Podcast appearances and mentions of Katarina Taikon

In this episode, we dive into Romani representation in Robert Eggers' Nosferatu with Madeline Potter, Romani scholar of 19th century Gothic literature! We also get into vampire lore, Romani folklore, mulo, strigoi, and Romani tropes in Gothic literature and media. Madeline Potter is a research and teaching fellow at the University of Edinburgh, in the literature of the long 19th century (Romanticism to Victorianism). At Edinburgh, she teaches on a range of courses, including one on vampire literature in the long 19th century, which she has designed. Her work primarily looks at Gothic literature and theology: her first academic book is called Theological Monsters: Religion and Irish Gothic and will be published by University of Wales Press. Her first trade book is called The Roma: A Travelling History and will be launched later this year, published by The Bodley Head in the UK and Harper Collins in the USA. Follow her work on madeline-potter.com and on X and Instagram .This episode's Romani crush in Katarina Taikon.  Our festival, Welcome to Romanistan, is taking place March 28-30, 2025 in New Orleans! Please visit https://www.romanistanpodcast.com/romanistan-festival-neworleans for tickets, and spread the word! Thank you for listening to Romanistan podcast.You can find us on Instagram, TikTok, and Facebook @romanistanpodcast, and on Twitter @romanistanpod. To support us, Join our Patreon for extra content or donate to Ko-fi.com/romanistan, and please rate, review, and subscribe. It helps us so much. Follow Jez on Instagram @jezmina.vonthiele & Paulina @romaniholistic. You can get our book Secrets of Romani Fortune Telling, online or wherever books are sold. Visit romanistanpodcast.com for events, educational resources, merch, and more. Please support our book tour fundraiser if you can. Email us at romanistanpodcast@gmail.com for inquiries. Romanistan is hosted by Jezmina Von Thiele and Paulina StevensConceived of by Paulina StevensEdited by Viktor PachasWith Music by Viktor PachasAnd Artwork by Elijah Vardo  

Mackan gör bort sig direkt och blandar ihop Rosa och Katarina Taikon. Sen ger de sig ut på en vinglig resa med olika pronomen, badbollar, memmo, P1 och poolklor. Sen blir det även husspindlar och manuella VS automatiska bilar. Ja ni fattar. Flera huvudämnen. Hyr oss! KramSupport this show http://supporter.acast.com/storfrasarpodden. Become a member at https://plus.acast.com/s/storfrasarpodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Swedish journalist, author, and filmmaker Lawen Mohtadi, the 2021 Out of Scandinavia Artist-in-Residence at Gustavus, speaks with guest host and Associate Professor of Scandinavian Studies Ursula Lindqvist about her background, the history, presence, and treatment of Roma people in Sweden, and the life of Swedish Romany activist and children's author Katarina Taikon, subject of a documentary film by Mohtadi. Click here for a transcript.

I avsnittet medverkar Elin Thomasson, ansvarig för minoritetsfrågor och romskt kulturarv på Hälsinglands museum. Efter Rosa Taikons bortgång år 2017 donerades hennes ateljé till Hälsinglands museum. I donationen ingår Taikons konstnärliga såväl som politiska kvarlåtenskap. Rosa Taikon var en av Sveriges mest framgångsrika silversmeder och hennes konstnärskap utgör ett unikt möte mellan romsk tradition och expressiv modernism. Hon använde konsthantverket som en plattform för folkbildning och kampen för mänskliga rättigheter. https://halsinglandsmuseum.se/projekt/rosa-taikons-samling Musik: "Skogsdans" av Lelo Nika Septet https://open.spotify.com/track/1QKjdeu8dqarQ8UD9zkN5b Boktips: "Den dag jag blir fri: en bok om Katarina Taikon" av Lawen Mohtadi Kultur Gävleborgs inlägg på Instagram: www.instagram.com/p/CF832snp6vx Information om Sveriges nationella minoriteters kultur och minoritetsspråk finns på www.regiongavleborg.se/minoritet.

Polare eller psykolog? Hur göra när vänskap förvandlas till enformiga samtal om vännens problem i livet? Hur mycket terapeut förväntas man vara och är det ok att faktiskt tröttna på en vänskap pga känslan av påtvunget terapeutskap? Fanna och Amie svarar på lyssnarnas relationsfrågor, snackar om Katarina Taikon-priset och reflekterar över bokmässan. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Chi sono i rom? Come vivono? Da dove vengono?E’ il tema di Katitzi, edito in Italia da Iperborea.Parole chiave: razzismo, pregiudizi, rom, resilienza, culture

Katarina Taikon föds 1932. Då får romer inte vara bofasta och romska barn får inte gå i skolan. När hon går på folkhögskola på 1950-talet kommer hon i kontakt med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, som inte efterföljs när det gäller romer. Nu skriver hon debattboken "Zigenerska" och börjar en kamp för lika rättigheter. I slutet av 1960-talet börjar hon skriva de uppskattade barnböckerna om den romska flickan Katitzi. Katarina Taikons kamp ledde fram till att tältläger tömdes och romer fick rätt till skolgång och bostäder.

Katarina Taikon föds 1932. Då får romer inte vara bofasta och romska barn får inte gå i skolan. När hon går på folkhögskola på 1950-talet kommer hon i kontakt med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, som inte efterföljs när det gäller romer. Nu skriver hon debattboken "Zigenerska" och börjar en kamp för lika rättigheter. I slutet av 1960-talet börjar hon skriva de uppskattade barnböckerna om den romska flickan Katitzi. Katarina Taikons kamp ledde fram till att tältläger tömdes och romer fick rätt till skolgång och bostäder.

Gunni Nordström muistelee 1960- ja -70-lukuja Tukholmassa - romanien olojen muutosta, poliitikkojen ja median huomion herättämistä ja Tukholman suomalaisen romaniyhdityksen perustamista. Nordström tunnetaan myös hiljattain kuolleen legendaarisen romanivaikuttajan Armas Lindin puolisona. Eläkkeellä oleva toimittaja Gunni Nordström opiskeli journalistiksi Tukholmassa 1960-luvulla. Samoihin aikoihin Ruotsissa alettiin kiinnittää huomiota romanien huonoihin elinoloihin. Muutoksen alkamiseen vaikutti keskeisesti Katarina Taikon, jonka romaani Zigenerska avasi suuren yleisön silmät romanien ongelmille. Gunni Nordström haastatteli Taikonia ja kiinnostui itsekin erityisesti suomalaisten romanien tilanteesta Ruotsissa. Hänestä tuli romanien oikeuksien puolestapuhuja ja järjestöaktiivi. Kaksiosaisen jakson toinen osa keskittyy viikon kuluttua Nordströmin elämänkummpaniin Armas Lindiin ja hänen historiaansa evakkopojasta yhteiskunnalliseksi vaikuttajaksi. Ohjelman on toimittanut Jaakko Laakso.

Med anledning av Rosa Taikons bortgång  handlar vårens sista avsnitt om romer i allmönhet och systrarna Taikon i synnerhet.  Glad sommar önskar Genushistoriepodden!

SPECIALLÄRARE. Angelica Ström är dotter till Katarina Taikon. Hon har fått kämpa för att komma tillrätta med sitt ursprung och idag är hon en stolt rom. Angelica Ström berättar i sitt Sommarprogram att hon under sitt snart 63-åriga liv har förnekat sitt ursprung och känt skam. Redan som barn blev hon  kallad för tattarunge. Hon har suttit på middagar där gästerna talat illa  om romer, utan att säga något och tittat ner i bordsskivan. Idag är hon stolt över sitt ursprung och stolt över mamma, Katarina Taikon.Om Angelica StrömAktuell i dokumentärfilmen Taikon om hennes mamma Katarina Taikon. Har skrivit förordet i nyutgåvan av böckerna om Katitzi.Som barn mobbades hon på grund av sitt romska ursprung och gjorde allt för att dölja det. Nu föreläser hon i skolorna om romerna i Sverige.Arbetar som specialpedagog för barn med läs- och skrivsvårigheter i Stockholm. Hennes egen mamma var 13 år första gången hon satte sin fot i en skola.Producent: Ludvig Josephson

En "bra rom" enligt Flashback. Katarina Taikon jobbade outtröttligt för romers rätt till bostäder och utbildning i Sverige på 60- och 70-talet. Vi hyllar henne i veckans avsnitt. Medverkande: Dilan Apak, Martin Lagos och Johannes Finnlaugsson. Producent: Jesper Cederstrand.

Anna Sahlén och Cecilia Flodström om banbrytande litteratur, av författare som Harriet Beecher Stowe, Anna Sewell, Laura Fittinghoff, Ester Blenda Nordström, Katarina Taikon och Fanna Ndow Norrby. Inspelat den 9 december 2015.

Vi möter pianisten Robert Lakatos, sakkunnige Domino Kai, aktivisten Diana Nyman, författaren Lawen Mohtadi och Sven Hovmöller från "Hemlösa EU-migranter". Pianisten Robert Lakatos har 12 pianister i familjen. Hans far Béla Szakcsi Lakatos är en mycket känd pianist i Ungern. Robert Lakatos behärskar jazz, folkmusik och klassisk musik och planerar flera utgivningar av Bachs Pianokonserter. Tillvaron som musiker i Budapest och i hela Ungern, fr a för romska musiker, krymper för varje vecka. Robert blir deprimerad när han tänker på den politiska situationen i hemlandet. Han och hans fru, pianopedagog, vill flytta från Budapest p g a den starka antiziganismen i hemlandet.Robert Lakatos morbror flyttade också från Budapest. Han var den välkände violinisten Bela Babai, som från 1953 och under många år framåt spelade på Czardas Hungarian Restaurant på Waldorf-Astoria Hotel i New York.-Musik är passion och arbete, men även tröst och skydd mot lidande och diskriminering, säger Robert Lakatos. Författaren och och förläggaren Lawen Mohtadi skrev boken Den dag jag blir fri om författaren och medborgarrättsaktivisten Katarina Taikon och Lawen Mohtadi skrev manus till filmen Taikon. Katarina Taikon lärde sig läsa och skriva först som 26-åring, men blev en av Sveriges mest lästa författare. Hon skrev ett 20-tal böcker, varav 12 var barn- och ungdomsböcker om flickan Katitzi.Lawen Mohtadi kallar Katarina Taikon för Sveriges Martin Luther King.- När Martin Luther King var i Sverige 1964 sammanfördes de två av unga fredsaktivister. King blev förvånad över att Sverige också hade problem med diskriminering och rasism och att en stor grupp i samhället inte hade bostäder. Katarina Taikon föddes i ett tält och förde en livslång kamp för romernas medborgerliga rättigheter i Sverige. Tillsammans med aktivister och kulturpersonligheter arbetade hon för att tömma tältlägren som romer bodde i och för romers rätt till skolgång, säger Lawen Mohtadi. Domino Kai är politisk sekreterare i Europaparlamentet och i riksdagen. Han var anställd hos Diskrimineringsombudsmannen i drygt sex år. Domino Kai är utbildad dramapedagog och för honom är kultur en viktig plattform för arbetet med minoriteters rättigheter. Han vill starta en Marshallplan för romer i Europa.-Jag blev riktigt medveten om att andra tycker att jag och vi romer är fel när jag var åtta år och var med min bror och mina föräldrar på ett fik i stan. En kvinna sa åt oss att vi skulle gå därifrån. Vår far uppmanade oss att lämna caféet och sa att "Det blir så ibland", berättar Domino Kai.Diana Nyman är den romska kvinna som blev utslängd från Hotell Sheratons frukostmatsal i Stockholm samma dag som hon skulle vara med och presentera regeringens Vitbok om diskriminering mot romer och annan antiziganism. Hon har varit aktivist i romska frågor i 20 år, ledamot i regeringens Kommission mot antiziganism, hon är ordförande i Romska Rådet i Göteborg och samrådspartner till Göteborgs Pilotkommunsprojekt, vilket skall visa vägen i arbetet för romsk inkludering. Hennes farbror Aleka Stobin arbetade i mer än 30 år aktivt för sitt folks rättigheter i samhället. Han valdes till ordförande i Stockholms Finska Zigenarförening i början av 1970-talet och blev den första ordföranden i Nordiska Zigenarrådet.-Aleka Stobins rättighetspatos har jag ärvt, säger Diana Nyman, som kämpar mot kränkningar och orättvisor, vilka ibland får henne att känna sig som en tredje klassens medborgare. Sven Hovmöller är vice ordförande i föreningen Hemlösa EU-Migranter, har gjort över 100 lägerbesök hos fr a rumänska romer i Stockholmsområdet. En enda gång har han hört någon av romerna spela musik.-Romer i Sverige idag är utsatta för avhysningar, våldsamma attacker och mord, precis som i Östeuropa, där romer lever i en enorm misär utan tillgång till rättigheter. I Sverige lägger myndigheterna ner miljontals kronor på att förstöra EU-migranternas läger. Med samma mål som under 1700-talet då "zigenare" inte fick vistas i Sverige: "Vi gör livet så outhärdligt för dem att de frivilligt lämnar landet", säger Sven Hovmöller, som har en plan över hur tiggarna på våra gator skulle kunna få ett drägligare liv.-Gör som i Sydafrikas kåkstäder. Hjälp människor med toaletter, elektricitet och enklare bostäder. Bygg gärna en gemensam lokal där de kan spela musik och ha svenskundervisning. Vi kan ge dem samhällsinformation om: sopsortering, allemansrätten, juridik, information om att man inte får röka i tunnelbanan, inte tigga aggressivt, inte förfölja folk. Vi skulle kunna upprätta läkarmottagning och preventivmedelsrådgivning. Många behöver tandvård, förklarar Sven Hovmöller. Romska grupper Romerna i Sverige är en heterogen grupp. Det finns många olika romska grupper och olika variationer av språket romani chib. Här presenteras några av dem: Resandefolket, räknas som en del av den romska minoriteten. Har levt i Sverige sedan 1500-talet, kanske ännu längre, och ofta sysslat med hantverk och försäljning. De flesta resande har, tvärtemot vad många tror, varit bofasta. Deras handelsresor har ofta varit korta i området. Resandefolket pratar en form av det romska språket romani. Romanofolket (resande som ser sig som romer) som kom till Sverige på 1500-talet. Romanofolket har också en egen dialekt, svensk romani. Svenska romer som kom i slutet av 1800-talet från Ryssland och Frankrike och blev kallade zigenare i Sverige. Finska romer som kom på 50-talet från Finland. Många förknippar alla romer med den finskromska kulturen, där kvinnorna har typiska romska dräkter, kalédräkten. Utomnordiska romer kom på 60-talet från Östeuropa, många hade överlevt förintelsen och kom från mycket fattiga förhållanden. Nyanlända romer har kommit under de senaste 20 åren, oftast från Balkan, Bulgarien och Rumänien, och ofta från mycket fattiga förhållanden. Låtlista: 12:03 Esma Redzepova - Djelem Djelem 12:03 Esma Redzepova - Djelem Djelem 12:07 Hilja Grönfors, Latso Dzinta - Punaruusut 12:10 Anneli Sari - Gari Gari 12:15 Robert Lakatos - Round About Midnight - 8 Trios For 4 Pianists 12:22 Bela Babai - Caprice Tzigany 12:27 Authentic Gypsies - Gelem, Gelem 12:33 Carmen Amaya, Sabicas - Fiesta De Jerez 12:43 Ulla Billquist, Sven Rüno - Du Svarte Zigenare 12:47 Iva Bittova - Fragment 1 12:50 Iva Bittová - Plivám Z Plev Pýru 12:53 Ewa Podles, Lukasz Borowicz, Polska Radions Symfoniorkester (Warszawa) - Il Trovatore: Akt 2, "Stride La Vampa" 12:56 Ewa Podles, Lukasz Borowicz, Polska Radions Symfoniorkester (Warszawa) - Il Trovatore: Akt 2, "Stride La Vampa"

Vi möter pianisten Robert Lakatos, författaren Lawen Mohtadi, sakkunnige Domino Kai, aktivisten Diana Nyman och Sven Hovmöller från "Hemlösa EU-migranter". Del 2 av 5 av Birgitta Tollan. Den prisbelönta radioproducenten Birgitta Tollans nya serie har titeln ”Romer och musik”. Fem program som visar den rika musikkultur som romer har bidragit med till vårt globala musikarv. Pianisten Robert Lakatos har 12 pianister i familjen. Hans far Béla Szakcsi Lakatos är en mycket känd pianist i Ungern. Robert Lakatos behärskar jazz, folkmusik och klassisk musik och planerar flera utgivningar av Bachs Pianokonserter. Tillvaron som musiker i Budapest och i hela Ungern, fr a för romska musiker, krymper för varje vecka. Robert blir deprimerad när han tänker på den politiska situationen i hemlandet. Han och hans fru, pianopedagog, vill flytta från Budapest p g a den starka antiziganismen i hemlandet. Robert Lakatos’ morbror flyttade också från Budapest. Han var den välkände violinisten Bela Babai, som från 1953 och under många år framåt spelade på Czardas Hungarian Restaurant på Waldorf-Astoria Hotel i New York. -Musik är passion och arbete, men även tröst och skydd mot lidande och diskriminering, säger Robert Lakatos. Författaren och och förläggaren Lawen Mohtadi skrev boken Den dag jag blir fri om författaren och medborgarrättsaktivisten Katarina Taikon och Lawen Mohtadi skrev manus till filmen Taikon. Katarina Taikon lärde sig läsa och skriva först som 26-åring, men blev en av Sveriges mest lästa författare. Hon skrev ett 20-tal böcker, varav 12 var barn- och ungdomsböcker om flickan Katitzi. Lawen Mohtadi kallar Katarina Taikon för ”Sveriges Martin Luther King”. - När Martin Luther King var i Sverige 1964 sammanfördes de två av unga fredsaktivister. King blev förvånad över att Sverige också hade problem med diskriminering och rasism och att en stor grupp i samhället inte hade bostäder. Katarina Taikon föddes i ett tält och förde en livslång kamp för romernas medborgerliga rättigheter i Sverige. Tillsammans med aktivister och kulturpersonligheter arbetade hon för att tömma tältlägren som romer bodde i och för romers rätt till skolgång, säger Lawen Mohtadi. Domino Kai är politisk sekreterare i Europaparlamentet och i riksdagen. Han var anställd hos Diskrimineringsombudsmannen i drygt sex år. Domino Kai är utbildad dramapedagog och för honom är kultur en viktig plattform för arbetet med minoriteters rättigheter. Han vill starta en Marshallplan för romer i Europa. -Jag blev riktigt medveten om att andra tycker att jag och vi romer är fel när jag var åtta år och var med min bror och mina föräldrar på ett fik i stan. En kvinna sa åt oss att vi skulle gå därifrån. Vår far uppmanade oss att lämna caféet och sa att "Det blir så ibland", berättar Domino Kai. Diana Nyman är den romska kvinna som blev utslängd från Hotell Sheratons frukostmatsal i Stockholm samma dag som hon skulle vara med och presentera regeringens Vitbok om diskriminering mot romer och annan antiziganism. Hon har varit aktivist i romska frågor i 20 år, ledamot i regeringens Kommission mot antiziganism, hon är ordförande i Romska Rådet i Göteborg och samrådspartner till Göteborgs Pilotkommunsprojekt, vilket skall visa vägen i arbetet för romsk inkludering. Hennes farbror Aleka Stobin arbetade i mer än 30 år aktivt för sitt folks rättigheter i samhället. Han valdes till ordförande i Stockholms Finska Zigenarförening i början av 1970-talet och blev den första ordföranden i Nordiska Zigenarrådet. -Aleka Stobins rättighetspatos har jag ärvt, säger Diana Nyman, som kämpar mot kränkningar och orättvisor, vilka ibland får henne att känna sig som en tredje klassens medborgare. Sven Hovmöller är vice ordförande i föreningen Hemlösa EU-Migranter, har gjort över 100 lägerbesök hos fr a rumänska romer i Stockholmsområdet. En enda gång har han hört någon av romerna spela musik. -Romer i Sverige idag är utsatta för avhysningar, våldsamma attacker och mord, precis som i Östeuropa, där romer lever i en enorm misär utan tillgång till rättigheter. I Sverige lägger myndigheterna ner miljontals kronor på att förstöra EU-migranternas läger. Med samma mål som under 1700-talet då "zigenare" inte fick vistas i Sverige: "Vi gör livet så outhärdligt för dem att de frivilligt lämnar landet", säger Sven Hovmöller, som har en plan över hur tiggarna på våra gator skulle kunna få ett drägligare liv. -Gör som i Sydafrikas kåkstäder. Hjälp människor med toaletter, elektricitet och enklare bostäder. Bygg gärna en gemensam lokal där de kan spela musik och ha svenskundervisning. Vi kan ge dem samhällsinformation om: sopsortering, allemansrätten, juridik, information om att man inte får röka i tunnelbanan, inte tigga aggressivt, inte förfölja folk. Vi skulle kunna upprätta läkarmottagning och preventivmedelsrådgivning. Många behöver tandvård, förklarar Sven Hovmöller. Romska grupper Romerna i Sverige är en heterogen grupp. Det finns många olika romska grupper och olika variationer av språket romani chib. Här presenteras några av dem: Resandefolket, räknas som en del av den romska minoriteten. Har levt i Sverige sedan 1500-talet, kanske ännu längre, och ofta sysslat med hantverk och försäljning. De flesta resande har, tvärtemot vad många tror, varit bofasta. Deras handelsresor har ofta varit korta i området. Resandefolket pratar en form av det romska språket romani. Romanofolket (resande som ser sig som romer) som kom till Sverige på 1500-talet. Romanofolket har också en egen dialekt, svensk romani. Svenska romer som kom i slutet av 1800-talet från Ryssland och Frankrike och blev kallade zigenare i Sverige. Finska romer som kom på 50-talet från Finland. Många förknippar alla romer med den finskromska kulturen, där kvinnorna har typiska romska dräkter, kalédräkten. Utomnordiska romer kom på 60-talet från Östeuropa, många hade överlevt förintelsen och kom från mycket fattiga förhållanden. Nyanlända romer har kommit under de senaste 20 åren, oftast från Balkan, Bulgarien och Rumänien, och ofta från mycket fattiga förhållanden.

Ett samtal om romska och judiska erfarenheter av att leva i Sverige och världen. Hur passar man in – och vill man det? Presentatör och samtalsledare: Lawen Mohtadi, författare till biografin om Katarina Taikon, Den dag jag blir fri, och aktuell med dokumentärfilmen Taikon. Medverkande: Soraya Post och Kenneth Hermele Läsning av romsk poesi, i översättning av bland andra Katarina Taikon: Hannes Meidal, Basia Frydman och Hans Caldaras Musik och sång: Göran Martling, Basia Frydman och Hans Caldaras Inspelat den 9 november på Dramaten. Mer om Romsk höst: www.http://www.dramaten.se/Repertoar/Romsk-host/

Instagram fyller fem år, men är det dags att uppgradera selfien till ett feministiskt statement? Svart och farlig rök sprider sig över Sydostasien, Filmen Taikon har premiär, vad kan vi lära av människorättsaktivisten Katarina Taikon idag? Och så har vi besökt en tågstation i Kroatien, där flyktingar tar tåget mot ungerska gränsen.

Katitzi och Lena är glada: nu ska de få lära sig skriva och läsa! Varje dag får de gå till fröken Britta som tar emot dem efter den vanliga skoldagen. Men en dag blir det bråk hemma i lägret. Uppläsare: Philomene Grandin. Producent: Linda Belanner. Ljuddesign: Henrik Henriksson. Musik: Nuri Selim, framförd av Nuri Selim och Stefan Krstevski. Författare: Katarina Taikon. Illustratör: Joanna Hellgren.

Katitzis pappa har tagit med sig henne och Lena för att fråga rektorn på en skola om flickorna kan få börja där. Katitzi ser att hennes pappa verkar lite nervös. Då öppnar rektorn dörren... Uppläsare: Philomene Grandin. Producent: Linda Belanner. Ljuddesign: Henrik Henriksson. Musik: Nuri Selim, framförd av Nuri Selim och Stefan Krstevski. Författare: Katarina Taikon. Illustratör: Joanna Hellgren.

Det ska bli en stor fest i lägret. Lena och Katitzi får gå och leta efter ved. Lena berättar vilka som ska komma, och Katitzi undrar hur man ska kunna komma ihåg namnen på hundra kusiner. Uppläsare: Philomene Grandin. Producent: Linda Belanner. Ljuddesign: Henrik Henriksson. Musik: Nuri Selim, framförd av Nuri Selim och Stefan Krstevski. Författare: Katarina Taikon. Illustratör: Joanna Hellgren.

Nu är det jobbigt för Katitzis familj. Alla är genomblöta, men ingenstans får de stanna och slå läger, så de kan vila över natten. Uppläsare: Philomene Grandin. Producent: Linda Belanner. Ljuddesign: Henrik Henriksson. Musik: Nuri Selim, framförd av Nuri Selim och Stefan Krstevski. Författare: Katarina Taikon. Illustratör: Joanna Hellgren.

En dag kommer ett brev på posten, men Katitzis pappa kan inte läsa, så hans nya fru får läsa brevet. Det var tyvärr inget roligt brev visade det sig. Uppläsare: Philomene Grandin. Producent: Linda Belanner. Ljuddesign: Henrik Henriksson. Musik: Nuri Selim, framförd av Nuri Selim och Stefan Krstevski. Författare: Katarina Taikon. Illustratör: Joanna Hellgren.

I detta avsnitt av Solen pratar vi om rasism och stereotyper i litteraturen. Vi ger också antirasistiska boktips, till exempel novellen Elixir av Alejandro Leiva Wenger, och böckerna Vad är rasism av Tahar Ben Jelloun och Katitzi av Katarina Taikon.

Rosa Taikon är silversmeden och samhällsdebattören som fick Tage Erlander och Olof Palme att gömma sig i korridorerna på grund av hennes envisa kamp för romers rättigheter. Rosa Taikon växte upp i tältläger på olika platser i Sverige med pappa som drev tivoli och syskonen som hon tidigt fick ta ansvar för. Tillsammans med sin lillasyster Katarina Taikon ledde hon under 60-talet kampen mot rasism och systematisk diskriminering av romer och förde deras rätt till skolgång och fasta bostäder. 2013 fick hon Olof Palmes pris för sin livslånga kamp för mänskliga rättigheter och för att genom sitt silversmide ha berikat samhället.I samtalet med Martin Wicklin berättar hon hur den envisa kampen för romernas rättigheter fick Erlander och Palme att gömma sig i korridorerna, om tioåringen bakom dansbandets trummor och om rädslan över att historien upprepar sig.Producent Marie-Caroline BiverTekniker Fredrik NilssonSöndagsintervjun är en produktion från Tredje Statsmakten Media

Mohtadi har arbetat som frilansreporter på Front i P3 och Studio Ett och Kulturnytt i P1. Hon var mellan juni 2008 och mars 2011 chefredaktör för den feministiska kulturtidskriften Bang Hösten 2012 utkom Mohtadi med en bok om Katarina Taikon, den romske författarinnan som satte ljus på debatten om romers ställning i Sverige. Både med debattboken Zigenerskan och de populära böckerna om Katzitzi.

Varför skriver alla om sin pappa? Författarna Johannes Anyuru och Åsa Linderborg gästar studion och pratar de senaste årens svenska böcker som handlar om pappor. Johannes Anyuru är höstaktuell med romanen En storm kom från paradiset medan Åsa Linderborgs succé Mig äger ingen som kom ut för fem år sedan snart ska bli film. Även Aleksander Motturi har skrivit en bok om sin pappa, Svindlarprästen, om en man som hamnade på löpsedlarna på 1980-talet, utpekad som bedragare i miljonklassen. Dessutom: Katarina Taikon är en av de viktigaste rösterna i svensk litteraturhistoria - hon har påverkat bilden av romer hos generationer av barn och unga genom böckerna om Katitzi. Nu kommer journalisten Lawen Mohtadi med en biografi om Taikon. Poeten Lotta Olsson släpper nytt, och läser själv ur sin alldeles färska diktsamling Himmel i hav. Och så träffar Marie Lundström en av sina absoluta favoritförfatatre, amerikanen Junot Diaz. De talar ut om machomän, en mörk barndom och hans nya novellsamling. Samt tar ett parti memory på en parkbänk. Första Bokcirkeln i höst startar lördag 6/10. Vi läser Den store Gatsby av F. Scott Fitzgerald. Den finns i pocket! Skaffa boken, börja läs! Till första träffen ska vi ha läst runt 70 sidor. Tips! Här är en lista på de böcker som nämns i tredje programmet: Pappaskildringar Johannes Anyuru, En storm kom från paradiset (2012) Åsa Linderborg, Mig äger ingen (2007) Aleksander Motturi, Svindlarprästen (2012) Aris Fioretos, Halva solen (2012) Göran Rosenberg, Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz (2012) Alex Schulman, Skynda att älska (2010) Diktuppläsning: Lotta Olsson, Himmel i hav (2012) Lawen Mohtadi, Den dag jag blir fri: En bok om Katarina Taikon (2012) Katarina Taikon, Katitzi-serien (1969 och framåt) Junot Diaz, This is how you lose her (2012), Oscar Waos korta förunderliga liv (2009)

Biblioteket den 14 februari. Vi åker på gruppresa till Nordkorea med Fredrik Ekman och Magnus Bärtås nya bok "Alla monster måste dö". Dessutom, en ny serie, hur mår skönlitteraturen på minoritetsspråken? Först ut - romani. Följ med på en gruppresa till Nordkorea. Se de evigt snöklädda bergstopparna runt det heliga revolutionära berget, läs nationens stora moder, han som kan springa hundra meter baklänges på under tio sekunder. Kim Jong Il har ett intresse - illusioner. Alltså kidnappade han fiendens två bästa filmskapare. Författarna Fredrik Ekman och Magnus Bärtås nya bok "Alla monster måste dö" handlar om hur sagan och atombomen hör samman i världens mest melodramatiska nation. Ny serie i Biblioteket! Om finska, meänkieli, samiska, romani och jiddisch. Så heter Sveriges fem skyddade minoritetsspråk. Alla uppfyller kriterierna "att vara ett språk och inte en dialekt." Dessutom ska det ha talats kontinuerligt i Sverige i minst tre generationer eller ungefär hundra år. Biblioteket tänkte, tala är en sak, skriva är en annan. Hur mår egentligen litteraturen på våra minoritetsspråk? Första delen behandlar romani. Fyrtiotvå år har gått sedan Katarina Taikon gav ut den första boken om Katitzi, ett författarskap som förändrade majoritetssamhällets syn på romerna i Sverige - en bok som inte fanns på romani förrän 2008. Agnes Lakatos och Karin Arbsjö letar efter resten av den romska litteraturen och frågar Malmös stadsbibliotekarie varför den är så svår att hitta på biblioteket.

Få fördomar kan så oförblommerat ventileras som de mot romer. Sedan Frankrikes president Nicolas Sarkozys utspel i somras har frågan om situationen för Europas romer hamnat i fokus. Diskussioner om integrering, rasism och migrationspolitik har kommit upp på dagordningen. Frågan är om det denna gång kommer att innebära någon förändring? I somras åkte den romska cirkusen Cirque Romanés till världsutställningen i Shanghai för representera Frankrike. När de kom tillbaka, efter Nicolas Sarkozys utspel mot romerna, var det som att de inte längre var önskvärda, berättar cirkusdirektören Alexandre Romanés. Flera av musikerna i orkestern är från Rumänien. Först fick de arbetstillstånd, men de drogs tillbaka efter presidentens aktion mot landets romer. Anja Sahlberg har besökt cirkusen i Paris. 2007 presenterades den första romska paviljongen på biennalen i Venedig. Paviljongen sponsrades av Open Socity i Budapest och gick under namnet Paradise Lost.  Flera av konstnärerna kom från Ungern, ett av de centraleuropeiska länder där det bor flest romer. En av konstnärerna som deltog i den romska paviljongen på Venedigbiennalen var Norbert Sirmai. Hans bidrag var en video med titeln Fradi is better, som visar hur det populära ungerska fotbollslandslaget fungerar som megafon för extremhögern och hur supporterklubbarna skanderar antisemitiska och antiziganistika slagord under matcherna. Yvonne Ihmels har varit i Ungern och mött romska konstnärer och konstvetare som berättar om hur landets högerpopulistiska vindar förvärrat situationen för landets romer. Nu står Katitzi på scen på Folkteatern i Göteborg. 1979 blev hon TV-serie och böckerna som de bygger på, den femton böcker långa serien om Katitzi skrev Katarina Taikon från sent 60-tal till tidigt 80-tal. Maria Edström har läst om böckerna Emir Kusturicas populära filmer Zigenarnas tid och Svart katt, vit katt har haft stor betydelse för hur bilden av romskt liv framställts. Veli Brijani berättar varför romerna själva kände sig kränkta av Kusturicas filmer. Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl