Podcast appearances and mentions of martin hedberg

Konsekvenserna av klimatförändringarna ritar om kartan för försäkringsbranschen, och kanske framför allt för återförsäkringsbranschen. Här träffar Anders Lofthammar två intressanta profiler från Länsförsäkringar, naturskadesamordnare Martin Hedberg och chefen för internationell återförsäkring, Stefan Schneider.

Det är kaos på Boylston street i Boston. Strax före klockan tre på eftermiddagen den 15 april 2013 ligger människor blodiga, lemlästade och skriker av smärta. Folkfesten Boston Marathon har blivit till något helt annat. Folk som stod längs målrakan och hejade fram maratonlöparna försöker nu fly i panik. Men vissa kan inte längre springa. Den dramatiska jakten på bombmännen ska följas av en hel värld. Medverkande:Margareta Borring, deltagare i Boston Marathon 2013Carina Bergfeldt, då världsreporter på Aftonbladet (nu programledare på SVT)Inger Arenander, SR:s dåvarande WashingtonkorrespondentDavid Fridell, MarathongruppenEtt program av Martin Hedberg, 2022.

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Timme 1 * Läget i Afghanistan. Samtal med Ekots reporter Naila Saleem. * Vad har väst för ansvar för händelseutvecklingen i Afghanistan? Samtal med utrikesminister Ann Linde. * Hur kan talibanerna röra sig så snabbt? Samtal med överse Rickard Johansson, före detta insatschef i Afghanistan. * Blåstången hotad i Östersjön, vad kan vi lära? Reportage av Katarina Lind. * Samtal om IPCC:s klimatrapport med meteorologen och författaren Martin Hedberg. * Julia Child 109 år. Krönika av Katarina Barrling. * Paneldebatt med Adam Cwejman (GP), Annie Hellquist (Arbetaren) och Lina Stenberg (Aftonbladet). Timme 2 * Nedstängningarnas riktiga kostnad blottas när skolorna öppnas. Reportage av Cecilia Blomber.g * Vem är Gabor Maté? Reportage av Simon Moser. * Satir med Utkantssverige. * Är ordet rasism fortfarande användbart? Samtal med författaren Seher Yilmaz  som skrivit boken "Vad jag pratar om när jag pratar om rasism" * Gränslandet Danmark. Reportage av David Rasmusson, korrespondent. * Kåseri av Emil Jensen.

Den har kallats fotbollens död och det största hotet mot Allsvenskan. Villkorstrappan. Polisens kritiserade metod för att bekämpa bengaler och ordningsstörningar. I ett läge när allt annat pekade åt rätt håll på läktarna. Hur startade allt, varför sattes den in och varför blev motståndet så stort? Och nu ska Villkorstrappan försvinna, men vad betyder det egentligen? Vad kommer hända när publiken återvänder till fotbollen? En dokumentär av Martin Hedberg, 2021. Medverkande: Aage Radmann, forskare Malmö Universitet och idrottshögskolan i Oslo Anders Almgren, verksamhetsansvarig ENABLE Sverige Björn Eriksson, ordförande för Riksidrottsförbundet Mats Enquist, generalsekreterare Svensk Elitfotboll Oskar Månsson, reporter Fotboll Sthlm Sofia Bohlin, ordförande för Svenska fotbollssupporterunionen (SFSU) Göran Rickmer, evenemangs-/säkerhetsansvarig Hammarby fotboll James Montague, engelsk journalist och författare Fredrik Brokopp, polisinspektör Dennis Mårtensson, frilansjournalist och MFF-supporter Magnus Roglert, enhetschef för enheten för förvaltningsrätt på polismyndighetens rättsavdelning Stefan Hector, polismästare, chef för operativa enheten på NOA, Nationella operativa avdelningen. Ansvarig för idrottsfrågor operativt

Lyssna på avsnittet med Martin Hedberg, delta i frågetävling. --- Send in a voice message: https://anchor.fm/frank-sju00f6stru00f6m/message

Martin Hedberg pratar trumma och Motherlode bland annat. --- Send in a voice message: https://anchor.fm/frank-sju00f6stru00f6m/message

Inställt och uppskjutet. Tomma läktare och krisande klubbar. 2020 har varit ett annorlunda sportår. Men trots corona har året bjudit på häftiga höjdpunkter av världsklass. Gäster: Richard Henriksson och Malin Rimfors. Producent och reporter: Martin Hedberg. Producent och programledare: Cecilia Paulsson. Tekniker: Patrik Falck.

Inställt och uppskjutet. Tomma läktare och krisande klubbar. 2020 har varit ett annorlunda sportår. Men trots corona har året bjudit på häftiga höjdpunkter av världsklass. Gäster: Richard Henriksson och Malin Rimfors. Producent och reporter: Martin Hedberg. Producent och programledare: Cecilia Paulsson. Tekniker: Patrik Falck.

Unga tjejer blir ovetande utsatta för tvångsdopning. Snart är de östtyska damerna oslagbara i simtävlingarna. Men den hemliga, statligt beordrade dopningen medför att tjejernas kroppar förändras. Elvaåriga östtyska simmaren Catherine Menschner befinner sig mitt i den politiska kampen som pågår mellan öst- och västvärlden under kalla kriget, indragen i det största medicinska experimentet i idrottshistorien. Men det har hon själv ingen aning om. Cathrines simtränare tvingar henne och hennes lagkompisar att svälja tabletter varje träning och de måste göra det så att han ser. Det är vitaminer, svarar han om någon undrar vad de innehåller. I själva verket är det en form av anabola steroider. Snart dominerar de östtyska damerna i simtävlingarna, de vinner guld efter guld och de fastnar aldrig i dopingkontrollerna. Men deras mörka röster, kraftiga muskler och förändrade utseenden vittnar om att något är fel. Vissa av tjejernas kroppar kollapsar, vissa tvingas sluta simma och vissa börjar må psykiskt dåligt. Kommer de ansvariga att ställas till svars? I Skräckdopningen i Östtyskland får du höra vad som egentligen pågick innanför de östtyska simhallarnas dörrar. Medverkande: Catherine Menschner, som blev en del av dopningsprogrammet i Östtyskland under sin tid på simelitskolan i Dresden. Charlotta Seiler Brylla, professor i tyska vid Stockholms Universitet. Har forskat om den östtyska utlandspropagandan och skrivit boken Den beväpnade freden. Agneta Eriksson, svensk landslagsimmare 1979-1988. Lars-Eric Uneståhl, psykolog och mental tränare, bland annat för den svenska OS-truppen 1976. Arne Ljungqvist, dopningsjägare sedan 1973, bland mycket annat varit ordförande för internationella friidrottsförbundets medicinska kommitté och vice ordförande i Wada (World anti doping Agency). Steven Ungerleider, psykolog och författare till boken "Fausts gold" - Inside the east german doping machine. Har intervjuat chefsläkaren för den östtyska idrotten. Catherine Menschners röst på svenska är gjord av Kerstin Gandler. Även Dag Malmqvist och Erik Glaad har gjort röster i avsnittet. En dokumentär av: Martin Hedberg. Producent: Jon Jordås. År: 2020.

Den svenska sommarvädret må vara ostadigt och kallt såhär i början av juli, ändå fortsätter den globala uppvärmningen och utanför Sverige ser det annorlunda ut. Första kvartalet av 2020 är det näst varmaste som uppmätts hittills, och rapporter om nya temperaturrekord kommer tätt. Ett av de mest utsatta områdena just nu är den arktiska delen av Sibirien, som haft exceptionellt varmt i flera månader. Där har nu också stora bränder i skog och mark tagit fart, bränder som redan överträffar förra årets rekordnivåer i samma område. Vad är det som händer i Sibirien? Hur illa är det? Och varför tycks en del forskare ha en sorts hatkärlek till rekordrapporteringen i media? Medverkande: Michael Tjernström, professor i gränsskitsmeteorologi vid Stockholms universitet. Freja Vamborg, forskare vid den europeiska klimattjänsten Copernicus. Martin Hedberg, meteorolog och vetenskapskommunikatör samt författare till boken Extremt Väder. Programledare: Marie-Louise Kristola marie-louise.kristola@sverigesradio.se

Efter att ha pratat om extremväder med Martin Hedberg i förra avsnittet går vi vidare till ett annat område med stor påverkan på klimatet. Idag ska vi nämligen prata om jord (eller soil på engelska), alltså det som möjliggör produktionen av nästan allt vi stoppar i oss. Vi träffar Josef och Octavia från 59 Degreees Soil Biology som är experter på jord. Och eftersom de är från England och inte pratar svenska så blir det här avsnittet på engelska. Det är en del tekniska ord i avsnittet men jag har skrivit ner de jag tror kan vara lite utmanande och du hittar dem under avsnittsbeskrivningen. Målet med dagens avsnitt är att försöka skapa en grundläggande förståelse för både riskerna och möjligheterna med hur vi brukar vår jord. Visste du att den översta metern jord innehåller globalt sett två gånger mer koldioxid än hela atmosfären? Och det är också det jordskikt som brukas hårdast genom bland annat plöjning, bete, skogsbruk och dränering. Det finns en oerhörd potential i att bruka jorden rätt för att binda koldioxid och minska klimatpåverkan vilket vi pratar en hel del om idag. Jag hoppas du kommer gilla det här avsnittet även om det kanske kräver lite mer av dig som lyssnar. Tycker ni det här var spännande eller intressant vore jag supertacksam om du delar avsnittet och följ mig gärna på Instagram på @johannescullberg där du gärna kan komma med förslag på framtida avsnitt. Du kan läsa mer om vad Josef och Octavia och de andra gör på soilbiology.se och även köpa deras växt- och kompostprodukter som är helt fantastiska. Ordlista:Arboriculture - TrädodlingNematodes, arthropods, protozoa. – nematoder, artropoder och protozoer är mikroorganismer, dvs så små att de inte kan ses med blotta ögat.Monoculture – monokultur är när man bara odlar en enda gröda på ett områdeMicrobes, microbial communities - En mikroorganism eller mikrob är en organism som är så liten att den inte kan ses med blotta ögat.Top soil – det översta jordlagretCrop growth - Tillväxt av grödor.Microaggregates – Bakterier skapar mikroaggregat som är små beståndsdelar i jorden som sen binds genom svampar till större klumpar, makroaggregat som skapar strukturen i jorden. Tar man bort svampen släpps bakterierna fria och de äter upp det markbunda kolet. Då tappas förmågan för jorden att behålla vatten.Soil carbon – markbundet kol.Decidious trees - lövträdHumus - Humus eller humusämnen är organiskt material i olika nedbrytningsstadier, t.ex. löv och barr, nedfallna kvistar, döda insekter och markdjur och finns i den översta delen av de olika jordlagren.Biomimicry - Biomimetik är teknik som efterliknar förebilder i biologiskt liv i naturen. Kardborreband är ett exempel på en tillämpning som hämtat sin inspiration från växtriket (kardborren som fastnar i djurens päls), eller fåglars sätt att flyga för flygplan etc. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Efter att ha pratat om extremväder med Martin Hedberg i förra avsnittet går vi vidare till ett annat område med stor påverkan på klimatet. Idag ska vi nämligen prata om jord (eller soil på engelska), alltså det som möjliggör produktionen av nästan allt vi stoppar i oss. Vi träffar Josef och Octavia från 59 Degreees Soil Biology som är experter på jord. Och eftersom de är från England och inte pratar svenska så blir det här avsnittet på engelska. Det är en del tekniska ord i avsnittet men jag har skrivit ner de jag tror kan vara lite utmanande och du hittar dem under avsnittsbeskrivningen. Målet med dagens avsnitt är att försöka skapa en grundläggande förståelse för både riskerna och möjligheterna med hur vi brukar vår jord. Visste du att den översta metern jord innehåller globalt sett två gånger mer koldioxid än hela atmosfären? Och det är också det jordskikt som brukas hårdast genom bland annat plöjning, bete, skogsbruk och dränering. Det finns en oerhörd potential i att bruka jorden rätt för att binda koldioxid och minska klimatpåverkan vilket vi pratar en hel del om idag. Jag hoppas du kommer gilla det här avsnittet även om det kanske kräver lite mer av dig som lyssnar. Tycker ni det här var spännande eller intressant vore jag supertacksam om du delar avsnittet och följ mig gärna på instagram på @johannescullberg där du gärna kan komma med förslag på framtida avsnitt. Du kan läsa mer om vad Josef och Octavia och de andra gör på soilbiology.se och även köpa deras växt- och kompostprodukter som är helt fantastiska.Ordlista:Arboriculture - TrädodlingNematodes, arthropods, protozoa. – nematoder, artropoder och protozoer är mikroorganismer, dvs så små att de inte kan ses med blotta ögat.Monoculture – monokultur är när man bara odlar en enda gröda på ett områdeMicrobes, microbial communities - En mikroorganism eller mikrob är en organism som är så liten att den inte kan ses med blotta ögat.Top soil – det översta jordlagretCrop growth - Tillväxt av grödor.Microaggregates – Bakterier skapar mikroaggregat som är små beståndsdelar i jorden som sen binds genom svampar till större klumpar, makroaggregat som skapar strukturen i jorden. Tar man bort svampen släpps bakterierna fria och de äter upp det markbundna kolet. Då tappas förmågan för jorden att behålla vatten.Soil carbon – markbundet kol.Decidious trees - lövträdHumus: Humus eller humusämnen är organiskt material i olika nedbrytningsstadier, t.ex. löv och barr, nedfallna kvistar, döda insekter och markdjur och finns i den översta delen av de olika jordlagren.Biomimicry: Biomimetik är teknik som efterliknar förebilder i biologiskt liv i naturen. Kardborreband är ett exempel på en tillämpning som hämtat sin inspiration från växtriket (kardborren som fastnar i djurens päls), eller fåglars sätt att flyga för flygplan etc. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Med tanke på hur mycket vi pratar om klimatförändringar och global uppvärmning kan det vara klokt att lära sig mer om vad det faktiskt innebär och vad som är fakta och inte. Därför träffar jag Martin Hedberg som är meteorolog, väderentreprenör och klimatupplysare. Han har föreläst för 100-tusentals personer om väder och klimat och har nu senast kommit ut med boken Extremt Väder. I dagens samtal går vi igenom vad det innebär att vi lever i antroposen, dvs människans tidsålder där vi faktiskt påverkar klimat och väderförändringar. Vi pratar om vad det innebär när haven värms upp. Vi pratar om långsamma förändringar, Extremer och så kallade tipping elements och mycket mycket mer. Ni fattar. Det här är ett matnyttigt avsnitt för alla oss som inte har 100% koll på hur väder och klimat och människans påverkan hänger samman. Följ mig gärna där på @johannescullberg så kan ni också vara med och påverka vilka spännande avsnitt jag ska göra framöver. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Med tanke på hur mycket vi pratar om klimatförändringar och global uppvärmning kan det vara klokt att lära sig mer om vad det faktiskt innebär och vad som är fakta och inte. Därför träffar jag Martin Hedberg som är meteorolog, väderentreprenör och klimatupplysare. Han har föreläst för 100-tusentals personer om väder och klimat och har nu senast kommit ut med boken Extremt Väder. I dagens samtal går vi igenom vad det innebär att vi lever i antroposen, dvs människans tidsålder där vi faktiskt påverkar klimat och väderförändringar. Vi pratar om vad det innebär när haven värms upp. Vi pratar om långsamma förändringar, Extremer och så kallade tipping elements och mycket mycket mer. Ni fattar. Det här är ett matnyttigt avsnitt för alla oss som inte har 100% koll på hur väder och klimat och människans påverkan hänger samman. Följ mig gärna där på @johannescullberg så kan ni också vara med och påverka vilka spännande avsnitt jag ska göra framöver. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sverige var i chock efter mordet på utrikesminister Anna Lindh. Då åkte det svenska damlandslaget i fotboll till VM i USA - och fick ett helt land att jubla igen. Dokumentär av Martin Hedberg (2015) Medverkande: Mona Sahlin, Victoria Sandell Svensson och Marika Domanski Lyfors.

Sverige var i chock efter mordet på utrikesminister Anna Lindh. Då åkte det svenska damlandslaget i fotboll till VM i USA - och fick ett helt land att jubla igen. Dokumentär av Martin Hedberg (2015) Medverkande: Mona Sahlin, Victoria Sandell Svensson och Marika Domanski Lyfors.

Sverige var i chock efter mordet på utrikesminister Anna Lindh. Då åkte det svenska damlandslaget i fotboll till VM i USA - och fick ett helt land att jubla igen. Dokumentär av Martin Hedberg (2015) Medverkande: Mona Sahlin, Victoria Sandell Svensson och Marika Domanski Lyfors.

(Episode in Swedish) Riksteatern har satt upp pjäsen Polarfararna av Camilla Blomqvist. Tre forskare befinner sig på den öde arktiska isen för att göra vetenskapliga mätningar kopplade till plast och klimat. Sakta går det upp för dem att det som från början var vardag med små problem växer till en mycket speciell situation. I detta avsnitt samtalar jag, Martin Hedberg, och Marika Haeggman (Albaeco) med Marie Löf, miljövetare och ekotoxikolog vid Stockholms Universitet om plaster. Hur kan det komma sig att man hittar plaster i Arktis? Hur lång tid tar det att för naturen att bryta ner plaster? Varifrån kommer plasterna och vad skall vi göra åt problemen? Musik: Magnus Larsson. Marie tipsar om SIN List där man kan kolla kemiska föreningar. Det första avsnittet handlade om pjäsen i sig. Nästa avsnitt handlar om klimat. Podcastserien är ett samarbete mellan BeyondOneDegree och Albaeco vid Stockholms Universitet.

(Episode in Swedish) Riksteatern har satt upp pjäsen Polarfararna av Camilla Blomqvist. Tre forskare befinner sig på den öde arktiska isen för att göra vetenskapliga mätningar kopplade till plast och klimat. Sakta går det upp för dem att det som från början var vardag med små problem växer till en mycket speciell situation. I detta avsnitt samtalar jag, Martin Hedberg, och Marika Haeggman (Albaeco) med Marie Löf, miljövetare och ekotoxikolog vid Stockholms Universitet om plaster. Hur kan det komma sig att man hittar plaster i Arktis? Hur lång tid tar det att för naturen att bryta ner plaster? Varifrån kommer plasterna och vad skall vi göra åt problemen? Musik: Magnus Larsson. Marie tipsar om SIN List där man kan kolla kemiska föreningar. Det första avsnittet handlade om pjäsen i sig. Nästa avsnitt handlar om klimat. Podcastserien är ett samarbete mellan BeyondOneDegree och Albaeco vid Stockholms Universitet.

Riksteatern har satt upp pjäsen Polarfararna av Camilla Blomqvist. Tre forskare befinner sig på den öde arktiska isen för att göra vetenskapliga mätningar kopplade till plast och klimat. Sakta går det upp för dem att det som från början var vardag med små problem växer till en mycket speciell situation. I tre podavsnitt samtalar Marika Haeggman från Albaeco och jag, Martin Hedberg, kring pjäsen och några av de vetenskapliga frågorna som ligger till grund för att pjäsen sattes upp. Detta avsnitt handlar om konsten som uttryck för vetenskap. De två kommande podavsnitten handlar om plaster respektive klimat. Medverkande i detta podavsnitt: Åsa Johannisson, regissör, Måns Lagerlöf, (tidigare) teaterchef och Anna Lundberg verksamhetsutvecklare. Myra Neander och Anita Nyman, skådespelare. Musik: Magnus Larsson. Vi börjar med ett samtal kring vetenskap, konst och pjäsen. Vår temporära studio, i vad som under samtalet framkommer är ett "skitfult rum", på Riksteatern. Martin Hedberg, Åsa Johannisson, Måns Lagerlöf, Anna Lundberg och Marika Haeggman. Senare i avsnittet så går vi ner till repetitionslokalen och samtalar med två av skådespelarna, Anita och Myra. Regissör Åsa Johannisson samtalar med skådespelarna Anita Nyman och Myra Neander kring scenografimodellen. Pjäsen Polarfararna handlar om tre forskare som är ute på isen i Arktis för att ta prover av snö och is. De är metodiska och repetitiva i sina rörelser. De är ute på ett viktigt uppdrag. Expeditionen kostar resurser att genomföra och de upplever alla att de gör något stort och väsentligt för mänskligheten. Men de tar inga onödiga risker och de resonerar om hur Andrée-expeditionen misslyckades redan vid starten med sin luftballong när de skulle nå Nordpolen. Men strävan efter att få ännu lite mer data och minska risken för kontaminerade prover gör att de flyttar sig längre och längre ut från den trygga plats de startade vid. Det finns saker som tyder på att de kanske inte borde göra så, men man kan ju inte veta säkert. Och de har de mest avancerade tekniska hjälpmedlen som finns att få tag på för att navigera rätt. Andrées brevduvor känns avlägsna. Men snart ska det visa sig att människan är sårbar och ensam även i goretex-kläder och med satelliter i rymden. Eller kanske till och med ännu mer sårbar, vi faller från en högre höjd. Tillit till auktoriteter, naturvetenskapens landvinningar, personliga tillkortakommanden, ansvar, skuld, personligt risktagande, smutsiga pengar, rädsla, befrielse och insikter. Pjäsen berör många relationer, egenskaper och känslor. Ett genomgående tema är hur vi hanterar och fattar beslut under osäkerhet, när vi inte har tillräckligt med information, eller när den informationen vi har inte passar det rådande paradigmet eller vår uppfattning om hur världen ser ut och fungerar. I föreställningen påminner de tre skådespelarna, expeditionsledaren Anita Nyman, hennes kuvade medarbetare Malin Alm, och den spontana och lite oerfarna doktoranden Myra Neander, oss flera gånger om att pjäsen bara är på låtsas. Som för att lugna oss så att det inte är en dokumentär vi ser. Jag tänker att föreställningen är en berättelse med många bottnar, liknelser och metaforer som referenser till kultur och saker som faktiskt har hänt vid expeditioner i den bistra, vackra och oförlåtande miljön i Arktis. /Martin

Riksteatern har satt upp pjäsen Polarfararna av Camilla Blomqvist. Tre forskare befinner sig på den öde arktiska isen för att göra vetenskapliga mätningar kopplade till plast och klimat. Sakta går det upp för dem att det som från början var vardag med små problem växer till en mycket speciell situation. I tre podavsnitt samtalar Marika Haeggman från Albaeco och jag, Martin Hedberg, kring pjäsen och några av de vetenskapliga frågorna som ligger till grund för att pjäsen sattes upp. Detta avsnitt handlar om konsten som uttryck för vetenskap. De två kommande podavsnitten handlar om plaster respektive klimat. Medverkande i detta podavsnitt: Åsa Johannisson, regissör, Måns Lagerlöf, (tidigare) teaterchef och Anna Lundberg verksamhetsutvecklare. Myra Neander och Anita Nyman, skådespelare. Musik: Magnus Larsson. Vi börjar med ett samtal kring vetenskap, konst och pjäsen. Vår temporära studio, i vad som under samtalet framkommer är ett "skitfult rum", på Riksteatern. Martin Hedberg, Åsa Johannisson, Måns Lagerlöf, Anna Lundberg och Marika Haeggman. Senare i avsnittet så går vi ner till repetitionslokalen och samtalar med två av skådespelarna, Anita och Myra. Regissör Åsa Johannisson samtalar med skådespelarna Anita Nyman och Myra Neander kring scenografimodellen. Pjäsen Polarfararna handlar om tre forskare som är ute på isen i Arktis för att ta prover av snö och is. De är metodiska och repetitiva i sina rörelser. De är ute på ett viktigt uppdrag. Expeditionen kostar resurser att genomföra och de upplever alla att de gör något stort och väsentligt för mänskligheten. Men de tar inga onödiga risker och de resonerar om hur Andrée-expeditionen misslyckades redan vid starten med sin luftballong när de skulle nå Nordpolen. Men strävan efter att få ännu lite mer data och minska risken för kontaminerade prover gör att de flyttar sig längre och längre ut från den trygga plats de startade vid. Det finns saker som tyder på att de kanske inte borde göra så, men man kan ju inte veta säkert. Och de har de mest avancerade tekniska hjälpmedlen som finns att få tag på för att navigera rätt. Andrées brevduvor känns avlägsna. Men snart ska det visa sig att människan är sårbar och ensam även i goretex-kläder och med satelliter i rymden. Eller kanske till och med ännu mer sårbar, vi faller från en högre höjd. Tillit till auktoriteter, naturvetenskapens landvinningar, personliga tillkortakommanden, ansvar, skuld, personligt risktagande, smutsiga pengar, rädsla, befrielse och insikter. Pjäsen berör många relationer, egenskaper och känslor. Ett genomgående tema är hur vi hanterar och fattar beslut under osäkerhet, när vi inte har tillräckligt med information, eller när den informationen vi har inte passar det rådande paradigmet eller vår uppfattning om hur världen ser ut och fungerar. I föreställningen påminner de tre skådespelarna, expeditionsledaren Anita Nyman, hennes kuvade medarbetare Malin Alm, och den spontana och lite oerfarna doktoranden Myra Neander, oss flera gånger om att pjäsen bara är på låtsas. Som för att lugna oss så att det inte är en dokumentär vi ser. Jag tänker att föreställningen är en berättelse med många bottnar, liknelser och metaforer som referenser till kultur och saker som faktiskt har hänt vid expeditioner i den bistra, vackra och oförlåtande miljön i Arktis. /Martin

I Vancouver 2010 bestämde sig Johan Olsson för att sticka ifrån resten av fältet i skiathlon-loppet. Hans lagkamrater bromsade klungan för att öka luckan. Men till sist vann Marcus Hellner. Programledare: Alexander Lundholm. Gäster: Mats Fagerström, Isabell Gradin och Martin Hedberg. Detta avsnitt spelas in på Arlanda och i Pyeongchang. Och detta är det sista avsnittet för denna säsong! Men Radiosporten Dokumentär kommer tillbaka senare i vår!

Sverige tog inte en enda medalj på damsidan i vinter-OS under 70- och 80-talen. Sedan kom Pernilla Wiberg. Resten är historia. (Försnack 0-4 min, dokumentären 4-28 min, eftersnack 28-36 min) Pernilla Wiberg satte upp höga mål redan som liten. Hon skulle bli bäst i världen i någon sport, för då kunde inte ens hennes storasyster slå henne i den grenen. Hon valde alpint och förändrade den svenska idrotten för alltid med OS-guld och -silver och fyra VM-guld. Hör Pernilla Wiberg i en exklusiv intervju om vägen till hennes OS-framgångar under 90-talet och hur hon påverkat senare generationers idrottare. De svenska idrottskvinnorna har inför spelen i Pyeongchang tagit 25 medaljer i vinter-OS under 2000-talet, fler än herrarna. Att jämföras med noll och inga medaljer för de svenska damerna under 70 och 80-talen. Det finns till och med dom som kallar Pernilla Wiberg för den viktigaste kvinnan i svensk idrott genom tiderna. Det gör Åke Stolt, före detta sportkrönikör, som skrivit OS-boken Ringar av is. Dokumentär av Martin Hedberg. Programledare: Alexander Lundholm Gäst: Mats Dahlberg, Radiosportens alpina kommentator, som följde Pernilla Wibergs långa karriär. Efter en stroke i mars 2017 har han inte hörts i radio.

I poddens sextioandra avsnitt får du möta meteorologen Martin Hedberg (http://martinhedberg.se), som brinner för att förklara och inspirera, inom klimatområdet – alltifrån i skolor till hos Filip & Fredrik på tv och inom finansvärlden. Det blev ett intressant samtal om ohållbar tillväxt, varför vi har så svårt att förändra våra beteenden, om grejen med att ta cykeln till jobbet, om när vägen blir en del av reseupplevelsen, om tjusningen i kontraster, om poddsamtal och andra samtal och en hel massa annat. Här är en länk till mitt blogginlägg om beslutet att sluta flyga: https://drommenommalajord.wordpress.com/2018/01/05/mot-nya-klimatsmarta-hojder/

När orkanen Andrew drog över Florida år 1992 gick elva försäkringsbolag i konkurs. De hade helt enkelt inte råd att ersätta sina försäkringstagare vilket medförde stor ekonomisk skada för de som inte fick någon ersättning. Därför togs så kallade cat bonds, eller catastrophe bonds fram vars tanke är att erbjuda försäkringsbolag ett skydd som möjliggör för dem att betala ut ersättning till försäkringstagare. Till skillnad mot hur det kan låta så handlar katastrofobligationer alltså inte om att tjäna pengar på andras olycka utan ersätta det som försäkringsbolag inte kan göra själva. Martin Hedberg, metereolog, gästar Anna i studion och berättar om hur cat bonds fungerar. Dessutom diskuterar Anna och Martin framtidens investeringar ur ett hållbarhetsperspektiv.

Rob Hopkins tells us the story of how the Transition movement started and how he uses stories and innovations to paint possibilities and reposition the way we see ourselves in relation to nature and the future. Rob has created the world-wide network of positive engagement he imagined to himself a more than a decade ago. People rebuilding local agriculture and food production, localizing energy production, rethinking healthcare, buildings, waste management and more. Rob visited Sweden in October 2017. He was the keynote speaker at the annual meeting of the Swedish Transition Network, Omställningsnätverket, that took place in the town Växjö. After that he visited municipalities, universities, local entrepreneurs and transition initiatives in southern Sweden. Rob is very inspiring. He knows about the problems we faces, but even so he manages to feed people with hope through his thinking and storytelling. He challenge the world to bring innovation, to imagine a thriving future and to try out things you didn’t think was possible. Rob uses the water flowing through a forest as a metaphor for local economy. From a presentation in Örebro, Sweden. He does it by telling stories about what other people have achieved, and by using vivid metaphors. He compares money and economy with rain in a forest. And imagines the Queen throwing bricks through his window because she might get pissed when Rob introduced a local currency. Kevin Anderson once said: ”The largest obstacle is the human lack of imagination of what a better world would look like”. In Robs words that is: "What if?, Let’s try!" Punk had a big influence on Rob. The spirit of punk, if you don’t like the music on the radio, make your own. If you know 3 chords, form a band. And in his 20’s he got a book about permaculture, and that's where he started to question the way we use energy and grow food. And eventually out of that grew the Transition movement. This interview with Rob was recorded in Uppsala, October 10, 2017. /Martin Hedberg

Rob Hopkins tells us the story of how the Transition movement started and how he uses stories and innovations to paint possibilities and reposition the way we see ourselves in relation to nature and the future. Rob has created the world-wide network of positive engagement he imagined to himself a more than a decade ago. People rebuilding local agriculture and food production, localizing energy production, rethinking healthcare, buildings, waste management and more. Rob visited Sweden in October 2017. He was the keynote speaker at the annual meeting of the Swedish Transition Network, Omställningsnätverket, that took place in the town Växjö. After that he visited municipalities, universities, local entrepreneurs and transition initiatives in southern Sweden. Rob is very inspiring. He knows about the problems we faces, but even so he manages to feed people with hope through his thinking and storytelling. He challenge the world to bring innovation, to imagine a thriving future and to try out things you didn't think was possible. Rob uses the water flowing through a forest as a metaphor for local economy. From a presentation in Örebro, Sweden. He does it by telling stories about what other people have achieved, and by using vivid metaphors. He compares money and economy with rain in a forest. And imagines the Queen throwing bricks through his window because she might get pissed when Rob introduced a local currency. Kevin Anderson once said: ”The largest obstacle is the human lack of imagination of what a better world would look like”. In Robs words that is: "What if?, Let's try!" Punk had a big influence on Rob. The spirit of punk, if you don't like the music on the radio, make your own. If you know 3 chords, form a band. And in his 20's he got a book about permaculture, and that's where he started to question the way we use energy and grow food. And eventually out of that grew the Transition movement. This interview with Rob was recorded in Uppsala, October 10, 2017. /Martin Hedberg

This episode differs somewhat from the others, as it is mainly in Swedish. It’s a recording of a talk I had for Klimatsvaret, the Swedish branch of Citizens Climate Lobby. The talk was about Planetary radiation budget,

This episode differs somewhat from the others, as it is mainly in Swedish. It's a recording of a talk I had for Klimatsvaret, the Swedish branch of Citizens Climate Lobby. The talk was about Planetary radiation budget, our dependence upon the biosphere and moral in the form of equality and justice. But also briefly about Complex adaptive systems, innovations, leverage points, responsibility and feedbacks making systems resilient, or making them collapse. I conclude that we need more of storytelling, and we need to move from ”I have…”, to ”WE have…” or ”WE can…”., That is being more inclusive and transform not only individuals or some companies, but whole societies. After the recorded talk I give a brief introduction to CCL, Citizens Climate Lobby, how they work and their goal with the method Carbon Fee and Dividend. If you want to know more about them please visit citizensclimatelobby.org and the Swedish branch klimatsvaret.se. Feel no despair if you can't follow my Swedish in this episode, the next will be in english. /Martin

This episode differs somewhat from the others, as it is mainly in Swedish. It’s a recording of a talk I had for Klimatsvaret, the Swedish branch of Citizens Climate Lobby. The talk was about Planetary radiation budget, our dependence upon the biosphere and moral in the form of equality and justice. But also briefly about Complex adaptive systems, innovations, leverage points, responsibility and feedbacks making systems resilient, or making them collapse. I conclude that we need more of storytelling, and we need to move from ”I have…”, to ”WE have…” or ”WE can…”., That is being more inclusive and transform not only individuals or some companies, but whole societies. After the recorded talk I give a brief introduction to CCL, Citizens Climate Lobby, how they work and their goal with the method Carbon Fee and Dividend. If you want to know more about them please visit citizensclimatelobby.org and the Swedish branch klimatsvaret.se. Feel no despair if you can’t follow my Swedish in this episode, the next will be in english. /Martin

This episode differs somewhat from the others, as it is mainly in Swedish. It’s a recording of a talk I had for Klimatsvaret, the Swedish branch of Citizens Climate Lobby. The talk was about Planetary radiation budget,

This weeks episode is an interview with Will Steffen. He an Australian Earth system scientist and he knows a lot about things like the biosphere, glacial cycles, ocean acidification, fossil industry, geo-engineering, complex system, feedbacks, resilience and tipping points. One of the stories Steffen will share with you is the situation when Nobel prize winner Paul Crutzen invented the name and concept of The Anthropocene. Will was one of the scientists in the room as it happened in at a workshop in Mexico 2000. He will also describe the The Great Acceleration, another concept that was born with Will and his colleagues at IGBP. He shares his top three high-level tasks that we need to manage a lot better than we've done so far, Radiative balance, Human Equity and our connection to the Biosphere. We also talk about metaphors, energy, tipping points in nature as well as in the social-political system and the post-truth era in society. Conclusions... a lot. For instance tipping points. Both in nature, for exemplet with the Arctic ice melting and it's albedo feedback… But also the tipping points in renewable energy. We are so locked in to the view that the price of oil sets the price of all energy, consumption, travel, inflation and people worrying about their energy bills etc. But what happens if/when it is cheaper to build solar farms and put up solar panels on your roof-top than to dig up fossil carbon and build big infrastructure like coal fired power plants? That is a shift, not only in how we produce electricity, but in the way the price is set and who is to get the money. It is a shift of power, in many different ways. I also find the discussion about the feedbacks in system very interesting. You have feedbacks in all complex systems. They take different forms, for example the feedbacks from society to climate, the climate negotiations and the UNFCCC, trying to keep the climate system in a stable situation. And the resilience of the fossil industry threatening the resilience of both climate and civilisation as we know it (and hence of course also the fossil industry itself). I slso ask Will about his favourite metaphors, for example to describe complex systems, feedbacks etc. Martin Hedberg

This weeks episode is an interview with Will Steffen. He an Australian Earth system scientist and he knows a lot about things like the biosphere, glacial cycles, ocean acidification, fossil industry, geo-engineering, complex system, feedbacks, resilience and tipping points. One of the stories Steffen will share with you is the situation when Nobel prize winner Paul Crutzen invented the name and concept of The Anthropocene. Will was one of the scientists in the room as it happened in at a workshop in Mexico 2000. He will also describe the The Great Acceleration, another concept that was born with Will and his colleagues at IGBP. He shares his top three high-level tasks that we need to manage a lot better than we’ve done so far, Radiative balance, Human Equity and our connection to the Biosphere. We also talk about metaphors, energy, tipping points in nature as well as in the social-political system and the post-truth era in society. Conclusions... a lot. For instance tipping points. Both in nature, for exemplet with the Arctic ice melting and it’s albedo feedback… But also the tipping points in renewable energy. We are so locked in to the view that the price of oil sets the price of all energy, consumption, travel, inflation and people worrying about their energy bills etc. But what happens if/when it is cheaper to build solar farms and put up solar panels on your roof-top than to dig up fossil carbon and build big infrastructure like coal fired power plants? That is a shift, not only in how we produce electricity, but in the way the price is set and who is to get the money. It is a shift of power, in many different ways. I also find the discussion about the feedbacks in system very interesting. You have feedbacks in all complex systems. They take different forms, for example the feedbacks from society to climate, the climate negotiations and the UNFCCC, trying to keep the climate system in a stable situation. And the resilience of the fossil industry threatening the resilience of both climate and civilisation as we know it (and hence of course also the fossil industry itself). I slso ask Will about his favourite metaphors, for example to describe complex systems, feedbacks etc. Martin Hedberg

Varför är Smålandshockeyn så bra, så viktigt är första målet i slutspelsmatcher, superanalys inför semifinalerna - lag för lag och er åsikt om SHL-kvalet. Redaktör Martin Hedberg

Lyssna på intervjun med meterologen och klimatexperten Martin Hedberg, gjord av Karlbergsgymnasiets elever på Samhällsprogrammets medieinriktning. Den 28 januari 2016 gästade Martin Schibbye och Martin Hedberg Karlbergsgymnasiet på temadagen "Hållbar utveckling".

Radiosportens expert Anette Börjesson, Sportbladets Simon Bank och Expressens Thomas Pettersson om den svenska VM-insatsen och Pia Sundhages framtid. Dessutom OS-kvalfakta och lagkamraternas hyllning av Therese Sjögran som gjorde sin 214:e och sista landskamp på midsommardagen. Redaktör Martin Hedberg.

Det blev 1-1 mellan Sverige och Australien. Det innebär att Sverige kom trea i sin VM-grupp och får vänta ett dygn på att få veta om det blir fortsatt spel i VM. Hör Caroline Seger, Hedvig Lindahl och vår expert Anette Börjesson samt Expressens Emelie Ölander. Redaktör Martin Hedberg.

Vår expert Anette Börjesson om nycklarna till svensk seger, om Australiens styrkor och svagheter, Therese Sjögran om sitt bästa mästerskap hittills och sin kanske sista landskamp och så Lisa de Vannas syster. Redaktör Martin Hedberg.

Svenska ribbskottet, straffsituationen, intervjuer med Caroline Seger och Pia Sundhage, förutsättningarna inför sista omgången - så går Sverige vidare och reaktioner i press och sociala medier samt kort nigeriansk Sverigeanalys. Redaktör Martin Hedberg.

Så var matchen, så gick snacket. Redaktör Martin Hedberg

Magasin inför Sveriges premiär i fotbolls-VM mot Nigeria. Nycklarna till seger, så bra är Nigeria, Sveriges trendbrott i mästerskapspremiärer, Sveriges smala målskytte och Johanna Frisk tippar. Redaktör Martin Hedberg

Meteorologen Martin Hedberg reder ut hur väder hänger ihop med hållbarhet och vilka branscher som ligger i framkant gällande riskminimering. Vi pratar om hur börsen spekulerar på det extrema vädret och att det gör att samhället inte behöver ta hela kostnaden för klimatanpassning och återuppbyggnad vid katastrofer. Dessutom avslöjar han att digitaliseringen gör att väderprognoserna blir sämre och att svenska folket är mer intresserade av väder än någonsin. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Snart är det dags för SHL-kval. Passa på att lära känna de tre topplagen i Hockeyallsvenskan lite extra: Karlskrona, Västerås och Malmö, med hjälp av SR-reportrarna Oscar Anderberg, Johan Bengts och Gunnar Brink. L-G Jansson analyserar lagen och sammanför bottenlagen i SHL med topplagen i Hockeyallsvenskan i en het SHL-kvalranking. Redaktör Martin Hedberg.

I veckans avsnitt av Radiosportens Hockeypodd: LHC:s klubbdirektör Mike Helber delar ut en känga till övriga storklubbar i SHL - i jämställdhetens namn. Expert Kristofer Ottosson håller med, men tror att damhockeyn inte kommer va jämställd med herrhockeyn förrän tidigast om 50 år. De 1,5 meter större ytterzonerna har hittills gjort spelarna för bekväma, menar Ottosson. Vi snackar om hockeyallsvenskan, tävlar i "Vem är det som snackar?", Iskalla Fakta berör vikten av ett bra PP-spel och så avslutar vi med hockeyvisdomsord från Timrås trotjänare Per Hallin. Medverkande: Kristofer Ottosson, Magnus Wahlman och Martin Hedberg. Redaktör: Martin Sundelius.

I Radiosportens Hockey-VM-podd: 12 år efter OS-fiaskot mot vitryssland i Salt Lake City sågar Magnus Arvedson Tre Kronors coachning. Vi påminner oss (fast vi inte vill) om hur det lät då, 20 februari 2002, och spår hur det går nu, i VM-kvartsfinalen 2014. Expressens krönikör Mattias Ek gästar VM-podden och Tv4:s Leif Boork lyckas med det omöjliga. Dessutom listas Tre Kronors bästa spelare så här långt. Finländske hockeyjournalisten Christoffer Herberts varnar för Vitryssland. Redaktörer: Martin Hedberg och Martin Sundelius.

Hur är värdstaden, Vitrysslands huvudstad Minsk? Vi frågar Aftonbladets mångårige hockeykrönikör Mats Wennerholm som gästar VM-podden. Wennerholm och Radiosportens Magnus Wahlman ger sin syn på Pär Mårts. Är han Sveriges mest intelligente förbundskapten någonsin? Vi kollar läget med krisande Finland med hjälp av Hufvudstadsbladets Christoffer Herberts, som hyllar VM-stämningen i Vitryssland och ger en känga åt Sveriges och Finlands hockeyfans. Radiosportens hockeyreporter Lena Sundqvist listar Tre Kronors tre trevligaste spelare dessutom gratuleras Brynäs till ett lyckat nyförvärv. Medverkande: Mats Wennerholm, Magnus Wahlman, Magnus Arvedson, Lena Sundqvist, och Christoffer Herberts. Redaktörer: Martin Hedberg och Martin Sundelius.

I veckans avsnitt av Radiosportens Hockeypodd: Alla kvalserielag har fortsatt chans på spel i SHL med två omgångar kvar. Martin Hedberg reder ut hur tabelljumbon Västerås tar sig till den högsta serien. Örebro Hockey hyllas för en fint genomförd kvalserie, vi möter tränaren Kenta Johansson och ställer expert Kristofer Ottosson mot väggen för att han inte trodde på närkingarna inför kvalserien. Vita Hästen är på väg tillbaka i hockeyallsvenskan och L-G Jansson berättar om när han fick stryk av Sleipner med sitt Kenty. Vilken ishockeystad och arena gillar hockeyreporter Magnus Wahlman bäst? Och vilken arena är sämst att jobba i? Medverkande: L-G Jansson och Magnus Wahlman. Redaktör och programledare: Martin Sundelius.

L-G Jansson och Magnus Wahlman diskuterar Djurgårdens framfart, kvalseriehetta, den väldigt viktiga streckstriden i SHL och bråket i Riksseriens slutspel. Redaktör Martin Hedberg.

---BSK: Andreas Isaksson har skadeproblem och Johan Wiland hotar. Reportrar Andreas Matz och Martin Hedberg

---BSK: Mikael Lustig som spelade hela EM-kvalet riskerar att petas från den svenska EM-startelvan. Reportrar Andreas Matz och Martin Hedberg

Fotbolls-EM. Vi har pratat med Pär Hansson, Mikael Antonsson och Tobias Hysén om att sitta på bänken. Även förbundskapten Erik Hamrén hörs. Reportrar Andreas Matz och Martin Hedberg