Podcast appearances and mentions of jenny aschenbrenner

Lauren Bacall och Humphrey Bogart möttes för första gången på vita duken. Gnistorna flög rakt in i verkligheten - de blev ett par och filmhistoria skrevs. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jenny Aschenbrenner djupdyker tillsammans med filmvetaren Stefan Ramqvist i regissörens Howard Hawkes klassiska filmatisering av Ernest Hemingways roman.”Att ha och inte ha” från 1944 är en film mycket mer minnesvärd för sina rappa replikskiften och laddade stämningar än för sin intrig.

Flera författare har på sistone översatt sig själva mellan svenska och andra språk – Agri Ismaïl skrev sin debutroman "Hyper" (Bonniers 2024) parallellt på engelska och svenska, och Lida Starodubtseva debuterade med "En oändligt lång vår" (Nirstedt/litteratur 2023) på svenska och har nu översatt den till ryska. Hur går ett sådant arbete till? Blir det en ny text när den skrivs på ett annat språk eller har det andra språket hela tiden funnits där? Samtalet leddes av Jenny Aschenbrenner, redaktör för Med andra ord, och spelades in på Bokmässan i september 2024. Det arrangerades av Nirstedt/litteratur, Albert Bonniers förlag och Översättarcentrum.

Vad spelar orden för roll? USA:s president Trump har aviserat att Mexikanska golfen ska byta namn till den Amerikanska golfen och berget Denali ska återigen heta Mount Mckinley. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varför vill Trump byta namn berg och bukter – och vad spelar det för roll? Samtal med Språktidningens Anders Svensson. STAFFAN VALDEMAR HOLM: ”JUST NU ÄR JAG SOM BÄST”Regissören Staffan Valdemar Holm har en lång karriär inom europeisk teater – och enligt honom själv är det nu han är som bäst. I veckan är han aktuell med premiär av ”Ural” på Kulturhuset stadsteatern i Stockholm. Möt honom i ett långt porträtt, av Jenny Aschenbrenner. KRITIK: AMERIKANSK KLASSIKER OM ATT MISSLYCKAS – ”LÅNG DAGS FÄRD MOT NATT”I veckan är det också premiär för Riksteaterns uppsättning av ”Lång dags färd mot natt”, med Grynet Mollvig och Krister Henriksson i huvudrollerna. Vår kritiker Jenny Teleman är ”orimligt förtjust”.ESSÄ: ÄR DET RÄTT ATT STÄLLA DIAGNOS PÅ EN GALNING MAN ALDRIG TRÄFFAT?Behovet av psykologiska analyser av makthavare tycks outsinligt. Ulf Karl Olov Nilsson funderar i ljuset av en bortglömd psykobiografi.Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Tre generationer samlas för att fira jul hemma hos morföräldrarna i Finlands Oscarsbidrag Family Time. Det blir långt ifrån idylliskt. P1 Kulturs Nina Asarnoj mötte upp regissören Tia Kouvos bland julpyntningen i centrala Stockholm. Dessutom: franska författaren Édouard Louis introduceras brett för svenska gymnasieelever. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ÉDOUARD LOUIS SKA SKAPA LÄSLUST HOS SVENSKA GYMNASIEELEVERMöt en av Frankrikes mest upphöjda och lästa författare, Édouard Louis, som nu ska introduceras brett för svenska gymnasieelever. I december överlämnade Skolverket och Kulturrådet sina läslistor till regeringen. Édouard Louis debutroman ”Göra sig kvitt Eddy Bellegueule” finns med på gymnasielistan. Han föddes som Eddy Bellegueule och romanen är en en självbiografisk berättelse om att växa upp i fattigdom i den franska småorten Hallencourt, starkt präglad av homofobi. P1 Kulturs reporter Mina Benaissa fick en pratstund med honom.KULTURLIVET TAR SPJÄRN MOT REGERINGEN EFTER VALET I GEORGIENDet har varit ett ödesval i Georgien. Många menar att landet nu knyts närmare till Ryssland snarare än att fortsätta den inslagna vägen mot väst. Kulturlivet är en viktig bricka i spelet. Kulturredaktionens Fredrik Wadström har pratat med kulturarbetare på plats i Tbilisi.KRITIKSAMTAL: FEMINISTISKT TESTAMENTE I EFTERKRIGSTIDENS ROMAlba de Céspedes var en bästsäljande italiensk-kubansk författare och aktivist vars antifascistiska engagemang gjorde att hon arresterades två gånger, både före och under det andra världskriget. Nu ges hennes bok ”Förbjuden skrivbok” ut i svensk översättning av Johanna Hedenberg och med förord av Lina Wolff. Kulturredaktionens Lina Kalmteg har läst ett feministiskt testamente i efterkrigstidens Rom.KLASSIKERN: ”JÖSSES FLICKOR” – EN KAMPFÖRESTÄLLNING MED LYCKLIGT SLUTSuzanne Ostens och Margareta Garpes feministiska teaterklassiker ”Jösses flickor – befrielsen är nära” (1974) gav inte bara ett soundtrack som det gnolats på fem decennier utan visade också på lekens rebellskap i kamp mot fyrkantighet och förtryck. Jenny Aschenbrenner fördjupar sig i flickorna som höjde sina röster för att höras, också för barnens framtids skull, tillsammans med dramatikern Malin Axelsson som 2006 skrev uppföljaren ”Jösses flickor – återkomsten”.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Henrik Arvidsson

Suzanne Ostens och Margareta Garpes feministiska teaterklassiker Jösses flickor gav inte bara ett soundtrack som det gnolats på fem decennier utan visade också på lekens rebellskap i kamp mot fyrkantighet och förtryck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Jösses flickor – befrielsen är nära” från 1974 har satt djupa spår i den svenska kulturen. Jenny Aschenbrenner fördjupar sig i flickorna som höjde sina röster för att höras, också för barnens framtids skull, tillsammans med dramatikern Malin Axelsson som 2006 skrev uppföljaren ”Jösses flickor – återkomsten”.

Yttrandefrihetens litterära gränser Amanda Svensson och Helena Hansson har båda översatt böcker som förbjudits på skolor och bibliotek i USA ("The Hate U Give" av Angie Thomas och "Pet" av Akwaeke Emezi). Vad har fått konservativa krafter att vilja ”skydda” barn och ungdomar från dem? Översättaren Henrik Gundenäs var nyligen redaktör för tidskriften Fronesis nummer om yttrandefrihet. Vilka risker ser han för litteraturens frihet, och vad är översättarens roll? Samtalet leds av Jenny Aschenbrenner, redaktör för tidskriften Med andra ord och fd. vice ordf. för Svenska PEN. Inspelningen gjordes på Littfest i Umeå i mars 2024. Samtalet arrangerades av Översättarcentrum i samarbete med Svenska PEN.

Ryggradslösa velare som står still när tiden manar till handling. Anton Tjechovs Tre systrar från 1901 berättar om människor vars obeslutsamhet för dem i fördärvet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En komedi, påstod han själv, men Jenny Aschenbrenner ser tragiska band mellan hans människor och vår tids. Så höga anspråk på livet, så litet som blir av.En pjäs som mer än något annat verk i världshistorien sätter fingret på några av människans grundpredikament: hennes orimliga anspråk på mening och hennes fatala oförmåga att bestämma sig för vad som är viktigt i livet. Det är den tredje av den ryska dramatikern och läkaren Anton Tjechovs fyra ”stora pjäser”, den föregicks av Måsen och Onkel Vanja, tre år senare hade Körsbärsträdgården premiär. Medverkar gör också Eirik Stubø, som vintern 2024 regisserar Tre systrar på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm.

När Jon Fosse spelas på scen ekar tystnaderna lika högt som replikerna. Hur översätter man dramatik som är lika beroende av rytm som poesin, från den kantiga nynorskan till klibbig svenska? Rum för översättning-podden sammanför Sveriges två främsta översättare av Jon Fosses dramatik, poeten Marie Lundquist och regissören Svante Aulis Löwenborg i ett samtal med Med andra ords redaktör Jenny Aschenbrenner.

Få författare har haft så många svenska översättare som den franska författaren Marguerite Duras, 28 stycken får vi det till när Med andra ord s Jenny Aschenbrenner möter två av hennes svenska uttolkare, Kennet Klemets och Kristoffer Leandoer. Men varför är det så många som tagit sig an just hennes texter? Hur stor skillnad blir det mellan de svenska versionerna av hennes verk beroende på vem som översätter? Och vad är de specifikt duraska svårigheterna som dyker upp i arbetet med hennes texter?

Den ukrainska filmregissören Elena Rubashevska har just kommit till Sverige som fristadsstipendiat. 2022 följde följde vi hennes flykt undan den ryska invasionen i kulturredaktionens sändningar. I dagens P1 Kultur berättar Elena Rubashevska om sitt nya liv i exilen och om framtiden för ukrainsk film.KLASSIKERN: "TRIUMF ATT FINNAS TILL" AV EDITH SÖDERGRAN"Du sökte en kvinna och fann en själ - du är besviken". Edith Södergran (1892-1923) hör de mest citerade och de mest sönderlästa av vårt språks poeter. Men eftervärldens bild av henne är i hög grad formad av hennes för tidiga död i tuberkulos. I veckans Klassiker återvänder Jenny Aschenbrenner till dikten "Triumf att finnas till" och finner en poet bortom myterna."PAGEBOY" – NÄR ELLEN PAGE BLEV ELLIOT PAGENär skådespelaren Elliot Page slog igenom hette han Ellen och spelade gravid tonårstjej i den omåttligt framgångsrika indiefilmen Juno (2007). Nu kommer hans självbiografi Pageboy på svenska, som kulturredaktionens kritiker Emma Engström har läst.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Mårten Arndtzén

En av de svenska språkets mest citerade poeter dog för hundra år sedan och ända sedan dess har Edith Södergrans liv och död romantiserats och förenklats. Poeten som skrev triumfatoriskt om att finnas till, trots allt, var ingen vek viol, avskuren från omvärlden."Triumf att finnas till" är ett insisterande på att leva på yttersta grenen förbrukandes all energi som finns inkapslat i människolivets kärna. Men den bär också på en vemodig medvetenhet om lidandet och om ändligheten. Det arga ruskandet på huvudet, vägran att godta taskiga premisser.Jenny Aschenbrenner om dikten ”Triumf att finnas till” och om Södergran bortom myterna.I avsnittet hörs Karin Renqvists tonsättning av Edith Södergrans dikt ”Triumf att finnas till”.Medverkar gör också litteraturforskaren Agneta Rahikainen.

Tomtar och troll och stjärnor som står rätt i relation till månen mer än hundra år av avförtrollning verkar inte ha haft någon bestående effekt på den västerländska människan, nu återförtrollas världen i en rasande takt. Nya böcker, pjäser, konstprojekt och instagramkonton dyker ned i det okända samtidigt som naturen besjälas av de som vill rädda träden ur den påstått "rationella" instrumentalism som växterna och djuren varit underkastade under kapitalismen. Hur kommer det sig och är det bra eller dåligt – gör det oss godare eller mer självupptagna och inskränkta?Jenny Aschenbrenner tar hjälp konstnären Isak Sundström och författarna Elisabeth Hjorth och Jonas Gren för att undersöka frågan. Producent: Felicia Frithiof

P1 Kultur fortsätter att sekel för sekel undersöka hur det litterära Sverige vuxit fram under landets alldeles strax 500-åriga historia. Idag väljer författaren Gabriella Håkansson en betydande bok från epoken 1823-1923: En dåres försvarstal av August Strindberg. SÅ HAR BILDEN AV STADEN FÖRÄNDRATS I ROMANEN Något har förändrats i vilken roll staden har i litteraturen. Om det förr var en plats dit romanfigurer sökte sig för att finna lyckan och bli befriade, har den idag allt mer blivit det motsatta: staden har blivit en allt mer sluten, segregerad och dysfunktionell plats för romanfigurerna. Reportage av Jenny Aschenbrenner. ESSÄ: FARAN MED KANON ÄR TRON PÅ DEN VÄSTERLÄNDSKA KULTUREN Den här veckan har Obs diskuterat kanon och i dagens essä reflekterar författaren och kritikern Hanna Johansson över en kanondebatt som präglas av misstänksamhet från båda sidorna. Och hon närmar sig den stora frågan: varför läser man egentligen?Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Vad säger oss ord som ”ekosystemtjänster” och ”nettoutsläpp”? Skulle fler bli engagerade i kampen mot klimatkatastrofen om vokabulären för att sprida budskapet såg annorlunda ut? Det handlar om hur svårt det är att hitta orden på svenska för den pågående miljökatastrofen, orden som både är korrekta och ger genklang i människor. Ord bortom anglisismen och teknokratisk jargong. Ett samtal mellan Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter, Linus Kollberg, översättare och språkvårdaren Linnea Hanell, lett av Jenny Aschenbrenner, redaktör Med andra ord. Samtalet spelades in på Littfest i Umeå och ljudtekniker på plats var Ola Sällström Nilsson.

Tomtar och troll och stjärnor som står rätt i relation till månen mer än hundra år av avförtrollning verkar inte ha haft någon bestående effekt på den västerländska människan, nu återförtrollas världen i en rasande takt. Nya böcker, pjäser, konstprojekt och instagramkonton dyker ned i det okända samtidigt som naturen besjälas av de som vill rädda träden ur den påstått "rationella" instrumentalism som växterna och djuren varit underkastade under kapitalismen. Hur kommer det sig och är det bra eller dåligt – gör det oss godare eller mer självupptagna och inskränkta?Jenny Aschenbrenner tar hjälp konstnären Isak Sundström och författarna Elisabeth Hjorth och Jonas Gren för att undersöka frågan. Producent: Felicia Frithiof

Kritikerduell om tittarsuccén på SVT. I den slutgiltiga uppgörelsen skärskådar vi skådespeleriet, scenografin och spänningsmomenten. Vad är bäst och vad är sämst? Mikael Marcimains dramatisering av Kerstin Ekmans roman "Händelser vid vatten" går i mål idag när det sjätte och sista avsnittet läggs upp på SVT Play. Dramaserien har blivit lägerelds-tv på söndagskvällarna. Många älskar serien med Rolf Lassgård och Pernilla August i några av huvudrollerna, och kritikerna var överlag mycket positiva i sina recensioner. Men det har också klagats på dåligt ljud och att den kanske mest ändå är omsorgsfull scenografi av ett svunnet Sverige. Vi låter två kritiker mötas i en slutgiltig duell. I ena ringhörnan: Helena Lindblad, filmredaktör på Dagens Nyheter. Hon gav Händelser vid vatten högsta betyg i sin recension. I den andra, mer skeptiska, ringhörnan: Jenny Aschenbrenner, kulturjournalist. OBS! Vi avslöjar INTE slutet på serien.SILVANA IMAM – FRÅN MIKROFONEN TILL BIODUKENSilvana Imam gör debut som skådespelare i filmen "Dogborn" som har premiär i dag. Samtidigt har hon ett nytt album på gång. Skådespelardebuten var mer känslor än kontroll, berättar hon för P1 Kulturs reporter Björn Jansson.SOCKEREXPERIMENTET PÅ VIPEHOLMVipeholms sjukhus i östra Lund var en anstalt för "sinnesslöa" under åren 1935-1982. På sjukhuset utfördes experiment på intagna patienter med intellektuell funktionsnedsättning, i strid mot medicinsk-etiska principer. Ett av dem var kariesexperimentet, när patienterna tvingades äta stora mängder kola för att se hur det påverkade deras tandhälsa. Kariesexperimentet och verksamheten på Vipeholm har skildrats i P1s prisbelönade dokumentärserie "Vipeholmsanstalten" av reportern Randi Mossige-Norheim och producenten Magnus Arvidson. Nu kommer filmen "Sockerexperimentet". Vad kan fiktionen tillföra vår förståelse av de verkliga händelserna? Filmens huvudrollsinnehavare Amanda Malmberg, producenten Johan Fågelström och regissören John Tornblad kommer till studion.KLASSIKERN: KATTRESAN AV IVAR AROSENIUSKonstnären Ivar Arosenius föddes 1878 och hans bilder känner man kanske framförallt igen på deras humor. Men det allra mest spridda och älskade av hans verk blev en saga för barn: Kattresan, som översatts till en mängd språk och på svenska utgivits 24 gånger vid det här laget. Kulturredaktionens Mårten Arndtzén ger Kattresan en ram i veckans Klassiker.Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg

I Sverige har misstänksamheten mot mångspråkighet vuxit sig allt starkare. Hemspråksundervisning ifrågasätts, språktester har gått från att ses som kontroversiella och potentiellt rasistiska till en självklarhet i de flesta politiska läger. Bara svenskan ska räknas trots att Sverige ofrånkomligen är ett flerspråkigt land och alltid har varit det. Strömningar som underkänner flerspråkiga barns kompetens och de många språkens betydelse för ett levande samhälle. Det vill projektet Världens läsare vara en motkraft mot. Genom att låta barn med mer än ett språk möta professionella översättare och i nästa steg även själva översätta, tillsammans med en förälder. I det här avsnittet av Rum för översättning-podden samtalar Med andra ords redaktör Jenny Aschenbrenner med Karin Hansson som driver Världens läsare och poeten, översättaren Jennifer Hayashida som ska leda workshops med barn och föräldrar. Ett samtal om översättningens politiska potential, om vilka språk som räknas och vilka som döms ut, om brist på översättare från vissa språk som ett hot mot demokratin. Om vad synen på språk säger om synen på människor och vad man kan få syn på hos varandra genom att översätta tillsammans.

Kristin McMillen har sett Beatlesdokumentären "Get back" och ramlat ner i bandets geggiga dokusåpa av heroin, otroheter och extrema douchebag-beteenden. Dessutom går Jenny Aschenbrenner och Clara Lee Lundberg igenom 2021 största kulturdebatter - och spanar om trenderna vi kommer att se 2022. 

Grattis Tinderdebatten, 2 år! Jenny Aschenbrenner, Kristin McMillen och Christoffer Röstlund Jonsson går igenom debattens argument. Är det Tinders fel att folk inte får till det? Om inte - vems? Dessutom: Pettsoncore, Rebecka & Fionas skamlösa diktaturmys och "Nipplegate" - när Janet Jackson fastnade i en rasistisk och sexistisk rävsax.

Kristin McMillen har en hot take på vem som mördade Palme. Jenny Aschenbrenner har varit på kulturfest och undrar om man får hälsa på profiler som blivit "cancelled". Dessutom pratar vi med Clara Lee Lundberg om den nya Spice Girls-dokumentären och hur "GIRL POWER" landade i tredje vågens feminism på 90-talet.

Vad betyder staden? Genom tiderna tycks staden ha fått spela olika roller i kulturen: Ibland som tillflyktsort och som symbol för livets möjligheter andra gånger, som en plats för brustna förhoppningar och rentav undergång. P1 Kulturs reporter Jenny Aschenbrenner följer stadens avtryck i litteraturen genom seklerna, och ser en växling mellan ett löfte och ett hot. Medverkande Håkan Forsell, urbanhistoriker; Pooneh Rohi, Författare; Lisbeth Larsson, litteraturvetare; Sasha Marianna Salzmann, dramatiker samt Daniel Gustafsson, författare.

Människorna åkte in till städerna i en helt ny omfattning för så där 200 år sedan. När urbaniseringen och industrialismen tog verklig fart vid 1800-talets början beblandade sig människorna med varandra, buffades och knuffades, klättrade och gjorde klassresor. Det var också då som romanen, så som vi känner den idag, föddes. Mångröstad och detaljrik, som staden själv. Men plötsligt är inte städerna längre självklara magneter för lycksökare och klättrare klimat-kris och terrorhot, pandemi och segregation urholkar stadens position som alltings sjudande ursoppa.  I dag hör vi ett långt kulturreportage där du får möta urbanhistorikern Håkan Forsell, författarna Pooneh Rohi och Daniel Gustafsson, litteraturvetaren Lisbeth Larsson och dramatikern Sasha Marianna Salzmann. När reportern Jenny Aschenbrenner undersöker vad det är som händer med staden och hur det syns i romanerna.   SAMTAL: OPERANS FRAMTID I SVERIGE Imorgon drar Mötesplats Opera igång. Det är första gången alla delar av operasverige finns representerade på ett tvådagarssymposium arrangerad av Kungliga Musikaliska Akademien med anledning av deras 250 års jubileum. Tanken är att forskare, sångare, operachefer, studenter, dirigenter, tonsättare, librettister, regissörer och allmänheten ska mötas och diskutera operan idag och operan i framtiden. Men vilka utmaningar står operan inför? Susanne Rydén, preses för Musikaliska Akademin kommer till programmet och svarar.   ESSÄ: VART TOG MÖRKRET VÄGEN 1812 fick London världens första gasverk, och redan nästa år kunde Westminster Bridge stoltsera med en sensationell nymodighet: permanent gatubelysning. Under århundradet som följde lystes världen upp, och det ogenomträngliga mörker som i alla tider hade ramat in vår tillvaro, fick ge vika. Vad gjorde det med oss? Och var tog allt detta mörker vägen? Det frågar sig poeten Erik Lindman Mata i dagens Obs-essä.   Programledare: Lisa Wall Producent: Saman Bakhtiari

Alla skriver men ingen läser - författaren och kritikern Lyra Koli tycker att folk ska sluta skriva dåliga böcker och hyller elitismen. Kristin McMillen rapporter från Grimes och Elons Musks kosmiska skilsmässa. Britney är äntligen fri men alla hatar fortfarande Stockholm.

Vi recapar kulturbråket mellan Leif GW Persson och David Lagercrantz, och pratar nya hämndböcker från kaoset kring Svenska Akademin. Dessutom: Scenes from a marriage på HBO Nordic. Är nyversionen lyckad?Med Jenny Aschenbrenner och Kristin McMillen

De tröttsamma vänsterreaktionerna på Viaplays ”Powerkvinnor”, Dramatens post metoo-strategi och Britneys förmyndarskap. Dessutom vill Jenny Aschenbrenner försvara det hatade Stockholm medan Kristin McMillen vill tacka ”Dyra pajasar”. Gäst: Sofia Olsson från Galago.

De tröttsamma vänsterreaktionerna på Viaplays ”Powerkvinnor”, Dramatens post metoo-strategi och Britneys förmyndarskap. Dessutom vill Jenny Aschenbrenner försvara det hatade Stockholm medan Kristin McMillen vill tacka ”Dyra pajasar”. Gäst: Sofia Olsson från Galago.

1931 publicerades en av modernismens mästerverk Virginia Woolfs roman Vågorna. En berättelse som består enbart av röster, sex människors röster, från barndomslekarna till den uppgivna ålderdomen. Människans mångsidighet fångad i sex röster som pratar nästan enkom om sitt eget lilla liv, letar efter fotfäste för sina bräckliga identiteter, mitt i en av historiens största brytpunkter mellan två världskrig, i det brittiska imperiets slutskede, decenniet efter att kvinnor fått rösträtt. Allt förändras och allt är detsamma och skrämmande sig likt än idag: Jag förstår inte hur man ska lägga den ena minuten till den andra, den ena timmen till den andra, och med hjälp av någon naturkraft förena dem så att de kommer att bilda den hela och odelbara massa som ni kallar livet. Med sin inbyggda musikalitet har romanen fortsatt att älskas och inspirera, bland andra Patti Smith.  Jenny Aschenbrenner letar strandfynd i Virginias Woolfs Vågorna. Som uppläsare hör vi Katarina Ewers och översättningen var gjord av Jane Lundblad.

Författaren Inger Edelfeldt har under decennier satt djupa avtryck i generationer av läsare med sina romaner, noveller och serier. För många har hon varit en idol och räddare när det skymmer. Med teman som utsatthet och mörker; annorlundaskap och längtan har Inger Edelfelt blivit en varm beskyddare av de där som aldrig kände att de passade in. Jenny Aschenbrenner har träffat "nattens mormor", Inger Edelfeldt, för ett samtal om flickor, drakar och skapandets kraft.

Övervakningen i samhället har blivit en allt mer omdiskuterad fråga. Teknikutvecklingen har gjort det möjligt att hacka våra liv och övervaka strängt taget varje steg vi tar. Men hur omfattande är kontrollen av oss egentligen? Lyssnar telefonen på oss hela tiden? Och vad kan vi göra för att skydda oss? Lyssna på detta rykande aktuella samtal mellan författaren och digitaliseringsexperten Mattias Beijmo och PEN:s Jenny Aschenbrenner och Jesper Bengtsson.

På senare år har begreppet cancel culture blivit allt vanligare. Krav på att personer som sagt eller gjort saker man anser dåliga eller förkastliga ska försvinna från offentligheten, sparkas eller på annat sätt förlora sin plattform. Men vad betyder det egentligen? Varför är det svårt att hitta någon som försvarar det? Och är det egentligen fel att vilja bojkotta de man anser gått över gränsen?Hör Karin Olsson, kulturchef på Expressen, samtala om detta med Jenny Aschenbrenner och Jesper Bengtsson från Svenska PEN.   

Dagens programledare Jenny Teleman har ägnat en del av pandemitiden åt att kolla upp saker på Wikipedia. När hon slog upp "vikingatiden" förvånades hon över att det finns ett faktiskt datum för när den började. Kan man säga att vikingatiden började där och då ett visst datum? Vi har bjudit in arkeologen Charlotte Hedenstierna-Jonson från Institutionen för arkeologi och antik historia på Uppsala universitet för att försöka reda ut det hela. Datumet 8 juni 793 står i fokus. Men det är tveksamt med det där datumet. Många trodde att pandemitillståndet skulle innebära långa lässtunder med klassiker och tegelstenar. Men läslusten har inte infunnit sig. Jenny Aschenbrenner, kulturjournalist, hjälper oss att förstå vad läsblockering innebär och hur man ska förstå den. Teatern har ju drabbats extra hårt av pandemin. Försök görs att erbjuda digitala varianter av föreställningar men vi saknar den där överenskommelsen om att vi är tillsammans och det inte är okej att pausa för att gå ut i köket och göra en smörgås. Skådespelaren Anna Pareto ägnar sig åt att ge teaterupplevelser på telefon - kan det vara något? Programledare: Jenny Teleman Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ulrika Lindqvist

Ungern framställs ofta som EU:s svarta får när det gäller yttrandefrihet och respekt för demokratins spelregler, och för några år sedan kunde vi nästan dagligen läsa om utvecklingen i landet. Men vad har hänt på senare år? Är utvecklingen fortfarande dyster? Och vad finns det för motkrafter? I årets första Yttrandefrihetspod samtalar PENs Jesper Bengtsson och Jenny Aschenbrenner med Ungernexperterna Daniel Gustafsson och Peter Karlsson. 

Borde Peter Handke fått Nobelpriset? Går det att skilja mellan person och verk? Eller mellan litteratur och politik? Utnämningen av Handke har utlöst en intressant debatt om litteraturens gränser. Hör Hynek Pallas och Mikaela Blomqvist samtala med PEN:s Jenny Aschenbrenner och Jesper Bengtsson.

Barnet och barndomen är vanliga litterära teman, men vem blir Barnet när vuxna definierar det? Långt reportage om litteraturens barn. Dessutom: Mozarts requiem som dansföreställning i Malmö. Evighetslånga barndomssomrar eller nattsvart barndomsskräck  allt det där som händer oss innan vi fyllt 18 och är en outsinlig källa som författare öser ur. Men vilka blir barnen när vuxna definierar dem? En vuxen fantasi, en sentimental längtan tillbaka till den egna barndomen? Och vad gör det i så fall med de verkliga barnens röster, tystas de än mer eftersom de inte stämmer med vuxnas förvrängda fantasibarn? Reportage av Jenny Aschenbrenner med författarna Mirja Unge och Kristoffer Leandoer, och forskaren Jeanette Sundhall. 56 personer på scenen - dansare och sångare i vardagliga kläder i ljuva pasteller och klara färger i ett i övrigt bländande vitt scenrum. I lördags var det premiär för Skånes Dansteaters nya föreställning Mozarts Requiem, i regi av Örjan Andersson. P1 Kulturs Cecilia Blomberg var där. Med sin befolkning lika stor som Sveriges och anor tillbaka till Aztekerna är Mexiko city ett myller av märkliga berättelser och historiska skeenden som lever kvar och går igen i nya skepnader. Författaren och essäisten Henrik Nilsson ger en guidning i dagens radioessä från OBS. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Det är stora skillnader på hur kulturen behandlas i dagens Turkiet, säger Suzi Ersahin, som nyligen slutat som kulturråd vid Sveriges generalkonsulat i Istanbul. Journalistiken har blivit hårt ansatt. I andra sektorer är frihetens större, även om alla måste slåss för sin rätt att yttra sig. I denna tredje Yttrandefrihetspodd berättar Suzi Ersahin om sina år i Istanbul, om arbetet som kulturråd. Samtalet leds av Jenny Aschenbrenner och Jesper Bengtsson från Svenska PEN.

Hur känns det att hamna skottgluggen för hatarna och hotarna på nätet? Och vad tänker man när man inser att ens egen säkerhetsvakt är en av de som hatar? I Yttrandefrihetens andra pod samtalar Jesper Bengtsson och Jenny Aschenbrenner med journalisten Helle Klein om yttrandefrihetens utmaningar i polariseringens tid.

I bioaktuella "Colette" spelar Hollywoodstjärnan Keira Knightly den franska författaren med samma namn - som ung. I Klassikern uppmärksammar vi ett av Colettes mest kända verk, romanen Chéri från 1920. Den franska författaren Colette, som föddes 1873, lade av sina förnamn och sin tids idé om det passande - och klev ut i den litterära parnassen med rak rygg. Hennes kända roman Chéri har både filmatiserats och iscensatts som teater - en klassiker från 1920 som Jenny Aschenbrenner har läst, i svensk översättning av Maria Björkman. Vi får även höra Claire Wikholm läsa ur Chéri från ett kulturradioprogram från 1993 och på slutet hörs bitar ur Dramatens iscensättning 1950.

I Klassikern uppmärksammar vi ett av Colettes mest kända verk, romanen Chéri från 1920. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den franska författaren Colette, som föddes 1873, lade av sina förnamn och sin tids idé om det passande - och klev ut i den litterära parnassen med rak rygg. Hennes kända roman Chéri har både filmatiserats och iscensatts som teater - en klassiker från 1920 som Jenny Aschenbrenner har läst, i svensk översättning av Maria Björkman. Vi får även höra Claire Wikholm läsa ur Chéri från ett kulturradioprogram från 1993 och på slutet hörs bitar ur Dramatens iscensättning 1950.

Dessutom: Fringe-mysteriet. I dagens program görr vi en filmanalys av Socialdemokraternas respektive Moderaternas valfilmer. Stefan Löfvén beställer en slang med sidovagn och berättar vad han vill ha mer av. Ulf Kristersson tråkar ut sin familj med politiksnack. Men vilken av dessa filmer är roligast, mest talande, mest sann? Vi frågar Hedvig Hagwall Bruckner, copywriter på PR-byrån King och lärare i reklamkommunikation. Dagens valfråga går till David Holm, jurist på Valmyndigheten. Testat fringe? Vi djupdyker i detta begrepp inom scenkonsten. Hur konstigt får det vara, hur kort får det vara, hur långt får det vara. Festivalerna avlöser varandra och vi vill vara med i loopen. Jenny Aschenbrenner som är teaterkritiker och sett det mesta kommer till studion, liksom Rebecka Pershagen som kan kalla sig ambassadör för fringe-formen. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Ulrika Lindqvist

Kerstin Ekman är lika folkkär som hyllad och respekterad som författare. Möt henne i ett stort porträtt med djuren, växterna och människan - allt som lever - som inramning. 1933 föddes hon, 1959 debuterade hon, 1978 blev hon som den tredje svenska kvinnan någonsin invald i den Svenska Akademinen. Kerstin Ekman har under decennier varit en egensinnig nödvändighet i det svenska litterära landskapet, lika folkkär som hyllad och respekterad, med den eviga spänningen mellan människan och resten av det levande på jorden som sitt stora tema. I romaner som Rövarna i Skuleskogen, Händelser vid vatten och trilogin Vargiskinnet, men också i sin senast essäbok Gubbas hage. Det handlar om växterna och djuren. Och det handlar om oss. Jenny Aschenbrenner har träffat Kerstin Ekman, i ett samtal helt fritt från akademiska skandaler.

I Metoo-rörelsens spår har pågår ett enormt uppror bland kvinnor i flera branscher. Men vad ska jag göra om jag får reda på att en kollega beter sig tveksamt? Räcker ett rykte eller måste jag ha sett något med egna ögon? Just nu hyllas humorgruppen Grotescos "sju mästerverk" som visas i Svt. Louise funderar på hur det senaste avsnittet om kvinnoförtrycket i humorbranschen ska uppfattas. Är det en brilliant feministisk uppgörelse med en unken bransch eller är det en förljugen skildring som bara ytterligare bekräftar förlegade maktstrukturer? Diskussion mellan kulturkritikerna Jenny Aschenbrenner och Gunilla Brodrej. Vi talar om artister som nyligen väckt debatt genom sina ställningstaganden, Morrissey som ifrågasatt berättelser om sexuella trakasserier och övergrepp och Nick Cave som fått kritik för beslutet att spela i Israel och antytt att kritikerna är för censur och tystandet av musiker. Och så har det blivit Moderaternas tur att berätta om sin valkampanj. Strategiansvarige Per Nilsson kommer till studion. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Helena Huhta

När Ferzana och Obeida gifter sig slår en bomb ner i deras hem i Aleppo. De flyr och hamnar i Filipstad. Där börjar en lång väntan. På personnumrets sista siffror och på den nya familjemedlemmen. I september 2015 kommer hundratals syriska flyktingar till bruksorten Filipstad i Värmland. Två av dem är Ferzana och Obeida från Aleppo. Filipstad är hårt präglad av nedlagda bruk och uppgivenhet, omgiven av gnistrande sjöar och djupa skogar.Nu står paret inför ett år av väntan. På de fyra sista siffror i personnumret som öppnar dörrarna till ett nytt liv, men också på det nya liv som fått fäste i Ferzanas mage.En kortdokumentär om väntan, hopp, oro och förmågan att skratta mitt i förtvivlan, av Jenny Aschenbrenner.

Trots bostadsbrist och skyhöga bostadspriser finns det områden i Stockholm där ingen velat bygga - för att de har för dåligt rykte. Men nu ska Stockholmsförorten Bredäng "byggas attraktivare". Vissa platser har för låg status. Men nu ska det ändras i stadsdelen Skärholmen. Där ska det byggas 4000 nya bostäder. Målet är att skapa social hållbarhet och bygga bort segregationen.Ett av områdena i stadsdelen där "vi" och "dom" ska mötas genom byggande och stadsplanering är Bredäng, ett av miljonprogrammens flaggskepp, en gång mönsterförort när det invigdes 1965, idag kallat för problemområde. Vår reporter Jenny Aschenbrenner åkte dit för att prata byggande, plats och status med stadsplanerare, en politiker och en poet.P1 Kultur

Den här veckan blir det inget Lundströms Bokradio. Programledaren själv, Marie Lundström ligger sjuk i influensan och har gjort så hela veckan. För första gången i programmets historia, blir det därför en inställd spelning. Men som Ulf Lundell en gång sa: en inställd spelning är också en spelning.För istället för Lundströms Bokradio får vi höra ett alldeles fantastisk program om ALMA-pristagaren Meg Rosoff, signerat vår kollega och vän Jenny Aschenbrenner. Mer information om det programmet hittar du HÄR (klicka på länken)Nästa vecka är Lundströms Bokradio tillbaks som vanligt igen - då ifrån Bokmässan i Göteborg. Är du själv på Bokmässan? Kom och säg hej, i så fall! Vi finns i Sveriges Radios monter B:08:40 mellan klockan 12-13 torsdag-lördag. Dessutom en traditionsenlig intervju med Leif GW Persson på lördag klockan 15.30.

Meg Rosoff skriver om tonåriga slacker-gudar, om krig som läker och en ung mans kamp mot ödet. Jenny Aschenbrenner har mött henne i London i ett samtal om tillvarons fransiga kanter. På en gnistrande prosa skriver hon om människans sökande efter mening och identitet i en besynnerlig och bisarr värld. lyder en mening ur ALMA-juryns nominering och Meg Rosoff intresserar sig just för det avvikande i det vanliga och skriver om unga som inte passar in på de förutbestämda platser i tillvaron som de tilldelats.För Meg Rosoff själv tog det nästan fem decennier innan hon accepterade att hon aldrig skulle kunna klara av att leva ett normalt och välanpassat liv. Ur de erfarenheten hämtar hon stoff till böcker som I begynnelsen var Bob om hur världen skapats och förvaltas av en slö och slapp tonårskille, och Så har jag det nu om en ångestfylld tonårstjej som finner sig själv mitt i ett brinnande krig.Jenny Aschenbrenner har träffat den amerikanska författaren i London, hennes hem sedan decennier tillbaka.

För läskigt, för sorgligt eller för omoraliskt? Vem ska bestämma vilken kultur våra barn får ta del av, och vad tycker barnen själva är för svart eller för svårt? När Suzanne Ostens skilsmässopjäs Medeas barn kom till Hallsberg hade ryktet om barn som grät och kissade på sig gått före, och i Kumla hade pjäsen stoppats av oroliga föräldrar. Hur skulle skolorna i Hallsberg göra? I Barnens Kultur möter du föräldrar och teaterfolk och hör hur de tänkte – och hör barnen berätta hur det var att se pjäsen. Göran Sommardal blickar bakåt och minns alla pekfinger som höjts mot kultur som inte är lämplig för barn. Jenny Aschenbrenner spanar in en filmtrend riktad till småbarn som handlar om att låta även sorgsna känslor finnas. Och så har det blivit Moderna Museets tur att testas av barnen i testpatrullen – hur väl fungerar deras barnaktiviteter?

Fylla-i-böcker med tusen detaljer, tagna från buddistiska mandalas eller västlig naturromantik, har blivit en försäljningssuccé. P1 Kultur utforskar vad som är grejen med målarböcker för vuxna. Fem av tio av de mest sålda böckerna på Amazon förra året var målarböcker för vuxna. Den allra mest kända boken i genren, Johanna Basfords "Den hemliga trädgården", sålde på bara två månader i tre miljoner exemplar.Det rör sig alltså om fylla-i-böcker med tusen detaljer, tagna från buddistiska mandalas eller västlig naturromantik, och de har blivit en våldsam stor del av bokförsäljningen. Vissa säger att de rent av räddar bokbranschen.Ett av de senaste stjärnskotten i genren är Siri Carlén, nytuexaminerad illustratör från konstfack som gör succé med sin bok En dag. P1 Kulturs reporter Jenny Aschenbrenner träffade henne som en start på ett utforskande om vad som är det stora med sådana här målarböcker. På vägen mötte hon även psykologen Jenny Jägerfeld och chefredaktören Jonas Nirfalk och förvandlade sina kollegor Nina Asarnoj och Katarina Wikars till testpersoner.

Den feministiska klassikern "I love Dick" finns nu på svenska. En brevroman om olycklig kärlek som även utforskar villkoren för kvinnligt skapande. Vi diskuterar romanen och intervjuar författaren. Författaren Chris Kraus använder sig i den av sina egna brev till en man som hon blev besatt av, något som upprörde många när den kom ut för första gången i USA 1997.P1 Kulturs reporter Jenny Aschenbrenner träffade Chris Kraus när hon gästade Stockholm. Hur känns det att prata om en bok hon skrev för nästan 20 år sen?Gäster i studion för att diskutera "I love Dick" med P1 Kulturs programledare Mona Masri är författarna, kritikerna och översättarna Kristoffer Folkhammar och Johanne Lykke Holm.Lyssna på hela torsdagens P1 Kultur med Mona Masri här

Nästa vecka delas ALMA-priset ut till en amerikan i London, Meg Rosoff. Hon debuterade som 46-åring och har gjort succé både bland unga och vuxna. Jenny Aschenbrenner har träffat henne. Så här lät det när Meg Rosoff intervjuades i P1 Kultur vid tillkännagivandetMeg Rosoff är född i Boston, Massachusetts 1956. Hon bor och verkar i London sedan många år. Nästa vecka tilldelas hon ALMA-priset, litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. Juryns motivering lyder:"Meg Rosoffs ungdomsböcker talar till både känsla och intellekt. På en gnistrande prosa skriver hon om människans sökande efter mening och identitet i en besynnerlig och bisarr värld. Hon lämnar aldrig läsaren oberörd. Ingen bok är den andra lik i detta modiga och humoristiska författarskap."Hon debuterade först som 46-åring med "Så har jag det nu" och sen dess gjort succé både bland unga och vuxna med sina egensinniga böcker om unga människor som försöker finna sig en plats i tillvaron.Jenny Aschenbrenner åkte till London för att träffa henne och började med att prata om juryns motivering, alldeles specifikt meningen ". På en gnistrande prosa skriver hon om människans sökande efter mening och identitet i en besynnerlig och bisarr värld."Att växa upp tar en livstid", menar Meg Rosoff. "Man måste lära sig förstå vad man vill och vad som är skillnaden mellan det och vad samhället vill att man ska vilja." Ett reportage av Jenny Aschenbrenner.

För läskigt, för sorgligt eller för omoraliskt? Vem ska bestämma vilken kultur våra barn får ta del av, och vad tycker barnen själva är för svart eller för svårt? När Suzanne Ostens skilsmässopjäs Medeas barn kom till Hallsberg hade ryktet om barn som grät och kissade på sig gått före, och i Kumla hade pjäsen stoppats av oroliga föräldrar. Hur skulle skolorna i Hallsberg göra? I Barnens Kultur möter du föräldrar och teaterfolk och hör hur de tänkte – och hör barnen berätta hur det var att se pjäsen. Göran Sommardal blickar bakåt och minns alla pekfinger som höjts mot kultur som inte är lämplig för barn. Jenny Aschenbrenner spanar in en filmtrend riktad till småbarn som handlar om att låta även sorgsna känslor finnas. Och så har det blivit Moderna Museets tur att testas av barnen i testpatrullen – hur väl fungerar deras barnaktiviteter?