POPULARITY
Vad tar en festivalbesökare med sig hem från ett klimatmedvetet arrangemang? Vetenskapsradion från klimatmöte i Göteborg där forskare möter evenemangsarrangörer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En musikfestival lockar besökare som reser till evenemanget liksom de som uppträder på scen. Resorna är en festivals största bekymmer för den arrangör som inte vill bidra till klimatutsläppen. Kan en festival som till exempel den pågående Way out West istället vara en förändrande kraft och i förlängningen minska de fossila utsläppen? I Göteborg träffas forskare och evenemangsarrangörer under två dagar. Medverkande: Leona Modigh Hofer och Teddie Undin, festivalbesökare.Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi, Stockholms universitet.Mattias Goldmann, medgrundare av 2030-sekretariatet.Martin Hultman, docent i teknik-, vetenskaps- och miljöstudier vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.Stefan Sundström, musiker.Reporter i Göteborg: Anna-Karin IvarssonProducent: Lars BroströmSkriv till oss! vet@sverigesradio.se
Hur kan vi inte ha gjort mer för att minska utsläppen? Trots över 30 år av kunskapspåfyllnad om människans påverkan på jordens temperatur fortsätter klimatutsläppen att öka globalt. 1988 bildades FN:s klimatpanel IPCC och två år senare kom forskarna med första utvärderingsrapporten - en sammanställning av klimatforskningen. 1992 var året då klimatkonventionen kom till, ett ramverk för åtgärder för att begränsa klimatförändringarna; Parisavtalet 2015 är en del av konventionen. FN:s första klimatmöte var 1995 i Berlin, följt av årliga "Conferences Of the Parties", konferenser mellan parterna, ”COP:ar" i olika värdländer. 90-talet startade med uppkavlade klimatärmar men vad hände sen?Mycket snack och lite verkstad medan utsläppen ökat och klimatförsenarna fått råda.1988 samlades forskare som svensken och klimatpionjären Bert Bolin och politiker som norska statsministern, tidigare miljöministern Gro Harlem Brundtland till möte i Toronto. Mötet slutade i en rekommendation att minska växthusgasutsläppen med 20 procent till 2005. Klotets reporter försöker hitta uppföljande journalistik om det missade målet 2005. Men hittar inget om att utsläppen istället hade ö k a t med över 25 procent till 2005. Vad gjorde makthavarna under de här åren av möten och missade utsläppsminskningsmål?Medverkande:Henning Rodhe, professor emeritus vid Stockholms universitet i kemisk meteorologi.Björn-Ola Linnér, professor vid Tema Klimatförändring, Linköpings universitet.George Monbiot, journalist, aktivist, kolumnist i The Guardian.Martin Hultman,docent i teknik-, vetenskaps- och miljöstudier vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.Mathias Fridahl, docent och klimatpolitikforskare vid Linköpings universitet.Litteratur som nämns i programmet:Sex grader - vår framtid på en varmare jord, av Mark Lynas, översatt av Stefan LindgrenClimate obstruction How denial, delay and inaction are heating the planet av Kristoffer Ekberg, Bernhard Forchtner, Martin Hultman, Kirsti M. JylhäSkriv till oss! vet@sverigesradio.seReporter: Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten
Vi står inför en klimatkris, men varför möter då miljörörelsen ändå så mycket hat? Det handlar delvis om identitet. Maskulinitetsrollen som går ut på att vara en köttätande, bensinbilskörande person som jobbar på ett stort företag. Men det handlar också om konspirationsteorier som oljeindustrin delvis är skyldig till, säger Martin Hultman som är docent i vetenskapsteknik och miljöstudier.Fördjupning: Lyssna på en längre intervju med Martin Hultman i avsnitt 92 av Vad Vi Vets podd "Perspektiv" som också finns i din poddapp. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Detta är ett kortare specialavsnitt som spelades in inför publik på Frihamnsdagarna i Göteborg den 25 augusti. Martin Hultman är docent i vetenskaps- teknik- och miljöstudier vid institutionen för Teknikens ekonomi och organisation på Chalmers i Göteborg. Här förklarar Martin varför vi inte agerar på klimatkrisen trots att vi har haft kunskapen i mer än 30 år. Det blir ett samtal om responsförnekelse, energihushållning och om Martins förslag till lösningar: Naturens rättigheter och ekologiska maskuliniteter.
Öppna Facebook eller Twitter eller TikTok och hitta ett förslag från miljörörelsen; Miljöpartiet, Naturskyddsföreningen, Grön Ungdom. Kolla sedan i kommentarsfältet och du kommer hitta en förbluffande mängd hålfulla, elaka och rent hatiska kommentarer. För att förstå bakgrunden till den här hatströmmen bjöd vi in Martin Hultman, docent i vetenskaps- teknik- och miljöstudier vid Chalmers i Göteborg. Han har bland annat studerat vad som driver klimatförnekare, om klassisk manlighet kan förenas med hållbarhet och vad det egentligen provocerar så mycket.Bokrekommendationer:Hatet: en bok om antifeminism - Maria Sveland. Skogslandet: en granskning - Lisa Röstlund. Granskogsfolk - hur naturen blev svenskarnas religion - David Thurfjell. Programledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.
On this episode of Knowing Animals, we talk to Dr Kadri Aavik. Kadri is an Associate Professor of Gender Studies in the School of Governance, Law and Society at Talinn University in Estonia, as well as a postdoc in the Department of Cultures at the University of Helsinki in Finland. We discuss her paper “Vegan Men: Towards Greater Care for (Non)human Others, Earth, and Self”, which appeared in Men, Masculinities, and Earth, a collection edited by Paul M. Pulé and Martin Hultman, and published by Palgrave Macmillan in 2021. This episode of Knowing Animals is brought to you by the Australasian Animal Studies Association and the Animal Publics book series from Sydney University Press.
Kunskapen om hur klimatet förändras är starkare än någonsin. I den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC slås fast att det otvetydigt är människans utsläpp av koldioxid och andra klimatgaser som är orsaken till att jordens medeltemperatur ökar. Samtidigt fortsätter spridningen av felaktiga teorier som ifrågasätter forskarnas slutsatser. Klimatförnekelse har de senaste åren letat sig in den politiska sfären i Sverige, och så kallat alternativa medier skriver sedan 2018 allt oftare om klimatet, enligt forskaren Martin Hultman på Chalmers. Runt sex procent av svenskarna förkastar klimatvetenskapens slutsatser och kan räknas som klimatförnekare, enligt en undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Varför är det så? Producent: Mona Hambraeus Reporter: Daniel Värjö Ljuddesign: Olof Sjöström Programledare: Niklas Zachrisson
CONTENT WARNING: Discussions of gendered and sexual violence throughout. This episode is hosted by Katherine Gwyther and Simeon Whiting. In this episode, we discuss Charlotte's recent paper about misogyny, the Hebrew Bible, and environment. Our resulting conversation covers everything from the texts themselves, the connections between women and land, and what this means for our current world and climate crisis. A bibliography of some of the material discussed can be found here: Adams, Carol J. The Sexual Politics of Meat: A Feminist-Vegetarian Critical Theory. New York: Continuum, 1990. Anshelm, Jonas, and Martin Hultman. ‘A Green Fatwā? Climate Change as a Threat to the Masculinity of Industrial Modernity'. International Journal for Masculinity Studies 9, no. 2 (2014): 84–96. https://doi.org/10.1080/18902138.2014.908627. Boonprasat Lewis, Nantawan, and Marie M. Fortune, eds. Remembering Conquest: Feminist/Womanist Perspectives on Religion, Colonization, and Sexual Violence. New York, USA: Routledge, 2012. Caputi, Jane. Call Your ‘Mutha': A Deliberately Dirty-Minded Manifesto for the Earth Mother in the Anthropocene. New York, USA: Oxford University Press, 2020 Connell, R. W., and James W. Messerschmidt. ‘Hegemonic Masculinity: Rethinking the Concept'. Gender and Society 19, no. 6 (2005): 829–59 Erin Marie Konsmo and A.M. Kahealani Pacheco. ‘Violence on the Land, Violence on Our Bodies: Building an Indigenous Response to Environmental Violence'. A Partnership of Women's Earth Alliance and Native Youth Sexual Health Network, 2016. http://landbodydefense.org/uploads/files/VLVBReportToolkit2016.pdf. Gaard, Greta. ‘Ecofeminism and Native American Cultures: Pushing the Limits of Cultural Imperialism?' In Ecofeminism: Women, Animals, Nature, 295–314. Philadelphia, USA: Temple University Press, 1993. Gudmarsdottir, Sigridur. ‘Rapes of Earth and Grapes of Wrath: Steinbeck, Ecofeminism and the Metaphor of Rape'. Feminist Theology 18, no. 2 (2010): 206–22. https://doi.org/10.1177/0966735009348665. Lerner, Gerda. The Creation of Patriarchy. New York, USA: Oxford University Press, 1986. Williams, Delores. ‘Sin, Nature, and Black Women's Bodies'. In Ecofeminism and the Sacred, edited by Carol J. Adams, 24–29. New York, USA: Continuum, 1993. Winter, David G., and Otto Rank. ‘Circulating Metaphors of Sexuality, Aggression, and Power: Otto Rank's Analysis of “Conquering Cities and ‘Conquering' Women”'. Political Psychology 31, no. 1 (2010): 1–19. Yee, Gale A. Poor Banished Children of Eve: Women as Evil in the Hebrew Bible. Minneapolis, USA: Fortress Press, 2003. To contact our guest, you can email charlotte.trombin@gmail.com, find her on Twitter @c_trombin or visit her website ctrombin.wordpress.com where readers can have a look at some of her papers and find links to her publications. Thanks for listening!
Vad har kvinnor och jämställdhet med klimatet att göra? Allt. Kvinnor oroar sig mest för klimatet, släpper ut minst, men drabbas först. Och värstMaria Soxbo och Emma Sundh nördar ner i frågan, tar hjälp av Martin Hultman som är docent i teknik-, vetenskaps- och miljöstudier vid Chalmers Universitet, och sitter inne på många svar kring varför världen ser ut som den gör. I Plan B-podden vill vi utforska hur livet 2.0 kan bli. Det göttiga livet efter omställningen, som håller sig inom planetens gränser och där normer och status bygger på helt andra värden än pengar, flashiga prylar och flotta yrkestitlar. Om vi fabriksåterställer världen och börjar om, vad ska vi då satsa på för att plan B-livet inte bara ska bli hållbart utan till och med bättre än det fossilstinkande plan A-livet?Avsnitt #6: Banbrytande bönor är uppdelat i två delar, av den enkla anspelningen att det fanns så mycket att säga på ämnet. Vi snackar Terminator-snubbar, influencers makt och ansvar, poserings-feminism och det faktum att vi skulle vara en bra bit mot lösningen av klimatkrisen om män bara gjorde som kvinnor ... Vi siar om framtiden och tar också upp influencers makt och ansvar. PODDARE Emma Sundh & Maria SoxboKONTAKT Mail, Facebook & Instagram.SAMARBETSPARTNER Diakonia, som jobbar med att göra skillnad för kvinnor världen om. Just nu har Diakonia en cykelkampanj – Trotsa cykelansiktet* – som handlar om flickors rörelsefrihet. Diakonia har startat cykelskolor, eftersom cykeln är den snabbaste vägen till jämställdhet! Vill du stödja deras arbete – skänk en slant via Diakonia.se. MUSIK Elias Åkesson (från Elias & the Wizzkids) Get bonus content on Patreon See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Vad har kvinnor och jämställdhet med klimatet att göra? Allt. Kvinnor oroar sig mest för klimatet, släpper ut minst, men drabbas först. Och värstMaria Soxbo och Emma Sundh nördar ner i frågan, tar hjälp av Martin Hultman som är docent i teknik-, vetenskaps- och miljöstudier vid Chalmers Universitet, och sitter inne på många svar kring varför världen ser ut som den gör. I Plan B-podden vill vi utforska hur livet 2.0 kan bli. Det göttiga livet efter omställningen, som håller sig inom planetens gränser och där normer och status bygger på helt andra värden än pengar, flashiga prylar och flotta yrkestitlar. Om vi fabriksåterställer världen och börjar om, vad ska vi då satsa på för att plan B-livet inte bara ska bli hållbart utan till och med bättre än det fossilstinkande plan A-livet?Avsnitt #6: Banbrytande bönor är uppdelat i två delar, av den enkla anspelningen att det fanns så mycket att säga på ämnet. Vi snackar Terminator-snubbar, influencers makt och ansvar, poserings-feminism och det faktum att vi skulle vara en bra bit mot lösningen av klimatkrisen om män bara gjorde som kvinnor ... Vi siar om framtiden och tar också upp influencers makt och ansvar. PODDARE Emma Sundh & Maria SoxboKONTAKT Mail, Facebook & Instagram.SAMARBETSPARTNER Diakonia, som jobbar med att göra skillnad för kvinnor världen om. Just nu har Diakonia en cykelkampanj – Trotsa cykelansiktet* – som handlar om flickors rörelsefrihet. Diakonia har startat cykelskolor, eftersom cykeln är den snabbaste vägen till jämställdhet! Vill du stödja deras arbete – skänk en slant via Diakonia.se. MUSIK Elias Åkesson (från Elias & the Wizzkids) Get bonus content on Patreon See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
I det här avsnittet av Klimatgap funderar vi över klimatförnekelse. Varför sprider vissa personer tvivel om klimatvetenskapliga resultat? När och hur uppstod organiserad klimatförnekelse? Gäst är Martin Hultman på Chalmers som leder ett internationellt forskningsnätverk om klimatförnekelse. Han berättar om provocerande samband mellan ideologisk klimatförnekelse, machokultur och högerextremism. Isak ifrågasätter om män inte bara kan skärpa sig. Martin berättar om sin egen resa för att ta klimatvetenskap på allvar.
Det pågår forskning som undersöker kopplingen maskulinitet och klimatförändringar. Flera forskare anser att vissa normer kan kopplas till klimatförnekelse. En majoritet av alla med klimatförnekande åsikter är män, har studier visat. De är bärare av vissa maskulina normer som visat sig skadliga för klimatet. Samtidigt finns tendenser som pekar på att allt fler män vill ändra på sina beteenden, för att bromsa pågående och kommande klimatförändringar. I programmet hörs Martin Hultman, docent i teknik-, vetenskaps och miljöstudier vid Chalmers, Kirsti Jylhä, psykologiforskare på Institutet för Framtidsstudier och Anders Börje Mischa, pensionär och kursdeltagare. Reporter Stefan Nordberg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
In this "Reflections" episode,Teri and Michael reflect back on episodes on the gendered impact of COVID-19: Episode 96: Laura Ramirez of Af3irm on decolonizing “sex work,” Episode 97: #SurvivorStories Series with “Carol” on parenting with an abuser during COVID-19, Episode 99: Martin Hultman on misogyny and masculinities on climate change denial, Episode 100: #SurvivorStories Series with Nicole Lee on domestic abuse with a disability, Episode 101: Nazir Afzal on COVID-19 or the coronavirus' impact on domestic violence, Episode 102: Jen Kamel on COVID-19's impact on pregnancy and reproductive rights, and Episode 108: Feminism in the Age of COVID-19 Conference on Domestic Violence. During our conversation, Michael and I touched upon the following resources in our conversation: The difference between the Equality or Nordic Model and the full decriminalization model of prostitution The connection between masculinity and refusal to wear masks or masks as condoms of the face The "incel" community and recognition of their increasing threat to women and the planet Sexism and misogyny manifesting in "victim-blaming" culture The growing danger posed by right-wing terrorism as our greatest threat Southern Poverty Law Center's assessment of right-wing extremism and Trump's minimization of this threat New research that shows it's better to remove domestic violence perpetrators than victims The sexual abuse allegations plaguing the "Super Smash Brothers" gaming community Laws that contributed to mass incarceration Rates of mass incarceration by race in the US versus the UK Coercive control as a recognized crime in the UK Our interview with Indra Lusero of the National Advocates for Pregnant Women and how pregnancy and pregnancy outcomes can be used against women Our interview with Bethany Johnson and Maggie Quinlan on the history and construction of motherhood --- Thanks for tuning in to the en(gender)ed podcast! Be sure to check out our en(gender)ed site and follow our blog on Medium. Join our feminist community of survivors, advocates and allies! Consider donating because your support is what makes this work sustainable. Please also connect with us on Twitter, Instagram and Facebook. Don't forget to subscribe to the show!
On this episode of the en(gender)ed podcast, our guest is Martin Hultman, Associate Professor in Science, Technology and Environmental Studies at the Department of Technology Management & Economics at Chalmers University in Sweden. Martin's research focuses on the influence of extremist views such as sexism and far-right nationalism on climate change denial. His latest book with Paul M. Pulé, Ecological Masculinities, chronicles the political landscape that has shaped the industrial breadwinner and eco-modern archetypes of masculinity, both fueled by misogyny, and their proposed ecological masculinity as a response that centers science, fact, and reason and a respect for nature. Our conversation with Martin will explore ways in which a response to addressing our climate crisis and, in particular, the COVID-19 coronavirus pandemic, will require that we, as a society, address how we socialize boys and men if we are to save ourselves and our planet from mutual and guaranteed destruction. During our conversation, Martin and I referenced the following resources and topics: The difference between the different archetypes of masculinity including "the industrial breadwinner," the "ecomodern male" and the "conservative white male effect" and its impact on climate change denial An explanation of "incels" or a type of masculinity and group of men who call themselves "involuntary celibate" How Martin's work fits into the "ecofeminism" conversation The work of environmental historians like Carolyn Merchant and her book, The Death of Nature The definition of "hegemonic masculinity" and its role in climate change denial Our interview with Laura Ramirez on prostitution and approaches to reduce or prevent harm that parallel our approach to fossil fuel emissions and climate change How female climate activists are often the target of verbal and physical attacks and threats The groundbreaking book, Silent Spring, by Rachel Carson and threats and attacks directed toward her after the book's publishing The influence of young climate activists like Greta Thunberg and the efforts to discredit and disempower her The relevance of Swedish laws on sexual consent and its impact on climate activism through the "rights of nature" movement --- Thanks for tuning in to the en(gender)ed podcast! Be sure to check out our en(gender)ed site and follow our blog on Medium. Join our feminist community of survivors, advocates and allies! Consider donating because your support is what makes this work sustainable. Please also connect with us on Twitter, Instagram and Facebook. Don't forget to subscribe to the show!
“Att inte flyga är att ha fel fokus i helhet - ska vi lösa klimatfrågan är det inte det vi ska rikta in oss på.” Är klimatdebatten för individfokuserad? Borde vi satsa allt på att flyga mindre eller är det andra insatser som ger mer effekt? Daniel Lindvall har tillsammans med Kjell Vowles och Martin Hultman skrivit boken Upphettning om hur väl demokratin står rustad för att klara klimatkrisen.
I veckan var FN:s klimattoppmöte och många tror nog att klimatfrågan verkligen tas på allvar. Men nu har det visat sig att vi tog klimathotet mer på allvar för 30 år sedan än idag. Martin Hultman är projektledare för "Varför tas inte klimatvetenskapen på allvar? Studier av klimatförnekelse" på Chalmers Tekniska Högskola. Martina ringer upp honom för att få höra mer om projektet.
Dr. Martin Hultman asks the question of why we are not acting on climate change when it has been on the global agenda for 30 years. In this talk, he presents his research on masculinity and climate change, highlighting both the rise and spread of alternative climate research and how risk taking among privileged groups in society affects the climate. 'My interest in this issue started when me and a colleague looked into the climate change debate in Sweden 2006-2009. What we saw there was the embryo of counter science organising around climate change denial arguments in Sweden. We found that a certain group of men with influential positions within industry and academia was spreading ideas of climate change denial from the U.S. where they had been prominent for a couple of years back. We were puzzled about the fact that this group was so homogenous.'
The Swedish Institute of International Affairs (UI) held a roundtable on climate change denialism, right-wing nationalism and gender with Annica Kronsell, Martin Hultman and Daniel Poohl. The political polarization on climate change thrives in the current wave of right-wing populism and “post-truth” politics. Climate change is not only a grave problem and a source of disagreements, but also a site and a stage where existing social cleavages, meanings, identities, and priorities are regularly being performed. In this context, climate change is linked to various other antipathies and agendas, well-known examples are politicization of climate science, a “post-truth” hostility to expertise; hostility to regulation and the political elite; a favoring of traditional masculine industries and labor; white supremacism and nationalism; and in the US: fears of other states' rise and of American decline; and opposition to “all things Obama”. This roundtable brings together academics and practitioners to explore the increased political polarization of climate change from a variety of perspectives. Speakers: Annica Kronsell, Professor at the School of Global Studies, University of Gothenburg Martin Hultman, Associate Professor in science-, technology- and environmental studies at the Department of Technology Management and Economic, Chalmers. Daniel Poohl, Editor-in-Chief and CEO, Expo Moderator: Gunilla Reischl, Senior Research Fellow and Head of the Global Politics and Security Programme, the Swedish Institute of International Affairs. We welcomed academics as well as NGOs, activists, policymakers and others with an interest in these questions to come and listen and participate in the discussion. The seminar is enabled by the financial support of SIDA through Forum Syd.
Maria Edström, Göteborgs universitet, har bjudit in Martin Hultman, Chalmers, för att samtala om mål 5: Jämställdhet, och mål 13: Bekämpa klimatförändringarna. Avsnittet är en samproduktion med Klimatpodden, inspelat inför publik på Universeum som en del av Vetenskapsfestivalen.
Maria Edström, Göteborgs universitet, har bjudit in Martin Hultman, Chalmers, för att samtala om mål 5: Jämställdhet, och mål 13: Bekämpa klimatförändringarna. Avsnittet är en samproduktion med Klimatpodden, inspelat inför publik på Universeum som en del av Vetenskapsfestivalen.
Det finns en liten men aktiv grupp debattörer som talar emot forskningen om klimatet. Vilka är de och varför vill de inte tro på det som en närmast enig forskarkår säger? Idag råder stor enighet bland världens klimatforskare om att världen blir varmare och att det kan orsaka stora globala problem inom en ganska snar framtid. Men trots det kan man på många bloggar och webbsidor läsa att det här inte stämmer. Även i Sverige finns en aktiv grupp så kallade "klimatskeptiker", ofta naturvetenskapligt bildade äldre män, som talar emot den etablerade forskningen. Varför gör de det? Peter Stilbs är pensionerad professor i fysikalisk kemi är en av "skeptikerna". Han anser att fakta om klimathotet ständigt överdrivs i media och att det finns de som tjänar på det. Samtidigt har miljöforskaren Martin Hultman sett att det finns en koppling mellan högernationalism och klimatförnekelse och psykologen Kirsti Jylhä ser ett samband mellan förnekandet och en viss personlighetstyp som ofta har konservativa attityder. Pär Holmgren, som är meteorolog, naturskadeexpert och föreläsare i klimatfrågor, säger att idag är "skeptikernas" argument sedan länge tillbakavisade av den seriösa forskningen. Tomas Lindblad vet@sverigesradio.se
Martin Hultman är docent i teknik-, vetenskaps och miljöstudier vid institutionen för Teknikens ekonomi och organisation på Chalmers. I mars sågs vi på hans rum på Chalmers för att prata om hur det kan komma sig att vi inte agerar i klimatfrågan trots att vi haft kunskapen i mer än 30 år? Det blev ett långt samtal om kllimatförnekelse, om vår oförmåga att diskutera samhällsutmaningarna i vardagen. Vad beror den på och vad kan vi göra för att komma till rätta med denna oförmåga? Vi pratade också om hur stort inflytande vi vanliga medborgare faktiskt har, inte minst när vi agerar tillsammans. Och så blir det några goda råd till den politiker som vill driva klimatfrågan i valet och efter valet.