Podcasts about Helsingborgs Dagblad

Krimstadvåren är slut – säsong tre summeras tillsammans med Patricio Samuelsson som gör musiken och ljudlägger avsnitten. Under sommaren tar Krimstad en paus men håll utkik i poddflödet i juli. Då kommer specialavsnitt om kalla, ouppklarade, fall. Tipsa gärna om fall genom att mejla producent och programledare Evalisa Wallin. Musik, ljudläggning och mixning: Patricio Samuelsson. Ansvarig utgivare för Krimstad är Anders Nilsson. Avsnittet producerades våren 2025. Följ Krimstad på Instagram. Krimstad säsong 3 är ett samarbete mellan Arbetarbladet, Blekinge Läns Tidning, Falu-Kuriren, Gefle Dagblad, Helsingborgs Dagblad, Hudiksvalls Tidning, Ljusdals-Posten, Ljusnan, Länstidningen Södertälje, Nacka Värmdö Posten, Nerikes Allehanda, Norrtelje Tidning, Skånska Dagbladet, Sundsvalls Tidning, Tidningen Ångermanland och Ystads Allehanda.

En majkväll 2020 är det bilträff i Hassela och flera ungdomar åker framåt småtimmarna för att äta burgare. Men en av bilarna kommer aldrig fram. Nu berättar anhöriga och vänner om hur livet förändrats efter dödskraschen.– Man är odödlig. Det händer inte mig. Men det är ju inte riktigt så, säger Alicia Persson. Avsnittet har gjorts tillsammans med Ljusdals-Posten. Polisen: ”Tungt – man bär det med sig” Därför berättar vi om Sörforskraschen Vännerna: Man tänker på de som dog Föräldrarna: Livet förändrades – han saknas hela tiden Dödsolyckor i trafiken – så ofta leder de till fängelse Krönika: Här är min sorg – andra föräldrar hjälpte mig att förstå Reporter på Ljusdals-Posten: Elisabet Greek. Producent/programledare: Evalisa Wallin. Musik, ljudläggning och mixning: Patricio Samuelsson. Ansvarig utgivare för Krimstad är Anders Nilsson. Avsnittet producerades våren 2025. Följ Krimstad på Instagram. Krimstad säsong 3 är ett samarbete mellan Arbetarbladet, Blekinge Läns Tidning, Falu-Kuriren, Gefle Dagblad, Helsingborgs Dagblad, Hudiksvalls Tidning, Ljusdals-Posten, Ljusnan, Länstidningen Södertälje, Nacka Värmdö Posten, Nerikes Allehanda, Norrtelje Tidning, Skånska Dagbladet, Sundsvalls Tidning, Tidningen Ångermanland och Ystads Allehanda.

I ett år gick en amfetaminfabrik i Karlskronas skärgård under radarn – men till slut slog polisen till. Nu berättar Tobias Landehag öppet om narkotikan, knarkulansen och förändringen i fängelse. Läsning: Knarkkrögaren Tobias Landehag om sin "masterplan" Avsnittet har gjorts tillsammans med Blekinge Läns Tidning. Reporter på Blekinge Läns Tidning: John Fellbo. Producent/programledare: Evalisa Wallin. Musik, ljudläggning och mixning: Patricio Samuelsson. Ansvarig utgivare för Krimstad är Anders Nilsson. Avsnittet producerades våren 2025. Följ Krimstad på Instagram. Krimstad säsong 3 är ett samarbete mellan Arbetarbladet, Blekinge Läns Tidning, Falu-Kuriren, Gefle Dagblad, Helsingborgs Dagblad, Hudiksvalls Tidning, Ljusdals-Posten, Ljusnan, Länstidningen Södertälje, Nacka Värmdö Posten, Nerikes Allehanda, Norrtelje Tidning, Skånska Dagbladet, Sundsvalls Tidning, Tidningen Ångermanland och Ystads Allehanda.

En sommarlovskväll åker 16-årige Lucas hem till en kompis. Åsa hinner somna innan sonen kommer hem – och vaknar av att polisen knackar på dörren. Lucas ligger på sjukhus, och läget är allvarligt. Tidigare rapportering om fallet Avsnittet har gjorts tillsammans med Nacka Värmdö Posten. Reporter på Nacka Värmdö Posten: Anna-Karin Blom. Producent/programledare: Evalisa Wallin. Musik, ljudläggning och mixning: Patricio Samuelsson. Ansvarig utgivare för Krimstad är Anders Nilsson. Avsnittet producerades våren 2025. Följ Krimstad på Instagram. Krimstad säsong 3 är ett samarbete mellan Arbetarbladet, Blekinge Läns Tidning, Falu-Kuriren, Gefle Dagblad, Helsingborgs Dagblad, Hudiksvalls Tidning, Ljusdals-Posten, Ljusnan, Länstidningen Södertälje, Nacka Värmdö Posten, Nerikes Allehanda, Norrtelje Tidning, Skånska Dagbladet, Sundsvalls Tidning, Tidningen Ångermanland och Ystads Allehanda.

Advokat Jannica Levin får uppdraget att försvara en man som anmälts för att ha dödshotat två poliser. Ord står mot ord. Men så berättar mannen att ingripandet fångats på film, med ljud. Se gripandet som fick poliser dömda till fängelse Tidigare rapportering om fallet Avsnittet har gjorts tillsammans med Helsingborgs Dagblad. Reporter på Helsingborgs Dagblad: Erik Melkersson. Producent/programledare: Evalisa Wallin. Musik, ljudläggning och mixning: Patricio Samuelsson. Ansvarig utgivare för Krimstad är Anders Nilsson. Avsnittet producerades våren 2025. Följ Krimstad på Instagram. Krimstad säsong 3 är ett samarbete mellan Arbetarbladet, Blekinge Läns Tidning, Falu-Kuriren, Gefle Dagblad, Helsingborgs Dagblad, Hudiksvalls Tidning, Ljusdals-Posten, Ljusnan, Länstidningen Södertälje, Nacka Värmdö Posten, Nerikes Allehanda, Norrtelje Tidning, Skånska Dagbladet, Sundsvalls Tidning, Tidningen Ångermanland och Ystads Allehanda.

I nio år lever Carola i en destruktiv relation och får två barn tillsammans med mannen. Under de sista åren eskalerar det sexuella våldet och han övervakar henne dygnet runt via gps och kameror. Carola ser ingen väg ut – tills hon en dag blir kallad till socialtjänsten.– Jag kände bara att nu får det bära eller brista. Idrottsprofilen och normaliseringsdomen – detta har hänt Läs tidigare rapportering om fallet. Avsnittet har gjorts tillsammans med Norrtelje Tidning. Reportrar på Norrtelje Tidning: Åsa Forsberg och Linus Chen Magnusson. Producent/programledare: Evalisa Wallin. Musik, ljudläggning och mixning: Patricio Samuelsson. Ansvarig utgivare för Krimstad är Anders Nilsson. Avsnittet producerades våren 2025. Krimstad finns också på Instagram, följs oss gärna där. Krimstad säsong 3 är ett samarbete mellan Arbetarbladet, Blekinge Läns Tidning, Falu-Kuriren, Gefle Dagblad, Helsingborgs Dagblad, Hudiksvalls Tidning, Ljusdals-Posten, Ljusnan, Länstidningen Södertälje, Nacka Värmdö Posten, Nerikes Allehanda, Norrtelje Tidning, Skånska Dagbladet, Sundsvalls Tidning, Tidningen Ångermanland, Ystads Allehanda.

2024 blev elva kvinnor mördade av en närstående. Många mördade kvinnor har haft myndighetskontakter, men samma brister i samhällets skyddsnät återkommer.– Vi ser att man inte frågar tillräckligt, säger Moa Mannheimer på Socialstyrelsen. Detta är ett specialavsnitt av Krimstad om våld i nära relation. Helsingborgs Dagblad: Fembarnsmamman Zenia hittades död i oljetank Hudiksvalls Tidning: Mordet på Jeanette – och det avgörande mejlet Länstidningen i Södertälje: Sofia kastades från sjätte våningen: “Jag är krossad i bitar” Om du har frågor om våldsutsatthet och vilken hjälp som går att få kan du vända dig till Kvinnofridslinjen eller Stödlinjen för män. Producent/programledare: Evalisa Wallin. Musik, ljudläggning och mixning: Patricio Samuelsson. Ansvarig utgivare för Krimstad är Anders Nilsson. Avsnittet producerades våren 2025. Följ Krimstad på Instagram. Krimstad säsong 3 är ett samarbete mellan Arbetarbladet, Blekinge Läns Tidning, Falu-Kuriren, Gefle Dagblad, Helsingborgs Dagblad, Hudiksvalls Tidning, Ljusdals-Posten, Ljusnan, Länstidningen Södertälje, Nacka Värmdö Posten, Nerikes Allehanda, Norrtelje Tidning, Skånska Dagbladet, Sundsvalls Tidning, Tidningen Ångermanland, Ystads Allehanda.

Cecilia förlorar sin man sommaren 2016 och beskriver hur hon precis tagit sig upp på knä när det närmar sig jul. Men en decembernatt får hon ytterligare ett hårt slag – hennes pappa är död, brutalt mördad i sitt eget hem.Nu berättar Cecilia för första gången om mordet på pappa Åke i Bollnäs. Ljusnans rapportering om mordet på Åke Persson Avsnittet har gjorts tillsammans med Ljusnan. Reporter på Ljusnan: Anders Nordlén. Producent/programledare: Evalisa Wallin. Musik, ljudläggning och mixning: Patricio Samuelsson. Ansvarig utgivare för Krimstad är Anders Nilsson. Avsnittet producerades våren 2025. Följ Krimstad på Instagram. Krimstad säsong 3 är ett samarbete mellan Arbetarbladet, Blekinge Läns Tidning, Falu-Kuriren, Gefle Dagblad, Helsingborgs Dagblad, Hudiksvalls Tidning, Ljusdals-Posten, Ljusnan, Länstidningen Södertälje, Nacka Värmdö Posten, Nerikes Allehanda, Norrtelje Tidning, Skånska Dagbladet, Sundsvalls Tidning, Tidningen Ångermanland, Ystads Allehanda.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Efter en vecka med flera tullbesked har både marknaden och siffrorna stelnat för helgen. EU har dragit tillbaka sitt svar på amerikanska tullar, medan Kina och USA har eskalerat sina tullkvoter till tresiffriga nivåer. Hör korrespondenterna Andreas Liljeheden och Moa Kärnstrand, Bryssel respektive Peking.I och med tullarna så är handelskriget mellan världens två största ekonomier, Kina och USA, ett faktum. Så hur påverkas resten av världen av det, både ekonomiskt och säkerhetsmässigt? Hör nationalekonomen Rikard Forslid och säkerhetspolitiska analytikern Katarina Engberg.Samtidigt som president Donald Trump infört tullarna har han också genomfört omfattande förändringar som påverkar de amerikanska universiteten, och eventuellt deras federala stöd. Det har lett till diskussioner om akademisk frihet, och nu vill Handelshögskolans rektor att Sverige agerar för att få hit de skarpaste hjärnorna. Reportage av Klara von Gegerfeldt.Krönika av Amat Levin.Panelen med Heidi Avellan, Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad, Tove Lifvendahl, Svenska Dagbladet och Anders Lindberg, Aftonbladet.I andra timmen:Tre veckor efter att han fick en Oscarsstatyett för dokumentären ”No other land” som skildrar våldet på Västbanken så överfölls Hamdan Ballal i sitt hem. Love Lyssarides har träffat honom.Under lördagen kom representanter från Iran och USA till Oman för att inleda förhandlingar om det tidigare avskaffade kärnenergiavtalet. Samtalen har beskrivits som positiva, men hur långt verkar de ha kommit? Hör fristående mellanösternexperten Alexander Atarodi.När gängen rekryterar unga så visar forskning att de riktar in sig på de som befinner sig ute och inte har någonstans att vara. Kristin Holmberg har träffat de i Göteborg som gör allt för att ungdomarna ska ha någonstans att vara, även efter skolans slut.”Nya minnen” heter utställningen på Nationalmuseum där Ernst Billgren bland annat omtolkat den så välkända tavlan Karl den XII:s likfärd av Gustaf Cederström. Programledaren Jesper Lindau har sett utställningen och intervjuar Ernst Billgren om det kanske lite ovanligare greppet.Ecuador har på kort tid blivit Latinamerikas våldsammaste land. Särskilt svår är situationen i hamnstaden Guayaquil där gängen tagit över hela stadsdelar. I området Socio Vivienda har 260 personer skjutits ihjäl sedan i januari. Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin följde med polisen i Socio Vivienda under två dagar för att skildra våldets orsaker och konsekvenser. Hon mötte rädsla - men också hopp.Kåseri av Mark Levengood.Programledare: Jesper LindauProducent: Gustav FranzénTekniker: Fabian Begnert

En man döms för hot mot en medmisstänkt – på häktets fönsterbleck har han ristat in “golarhora”. Han frias från narkotikabrott men polisen ser honom som en nyckelspelare i ett nätverk på Österlen. Efter år av spaning slår man så till, inte bara mot huvudmannen utan också mot flera ungdomar. En av dem är Marias son. – Telefonen stängdes av och ingen fick tag på honom. Man blir skitorolig. Fotnot: Maria heter egentligen något annat. Inristade hotet som poliserna inte kunde släppa: ”Din lilla golarhora” Avsnittet har gjorts tillsammans med Ystads Allehanda. Reporter på Ystads Allehanda: Emma Lawesson. Producent/programledare: Evalisa Wallin. Musik, ljudläggning och mixning: Patricio Samuelsson. Ansvarig utgivare för Krimstad är Anders Nilsson. Avsnittet producerades våren 2025. Följ Krimstad på Instagram. Krimstad säsong 3 är ett samarbete mellan Arbetarbladet, Blekinge Läns Tidning, Falu-Kuriren, Gefle Dagblad, Helsingborgs Dagblad, Hudiksvalls Tidning, Ljusdals-Posten, Ljusnan, Länstidningen Södertälje, Nacka Värmdö Posten, Nerikes Allehanda, Norrtelje Tidning, Skånska Dagbladet, Sundsvalls Tidning, Tidningen Ångermanland, Ystads Allehanda.

Utredningen om mordet på Anna pågår och polisen börjar intressera sig för ett fosterhem hon bodde i som barn. Så sker ytterligare ett mord – mot Camilla som bott i samma fosterhem. Detta är den andra av två delar om kannibalmorden i Gävle och Skutskär. Avsnittet har gjorts tillsammans med Arbetarbladet och Gefle Dagblad. Reporter på Arbetarbladet: Anne Sjödin. Reporter på Gefle Dagblad: Magnus Lundquist. Producent/programledare: Evalisa Wallin. Musik, ljudläggning och mixning: Patricio Samuelsson. Ansvarig utgivare för Krimstad är Anders Nilsson. Avsnittet producerades våren 2025. Följ Krimstad på Instagram. Krimstad säsong 3 är ett samarbete mellan Arbetarbladet, Blekinge Läns Tidning, Falu-Kuriren, Gefle Dagblad, Helsingborgs Dagblad, Hudiksvalls Tidning, Ljusdals-Posten, Ljusnan, Länstidningen Södertälje, Nacka Värmdö Posten, Nerikes Allehanda, Norrtelje Tidning, Skånska Dagbladet, Sundsvalls Tidning, Tidningen Ångermanland, Ystads Allehanda.

Anna är nybliven mamma när hon blir brutalt knivmördad i bostaden i Gävle. Polisen griper sambon och pressar honom hårt i förhör – men så sker ytterligare ett mord. Detta är den första av två delar om kannibalmorden i Gävle och Skutskär. Avsnittet har gjorts tillsammans med Arbetarbladet och Gefle Dagblad. Reporter på Arbetarbladet: Anne Sjödin. Reporter på Gefle Dagblad: Magnus Lundquist. Producent/programledare: Evalisa Wallin. Musik, ljudläggning och mixning: Patricio Samuelsson. Ansvarig utgivare för Krimstad är Anders Nilsson. Avsnittet producerades våren 2025. Följ Krimstad på Instagram. Krimstad säsong 3 är ett samarbete mellan Arbetarbladet, Blekinge Läns Tidning, Falu-Kuriren, Gefle Dagblad, Helsingborgs Dagblad, Hudiksvalls Tidning, Ljusdals-Posten, Ljusnan, Länstidningen Södertälje, Nacka Värmdö Posten, Nerikes Allehanda, Norrtelje Tidning, Skånska Dagbladet, Sundsvalls Tidning, Tidningen Ångermanland, Ystads Allehanda.

En natt i februari 2013 hörs skrik och bråk från en lägenhet. Efter flera år som gifta är relationen mellan Sofia och Bobel på väg att ta slut. Han kastar ut henne från balkongen. Nu berättar hon om svartsjukan, att överleva ett fall på 13 meter och kampen för rättvisa. Fotnot: Sofia heter egentligen något annat. Läsning: Så flydde gärningsmannen Avsnittet har gjorts tillsammans med Länstidningen i Södertälje. Reporter på Länstidningen i Södertälje: Torbjörn Granström. Producent/programledare: Evalisa Wallin. Musik, ljudläggning och mixning: Patricio Samuelsson. Ansvarig utgivare för Krimstad är Anders Nilsson. Avsnittet producerades våren 2025. Följ Krimstad på Instagram. Krimstad säsong 3 är ett samarbete mellan Arbetarbladet, Blekinge Läns Tidning, Falu-Kuriren, Gefle Dagblad, Helsingborgs Dagblad, Hudiksvalls Tidning, Ljusdals-Posten, Ljusnan, Länstidningen Södertälje, Nacka Värmdö Posten, Nerikes Allehanda, Norrtelje Tidning, Skånska Dagbladet, Sundsvalls Tidning, Tidningen Ångermanland, Ystads Allehanda.

Polisens människohandelsgrupp hittar märkliga annonser på en sajt för eskorttjänster och börjar spana mot en massagesalong i centrala Falun. Kunderna är bara män och bland salongens sopor hittar polisen använda kondomer. I maj 2021 sker så tillslaget. Läsning: Falu-Kuriren om alla sexköpare som straffats Avsnittet har gjorts tillsammans med Falu-Kuriren. Reporter på Falu-Kuriren: Agnes Fäldt. Producent/programledare: Evalisa Wallin. Musik, ljudläggning och mixning: Patricio Samuelsson. Ansvarig utgivare för Krimstad är Anders Nilsson. Avsnittet producerades våren 2025. Följ Krimstad på Instagram. Krimstad säsong 3 är ett samarbete mellan Arbetarbladet, Blekinge Läns Tidning, Falu-Kuriren, Gefle Dagblad, Helsingborgs Dagblad, Hudiksvalls Tidning, Ljusdals-Posten, Ljusnan, Länstidningen Södertälje, Nacka Värmdö Posten, Nerikes Allehanda, Norrtelje Tidning, Skånska Dagbladet, Sundsvalls Tidning, Tidningen Ångermanland, Ystads Allehanda.

Saga Elneborg, 20, ser fram emot ett liv med pojkvännen och den efterlängtade sonen. Hon är gravid i sjunde månaden och har våren 2023 fullt upp med flytten till en ny lägenhet. Men en lördagmorgon svarar hon inte längre i telefon. För första gången berättar Malisa, Sagas mamma, i en större intervju om hur hon hittade dottern mördad och sorgen som hon lever med. Avsnittet har gjorts tillsammans med Nerikes Allehanda. Reporter på Nerikes Allehanda: Stefan Hazianastasiou. Programledare: Evalisa Wallin. Musik, ljudläggning och mixning: Patricio Samuelsson. Ansvarig utgivare för Krimstad är Anders Nilsson. Avsnittet producerades våren 2025. Följ Krimstad på Instagram. Krimstad säsong 3 är ett samarbete mellan Arbetarbladet, Blekinge Läns Tidning, Falu-Kuriren, Gefle Dagblad, Helsingborgs Dagblad, Hudiksvalls Tidning, Ljusdals-Posten, Ljusnan, Länstidningen Södertälje, Nacka Värmdö Posten, Nerikes Allehanda, Norrtelje Tidning, Skånska Dagbladet, Sundsvalls Tidning, Tidningen Ångermanland, Ystads Allehanda.

Tommie Lindh har klarat det sista provet inför studenten. Han drömmer om att ge sig ut på sjön. Men en utekväll i Härnösand i maj 2020 sätter stopp för drömmen. Nu berättar hans föräldrar och vännerna Ebba och Keith om natten som dramatiskt förändrade deras liv. Fotnot: Ebba är ett fingerat namn, hennes röst är inläst av Elinor Ahlborn. Avsnittet har gjorts tillsammans med Tidningen Ångermanland. Reporter på Tidningen Ångermanland: Emma Wallenius. Producent/programledare: Evalisa Wallin. Musik, ljudläggning och mixning: Patricio Samuelsson. Ansvarig utgivare för Krimstad är Anders Nilsson. Avsnittet producerades våren 2025. Följ Krimstad på Instagram. Krimstad säsong 3 är ett samarbete mellan Arbetarbladet, Blekinge Läns Tidning, Falu-Kuriren, Gefle Dagblad, Helsingborgs Dagblad, Hudiksvalls Tidning, Ljusdals-Posten, Ljusnan, Länstidningen Södertälje, Nacka Värmdö Posten, Nerikes Allehanda, Norrtelje Tidning, Skånska Dagbladet, Sundsvalls Tidning, Tidningen Ångermanland, Ystads Allehanda.

Fanny Backlund har gått in och ut i missbruk, blivit grovt våldtagen, levt som en kriminell mans prinsessa och överlevt ett fall från sjunde våningen. Nu hoppas hon att hennes historia ska hjälpa andra. Läs om hovrättsdomen om den grova våldtäkten (oktober 2009). Läs om Fannys kamp för ett friskt liv (maj 2014). Avsnittet har gjorts tillsammans med Sundsvalls Tidning. Reporter på Sundsvalls Tidning: Katarina Vikström. Producent/programledare: Evalisa Wallin. Musik, ljudläggning och mixning: Patricio Samuelsson. Ansvarig utgivare för Krimstad är Anders Nilsson. Avsnittet producerades våren 2025. Följ Krimstad på Instagram. Krimstad säsong 3 är ett samarbete mellan Arbetarbladet, Blekinge Läns Tidning, Falu-Kuriren, Gefle Dagblad, Helsingborgs Dagblad, Hudiksvalls Tidning, Ljusdals-Posten, Ljusnan, Länstidningen Södertälje, Nacka Värmdö Posten, Nerikes Allehanda, Norrtelje Tidning, Skånska Dagbladet, Sundsvalls Tidning, Tidningen Ångermanland, Ystads Allehanda.

Jeanette, 61, hittas död i hemmet utanför Hudiksvall i juli 2022. Hon har skador från topp till tå och i tingsrätten döms sambon för mord till livstids fängelse. Men hovrätten river upp morddomen, och frågan är om Högsta domstolen kommer att pröva fallet. Då kommer att mejl till riksåklagaren. Avsnittet har gjorts tillsammans med Hudiksvalls Tidning. Reportrar på Hudiksvalls Tidning: Amanda Bodin och Stina Andrup. Producent/programledare: Evalisa Wallin. Musik, ljudläggning och mixning: Patricio Samuelsson. Ansvarig utgivare för Krimstad är Anders Nilsson. Avsnittet producerades våren 2025. Följ Krimstad på Instagram. Krimstad säsong 3 är ett samarbete mellan Arbetarbladet, Blekinge Läns Tidning, Falu-Kuriren, Gefle Dagblad, Helsingborgs Dagblad, Hudiksvalls Tidning, Ljusdals-Posten, Ljusnan, Länstidningen Södertälje, Nacka Värmdö Posten, Nerikes Allehanda, Norrtelje Tidning, Skånska Dagbladet, Sundsvalls Tidning, Tidningen Ångermanland, Ystads Allehanda.

Klockan 12.33 den 4 februari får polisen larm om skottlossning på Campus Risbergska i Örebro. Det ska visa sig vara det värsta massmord Sverige drabbats av. Avsnittet har gjorts tillsammans med Nerikes Allehanda: Anna Bagge, Pierre Bokvist, Henrik Brändh, Stefan Hazianastasiou, Britta Kramsjö, Anna Levin, Joakim Lybeck, Jennifer Mayer och Tuvalie Mellin. Producent/programledare: Evalisa Wallin. Musik, ljudläggning och mixning: Patricio Samuelsson. Ansvarig utgivare för Krimstad är Anders Nilsson. Avsnittet publicerades den 6 februari 2025. Krimstad säsong 3 är ett samarbete mellan Arbetarbladet, Blekinge Läns Tidning, Falu-Kuriren, Gefle Dagblad, Helsingborgs Dagblad, Hudiksvalls Tidning, Ljusdals-Posten, Ljusnan, Länstidningen Södertälje, Nacka Värmdö Posten, Nerikes Allehanda, Norrtelje Tidning, Skånska Dagbladet, Sundsvalls Tidning, Tidningen Ångermanland och Ystads Allehanda.

Cecilia försöker hämta ut ett paket åt sin pojkvän men får höra att det blivit felsorterat. Dagen efter blir hon gripen misstänkt för narkotikasmuggling. I förhör börjar hon berätta om våldet hon varit utsatt för och hoten mot hennes familj. Avsnittet har gjorts tillsammans med Skånska Dagbladet. Reporter på Skånska Dagbladet: Pernilla Nielsen-Negrén. Producent/programledare: Evalisa Wallin. Musik, ljudläggning och mixning: Patricio Samuelsson. Ansvarig utgivare för Krimstad är Anders Nilsson. Avsnittet producerades våren 2025. Krimstad säsong 3 är ett samarbete mellan Arbetarbladet, Blekinge Läns Tidning, Falu-Kuriren, Gefle Dagblad, Helsingborgs Dagblad, Hudiksvalls Tidning, Ljusdals-Posten, Ljusnan, Länstidningen Södertälje, Nacka Värmdö Posten, Nerikes Allehanda, Norrtelje Tidning, Skånska Dagbladet, Sundsvalls Tidning, Tidningen Ångermanland, Ystads Allehanda. Följ Krimstad på Instagram.

Anna är inlagd på en psykiatrisk avdelning när en sjuksköterska vill göra en undersökning av hennes underliv. Efteråt förstår Anna att det var ett övergrepp och sjukhuset gör en polisanmälan. Men ord står mot ord. Tills ytterligare en kvinna anmäler att hon råkat ut för samma sak. Fotnot: Anna är ett fingerat namn. Avsnittet har gjorts tillsammans med Arbetarbladet. Reporter på Arbetarbladet: Stina Dahle. Producent/programledare: Evalisa Wallin. Musik, ljudläggning och mixning: Patricio Samuelsson. Ansvarig utgivare för Krimstad är Anders Nilsson. Avsnittet producerades våren 2025. Krimstad på instagram. Krimstad säsong 3 är ett samarbete mellan Arbetarbladet, Blekinge Läns Tidning, Falu-Kuriren, Gefle Dagblad, Helsingborgs Dagblad, Hudiksvalls Tidning, Ljusdals-Posten, Ljusnan, Nacka Värmdö Posten, Nerikes Allehanda, Norrtelje Tidning, Skånska Dagbladet, Sundsvalls Tidning, Tidningen Ångermanland, Ystads Allehanda.

Den 28 januari 2025 är Krimstad tillbaka med nya avsnitt. Tillsammans med reportrar över hela Sverige berättar vi om fallen som skakar om och engagerar. Har du tips om fall vi borde kolla närmare på? Tipsa Krimstad! Följ oss på Instagram. Krimstads tredje säsong, våren 2025, är ett samarbete mellan Arbetarbladet, Blekinge Läns Tidning, Falu-Kuriren, Gefle Dagblad, Helsingborgs Dagblad, Hudiksvalls Tidning, Ljusdals-Posten, Ljusnan, Nacka Värmdö Posten, Nerikes Allehanda, Norrtelje Tidning, Skånska Dagbladet, Sundsvalls Tidning, Tidningen Ångermanland och Ystads Allehanda.

I detta avsnitt av Hederspodden samtalar Amineh Kakabaveh med journalisterna, Jessica Ziegerer och Jennie Lorentsson, två dedikerade journalister från Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad. De har genom sin granskning om fallet med den bortförda Yamina och även i sin podcasten "Var är Yamina?" lyft fram en verklighet som många helst vill blunda för minst tio barnäktenskap inom samma släkt och hedersrelaterat våld mitt i ett samhälle som sägs kännetecknas av välstånd. Vi tackar innerligt journalisterna för sin medverkan i Hederspodden. Kampen mot hedersförtryck fortgår. Ditt stöd och din gåva är viktigt för vårt arbete.Swish: 123-399 05 53

En fredag i oktober 2007 försvinner 31-åriga Zenia Lidberg i Teckomatorp. Sambon säger att de bråkat och att Zenia gett sig av för en utekväll. Men när polisen kontrollerar hans historia finns luckor. Sambon slog ihjäl och gömde Zenia – höll skenet uppe i flera veckor Avsnittet har gjorts tillsammans med Helsingborgs Dagblad.Programledare: Evalisa Wallin.Reporter på Helsingborgs Dagblad: Katarina Melvinger.Musik, ljudläggning och mixning: Patricio Samuelsson.Ansvarig utgivare för Krimstad är Anders Nilsson.Avsnittet producerades hösten 2024.

SHL är tillbaka efter uppehållet och för Malmö Redhawks väntar säsongens första hemmaderby när Rögle gästar Arenan på lördag. Kent Leijon Jönsson och Fredrik Hedenskog tar hjälp av Daniel Rooth, sportchef och Röglekrönikör på Helsingborgs Dagblad, för att prata om likheter och skillnader mellan de båda klubbarna. Borde inte Rögles ekonomiska försprång avspegla sig mer och vad kan Redhawks göra för att närma sig? Kan Malmö bryta trenden med en lång rad bleka hemmaderbyn? Och varför saknar Daniel Rooth Emil Sylvegård? Efter derbysnacket pratas det inför torsdagens match mot Skellefteå och om spelschemat som nu går in i ett intensivare skede. 9 matcher på 24 dagar lär få tabellen att sätta sig och om Malmö vill hänga på slutspelståget lär det behövas ett betydligt högre poängsnitt.

Två bröder åker hem till en man i Vallåkra utanför Helsingborg en höstkväll 2015. Från att mannen hör ljud utanför ytterdörren går det bara minuter innan de två bröderna blir skjutna. En man har dömts, men för anhöriga finns än idag frågetecken om vad som egentligen hände. Avsnittet har gjorts tillsammans med Helsingborgs Dagblad. Programledare: Evalisa Wallin. Reporter på Helsingborgs Dagblad: Ulf Kristiansson. Musik, ljudläggning och mixning: Patricio Samuelsson. Ansvarig utgivare för Krimstad är Anders Nilsson. Avsnittet producerades hösten 2024.

Hur ser en bra arbetsplats för lärare ut? Och hur kan den förbättra undervisningen för eleverna? I detta, det sista avsnittet för säsongen, träffar vi Marika Davidsson som är gymnasielärare och ordförande Sveriges Lärare i Helsingborg. HBG Live är ett samarbete mellan Campus Helsingborg på Lunds Universitet och Helsingborgs Dagblad och ett ställe där forskningen och samhället möts för att med egna ögon se på och diskutera ett ämne. HBG Live podcast är producerat av Brand Studio, en del av Bonnier News, i samarbete med Brosk Produktion.

Detta det fjärde avsnittet av HBG Live podcast om den svenska skolan sätter vi oss ner med professor Johan Alvehus från Institutionen för tjänstevetenskap, Lunds universitet för att utifrån hans hans forskning diskutera hur skolan organiseras och omorganiseras. Bland annat förste lärar-reformen och den eviga jakten på det enkla svaret. HBG Live är ett samarbete mellan Campus Helsingborg på Lunds Universitet och Helsingborgs Dagblad och ett ställe där forskningen och samhället möts för att med egna ögon se på och diskutera ett ämne. HBG Live podcast är producerat av Brand Studio, en del av Bonnier News, i samarbete med Brosk Produktion.

Detta det tredje avsnittet av HBG Live podcast om den svenska skolan består av en intervju med Emma Leijnse som är skolreporter på HD och Sydsvenskan och skrivit flera böcker om den svenska skolan. Hon och är alltså väl insatt i hur de senaste årens organisering påverkat både lärare och elever. Några av de frågor som tas upp här är vem som faktiskt har makten att förändra och vilken skillnad betyget F gör för en ung människa. HBG Live är ett samarbete mellan Campus Helsingborg på Lunds Universitet och Helsingborgs Dagblad och ett ställe där forskningen och samhället möts för att med egna ögon se på och diskutera ett ämne. HBG Live podcast är producerat av Brand Studio, en del av Bonnier News, i samarbete med Brosk Produktion.

Vad innebär alla förändringar i skolan för framtiden? Och vad innebär det att lärarna inte bara ska lära ut, utan också ta hand om många andra delar av barnens utveckling HBG Live är ett samarbete mellan Campus Helsingborg på Lunds Universitet och Helsingborgs Dagblad och ett ställe där forskningen och samhället möts för att med egna ögon se på och diskutera ett ämne. Detta avsnitt består av andra halvan av samtalet med Johan Alvehus, Professor, Institutionen för tjänstevetenskap, Emma Leijnse, Journalist på Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan och författare, samt Marika Davidsson, Gymnasielärare och Ordförande Sveriges Lärare Helsingborg Podden och samtalet leds av Heidi Avellán, politisk chefredaktör på Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan. HBG Live podcast är producerat av Brand Studio, en del av Bonnier News, i samarbete med Brosk Produktion.

Hur påverkar alla förändringar dagens skola – och dess superhjältar: lärarna? I fem delar, med utgångspunkt från panelsamtalet som hölls i Helsingborg i slutet av september, får ni följa med kring många tankar och idéer om skolans organisation. HBG Live är ett samarbete mellan Campus Helsingborg på Lunds Universitet och Helsingborgs Dagblad och ett ställe där forskningen och samhället möts för att med egna ögon se på och diskutera ett ämne. Inledningsvis i ett föredrag av Johan Alvehus, Professor, Institutionen för tjänstevetenskap. Därefter får ni inledningen på samtalet med honom, Emma Leijnse, Journalist på Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan och författare, samt Marika Davidsson, Gymnasielärare och Ordförande Sveriges Lärare Helsingborg Podden och samtalet leds av Heidi Avellán, politisk chefredaktör på Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan. HBG Live podcast är producerat av Brand Studio, en del av Bonnier News, i samarbete med Brosk Produktion.

I söndags var det val till Europaparlamentet. Nu har vi ett resultat, men vad innebär det resultatet- vem är det egentligen som är vinnare och vem är förlorare. Och hur kommer valet påverka politiken under de kommande åren. HBG Live podcast som du lyssnar på är ett samarbete mellan Helsingborgs Dagblad och campus Helsingborg. Den bygger på de scensamtal vi har 4 gånger per år i Helsingborg. Och senast handlade det om EU-valet – ett samtal du kan lyssna på i de två tidigare avsnitten av den här podden. I det här avsnittet har vi träffat en av paneldeltagarna, Anamaria Dutceac Segesten, på nytt för att diskutera utfallet av det och vad det innebär. Hon är forskare inom Europastudier vid Lunds universitet. Programledare och samtalsledare är Heidi Avellán HBG Live podcast är producerat av Brand Studio, en del av Bonnier News, i samarbete med Brosk Produktion.

På söndag 9 juni är det val i Sverige. Då väljer vi vilka som ska representera oss i Europaparlamentet under de kommande fem åren. Vad är EU till för? Hur påverkar det vår vardag? Hur funkar det hela? Och vad ska nästa parlament fokusera på? Det var fokus på denna omgånga av HBG Live, som arrangeras fyra gånger per år i ett samarbete mellan Campus Helsingborg, Lunds universitet och Helsingborgs Dagblad. I det här , det andra avsnittet, hör vi andra halvan av panelsamtalet mellan Anamaria Dutceac Segesten, forskare inom Europastudier vid Lunds universitet, Joakim Zander, doktor i juridik och undervisar i EU-rätt vid Institutionen för handelsrätt vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet + arbetat många år i Bryssel med EU-frågor, och Olle Schmidt, som suttit i parlamentet två och halv period för Liberalerna Programledare och samtalsledare är Heidi Avellán HBG Live podcast är producerat av Brand Studio, en del av Bonnier News, i samarbete med Brosk Produktion.

Förtidsröstningen har öppnat och valdagen i Sverige är den 9 juni. Då väljer vi vilka som ska representera oss i Europaparlamentet under de kommande fem åren. Vad är EU till för? Hur påverkar det vår vardag? Hur funkar det hela? Och vad ska nästa parlament fokusera på? Det var fokus på denna omgånga av HBG Live, som arrangeras fyra gånger per år i ett samarbete mellan Campus Helsingborg, Lunds universitet och Helsingborgs Dagblad. I det här första avsnittet hör vi först Anamaria Dutceac Segesten, forskare inom Europastudier vid Lunds universitet, och därefter första halvan av det efterföljande scensamtalet. Med på scenen är också Joakim Zander, doktor i juridik och undervisar i EU-rätt vid Institutionen för handelsrätt vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet + arbetat många år i Bryssel med EU-frågor, och Olle Schmidt, som suttit i parlamentet två och halv period för Liberalerna Programledare och samtalsledare är Heidi Avellán HBG Live podcast är producerat av Brand Studio, en del av Bonnier News, i samarbete med Brosk Produktion.

Den olagliga handeln med narkotika göder de kriminella gängen. Våren 2023 riktas alla blickar mot Helsingborgs hamn när tullen efter flera års spaning gör ett rekordbeslag. Men det ska visa sig att kokainet flödat genom hamnen betydligt tidigare än så. Hör berättelsen om smugglarstaden Helsingborg som blev en port för kokainsmuggling inte bara till Sverige och vilken roll bananimporten spelar. Gäst: Joakim Andersson Lee, granskande reporter på Helsingborgs Dagblad. Programledare: Alexandra Karlsson Producent: Daniel Säfström Redaktör: Elin Roumeliotou Klipp från: SVT, SR, TV4 Klipp ur musik: Harry Belafonte – Banana Boat Song, Rodrigo Amarante – Tuyo, Los Pamperos – Ofensa Vi vill ha feedback och önskemål! Kontakta oss på: dagensstory@svd.se

2050 har hela södra delen av Helsingborg förändrats och utvecklats. När hamnen flyttar öppnas möjligheter till att skapa något nytt och unikt i stadsplanen. Men hur ska alla trivas och hur ska alla olika verksamheter fungera tillsammans? Vad händer med platsens identitet och den anknytning som helsingborgarna har till platsen? Hur säkerställer vi goda dialoger och samverkan i processen? Det var temat för ett extra HBG live som hölls i april i Helsingborg inför rekordpublik. Det är scensamtal som Campus Helsingborg vid Lunds universitet och Helsingborgs Dagblad ordnar fyra gånger per år i Helsingborg med forskare och branschfolk. Del 2 av 5 från kvällen:Andra halvan av det panelsamtal som för kvällen modererades av Magnus Adenskog från Campus Helsingborg Lunds universitet. På scen har han med sig Elisabeth Högdahl, forskare på institutionen för tjänstevetenskap på Lunds universitet, Anna Möller, stadsbyggnadsdirektör i Helsingborg och Bart Steijaert, VD för Helsingborgs hamn. Avsnittet är producerat av Brand Studio, en del av Bonnier News, i samarbete med Brosk Produktion

Södra Helsingborg förvandlas. Under de kommande 25 åren ska hamnen flyttas och ett helt nytt område med grönområden, verksamheter, bostäder byggas. Men hur går en sådan utveckling till och hur kan man som boende vara med och påverka hur södra staden ska se ut i framtiden Det var temat för ett extra HBG live som hölls i april i Helsingborg inför rekordpublik. Det är scensamtal som Campus Helsingborg vid Lunds universitet och Helsingborgs Dagblad ordnar fyra gånger per år i Helsingborg med forskare och branschfolk. Del 1 av 5 från kvällen:Första halvan av det panelsamtal som för kvällen modererades av Magnus Adenskog från Campus Helsingborg Lunds universitet. På scen har han med sig Elisabeth Högdahl, forskare på institutionen för tjänstevetenskap på Lunds universitet, Anna Möller, stadsbyggnadsdirektör i Helsingborg och Bart Steijaert, VD för Helsingborgs hamn. Avsnittet är producerat av Brand Studio, en del av Bonnier News, i samarbete med Brosk Produktion

Vems ansvar är det egentligen för att lögner inte sprids snabbare än sanningen? Nu är vi inne i supervalåret 2024 då hälften av all jordens befolkning går till valurnorna. Och vi kan vara säkra på att det kommer att spridas lögner, medvetna och omedvetna. Via både traditionella och sociala medier. HBG Live är scensamtal som Campus Helsingborg vid Lunds universitet och Helsingborgs Dagblad ordnar fyra gånger per år inför publik i Helsingborg med forskare och branschfolk. Den här säsongen av HBG Live har fokus på desinformation och påverkanskampanjer. Men denna säsong av HBG Live podcast har vi något extra till just er poddlyssnare. I två avsnitt kommer vi att få höra intervjuer med de två paneldeltagarna från branschen. I detta det sista för denna omgång hör vi Anne Lagercrantz, vice vd på SVT Intervjun är gjord av Ottie Marusarz från Brosk Produktion.

Vad blir konsekvenserna av desinformationskampanjer och hur påverkas de lokala samhället av det?HBG Live är scensamtal som Campus Helsingborg vid Lunds universitet och Helsingborgs Dagblad ordnar fyra gånger per år inför publik i Helsingborg med forskare och branschfolk. Den här säsongen av HBG Live har fokus på desinformation och påverkanskampanjer. Men denna säsong av HBG Live podcast har vi något extra till just er poddlyssnare. I två avsnitt kommer vi att få höra intervjuer med de två paneldeltagarna från branschen. Först ut i detta avsnitt är Jonas Berg som är säkerhetschef i Helsingborgs stad. Intervjun är gjord av Ottie Marusarz från Brosk Produktion.

Jesper Falkheimer, professor vid institutionen för strategisk kommunikation på Lunds universitet, Anne Lagercrantz, vice VD på SVT och Jonas Berg, säkerhetschef i Helsingborgs stad tar plats i soffan för ett panelsamtal om "Desinformation och supervalåret 2024". Samtalet leds av Heidi Avellán. Bakom podcasten står Campus Helsingborg, Lunds universitet i samarbete med Helsingborgs Dagblad.

Jesper Falkheimer, professor vid institutionen för strategisk kommunikation på Lunds universitet, Anne Lagercrantz, vice VD på SVT och Jonas Berg, säkerhetschef i Helsingborgs stad tar plats i soffan för ett panelsamtal om "Desinformation och supervalåret 2024". Samtalet leds av Heidi Avellán. Bakom podcasten står Campus Helsingborg, Lunds universitet i samarbete med Helsingborgs Dagblad.

Äntligen en ny säsong av HBG Live podcast. Vi tar avstamp i samtalet från 29 februari 2024 där temat var "Desinformation och supervalåret 2024". I det här, det första av fem avsnitt på temat, får vi först höra det inledande föredraget från Jesper Falkheimer som är professor på institutionen för strategisk kommunikation på Lunds universitet. Därefter bjuder vi på en poddexklusiv intervju med honom där samtalsledaren på scen och programledaren för denna podcast, Heidi Avellán, fördjupar samtalet kring hans forskning på ämnet. Bakom podcasten står Campus Helsingborg, Lunds universitet i samarbete med Helsingborgs Dagblad.

Krig är en brutal kränkning av mänskliga rättigheter. Oavsett var i världen det är krig så är det civilbefolkningen som drabbas värst, inte bara av kulor och explosioner utan i form av en raserad infrastruktur, brist på mat och vatten, övergrepp med mera. I det här tredje och avslutande avsnittet från HBG Live om Mänskliga rättigheter hör du andra halvan av själva panelsamtalet. Helsingborg Live är ett samarbete mellan Campus Helsingborg och Helsingborgs Dagblad. Med på scen är Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter vid Lunds Universitet, Jon Pettersson, verksamhetsledare Franz Wagnersällskapet, samt Lena Hansson kommunikatör på biståndsorganisationen Diakonia, som är nyss hemkommen från Gaza där hon tagit med sig många erfarenheter kring ämnet.

Har alla egentligen samma mänskliga rättigheter, varför behövs i så fall speciella konventioner för vissa grupper?I det här andra avsnittet från HBG Live om Mänskliga rättigheter hör du första halvan av själva panelsamtalet och fokus ligger på mänskliga rättigheter för minoriteter. Helsingborg Live är ett samarbete mellan Campus Helsingborg och Helsingborgs Dagblad. Med på scen är Jon Pettersson, verksamhetsledare Franz Wagnersällskapet, Lena Hansson kommunikatör på biståndsorganisationen Diakonia, samt Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter vid Lunds Universitet.

Erik och Jacob får hålla låda själv i avsnitt 97 av Hälsoveckan by Tyngre. I detta avsnitt diskuteras dels ett kort klipp från Agnes Wold där hon säger att hon tycker att rådet om 10 000 steg är överdrivet och efter det blir det en diskussion kring en artikel i Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad där Kerstin Bismark utlovar viktnedgång bara man följer hennes fyra, ganska oklara, råd. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack - VAB hemma hos Gudiol (00:02:39) Erik tycker pepparkakan är överskattad (00:05:31) Agnes Wold säger att snacket om 10 000 steg är överdrivet (00:08:54) 10 000 steg om dagen är kanske ett onödigt högt tal? (00:15:58) Överskattar folk hälsoeffekterna från mycket träning istället för måttlig? (00:24:52) Fyra råd som ger garanterad viktnedgång enligt Kerstin Bismark (00:26:01) 1 Ät inte för sent på kvällen (00:32:53) 2 Avstå från mellanmål (00:35:22) För stort fokus på att man SKA äta ofta tror Jacob kan försämra kosten i stort (00:39:44) 3 Rör på dig mer (00:42:13) 4 Fasta ger snabbare frisättning av fett (00:44:15) När man äter har små effekter i jämförelse med vad man äter (00:45:31) Fasta verkar om något vara lite negativt för kroppssammansättningen (00:51:32) Jacob tror inte att råden bara för sig själv hade gett viktnedgång hos alla

Är mänskliga rättigheter politik idag? För de allra flesta medborgare i demokratier är det en självklarhet att stå upp för mänskliga rättigheter, i synnerhet i tider av krig och kriser. Men vad händer när mänskliga rättigheter politiseras? Håller synen på att förändras? Och hur arbetar olika organisationer mer praktiskt? Det var grunden för ett live-samtal på scen i november 2023. I tre avsnitt kommer du få höra vad som diskuterades den kvällen. I detta det första avsnittet får du höra Lena Halldenius, professor i. Mänskliga rättigheter vid Lunds Universitet hålla sitt inledande föredrag, och därefter en exklusiv podd-intervju med henne. Gjord av scenprogrammets moderator, och denna podds programledare Heidi Avellan, politisk chefredaktör på Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan. HBG Live görs i samarbete mellan Campus Helsingborg och Helsingborgs Dagblad.

Helsingborg har alltid förknippats med handel, logistik och transporter. Idag är nästan en fjärdedel av alla arbetstillfällen kopplade till dessa sektorer och de fortsätter att växa. Samtidigt lever vi i en tid av förändring och stadens identitet är inte längre lika tydlig. Är Helsingborg ens en handelsstad idag? Och vad vill Helsingborg vara i framtiden? Det var grunden för ett live-samtal på scen i oktober 2023. I tre avsnitt kommer du få höra diskussionen från den kvällen. Gäster på scenen var Hanna Candell, VD Helsingborg City, Björn Höglund, konsult som utvecklar fastigheter, platser och varumärken och Ola Tuvesson som är universitetslektorn på institutionen för tjänstevetenskap på Lunds universitet. I detta det tredje avsnittet hör du andra halvan an paneldiskussionen, som har fokus på stadens utveckling och vem som ska bestämma över den. Moderator är Heidi Avellan, politisk chefredaktör på Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan.

Helsingborg har alltid förknippats med handel, logistik och transporter. Idag är nästan en fjärdedel av alla arbetstillfällen kopplade till dessa sektorer och de fortsätter att växa. Samtidigt lever vi i en tid av förändring och stadens identitet är inte längre lika tydlig. Är Helsingborg ens en handelsstad idag? Och vad vill Helsingborg vara i framtiden? Det var grunden för ett live-samtal på scen i oktober 2023. I tre avsnitt kommer du få höra diskussionen från den kvällen. Gäster på scenen var Hanna Candell, VD Helsingborg City, Björn Höglund, konsult som utvecklar fastigheter, platser och varumärken och Ola Tuvesson som är universitetslektorn på institutionen för tjänstevetenskap på Lunds universitet. I detta det andra avsnittet hör du första halvan an paneldiskussionen, som har fokus på handeln i staden och de människor och verksamheter som ska finnas där. Moderator är Heidi Avellan, politisk chefredaktör på Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan.

Helsingborg har alltid förknippats med handel, logistik och transporter. Idag är nästan en fjärdedel av alla arbetstillfällen kopplade till dessa sektorer och de fortsätter att växa. Samtidigt lever vi i en tid av förändring och stadens identitet är inte längre lika tydlig. Är Helsingborg ens en handelsstad idag? Och vad vill Helsingborg vara i framtiden? Det var grunden för ett live-samtal på scen i oktober 2023. I tre avsnitt kommer du få höra diskussionen från den kvällen. I detta det första avsnittet hör du ett utdrag ur det föredrag som Ola Thuvesson, universitetslektor på institutionen för tjänstevetenskap vid Lunds Universitet Campus Helsingborg, höll innan diskussionen. Samt en intervju med honom, gjord av Heidi Avellan, politisk chefredaktör på Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan.

Eric Persson, Helsingborgs Dagblad, om gårdagens Skånederby, Anja Gatu berättar om nya boken “Dröm stort, Zećira” och vikten av förebilder, Daniel Stensson kommenterar sin omdiskuterade taktiska "skada", Sveriges bästa förlorare möter laget med tre generationer på planen, Jesper Tolinsson om belgisk fotboll och flytten till IFK Norrköping, och vi diskuterar kyssen som har skakat om hela fotbollsvärlden tillsammans med Caroline Jönsson.

Eric Persson, Helsingborgs Dagblad, om gårdagens Skånederby, Anja Gatu berättar om nya boken “Dröm stort, Zećira” och vikten av förebilder, Daniel Stensson kommenterar sin omdiskuterade taktiska "skada", Sveriges bästa förlorare möter laget med tre generationer på planen, Jesper Tolinsson om belgisk fotboll och flytten till IFK Norrköping, och vi diskuterar kyssen som har skakat om hela fotbollsvärlden tillsammans med Caroline Jönsson.

Göran Holmquist är författaren bakom Peps Persson boken som precis kommit ut i en andra utgåva där ett helt nytt kapitel är tillagt. Utöver ett antal andra böcker om bla. Bob Dylan samt Vinylskivornas historia har Göran varit journalist på Helsingborgs Dagblad i över 40 år.

Cilla Banck levde fattig och ensam i skånska Arild. Hennes anteckningsbok ger en säregen bild av hennes tid. Kulturredaktionens Mattias Berg dyker in i en 1800-talsmänniskas värld. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2017.Vad är egentligen tidens gång? Eller omvärlden? Och vilka spår sätter allt det där i en enskild människas medvetande?I sin ljuvliga lilla bok ”Vad Cilla Banck visste” gör Lundahistorikern Peter K. Andersson ett allvarligt försök att svara på de här omöjliga frågorna. Den är tunn – inte ens 100 sidor – men blir redan efter min första läsning tung av understrykningar och hundöron.Som framgår av titeln, kretsar den kring en viss Fröken Cilla Banck som bodde ensam och fattig i en stuga i skånska fiskeläget Arild mellan 1830 och 1906. Undertiteln är ”En 1800-talsmänniskas världsbild” – vilket ganska exakt fångar Anderssons anspråk. Mikro- eller mentalitetshistoria, som det kallas mer fackmässigt.Men det allra heligaste var ändå hennes egen dopdräktOch att just Cilla Banck intresserar en historiker, beror på att hon – till skillnad från de flesta andra outbildade ur fiske- och bondemiljö vid den här tiden – skrev en sorts dagbok. Där nedtecknade hon verkligen allt möjligt. Från klassiska minnesanteckningar om egna utflykter eller dödsfall i byn till avskrifter ur veckotidningar, psalmböcker, Bibeln och olika slags kalendrar.Dessutom skapade hon med tidens gång ett museum, eller kanske snarare kuriosakabinett, i sitt hem enligt ungefär samma osorterade princip. En samtida besökare vittnar om hur Cilla Banck började med att visa den första tekanna som kom till Arild – och stolt berättade att den tillverkats vid en ”förfärligt stor fabrik” i industrialismens England, för att så småningom föras till lilla Arild av sjömän över havet.Museet var också fullt av betydligt mer långväga föremål. Samma besökare räknar upp ”fågelbon från Indien, träpapegojor från Kanarieöarna, mandarinkostymer, chilenska kalabasser, sjötång från Stilla Hafvet, japanska kokkärl, ryska mjölkbyttor”. Men det allra heligaste var ändå hennes egen dopdräkt.Efter Cilla Bancks död revs museet, vilket knappast hade skett om hon varit en välbärgad kvinna med kulturell nimbus. Men dagboken finns kvar, i all sin målmedvetna gåtfullhet. Peter K. Andersson påpekar att vi nästan alltid betraktar historien ur de mer priviligierades perspektiv. Själv, skriver han, har han ändå försökt ta reda på hur de fattiga – som ofta inte kunde vare sig läsa eller skriva – faktiskt tänkte. Han liknar det arbetet vid en sorts dekryptering: ”som att hitta en gammal mystisk bok skriven med ett chiffer vars system sedan länge gått förlorat.”Stilbildaren i genren, en influens så stark att den samtidigt tycktes släcka ut alla sina efterföljare, var den italienska historikern Carlo Ginzburg som 1976 kom ut med boken ”Osten och maskarna”. Den handlade om en så kallad vanlig människas världsbild några hundra år före Cilla Banck. Nämligen den italienske mjölnaren Menocchios, som på 1500-talet satte sig upp mot kyrkan med sina tankar om skapelsen.Man kan diskutera hur representativ den här mjölnaren faktiskt var. Hur som helst blev han också oerhört intresserad av filosofi – och kyrkan ansåg Menocchios hemsnickrade läror så farliga att han brändes på bål som kättare.Och det är ju ett av mikro- eller mentalitetshistoriens dilemma: att ”ovanliga” människor oftast ändå är intressantare än ”vanliga”. När någon blivit tillräckligt speciell, transformeras åtminstone personen från den ena kategorin till den andra, och lämnar de mindre speciella kvar i historiens skugga.Hur kan man då få reda på någonting alls om dem? Ja, ett sätt, kanske det enda, är att studera hela kollektivet: alltså statistik. Efter att jag själv läst ”Osten och maskarna” när den kom ut i Sverige i början av 80-talet, och då tycktes ligga på vart och vartannat nattduksbord, började jag också studera ämnet i tiden, ekonomisk historia – innan jag alltför snabbt kroknade på alla dessa opersonliga förteckningar. Med viss fasa minns jag särskilt den om årsförbrukningen av salt sill under medeltiden.Cilla Banck gör faktiskt också förteckningar, eller åtminstone listor, men på ett helt annat sätt. Peter K Andersson menar att de påminner om trollformler, som traditionellt användes för att skapa trygghet och kontroll.Så hon listar, bokstavligen, allt mellan himmel och hav. Mycket handlar förstås om religion. Till exempel följande förteckning: ”Guds sons blodsutgjutelser. Först i omskärelsen, 2 i Gethsemane, 3 wid hudflängningen, 4 törnekröningen, 5 wid purpurmantelns afryckande, 6 wid händers och fötters genomborrande, 7 wid sidosårens öppnande”.Men framför allt är det ju havet som i fiskeläget Arild är världens början och slut, alltings mått, livet och döden. Risken för drunkning var också ständigt närvarande. Cilla Banck listar hela släkter som dött ut i sjöfartens spår. Till och med hennes egen bror förekommer i en sådan till synes opersonlig förteckning: ”Efvenledes omnämnes sjömannen Lars Banck som gick bort ifrån skonerten Örnen, det hände i Norsjön den 6 april 1853.”Hon sammanfattar också allt detta tragiska i en speciell lista: ”Döda här i byn i min tid, som jag kan minnas 353 Inberäknade i nämda antal 41 som äro drunknade, 2 som själva afhänt sig lifvet. En hängt sig. Och en sängt sig.”de flesta världshändelser tycks skölja rakt igenom henne, medan disparata erfarenheter och lösryckt information fastnar som drivved i medvetandeströmmen.Under Cilla Bancks levnad förändras ändå den globala sjöfartens villkor dramatiskt. När hon föds 1830 hade det inte gått mer än ett decennium sedan den allra första överfarten med ångbåt över Atlanten. Sedan kom de stora passagerarfartygens tid. Suezkanalen och Nordostpassagen band plötsligt ihop jordklotet på ett nytt sätt – och med undervattenskablarna för telegrafi vid mitten av 1800-talet blev havet det viktigaste kommunikationsmediet även för den mest inbitna landkrabba.På så sätt flyter havets förändringar ihop med mediehistorien. Dagstidningarnas genombrott skedde också just under hennes livstid. När Cilla Banck precis var på väg att lämna tonåren, 1848, grundades Sydsvenska Dagbladet. 1864 blev Dagens Nyheter den första massmarknadstidningen, riktad till många prenumeranter med ett lägre pris.Vad ser vi då av allt det här i hennes dagbok? Eller, för att tala med bokens titel: Vad var det som Cilla Banck visste?På det ger Peter K. Andersson inget rakt svar, hur nu ett sådant skulle se ut. Men han påpekar till exempel att en dagstidning – och då Helsingborgs Dagblad – bara nämns en enda gång i hennes dagböcker. Däremot märks den parallellt framväxande populärpressen desto tydligare.Framför allt handlar det om Triumf: Sveriges billigaste veckotidning, som den kallades i annonserna. Ur den har Cilla Banck bland annat skrivit av artiklar om ”werldens äldsta bibliotek” och ”den fruktansvärdaste jordbäfning som i historisk tid hemsökt menskligheten”. I sina listor kan hon också blanda rena faktauppgifter om digerdöden och Stockholms grundande med en äventyrlig teori om tidpunkten för Jesu återkomst till jorden.Så allt detta visste Cilla Banck. Med sin bok har Peter K. Andersson nu gett oss en ömsint nyckel till hela den här krypterade historien: visat hur en enda person kan fungera som konkret länk mellan abstrakta begrepp som ”makro-” och ”mikro”. Hur de flesta världshändelser tycks skölja rakt igenom henne, medan disparata erfarenheter och lösryckt information fastnar som drivved i medvetandeströmmen.Eller som Andersson själv skriver i bokens allra sista stycke, om Cilla Bancks världsbild: ”Det som utmärker den är inte i första hand dess lantliga utgångspunkt utan dess kumulativa och oanalytiska förhållande till kunskap. Det viktigaste är bara att veta.”Mattias Berg, medarbetare på kulturredaktionenLitteraturPeter K Andersson: Vad Cilla Banck visste. Ellerströms, 2017.

Våldsamt dygn i Storstockholm. Sju skjutna inom ett dygn. Så skrev SVT på lördag, efter en masskjutning i Farsta, som krävde två människors liv. Sveriges nya regering skulle ta itu med våldet på gatorna, men vad har skett? Paulina Neuding, ledarskribent för Svenska Dagbladet och Heidi Avellan, politisk chefredaktör på Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad, diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

I takt med att havet töms på fisk blir sill och torsk lyx. Men till slut tar också den fisken slut. Vad ska vi äta då? Kanske tång? Havets roll för framtidens mat är temat för denna omgång av HBG Live. Vi hade tekniska problem med en av deltagarnas mikrofoner under kvällen vilket dessvärre ger en svajig ljudkvalitet. Vi ber om ursäkt för detta. I detta, det sista avsnittet från kvällen, fokuserar på frågorna som var främst riktade till Isabell Seger, kock som driver NABO matbar i Helsingborg. Med på scen är också etnologen Cecilia Fredriksson, professor på institutionen för tjänstevetenskap vid Campus Helsingborg och Stina Bertilsson Vuksan, marinbiolog på Helsingborgs stad. Moderator för samtalet och värd för podcasten är Heidi Avellan, politisk chefredaktör på Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan.

I takt med att havet töms på fisk blir sill och torsk lyx. Men till slut tar också den fisken slut. Vad ska vi äta då? kanske tång? Havets roll för framtidens mat är temat för denna omgång av HBG Live. Vi hade tekniska problem med en av deltagarnas mikrofoner under kvällen vilket dessvärre ger en svajig ljudkvalitet. Vi ber om ursäkt för detta. I detta, det andra avsnittet från kvällen, fokuserar på frågorna som var främst riktade till Stina Bertilsson Vuksan, marinbiolog på Helsingborgs stadMed på scen är också etnologen Cecilia Fredriksson, professor på institutionen för tjänstevetenskap vid Campus Helsingborg och Isabell Seger, kock som driver NABO matbar i Helsingborg. Moderator för samtalet och värd för podcasten är Heidi Avellan, politisk chefredaktör på Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan.

I en tid med skenande matpriser och hög import riktas blickarna mot nya råvaror att lägga på tallriken. Vilken roll kan Öresund och havet som blå åkrar spela för att öka matförsörjningen i vårt närområde?I HBG Live podcast pratar vi om morgondagens marina mat och vad Helsingborgaren kommer att (behöva) äta i framtiden. Detta det första avsnittet består av föredraget från etnologen Cecilia Fredriksson, professor på institutionen för tjänstevetenskap vid Campus Helsingborg, samt inledningen på panelsamtalet som främst kretsar kring hennes del av frågan. Med på scen finns också Stina Bertilsson Vuksan, marinbiolog på Helsingborgs stad och Isabell Seger, kock som driver NABO matbar i Helsingborg. Moderator för samtalet och värd för podcasten är Heidi Avellan, politisk chefredaktör på Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan.

Avsnitt 2 – om debatt och samtal sociala medier och traditionella medier.Vi lyfter frågan om vart den sansade samhällsdebatten tog vägen? Och varför är vi så arga på sociala medier? Panelen samtalar kring hur användandet av sociala medier idag påverkar samhällsdebatten nu och i framtiden.I denna, den andra delen från kvällen den 15 februari, får ni höra den första delen av själva panelsamtalet där fokus ligger på debatt och samtal på sociala medier och traditionella medier.Med på scenen är Nils Gustafsson, kommunikationsforskare, Brit Stakson, Mediestrateg och Ajdin Crnovic, sociala medier-expert.Moderator för samtalet och programledare för denna podcast är Heidi Avellan, politiskt chefredaktör på Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan.

Vi lyfter frågan om vart den sansade samhällsdebatten tog vägen? Och varför är vi så arga på sociala medier? Panelen samtalar kring hur användandet av sociala medier idag påverkar samhällsdebatten nu och i framtiden. I detta, den första delen från kvällen den 15 februari, får ni höra föreläsningen som inleder samtalet. Det hålls av Nils Gustavsson, kommunikationsforskare från Lunds universitet. Han pratar om känslor i sociala medier, hur sociala medier är helt beroende av känslor, hur vi som använder sociala medier utsätts för en massor av känslor - och vad det gör med det offentliga samtalet.I kommande två avsnitt kommer ni att höra den efterföljande diskussionen med honom, Brit Stakson, Mediestrateg och Ajdin Crnovic, sociala medier-expert. Moderator för samtalet och programledare för denna podcast är Heidi Avellan, politiskt chefredaktör på Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan.

Vi står inför ett år med många tuffa utmaningar. Det kommer givetvis att spegla programmen på Business Arena under 2023. Så vad kan besökarna förvänta sig under årets evenemang? Det ska vi ta reda på. Vi snackar också upp årets första Business Arena som går av stapeln i Helsingfors. Passande nog har vi i det här avsnittet fokus på den nordiska fastighetsmarknaden. Hur mår exempelvis den kommersiella fastighetsmarknaden i Finland, jämfört med i Sverige. Medverkande i podden: Daniel Bergstrand, Strategic Content Producer på Business Arena Peter Nyman, journalist och programledare Åsa Julin, moderator och programledare Heidi Avellan, politisk chefredaktör på Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad samt moderator Max Barclay, Head of Advisory på Newsec Theresa Ahola, reporter på Fastighetsnytt Programledare: Jimmy B. Lehtinen och Leif Jitelius

I veckans Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Jacob och Erik två artiklar som publicerats i större svenska dagstidningar i veckan som gått. Först blir det en artikel i Svenska Dagbladet där man säger att HIIT i kombination med periodisk fasta dubblar fettförbränningen. Studien man tar upp är en kortvarig interventionsstudie där deltagarna i princip fick resultat i storleksordning med deras ansträngning. Kortsiktigt ser man alltid den här typen av effekt i interventionsstudier och det är osannolikt att man hade fortsatt att se en sådan effekt på lite längre sikt. Efter det diskuterar vi kort en bra och positiv artikel i Helsingborgs Dagblad/Sydsvenskan där Katarina Steding-Ehrenborg kort tar upp en del faktorer som är viktigt för ett åldras med livskvalité. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Erik har fått en hjärnskakning 00:02:21 Artikel i SvD om korta ätfönster och högintensiv träning 00:22:20 Trevlig artikel om hälsosamt åldrande i Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan

Varje litterärt verk uttrycker sin egen sanning, men för den som använder sitt eget eller andras liv uppstår alltid dilemman. Lars Hermansson rapporterar från båda sidor av faktafiktionens linjer. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Hur mycket kan en dokumentärfilmare mixtra med verkligheten utan att det blir fiktion? Att ibland iscensätta situationer för att få fram den större bilden, en djupare sanning, och allt vad det kan heta, är, tror jag, accepterat av de flesta i branschen, fast kanske inte av den stora publiken. Detsamma gäller antagligen så kallad autofiktion och vittneslitteratur, alltså böcker som utger sig för att ha självbiografisk grund. De flesta inser nog att författaren skarvar här och var, kanske lägger till eller drar ifrån någon detalj för att göra berättelsen bättre, men inte att hen framställer som fakta sådant som inte är fakta.Jag har själv gjort mig skyldig till sådana brott. I den autofiktiva reseessän Gå till gå hittar jag till exempel på en historia om att den radioutrustning berättarjaget har med på vandringen blir stulen av en person som vill spela in sin döda mammas röst. När jag bekände det för en läsare, tillika bekant, blev han besviken, nästan arg. Han tyckte att texten utstrålade en tyst överenskommelse om att det som stod där hade hänt. Det hade han helt rätt i. Och det var därför jag bestämde mig för att ljuga, för att jag visste att jag hade stor chans att bli trodd, även med den mest osannolika skröna, och för att boken som helhet behövde en digression just där, gärna en fantastisk sådan. Och en författare har ju att ytterst vara lojal med boken, texten, dess litterära värde. Anders, som läsaren hette, blev besviken, men boken blev bättre.Som journalist har man ett annat uppdrag. Där bör man ytterst vara lojal med den verklighet man skildrar. Form och estetik är av underordnad betydelse. Fabricerande av fakta är inte okej, inte heller att låta folk säga sådant de inte har sagt, inte ens om syftet är lovvärt. Det kallas pressetik. Dokumentärmakare och författare av självbiografiskt färgad prosa och poesi menar ofta att de befinner sig i en position mellan den skönlitterära författaren och journalisten. Att de har dubbla lojaliteter, å ena sidan in mot verket, dess formella egenskaper och konstnärliga värde, å andra sidan ut mot den skildrade verkligheten, levande eller nyligen döda personer, skeenden som bevisligen inträffat eller inte. Att vara mer lojal med verkets formella egenskaper, utan att antyda det för läsaren kan leda till missförstånd och felläsningar. Att fabricera eller undanhålla fakta för att stärka sitt case i en autofiktiv berättelse kan såra verkliga personer som ingår i berättelsen.Jag har själv varit med om det. I en självbiografiskt hållen roman antyds att jag under en tid ska ha finansierat en tynande tillvaro som frilansande författare och skribent med en släktings pengar. En antydan som bidrar till att öka empatin med bokens huvudperson, författaren, på bekostnad av den som i boken ska föreställa mig. Författaren kan förstås minnas att det var så, men minnet är ofta bedrägligt, och somliga minnen är också offentliga handlingar. Eftersom det jag säger här inte är skönlitteratur har jag alltså kollat med Skatteverket, och inte bara gått på min känsla av att jag under de år boken skildrar drog in pengar så det räckte. Problemet är förstås att andra läsare som känner till bakgrunden och kan identifiera vem som är vem i boken, knappast gör en sådan faktakoll. Och det är nog tur för romanens skull. Det rör sig nämligen om en berättelse som uttrycker och närs av klasshat, det måste finnas ett vi och ett dom, och i den uppdelningen hamnade jag bland dom. Det svider förstås, men jag tror att boken som helhet tjänade på det, ett klasshat i en skönlitterär text får inte bli alltför ljummet.Ett annat exempel på en autofiktiv berättelse som har etiska problem med sina dubbla lojaliteter är Kristian Lundbergs bok Yarden. Den handlar om en författare som av oklara skäl hamnat på ekonomiskt obestånd och tvingas ta jobb på en omlastningsplats för nya bilar i Malmö hamn. Ingen läsare kan tro att Yarden är en påhittad plats, eller att jaget i boken inte ska föreställa författaren Kristian Lundberg. Även här finns en strukturell uppdelning i ett vi och ett dom som bygger på klass. Lundberg framställer den yrkesverksamhet han blivit tvungen att lämna, och som också råkar vara min, det vill säga författarens och den frilansande skribentens, som välbetald och fri från godtycklig maktutövning. Så är det förstås inte, det vet alla som är i branschen, vilket Lundberg hade varit i över ett decennium när boken publicerades. Men berättelsen behöver den här motsättningen för att bli effektiv. Det hårda slitet på Yarden måste ställas mot enkel tillvaro framför laptoppen.En annan förenkling av tillvaron Yarden lider av, och som man måste vara i branschen för att känna till rör anledningen till att berättaren inte längre jobbar i litteraturvärlden. Lundberg miste sina uppdrag som litteraturkritiker på Expressen och Helsingborgs Dagblad eftersom han sågat en bok som ännu inte kommit ut. Det är förstås lite lustigt, men pressetiskt minst sagt tvivelaktigt. Alla i branschen visste också att Lundberg vid den här tiden var innehavare av ett åtråvärt, livslångt arbetsstipendium från Sveriges Författarfond på närmare 170 000 kr per år, också det är en offentlig handling som går att kontrollera. Han hade alltså själv försatt sig i publicistisk karantän, men var delvis försörjd av Sveriges Författarfond. Omständigheter som Lundberg förstås måste tiga om i boken. Inget vidare starkt case annars, en autofiktiv hjälte bör helst, till skillnad från den fiktive, vara i någon mån behjärtansvärd.Dokumentära och semidokumentära böcker och filmer tycks alltså ibland tvungna att småljuga för den större sanningens skull. Och den större sanningen är alltid ett påstående om världen bortom de enskilda exemplen, om strukturerna, de dolda sambanden. Det finns en konflikt här, som kanske är olöslig, mellan mikro- och makro. Det är svårt att behålla nyanserna i det lilla när de stora skeendena ska skildras. Svårt att få de olika perspektiven att stämma. Det enda man kan göra som upphovsperson är att försöka, att oupphörligt ställa sig frågor som: måste jag offra denna detalj för helheten, är jag i god tro när jag påstår detta, kan jag se x och y i ögonen när boken kommit ut?I det ständigt växande bruset från allt fler medier, sociala och traditionella, tycks idag bara den personliga erfarenheten, den så kallat starka berättelsen, kunna nå ut. Fiktionen, i synnerhet den litterära, sitter trångt. Men frågan är om inte denna glupande hunger efter verklighet också hänger samman just med det uppluckrade förhållandet till fakta. Alla vet ju numera att sanningen är perspektivisk och alltså beroende av vilken vinkel vi väljer. Alla vet också att man kan ljuga med fakta, om de sätts samman med ont uppsåt. Om det är så, borde man ju också kunna tala sant med hjälp av smålögner, om de sätts samman med gott uppsåt. Säkert, men vägen till helvetet är som bekant stensatt med goda föresatser.Lars Hermansson, författare och kritiker

Nästa person att dela en stund i sommaren med är ett bekant ansikte, vår huvudtränare för herrlaget Björn Hellkvist, här lär vi känna honom lite bättre.Vi får ta del av Björns resa, från liten pojk spelandes i VGIK Tigers, skadeproblematiken som satte stopp för spelarkarriären, starten av hans tränarkarriär och hur han över tid har utvecklats som ledare och människa. Vidare pratar han om det enkla livet innan han fick diagnosen Parkinsons sjukdom, hur man efter en sån ”dom” får en annan syn på livet, och den tiden tuffa tiden efter att hans sjukdom offentliggjordes i Helsingborgs Dagblad. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Slutspelspodden semifinalsladdar på allra bästa sätt. Daniel Rooth, sportchef på Helsingborgs Dagblad, levererar sanningen om Rögle. Förre FBK-centern Linus Persson förgyller podden med med sitt Hagforsmål – och hyllar FBK. Och en tokladdad Ängelholmsbo i Erik Granqvist gästar och snackar upp matchserien mellan två av lagen han håller närmast hjärtat.

Cilla Banck levde fattig och ensam i skånska Arild. Hennes anteckningsbok ger en säregen bild av hennes tid. Kulturredaktionens Mattias Berg dyker in i en 1800-talsmänniskas värld. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2017.Vad är egentligen tidens gång? Eller omvärlden? Och vilka spår sätter allt det där i en enskild människas medvetande?I sin ljuvliga lilla bok Vad Cilla Banck visste gör Lundahistorikern Peter K. Andersson ett allvarligt försök att svara på de här omöjliga frågorna. Den är tunn inte ens 100 sidor men blir redan efter min första läsning tung av understrykningar och hundöron.Som framgår av titeln, kretsar den kring en viss Fröken Cilla Banck som bodde ensam och fattig i en stuga i skånska fiskeläget Arild mellan 1830 och 1906. Undertiteln är En 1800-talsmänniskas världsbild vilket ganska exakt fångar Anderssons anspråk. Mikro- eller mentalitetshistoria, som det kallas mer fackmässigt.Men det allra heligaste var ändå hennes egen dopdräktOch att just Cilla Banck intresserar en historiker, beror på att hon till skillnad från de flesta andra outbildade ur fiske- och bondemiljö vid den här tiden skrev en sorts dagbok. Där nedtecknade hon verkligen allt möjligt. Från klassiska minnesanteckningar om egna utflykter eller dödsfall i byn till avskrifter ur veckotidningar, psalmböcker, Bibeln och olika slags kalendrar.Dessutom skapade hon med tidens gång ett museum, eller kanske snarare kuriosakabinett, i sitt hem enligt ungefär samma osorterade princip. En samtida besökare vittnar om hur Cilla Banck började med att visa den första tekanna som kom till Arild och stolt berättade att den tillverkats vid en förfärligt stor fabrik i industrialismens England, för att så småningom föras till lilla Arild av sjömän över havet.Museet var också fullt av betydligt mer långväga föremål. Samma besökare räknar upp fågelbon från Indien, träpapegojor från Kanarieöarna, mandarinkostymer, chilenska kalabasser, sjötång från Stilla Hafvet, japanska kokkärl, ryska mjölkbyttor. Men det allra heligaste var ändå hennes egen dopdräkt.Efter Cilla Bancks död revs museet, vilket knappast hade skett om hon varit en välbärgad kvinna med kulturell nimbus. Men dagboken finns kvar, i all sin målmedvetna gåtfullhet. Peter K. Andersson påpekar att vi nästan alltid betraktar historien ur de mer priviligierades perspektiv. Själv, skriver han, har han ändå försökt ta reda på hur de fattiga som ofta inte kunde vare sig läsa eller skriva faktiskt tänkte. Han liknar det arbetet vid en sorts dekryptering: som att hitta en gammal mystisk bok skriven med ett chiffer vars system sedan länge gått förlorat.Stilbildaren i genren, en influens så stark att den samtidigt tycktes släcka ut alla sina efterföljare, var den italienska historikern Carlo Ginzburg som 1976 kom ut med boken Osten och maskarna. Den handlade om en så kallad vanlig människas världsbild några hundra år före Cilla Banck. Nämligen den italienske mjölnaren Menocchios, som på 1500-talet satte sig upp mot kyrkan med sina tankar om skapelsen.Man kan diskutera hur representativ den här mjölnaren faktiskt var. Hur som helst blev han också oerhört intresserad av filosofi och kyrkan ansåg Menocchios hemsnickrade läror så farliga att han brändes på bål som kättare.Och det är ju ett av mikro- eller mentalitetshistoriens dilemma: att ovanliga människor oftast ändå är intressantare än vanliga. När någon blivit tillräckligt speciell, transformeras åtminstone personen från den ena kategorin till den andra, och lämnar de mindre speciella kvar i historiens skugga.Hur kan man då få reda på någonting alls om dem? Ja, ett sätt, kanske det enda, är att studera hela kollektivet: alltså statistik. Efter att jag själv läst Osten och maskarna när den kom ut i Sverige i början av 80-talet, och då tycktes ligga på vart och vartannat nattduksbord, började jag också studera ämnet i tiden, ekonomisk historia innan jag alltför snabbt kroknade på alla dessa opersonliga förteckningar. Med viss fasa minns jag särskilt den om årsförbrukningen av salt sill under medeltiden.Cilla Banck gör faktiskt också förteckningar, eller åtminstone listor, men på ett helt annat sätt. Peter K Andersson menar att de påminner om trollformler, som traditionellt användes för att skapa trygghet och kontroll.Så hon listar, bokstavligen, allt mellan himmel och hav. Mycket handlar förstås om religion. Till exempel följande förteckning: Guds sons blodsutgjutelser. Först i omskärelsen, 2 i Gethsemane, 3 wid hudflängningen, 4 törnekröningen, 5 wid purpurmantelns afryckande, 6 wid händers och fötters genomborrande, 7 wid sidosårens öppnande.Men framför allt är det ju havet som i fiskeläget Arild är världens början och slut, alltings mått, livet och döden. Risken för drunkning var också ständigt närvarande. Cilla Banck listar hela släkter som dött ut i sjöfartens spår. Till och med hennes egen bror förekommer i en sådan till synes opersonlig förteckning: Efvenledes omnämnes sjömannen Lars Banck som gick bort ifrån skonerten Örnen, det hände i Norsjön den 6 april 1853.Hon sammanfattar också allt detta tragiska i en speciell lista: Döda här i byn i min tid, som jag kan minnas 353 Inberäknade i nämda antal 41 som äro drunknade, 2 som själva afhänt sig lifvet. En hängt sig. Och en sängt sig.de flesta världshändelser tycks skölja rakt igenom henne, medan disparata erfarenheter och lösryckt information fastnar som drivved i medvetandeströmmen.Under Cilla Bancks levnad förändras ändå den globala sjöfartens villkor dramatiskt. När hon föds 1830 hade det inte gått mer än ett decennium sedan den allra första överfarten med ångbåt över Atlanten. Sedan kom de stora passagerarfartygens tid. Suezkanalen och Nordostpassagen band plötsligt ihop jordklotet på ett nytt sätt och med undervattenskablarna för telegrafi vid mitten av 1800-talet blev havet det viktigaste kommunikationsmediet även för den mest inbitna landkrabba.På så sätt flyter havets förändringar ihop med mediehistorien. Dagstidningarnas genombrott skedde också just under hennes livstid. När Cilla Banck precis var på väg att lämna tonåren, 1848, grundades Sydsvenska Dagbladet. 1864 blev Dagens Nyheter den första massmarknadstidningen, riktad till många prenumeranter med ett lägre pris.Vad ser vi då av allt det här i hennes dagbok? Eller, för att tala med bokens titel: Vad var det som Cilla Banck visste?På det ger Peter K. Andersson inget rakt svar, hur nu ett sådant skulle se ut. Men han påpekar till exempel att en dagstidning och då Helsingborgs Dagblad bara nämns en enda gång i hennes dagböcker. Däremot märks den parallellt framväxande populärpressen desto tydligare.Framför allt handlar det om Triumf: Sveriges billigaste veckotidning, som den kallades i annonserna. Ur den har Cilla Banck bland annat skrivit av artiklar om werldens äldsta bibliotek och den fruktansvärdaste jordbäfning som i historisk tid hemsökt menskligheten. I sina listor kan hon också blanda rena faktauppgifter om digerdöden och Stockholms grundande med en äventyrlig teori om tidpunkten för Jesu återkomst till jorden.Så allt detta visste Cilla Banck. Med sin bok har Peter K. Andersson nu gett oss en ömsint nyckel till hela den här krypterade historien: visat hur en enda person kan fungera som konkret länk mellan abstrakta begrepp som makro- och mikro. Hur de flesta världshändelser tycks skölja rakt igenom henne, medan disparata erfarenheter och lösryckt information fastnar som drivved i medvetandeströmmen.Eller som Andersson själv skriver i bokens allra sista stycke, om Cilla Bancks världsbild: Det som utmärker den är inte i första hand dess lantliga utgångspunkt utan dess kumulativa och oanalytiska förhållande till kunskap. Det viktigaste är bara att veta.Mattias Berg, medarbetare på kulturredaktionenLitteraturPeter K Andersson: Vad Cilla Banck visste. Ellerströms, 2017.

Arbetarlitteraturen har återkommit. Det menar litteraturkritikern Rasmus Landström. I boken Arbetarlitteraturens återkomst beskriver han hur återkomsten börjar under 2000-talet med storsäljande böcker som Åsa Lindeborgs Mig äger ingen och Susanna Alakosis Svinalängorna. Arbetarlitteraturens moderna guldålder fortsätter sedan med 2010-talets arbetsplatsskildringar, dit bland annat Kristian Lundbergs Yarden och Jenny Wrangborgs Kallskänken hör. Varför återkommer arbetarlitteraturen just nu? Det är en av frågorna som Rasmus Landström svarar på i detta avsnitt av podcasten. Vi pratar om den moderna arbetarlitteraturen, vad som skiljer den mot tidigare arbetarlitteratur, samt spånar om vad framtidens arbetarlitteratur kommer handla om. Rasmus Landström är litteraturkritiker och skriver i bland annat Aftonbladet, ETC, Göterborgs-posten och Helsingborgs Dagblad. Förutom Arbetarlitteraturens återkomst har han skrivit boken Coronateserna. Musik i avsnittet: Jahzzar – Lift offKevin MacLeod – I Knew a Guy Foto: Verbal Förlag

Avsnitt 104. Sista barriären riven – Rögle bäst i Sverige just nu by En podcast från Helsingborgs Dagblad

Kolumnist och kulturskribent i Expressen. Kommer i höst ut med boken Fjärilsvägen, en berättelse om hans mamma och det svenska klassamhället. Om kärlek och pengar. Sorgen över att hans mamma inte fick leva -Varför ökar den förväntade livslängden för alla grupper i samhället förutom bland lågutbildade kvinnor? Den frågan ställer Patrik Lundberg i sitt Sommar och berättar om när han och hans syster pratar om deras uppväxt medan de vakar vid sin mammas dödsbädd. Hans mammas kämpade för att få ekonomin i hushållet att gå ihop med sin lågavlönade halvtidstjänst. Hon slet som ensamstående mamma och hade ont i hela kroppen. Samtidigt ger hon sina barn villkorslös kärlek. -Du fimpade dina drömmar för att vi skulle uppnå våra. Om Patrik Lundberg Journalist, författare, föreläsare, 37 år. Född i Busan i Sydkorea, uppväxt i Sölvesborg, bosatt i Stockholm. Debuterar som Sommarvärd. Kolumnist och kulturskribent i Expressen. Kommer i höst ut med boken Fjärilsvägen, en berättelse om hans mamma och det svenska klassamhället. Debuterade 2013 med självbiografin Gul utanpå om adoption, identitet och utanförskap. Adopterades från Sydkorea vid nio månaders ålder. Har skrivit ytterligare fyra böcker och är vice ordförande i Sveriges Författarförbund. Arbetat på Aftonbladet och Helsingborgs Dagblad och undervisar blivande journalister på Skurups folkhögskola. Fick Teskedsordens stipendium 2019 för att vara en outtröttlig röst för en nyanserad samhällsdebatt. Jag ska prata om kärlek och pengar. Och jag ska spela Jerry Williams. Producent: Tobias Wallin

Sportchefsfrågan i Malmö FF, Carlos Strandbergs underbara tillvaro i Örebro, guld- och bottenstriden, hetaste derbyt på tolv år och så ringer vi upp Tomas Nilsson från Helsingborgs Dagblad för att snacka om kaoset i HIF.

Max Wiman, Fredrik Lindstrand och Fredrik Hedenskog får sällskap av Tomas Nilsson, HIF-expert och kollega från Helsingborgs Dagblad, för att vända och vrida på förutsättningarna inför derbyt. Allra först avhandlas MFF:s seger i den något märkliga matchen mot Sundsvall, innan det blir derbydags och läge att besvara en rad frågor. Finns det egentligen något som talar för hemmalaget? Betyder matchen mer för HIF än för MFF? Finns det nån risk för underskattning från MFF? Därefter promenerar deltagarna längs minnenas boulevard och lyfter fram varsitt derbyminne, vilka i sin tur ger upphov till nya diskussioner.

44. HIF uppträdde inte som en nykomling by Helsingborgs Dagblad

34. "Träningsmatcher pumpar igång intresset" by Helsingborgs Dagblad

I takt med att medievanorna förändrats har nyhetsvanorna också gjort det, och nu när alla kan både kan producera och publicera innehåll om saker som hänt så har det individuella värdet av var och en av dessa nyheter avtagit. Det är alltså en fråga om tillgång och efterfrågan. I många år har förståsigpåare sagt att medierna måste ändra sig och övergå till att förklara varför något hänt istället för bara vad som hänt - det vi kallar analys eller kommentar. Har de gjort det?Det var det jag ville prata med Heidi Avellan om. Hon är politisk chefredaktör på Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad och med henne talade jag om vilken nytta tidningarna egentligen har, var de inte adderade värde (hälsorapportering), om hur man egentligen bestämmer vad en ledarsida ska tycka och om varför familjen Wahlgren Ingrosso kanske bevakar sig själva allra bäst på egen hand.BokrekommendationerBibeln (1917 års översättning) Är svensken människa? gemenskap och beroende i det moderna Sverige - Henrik Berggren, Lars Trädgård Det rena landet - om konsten att uppfinna sina förfäder - Maja Hagerman - - -Perspektiv produceras av VVV Media för Vadvivet.se. Producent: Gabriella Lahti. Programledare: Per Grankvist Följ Per på Instagram: https://instagram.com/pergrankvist See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I andra avsnittet av Utgivarpodden möter vi Pia Rehnquist, chefredaktör på Sydsvenskan samt ansvarig utgivare för Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan. Hon pratar om snällhet och cynism, om Kim Wall och Hanif Bali, om tragik och glädje, och mycket mer. Och så avslöjar hon vem hon skulle vilja se som mottagare av Momma-priset. I Utgivarpodden möter Patrik Hadenius, vd på intresseorganisationen Utgivarna, ansvarig utgivare runt om i landet. De berättar hur de ser på sin roll, vilka beslut som är enkla och vilka som är svåra, vad läsarna, lyssnarna och tittarna reagerar på och om förtroendet för medierna. Ansvarig utgivare: Patrik Hadenius

På Socialdemokraternas valvaka sa Stefan Löfven att gårdagskvällen borde bli blockpolitikens begravning. Idag försöker vi få svar på om blockpolitiken är död. Och vi undrar hur man framstår som en vinnare på ett trovärdigt sätt? Hur död är blockpolitiken egentligen just nu?  Vi pratar om detta och vad det finns att lära av vårt grannland Danmark när det gäller att få ett stabilt regeringsunderlag i ett splittrat politiskt landskap. Gäster är Heidi Avellan, politisk chefredaktör på Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad, och Noa Redington, skribent och politisk analytiker som bl a varit personlig rådgivare åt tidigare danska statministern Helle Thorning-Schmidt. Hur framstår man som en vinnare? Under veckan har Thomas och Louise ett samarbete med Ring P1. I morse svarade Thomas i telefon. En av frågorna som kom upp är att partier som backar sedan förra valet gärna vill framstå som vinnare. Frågan är bara hur man gör det på ett så trovärdigt sätt som möjligt? Gäst: Lena Lid Falkman, retorik- och ledarskapsforskare på Handels i Stockholm. Och så får vi besök av jazzbandet LSD som ska spela sin version av dansbandsklassikern Sånt är livet. En låt för både vinnare och förlorare, vilka de nu är? Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Helena Huhta

Det historiska mötet mellan Donald Trump och Kim Jong-Un har ägt rum. Men vad kom de egentligen fram till? Och varför är Trump så arg på Justin Trudeau? Medverkande: Ginna Lindberg, Ekots utrikeschef, Anders Ask, utrikesredaktör på Ekot, Kajsa Boglind, Sveriges Radios korrespondent i Washington D.C., Roland Poirier Martinsson, författare och konservativ skribent, Heidi Avellan, politisk chefredaktör för Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad.  Programledare: Sara Stenholm Pihl  Producent: Åsa Secher

Det historiska mötet mellan Donald Trump och Kim Jong-Un har ägt rum. Men vad kom de egentligen fram till? Och varför är Trump så arg på Justin Trudeau? Medverkande: Ginna Lindberg, Ekots utrikeschef, Anders Ask, utrikesredaktör på Ekot, Kajsa Boglind, Sveriges Radios korrespondent i Washington D.C., Roland Poirier Martinsson, författare och konservativ skribent, Heidi Avellan, politisk chefredaktör för Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad.  Programledare: Sara Stenholm Pihl  Producent: Åsa Secher

I Moskva är det bara det lilla kommunistpartiet som firar minnet av Oktoberrevolutionen och i Tammerfors finns det enda Leninmuseet utanför Ryssland. I Moskva träffar vår reporter Fredrik Wadström konstnärer och aktivister som kommenterar 100 årsdagen av oktoberrevolutionen. Putins Ryssland gör vad de kan för att inte fira. Varför? Vilka är det då som vill fira? Hör även Svenska Dagbladets korrespondent Maria Georgieva och David Isaksson, frilansjournalist för bland annat Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan. I Tammerfors besöker vår reporter Helene Alm Leninmuseet, även Finland påverkades ju av revolutionen i och med att landets självständighet hänger ihop med den ryska revolutionen. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Gunnar Bolin

Så är den äntligen här, kryssningssäsongen 2017! I dag långfredag den 14 april drar den igång på allvar i Sverige genom ett första anlöp av tyska AIDAcara i Göteborg, ett fartyg som under flera säsonger varit först med att inleda säsongerna. I det andra avsnittet av Fartygspodden blir det total kryssningsbonanza där vi tar pulsen på säsongerna i framförallt Göteborg och Stockholm. Vi tittar närmare på vilka fartyg som blir de största i år och som gör sina första besök i våra vatten någonsin. Och så tar vi ett snack med journalisten och fotografen Göran Stenberg som driver bloggen Kryssloggen på Helsingborgs-Dagblad kring vad som förväntas flyta förbi i Öresund i år. Lite statistik kring årets säsong i Göteborg och Stockholm: Antal anlöp, Stockholm: 270 st (rekord). Av antal olika fartyg: 68 st. Flitigaste gästen: AIDAmar med 20 anlöp. Största fartyget: Norwegian Getaway (145,655 GT) Antal anlöp, Göteborg: 44 st. Av antal olika fartyg: 25 st. Flitigaste gästen: AIDAvita med 6 anlöp. Största fartyget: Norwegian Getaway (145,655 GT)   Ratta in det andra avsnittet av Fartygspodden! Välkomna ombord! PS! Stay tuned genom att gilla oss på Facebook  

Denna veckan gästar vi Kristianstad FC:s tränare Joakim Persson på hans arbetsplats på Kristianstad IP. Med som bisittare är den unge journalisten Eric Persson från Helsingborgs Dagblad. Vi pratar om allt från gamla spelarkarriärer, den senaste matchen, uppdraget i Kristianstad och såklart tippar vi kommande omgång i Division 1.

Är det relevant eller rasism att betona förövarnas kulturella bagage i samband med sextrakasserierna i Köln, Kalmar och Kungsträdgården? Samtal mellan Per Bauhn, Heidi Avellan och Christian Fernandez. Det har påståtts att många av förövarna var unga män från Mellanöstern, i de kollektiva sextrakasserierna i Köln, Kalmar med flera ställen på nyårsnatten, liksom i Kungsträdgården under musikfestivalen We Are Sthlm somrarna 2014 och 2015. Samtidigt framhålls att 98% av våldtäkter utförs av män. Är det meningsfullt att tala om en krock mellan olika samhällsnormer och kulturella sedvänjor, när man ska försöka förstå och komma tillrätta med händelserna, eller leder det inte mest bara till fördomar, kollektivt skuldbeläggande och i förlängningen rasism? Samtidigt: Om det finns strukturell rasism i det svenska samhället skulle det väl kunna förekomma strukturell sexism i andra?Samtal mellan Per Bauhn, filosof, Heidi Avellan, politisk chefredaktör på Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad, och Christian Fernandez, statsvetare med fokus på politisk filosofi och medborgarskap. Programledare: Lars Mogensen.

Sveriges Radios utsända i Danmark, Samuel Larsson, påminner oss om dom stolta planerna för Öresundsregionen - och gör en djupdykning i vad ID-kontroller och en skarp nationsgräns kan leda till. Den här veckan handlar Radiokorrespondenterna om den skånsk-danska Öresundsregionen. Om visionen om den gränslösa storstadsregionen där invånarna vant sig vid att bo, arbeta och roa sig utan en tanke på den nationsgräns som skiljer dem åt på kartan. Men också om vad som kan hända om regeringarna i Sverige och Danmark nu gör allvar om sina hot att återupprätta gränskontroller och vrider integrationen i regionen flera decennier bakåt i tiden. Programmet sänds från Köpenhamns flygplats Kastrup, mellan Malmö och Köpenhamn och gästas av Heidi Avellan, politisk chefredaktör på Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad.

Detta avsnitt inleds av en kort sammanfattning av debatten kring utvecklingsfrågorna i Almedalen 2015. OmVärldens chefredaktör Erik Halkjaer samtalar med Kerstin Edquist, redaktör och projektledare för biståndsdebatten.se och Malin Stjernström, från Föreningen för Utvecklingsfrågor, som sitter i biståndsdebatten.se's redaktion. Därefter ett samtal om svenska tidningars bild av biståndet i Afrika. Organisationen We Effect lanserar för tredje året i rad en rapport om bilden av svenskt bistånd i Afrika. Genom att titta på 1 221 artiklar i svenska tidningar från 2014 konstaterar rapporten att tidningarna bara namngav 13 procent av de privatpersoner från Afrika söder om Sahara, som porträtterades. Samtidigt namngavs i princip varenda vit person, ofta biståndspersonal, och svarta politiker, militärer och rebelledare.  Under inspelningen av podden lämnade We Effect in en anmälan till pressombudsmannen för kränkning av personer från Afrika i 25 svenska tidningar. Varför publicerar inte svenska tidningar namn på svarta privatpersoner i Afrika söder om Sahara? Går det att som medborgare i ett annat land anmäla svenska tidningar? Varför är kvällstidningarna bättre än dagstidningarna på att publicera namn? Inspelat live inför publik på Sverige i världen-torget på almedalsveckan i Visby 2015. Medverkande: Ola Richardsson, kommunikationschef, We Effect, Ola Sigvardsson, pressombudsman och Heidi Avellan, politisk chefredaktör, Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad. Samtalsledare: Erik Halkjaer, chefredaktör, OmVärlden.

Här är avsnitt #23 av mediepodden #GullbergNordström med Gefle Dagblads chefredaktör Anna Gullberg och Arbetarbladets chefredaktör Daniel Nordström. Vi båda är en del av Mittmedia och det är vi som har periferin i centrum. I veckans avsnitt gratulerar vi Helsingborgs Dagblad och konstaterar vi att MittMedias nya satsningar inom kultur och sport får kritik från bland andra … Fortsätt läsa #23 Tv-profil kritiserar Mittmedia Inlägget #23 Tv-profil kritiserar Mittmedia dök först upp på GullbergNordström.

Åt vilket håll går Tyskland 25 år efter murens fall? Hur ser det återförenade Tysklands självbild ut idag efter ett 2014 med flera stora debatter i landet? Radiokorrespondenterna sänds den 25 januari från Brandenburger Tor i Berlin. Programledare är Sveriges Radios tysklandskorrespondent  Daniel Alling.  Gäster i programmet är Lotta Lundberg, författare och journalist, som skriver om Tyskland för svenska dagbladet, och Unn Gustafsson, som skriver för bl a Helsingborgs Dagblad och Arbetet.

De familjeägda tidningarnas svanesångVeckans stora medienyhet är förstås köpet av Helsingborgs Dagblad. HD är den största av alla "landsortstidningar" - alltså tidningar utanför någon av storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Känd för god ekonomi, en ambitiös och fristående kultursida och tidig och framgångsrik nätsatsning. Köparen, Bonnierägda Sydsvenskan, brottas däremot med ekonomiska problem sedan många år men också med många profiler som gör avtryck även nationellt. Men köpet av Helsingborgs Dagblad är också ett av de sista kapitlen i en annan historia, den om de familjeägda, personligt färgade tidningarna. Vi talar med Sören Sommelius, som i dag är företrädare för familjen Sommelius som dominerat HD i ett sekel och vars vurm för kulturjournalistik varit en del i att göra HD till den tidning det är i dag. Och med medieanalytikern Olle Lidbom för att sätta affären i ett sammanhang. Matilda Uusijärvi har pratat med Sören Sommelius och Lasse Truedson med Olle Lidbom. Kritikstorm mot Journalisten efter intervjuDet stormar rejält kring Journalistförbundets tidning Journalisten. Det började med att tidningen publicerade en intervju med aktivisten och fotografen Roger Sahlström på islamofobiska och starkt främlingsfientliga sajten Dispatch international - Sahlström säger sig ha blivit hotad av vänsteraktivister när han bevakar demonstrationer. Kritikerna menar att Sahlström knappast är någon riktig journalist utan snarare en extrem aktivist som kartläger meningsmotståndare vid demonstrationer med sin kamera. Flera publicister har krävt chefredaktör avgång och igår hotade journalisten och författaren Po Tidholm i Dagens Nyheter med att han tänker lämna Journalistförbundet om dörrarna öppnas för högerextrema krafter. Reporter: Martin Wicklin Allt är mätbart - men också manipulerbartAllt går att mäta. Men alla siffror går också att manipulera. Vi har grävt ner oss i nätets alla siffror över läsning och delning. Inget är vad det ser ut att vara. Reporter: Tonchi Percan. RÄTTELSE: I reportaget anges ett helt felaktigt antal svarande i undersökningen Orvesto Internet. Korrekt siffra är 18 000 deltagare. Vi beklagar felet.

Under supervalåret 2014 ska väljarna ta ställning i EU-val och riksdagsval. Hur insatta och informerade är vi svenskar när vi står vil valurnan? Sedan förra valet har många redaktioner skurit ner eller försvunnit. Färre journalister bevakar och granskar politiken och den granskande journalistiken riskerar att urholkas. Hur stärker vi den lokala kvalitetsjournalistiken? Står kommersiell lokalpress och Sveriges Radios lokala kanaler mot varandra? Eller kan public service och lokal media sida vi d sida hitta former för en stärkt demokrati? Hör några av Sveriges mediestrategiska ledare om framtiden för lokaljournalistiken. Panel: Cilla Benkö, vd Sveriges Radio, Eva Hamilton, vd SVT, Lena Larsson, vd Liberala tidningar och Stampen Local Mediea, Viveka Hansson, programdierktör TV4, och Lars Johansson, chefredaktör Helsingborgs Dagblad. Moderator: Ulf Wickbom, journalist En inspelning från Mediedagarna i Göteborg 7 mars 2014. Seminariet går också att se på SVT Play

Syftet med projektet var att återförena familjer som splittrats i hederskonflikter. Men för Fatima, Jasmine, Hadil och Karima tog projektet en helt annan vändning. Kaliber handlar denna vecka om medlingsprojektet som baktände. Unga som utsätts för hedersförtryck riskerar sina liv när myndigheter försöker medla med familjen. 18-åriga Karima sökte hjälp och återförenades med sin familj – en tid senare blev hon mördad. Idag handlar Kaliber om medling i hederskonflikter. – Jag hade mycket problem hemma. Jag fick inte gå ut och jag fick inte ha pojkvän, eller klasskompisar, killar. Sen fick jag heller inte gå på tjejmiddag eller klassresor och sånt. Mycket problem. Fatima är i 20-årsåldern. Hon levde länge hårt kontrollerad av sin familj. Hon fick inte vara ute med kompisar efter skolan. Istället satt hon mest hemma och pysslade och målade. För att skydda henne har vi bytt ut hennes röst. Hon berättar om alla de saker som hon ville göra. – Gå ut och fika, eller åka hem till nån och se på film eller laga tacos… helt vanliga saker. Varför var det här så viktigt för din familj att du inte skulle träffa klasskompisar och åka på resor och så? – Jag antar att de ville ha extra mycket kontroll över mig. Eller vad släkten ska säga till exempel. Mycket sånt. Men vad var det som var så farligt med dina kompisar, enligt din familj? – Det var för att de var svenskar. Men hur skulle det påverka honom då tror du om folk i hans omgivning skulle få reda på att att du umgicks med svenska kompisar? – Jag tror att det skulle kännas som en skam för honom. Det är jätteviktigt för min familj vad folk runt omkring ska säga. De var nog rädda att jag skulle bli försvenskad tror jag. 70 000. Så många unga i Sverige lever i familjer med hedersnormer och får sina fri- och rättigheter begränsade. Det framgår av Ungdomsstyrelsens rapport ”Gift mot sin vilja” från 2009 där högstadieelever intervjuats. En annan studie från Stockholms universitet vittnar om att drygt var tionde 15-årig tjej på olika sätt begränsas på grund av familjens hedersnormer. För Fatima kom vändpunkten när hon fyllde 17 år. Då började hon träffa sin kompisar ändå – fast hon inte fick. En dag blev hon påkommen. I en dom från tingsrätten går det att läsa: Han slog henne i ansiktet med en nyckelknippa. Detta första slag träffade under eller ovanför ögat. Sedan slog NN henne med flera slag i ryggen och ansiktet. När hon låg på golvet sparkade han henne i huvudet och fortsatte sedan att slå henne i ryggen och i ansiktet. Misshandeln ska ha pågått i 15-20 minuter. Fatima blev misshandlad av sin pappa flera gånger. Det framgår av två domar från tingsrätten. Till slut vågade hon anmäla sin pappa som dömdes till fängelse. – Idag kan jag inte förstå vad det är jag har gått igenom idag. Jag mådde jättedåligt, jag ville knappt leva den tiden. Så det var inte alls bra. Fatima omhändertogs av socialtjänsten och skickades till Linnamottagningen i Stockholm, där man hjälper unga som behöver skydd från sina familjer efter att ha utsatts för hedersförtryck. Vi är på Linnamottagningen i Stockholm. Mottagningen ligger på en hemlig adress och är egentligen en ombyggd lägenhet. Här finns ett kök, en matsal och ett mysigt vardagsrum med soffor, bokhyllor och en dator. Hela tiden kommer det hit tjejer som behöver hjälp efter att de fått sina fri- och rättigheter begränsade av sina familjer. Det är tjejer som är starkt behov av skydd. 2009 startade Linnamottagningen ett projekt där man ville försöka ändra på familjernas värderingar. På det här sättet ville man försöka förbättra relationerna mellan familjerna och de utsatta tjejerna. En av förhoppningarna var också att tjejerna skulle kunna återvända hem igen. Men det skulle visa sig att projektet skulle sluta i flera tragedier. – Myndigheterna var väldigt glada. Alla vill ha att det görs ett familjearbete. Azam Qarai är verksamhetschef på Linnamottagningen. – Att man placerar barnet för att kunna se till att hemmaförhållandena förändras så att man kan jobba hem ungen. Linnamottagningen hade två kriterier för att börja ett familjearbete. Dels ville man att initiativet skulle komma från den unga, och dels ville man först kunna göra en bedömning ifall ett familjearbete var möjligt. – För oss var det viktigt att försöka. Det är viktigt. Vi ansåg att vi har den kompetensen. Vi kan den här kulturen och vi kan läsa av och vi kan visa empati till familjen. Och det är viktigt för när man sitter i samtal med människor är det viktigt att du har förståelse och inte bara kommer med pekfinger och ajabaja. Så vi tänkte att vi har vissa förutsättningar att kunna föra de här samtalen. En av tjejerna som ingick i projektet har precis idag kommit tillbaka efter att ha blivit förd utomlands och räddats av personalen på mottagningen. – Det är som att det aldrig är lugnt här. Då har vi haft en ung kvinna som har varit väldigt pressad av sin familj och då hennes familj tog henne helt enkelt utomlands. Men vad gjorde ni då? – Vi jobbade väldigt intensivt och kontaktade självklart myndigheterna men det kändes att det här går så segt och det var hela tiden förhinder så vi ingrep själva. Hur då?   – Nej, vi hämtade henne själva helt enkelt. Personalen på Linnamottagningen reste ner till det land där tjejen fanns. Med hjälp av den lokala polisen kunde man frita henne. – Jag var jättenervös. Jag var rädd att jag skulle stanna där och då kommer mitt liv se helt annorlunda ut. Vad blir det för mat? – Det blir ris och kyckling. Tjejen heter Jasmine och är 19 år. Hon står nu och lagar mat i Linnamottagningens kök. Några kompisar ska komma hit senare å hon ska bjuda på middag. Eftersom hon lever under hot har vi bytt ut hennes röst. Hon berättar om hur hon begränsades hemma tiden innan hon omhändertogs av socialtjänsten. – Till exempel att vara med kompisarna, att gå på bio, alltså efter skolan fick jag bara komma hem och städa och sådär. Vad tyckte du om att det va så? – För mig var det inga problem från början när jag var 10-12 sådär. Det var inte så mycket problem. Jag älskar familj och släkt och sådär. Jag älskar det jättemycket. Men sen när jag gick i sexan-sjuan-åttan då började jag tänka så här att mina kompisar få göra saker. De sa ja, vi har födelsedagsfest men det fanns inte på kartan. Men följde du dom här reglerna då? – Ja faktiskt, jag var bästa flickan i familjen. Jag följde alla reglerna, sen helt plötsligt boom”. Och då gjorde du inte det? – Nä, jag orkade inte ut med det” Jasmine hade bestämt sig. Hon orkade inte vara bästa flickan längre. Hon sökte hjälp hos kuratorn på skolan. Då var hon 14 år. Men hur kändes det att ta det steget? – Det var jättejobbigt. Jag hade tänkt att antingen tar jag självmord eller så tar jag den här vägen och den slutar med att jag ska dö. För det har jag frågat min syster: “Om jag rymmer vad tror du kommer hända?”, hon bara: “Ja det kommer bli mord och såna saker”. Hon bara: “Om pappa inte dödar dig så kommer min bror att döda dig”. Efter samtalen med kuratorn beslöt socialtjänsten att omhänderta Jasmine enligt LVU, och liksom Fatima hamnade även hon på Linnamottagningen. Jasmine och Fatima fick tillsammans med 19 andra tjejer ingå i projektet där man genom samtal skulle försöka få föräldrarna att ändra sina värderingar. Det stora flertalet tjejer hade omhändertagits av socialtjänsten enligt LVU, efter att man upptäckt att tjejerna begränsats eller blivit slagna hemma. Den yngsta tjejen var 14 år. – Man kom in i ett hem. Så var det mamma och pappa och syskonen och så var det jättetrevligt, de var jättetrevliga och så satt vi och pratade, familjen berättade om sin bakgrund… Samtalen med familjerna kom också att handla om alla de hårda regler som rådde i hemmet. Som till exempel att tjejerna inte fick ha kompisar eller vara ute efter skoltid. Personalen från Linnamottagningen började förhandla om reglerna. Istället för att tjejen skulle komma hem direkt efter skolan så förseslog man att de kunde kanske få vara ute till klockan sex. Samtalen pågick under en lång tid och till en början verkade det gå bra och de flera av familjerna ställde upp på de nya reglerna. Även i Jasmines familj var man beredda på att ändra sina värderingar. – Då var det mer att hur man ska… man ska kunna acceptera saker, samhället. De här grejerna att det är okej om din dotter har pojkvän och sånt. Hur reagerade din pappa på det? – Min pappa höll med dom och så där... Under samtalen var Jasmines familj positiva till att förändra sig. De visste att om de skulle ändra sig så skulle de kanske få tillbaka sin dotter. Men så fort personalen lämnat lägenheten så kom en annan verklighet fram. – Nämen han sa senare till mig att dom säger så här och så här att det är okej att man har kille och sånt men att du ska veta att det finns inte. Alltså jag accepterar inte kille. Du vet att det är vår kultur och religion det finns inte. Och jag ba “jaja pappa”. Även Fatima upptäckte att hennes familj sa en sak under samtalen men i verkligheten var det en andra regler som skulle gälla.   – Min familj var ganska stela eftersom de trodde att det var någon från socialtjänsten. Men hur gick de här diskussionerna? Hände det någonting? – Hon visade mig att det hände någonting. Men jag tror inte att det hände någonting egentligen. De låtsades att det hände. Det låtsades att…? – Att det skulle bli bra. Att jag visst få gå ut att jag visst får… att det inte alls är några problem och sånt. Det tog lång tid för personalen på Linnamottagningen att förstå att familjerna hade ljugit. Pia Svedberg är socionom på Linnamottagningen och var med under flera av samtalen.   – Om man tänker på hur socialtjänsten jobbat traditionellt har det ju varit att man ska lösa konflikten så att den unga kan återförenas med familjen eller att familjen kan ha en okej relation med den unga. Och det menar vi snarare uppmuntrar föräldrarna till att vara oärliga. Därför att de då ser att vi om vi säger det som socialtjänsten eller den aktör som är inblandad vill höra så kan vi få tillbaka vår dotter igen och vi kan upprätthålla det här hedersrelaterade systemet, de värderingarna. Det är det som har hänt? – Det är det som har hänt oss i flera fall. En annan tjej som ingick i projektet var 17-åriga Hadil. Hon var också hårt kontrollerad av sin familj. Till exempel hade hon bara 15 minuter på sig för att ta sig hem efter skolan. I en dom från tingsrätten går det att läsa att hon misshandlades grovt av sin pappa efter att ha umgåtts med en klasskompis som hade  “dålig karaktär”, enligt familjen. Socialtjänsten ville att man skulle starta ett familjearbete, vilket gjordes och Hadil kunde efteråt flytta tillbaka till sin familj. Men så fort familjen hade fått hem Hadil så lämnade dom Sverige. – Och hon kom aldrig tillbaka. Hon hörde senare av sig till en kompis och sa bara snälla hjälp mig. Jag är i föräldrarnas hemland, jag är inlåst och bortgift och jag blir våldtagen varje natt. När personalen på Linnamottagningen fick höra vad som hade hänt fick de kontakt med Hadil via Facebook. – Och då sa jag vi hjälper dig. Polisen hämtar dig. Vi hjälper dig. Men den lokala polisen ville inte hjälpa till. Man försökte även med UD och den svenska ambassaden utan att få hjälp. Så personalen på Linnamottagningen reste ner till hemlandet. Det visste i vilken stad hon fanns, men inte exakt var. Azam Qarai berättar att hon fick ett telefonnummer av Hadil. – Det var det att hon hade en mobil i smyg. Jag ringde för mycket till den här telefonen då blev jag rädd att hon skulle bli upptäckt att hon försöker ta kontakt så hennes pappa tvekar inte ett pip att döda henne. Nere på plats följde några intensiva dagar. Personalen på Linnamottagningen lyckades aldrig ta reda på var Hadil befann sig. Till slut slutade signalen att gå fram och personalen tvingades att ge upp och reste hem. Det var ett år sen. – Vi misslyckades rejält där kan man säga rent ut. Vad tänker du om det idag, nu har det gått ett år? – Det är mycket sorg. Det är jättemycket sorg samtidigt är det mycket ansvar. Vad ska vi göra, hur ska vi göra? Det är hemskt för ett barn som till och med… jag menar många av dem är födda och uppvuxna i Sverige. Och så dumpas de i föräldrarnas hemland, blir bortgifta, våldtagna och blir helvete olyckliga. Det är mänskligt katastrofalt och hur kan vi förhindra det? Men samtidigt som Linnamottagningen engagerade sig för att få hem Hadil höll en tragedi på att utspela sig som skulle bli själva dödstöten för hela projektet. Det ödet tillhörde Karima som var 18 år när hon kom till Linnamottagningen. Hennes pappa hade mördats i hemlandet och hon bodde tillsammans med sina fyra systrar, en morbror och hennes mamma som var djupt religiös. Mamman höll henne hårt. Karima sökte hjälp och via socialtjänsten inleddes ett familjearbete. Efter många samtal verkade det som att det skulle gå bra. Karima fick en egen lägenhet och förhoppningen var här att hon skulle kunna förbli självständig, men ändå fortsätta att ha kontakt med sin familj. – Allting såg fantastiskt ut. Hon hade varit på middag hemma. De träffades. De kramades, de grät tillsammans. Men vi visste det här handlar om, vad händer med värderingarna? Kommer mamma att acceptera i fortsättningen att hon bor själv? Kort därefter bröt Karima kontakten med Linnamottagningen där man blev man oroliga, eftersom man visste att Karima hade mycket skuldkänslor över att hon lämnat familjen. Men eftersom Karima var myndig kunde man inte annat göra än att varna socialtjänsten. – Vi larmade… då skrev vi, vi lämnade en skriftlig rapport, och där sa vi att ni ska fortsätta, hon får en stödkontakt och då får ni följa upp. Det hände ingenting genom myndigheterna. Men varför lyssnade de inte på de här varningarna? – Det kan vara ekonomiskt för det kostar insatser. Och det kan vara kunskap. För att alla människor har inte kunskap i den här problematiken. Och de tycker att “nej, nu har de försonats och då allting är bra”. Långt senare fick man veta. Att Karimas mamma hade fört henne till Afghanistan där hon gifte bort henne. Karima flyttade tillbaka till Sverige, hennes nya man kom kort därefter. Den efterföljande tiden höll han henne i ett järngrepp. I polisutredningen kom det senare fram att han inte lät henne klä sig som hon ville, han kontrollerade hennes umgänge och förföljde henne när hon gick ut. Han ska också misshandlat, hotat och våldtagit henne. Enligt polisförhören med anhöriga ska han sagt att “Du ska aldrig våga lämna mig, gör du det så slaktar jag dig”. Den 21 augusti förra året beslöt Karima sig för att lämna sin nya man. Två dagar senare högg han ihjäl henne med en kökskniv. Men om den här tjejen inte hade återvänt till sin familj, hade det här hänt då? – I alla fall då skulle hon inte ha blivit mördad, då hade hon levt idag. Lyckades ni med någon av de här familjerna? – Nä, det har vi inte, tyvärr. Linnamottagningen vet inte idag exakt vad som hänt alla de 21 tjejer som ingick i projektet. Men man vet med säkerhet att två av dom har flera blivit bortgifta, varav en är försvunnen och en har mördats. Inte i något fall tycker man att man lyckades ändra på familjernas värderingar. Nu vill Azam Qarai och socionomen Pia Svedberg varna andra för att bedriva den här typen av arbete. – Jag trodde inte att det skulle bli så negativt när vi startade projektet. – Medling eller sådana här samtal är ju ingenting som jag tycker att vi kan rekommendera om det inte var så förknippat med risker för ungdomarna då kunde man ju bara gå in och arbeta på vinst och förlust för att åstadkomma en förändring på längre sikt. Men eftersom riskerna är så stora. Så menar vi att man snarare bör undvika att medla än att gå in och medla. – Nu är det viktigt för mig att lyfta fram det att de här ambitionerna vi måste vara väldigt försiktiga med dom för då vi riskerar ungdomarnas liv. Stark varning. Men de här idéerna om att förändra på familjernas värderingar är inte unika för Linnamottagningen  utan är en metod som idag sprids bland Sveriges kommuner. Handläggare på både socialförvaltningar och stödboenden åker runt bland kommuner och håller föredrag om metoderna. Samtidigt kommer signaler både från Socialstyrelsen och vissa länsstyrelser om att den här typen av arbete är viktigt. I pärmen som socialsekreteraren Angelina Lazarova bläddrar i innehåller hållpunkter för hennes föreläsningar. Hon har rest runt och berättat om hur hon arbetar med att förändra familjers värderingar inom socialförvaltningen i Helsingborg. – Det handlar om att lära känna familjerna att vara där, många hembesök, titta på hur de tänker, försöka se saker ur deras perspektiv för att förstå begripa, hur de tänker. Och sen jobba med att utmana föräldrarna för att få dem att släppa på de här gränserna.   Här i Helsingborg har socialförvaltningen fått pengar av Länsstyrelsen i Skåne för att bedriva ett liknande projekt som Linnamottagningens under tre år. I projektet deltog 11 familjer. Enligt Angelina Lazarova som ledde projektet så lyckades man i samtliga fall. – Ja, alla dom har vi haft fortsatt kontakt, det är ingenting som man gör 3-4 månader och sen är man klar, det är 2-3-4-5 års långt arbete. Men hur ser du på det arbetet, är det lyckat eller?   – Det är lyckat. De som vi har utvärderat, och de har själva berättat om vad de upplevde vad de har fått för stöd och hjälp, flickorna själva men också föräldrarna. Men som sagt det är inga stora förändringar. De här flickorna säger också “Jag vill inte vara ute till klockan tolv och två på natten. Jag vill inte ha en massa killar. Jag vill bara att föräldrarna ska kunna lita på mig. För mig räcker det att komma hem klockan åtta istället för klockan fyra.“ Men det finns kritik mot att socialtjänster såsom Helsingborg gör den här typen av arbete. Sarah Mohammed är ordförande på föreningen Glöm Aldrig Pela och Fadime. – Om man använder medlingsmetoden utifrån det perspektiv som hela socialtjänströrelsen i det svenska samhället använder att förena familjen – det betyder att det alltid när det gäller den målgruppen med hedersrelaterat våld – det är alltid på bekostnad av flickan eller pojkens mänskliga rättigheter att han eller hon ska sänka ner sina förväntningar av mänskliga rättigheter. Men vilka konsekvenser får det då att man bedriver den här typen av arbete tror du? – Konsekvenserna blir fler som blir bortgifta mot deras vilja, konsekvenserna mer bortförda till gamla hemländer, blir mer misshandel, mer våld, mer otrygghet, mer ohälsa. Angelina Lazarova på socialtjänsten i Helsingborg säger att hon aldrig skulle kompromissa med tjejernas rättigheter och att hon är nöjd med projektet och det arbete som man nu gör på kommunen. Här har man efter projektet valt att fortsätta med att medla i hederskonflikter, eller som Angelina Lazarova hellre vill kalla det - att bedriva familjearbete. Astrid Schlytter, är docent i rättsociologi och ställer sig stark kritisk till att bedriva familjearbete i hederskonflikter. – Det finns ingen evidens för någon metod att där här ska lyckas. Många gånger är det här en billig och lättvindig väg att de flyttar hem igen och då kanske de blir bortgift eller försvinner. Helsingborg har ju ärenden som verkligen inte har gått bra. Så att de dom gör, tycker jag är väldigt problematiskt. Ett av flera fall som fått uppmärksamhet i Helsingborg är det om 18-åriga Bahar som sökte hjälp hos socialtjänsten. Hon hade fått reda på att hon skulle giftas bort med en kusin i sitt hemland. Hon hade till och med fått en förlovningsring, berättar hon i en intervju med Helsingborgs Dagblad som också gått igenom hela socialtjänstens utredning.   Socialtjänsten ska då inlett ett familjearbete och haft möte med både henne och hennes familj samtidigt. Under mötet har de frågat Bahar om hon var rädd för att bli bortgift. Men eftersom hennes föräldrar var med vågade hon inte säga något. En tid senare blev Bahar bortgift i sitt hemland. – Jag kan inte pratade om det, för jag känner inte till det. Jag har inte varit med om något sånt. Men det var ju ändå en 18-årig tjej som giftes bort och som hade sökt hjälp här. Vad tänker du om det, att det var så? – Jag kommer inte ihåg det. Att hon blev bortgift och hade sökt hjälp, så jag kan inte svara på det. Men är det ingenting ni pratar om när ni har just den här metoden som ni använder? – Det kan bero på bedömningar, att man erbjöd den här tjejen hjälp här och sen vill hon inte ha den så väljer hon ändå att göra något på sitt eget… är hon över 18 år så väljer hon själv hur hon vill göra. Men ni har ju fortfarande ansvaret... – Absolut vi har ansvaret. ...att se till att ingen far illa eller giftas bort. – Men hur kan man skydda någon som vägrat att få skydd?. Docenten i rättsociologi Astrid Schlytter säger att hon nu kommer att handleda ett arbete vid Göteborgs Universitet där hon vill utreda de här metoderna. – Låt oss att gå in och följa arbetet som Helsingborg har gjort. Bli granskade, bli noga bedömd. Det är så mycket som står på spel. Det handlar om liv och död. I Kaliber idag har du fått höra om hur stödföreningar och socialförvaltningar medlar i hederskonflikter. I flera fall har det gått illa. Det finns dem som menar att här kan vara ett sätt att hjälpa de tusentals tjejer och killar som får sina fri- och rättigheter begränsade. Andra säger att det är en lek med liv. Men hur gick då för Fatima och Jasmine? I köket på Linnamottagningen börjar middagen bli klar och Jasmines kompisar har äntligen kommit. Och trots att hon precis blivit räddad från att föras bort till hemlandet ser hon ändå positivt på framtiden.   – Jag mår mycket bättre, jag kan göra mycket saker, jag kan träffa mina vänner när jag vill. Jag kan ha pojkvän. Ja jag lever helt fritt. Men tror du han någonsin kommer ändra sig kring de här frågorna? – Nej jag tror inte han kommer att ändra sig på det för det har gått väldigt lång tid om man han skulle ha gjort det så skulle han kunnat gjort det nu. För Fatima ser också framtiden ljus trots att hon nästan helt har brutit med sin familj. – Idag skulle jag beskriva mitt liv som att det kan inte bli bättre. Jag mår jättebra idag. Jag har en egen lägenhet. Jag har en egen bil. Jag har körkort. Jag har en partner. Jag har allt. Jag har inkomst. Jag har fast jobb. Jag har nära och kära som står bakom mig och stöttar mig. Reporter: Mikael Funke Producent: Eskil Larsson

I Hultling i P4 den här lördagen pratar vi om umgängestrender, nu och då. Camilla Tollstoy är journalist och framtidsspanar i helgens program. Hon menar bland annat att det finaste vi kan ge våra nära och kära är tid tillsammans. I USA talar man om we-time istället för me-time. Några som länge vetat vikten av att värna om vi-tiden är familjen Reneland utanför Göteborg. Varje fredag samlas vänner och bekanta under deras markis. Etnologen Jonas Engman menar att teven och bilen dramatiskt ändrade vårt sätt att umgås och Kalle Åström berättar om när teven kom till den sörmländska byn Mölnbo i slutet av 50-talet. En annan skärm som tar av mångas tid är de smarta telefonernas. Sandra Jakob, journalist på Helsingborgs Dagblad skrev en uppmärksammad krönika efter ett simskolebesök med en ung släkting. Här hör du varför. Annars kretsar vårt umgänge ofta kring mat. Hur har vår relation till hur och vad vi äter förändrats? Det berättar omvärldsanalytikern Ingela Stenson. KATARINA HULTLING: För en tid sedan när jag åkte tåg och läste magasinet ombord – såg jag en artikel om trender inför 2013. Och jag fastnade framför allt för den första i raden av åtta trender. Att begreppet UMGÅS uppgraderas på det privata planet – att vara tillsammans med de man älskar, är årets största lyx! Inget är finare än att ge av sin tid till de man tycker om.

Inom kort beslutar den brittiska högsta domstolen om Wikileaksgrundaren Julian Assange ska utlämnas till Sverige. Nu kommer hans självbiografi ut på svenska. Assange bandade över femtio timmar samtal med sin spökskrivare, men efter att ha läst det första utkastet hoppade han av. Hur ska man förhålla sig till en biografi som ges ut mot huvudpersonens uttryckliga vilja? Ger boken en ny bild av Assange och Wikileaks? Ulrika Knutson, ordförande för Publicistklubben, Sören Sommelius, kulturredaktör på Helsingborgs Dagblad och Isabelle Ståhl, litteraturansvarig på Nöjesguiden, har läst "Memoarer är prostitution". Ulrika Knutson är också en av de svenska journalister som nu påstås ha kartlagts av Wikileaks. Hör henne kommentera de uppgifterna. En av våra allra största skådespelare har dött. Nya Vågen minns den mångsidige Erland Josephson tillsammans med teaterkritikern Leif Zern, kulturradions Lars Lönroth och kulturjournalisten Ulrika Knutson. Lars Lönroth intervjuade Liv Ullman om kollegan och vännen Erland Josephson under Bergmanveckan på Fårö 2010. Och så låter vi kulturpanelen med Mona Masri, Tor Billgren och Josefine Adolfsson titta närmare på kulturveckan som har gått. Programledare: Lena Birgersdotter. P1, tisdag 28 februari 14:03 och onsdag 29 februari 18:15.

Vad kostar det att göra en bok? Hur mycket får författaren i handen. Är litteraturklimatet mer kommersiellt idag än för 20 år sedan och vad betyder det i så fall för författarna, förläggarna och läsarna? Lars Hermansson betraktar boken som produkt på en marknad, författaren som arbetstagare, förläggaren som arbetsgivare och kritikern som storförlagens marknadsförare. Till sin hjälp har han bland andra poeterna Ida Börjel och Joar Tiberg, professorn i litteratursociologi Johan Svedjedal och före dette förläggaren numera skribenten Jan Erik Pettersson, samt röster ur arkiven. Mer om pengar och litteratur i Jenny Högströms artikel i Helsingborgs Dagblad.

Tidskriften Arena har debatterats den senaste tiden. Bland annat i en artikel i Aftonbladet av journalisterna Dan Josefsson och Daniel Suhonen. Tidskriften Arena, menar artikelförfattarna, är en del av en postmodern rörelse som håller på att avskaffa det viktiga talet om klasskampen och istället förirrar sig i allt lösare diskussioner om sexualpolitik och språkanalys. Arena, som i början av 00-talet var Arena med och introducerade queer-begreppet i den svenska debatten, menar att Suhonen och Josefsson inte har läst tillräckligt noga: mellan pärmarna ryms alla slags vänsterdebatter, från Mellanösternkonflikten till skolpolitik och socialdemokratins kris. Kärnan i diskussionen är vänsterns situation idag - vilka är lämpliga att föra idédebatten framåt och vad ska den handla om? Viftar socialdemokratin för mycket med prideflaggan och för lite med Marx Teser om Feuerbach? I studion: Daniel Suhonen, redaktör för SSU:s tidning Tvärdrag, Karolina Ramqvist, chefredaktör för Arena, och Göran Gr "Vad händer med en rörelse när dess intellektuella vägrar peka ut möjliga vägar framåt?" Så börjar en debattartikel i Aftonbladet undertecknad journalisterna Dan Josefsson och Daniel Suhonen. Rörelsen de syftar på är den svenska vänstern, och de intellektuella är redaktionen för tidskriften Arena.    Tidskriften Arena, menar artikelförfattarna, är en del av en postmodern rörelse som håller på att avskaffa det viktiga talet om klasskampen och istället förirrar sig i allt lösare diskussioner om sexualpolitik och språkanalys.  Arena, som i början av 00-talet var med och introducerade queer-begreppet i den svenska debatten, menar att Suhonen och Josefsson inte har läst tillräckligt noga: mellan pärmarna ryms alla slags vänsterdebatter, från Mellanösternkonflikten till skolpolitik och socialdemokratins kris. Kärnan i diskussionen är vänsterns situation idag - vilka är lämpliga att föra idédebatten framåt och vad ska den handla om? Viftar socialdemokratin för mycket med prideflaggan och för lite med Marx Teser om Feuerbach? I studion: Daniel Suhonen, chefredaktör för SSU:s tidning Tvärdrag, Nisha Besara, chefredaktör för Dagens Arena, och Olle Svenning, krönikör på Aftonbladet. --- Det manliga geniet i kulturvärlden har diskuterats de senaste veckorna, bland annat efter avslöjanden om sexuella trakasserier på Kungliga Operan i Stockholm, och en debattartikel om Stig Larsson av Åsa Beckman i Dagens Nyheter. Kan man komma undan med vad som helst bara för att man råkar vara geni och man? Vi ringer upp kulturradions Jenny Aschenbrenner för en kommentar. --- Annandag jul öppnade nya Moderna Museet i Malmö, en filial till moderskeppet i Stockholm. I gamla Rooseums ombyggda lokaler och med Magnus Jensner som chef har konstlivet i Öresundsregionen fått ett nytillskott och Moderna Museet blir ett nationellt museum i ordets sanna bemärkelse.    Men hur fungerar filialtänkandet i verkligheten? Hur går det med självständigheten och förhållandet till moderskeppet? Och kommer det nya Moderna muséet i Malmö kunna ersätta det gamla Rooseum? I studion: Linda Fagerström, konstkritiker på Helsingborgs Dagblad och Kulturredaktionens Mårten Arndtzén. Denna vecka görs programpunkten Au Contraire av kulturradions Maria Edström, som funderar över vår tids skenbara valmöjligheter. Programledare: Kim Nordberg