Podcasts about kritikens

Den nya offentligheten bar på ett löfte om ett genuint demokratiskt och fördjupat samtal. Det blev inte riktigt så. Litteraturvetaren Frida Beckman reflekterar över kritikens möjligheter i denna tid. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Denna essä sändes första gången i december 2019. Kritik är inte nödvändigtvis detsamma som en negativ synpunkt. I en filosofisk, estetisk, och politisk tradition utgör den snarare grunden för ett reflekterande vridande och vändande på påståenden i syftet att förstå dess, och även våra egna, förutsättningar och gränser. Kritik i denna bemärkelse har en central funktion för individ och samhälle, en funktion som har varit grundläggande för det moderna samhällets självförståelse. Poeten och översättaren Magnus William-Olsson beskriver kritiken som det skelett som hållit upp både den individuella och den samhälleliga kroppen. 1700-tals filosofen Immanuel Kant såg kritiken som en förutsättning för Upplysningen. I utvecklingen från mer despotiska och auktoritära samhällen mot mer demokratiska var en central faktor att få människor att ta sig ur vad Kant kallar deras självförvållade omyndighet. För honom handlar alltså kritiken om att alla måste tänka själva, men också att vi måste göra det tillsammans och att det måste ske ute i offentligheten. Denna fria, gemensamma, kritiska aktivitet måste alltså ta plats i ett offentligt utrymme. Under tidigare perioder fanns torgen som möjliga sådana, under Upplysningen växte det fram akademier, salonger, skrifter, och på 1800-talet tar det ordentlig fart med framväxten av tidningar och tidskrifter tillgängliga för gemene man, eller, ja, för medelklassen i alla fall. Den tyske 1900-tals tänkaren Jürgen Habermas beskriver det som ett framväxande av vad han kallar en borgerlig offentlighet. I det ideala samhälle som Habermas teoretiserar består denna offentlighet i samtal baserade på vad han kallar kommunikativ rationalitet. Dessa samtal är beroende av deltagare som aktivt brukar sitt förnuft och utarbetar gemensamma strategier för att föra samtalet och kritiken vidare. Redaktioner, moderatorer och kritiker utformar mer eller mindre beständiga former för samtalet. Redan på 1960-talet oroade sig Habermas för denna offentlighets försvinnande. Och sedan dess har också många påpekat att offentligheten har förändrats. Inte minst har ju andra sociala kategorier än just de bildade medelklassmän som Habermas hade i åtanke gjort sig hörda sedan 60-talet. Från 1990-talet och framåt har ju även Internet inte bara tagit plats i våra salonger utan också alltmer kommit att utgöra våra salonger. I början sågs nätet som en fantastisk plats för offentligheten, där en mångfald av röster och åsikter kunde få ta plats i demokratins namn. I princip kan ju vem som helst uttrycka sig och kommunicera med vem som helst. Eller så var tanken. Men i den nya offentligheten har samtalets former flutit ut. En allt större del av det offentliga samtalet formas och ägs av kommersiella aktörer och plattformar såsom Facebook och Twitter och deras sponsorer. Samtidigt blir gränserna mellan privat och offentligt, mellan kommersiellt och ideologiskt, mellan tyckande och kunnande, mellan publikt samtal och hatstorm allt mindre tydliga. Och det tycks inte finnas någon väg ut inget utanför denna sörja av urholkad och urskillningslös interaktion. Som Marcia Sá Cavalcante Shuback noterar i William-Olssons antologi Kritiken i den nya offentligheten från 2018, Kritiken är redan i den nya offentligheten, det vill säga alla försök att utveckla en kritik av den nya offentligheten är redan absorberad av den nya offentligheten (36). Håller alltså skelettet som William-Olsson beskriver det, på att vittra sönder? är vi på väg undrar han, att falla samman i små högar av hud och kött och hjärna? (5). Ja, ibland verkar det sannerligen inte bättre. Studie efter studie visar hur vi går på magkänsla när vi väljer vilka fakta och vilka sanningar vi vill tro på. Visst har internet och sociala medier gjort plats också för produktiva kontaktytor och givande samtal. Men alltför ofta tycks den kommunikativa rationaliteten formligen drunkna i mer eller mindre oredigerat tyckande och kännande. Och när det eller den som låter högst och skapar starkast reaktioner får styra samtalet ligger rationaliteten risigt till. Fast det kan ju låta både ganska kritiskt och ganska rationellt ibland. Lever vi själva verket inte i en tid där kritiken frodas? Aldrig har väl auktoriteter ifrågasatts med samma intensitet. Förutom tyckande och känslor präglas också den nya offentligheten av vad litteraturvetaren Christopher Castiglia kallar critiquiness alltså typ kritiskhet. Kritiskhet låter som kritik men saknar dess etiska ställningstagande. Kritiskhet är ett slags iscensättande av ett sinnelag som består av indignation och brist på tillit. Detta sinnelag karaktäriseras också av brist på öppenhet man har liksom bestämt sig, redan innan man möter sin omgivning, vad man tycker. Castiglia kopplar kritiskhet till vad komikern Stephen Colbert kallar truthiness. Detta begrepp är ännu mer svåröversatt. Sanning-het? Sanning-het är produktionen av något som låter sant enligt de som redan tror på det som sägs och som därför inte avkrävs bevis eller ens logik. Detta kopplas i sin tur ihop med det numera välkända begreppet postsanning. Det är också i denna kontext som vi landar i begreppet postkritik. Under denna rubrik frågar man sig vad som är kritikens förutsättningar i dag. Många som arbetar med kritik, oavsett om de är filosofer, akademiker eller kritiker, och oavsett om sig de befinner sig i Sverige eller i USA, tittar nu kritiskt på kritiken själv. Vissa befarar att den har spelat ut sin roll. Den har ersatts av kritiskhet av en brist på tillit och öppenhet. Vissa oroar sig till och med att kritiken, i sitt ständiga vridande och vändande på kunskap, inte bara tagits över av utan till och med gynnat samtidens relativisering av sanning och korruption av fakta. Andra ser denna kris som en öppning mot nya sätt att se på tillvaron och litteraturen. Inom postkritiken har producerats en mängd nya tolkningsmodeller som vill gå ifrån kritikens impuls att ständigt avslöja påståendens och texters bakomliggande betydelser och maktstrukturer. I dess plats söker man utforma läsningsstrategier som uppmärksammar de läkande och produktiva krafter som litteraturen och kulturen bär på hoppet, förståelsen, tillförsikten, tillhörigheten. Så kanske är inte kritiken utspelad ändå. Det hör till kritikens själva väsen att vara i kris de två orden hör till och med ihop etymologiskt. Det är i själva verket en av kritikens egenskaper att också vara självkritisk och undersökande i relation till sin samtid. I det perspektivet kanske postkritiken helt enkelt bör ses som vår samtids kritik. Med tanke på de allt mer misstänksamma, för att inte säga paranoida, drag som präglar samhällsdebatten, inte minst på internationell nivå, gör postkritiken rätt när den är vaksam mot kritiskheten mot indignationen och bristen på tillit. Läkande, skapande, produktiva krafter behövs. Samtidigt måste vi vara vaksamma också mot idén att kritiken själv blivit överflödig. Exakt hur denna balans mellan kritiskt granskande och produktiva krafter uppnås har postkritiken fortfarande inte helt lyckats svara på. Men så länge det får fortsätta att vara en fråga som tar plats i offentligheten fortlever bevisligen den kritiska aktiviteten. Och vi kan ha kvar våra skelett lite till. Frida Beckman Litteraturlista Habermas, Jürgen (1991) The Structural Transformation of the Public Sphere: An Inquiry into a Category of Bourgeois Society, trans. Thomas Burger with the assistance of Frederich Lawrence, Cambridge MA: The MIT Press (1962). Kant, Immanuel (1989) Svar på frågan: Vad är upplysning? Vad är upplysning? Red. Bruno Östling, Stockholm: Symposion. Sá Cavalcante Schuback, Marcia (2018) Kants kritiska revolution, Kritiken i den nya offentligheten: Kritiken som konst och kunskapsform, red. Magnus William-Olsson, Ariel litterär kritik 11. William-Olsson, Magnus (red.) (2018) Kritiken i den nya offentligheten: Kritiken som konst och kunskapsform, Ariel litterär kritik 11.

"Kritikern utbildar publiken; konstnären utbildar kritikern", skrev Oscar Wilde en gång. Kritikens roll och status är ständigt debatterad. Men hur arbetar egentligen en teaterkritiker? Hur mycket av bedömningen baseras på känsla respektive förnuft? Och hur bemöter man en skådespelare på stan vars rollgestaltning man en gång sågat i en recension? Säsongens sista avsnitt av Scenpodden djupdyker i scenkonstkritikens stora kretslopp – och kritikerns vanliga vardag. Veckans gäst är Ylva Lagercrantz Spindler, kulturjournalist och teaterkritiker, bland annat i Svenska Dagbladet. År 2000 grundade hon på uppdrag av Riksteatern teaterkritiksajten Nummer och var dess fram till 2011. Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet och teaterkritiker i Svenska Dagbladet. Podden produceras för RATS Teater och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

Vad är politisk teater på 2010-talet? Och kan det bli för mycket retorik och för lite dramatik? Kritiken diskuterar Mattias Anderssons uppsättning av Idioten på Dramaten. Regissören Mattias Andersson har undersökt begreppet Godhet i flera av sina pjäser, så även denna gång i Idioten, som tar avstamp i Fjodor Dostojevskijs roman med samma namn från 1869. På Dramaten spelas nu en pjäs som väckt kritikernas känslor och funderingar kring hur en god människa skildras, men också vilket budskap som Andersson har med uppsättningen. Kritikens programledare Gunnar Bolin samtalar med Dagens nyheters teaterkritiker Malin Ullgren, samt kulturredaktionens Anneli Dufva och Jenny Aschenbrenner om ett samtidsdrama byggt på en gammal text. Tillsammans med förläggaren Alle Eriksson diskuterar också veckans program den grafiska romanen Det glödande lövet av Daishu Ma och serietecknaren Sara Olaussons Det kunde ha varit jag. Olausson skildrar dokumentärt sitt möte med tiggaren Felicia Iosof och hur vänskap växer fram. Det är en skildring i text och bild om engagemang och vanmakt, men också om arbetet för att försöka förändra situationen för att de som tigger. I den grafiska romanen Det glödande lövet är det enbart bilder - bilder som ger historien om en ung man i en som bland alla vissna löv, hittar ett enda glödande. Programledare Gunnar Bolin.

Magnus Uggla skivdebuterade 1975 och har sedan dess varit artisten som roat och irriterat. Nu har han haft teaterpremiär med monologen Hallå! - hur blev det? Sjutton skivor, film, TV, melodifestival, krogshow och programledare i radio. Bland annat. Med över 40 år i branschen har Magnus Uggla hunnit med det mesta. Aldrig har han riktigt tappat taget, utan gång på gång har han kommit tillbaka med listettor och hittat en ny publik. Alltid med en ny betraktelse över den svenska samtiden, sällan gravallvarligt och sällan utan att reta någon. Och nu, en monolog om låtarna och livet på Teater Galeasen i Stockholm. Kritikens programledare Anneli Dufva har bjudit in Aftonbladets Fredrik Virtanen, Tali da Silva och Gunnar Bolin från radions kulturredaktion för att utröna fenomenet Magnus Uggla och samtala om den nya föreställningen Hallå! Popmusik, kickar å kläder. Mångsysslare är också finlandssvenske Jörn Donner, som bland annat kan titulera sig författare, filmregissör, filmproducent, journalist, kritiker och politiker. Nu är han aktuell med boken Sverige: Resor i ett främmande land, som är ett slags uppföljning av Sverigeboken som Donner skrev 1973. Hur skriver Jörn Donner om Sverige av idag? Hur har landet förändrats i hans ögon? Kritikens gäster diskuterar den nya boken och bilden som Donner ger av Sverige. Programledare Anneli Dufva

Diktsamlingen Hackers av Aase Berg är ett av ämnena i säsongens första Kritiken. Den har redan kallats för ett rasande angrepp på patriarkatet, hur ser det ut? Och vad är det egentligen "att hagga"? Kritikens programledare, Gunnar Bolin och Anneli Dufva, bjuder in Åsa Beckman, Dagens nyheters biträdande kulturchef, och Arazo Arif, poet, journalist och projektledare för Kultwatch, till ett samtal om Hackers, är det - som en kritiker konstaterade - dikt som vill och vågar? Kritiken uppmärksammar också Harper Lees Ställ ut en väktare och träffar litteraturvetaren Birgitta Holm och författaren Karolina Ramqvist i ett reportage om Sun Axelsson. Hennes författarskap har möjligen fallit något i glömska, men i år då författaren skulle ha fyllt 80 år, ges de självbiografiska romanerna Drömmen om ett liv, Nattens årstid och Honungsvargar ut på nytt i romantrilogin Ett eget liv. Karolina Ramqvist framhåller det suggestiva och moderna i romanerna, medan Birgitta Holm är mer tveksam. Hur är det att läsa Sun Axelsson idag?

Mai Zetterling och Lars Molin, just nu aktuella i två nya verk om deras regikonst. Vad utmärker dem? Hur togs de emot när de debuterade och hur ser vi på dem idag? Samtal i veckans Kritiken! Hon var filmstjärnan som regidebuterade i Sverige 1964 med Älskande par, han var vägmästaren som blev folkkär folkhemsskildrare. Mai Zetterling och Lars Molin - två svenska regissörer, två väsensskilda karriärer. Zetterling får sin historia skildrad i Lena Jordebos nya "Regissören - en film om Mai Zetterling", Molin i Gunilla Jensens nyutgivna biografi" Lars Molin - mitt i berättelsen". Kritikens programledare Anneli Dufva har bjudit in dramaturgen Sven Hugo Persson, filmjournalisten Mårten Blomkvist och kulturredaktionens Jenny Aschenbrenner för ett samtal om regikonst och stil. Är demonregissören fortfarande ett beundrat ideal? Varför dominerar fortfarande männen yrket och uppfattas manliga och kvinnliga regissörer olika? Dessutom, kulturradions reporter Ulla Strängberg har varit i Polen, där hon intervjuat den nobeltippade och tongivande författaren Adam Zagajewski, aktuell med essäsamlingen "I andras skönhet" som nu ges ut på svenska.

Nyinvigda Venedigbiennalen har titeln All världens framtider, men vilka framtider handlar det om? Hur lyckad är årets samhällsengagerande konstbiennal? Och - vad är egentligen förtvivlad läsning? Moralkaka eller välgörande samhällskritik? Årets upplaga av konstbiennalen i Venedig har ett politiskt fokus och i veckans Kritiken blir det reportage av kulturredaktionens Cecilia Blomberg, som också diskuterar den enorma konsthändelsen med konstkritikerna Birgitta Rubin, Dagens nyheter, och Clemens Poellinger, Svenska Dagbladet.Har den som läser skönlitteratur ett ansvar? Ja, det menar i alla fall författaren, kritikern och forskaren Elisabeth Hjorth, som nyligen disputerade med avhandlingen "Förtvivlade läsningar - Litteratur som motstånd & läsning som etik" Kritikens reporter Erik Laquist träffade henne för att ta reda på vad förtvivlad läsning innebär. Dessutom funderar Karsten Thurfjell över demokrati och Eurovision Song Contest.Programledare Anneli Dufva.

Till Los Angeles! Det blir besök på tidskriften LA review of Books, ett samtal om Pleijels nya - och ett Verket som värker! Kritikens programledare Anneli Dufva har träffat Laurie Winer, som är en av grundarna av tidskriften Los Angeles review of Books. Den startades som en reaktion på den krympande bokbevakningen i den amerikanska dagspressen och idag, tre år senare, är den ett etablerat magasin - framför allt på nätet - fyllt av essäer, analyser, intervjuer och kritik. Men, vilka är svårigheterna och vad driver dem att fortsätta? Kritiken har också bjudit in Lina Kalmteg, kritiker på bland annat Svenska dagbladet, och kulturredaktionens Jenny Teleman för ett samtal om Agneta Pleijels nya roman, den kritikerhyllade Spådomen. En flickas memoarer - och dessutom, ett Verk som värker! Den här gången är det Lotta Larsson som förklarar varför Eyvind Johnsons Strändernas svall har blivit en roman som hon aldrig kan - eller vill - släppa taget om.

Becketts dramer är scenaktuella igen, Kritikens diskuterar klassisk, absurd dramatik. Dessutom, nyskrivna Vävoperan och Daniel Sjölins Kritikmanifest! Samuel Becketts pjäser Slutspel och I väntan på Godot hör med självklarhet till teaterhistorien och sätts upp om och om igen världen över. Just nu är spelas de båda i Stockholm och Kritikens Anneli Dufva har bjudit in Radioteaterns Magnus Lindman, kritikern Johan Hilton och Maria Edström, teaterkritiker på kulturredaktionen för ett samtal om Beckett, lockelsen - och svårigheterna - i hans dramatik. Kritiken ser också nyskrivna Vävoperan, en berättelse där vävande kvinnor från olika tider möts och vävstolar hörs i musiken. Hör Mia Gerdins reportage om premiären i Borås. Kritiken tar dessutom upp Karolina Ramqvists nya roman Den vita staden och så blir det ett nytt Kritikmanifest - denna gång om litteraturens alfa-beta- och gammastrålar - författaren Daniel Sjölin som står bakom det. Programledare Anneli Dufva

Det nyöppnade Judiska museet i Warszawa handlar mycket medvetet om judisk kultur i Polen under tusen år, inte främst om förintelsen och antisemitism. Kritikens programledare Gunnar Bolin har varit där och skildrar i ett reportage hur museet formats. I Sverige diskuterar museivärlden just nu mångfaldsfrågor - vilka perspektiv museerna har, hur de berättar och vilka som gör det. Riksutställningars nya rapport "Museerna och mångfalden" understryker att det är hög tid att ord förvandlas till handling. Men, hur blir ett museum i sin tid? Utställningsproducenten Ceylan Holago, utställningsansvarig på Mångkulturellt centrum, Eva Hansen, strategisk chef för Malmö museer och kulturredaktionens Mattias Berg kommer till Kritiken - som - också varit i Paris, där Karsten Thurfjell har besökt Fondation Louis Vuitton, affärsmannen Bernard Arnaults konstpalats som ritats av den berömde arkitekten Frank Gehry. Programledare Gunnar Bolin Producent Maria Götselius

Operan Madama Butterfly är ett av operavärldens mest spelade verk, nu sätts den upp av regissören Kirsten Harms på Kungliga operan i Stockholm. Kritikens programledare Gunnar Bolin ser den tillsammans med operakritikern Ella Petersson. Samtidigt i Karlstad ser Per Feltzin, kulturredaktionens operaexpert, Wermland Operans Trilogin, tre klassiker i ny tappning. Regissören Tobias Kratzer binder samman Barberaren i Sevilla och Figaros Bröllop med Beethovens Fidelio, och allt har premiär under samma vecka! Och, nu är det 25 år sedan Berlinmuren föll, en dramatisk vändning i världshistorien som givetvis blivit stoff för en mängd berättelser. Förläggare Svante Weyler och översättaren Aimée Delblanc medverkar i Kritiken för ett samtal om hur "Die Wende" skildrats och tagit plats i tyska romaner och filmer . Dessutom har Jenny Aschenbrenner träffat den nederländske författaren Cees Nooteboom, som ofta nämns i Nobelsammanhang, för att prata om hans syn på kritiker och det egna författarskapet. Programledare Gunnar Bolin Producent Maria Götselius

Anton Tjechovs pjäser återkommer ständigt på teaterrepertoarerna, något som är tydligt på de svenska scenerna i höst. På Dramaten spelas Måsen och Tre systrar, Folkteatern i Gävleborg sätter upp Körsbärsträdgården och i helgen var det premär för Onkel Vanja på Uppsala stadsteater. Lyckas uppsättningarna blåsa nytt liv i dramerna? Och varför spelas Tjechov igen - och igen? Kritikens programledare Anneli Dufva har bjudit in Lars Ring, teaterkritiker på Svenska Dagbladet och Maria Edström och Jenny Aschenbrenner från Sveriges radios kulturredaktion, för att diskutera hur den ryske dramatikerns klassiker förvaltas och utvecklas. Dessutom, kulturkorrespondent Roger Wilson intervjuar författaren Edmund White, Sverige-aktuell på festivalen Stockholm literature, om kritik och kulturredaktionens konstkritiker Mårten Arndtzen kommer till studion för att tala om den amerikanske konstnären Jeff Koons, ett av huvudnumren på den aktuella skulpturutställningen på Moderna Museet i Stockholm. Producent Maria Götselius

Bostadsbristen har seglat upp som en av de heta frågorna inför valet och politikerlöften om fler bostäder har duggat tätt på senare tid. Kritiken tar arkitekt Ola Anderssons skrift Hitta hem som utgångspunkt för ett samtal om arkitektur och bostadsbrist med urbanhistoriken Håkan Forsell och Rebecka Gordan, redaktör på tidningen Arkitekten och kulturredaktionens Karsten Thurfjell - är det lyx att prata om arkitektur när bostadsbristen är så akut? Hur bra hänger egentligen bostadspolitik, byggande och arkitektur ihop? Dessutom träffar programledare Anneli Dufva den danska kulturjournalisten Tore Leifer för att prata om kritikens ställning i Danmark - och - på Hasselblad Center i Göteborg visas nu för första gången foton av amerikanskan Vivian Maier, en barnsköterska som i all hemlighet fotograferade mängder av bilder. Hon dog 2009 och först senare upptäcktes fotografierna, som nu tillhör fotohistorien. Kritikens reporter Mia Gerdin intervjuar den amerikanska genusvetaren och professorn Abigail Solomon-Godeau om kritikernas och konstmarknadens roll i historien om Vivian Maier, som blev konstnär efter sin död. Programledare Anneli Dufva Producent Maria Götselius Programledare Anneli Dufva Producent Maria Götselius

På tisdag 17 juni sänder vi direkt från Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm och publiken är välkommen dit! Programledarna Gunnar Bolin och Anneli Dufva med gästerna Johan Hilton, Maaret Koskinen, Mårten Blomkvist och Irene López ger kulturtips för sommaren. De diskuterar också "Vip-rummet" av författaren Jens Lapidus - och - filmen Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann". Varför har den blivit en av svensk films tio största publikframgångar på bio, någonsin? Lyssna på Kritikens säsongsavslutning!

Kvinnor och sexualitet är den röda tråden som löper genom författaren Anna-Karin Palms nya novellsamling Jaktlycka. Men vem är det egentligen som jagar - och vem blir jagad? Programledare Anneli Dufva diskuterar boken tillsammans med Agneta Pleijel, Per Svensson, Isabelle Ståhl och Jenny Aschenbrenner. Kvinnliga kritiker har skrivit om igenkänning och läsiver, en manlig kritiker menade att "ämnet ställer sig i vägen för själva berättelsen". Vad tänker Kritikens gäster om det? Dessutom får de begrunda en mycket omdebatterad figur - Kulturmannen. Vem är han och är det något som egentligen skiljer honom från män med nyckelpositioner på andra områden i samhället? Och finns det ingen Kulturkvinna? Och, i augusti står Kate Bush på scenen igen, den första livespelningen på 35 år. Hennes geniala musikalitet och säregna skapande har haft stort inflytande över många av dagens musiker, P2s Lisa Wall har lyssnat - och lyssnat igen. Och hittat minnet av det allra första mötet med Kate Bush musik. Programledare Anneli Dufva Producent Maria Götselius

Premiär! Här är Sveriges radios nya kulturprogram som ska läsa, lyssna, titta, hylla och kritisera konst i alla former. I första programmet skärskådas själva kritiken, vilken är dess uppgift och vilken betydelse har den? Programledare Anneli Dufva borrar sig in i begreppet tillsammans med bland andra Gunnar Bolin och Göran Sommardal. Och så börjar Katarina Wikars och Jenny Aschenbrenner att snickra på ett Kritikmanifest - hur låter ett sådant 2014? Den brittiske kritikern och författaren Michael Billington har arbetat på tidningen The Guardian många år, bland annat som teaterkritiker. Vilka utmaningar menar han att kritiken står inför? Gunnar Bolin har träffat honom i London. Hör också Björn Fritz, en av Kulturradions lyssnare som hört av sig till Kulturredaktionens Publiknätverk, som berättar om ett verk som vägrar att släppa taget om honom - romanen Den röda nattens städer av William S Burroughs. Programledare: Anneli Dufva

Wislawa Szymborska berättade för översättaren och vännen Anders Bodegård att titeln på hennes sista bok skulle bli Nog nu. Szymborska hann inte se dessa sina sista dikter i tryck, men Bodegård kommer till studion och talar om sin relation till nobelpristagaren och hennes poesi. Bokcirkeln fortsätter: Jenny Jägerfeld, psykolog och ungdomsboksförfattare, läser tillsammans med Petter Alexis, rappare, den snart sextio år gamla klassikern Bonjour tristesse av Francoise Sagan. De svenska recensionerna sägs ibland ha blivit kortare, mer jag-centrerade, och mer elaka Men vad är myter och vad är egentligen sant? Svaren finns i en avhandling som nu läggs fram vid Karlstad universitet: Kritikens ordning - svenska bokrecensioner 1906, 1956 och 2006. Forskaren Lina Samuelsson har gått till källorna och studerat svensk litteraturkritik med tre nedslag i ett spann på 100 år. Och så har vår kulturkorrespondent Gunnar Bolin varit i Bulgarien och träffat poeten, essäisten och reseskildraren Kapka Kassabova. Programledare: Marie Lundström Producent: Jon Jordås

Spotify tipsar om artister som vi borde lyssna på, Adlibris rekommenderar vilka böcker vi ska läsa och Netflix ger förslag på filmer vi kan gilla. Dessutom används sociala medier allt oftare för att uppmärksamma nya filmer och ny musik. Så vad ska vi med kritiker till? Har kritiken spelat ut sin roll? Eller kommer kultursidorna att bli ännu smalare i sitt urval i ett försök att hålla kvalitetsfanan högt? I debatten deltar journalisten Anders Mildner, kulturkritikern Dan Jönsson och Åsa Beckman, kritikchef på Dagens Nyheter. Nya Vågen lät också DN-kritikern Leif Zern, redaktören för tidskriften Kritiker Helena Boberg, och litteraturvetaren Per Rydén teckna en liten kritikerhistoria. Från radiokrönika till artikel, till roman och nu till pjäs. Författaren och dramatikern Jonas Hassen Khemiris Jag ringer mina bröder sätts upp i Malmö av den rosade regissören Farnaz Arbabi. Hör kritikerna Rickard Loman och Maria Edströms tankar om premiären i helgen på Malmö stadsteater. Och nu börjar jubileumsåret för Wagner och Verdi. Det spelas mer opera än någonsin, men samtidigt färre olika verk. Mångfald eller enfald? Stefan Johansson, chefsdramaturg på Malmö Opera, reflekterar om operakonstens framtid. Programledare Lena Birgersdotter