiktsamlingar av finlandssvenska författare:Katarina Gäddnäs: "Venuspassagen" (Schilds & Söderströms 2005)Agneta Enckell: "Inte ett ord (jag är naken)" (Schilds & Söderströms 2014)Edith Södergran: "Dikter" (Schildts 1916)Martina Moliis-Mellberg: "A" ( Schilds & Söderströms 2015, Modernista 2017) "7" (Schilds & Söderströms 2017 )Solveig von Schoultz: "Ett sätt att räkna tiden" (Alba 1989)

I det här avsnittet får vi en hint om hur vin kan ha smakat för tusentals år sedan. Vi är i Georgien, vinets vagga. 8000 års erfarenhet av vinmakning. Vad kan gå fel? Jo, våra smaklökar är felkalibrerade. Kommersiella viner har format dem. Det här är annorlunda, djupt, och smakrikt. Och framför allt, spännande. Vi provar:Sparkling Kisi Pet Nat 2021 Art.nr. 58057 Pris. 394krMildiani Mtsvane Sparkling 2015 Art.nr. 55224 Pris. 394krBaia's wine Tsolikouri Qvevri 2019 Art.nr. 57955 Pris.296krBaia's wine Krakhuna 2021 Art.nr. 53785 Pris. 299krGeorgian Sun Rkatsiteli Mtsvane 2018 Art.nr.52376 Pris. 149krTwins Wine cellar Qvevris Kisi naturvin 2018 Art.nr. 59248 Pris. 179krTwins Wine cellar Khikhvi Qvevri 2018 Art.nr. 90553 Pris. 149krGeorgian Orange wine 2020 Art.nr. 91214 Pris. 139krMildiani Qvevri Bouquet Rkatsiteli 2019 Art.nr. 93364 Pris. 199krVazisubani Estate KIsi Qvevri Orange wine 2018 Art.nr. 58023 247krVazisubani Estate Kakhetian ;tsvane Qvevri orange 2019 Art.nr. 58094 Pris. 247krVine Ponte Rkatsiteli Qvevri 2018 Art.nr. 58354 Pris. 296krGeorgian Sun Saperavi Aleksandrouli 2020 Art.nr. 55648 Pris. 149krTwin wine cellars Saperavi 2020 Art.nr. 55136 Pris. 198krSanavardo Shiraz Qvevri Naturvin 2019 Art.nr. 58355 Pris.247krVazisubani Estate Saperavi Qvevri Naturvin 2020 Art.nr. 50036 Pris. 247kr

Ajahn Nissarano discusses AN1.11-20 Nivaranappahana Vagga Sutta - Abandoning the Hindrances and AN5.193 Saṅgārava Sutta - with Saṅgārava. Click here to read AN1.11-20 Nivaranappahana Vagga Sutta. Click here to read AN5.193 Sangarava Sutta. Please support the BSWA in making teachings available for free online via Patreon. To find and download more precious Dhamma teachings, visit the BSWA teachings page: https://bswa.org/teachings/, choose the teaching you want and click on the audio to open it up on Podbean. Copyright Buddhist Society of Western Australia www.bswa.org  

Ajahn Moneyyo recites the Pārāyana Vagga in the Sutta Nipāta (Verses 1038 ff), one of the oldest parts of the Pali Canon. 16 Brahmin spiritual seekers visit the Buddha and ask him profound questions in verse about bondage and liberation. The unifying theme is going beyond, or crossing over – Crossing the floods (of sensuality, becoming, views and ignorance), crossing over birth and old age, crossing over attachment to the world – With the purpose to instruct and inspire us to do the same. The Pārāyana Vagga – “The Chapter on the Way to the Beyond” already existed as collection during the time of the Buddha and was memorized and chanted by monastics and laypeople, for eg. by Nandamātā, the Buddha's foremost female lay disciple in deep meditation. See for eg. https://www.dhammatalks.org/suttas/AN/AN7_50.html Sometimes monks would discuss the meaning of the Verses, give different interpretations and then go to ask the Buddha about it: https://www.dhammatalks.org/suttas/AN/AN6_61.html Sometimes the Buddha would quote some of the Verses and give a detailed explanation himself: https://www.dhammatalks.org/suttas/AN/AN3_32.html https://www.dhammatalks.org/suttas/AN/AN4_41.html A free translation of the whole Sutta Nipāta is available here: https://www.dhammatalks.org/ebook_index.html#suttanipata https://www.dhammagiri.net https://www.youtube.com/channel/UCJINt0JJBfFm_x0FZcU9QJw https://tinyletter.com/dhammagiri/archive https://open.spotify.com/show/0SHWfWEGkO8OAtSWNJlqyD https://podcasts.apple.com/us/podcast/dhammagiri-buddhist-podcasts/id1534539834 .

Tak sepantasnya sesorang bergelut dengan hal hal rendahan Tak sepatutnya bergumul dengan kelengahan Tak semestinya berpegang pada pandangan keliru Tak seyogianya menjadi pengeruh dunia Pada kesempatan ini, Bhante akan menjelaskan temtang apa itu hal rendahan, kelengahan, pandangan keliru, dan pengeruh dunia.

När organiserades vikingatidens samhälle? Lotta Gröning samtalar med Kristina Ekero Eriksson som är vetenskapsjournalist och arkeolog. I sin bok Vikingatidens vagga berättar hon om handelsvägar, segelfartyg och utveckling av järnsmide och vapen, och om hur krigarna rustades med raseriet som grund och stridstekniken som vapen.

Welcome back to the Sutta Meditation Series Podcast. In today's session, we look at Dhammapada Verse 354 and the STORY OF SAKKA'S QUESTIONS TO THE BUDDHA. The devas of the Tavatimsa realm had questions that they had difficulty coming to the correct answers, so they went with Sakka, King of the Devas to see the Buddha in order to resolve these questions. This story is a strong reminder that we must lean towards the Noble Dhamma, as it is the best of gifts, tastes and delights. And Sakka reminds us that sharing the merit when Dhamma is offered (or for any good deed) is welcome and much needed for all sentient beings. The Buddha's words: “Sabbadānaṁ dhammadānaṁ jināti, Sabbarasaṁ dhammaraso jināti; Sabbaratiṁ dhammarati jināti, Taṇhakkhayo sabbadukkhaṁ jināti.” “The gift of Dhamma excels all gifts. The taste of Dhamma excels all tastes. The delight of Dhamma excels all delights. The destruction of craving conquers all suffering” Other suttas that are mentioned directly or indirectly in this talk: – Brāhmaṇadhammayāga Sutta (Iti 100) – Dhammānudhammapaṭipanna Sutta (Iti 113) – Dhammassavana Sutta (AN 5.202) – Paṭiccasamuppāda Sutta (SN 12.1) – Samādhibhāvanā Sutta (SN 22.5) – Loka Sutta (Ud 3.10) – Bālapaṇḍita Sutta (SN 12.19) To read the full chapter (Taṇhā Vagga) of the Dhammapada - https://suttacentral.net/dhp334-359/en/sujato The video of this talk has been published to the Sutta Meditation YouTube channel - https://www.youtube.com/watch?v=z3lmhzorOp0 AND on Spotify as a video podcast Blessings of the Triple Gem. Theruwan saranai --- Send in a voice message: https://anchor.fm/suttameditationseries/message

Welcome back to the Sutta Meditation Series Podcast. In today's session, we look at Dhammapada Verse 302 and the STORY OF THE BHIKKHU FROM VAJJI COUNTRY. This monk had a misguided thought one evening, that his plight (i.e. feeling lonely and unhappy) was worse than anybody else. This story is very helpful as a reflection for how we might be feeling (in and out of restrictions and lockdowns) as we look out at the world, and how to straighten our thoughts and feelings. In this saying of the Buddha, he encourages us to contemplate hardships in life for all beings i.e. Birth is dukkha in all places (jatipi dukkha): “Duppabbajjaṁ durabhiramaṁ, Durāvāsā gharā dukhā; Dukkho samāna saṁvāso, Dukkhā anupatita addhagū; Tasmā na caddhagū siyā, Na ca dukkha anupatito siyā.” “It's difficult to go forth, it's difficult to be content. The life of a householder is difficult and painful. To live with those who are unequal is painful. The traveller (in samsara) is afflicted by suffering Therefore, do not be a traveller (in samsara), Do not be afflicted by suffering.” Other suttas that are mentioned directly or indirectly in this talk: – Pariyesanā Sutta (AN 4.255) – Assu Sutta (SN 15.3) – Dhammacakkapavattana Sutta (SN 56.11), – Mahāsatipaṭṭhāna Sutta (DN 22) – Paṭhamakoṭigāma Sutta (SN 56.21) – Ādittapariyāya Sutta (SN 35.28) – Suttavebhaṅgiya (Pe 9) To read the full chapter (Pakiṇṇaka Vagga) of the Dhammapada - https://suttacentral.net/dhp290-305/en/feldmeier The video of this talk has been published to the Sutta Meditation YouTube channel - https://www.youtube.com/watch?v=jYGFYyy_mqM AND on Spotify as a video podcast Blessings of the Triple Gem. Theruwan saranai --- Send in a voice message: https://anchor.fm/suttameditationseries/message

Welcome back to the Sutta Meditation Series Podcast. Today we look at Dhammapada Verse 76 - Radhathera Vatthu about a poor old brahmin who, with the help of the Buddha, was ordained into the Order of the Sangha and was praised for his qualities of being easy to instruct and take feedback, diligence and attaining full liberation. It is in the Chapter about the Wise (Paṇḍita Vagga). The verse in Pali: Nidhīnaṃva pavattāraṃ, yaṃ passe vajjadassinaṃ; Niggayhavādiṃ medhāviṃ, tādisaṃ paṇḍitaṃ bhaje; Tādisaṃ bhajamānassa, seyyo hoti na pāpiyo. To read the full chapter (Paṇḍita Vagga) of the Dhammapada - https://suttacentral.net/dhp76-89/en/anandajoti To access videos and shorter clips, you can go to the Sutta Meditation Series YouTube channel: https://www.youtube.com/channel/UCwrSrkvP4mJRPWyPGliNDuA Blessings of the Triple Gem. Theruwan saranai --- Send in a voice message: https://anchor.fm/suttameditationseries/message

Majgull Axelsson berättar om sina erfarenheter från sina 30år som författare. Vi pratar om läsning, Mio Min Mio, annan formativ läsning och mycket skrivande såklart. Av: Kerstin Önnebo, Klippning: Frida Liljeros, Musik: Maria Eggeling

Talks given by Yuttadhammo Bhikkhu on various suttas. Our podcasts: https://podcast.sirimangalo.org/ How To Meditate Booklet: https://htm.sirimangalo.org/ Our Meditation Community and At-Home Meditation Course signup page: https://meditation.sirimangalo.org/ Our Website: https://www.sirimangalo.org/

Talks given by Yuttadhammo Bhikkhu on various suttas. Our podcasts: https://podcast.sirimangalo.org/ How To Meditate Booklet: https://htm.sirimangalo.org/ Our Meditation Community and At-Home Meditation Course signup page: https://meditation.sirimangalo.org/ Our Website: https://www.sirimangalo.org/

Talks given by Yuttadhammo Bhikkhu on various suttas. Our podcasts: https://podcast.sirimangalo.org/ How To Meditate Booklet: https://htm.sirimangalo.org/ Our Meditation Community and At-Home Meditation Course signup page: https://meditation.sirimangalo.org/ Our Website: https://www.sirimangalo.org/

Talks given by Yuttadhammo Bhikkhu on various suttas. Our podcasts: https://podcast.sirimangalo.org/ How To Meditate Booklet: https://htm.sirimangalo.org/ Our Meditation Community and At-Home Meditation Course signup page: https://meditation.sirimangalo.org/ Our Website: https://www.sirimangalo.org/

Talks given by Yuttadhammo Bhikkhu on various suttas. Our podcasts: https://podcast.sirimangalo.org/ How To Meditate Booklet: https://htm.sirimangalo.org/ Our Meditation Community and At-Home Meditation Course signup page: https://meditation.sirimangalo.org/ Our Website: https://www.sirimangalo.org/

Ajahn Nissarano discusses two suttas from the Anguttara Nikaya: AN1.11-20 Nivaranappahana Vagga Sutta - Abandoning the Hindrances AN5.193 Sangarava Sutta Click here to read AN1.11-20 on Sutta Central. Click here to read AN5.193 on Sutta Central. Please support the BSWA in making teachings available for free online via Patreon. You can read suttas online at SuttaCentral and Access to Insight To find and download more precious Dhamma teachings, visit the BSWA teachings page: https://bswa.org/teachings/, choose the teaching you want and click on the audio to open it up on Podbean.

Har matprofilen Carl Jan Granqvist befunnit sig i ett sammanhang där han omringats av magdansöser? Satt han på pottan upp i väldigt hög ålder? Och har han haft matsex innehållande gåslever? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Överenskommelse om Idiotfrågan sker inte den här gången heller.

Ska det upp eller ner på börsen? Med optioner finns det något för alla marknadslägen. Idag presenterar vi strategin Vagga i två olika former. Vi tittar dessutom närmare på hur risken på börsen utvecklats och vad marknadens indikation i t.ex. H&M visar just nu.

Våra tappra hjältar har ett oväntat möte i öknen... Det är allt jag har att säga... Annars då?

Våra tappra hjältar har ett oväntat möte i öknen... Det är allt jag har att säga... Annars då?

Våra tappra hjältar har ett oväntat möte i öknen... Det är allt jag har att säga... Annars då?

Den finlandssvenska lyrikskatten är stor och betydelsefull. Maria Küchen reflekterar över en rik poesi som skrivs på ett ifrågasatt språk.  ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. 2015 debuterade den finlandssvenska poeten Martina Moliis-Mellberg med diktsamlingen A, en prosalyrisk triptyk som skildrar längtan efter överskridande och förvandling. Titanen som bär upp himlen på sina axlar längtar efter att vara något annat än det han är. Dykaren Jacques Costeau vill bli en haj. En älskande vill bli en del av sin älskades kropp. Den älskade har en stjärnas namn, Alfa Cassiopeia. Blommorna klöser sig fram över huden står det i A, och Alfa Cassiopeia börjar prata i sömnen, hon skriker och vänder sig i förtvivlan medan huden hotar att spricka. Att försöka tala, kan vara att gå sönder särskilt om språket som åläggs dig inte är ditt eget. finlandssvensk dikt har central betydelse ­ för Finland generellt, för svenskan i Finland, och för svenska språket och svensk poesi i allmänhet. Hösten 2017 intervjuades Martina Moliis-Mellberg i Sisuradio, Sveriges Radios programavdelning för finskspråkiga och finländare i Sverige. Hon berättade att finskan för henne, hela livet, har varit någonting hon har skämts över att hon inte kan. Först när hon flyttade från Finland till Malmö började hon se finskan som en möjlighet i stället för ett misslyckande. Diktsamlingen A fick strålande kritik just för språkkänslan, men i Martina Moliis-Mellbergs hemland Finland krymper rummet för hennes språk, svenskan. Språk är identitet, och språkets kärnved är dess poesi. Relationen mellan språk, identitet och dikt är intim. Så när finlandssvenska poeter berättar om sin relation till finskan, berättar det också något om läget för svensktalande i Finland generellt. Svensktalande i Finland är inte alltid bra på finska. Det borde de bli, eller också borde de flytta hem till ett Sverige där de inte har några rötter, enligt sannfinländare och röster inom finskhetsförbundet. Finskhetsförbundet är en drygt hundra år gammal sammanslutning, som idag strävar efter att avskaffa den officiella tvåspråkigheten i Finland. Effekten skulle bli förödande för svenskspråkiga medier, för den svenska modersmålsundervisningen i Finlands skolor, för finlandssvensk poesi. Redan idag är den marginaliserad, inom den i sig alltmer marginaliserade finlandssvenskan. Det är inte främst dikt som de svenskspråkiga i Finland läser. Men finlandssvensk dikt har central betydelse ­ för Finland generellt, för svenskan i Finland, och för svenska språket och svensk poesi i allmänhet. Texten till Finlands nationalsång Maamme, är en översättning från det finlandssvenska originalet Vårt land av Johan Ludvig Runeberg. Dikten är hämtad ur hans massiva diktepos Fänrik Ståls sägner från 1848: Ej lyfts en höjd mot himlens rand, ej sänks en dal, ej sköljs en strand, mer älskad än vår bygd i nord, än våra fäders jord det är långt från Runebergs klassiskt rimmade nationalism, till den kosmiskt himlastormande världsmedborgaren i Edith Södergrans dikter, som chockerade sin omvärld  med sin kullkastande modernism ett drygt halvsekel senare. Mannen har icke kommit, har aldrig varit, skall aldrig bli skrev Södergran i debutboken Dikter 1916. Vi äro alla krigarinnor, hjältinnor, ryttarinnor, vi äro de minst väntade och de djupast röda, tigerfläckar, spända strängar, stjärnor utan svindel. Från Edith Södergran och framåt har dikten i det svensktalande Finland omdefinierat svenska språkets gränser. Finlandssvenskan betraktas ofta som en renare och mer omsorgsfullt bevarande svenska än rikssvenskan, men det betyder inte att finlandssvensk dikt är konservativ, tvärtom. 1922, året före Edith Södergrans död, debuterade Gunnar Björling, en av modernismens mest estetiskt radikala poeter. Jag blev barn, förrän jag blev vuxen | och som vuxen blev jag barn | jag skrattar alla dar. | Nu blommar luften | och morgonflugan vaknar. Så skrev Björling i sin tredje diktsamling Kiri-Ra! Från 1930. Hans tidiga dikter utstrålar en livsglädje som går igen hos finlandssvenska Eva-Stina Byggmästar åttio år senare: Vi såg på soliga platser / de mest förtjusande / palmer i skrattgrönt / lyckogrönt, sagogrönt skrev Byggmästar 2010 i Vagga liten vagabond. Björlings och Byggmästars röster blir förväxlingsbara, och det har sagts även om Martina Moliis-Mellberg att hon gör det svåra lätt. Men den finlandssvenska poesin talar självklart inte med en enda entydig röst, eller med ett enda språk. Hos Cia Rinne, i böcker som Zarzoum från 2001 och Notes for soloists som kom åtta år senare, glider dikten mellan engelska, tyska, franska och franska. Rinne är född i en finlandssvensk familj i Göteborg och uppvuxen i Tyskland. Hon kan tyckas befinna sig ljusår från den snävt inringade bildliga och bokstavliga finlandssvenska geografin. Just detta är en likhet mellan Edith Södergran och Cia Rinne. Kanske är det karaktäristiskt för poesi generellt, att poeterna rör sig mellan språk och länder i försök att trotsa konventioner och gränser. Kanske å andra sidan inte. Kanske har överskridandets poetik börjat formuleras på allvar först de senaste hundra åren, när de exkluderades röster har tagit plats i skrift och dikt de som inte är män, inte är heterosexuella, inte är vita. Perera jämförs med Tikkanen, inte med Farrokhzad, men kärnan i hans dikt är utsatthet på grund av rasism White monkey heter den finlandssvenska debutanten Adrian Pereras debutdiktsamling, som hösten 2017 belönades med svenska Yles litteraturpris. Boken har likheter med Athena Farrokhzads uppmärksammade debut Vitsvit från 2013. Både hos Farrokhzad och Perera finns ett röstspel mellan livsöden som benämns på liknande vis pojken, mamman, pappan, mormodern. Dessa livsöden i Pereras bok, säger Svenska Yles jury, skildrar allmängiltiga teman som hudfärg, utanförskap och gemenskap. I Märta Tikkanens anda skriver Perera om något till synes djupt personligt som tvingar läsaren att lyssna och begrunda. Perera jämförs med Tikkanen, inte med Farrokhzad, men kärnan i hans dikt är utsatthet på grund av rasism, en tematik som Tikkanen aldrig har avsökt. Med kraft skriver Pereira in sig i en internationell samtida vithetskritik: Min vän säger att vitheten fyller hen med skam. står det i White Monkey. Det är jag som förstör världen. Allt är mitt fel. Allt. Vi talar inte mer om min mor eller mig. Det är klart att min än behöver trösten mest. Det handlar om vit bräcklighet och vita tårar men finlandssvenskan, och den kulturella identitet som inringas av finlandssvenskan, blir i Yles prismotivering primär. Yle är Finlands public service-bolag för radio och teve. Nedskärningar inom Svenska Yles verksamhet de senaste åren oroar de svenskspråkiga i Finland. Finlandssvenska talas av fem procent av Finlands invånare, och dessa fem procent får kontinuerligt sitt språkliga existensberättigande ifrågasatt. Behövs finlandssvenskan? Frågan är försåtlig. Språk är en central bärare av identitet. Att ifrågasätta finlandssvenskan, innebär att även de som talar finlandssvenska ifrågasätts. "Suomessa puhutaan suomea" hävdar finskhetsförbundet. I Finland talar vi finska. Och i Sverige, enligt moderaternas partiledare, talar vi svenska. Att säga så, är att ifrågasätta människors existensberättigande. I ett land talas alltid flera språk, och vi är våra språk. Behärskar du inte språket som du förväntas använda för att beskriva dig själv och dina sammanhang, då blir det svårt att överhuvudtaget förstå vem du är. Finlandssvensk poesi behöver ses i det ljuset: som ett sätt att fortsätta existera genom att skapa, upprätthålla och ständigt nyskapa ett språk. Maria Küchen, författare och kritiker   Maria Küchen tipsar om 5 favoritdiktsamlingar av finlandssvenska författare: Katarina Gäddnäs: "Venuspassagen" (Schilds & Söderströms 2005) Agneta Enckell: "Inte ett ord (jag är naken)"  (Schilds & Söderströms 2014) Edith Södergran: "Dikter" (Schildts 1916) Martina Moliis-Mellberg: "A" ( Schilds & Söderströms 2015, Modernista 2017)  "7" (Schilds & Söderströms 2017 ) Solveig von Schoultz: "Ett sätt att räkna tiden" (Alba 1989)

Vetenskapsradions veckomagasin om skallar, nallar och oväntat tunga stjärnor. Nya fossilfynd i Marocko, som verkar vara av vår egen art Homo Sapiens, flyttar vårt ursprung rejält, inte bara bakåt i tiden utan också till en helt annan del av Afrika än de områden söder om Sahara som man hittills hållit för artens vagga. Och fynden väcker frågor om vilka andra förmänniskor vi kan ha haft omkring oss i vår tidiga historia, och varför vi blev som vi blev. Genombrott i konsten att beräkna en avlägsen stjärnas massa på ett sätt som Einstein teoretiserade kring men inte trodde skulle vara praktiskt möjligt hör vi också om i Vetenskapsradions veckomagasin, och massan visar sig större än forskarna anat. En vetenskaplig stjärna vars ego vi likaledes verkar ha underskattat möter vi också, och så lever vi oss in i hur en brunbjörns dag ser ut med hjälp av videokameror som forskare satt på björnar i Alaska. Programledare är Lena Nordlund. Vill du också se björnens vardag som gestaltades av vår egen Björn så följ länken En dag i en björns liv

Hur ser HBTQ-rörelsen ut i de forna sovjetländerna? Vilken bild av Georgien sprids utanför landets gränser? Och hur står sig det georgiska vinet? I dagens talkshow med Maria Persson Löfgren har turen kommit till Georgien. Vi tar tempen på landet som kallas för vinets vagga; för visst är det mycket mer än så?Sveriges Radios Nordenkorrespondent, som för närvarande också bevakar Bryssel, Jens Möller sjunger i kör och är svag för just Georgisk sång. Hur kommer det sig? Maria hör sig för och hoppas på en skönsjungande Jens Möller.Den här veckan är det Stockholm Pride och Maria frågar sig hur aktivismen och rörelsen kring hbtq ser ut i Georgien. Hon upplever att det fortfarande finns starka homofoba krafter i Georgien, som det gör i många de forna sovjetländerna. Till programmet kommer Natia Lortkipanidze, georgisk ungdomsambassadör och Marie Oskarsson, författare och vinskribent. Hur gör Natia Lortkipanidze för att sprida den georgiska litteraturen utanför landets gränser och hur väl tycker Marie Oskarsson att Georgiens slogan vinets vagga stämmer överens med dagens vinproduktion?Dessutom har vi återigen med oss Maria Georgieva, Svenska Dagbladets Rysslandkorrespondent, direkt från Moskva.Epost: korrespondenterna@sverigesradio.seProgramledare: Maria Persson Löfgren Producent: Sofia Thermaenius

Aten och Rom är Europas historiskt viktigaste städer. I den ena föddes demokratin och i den andra rättsväsendet. I dag är det stundtals si och så med både demokratin i Grekland och rättsväsendet i Italien. I vintras sköts en ung pojke ihjäl av polis i samband med stenkastning och det ledde till kravaller och demonstrationer mot korruptionen i det grekiska samhället. Och i Italien anklagas premiärminister Berlusconi hela tiden för att sätta sig över lagen. På Spaning efter Europa tågluffar vidare till södra Medelhavet och Grekland och Italien. Programledaren Kjell Albin Abrahamson pratar Mamma Mia och Zorba med journalisten, författaren och Greklandsälskaren Susanne Ljung. Hur ser den grekiska självbilden ut och vad betyder Europa för Grekland, är några andra ämnen de tar upp. Reportern Tove Leffler åker till staden dit alla vägar bär Rom, för att söka svaret på varför så få italienare vill kalla sig för just italienare. Krönikör är Alexandra Pascalidou. Länkar:

The third chapter of verses from the Dhammapada, a classic collection of concise teachings from the Buddha.Listen to this sutta read by Gil Fronsdal (02'41" 0.9 MB)Recorded by the reader in Feb 2006 . Translated from the Pali by Gil Fronsdal. From »The Dhammapada: A New Translation of the Buddhist Classic with Annotations, edited by Gil Fronsdal (Boston: »Shambhala Publications, 2005). Text is copyright © 2005 Shambhala Publications. Courtesy of, and with permission from, the author.

The first chapter of verses from the Dhammapada, a classic collection of concise teachings from the Buddha.Listen to this sutta read by Gil Fronsdal (04'49" 1.7 MB)Recorded by the reader in Feb 2006 . Translated from the Pali by Gil Fronsdal. From »The Dhammapada: A New Translation of the Buddhist Classic with Annotations, edited by Gil Fronsdal (Boston: »Shambhala Publications, 2005). Text is copyright © 2005 Shambhala Publications. Courtesy of, and with permission from, the author.

The second chapter of verses from the Dhammapada, a classic collection of concise teachings from the Buddha.Listen to this sutta read by Gil Fronsdal (03'03" 1.1 MB)Recorded by the reader in Feb 2006 . Translated from the Pali by Gil Fronsdal. From »The Dhammapada: A New Translation of the Buddhist Classic with Annotations, edited by Gil Fronsdal (Boston: »Shambhala Publications, 2005). Text is copyright © 2005 Shambhala Publications. Courtesy of, and with permission from, the author.