Podcasts about katitzi

Tre romanzi per ragazzi da leggere sotto l'ombrellone.

Seriekunnige Jimmy Wallin är tillbaka för att visa sin tidningssamling. Pellefant, Peo, Pip, Pippi, Modde, Nacka, Mika, Katitzi, Ante, Dante, Bert, Kurt, diverse deckarduor och Lasse Holms porrplatta nämns.

Seriekunnige Jimmy Wallin är tillbaka för att visa sin tidningssamling. Pellefant, Peo, Pip, Pippi, Modde, Nacka, Mika, Katitzi, Ante, Dante, Bert, Kurt, diverse deckarduor och Lasse Holms porrplatta nämns.

Katizi e piccolo swing – Katrina TaikonEssere considerati diversi, inferiori non è facile. Sopratutto se sei una ragazzina piena di creatività e desiderosa di avere amici. Katitzi è spiritosa, entusiasta, intelligentissima e ha un cuore gigante e proprio il suo carattere e la voglia di conquistare il mondo ci permetteranno di capire cosa significa – anche oggi – combattere tutto quello che si è trasformandolo in pregio, in qualsiasi momento.

Chi sono i rom? Come vivono? Da dove vengono?E’ il tema di Katitzi, edito in Italia da Iperborea.Parole chiave: razzismo, pregiudizi, rom, resilienza, culture

Katarina Taikon föds 1932. Då får romer inte vara bofasta och romska barn får inte gå i skolan. När hon går på folkhögskola på 1950-talet kommer hon i kontakt med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, som inte efterföljs när det gäller romer. Nu skriver hon debattboken "Zigenerska" och börjar en kamp för lika rättigheter. I slutet av 1960-talet börjar hon skriva de uppskattade barnböckerna om den romska flickan Katitzi. Katarina Taikons kamp ledde fram till att tältläger tömdes och romer fick rätt till skolgång och bostäder.

Katarina Taikon föds 1932. Då får romer inte vara bofasta och romska barn får inte gå i skolan. När hon går på folkhögskola på 1950-talet kommer hon i kontakt med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, som inte efterföljs när det gäller romer. Nu skriver hon debattboken "Zigenerska" och börjar en kamp för lika rättigheter. I slutet av 1960-talet börjar hon skriva de uppskattade barnböckerna om den romska flickan Katitzi. Katarina Taikons kamp ledde fram till att tältläger tömdes och romer fick rätt till skolgång och bostäder.

SPECIALLÄRARE. Angelica Ström är dotter till Katarina Taikon. Hon har fått kämpa för att komma tillrätta med sitt ursprung och idag är hon en stolt rom. Angelica Ström berättar i sitt Sommarprogram att hon under sitt snart 63-åriga liv har förnekat sitt ursprung och känt skam. Redan som barn blev hon  kallad för tattarunge. Hon har suttit på middagar där gästerna talat illa  om romer, utan att säga något och tittat ner i bordsskivan. Idag är hon stolt över sitt ursprung och stolt över mamma, Katarina Taikon.Om Angelica StrömAktuell i dokumentärfilmen Taikon om hennes mamma Katarina Taikon. Har skrivit förordet i nyutgåvan av böckerna om Katitzi.Som barn mobbades hon på grund av sitt romska ursprung och gjorde allt för att dölja det. Nu föreläser hon i skolorna om romerna i Sverige.Arbetar som specialpedagog för barn med läs- och skrivsvårigheter i Stockholm. Hennes egen mamma var 13 år första gången hon satte sin fot i en skola.Producent: Ludvig Josephson

Vi möter pianisten Robert Lakatos, sakkunnige Domino Kai, aktivisten Diana Nyman, författaren Lawen Mohtadi och Sven Hovmöller från "Hemlösa EU-migranter". Pianisten Robert Lakatos har 12 pianister i familjen. Hans far Béla Szakcsi Lakatos är en mycket känd pianist i Ungern. Robert Lakatos behärskar jazz, folkmusik och klassisk musik och planerar flera utgivningar av Bachs Pianokonserter. Tillvaron som musiker i Budapest och i hela Ungern, fr a för romska musiker, krymper för varje vecka. Robert blir deprimerad när han tänker på den politiska situationen i hemlandet. Han och hans fru, pianopedagog, vill flytta från Budapest p g a den starka antiziganismen i hemlandet.Robert Lakatos morbror flyttade också från Budapest. Han var den välkände violinisten Bela Babai, som från 1953 och under många år framåt spelade på Czardas Hungarian Restaurant på Waldorf-Astoria Hotel i New York.-Musik är passion och arbete, men även tröst och skydd mot lidande och diskriminering, säger Robert Lakatos. Författaren och och förläggaren Lawen Mohtadi skrev boken Den dag jag blir fri om författaren och medborgarrättsaktivisten Katarina Taikon och Lawen Mohtadi skrev manus till filmen Taikon. Katarina Taikon lärde sig läsa och skriva först som 26-åring, men blev en av Sveriges mest lästa författare. Hon skrev ett 20-tal böcker, varav 12 var barn- och ungdomsböcker om flickan Katitzi.Lawen Mohtadi kallar Katarina Taikon för Sveriges Martin Luther King.- När Martin Luther King var i Sverige 1964 sammanfördes de två av unga fredsaktivister. King blev förvånad över att Sverige också hade problem med diskriminering och rasism och att en stor grupp i samhället inte hade bostäder. Katarina Taikon föddes i ett tält och förde en livslång kamp för romernas medborgerliga rättigheter i Sverige. Tillsammans med aktivister och kulturpersonligheter arbetade hon för att tömma tältlägren som romer bodde i och för romers rätt till skolgång, säger Lawen Mohtadi. Domino Kai är politisk sekreterare i Europaparlamentet och i riksdagen. Han var anställd hos Diskrimineringsombudsmannen i drygt sex år. Domino Kai är utbildad dramapedagog och för honom är kultur en viktig plattform för arbetet med minoriteters rättigheter. Han vill starta en Marshallplan för romer i Europa.-Jag blev riktigt medveten om att andra tycker att jag och vi romer är fel när jag var åtta år och var med min bror och mina föräldrar på ett fik i stan. En kvinna sa åt oss att vi skulle gå därifrån. Vår far uppmanade oss att lämna caféet och sa att "Det blir så ibland", berättar Domino Kai.Diana Nyman är den romska kvinna som blev utslängd från Hotell Sheratons frukostmatsal i Stockholm samma dag som hon skulle vara med och presentera regeringens Vitbok om diskriminering mot romer och annan antiziganism. Hon har varit aktivist i romska frågor i 20 år, ledamot i regeringens Kommission mot antiziganism, hon är ordförande i Romska Rådet i Göteborg och samrådspartner till Göteborgs Pilotkommunsprojekt, vilket skall visa vägen i arbetet för romsk inkludering. Hennes farbror Aleka Stobin arbetade i mer än 30 år aktivt för sitt folks rättigheter i samhället. Han valdes till ordförande i Stockholms Finska Zigenarförening i början av 1970-talet och blev den första ordföranden i Nordiska Zigenarrådet.-Aleka Stobins rättighetspatos har jag ärvt, säger Diana Nyman, som kämpar mot kränkningar och orättvisor, vilka ibland får henne att känna sig som en tredje klassens medborgare. Sven Hovmöller är vice ordförande i föreningen Hemlösa EU-Migranter, har gjort över 100 lägerbesök hos fr a rumänska romer i Stockholmsområdet. En enda gång har han hört någon av romerna spela musik.-Romer i Sverige idag är utsatta för avhysningar, våldsamma attacker och mord, precis som i Östeuropa, där romer lever i en enorm misär utan tillgång till rättigheter. I Sverige lägger myndigheterna ner miljontals kronor på att förstöra EU-migranternas läger. Med samma mål som under 1700-talet då "zigenare" inte fick vistas i Sverige: "Vi gör livet så outhärdligt för dem att de frivilligt lämnar landet", säger Sven Hovmöller, som har en plan över hur tiggarna på våra gator skulle kunna få ett drägligare liv.-Gör som i Sydafrikas kåkstäder. Hjälp människor med toaletter, elektricitet och enklare bostäder. Bygg gärna en gemensam lokal där de kan spela musik och ha svenskundervisning. Vi kan ge dem samhällsinformation om: sopsortering, allemansrätten, juridik, information om att man inte får röka i tunnelbanan, inte tigga aggressivt, inte förfölja folk. Vi skulle kunna upprätta läkarmottagning och preventivmedelsrådgivning. Många behöver tandvård, förklarar Sven Hovmöller. Romska grupper Romerna i Sverige är en heterogen grupp. Det finns många olika romska grupper och olika variationer av språket romani chib. Här presenteras några av dem: Resandefolket, räknas som en del av den romska minoriteten. Har levt i Sverige sedan 1500-talet, kanske ännu längre, och ofta sysslat med hantverk och försäljning. De flesta resande har, tvärtemot vad många tror, varit bofasta. Deras handelsresor har ofta varit korta i området. Resandefolket pratar en form av det romska språket romani. Romanofolket (resande som ser sig som romer) som kom till Sverige på 1500-talet. Romanofolket har också en egen dialekt, svensk romani. Svenska romer som kom i slutet av 1800-talet från Ryssland och Frankrike och blev kallade zigenare i Sverige. Finska romer som kom på 50-talet från Finland. Många förknippar alla romer med den finskromska kulturen, där kvinnorna har typiska romska dräkter, kalédräkten. Utomnordiska romer kom på 60-talet från Östeuropa, många hade överlevt förintelsen och kom från mycket fattiga förhållanden. Nyanlända romer har kommit under de senaste 20 åren, oftast från Balkan, Bulgarien och Rumänien, och ofta från mycket fattiga förhållanden. Låtlista: 12:03 Esma Redzepova - Djelem Djelem 12:03 Esma Redzepova - Djelem Djelem 12:07 Hilja Grönfors, Latso Dzinta - Punaruusut 12:10 Anneli Sari - Gari Gari 12:15 Robert Lakatos - Round About Midnight - 8 Trios For 4 Pianists 12:22 Bela Babai - Caprice Tzigany 12:27 Authentic Gypsies - Gelem, Gelem 12:33 Carmen Amaya, Sabicas - Fiesta De Jerez 12:43 Ulla Billquist, Sven Rüno - Du Svarte Zigenare 12:47 Iva Bittova - Fragment 1 12:50 Iva Bittová - Plivám Z Plev Pýru 12:53 Ewa Podles, Lukasz Borowicz, Polska Radions Symfoniorkester (Warszawa) - Il Trovatore: Akt 2, "Stride La Vampa" 12:56 Ewa Podles, Lukasz Borowicz, Polska Radions Symfoniorkester (Warszawa) - Il Trovatore: Akt 2, "Stride La Vampa"

Vi möter pianisten Robert Lakatos, författaren Lawen Mohtadi, sakkunnige Domino Kai, aktivisten Diana Nyman och Sven Hovmöller från "Hemlösa EU-migranter". Del 2 av 5 av Birgitta Tollan. Den prisbelönta radioproducenten Birgitta Tollans nya serie har titeln ”Romer och musik”. Fem program som visar den rika musikkultur som romer har bidragit med till vårt globala musikarv. Pianisten Robert Lakatos har 12 pianister i familjen. Hans far Béla Szakcsi Lakatos är en mycket känd pianist i Ungern. Robert Lakatos behärskar jazz, folkmusik och klassisk musik och planerar flera utgivningar av Bachs Pianokonserter. Tillvaron som musiker i Budapest och i hela Ungern, fr a för romska musiker, krymper för varje vecka. Robert blir deprimerad när han tänker på den politiska situationen i hemlandet. Han och hans fru, pianopedagog, vill flytta från Budapest p g a den starka antiziganismen i hemlandet. Robert Lakatos’ morbror flyttade också från Budapest. Han var den välkände violinisten Bela Babai, som från 1953 och under många år framåt spelade på Czardas Hungarian Restaurant på Waldorf-Astoria Hotel i New York. -Musik är passion och arbete, men även tröst och skydd mot lidande och diskriminering, säger Robert Lakatos. Författaren och och förläggaren Lawen Mohtadi skrev boken Den dag jag blir fri om författaren och medborgarrättsaktivisten Katarina Taikon och Lawen Mohtadi skrev manus till filmen Taikon. Katarina Taikon lärde sig läsa och skriva först som 26-åring, men blev en av Sveriges mest lästa författare. Hon skrev ett 20-tal böcker, varav 12 var barn- och ungdomsböcker om flickan Katitzi. Lawen Mohtadi kallar Katarina Taikon för ”Sveriges Martin Luther King”. - När Martin Luther King var i Sverige 1964 sammanfördes de två av unga fredsaktivister. King blev förvånad över att Sverige också hade problem med diskriminering och rasism och att en stor grupp i samhället inte hade bostäder. Katarina Taikon föddes i ett tält och förde en livslång kamp för romernas medborgerliga rättigheter i Sverige. Tillsammans med aktivister och kulturpersonligheter arbetade hon för att tömma tältlägren som romer bodde i och för romers rätt till skolgång, säger Lawen Mohtadi. Domino Kai är politisk sekreterare i Europaparlamentet och i riksdagen. Han var anställd hos Diskrimineringsombudsmannen i drygt sex år. Domino Kai är utbildad dramapedagog och för honom är kultur en viktig plattform för arbetet med minoriteters rättigheter. Han vill starta en Marshallplan för romer i Europa. -Jag blev riktigt medveten om att andra tycker att jag och vi romer är fel när jag var åtta år och var med min bror och mina föräldrar på ett fik i stan. En kvinna sa åt oss att vi skulle gå därifrån. Vår far uppmanade oss att lämna caféet och sa att "Det blir så ibland", berättar Domino Kai. Diana Nyman är den romska kvinna som blev utslängd från Hotell Sheratons frukostmatsal i Stockholm samma dag som hon skulle vara med och presentera regeringens Vitbok om diskriminering mot romer och annan antiziganism. Hon har varit aktivist i romska frågor i 20 år, ledamot i regeringens Kommission mot antiziganism, hon är ordförande i Romska Rådet i Göteborg och samrådspartner till Göteborgs Pilotkommunsprojekt, vilket skall visa vägen i arbetet för romsk inkludering. Hennes farbror Aleka Stobin arbetade i mer än 30 år aktivt för sitt folks rättigheter i samhället. Han valdes till ordförande i Stockholms Finska Zigenarförening i början av 1970-talet och blev den första ordföranden i Nordiska Zigenarrådet. -Aleka Stobins rättighetspatos har jag ärvt, säger Diana Nyman, som kämpar mot kränkningar och orättvisor, vilka ibland får henne att känna sig som en tredje klassens medborgare. Sven Hovmöller är vice ordförande i föreningen Hemlösa EU-Migranter, har gjort över 100 lägerbesök hos fr a rumänska romer i Stockholmsområdet. En enda gång har han hört någon av romerna spela musik. -Romer i Sverige idag är utsatta för avhysningar, våldsamma attacker och mord, precis som i Östeuropa, där romer lever i en enorm misär utan tillgång till rättigheter. I Sverige lägger myndigheterna ner miljontals kronor på att förstöra EU-migranternas läger. Med samma mål som under 1700-talet då "zigenare" inte fick vistas i Sverige: "Vi gör livet så outhärdligt för dem att de frivilligt lämnar landet", säger Sven Hovmöller, som har en plan över hur tiggarna på våra gator skulle kunna få ett drägligare liv. -Gör som i Sydafrikas kåkstäder. Hjälp människor med toaletter, elektricitet och enklare bostäder. Bygg gärna en gemensam lokal där de kan spela musik och ha svenskundervisning. Vi kan ge dem samhällsinformation om: sopsortering, allemansrätten, juridik, information om att man inte får röka i tunnelbanan, inte tigga aggressivt, inte förfölja folk. Vi skulle kunna upprätta läkarmottagning och preventivmedelsrådgivning. Många behöver tandvård, förklarar Sven Hovmöller. Romska grupper Romerna i Sverige är en heterogen grupp. Det finns många olika romska grupper och olika variationer av språket romani chib. Här presenteras några av dem: Resandefolket, räknas som en del av den romska minoriteten. Har levt i Sverige sedan 1500-talet, kanske ännu längre, och ofta sysslat med hantverk och försäljning. De flesta resande har, tvärtemot vad många tror, varit bofasta. Deras handelsresor har ofta varit korta i området. Resandefolket pratar en form av det romska språket romani. Romanofolket (resande som ser sig som romer) som kom till Sverige på 1500-talet. Romanofolket har också en egen dialekt, svensk romani. Svenska romer som kom i slutet av 1800-talet från Ryssland och Frankrike och blev kallade zigenare i Sverige. Finska romer som kom på 50-talet från Finland. Många förknippar alla romer med den finskromska kulturen, där kvinnorna har typiska romska dräkter, kalédräkten. Utomnordiska romer kom på 60-talet från Östeuropa, många hade överlevt förintelsen och kom från mycket fattiga förhållanden. Nyanlända romer har kommit under de senaste 20 åren, oftast från Balkan, Bulgarien och Rumänien, och ofta från mycket fattiga förhållanden.

Katitzi och Lena är glada: nu ska de få lära sig skriva och läsa! Varje dag får de gå till fröken Britta som tar emot dem efter den vanliga skoldagen. Men en dag blir det bråk hemma i lägret. Uppläsare: Philomene Grandin. Producent: Linda Belanner. Ljuddesign: Henrik Henriksson. Musik: Nuri Selim, framförd av Nuri Selim och Stefan Krstevski. Författare: Katarina Taikon. Illustratör: Joanna Hellgren.

Katitzis uppväxt var olik andra flickors. Trots att hon är en vanlig flicka, får hon inte gå i skolan, inte bo i hus och inte stanna på samma plats för länge utan att bli bortkörd. Uppläsare: Philomene Grandin. Producent: Linda Belanner. Ljuddesign: Henrik Henriksson. Musik: Nuri Selim, framförd av Nuri Selim och Stefan Krstevski. Författare: Katarina Taikon. Illustratör: Joanna Hellgren.

Katitzis pappa har tagit med sig henne och Lena för att fråga rektorn på en skola om flickorna kan få börja där. Katitzi ser att hennes pappa verkar lite nervös. Då öppnar rektorn dörren... Uppläsare: Philomene Grandin. Producent: Linda Belanner. Ljuddesign: Henrik Henriksson. Musik: Nuri Selim, framförd av Nuri Selim och Stefan Krstevski. Författare: Katarina Taikon. Illustratör: Joanna Hellgren.

Katitzi bor på ett barnhem. En dag går barnen ned för att bada. Då knuffar Ruttan till Katitzi så hon faller i vattnet. Katitzi blir jätterädd. Hon ropar efter hjälp, men sjunker snabbt! Uppläsare: Philomene Grandin. Producent: Linda Belanner. Ljuddesign: Henrik Henriksson. Musik: Nuri Selim, framförd av Nuri Selim och Stefan Krstevski. Författare: Katarina Taikon. Illustratör: Joanna Hellgren.

Det ska bli en stor fest i lägret. Lena och Katitzi får gå och leta efter ved. Lena berättar vilka som ska komma, och Katitzi undrar hur man ska kunna komma ihåg namnen på hundra kusiner. Uppläsare: Philomene Grandin. Producent: Linda Belanner. Ljuddesign: Henrik Henriksson. Musik: Nuri Selim, framförd av Nuri Selim och Stefan Krstevski. Författare: Katarina Taikon. Illustratör: Joanna Hellgren.

Katitzi tycker det är skönt att hon får stanna på barnhemmet, fast hennes pappa vill hämta henne hem henne till lägret. Men hur länge får hon vara kvar? Uppläsare: Philomene Grandin. Producent: Linda Belanner. Ljuddesign: Henrik Henriksson. Musik: Nuri Selim, framförd av Nuri Selim och Stefan Krstevski. Författare: Katarina Taikon. Illustratör: Joanna Hellgren.

Nu är det jobbigt för Katitzis familj. Alla är genomblöta, men ingenstans får de stanna och slå läger, så de kan vila över natten. Uppläsare: Philomene Grandin. Producent: Linda Belanner. Ljuddesign: Henrik Henriksson. Musik: Nuri Selim, framförd av Nuri Selim och Stefan Krstevski. Författare: Katarina Taikon. Illustratör: Joanna Hellgren.

Katitzi ska få åka hem, och Fröken Kvist undrar vad Katitzi minns från sin familj. Uppläsare: Philomene Grandin. Producent: Linda Belanner. Ljuddesign: Henrik Henriksson. Musik: Nuri Selim, framförd av Nuri Selim och Stefan Krstevski. Författare: Katarina Taikon. Illustratör: Joanna Hellgren.

Ruttan på barnhemmet fortsätter retas. Men Katitzi förstår inte riktigt varför det är dåligt att vara zigenare. Uppläsare: Philomene Grandin. Producent: Linda Belanner. Ljuddesign: Henrik Henriksson. Musik: Nuri Selim, framförd av Nuri Selim och Stefan Krstevski. Författare: Katarina Taikon. Illustratör: Joanna Hellgren.

En dag kommer ett brev på posten, men Katitzis pappa kan inte läsa, så hans nya fru får läsa brevet. Det var tyvärr inget roligt brev visade det sig. Uppläsare: Philomene Grandin. Producent: Linda Belanner. Ljuddesign: Henrik Henriksson. Musik: Nuri Selim, framförd av Nuri Selim och Stefan Krstevski. Författare: Katarina Taikon. Illustratör: Joanna Hellgren.

Nu ska Katitzi lämna barnhemmet och åka hem till sin pappa och sina syskon i lägret. Det är dags att säga hej då. Men först ska de ha fest! Uppläsare: Philomene Grandin. Producent: Linda Belanner. Ljuddesign: Henrik Henriksson. Musik: Nuri Selim, framförd av Nuri Selim och Stefan Krstevski. Författare: Katarina Taikon. Illustratör: Joanna Hellgren.

Det händer en olycka i lägret. Det börjar brinna i en av vagnarna där Katitzis lillebror Lennarth ligger och sover! Kommer Katitzi klara av att släcka elden? Uppläsare: Philomene Grandin. Producent: Linda Belanner. Ljuddesign: Henrik Henriksson. Musik: Nuri Selim, framförd av Nuri Selim och Stefan Krstevski. Författare: Katarina Taikon. Illustratör: Joanna Hellgren.

Lena och Katitzi går iväg för att samla ved och låna en gryta, för idag ska Rosa tvätta. Lena visar Katitzi "kasen", en soptipp ute i skogen, där de leker att de bor i ett riktigt hus. Uppläsare: Philomene Grandin. Producent: Linda Belanner. Ljuddesign: Henrik Henriksson. Musik: Nuri Selim, framförd av Nuri Selim och Stefan Krstevski. Författare: Katarina Taikon. Illustratör: Joanna Hellgren.

Katitzi har kommit fram till lägret där hon ska bo med sin pappa och syster Lena. Det är inte alls som hon hade väntat sig. Uppläsare: Philomene Grandin. Producent: Linda Belanner. Ljuddesign: Henrik Henriksson. Musik: Nuri Selim, framförd av Nuri Selim och Stefan Krstevski. Författare: Katarina Taikon. Illustratör: Joanna Hellgren.

Katitzi är tillbaka hos sin pappa och sina syskon. Det är mycket nytt hon måste lära sig. Hon får arbeta hårt, men det är kul med alla syskon. Och ikväll ska hon få hjälpa till på tivolit! Uppläsare: Philomene Grandin. Producent: Linda Belanner. Ljuddesign: Henrik Henriksson. Musik: Nuri Selim, framförd av Nuri Selim och Stefan Krstevski. Författare: Katarina Taikon. Illustratör: Joanna Hellgren.

I detta avsnitt av Solen pratar vi om rasism och stereotyper i litteraturen. Vi ger också antirasistiska boktips, till exempel novellen Elixir av Alejandro Leiva Wenger, och böckerna Vad är rasism av Tahar Ben Jelloun och Katitzi av Katarina Taikon.

Katarina Taikons barnboksklassiker Katitzi ges ut på nytt. Och det i en tid när romernas situation i hela Europa, återigen, borde ligga högt på den politiska agendan. Vi har läst första boken i Katitzi-serien tillsammans med författaren Pooneh Rohi och dramatikern Erik Uddenberg. Och missa inte vår intervju med Katarina Taikons storasyster, Rosa Taikon. Här berättar hon om verkligheten bakom böckerna, och böckernas betydelse för att förändra verkligheten. Vem läser mest i Sverige? Våra professionella läsare, kritiker, recensenter, lektörer eller lustläsare - hur många sidor handlar det om egentligen? Och hur påverkas livet av att Boken ständigt är högsta prioritet? Vi utser Sveriges Mesta Läsare, och det är någon från den bladvändande gästtrion Magnus Utvik, recensent  i SVT:s morgonsoffa, DNs Lotta Olsson och bokhorabloggaren och läsambassadören Johanna Lindbäck. V S Naipaul är där. Hanif Kureishi är där. Håkan Nesser är där. Och - Sveriges Radios kulturkorrespondent Roger Wilson är där. Var? Jo, på världens största litteraturfestival i Jaipur i Indien. Hör Roger Wilson om vilka samtal som pågår i en annan del av världen.

Katarina Taikons barnboksklassiker Katitzi ges ut på nytt. Och det i en tid när romernas situation i hela Europa, återigen, borde ligga högt på den politiska agendan. Vi har läst första boken i Katitzi-serien tillsammans med författaren Pooneh Rohi och dramatikern Erik Uddenberg. Och missa inte vår intervju med Katarina Taikons storasyster, Rosa Taikon. Här berättar hon om verkligheten bakom böckerna, och böckernas betydelse för att förändra verkligheten. Vem läser mest i Sverige? Våra professionella läsare, kritiker, recensenter, lektörer eller lustläsare - hur många sidor handlar det om egentligen? Och hur påverkas livet av att Boken ständigt är högsta prioritet? Vi utser Sveriges Mesta Läsare, och det är någon från den bladvändande gästtrion Magnus Utvik, recensent  i SVT:s morgonsoffa, DNs Lotta Olsson och bokhorabloggaren och läsambassadören Johanna Lindbäck. V S Naipaul är där. Hanif Kureishi är där. Håkan Nesser är där. Och - Sveriges Radios kulturkorrespondent Roger Wilson är där. Var? Jo, på världens största litteraturfestival i Jaipur i Indien. Hör Roger Wilson om vilka samtal som pågår i en annan del av världen.

Varför skriver alla om sin pappa? Författarna Johannes Anyuru och Åsa Linderborg gästar studion och pratar de senaste årens svenska böcker som handlar om pappor. Johannes Anyuru är höstaktuell med romanen En storm kom från paradiset medan Åsa Linderborgs succé Mig äger ingen som kom ut för fem år sedan snart ska bli film. Även Aleksander Motturi har skrivit en bok om sin pappa, Svindlarprästen, om en man som hamnade på löpsedlarna på 1980-talet, utpekad som bedragare i miljonklassen. Dessutom: Katarina Taikon är en av de viktigaste rösterna i svensk litteraturhistoria - hon har påverkat bilden av romer hos generationer av barn och unga genom böckerna om Katitzi. Nu kommer journalisten Lawen Mohtadi med en biografi om Taikon. Poeten Lotta Olsson släpper nytt, och läser själv ur sin alldeles färska diktsamling Himmel i hav. Och så träffar Marie Lundström en av sina absoluta favoritförfatatre, amerikanen Junot Diaz. De talar ut om machomän, en mörk barndom och hans nya novellsamling. Samt tar ett parti memory på en parkbänk. Första Bokcirkeln i höst startar lördag 6/10. Vi läser Den store Gatsby av F. Scott Fitzgerald. Den finns i pocket! Skaffa boken, börja läs! Till första träffen ska vi ha läst runt 70 sidor. Tips! Här är en lista på de böcker som nämns i tredje programmet: Pappaskildringar Johannes Anyuru, En storm kom från paradiset (2012) Åsa Linderborg, Mig äger ingen (2007) Aleksander Motturi, Svindlarprästen (2012) Aris Fioretos, Halva solen (2012) Göran Rosenberg, Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz (2012) Alex Schulman, Skynda att älska (2010) Diktuppläsning: Lotta Olsson, Himmel i hav (2012) Lawen Mohtadi, Den dag jag blir fri: En bok om Katarina Taikon (2012) Katarina Taikon, Katitzi-serien (1969 och framåt) Junot Diaz, This is how you lose her (2012), Oscar Waos korta förunderliga liv (2009)

Biblioteket den 14 februari. Vi åker på gruppresa till Nordkorea med Fredrik Ekman och Magnus Bärtås nya bok "Alla monster måste dö". Dessutom, en ny serie, hur mår skönlitteraturen på minoritetsspråken? Först ut - romani. Följ med på en gruppresa till Nordkorea. Se de evigt snöklädda bergstopparna runt det heliga revolutionära berget, läs nationens stora moder, han som kan springa hundra meter baklänges på under tio sekunder. Kim Jong Il har ett intresse - illusioner. Alltså kidnappade han fiendens två bästa filmskapare. Författarna Fredrik Ekman och Magnus Bärtås nya bok "Alla monster måste dö" handlar om hur sagan och atombomen hör samman i världens mest melodramatiska nation. Ny serie i Biblioteket! Om finska, meänkieli, samiska, romani och jiddisch. Så heter Sveriges fem skyddade minoritetsspråk. Alla uppfyller kriterierna "att vara ett språk och inte en dialekt." Dessutom ska det ha talats kontinuerligt i Sverige i minst tre generationer eller ungefär hundra år. Biblioteket tänkte, tala är en sak, skriva är en annan. Hur mår egentligen litteraturen på våra minoritetsspråk? Första delen behandlar romani. Fyrtiotvå år har gått sedan Katarina Taikon gav ut den första boken om Katitzi, ett författarskap som förändrade majoritetssamhällets syn på romerna i Sverige - en bok som inte fanns på romani förrän 2008. Agnes Lakatos och Karin Arbsjö letar efter resten av den romska litteraturen och frågar Malmös stadsbibliotekarie varför den är så svår att hitta på biblioteket.

Få fördomar kan så oförblommerat ventileras som de mot romer. Sedan Frankrikes president Nicolas Sarkozys utspel i somras har frågan om situationen för Europas romer hamnat i fokus. Diskussioner om integrering, rasism och migrationspolitik har kommit upp på dagordningen. Frågan är om det denna gång kommer att innebära någon förändring? I somras åkte den romska cirkusen Cirque Romanés till världsutställningen i Shanghai för representera Frankrike. När de kom tillbaka, efter Nicolas Sarkozys utspel mot romerna, var det som att de inte längre var önskvärda, berättar cirkusdirektören Alexandre Romanés. Flera av musikerna i orkestern är från Rumänien. Först fick de arbetstillstånd, men de drogs tillbaka efter presidentens aktion mot landets romer. Anja Sahlberg har besökt cirkusen i Paris. 2007 presenterades den första romska paviljongen på biennalen i Venedig. Paviljongen sponsrades av Open Socity i Budapest och gick under namnet Paradise Lost.  Flera av konstnärerna kom från Ungern, ett av de centraleuropeiska länder där det bor flest romer. En av konstnärerna som deltog i den romska paviljongen på Venedigbiennalen var Norbert Sirmai. Hans bidrag var en video med titeln Fradi is better, som visar hur det populära ungerska fotbollslandslaget fungerar som megafon för extremhögern och hur supporterklubbarna skanderar antisemitiska och antiziganistika slagord under matcherna. Yvonne Ihmels har varit i Ungern och mött romska konstnärer och konstvetare som berättar om hur landets högerpopulistiska vindar förvärrat situationen för landets romer. Nu står Katitzi på scen på Folkteatern i Göteborg. 1979 blev hon TV-serie och böckerna som de bygger på, den femton böcker långa serien om Katitzi skrev Katarina Taikon från sent 60-tal till tidigt 80-tal. Maria Edström har läst om böckerna Emir Kusturicas populära filmer Zigenarnas tid och Svart katt, vit katt har haft stor betydelse för hur bilden av romskt liv framställts. Veli Brijani berättar varför romerna själva kände sig kränkta av Kusturicas filmer. Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl