Podcasts about syskonen

* Tränardressen vs ägardressen* ... där den ena fyller 50!* En tid som står stilla på Solvalla ... och samtidigt inte* Att vara ute efter en ny andraplats ... i en av Örjans två tabbar* I en utländsk elegant-lista går det inte att komma runt just den!* Syskonen som är sensationella Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gertrud Johansson i Radio Maranata. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Saher, 16 år, skulle ha varit i skolan den här dagen. Nu sitter han i lägenheten i Gaza City och tittar på nyheterna, när en bomb spränger väggen. Det är den 7 oktober 2023 och ett krig har börjat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter Hamas terrorattack mot södra Israel den sjunde oktober 2023 svarar Israel med intensiva attacker mot Gazaremsan. Saher och hans två systrar, 14 och 4 år gamla, som är födda och uppvuxna i Sundsvall, hamnar mitt i de urskiljningslösa striderna mellan terrorstämplade Hamas och Israel.När Sahers bästa kompis Noor dödas i ett israeliskt flyganfall förstår  Saher att det här kriget inte liknar de tidigare krigen i Gaza. Han och familjen flyr från sitt välbärgade bostadsområde och söker, som tusentals andra, skydd på Al-Amal-sjukhuset i södra Gaza. I över hundra dagar bor syskonen där.Kriget lämnar djupa spår i syskonen som samlar alla sina krafter för att överleva vardagen i det belägrade sjukhusområdet i hopp om att till slut lyckas ta sig ut ur Gaza och åka vidare till mamma, som väntar i Sundsvall. En dokumentär från 2024 av Lama AlshehabyProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Tor SigvardssonLyssningstips: Tidigare avsnitt av P1 DokumentärSjunde oktober och Israels traumaVår man i krigets Gaza - Sami Abu Salem Skräddaren i Gaza Sprickan i Israel Jerusalem, staden alla vill äga

I veckans fullpackade avsnitt av Bilar med sladd pratar vi om det senaste i Northvolt-krisen. De lever förvisso, men överlever de? Fabian och Anders har varit på billanseringsevent för Lynk & Co 02 som visar sig egentligen vara en helt annan modell, eller var det tvärtom? Och Alfred rapporterar om allt som finns att veta om Tesla Cybercab efter Teslas lansering av robottaxin. Vi har till och med grävt fram specifikationerna Tesla glömde berätta om på scen. Stöd podden genom att bli plusprenumerant. För 29 kronor i månaden får du senaste avsnittet i förväg, slipper reklam och tillgång till alla avsnitt. Klicka på prenumereraknappen i Apple podcaster, sök upp Bilar med sladd+ på Spotify eller följ denna länk om du använder någon annan poddspelare: https://plus.acast.com/s/bilarmedsladd. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi närmar oss semestern som passar perfekt till läsning, oavsett vad det blir för väder eller aktivitet. Kulturredaktionens litteraturredaktör Lina Kalmteg har därför fått i uppdrag att välja några riktigt bra böcker för den lässugna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. LINAS LÄSTIPS”Pengar på fickan” av Asta Olivia Nordenhof. Översättning: Johanne Lykke Naderehvandi.”Djävulsboken” av Asta Olivia Nordenhof. Översättning: Johanne och Khashayar Lykke Naderehvandi.”Om uträkning av omfång”, 1-3. Översättning: Ninni Holmqvist.”Syskonen” av Brigitte Reimann. Översättning: Jesper Festin.”Jag tar inte farväl” av Han Kang. Översättning: Andreas Karlsson och Okkyoung Park.”Nattens skola” av Karl Ove Knausgård. Översättning: Staffan Söderblom.”Middlemarch” av George Eliot. Översättning: Hans-Jacob Nilsson.SEPTOLOGIERNALina Kalmteg har även hittat en trend inom litteraturen bland sina lästips. Vi verkar befinna oss i septologins era. I dagens program möter vi de två danska författarna Solvej Balle och Asta Olivia Nordenhof som båda två bestämde sig för att skriva septologier, nästan samtidigt och ovetandes om den andras planer. KAMMARMUSIKFESTIVAL Går det att kombinera hållbarhet och motion med en kammarmusikfestival?Ja det gör det, om man frågar Fairplay Chamber Music!En av grundarna, Jakob Koranyi gästar programmet för att bland annat berätta om Sveriges mest klassiska lopp, ”Running for Beethoven” som kombinerar motion med klassisk konsert. PHILIP GLASS För första gången någonsin spelar Philip Glass Ensemble den amerikanska tonsättarens verk Glassworks i sin helhet utanför USA. Och det gör dem i Uppsala ikväll. Men vem är egentligen Philip Glass? Hur har han influerat musiken? Och har Glassworks som komponerades 1981 fått en revival? Det är frågor du kommer få svar på av P2s Britta Svanholm Maniette. HANTVERKET OBS essäerna har sommarledigt och under P1 Kulturs sista veckor före sommaren sänder vi Hantverket, vår serie där vi möter människor som verkar bakom kulissen i kulturbranschen. Det kan vara en en tapetmakare, en dockmakare eller som idag, attributmakaren Hanna Pettersson. Hon var i full färd att färdigställa ett gigantiskt bläckhorn till Dramatens uppsättning av ”Brott och straff” vintern 2022, då vår reporter Tove Lindell träffade henne. Programledare: Lisa WallProducent: Saman Bakhtiari

Sveriges försök att tvångsutvisa irakier utan uppehållstillstånd går inte som planerat, Irak tar inte längre emot dem. Trots det sitter irakier inlåsta i Migrationsverkets förvar på obestämd tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hösten 2023.Nana och Rauke har utvisats från Sverige till Irak med ett chartrat plan. De är bland de första att tvångsutvisas till Irak på över tio år. Innan dess har Irak inte velat ta emot tvångsutvisade, med hänvisning till de här människornas säkerhet. Men 2023 har Sverige och Irak, enligt regeringskansliet, nått en ”samsyn” beträffande tvångsutvisningarna.Tidigt en onsdagsmorgon kommer gränspolisen till radhuset för att ta en storebror, en lillasyster och deras pappa till förvaret. Familjen kom till Sverige från Irak 2015.Syskonen försöker hänga med i skolan medan de är inlåsta i förvaret, men det är svårt.- Jag ska plugga och inte ge upp, säger storebror till sin handläggare på gränspolisen.Under tiden planerar polisen och andra inblandade myndigheter för nya utvisningar till Irak.Tvångsutvisningarna upphörNågot händer i relationen mellan Sverige och Irak, och tvångsutvisningarna upphör, i alla fall tills vidare. Men det här är ingenting myndigheterna kommunicerar utåt. Samtidigt sitter irakier inlåsta i förvar i månader, och nya personer tas i förvar, trots att det inte längre är möjligt för Sverige att utvisa dem.-Ingen bryr sig, vi är inte människor. Vi är bara en siffra för myndigheterna, säger ”Ali” som suttit i förvaret i sju månader.I över ett halvår har P1 Dokumentärs reporter Randi Mossige-Norheim kunnat följa myndigheternas arbete med utvisningar inifrån, med hjälp av läckta dokument från gränspolisen.Producent: Anna FreySlutmix: Jakob LalérProgrammet är gjort 2024

Syskonen måste ta saken i egna händer för att lösa gåtan på Hotell Förgätmigej. Men till vilket pris?

Om två föräldrars förtvivlade kamp för sina barn, när barnens autism misstolkas som omsorgsbrist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Redan när Karins och Peters döttrar Ines och Lova var små märkte föräldrarna att de inte var som andra barn.– När jag jämförde med de andra barnen i mammagruppen så märkte jag att hon hade mindre driv till social kontakt, inte rörde sig mot de andra barnen, inte jollrade lika mycket och så där, berättar Karin om Ines, den äldsta dottern.Men de här olikheterna är inte egentligen något problem – förrän de börjar skolan. Miljön är stökig för Ines och Lova och de mår allt sämre av att gå till skolan. Framför allt Ines stannar att oftare hemma.– Det blev mer och mer att hon behövde stänga sig inne i sitt rum. Allt blev liksom svårare och svårare i de här perioderna. Hon blev känsligare och tröttare, säger Karin.Socialtjänsten vill omhänderta barnenEfter en tid av kontakt med barnpsykiatrin konstateras att döttrarna har högfungerande autism. Trots denna vetskap går det allt sämre i skolan. Karin och Peter vänder sig till socialtjänsten i sin kommun Trosa för att få hjälp och stöd.Då börjar socialtjänsten en utredning – och efter ett tag vill de tvångsomhänderta barnen.– Det var fruktansvärt verkligen. Just maktlöshetskänslan och att inte, inte…känslan av att lyssna på vår version den finns inte, den existerar inte. Känslan av att tappa kontrollen och känna och tänka och veta vilka konsekvenser deras beslut kan få för våra barn, beskriver Karin.Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet har gått igenom socialtjänstens utredningar om Ines och Lova – och ser flera allvarliga brister, bland annat i delarna som handlar om gränssättning.– Om man använder alldeles för mycket av det som kanske andra anser är rimlig uppfostran med gränsdragning kan det lätt vara så inom neuropsykiatri att man får väldigt aversiva, alltså väldigt negativa, reaktioner och sätter på spel hela kontakten man har med sitt barn. Och har man ingen tillgång till sitt barn längre, ingen kontakt med sina barn, då kan man inte uppnå någonting alls. Och det frågan är vad som skulle hända om man bara stängde av en dator, skulle barnet gå till skolan då? Det tror jag inte, och det låter så simpelt att det nästan låter, lite dumt faktiskt, säger Sven Bölte.Socialtjänsten i Trosa menade att det handlade om omsorgsbrist hos föräldrarna, men vill inte kommentera det enskilda fallet.Experter: Autism misstolkas som omsorgsbristKaliber har försökt ta reda på vanligt det är att beteendet hos barn med autism misstolkas som omsorgsbrist hos föräldrarna. Men det är svårt att dra några generella slutsatser från de domar vi läser, eftersom den formella orsaken till omhändertagande ofta är omsorgsbrist. Kaliber har dock pratat med flera experter som säger att de ser det här problemet gång på gång. Intresseorganisationen Autism Sverige har de senaste 20 åren sett många liknande fall.– Över huvud taget tittar man ofta på saker som är ganska vanligt förknippade med autism. Det kan handla om social kontakt och social ömsesidighet som ju per definition är autism och där man ändå tolkar det som omsorgsbrist hos föräldrarna, säger Mats Jansson, sakkunnig utredare på organisationen.Karin, Peter, Ines och Lova heter egentligen något annat. Hör hur det gick i familjen i granskningen.

Den här veckan besöker Juniorsporten Bangolf-VM i Uppsala och träffar syskonen Elin Spets, 14, Jill Spets, 12, och Ken Spets, 10, som lär oss mer om sporten som de tävlar i. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Trots tidigare löften om att deras barndomshem skulle få stå kvar gick Östersunds kommun till domstol för att få tvångsinlösa syskonen Leif och Anita Lignells hus. Syskonen tog strid för sitt hus och fick till slut rätt i Mark- och miljööverdomstolen som slog fast att huset får stå kvar. Domen är den första i svensk rätt där det tydliggörs att det finns ett krav på förutsebarhet vid det allmännas ingrepp i enskildas egendom.I det här avsnittet diskuterar Olivia Möller och Emanuel Klerfelt Johansson, ombud för syskonen Lignell och jurister vid Centrum för rättvisa, frågor som vad kravet på förutsebarhet egentligen innebär och vilka utmaningar som uppstår när man som ombud kliver in mitt i en pågående rättsprocess. Dessutom berättar Leif Lignell hur han har upplevt processen mot kommunen.Musik: Adam Nordén Klippning: Violeta Bukera Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Två syskon sjunker i en dröm.Sov Gott! Bli medlem i Somna med Henrik PLUS här: https://plus.acast.com/s/somna-med-henrik. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De heta nyheterna avlöser varandra i det nya näringslivet. I det senaste avsnittet av Breakit Podcast bjuder Stefan Lundell och Åsa Johansson på allt du inte får missa. I avsnittet diskuteras bland annat:2.00: Åsa snackar med poddchefen som slukar ännu en populär podcast till en fet prislapp (tror vi)07.26: Stefan ringer upp e-handelsprofilen (som flyttat till Marbella) som avslöjar att han har en fintech-startup på g11.36: Hemliga dokumenten visar hur det egentligen går för Klarna – som skvallrar om ljusare tider19.45: Restauranger räddades av Foodora men nu är flera av dem beroende av tjänsten – vi reder ut turerna29.10: Entreprenören kammar hem betallösning för noll kronor 31.15: Syskonen skördar framgång – ökar omsättningen med råge32.00: Stark säljsignal på börs-vd:n höjda lön – trots att aktien gått katastrofdåligt34.15: Talangerna dissar startups och springer till storbolagens trygga anställningar Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Representanter för regeringspartierna mötte oroade företrädare för kultursektorn och recension av romanen "Syskonen" av Margareta Lindholm. Producent: Måns HirschfeldtProgramledare: Maria Askerfjord Sundeby

Syskonen Danez, Minella, Ellion och Miranda i Kisa har pysslat ihop armband och nyckelringar som dom sålt till grannar och släktingar. Pengarna dom fått in kommer skickas till barnen i Ukraina.

Syskonen samlas åter på gården efter många år.

Nadias syskon Adam och Aleksandra har tagit sig hela vägen från Göteborg för att hjälpa oss att roasta henne! Vi får höra skitroliga historier om Nadias personlighet som ung - en person som tydligen inte existerar längre? Och så får hon svara på lyssnarnas fördomar om henne. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

År 1958 föds tvillingarna Gillian och Jennifer Pollock. Redan när barnen är några år gamla märker deras föräldrar att det är något konstigt med dem. De berättar detaljer om en fruktansvärd olycka som de själva aldrig varit med om. Olyckan de beskriver har hänt på riktigt, den tog nämligen deras äldre systrar Joanna och Jacquelines liv. Det märkliga är att föräldrarna aldrig berättat om detta för Gillian och Jennifer, så hur kan de då veta detaljer om olyckan? Är det i själva verket så att Gillian och Jennifer är Joanna och Jacqueline?  Följ oss gärna på Instagram: https://instagram.com/varldensmysterier?igshid=13tm7b3kpth1c Facebook: https://www.facebook.com/Världens-mysterier-105694401423988/ Kontakta oss: https://www.mamamia.com.au/pollock-twins/ https://thecinemaholic.com/where-is-james-leininger-now-how-did-james-huston-die/ https://open.spotify.com/episode/1JBRuKNMSS64sfyWvoQ0w7?si=h53s_9PqS5uVYtlytyWoeQ https://www.google.com/amp/s/www.mamamia.com.au/pollock-twins/amp/ https://youtu.be/N805G84v1Z8 https://en.wikipedia.org/wiki/Ian_Stevenson https://sv.wikipedia.org/wiki/Romersk-katolska_kyrkan https://med.virginia.edu/perceptual-studies/who-we-are/history-of-dops/dr-ian-stevenson/ https://en.wikipedia.org/wiki/Reincarnation https://rtd.rt.com/stories/the-mystery-of-the-pollock-twins/ https://psi-encyclopedia.spr.ac.uk/articles/pollock-twins   Ljudeffekter från freesound.org: Transition Whoosh 4d.wav by Speedenza Car Crash by squareal Car_Passby_Exterior.wav by Nox_Sound church bell by organicmanpl City Street by NachtmahrTV

Sjukhuset skall stänga och Bror måste flytta. Maria, systern, får frågan om Bror kan flytta hem till barndomshemmet och henne. Ett beslut som kommer att få konsekvenser för dem båda! Rösta på Syskonen av Margareta Lindholm här, röstningen avslutas 18 april. Kanske minns uppmärksamma lyssnare tvillingarna Maria och Bror från Margareta Lindholms roman Skogen, som Sara Arnia läste som Radioföljetong första gången 2011, en berättelse om syskonparet som utspelar sig många år senare än denna Radionovell. Nomineringsjuryn bestod i år av fem bokcirklar: Svavel" i Jönköping, Astrid i Umeå, Kapitelslukarklanen BK i Piteå och "Salongen" i Göteborg och de hade totalt 12 Radionoveller att ta ställning till. Margareta Lindholm debuterade med Assar 1997. 2019 kom novellsamlingen Trädgården. Margareta Lindholm är en säregen skildrare av den svenska landsbygden och de människor som lever där. Hennes språk är avskalat och vackert, hennes prosa närmast meditativ. Sara Arnia är född i Finland men kom till Sverige under kriget för att sedan återvända till hemlandet där hon så småningom utbildade sig till skådespelare. Hon återvände till Norrbotten redan i början av 70-talet och har tillbringat större delen av sitt skådespelarliv på Norrbottensteatern. Producent: Joseph Knevel

Sjukhuset skall stänga och Bror måste flytta. Maria, systern, får frågan om Bror kan flytta hem till barndomshemmet och henne. Ett beslut som kommer att få konsekvenser för dem båda! Sara Arnia läser. Nominerad till Sveriges Radios novellpris 2021Röstningen avslutad 18 april. Vinnaren offentliggörs 23 april mellan 18-19 i P1.Kanske minns uppmärksamma lyssnare tvillingarna Maria och Bror från Margareta Lindholms roman Skogen, som Sara Arnia läste som Radioföljetong första gången 2011, en berättelse om syskonparet som utspelar sig många år senare än denna Radionovell.Nomineringsjuryn bestod i år av fem bokcirklar: Svavel" i Jönköping, Astrid i Umeå, Kapitelslukarklanen BK i Piteå och "Salongen" i Göteborg och de hade totalt 12 Radionoveller att ta ställning till.Margareta Lindholm debuterade med Assar 1997. 2019 kom novellsamlingen Trädgården. Margareta Lindholm är en säregen skildrare av den svenska landsbygden och de människor som lever där. Hennes språk är avskalat och vackert, hennes prosa närmast meditativ. Sara Arnia är född i Finland men kom till Sverige under kriget för att sedan återvända till hemlandet där hon så småningom utbildade sig till skådespelare. Hon återvände till Norrbotten redan i början av 70-talet och har tillbringat större delen av sitt skådespelarliv på Norrbottensteatern.Producent: Joseph Knevel

Del 1 om hitåret 1993 ger oss b.la. återvinningslåtar som var poppis. Både Whitney Houston, UB 40, DJ Bobo, Faith No More, Pet Shop Boys m.fl. hade tittat i backspegeln. Micke Cederberg programleder. Detta är del 10 av 30 i serien om 90-talets hitlistemusik. Tanken med serien är att belysa vad som låg högst på de svenska hitlistorna under detta decennium. Man ska som bonus i bästa fall få veta något nytt antingen om låten eller artist eller grupp som man inte visste förut. Serien görs av Micke Cederberg som är en musikprofil på Sveriges Radio sedan 1994. Micke föddes med musikintresset i blodet och har alltid brunnit för musik. Hitlistor har alltid legat honom extra varmt om hjärtat. Han har dessutom jobbat som DJ vid sidan om sitt ordinarie jobb ända sedan 1981.

Anton gästas av Johan Hurtig Wagrell och pratar om varför Matrixskaparna blev kvinnor och sen pilotar de sin nya poddidé. Johan Hurtig Wagrell hör ni annars i podcasten Rätt upp i verkligheten. Stötta Antons kulturella gärning på www.patreon.com/antonmagnussonpodcast

Den 26 januari 1966 är en varm och solig dag i Australien. Syskonen Jane, Arnna och Grant Beaumont bestämmer sig för att åka till stranden själva för att svalka sig. Men syskonen återvänder aldrig hem den eftermiddagen.  Följ oss gärna på Instagram: https://instagram.com/varldensmysterier?igshid=13tm7b3kpth1c Facebook: https://www.facebook.com/Världens-mysterier-105694401423988/ Kontakta oss: varldensmysterier@gmail.com Källor till dagens avsnitt: Unresolved: https://unresolved.me/the-beaumont-children Murderpedia Arthur Stanley Brown: https://murderpedia.org/male.B/b/brown-arthur-stanley.htm Who took the Beaumont children? New lead in iconic Australia day abduction: https://www.news.com.au/lifestyle/real-life/news-life/who-took-the-beaumont-children-new-lead-in-iconic-australia-day-abduction/news-story/9421e7f6bf6c96a81ec6e262d65c4137 From the Vault - The Mackay sisters murder: https://mypolice.qld.gov.au/museum/2016/05/03/vault-mackay-sisters-murder/ Crime junkie podcast: https://crimejunkiepodcast.com/missing-beaumont-children/ Sida om fallet: https://en.wikipedia.org/wiki/Disappearance_of_the_Beaumont_children Muderpedia- Bevan Spencer Von Einem: https://murderpedia.org/male.V/v/von-einem-bevan.htm

Ett sprakande nytt avsnitt av "Margaux & Theo". Syskonen snackar bland annat om när Margaux var nära att dö, om mystiska blöj-bud utanför dörren och om den ultimata checklistan inför en bostadsaffär (som Margaux behöver förresten, eftersom hon ska flytta, men mer om det i avsnittet).

Syskonen Greger och Gunilla Bergfeldt har erövrat Småland och skapat sig ett rykte över hela landet. Med yrket i blodet driver dom inte mindre än fem framgångsrika salonger och har vunnit flera priser på både kommunal och nationell nivå. Här får vi följa resan från praktikplatsen på mammas salong via Chicago och Gävle till framgångsrikt entreprenörskap.

Sjukhuset skall stänga och Bror måste flytta. Maria, systern, får frågan om Bror kan flytta hem till barndomshemmet och henne. Ett beslut som kommer att få konsekvenser för dem båda! Kanske minns uppmärksamma lyssnare tvillingarna Maria och Bror från Margareta Lindholms roman Skogen, som Sara Arnia läste som Radioföljetong första gången 2011, en berättelse om syskonparet som utspelar sig många år senare än denna Radionovell.  Margareta Lindholm debuterade med Assar 1997. 2019 kom novellsamlingen Trädgården. Margareta Lindholm är en säregen skildrare av den svenska landsbygden och de människor som lever där. Hennes språk är avskalat och vackert, hennes prosa närmast meditativ. Sara Arnia är född i Finland men kom till Sverige under kriget för att sedan återvända till hemlandet där hon så småningom utbildade sig till skådespelare. Hon återvände till Norrbotten redan i början av 70-talet och har tillbringat större delen av sitt skådespelarliv på Norrbottensteatern. Producent: Joseph Knevel

Sjukhuset skall stänga och Bror måste flytta. Maria, systern, får frågan om Bror kan flytta hem till barndomshemmet och henne. Ett beslut som kommer att få konsekvenser för dem båda! Kanske minns uppmärksamma lyssnare tvillingarna Maria och Bror från Margareta Lindholms roman Skogen, som Sara Arnia läste som Radioföljetong första gången 2011, en berättelse om syskonparet som utspelar sig många år senare än denna Radionovell.  Margareta Lindholm debuterade med Assar 1997. 2019 kom novellsamlingen Trädgården. Margareta Lindholm är en säregen skildrare av den svenska landsbygden och de människor som lever där. Hennes språk är avskalat och vackert, hennes prosa närmast meditativ. Sara Arnia är född i Finland men kom till Sverige under kriget för att sedan återvända till hemlandet där hon så småningom utbildade sig till skådespelare. Hon återvände till Norrbotten redan i början av 70-talet och har tillbringat större delen av sitt skådespelarliv på Norrbottensteatern. Producent: Joseph Knevel

Denna veckan träffar vi tv-aktuella Sara och Victor Thede som medverkar i programserien "Svenska Truckers" Bered er på en timme med många goa skratt och mycket fika, i veckans avsnitt av Lastbilspodden.

Här kommer avsnitt 139,5 som blir ett återbesök i poddens början och den första telefonintervjun, som gjordes från Varberg till London 2017. Samma dag som Melodifestivalen 2020 inleds får vi höra vad Gigi Hamilton kan berätta om sina syskon, exempelvis halvsystern Zemya, som hon träffade först som tonåring. Gigi Hamilton var sångerska i Freestyle, som […]

Abstrakt matematik och konkret, självutplånande liv har dessa saker någonting gemensamt? Helena Granström reflekterar över syskonen Simone och André Weils liv och tänkande. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Mörkret och ljuset, hela tiden återkommer de, det ena som flyr för det andra. Hos Andrew Wiles, matematikern som efter åratal av ansträngningar åstadkom ett giltigt bevis för Fermats stora sats, och som beskriver sitt arbete som att kliva in i en stor mörklagd herrgård och stappla fram genom beckmörkret, stöta i möbler och väggar, och så kanske sex månader senare finna lampknappen och se allt upplyst. Eller hos en annan av 1900-talets stora matematiker, Pólya, som liknar matematikerns värv vid att komma till ett okänt hotellrum sent på natten utan att ens veta var man tänder lampan. Man trevar runt och uppfattar olika oformliga tingestar i mörkret medan man letar efter strömbrytaren och så, när man plötsligt funnit den, tänder man ljuset och allting framträder alldeles klart. Genom en ljusblixt, skriver deras franske kollega Hadamard, kommer det ditintills dunkla problemet, som ingen vanlig svag lampa skulle ha kunnat göra synligt, med en gång att bada i ljus. I dessa bilder av det matematiska arbetet är det tydligt att det är famlandet i sig som slutligen frambringar ljuset: Enbart den som trevat länge nog når fram till strömbrytaren och kan tända lampan. Den plötsliga inspirationen infinner sig, menar matematikern Poincaré, enbart efter en tid av medveten ansträngning som tycks absolut fruktlös och ur vilken ingenting gott tycks ha kommit, där man upplevt sig helt vilsegången. Men vilken dunkel längtan är det då som får en människa att villigt famla i mörkret månader i sträck och vilket hopp är det som får henne att framhärda i sin tro på existensen av en strömbrytare, på att en bländande ljusblixt en gång ska få mörkret att flykta? Om man med verklig uppmärksamhet, skriver den religiösa tänkaren Simone Weil, söker lösningen på ett geometriskt problem, och efter en timmes arbete inte har kommit någonstans, så har man det oaktat gjort framsteg under varje minut av den förflutna timmen, i en annan, hemlighetsfull dimension. Arbetet har, fortsätter Weil, utan att man vet det gett upphov till ett ökat ljus i själen och kanske är det detta ljus som en dag ska komma att bryta igenom mörkret och klarlägga allt? Matematikerns fruktlösa arbete i väntan på en osynlig utdelning, en till synes ohörd men icke desto mindre hängivet upprepad bön: kanske hade det kunnat utgöra en öppning till verklig förståelse mellan Simone Weil och hennes bror André, en framstående matematiker som hon sitt korta liv igenom tycks ha sträckt sig efter in i en sfär av symboler som förblev otillgänglig för henne. Deras relation skildras av den amerikanska skribenten Karen Olsson i The Weil conjectures, en bok som på en gång är en dubbelbiografi över syskonen, och en personligt hållen essä om matematiken som föremål för rädsla, längtan och begär. Simone Weils relation till matematiken förblev ambivalent, och kanske var den varken mer eller mindre ambivalent än hennes relation till brodern. Å ena sidan framstod matematiken för henne som en länk till det gudomliga, en aning om den tillvaro bortom tid och rum som hon så intensivt sökte å andra sidan upphörde hon aldrig att kritisera den. När hennes bror under rasande världskrig sitter i förvar, fängslad misstänkt för spioneri, skriver hon till honom i fängelset och ber honom rättfärdiga sin matematiska gärning: Vad är värdet av ett arbete så abstrakt att ingen vanlig människa kan förstå det? Hon drar en skarp gräns mellan de gamla grekernas geometri, ännu tydligt knuten till den kroppsliga tillvaron, och den algebra som frigjort sig från fysiska begränsningar och blivit självtillräcklig. På samma sätt som pengar och maskiner utgör algebran, menar Simone, en mänsklig abstraktion som fått eget liv och hindrar människan i hennes sökande efter det goda och sanna. Relationen mellan tecknet och det betecknade håller på att gå om intet, spelet av utbyten mellan tecken mångfaldigas av och för sig självt. Vad ska André svara på detta, bunden och begränsad i sin fängelsetillvaro, som han och i för sig konstaterar erbjuder ideala omständigheter för att bedriva abstrakt vetenskap. Han invänder mot den skarpa distinktionen mellan algebra och geometri en distinktion som han efter Simones död i viss mening ska komma att upplösa, genom att skapa en stabilt grund för det område som går under namnet algebraisk geometri. The Weil conjectures, på svenska Weilförmodandena, knyter samman det uppräkneliga med det ouppräkneliga den diskreta matematikens avgränsade storheter med topologins oändligt delbara kontinuum två till synes oförenliga områden som under Andrés hand såväl smeker som käbblar med varandra. I sina brev till systern talar han om analogins roll i matematiken, om den lätt skandalösa men mycket fruktbara relation som kan uppstå mellan två i utgångspunkten väsensskilda teoribyggen. Men att beskriva ett matematiskt arbete för en person som själv inte är matematiskt skolad vore, betonar han samtidigt, som att försöka förklara en symfoni för en döv. Medan hennes bror vistades i de utomvärldsliga symbolsfärer till vilka hon själv aldrig fann tillträde, sfärer som hon omväxlande förhärligade och förkastade, var Simone upptagen av världens lidande: Av det pågående världskriget, av villkoren i fabrikerna, av mäns, barns och kvinnors svält och nöd. Hennes bror gjorde sig ett hem i abstraktionen, men förmådde också träda ut ur den: träffade en kvinna, bildade familj, omgav sig med människor. Simone gick allt längre in i sig själv, för att där, allra längst inne, söka tomheten. Hon ber: Gud, giv mig att jag får bli oförmögen till varje kroppslig rörelse [] att emotta några som helst sinnesintryck [] att jag får bli okänslig för varje slag av glädje eller sorg. Giv mig, ber Simone, att jag får förlora förmågan att älska någon annan varelse, något ting, till och med mig själv. Den matematiska upptäckten, konstaterar Hadamard, har i sig ingenting med logik eller resonerande att göra. Den är en tillfällighet, un accident. Ljuset slår emot en, förblindande i sin styrka eller det gör det inte. Skapande uppmärksamhet, skriver Simone Weil, består i att i verklig mening uppmärksamma något som inte finns och kanske tänker hon lika mycket på sin brors arbete som på sin egen förtvivlade, jublande, enträgna bön. Och detta arbete, denna bön: Är det ett arbete för att utradera det egna, eller för att nå fram till sin egen innersta kärna? Frågan om personens roll i det kreativa arbetet är i viss mening analog med frågan om abstraktion kontra konkretion för är det matematiska värvet en flykt från kroppen eller ett utforskande av dess innersta vindlingar? Genom sitt liv, som kom att ändas innan hon hunnit fylla 35, skulle Simone Weil placera det personliga i motsättning till det heliga, söka sig till hårt fysiskt arbete, extrem kyla och svält på ett sätt som slutligen ledde till hennes död. Och var inte detta också ett uttryck för hennes ambivalens: hennes försök att själv uppgå i den rena abstraktionen genom att gå så djupt in i det konkreta att också konkretionen blev abstrakt? Mellan sanningen och olyckan, kan man läsa i Simones anteckningar, består ett naturligt förbund. Upptäckten är un accident en tillfällighet, eller en olycka? Ljuset infinner sig, men visar sig vara förintande. Men endast den som trevar sig fram i mörkret har en möjlighet, lika skräckinjagande som den är eggande, att en gång i sitt liv få möta detta ljus. Helena Granström, författare med bakgrund inom fysik och matematik Litteratur Karen Olsson: The Weil Conjectures  On maths and the pursuit of the unknown. Bloomsbury publishing, 2019.

Det har varit stora skogsbränder i Australien den senaste tiden. Syskonen Maya och Klara James ser röken som sprids och längtar efter regn. Samtidigt är flera familjer och miljoner djur utan ett hem. Programledare: Niklas Jonsson Producent: Nasim Rahsepar Med ljud från: Tv4 Nyhetsmorgon, Inside Edition, The Guardian Juniornyheternas specialpodd gör varje vecka en djupdykning på sex minuter i ett ämne som är extra intressant och spännande.

Psykolog Stina Hindström och beteendevetaren Petra Krantz Lindgren samtalar med en mamma som undrar varför barnen bara bråkar hemma hos henne och inte hos pappan.

Psykolog Stina Hindström och beteendevetaren Petra Krantz Lindgren samtalar med en mamma som undrar varför barnen bara bråkar hemma hos henne och inte hos pappan.

I uppfinnartävlingen "Finn upp" tävlar unga från hela landet med sina idéer och konkurrensen är stenhård. Syskonen Daniel och Erica skickar på varsitt håll in bidrag till Finn upp och båda kommer till final. Vad är oddsen? Vad är det som gör att vissa ungas idéer blir verklighet medan andra hamnar i byrålådan?

I uppfinnartävlingen "Finn upp" tävlar unga från hela landet med sina idéer och konkurrensen är stenhård. Syskonen Daniel och Erica skickar på varsitt håll in bidrag till Finn upp och båda kommer till final. Vad är oddsen? Vad är det som gör att vissa ungas idéer blir verklighet medan andra hamnar i byrålådan?

Brodern Hakim har varit i Syrien i ett halvår. Nu ansluter sig mellansystern Nadia till samma jihadistgrupp. Avsnitt 2: Syskonen i Syrien. I Syrien blir mellansystern Nadia presenterad för en brittisk jihadist som har en ledande position i terrorgruppen. Han friar till henne. Och hemma i sin lägenhet i Göteborg börjar den yngsta systern Sara förbereda sig för att åka efter sina syskon till kriget i Syrien. Men så kommer nyheten: brodern Hakim har blivit skjuten i huvudet och är allvarligt skadad. Av: Karwan Faraj. Producent: Rosa Fernandez. Exekutiva producenter: Erik Hedtjärn och Jon Jordås. Ljudtekniker: Ludvig Jansson. Ansvarig utgivare: Silan Diljen. Syskonen Yasmin, Hakim, Nadia och Sara heter egentligen nånting annat. Saras röst är utbytt och delar av intervjun har tidigare sänts i P1 dokumentär. Arkivklippen kommer från Ekot, SVT, Al Jazeera, NBC, P4 Göteborg m.fl. Den här serien gjordes år 2019.

Efter tio år som Lars Kepler är författarparet Alexander och Alexandra Coehlo Ahndoril redo att blicka tillbaka. Detta resulterade i Hypnotisören Black Edition och i dagens avsnitt berättar de om arbetet med att keplifiera sig själva. Gäst är också Sofia Lundberg, aktuell med romanen Ett frågetecken är ett halvt hjärta. Hör om barndomens långa skuggor och att livlinor kan finnas på oväntade ställen. Redaktör-Cecilia tipsar om Syskonen och Pappaklausulen, två riktigt bra sommarromaner. Programledare Lisa Tallroth See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kurdisk-armeniska syskonparet Solîn och Gurgîn ligger bakom podden Veganism är bror, där de pratar om veganism utifrån deras perspektiv. Syskonen är på ett uppdrag: att gräva där de står och få fler från Mellanöstern att bli veganer, men det är ingen lätt uppgift. Inspelad under Vegovision i Malmö den 4 maj.

I det här avsnittet av Rysarpodden pratar vi om familjemysterier. Två olika familjer där barn försvunnit spårlöst. Sanningen bakom dessa försvinnanden är än idag ett mysterium. Händelserna utspelar sig i USA och i Australien. OBS! Vi vill be om ursäkt i förväg för något sämre ljudkvalité i detta avsnitt. Vi hoppas ni står ut, och vi lovar förbättring till nästa avsnitt. Ämnen: Försvinnandet av Sodder-barnen & Försvinnandet av syskonen Beaumont Kontakt & Social Media: Facebook: Rysarpodden Instagram: @rysarpodden Mail: rysarpodden@gmail.com Musik: "A Tension" av BoomOpera, Music Standard License

Nuet och det förflutna glider in i och påverkar varandra tills allt är förändrat, i "Syskonen", Tessa Hadleys första roman på svenska. Tessa Hadley har skrivit sex kritikerrosade romaner och tre novellsamlingar. Hon lever i London och är professor i kreativt skrivande vid universitetet i Bath. Få författare har haft så många noveller publicerade i New Yorker och hon skriver också litteraturkritik i The Guardian. I samarbete med Wahlström & Widstrand. Från 23 oktober 2018 Jingel: Lucas Brar

Två romaner som handlar om vårt förhållande till hus: "Syskonen" av Tessa Hadley och "Totalskada" av Helena von Zweigbergk om hur våra minnen är kopplade till rum och ting och gamla blommiga tapeter. Den brittiska författaren Tessa Hadley är på Sverigebesök med sin superhyllade roman "Syskonen". "The Past" heter den på engelska och handlar om fyra vuxna syskon som tillbringar sommaren i det hus på engelska landsbygden där de bodde som barn. Eventuellt måste huset säljas, ingen av dem har råd att ha det kvar, men vad händer med familjen om den samlande historiska punkten försvinner? Även Helena von Zweigbergks nya bok "Totalskada" handlar om ett älskat hem som fungerar som den centrala punkten i en familjs liv, även sedan barnen flyttat ut. Men vad händer om villan går upp i rök? Vem blir vi om det hem vi skapat, är den form som krävs för att hålla oss uppe? Om våra jag är så starkt kopplade till tingen vi omger oss med att vi löses upp när väggarna försvinner. Programledare: Marie Lundström Producenter: Nina Asarnoj och Fredrik Wadström

LÄSpodden på Helsingborgs bibliotek tipsar om böcker på temat ”Familjen” ”En helt vanlig familj” av Mattias Edvardsson ”Den oändliga familjen” av Cilla Naumann ”Pappaklausulen” av Jonas Hassen Khemiri ”Tre systrar” av Bi Feiyu ”Den romska pianostämmaren och andra romska berättelser” av Janna Eliot ”Syskonen” av Tessa Hadley

I helgen hade Syskonen i Mantua premiär, ny opera med 400 år gammal musik. Levande och inspirerat säger vår recensent. Och hur vet man när man är klar med ett konstnärligt verk? Långt reportage om konstnärers förhållande till slutet. I helgen var det premiär för en helt ny opera med 400 år gammal musik, och en verklig historia på Drottningholms Slottsteater - Syskonen i Mantua. Kritiksamtal med Per Feltzin.  Hur vet man att man är klar med sin roman, sin film eller sitt konstverk? Hur känns det att lämna över ett verk till publiken? Och finns det en rent existentiell aspekt av att avsluta ett verk? I ett långt reportage undersöker Richard Dinter konstnärens förhållande till slutet. Med teater- och operaregissören Hilda Hellwig, filmregissör Jonas Selberg och poeten Jenny Tunedal. Bakelit är namnet på det första industriellt framställda helsyntetiska plastmaterialet. Det var mörkt och kunde inte smälta, och därför praktiskt till elkomponenter och handtag på till exempel kastruller. Men framför allt är materialet förknippat med telefonen. I dagens radioessä från OBS skriver zoofysiologen och kulturdebattören Olle Holmqvist en hyllning till ett material som en gång fanns i allas liv men som nu nästan är borta. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

I det här avsnittet får ni träffa två  syskonen av fem syskon som är uppväxte på en bondgård utanför Eskilstuna. Jag möter Lotta och Annika vid Sundbyholms slottspark på en parkbänk i den svalkande vinden. Vi pratar om deras syskonrelationer och vikten av hålla ihop familjen och släkten efter deras mor dog för drygt elva månader sedan. Lotta och Annika har väldig fin nära relation till varandra som dom berättar om, sen håller dom på att planera en kommande syskonträff. Så häng med lyssna på Lotta & Annika!

Chen Yi satt vid pianot när rödgardisterna stormade in under kulturrevolutionen i Kina. De tog noterna så hon lärde sig symfonier av Tjajkovskij, Prokopojev, Beethoven och Brahms utantill! Tonsättaren Chen Yi är innehavare av ett av världen största musikpriser, nämligen Charles Ives Living på 250 000 dollar, vilket är 2 miljoner kr. Nu är hon professor i komposition. Prismotiveringen lyder: I Chen Yis många kompositioner blandas kinesiska och västerländska instrument och influenser färgstarkt och fritt. Vi möter Chen Yi i San Francisco. Hennes Symfoni no 2 är dedicerad till hennes far som avled i Kina berättar Chen Yi när jag träffar henne i hennes två små inackorderingsrum i en f d senators hus i ett av de finare kvarteren i San Francisco. Ett av melodi-motiven består av de fem toner som har jagat Chen Yi sedan hennes far fick sin första hjärtinfarkt. -När jag hörde symfonin den här första gången blev jag så rörd att jag grät, säger Chen Yi. Chen Yi´s familjenamn är Chen och hennes förnamn är Yi. Chen Yi föddes i Guangzhou i Kina. Föräldrarna var båda läkare och musikälskare. Fadern spelade violin och modern piano. Syskonen är också musiker. Chen Yi var tre år när hon började spela piano och fyra när hon startade med violinen. Under 8 år var hon konsertmästare vid Pekingoperan. Senare blev Chen Yi den första kvinna som tog en mastergrad i komposition vid Bejings centrala musikkonservatorium. Hon kom till USA 1986 och utexaminerades till Doktor of Musical Arts vid Colombia-Universitet i New York. Under åren har Chen Yi skrivit ett ansenligt antal orkesterverk, kammarmusikstycken och vokalverk. Men innan allt detta hände kom kulturrevolutionen in i hennes liv, mitt under en pianoövning hemma.  - Rödgardisterna stal allt utom pianot - det var för tungt, skrattar Chen Yi. Ett skratt som döljer sorg och vrede. -Under min uppväxt satte jag inte så stort värde på våra LP-skivor med västerländsk konstmusik, inte förrän vi förstod att de var hotade och att vi kanske aldrig mer skulle kunna höra den här musiken, berättar Chen Yi. - 8 timmar om dagen spelade jag i hemlighet dessa plattor för att lära mig styckena utantill. Jag satte en stark sordin på violinen och spe­lade knappt hörbart, berättar hon. Pianot preparerade jag med filtar för att dämpa klubbans slag mot strängarna. Och jag spelade efter alla de noter vi hade: från solostycken till ackom­panje­mang av standardkonserter. Detta är orsak till att jag är så snabb på att spela a-vista. Och det var så jag lärde mig er musik, säger Chen Yi. Och hon kan dem fortfarande utantill. Fadern spelade Mozarts symfonier och konserter varenda dag. - Jag kan dem baklänges, allihopa: Tjajkovskij, Prokopojev, Beethoven, Brahms. You name it! Jag har inga problem med att sjunga med när jag lyssnar på skivorna idag, förklarar Chen Yi förtjust. På konservatoriet i Bejing lärde sig Chen Yi den västerländska konstmusiken, och hennes tonsättningar blev till en skön blandning av hemlandets pentatonik och harmonier och kontrapunkt från våra breddgrader. I Chen Yi's utbildning ingick även resor runt i landet för insamling av traditionella kinesiska folksånger. Ett sextiotal regioners olika dialekter och musikstilar fick hon lära sig. -Dessutom studerade vi kinesisk opera och kinesisk instrumental-musik, berättar Chen Yi och sjunger ett udrag ur en folksång som heter Jasmin-blomma. Att finna våra egen musikaliska tradition, och använda den till något nytt och mycket personligt, det var viktigt för oss unga kompositörer i början av 80-talet, förklarar Chen Yi, som under tre år var huskompositör hos Women's Philharmonic i San Francisco.   Möt även Dr Keith Howard från SOAS - School of Oriental and African Studies vid London University som berättar att musiken i Nordkorea fortfrarande är censurerad och styrd av ledarna och det sk "folket". Jag mötte honom vid den andra världskonferensen om musikcensur i Köpenhamn, arrangerad av Freemuse - Freedom of Musical Expression. Vi hör en en inspelning från en repetition av den nordkoreanska sången Moran Hill efter en tradtionell koeransk folkmelodi. Samt  en klassisk sydkoreansk folkmelodi, s k pánsori, där vokalisten endast ackompanjeras av en pook, handtrumma.   Låtlista: Ur operan Flower Girl Every Spring Tonsättare: ett kollektiv, 1974 Okänd inspelning, Nordkorea.   SPARKLE Chen Yi New Music Consort, New York   SYMPHONY NO 2 Chen Yi Women's Philharmonic JoAnn Falletta, dirigent   SPARKLE Chen Yi New Music Consort, New York   Chen Yi sjunger ett udrag ur en folksång som heter "Jasmin-blomma".   DUO YE NO 2 Chen Yi Women's Philharmonic   Ur operan Flower Girl Every Spring Tonsättare: ett kollektiv, 1974 Okänd inspelning, Nordkorea. Socialism is ours Wangjaesan, pop grupp, 1992 Okänd inspelning, Nordkorea. Song of General Il sung Kim Won'gyun, 1946 Okänd inspelning, Nordkorea. Scene From Heung Boo-Ga (pánsori) So-hee Kim, sång. Yoon-duk Kim, pook (handtrumma) "Korea's Epic Vocal Art & Instrumental Music" Explorer Series 972 049-2 Moran Hill Musiken från folkmelodin Chambotariong Texten skriven på 60-talet. Cha-li Nah, sång. Okänd, piano. Inspelad live av Keith Howard i Nordkorea.

Under en nästan overkligt fin höstvecka uppe i Åre passade jag på att boka in en intervju med systrarna Fanny och Erika Borgström. Syskonen har under det senaste året seglat upp som nya stjärnor på trail-, ultra- och skidalpinisthimlen då de tillsammans med Emelie Forsberg och Ida Nilsson utgör Sweden Skimogirls. De är födda utanför Östersund men efter en flytt växte de upp i Umeå. Vi häller upp en stor kaffe och kör en genomgång på det mesta; om restaurangerna i Duved och om köerna i Åre. Om drömmen att bli upptäckt av Per Elovsson, hur de upptäckte randonée, om hur placeboeffekten kanske byggde upp stämningen i Åre, om att ta matbad för att få i sig tillräckligt med näring under Pyrenée Stage Race och framförallt om hur viktigt det är att vara naiv. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

De kallar sig The Tribs. Marlon, Biggles och Milou Tollefors från Sverige är bofasta på Kanarieöarna och tävlar mot cancer. Bakgrunden: deras egen pappa riskerar att dö. Hör storasyster Milou berätta om vad som händer när döden är ständigt närvarande. "Det är som en tickande bomb, men man vet inte när den kommer explodera." Milou Tollefors är veckans #Svenskenivärlden! Reporter: Gustav Asplund

Denna vecka tar Gabbe och Maja tag i att spoila Netflix succésatsning, Syskonen Baudelaires olycksaliga liv. Vi diskuterar och spolierar allt som vi tyckte var intressant, roligt, spännande och dåligt med denna sprillans nya serie. Lyssna lugnt! Varje fredag släpper Doktor Konstig ett nytt avsnitt där vi spoilar något som vi nyligen sett eller spelat. Och om du har några spörs- eller önskemål tveka inte att höra av dig på doktorkonstig@gmail.com.

Jag läser och jobbar mycket i sängen, men jag försöker mest läsa på dagarna i sängen." "Det värsta som finns är när man ligger och läser i sängen på kvällen och den blir så där varm och så släcker man lampan och då är det jävligt svårt att sova. I sängen ska man sova eller ha sex, men man ska inte läsa böcker innan man ska sova, säger Måns Herngren.I bokhyllan hemma hos Måns Herngren:Spinoza av Fredrika SpindlerEnsam i Berlin av Hans FalladaRo utan åror av Pär RådströmSpårvagn på Vintergatan av Niklas RådströmPär Rådström i press och radio av Pär RådströmBrott / Skuld av Ferdinand Von SchirachBodil Malmsten Måns har många böcker av henne Ung man söker kärleken av Isaac SingerHavsmannen av Carl-Johan VallgrenKunzelmann & Kunzelmann av Carl-Johan VallgrenThe Complete prose av Woody AllenJakten mot nollpunkten av Carl Johan De GeerBröderna Lejonhjärta av Astrid LindgrenSjälvbiografier:Charlie ChaplinJan Myrdal BarndomIngmar BergmanBob DylanSteve JobsOlof PalmeJennys tips till Måns: Syskonen av Magnus FlorinToppboken: 1913 av Florian Illies 

Sabina Santessons anmoder Karin stod ensam när pesten dödat hennes familj 1711. Folk dog som flugor och struntade i överhetens krav. De grävde till och med upp sina döda i de särskilda kyrkogårdarna. Den första januari  voro så många begravne men då dödde folket allra mest. Gud den allra högste, trösta oss som igenleva och förläna oss en salig stund för Jesu Kristi skull allena.- Den här texten finns i kyrkboken i Backaryd, det är prästen där som har skrivit detta. Just när han skriver det här brevet är hans fru bortrest och när hon kom hem i slutet av pestepidemin så dog hon alla parets barn. Sabina Santesson bor i Hörby, men har sina rötter i Hoby socken i Blekinge, den socken som idag heter Bräkne Hoby. Hösten 1710 slog pesten till här som på så många andra platser i landet.  När epidemin var över hade över hälften av befolkningen i Hoby dött. Familjer hade splittrats, sociala mönster hade rivits upp, gårdar hade fått nya ägare, och vanliga människor hade satt sig upp mot både präster och kronan.Sabinas Santessons egen släkt drabbades av pesten, precis som så gott som varje hushåll under den här vintern 1710-1711, och hon har forskat i vad som hände i Hoby under de här åren. Inte minst har hon följt sin egen anmoder, Karin Bosdotter, vars tillvaro bröts itu när hon förlorade hela sin familj i sjukdomen. Karin föddes 1687 i Biskopsmåla, en liten by nära kusten, som bestod av bara två gårdar.  Hon var dotter till Bo, och hade ett syskon, en halvbror. Karin var mycket ung när hon gifte sig till en bra gård i en by en bit norrut .- Hon var bara femton år när hon gifte sig med Per Gunnarsson från byn Lillagärde. Per var mycket äldre, närmare 35 år gammal, och han var sannolikt ett bra gifte eftersom han satt på en bra gård.- Karin hade ju arv att vänta efter sin far, och Per var äldste son i sin familj och skulle överta gården.Karin och Per gifte sig 1703 och efter något år fick de sitt första barn, en liten dotter. Den flickan dog redan som spädbarn, men paret fick ytterligare två barn under de sju år de levde tillsammans. 1710 sitter alltså den nu 23åriga Karin som bondmora på en bra gård, och hon väntar sitt tredje barn.Det är då pesten kommer till Blekinge. Efter den kommer ingenting att vara som förut.Hur än Karin och Per försökte ställa på sin egen gård, i sin egen värld, så blev de givetvis påverkade av det som hände i länet och landet - och just de här åren var det mycket som hände.Detta var en svår tid i Sverige. Den svenske kungen Karl XII, befann sig utomlands med sina trupper.  Året innan hade den svenska armén lidit sitt stora nederlag vid Poltava. Efter det hade Stormakten Sverige blivit satt under hård press. Den finska landshalvan plundrades av ryska trupper och Sverige förlorade kontrollen över sina östersjöbesittningar. Dessutom passade ärkefienden Danmark på att försöka ta tillbaka de södra delarna av landet. Danskarna hade fått ge sig vid slaget i Helsingborg i februari 1710, men de hade trängt långt in i landet, ända till Karlshamn i Blekinge och man visste ju aldrig när de skulle kunna göra ett nytt försök. Så från att ha krigat i andra länder befann sig plötsligt stormakten Sverige i ett läge där man måste försvara den egna jorden.I det här läget blev det av avgörande vikt att örlogsstaden Karlskrona kunde försvaras. Men den svenska statsmakten var nog inte riktigt säker på hur trogna undersåtar man faktiskt hade i Blekinge. Så i juni månad det här året, 1710,  avkrävdes alla män i länet som var över 15 år, en trohetsed gentemot konungen att som det hette Vara Konung Carl den 12te trogen att emotstå fienden.Åtta kompanier soldater blev nu placerade i Blekinge, beredda att sättas in i strider om danskarna eller ryssarna skulle anfalla. Men de skulle sannolikt också hålla koll på de vanliga, som man tyckte opålitliga blekingarna. Och det var de vanliga bönderna som tvingades att ta hand om alla dessa mannar. De skulle ge dem husrum och fem mål mat om dagen.På våren samma år, hade pesten kommit till huvudstaden Stockholm. Alla som hade råd och möjlighet gav sig av därifrån.Myndigheterna gjorde vad de kunde för att stoppa spridningen av farsoten, men pesten, som redan härjade på andra sidan Östersjön, spreds efter den svenska armens nederlag både med skepp och på land.- När soldater och civilpersoner började fly från Baltikum och över till Sverige så tog de pesten med sig, förklarar Sabina. Och när soldaterna tar sig hem till sina hemorter spreds den vidare. Till Blekinge kom pesten på hösten. Karlskrona får sina första fall i oktober, resten av Blekinge drabbas på riktigt under december 1710. Därefter fortsätter den under vintern och våren, klingar av på sommaren 1711och tar slut under hösten. - Man kan säga att den pågick under ett år, från höst till höst, och när det var över hade 60% av alla som bodde i länet dött.Myndigheterna försökte förhindra att pesten spreds, men hade stora svårigheter med att få folk att lyda de nya reglerna, som ofta krockade med vad som ansågs rätt och rimligt. - Man fick inte resa , det var till exempel förbjudet för blekingar att resa till Skåne, men man gjorde en massa undantag för till exempel militärer och högreståndspersoner.  Det fick egentligen inte skulle hållas några ordentliga begravningar, när folk dog skulle de bara grävas ner utan präst och ceremonier. Man fick inte ha några gravöl eller andra sammankomster men inte heller de reglerna åtlyddes. Speciella pestkyrkogårdar anlades men folk ville inte lägga sina anhöriga där.- Det var oftast bara de riktigt fattiga eller de främmande soldaterna som begravdes där, berättar Sabina Santesson.  En av länets präster, Prosten Orstadius skriver om detta i ett brev till Biskopen:Här dö några fattiga, dels av hunger, dels av smitta, och de frukta mera att begravas i backen än för pest eller döden. Ingen hava de än fått ut, utan de behålla sina döda hemma när de inte får komma till kyrkogårdenSmittan, tror jag, skulle genom Guds nåd snart upphöra, om bara folket skickade sig efter tiden och höll sig från varandra. Men de är dels mycket envetna och ställer sig som om allt vore hälsosamt, Gud hjälpe! Carlshamn den 22 februari 1711Sabina Santesson tycker att det verkar som att människorna i Blekinge inte gjorde så mycket för att försöka skydda sig mot pesten.- De råd som myndigheterna gav handlade om att man inte skulle träffa andra, och att man skulle röka enris och svavel. Det fanns också råd om att det var nyttigt att röka tobak och att dricka sprit. - Med tanke på hur folk levde här vid andra tiden då ingen pestepidemi härjade så kan jag gott tänka mig att man tog till sig det rådet tobak och sprit, kommenterar Sabina.I Stockholm hade de som kunnat, flyttat från staden. Hovet satt på Väsby kungsgård i Sala, och riksrådet flyttade till Arboga. Men Blekingeborna verkade bo kvar. - Bönderna stannade kvar på sina gårdar, de verkade mer upprörda över bristen på hederliga begravningar.I Asarum dog den gamle prosten i pesten, och hans tidigare hjälppräst fick ta över hans tjänst. Han skrev till biskopen om sina problem:Salig prosten försökte på alla sätt övertala allmogen att begrava sina döda i närmsta backe, men här är ett halsstarrigt folk och de vill inte lyda tillsägelserBönderna vill att prästen ska tjäna dem men deras egna skyldigheter mot dödsboet visa en del alls inget av. Asarum den 29 juni 1711- Bönderna hade ju sin egen ära, och i den ingick man skulle stå vid sin familj och ta hand om sitt. Man såg inte på sig själv på samma sätt som vi gör idag, det var inte alls lika individualiserat, utan man såg sig själv som en del av sin socken, sin plats, berättar Sabina Santesson, och fortsätter: - Man hade vissa rättigheter, och man ansåg att bara för att det råkade gå en pest så ska inte myndigheterna komma och bestämma vad de skulle göra med sina döda. I Karlshamn gick det så långt att folk gjorde upplopp. - Folk grävde upp sina döda som lagts på pestkyrkogården och krävde att de skulle begravas på den vanliga kyrkogården, för det var inte hedersamt att begravas hur som helst i backen.Det var inte bara bestämmelserna om de snabba och förenklade begravningarna som folk bröt emot. I februari 1711 skrev landshövdingen i Blekinge i sin rapport till kungen om hur svårt det var att få folk att lyda: Friska och sjuka löpa om varandra, dricka gravöl inne hos de döda, ja, de taga också av de Schommerska soldaterna med sig i de inficerade husen,  där de sig fylla och frossa, så länge livet dem sitter, så att varken officerare, landsbetjänter eller landshövdingen själva kan dem styra. 25 februari 1711I november kom pesten till Hoby där Karin Bosdotter och hennes unga familj bodde. Den första som dog i socknen  var en 12-årig flicka, och därefter en inkvarterad soldat. Pesten skilde sig från de flesta andra epidemier genom att den inte i första hand slog till mot spädbarn och gamla. Det var istället de unga starka och arbetsföra som råkade värst ut. Så var det också i byn där Karin bodde.Den första som drabbades var en granne till Karin, och när sjukdomen kommer till hennes gård dör snart hennes man och deras två barn. Karin är gravid, och Sabina tror att hon kanske tar sin tillflykt till sin bror. Syskonen har ärvt sin fars gård, eftersom också fadern dött i sjukdomen. Några veckor senare har också brodern och alla hans barn dött, kvar finns hans fru, Karins svägerska. Så av två hela familjer finns nu två kvinnor kvar, den ena med ett barn i magen. Det blir en pojke, som får lev, och som får namnet Per efter sin far.- Efter pesten ser man att det sker otroligt mycket bröllop, och om man tittar närmare på dem så ser man hur till exempel änkor gifter sig med drängar, och bönder med tjänstefolk. Det är tydligt att man gifter sig för gårdarnas skull.- En del giftermål är väldigt konstiga, med dagens mått mätt, säger Sabina och berättar om en kvinna i 70-årsåldern som gifter sig med en ung man, och som skriver ett särskilt testamente där han får gården, eftersom alla hennes egna barn har dött.Också Karin Bosdotter gifte om sig året efter pesten, och hennes nya man, var precis som Karin den ende som hade överlevt pesten i sin familj. Svägerskan tog över gården i Biskopsmåla och Karin flyttade till sin nye man i en grannby.- Den nya mannen hette också Per, och med honom fick Karin en son till som fick heta Bo, efter sin morfar.Paret lever därefter lugnt och länge på gården, de har det ganska bra ställt, och livet verkar återgå till någon slags normal tillvaro trots att allting hade ändrat sig.- Överlag så får man intrycket av att socknen har vacklat under pesten, men sedan är det som att de ruskar på sig och återgår till arbetet. De förtröstar på livet och jorden och livet efter detta, slutar Sabina Santesson.Sabina Santesson har en välmatad hemsida om pestepidemin 1710-11. Länk finns nedan.Programmet är gjort av  Elisabeth Renström Uppläsare Patrik Paulsson slaktband@sverigesradio.se   

Katitzi har kommit fram till lägret där hon ska bo med sin pappa och syster Lena. Det är inte alls som hon hade väntat sig. Uppläsare: Philomene Grandin. Producent: Linda Belanner. Ljuddesign: Henrik Henriksson. Musik: Nuri Selim, framförd av Nuri Selim och Stefan Krstevski. Författare: Katarina Taikon. Illustratör: Joanna Hellgren.

Bokslukarsällskapet pratar om, recenserar och beskyddar boken "Syskonen Tilly: Bibliotekskuppen" av Lisa Hyder.

I avsnitt 4 går vi igenom ett av Australiens mest uppmärksammade kriminalgåtor - "Wanda Beach Murders". Det andra mysteriet handlar om den svenske Fet-Mats vars liv fick ett bokstavligen talat gruvligt avslut. #mysteriepodden

I Hultling i P4 den här lördagen handlar det om ljus - allt från utfasningen av glödlampan till det viktiga D-vitaminet men också om vad dagsljus betyder för oss människor. Dessutom berättar Siw Malmkvist om kvällarna bakom mörkläggningsgardinen under andra världskriget. I och med glödlampans utfasning är vi många som saknar det gula ljuset som dessa lampor brukade sprida. Men det visar sig att detta ljus inte alltid var det bästa för oss och att vi kan dra nytta av belysningsförändringen och lära oss sätta rätt ljus på vår omgivning med den nya tekniken. Under lördagskvällen berättar docent och sömnspecialisten Arne Lowden på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet om vikten av morgonljus och skymning för att vi ska fungera som människor och Peter Bennich från Energimyndigheten lär oss tänka i lumen och kelvin istället för watt. Sen 1963, varje fredag från vintersolståndet i december fram till sommarsolståndet i juni har den visats i Sveriges Televisions nyhetsprogram Aktuellt - Solfilmen. Hör hur tecknaren Sverker Lund firar 50-åringen. Solljuset ger oss inte bara ljus och värme, dess strålar ger oss också det viktiga D-vitaminet. Forskningen har kommit fram till att brist på detta vitamin kan orsaka depression, MS, cancer, högt blodtryck, benskörhet och diabetes. Hur gör vi då för att få i oss detta viktiga d-vitamin? Ann Burgaz är doktor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet. Etnologen och professorn i belysningens kulturhistoria, Jan Garnert, beskriver ljustraditionen stugsista med ett ord – muminmagiskt.  KATARINA HULTLING: "Jag har fortfarande kvar mina ljusbågar i fönstren - mina adventsbågar. Jag vägrar att ta bort dem innan jag känner att dagsljuset bär… att ljuset liksom vinner över mörkret – framförallt på mornarna och jag kan följa ljusets återkomst i mitt köksfönster när jag sätter på kaffe på morgonen. Och det är skönt att ljuset kommer åter. Snart, mycket snart känner jag - åker ljusbågarna ner i källaren”

Valborg Aulin var en av de svenska kvinnliga tonsättarna som mot slutet av 1800-talet gjorde tappra försök att etablera sig i det manligt dominerade musiklivet. Hon var pianist och framträdde ofta tillsammans med brodern, den virtuose violinisten Tor Aulin. Även om ingen kunde frånkänna Valborg Aulin vare sig begåvning eller hantverksskicklighet, så blandades gärna genusrelaterade aspekter in vid bedömningen av hennes musik. Nedlåtande omtalades den t.ex. som ”fruntimmersarbete”. Så småningom lämnade hon huvudstaden. Även brodern Tor Aulin bröt upp. Men innan dess hörde han till Strindbergs s.k. Beethovengubbar, de som spelade för honom i Blå tornet. Tor Aulin var en av de få som behöll vänskapen med Strindberg fram till dennes död 1912. Tonsättarinnor i ett manligt musikliv - en P2 Dokumentärserie i 4 delar av Christina Tobeck. 1. Syskonen Valborg och Tor Aulin 2. Valborg Aulin – en finkänslig ande 3. Tor Aulin – Valborgs vapendragare 4. Tor Aulin – Strindbergs tröstande David

Vad är en barndomsskildring? Del 2Författarna Elise Johansson och Magnus Florin läser och berättar. Nyårsdagen, torsdagen den 1 januari 20.03 & fredagen den 2.1. kl 23.30 I det andra programmet medverkar Elsie Johansson, född 1931 och Magnus Florin född 1955. Elsie Johansson brukar räknas till proletärförfattarna och minns i trilogin om Nancy 30-talets fattigdom, lukterna, trångboddheten och friheten med en egen cykel. Magnus Florin låter i sina ordknappa berättelser en storebror regera över ett apotek och sina syskon i ”Syskonen” eller någon minnas sin första slant i ”Cirkulation.” Programledare Ylva Mårtens och Maarja TalgreVad tycker du? Varför blir de flesta av oss så personligt berörda av just en barndomsskildring? Finns det någon berättelse som betytt särskilt mycket för just du. Ring, mejla eller skriv till oss!  08/ 784 16 84, barnen@sr.se eller Barnen, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm.Programmet sändes första gången i april 2008. Läs om fler tips!