Podcasts about sjukf

  • 19PODCASTS
  • 25EPISODES
  • 42mAVG DURATION
  • ?INFREQUENT EPISODES
  • Jan 24, 2025LATEST

POPULARITY

20172018201920202021202220232024


Best podcasts about sjukf

Latest podcast episodes about sjukf

Vi bygger landet
Sjukförsäkringen – bjälken som brast

Vi bygger landet

Play Episode Listen Later Jan 24, 2025 48:44


Den allmänna sjukförsäkringen som infördes 1955 blev en bärande bjälke i det svenska välfärdsbygget. Men numera har den så stora brister att den i bästa fall ger ett grundskydd, och i värsta fall kastar ut svårt sjuka människor i rännstenen och stämplar dem som ovärdiga. Det här är berättelsen om hur sjukförsäkringen byggdes upp och raserades.Programledare och manus: Kent Werne. Podden produceras av Straydog studios på uppdrag av LO, och i samarbete med Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.Medverkande i detta avsnitt: ekonomhistorikern och tidigare facklige välfärdsutredaren Kjell Rautio. Hans bok ”Vi är inte maskiner! – tankar om sjukförsäkringen och välfärdsstaten”, utgiven av Premiss, ligger också till grund för avsnittet. Andra källor: ”Svensk Historia 1920-1965”, utgiven av Norstedts, samt ”Sjuklön och sjukpenning : 1955 års sjukförsäkringsreform och sjuklönefrågan” av Per Gunnar Edelbalk (Socialhögskolan, Lunds universitet). Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Konspirationsteorier
Ett galet sjukförsäkringssystem? VD:mordet och Luigi Mangiones motiv

Konspirationsteorier

Play Episode Listen Later Jan 19, 2025 39:38


Den 4 december 2024 mördas Brian Thompson, vd för det amerikanska sjukförsäkringsbolaget United Healthcare. Bara timmar efter hans död exploderar sociala medier av vittnesmål från upprörda människor som nekats ersättning för livsnödvändiga behandlingar. Det dröjer inte länge innan en våg av konspirationsteorier sveper in – teorier om den misstänkte gärningsmannen och det möjliga motivet bakom dådet. Fem dagar senare grips Luigi Mangione, en 26-årig man med en masterexamen från ett prestigefyllt universitet. Är det här de förödande konsekvenserna av ett privatiserat sjukvårdssystem? Hur kommer det sig att en misstänkt mördare betraktas som en folkhjälte? Och varför svämmar nätet över av teorier om siffran 286 och kopplingar till brädspelet Monopol?Avsnittet finns reklamfritt på Patreon!Lyssna på vår nya true crime-podd Blodspår redan nu!Apple PodcasterSpotifyPodplayPodmePodbeanAmazon MusicCastboxKontakt:Viviann LeAida EngvallPatreon: https://www.patreon.com/KonspirationsteorierYoutube: https://www.youtube.com/watch?v=nBWwpY9_3Dc&t=1sInstagram: https://www.instagram.com/konspirationsteorier/       Konspirationsteorier - Eftersnack: https://m.facebook.com/groups/konspirationsteorierpodcast/      Facebook: https://m.facebook.com/konspirationsteorier/      Källor: https://docs.google.com/spreadsheets/d/1SZ1ovvNZXqqgf7md7NUJTZMIfDBSTeC4Ef857_dUIFc/edit?usp=sharingMail: konspirationsteorierpodcast@gmail.com Lyssna reklamfritt (f.r.o.m S16) på Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En Tyngre Podd!
88. Hur skapar vi ett sjukförsvar till sjukvården?

En Tyngre Podd!

Play Episode Listen Later Dec 16, 2024 43:03


I detta avsnitt gästas vi av Fredrik Söder, VD och drivkraft bakom en unik hälsoobligation, skapad tillsammans med SEB, Skandia och Region Stockholm. Fredrik berättar om hur denna finansieringslösning hjälper regionerna att investera i förebyggande vård och minska samhällskostnaderna. Trots goda resultat stöter projektet på hinder, och Fredrik delar sin syn på varför politiska beslutsfattare behöver våga tänka nytt för att skapa långsiktigt hållbar folkhälsa. 00:03:39 – Fredrik in Mange och Pischa är två populära coacher med helt olika bakgrunder men som sammanstrålar i en DUO som vill hjälpa människor mot en bättre hälsa och relation till sig själva. Podden kommer även gästas av personer som på ett eller annat sätt berörs av ämnet övervikt. Du som lyssnar på vår podd får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

SNS Kunskap
Utredningen om förändringar i sjukförsäkringens regelverk

SNS Kunskap

Play Episode Listen Later May 6, 2024 73:45


Är dagens sjukförsäkring ändamålsenlig? Regeringen har låtit särskilde utredare Per Johansson utvärdera de förändringar i sjukförsäkringens regelverk som genomfördes 2021–2022. Diskussion med bland andra Jessica Rosencrantz (M) och Anders Ygeman (S). Medverkande Eva-Lo Ighe, generaldirektör, Inspektionen för socialförsäkringen Pathric Hägglund, huvudsekreterare för Sjukförsäkringen i förändring, docent i nationalekonomi och verksam vid Skatteverket Per Johansson, särskild utredare för Sjukförsäkringen i förändring och professor i statistik vid Uppsala universitet Jessica Rosencrantz (M), ordförande i socialförsäkringsutskottet Anders Ygeman (S), talesperson för socialförsäkringsfrågor Seminariet modereras av Gabriella Chirico Willstedt, medlemschef och forskningsledare på SNS.

Pengar och Politik
12. Hellre sjukförsäkring än ättestupa

Pengar och Politik

Play Episode Listen Later Apr 10, 2024 45:54


Det finns synnerliga skäl att stärka inkomstbortfallsprincipen. Regeringen har aviserat att den går vidare med skarpare tidsgränser i både arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen. Men att diskutera socialförsäkringar är en djungel av begrepp. Vi vill gärna lyfta blicken lite och tillåta oss själva att vara lite ideologiska. Är inte ättestupan en rätt oattraktiv samhällsmodell?  Ett älskat inslag i podden gör även comeback. Vad säger 390 dig? Veckans siffra är tillbaka!

Starta pressarna med Daniel Suhonen
20. Åkessons svek mot de sjuka är cyniskt

Starta pressarna med Daniel Suhonen

Play Episode Listen Later Apr 4, 2024 79:41


Sjukförsäkringen har länge varit undermålig och i veckan presenterades regeringen förslag på ytterligare försämringar. Kommer SD svika sina vallöften och hävda att man fått till en kompromiss? Kjell Rautio, tidigare välfärdsutredare på både LO och TCO och aktuell med boken ”Vi är inte maskiner!” och Katalys egna sjukförsäkringsexpert Niklas Altermark, författare till bland annat ”Avslagsmaskinen”, diskuterar sjukvårdsförsäkringen tillsammans med programledare Daniel Suhonen. Medverkande: Kjell Rautio, Niklas Altermark & Daniel Suhonen

Historia.nu
Folkhemmet – metaforen som tog 50 år att slå igenom (nymixad repris)

Historia.nu

Play Episode Listen Later Mar 2, 2024 59:27


När den socialdemokratiske partiledaren Pär Albin Hansson använde begreppet folkhemmet i en riksdagsdebatt år 1928 för att beskriva det goda samhället utifrån bilden av en familj var han långt ifrån först att använda ordet. För att beskriva sin vision lånade Pär Albin Hansson begreppet från borgerliga politiker.Men det skulle dröja över 50 år från Pär Albin Hanssons folkhemstal tills det blev ett centralt politiskt begrepp i den svenska debatten. Folkhemmets fick sin betydelse först under 1980-talet när socialdemokraterna ville försvara välfärdsstaten när hela samhällsbygget börjat ifrågasättas under parollen systemskifte.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Nils Edling, professor i historia vid Stockholms universitet som in en rad artiklar diskuterat begreppet folkhemmet samt begreppet välfärdsstatens ursprung. Just nu arbetar han på en bok om begreppet Folkhemmet.Folkhemmet har blivit en kraftfull metafor för välfärdssamhället där jämlikhet och rättvisa råder. Men när välfärdspolitiken formulerades på 1930-talet nämndes folkhemmet knappt.Pär Albin Hansson (s) använde begreppet folkhemmet för att beskriva det goda samhället utifrån bilden av en familj var han långt ifrån först att använda ordet. Socialdemokraterna ville reformera samhället och Hansson lånade ett begrepp som tidigare används av borgliga politiker för att beskriva sin vision:”Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffas sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage, I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet. Tillämpat på det stora folk- och medborgarhemmet skulle detta betyda nedbrytandet av alla sociala och ekonomiska skrankor, som nu skilja medborgarna i privilegierade och tillbakasatta, i härskande och beroende, plundrare och plundrade.”, sade Per Albin Hansson i riksdagen.Men folkhemmet blev aldrig ett centralt begrepp under 1930-talet. Inte heller under rekordåren efter kriget användes folkhemmet i debatten. Folkhemmets fick sin betydelse först under 1980-talet när socialdemokraterna ville försvara välfärdsstaten när hela samhällsbygget börjat ifrågasättas under parollen systemskifte.Begreppet välfärdsstat har en gammal historia som började långt före den moderna välfärdsstatens första staplande steg under den tyska rikskanslern Otto von Bismarck som föreslog ett socialförsäkringssystem (Sozialgesetzgebung) redan 1878. Förslaget innehöll statlig olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring, försäkring mot invaliditet och åldersarmod, det vill säga en slags ålderspension för behövande. Sjukförsäkring kom också att införas 1883 och olycksfallsförsäkring 1884. År 1889 infördes obligatorisk ålderdoms- och invaliditetsförsäkring. Lyssna också på Sockenbarnets August Theodors livsresa i det moderna Sverige. Bild: Statsminister Per Albin Hansson. 1943 FOTOGRAF Carl Erik Sunesson, Miliseum, public domain.Läs mer: Varifrån kommer välfärdsstaten? Om ett modernt nyckelbegrepps långa historia av Nils Edling och Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ring P1 - 099-510 10
Chalmers, sjukförsäkringar, återvändandecenter

Ring P1 - 099-510 10

Play Episode Listen Later Nov 17, 2023 30:00


Ring P1 från Göteborg om bland annat högskolan Chalmers förbud mot politiska manifestationer, privata sjukförsäkringar och införandet av återvändandecenter. Programledare: Tomas Tengby, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Historia.nu
Folkhemmet – metaforen som tog 50 år att slå igenom

Historia.nu

Play Episode Listen Later Jul 28, 2021 60:20


När den socialdemokratiske partiledaren Pär Albin Hansson använde begreppet folkhemmet i en riksdagsdebatt år 1928 för att beskriva det goda samhället utifrån bilden av en familj var han långt ifrån först att använda ordet. För att beskriva sin vision lånade Pär Albin Hansson begreppet från borgerliga politiker.Men det skulle dröja över 50 år från Pär Albin Hanssons folkhemstal tills det blev ett centralt politiskt begrepp i den svenska debatten. Folkhemmets fick sin betydelse först under 1980-talet när socialdemokraterna ville försvara välfärdsstaten när hela samhällsbygget börjat ifrågasättas under parollen systemskifte.I avsnitt 165 samtalar programledare Urban Lindstedt med Nils Edling, professor i historia vid Stockholms universitet som in en rad artiklar diskuterat begreppet folkhemmet samt begreppet välfärdsstatens ursprung. Just nu arbetar han på en bok om begreppet Folkhemmet.Folkhemmet har blivit en kraftfull metafor för välfärdssamhället där jämlikhet och rättvisa råder. Men när välfärdspolitiken formulerades på 1930-talet nämndes folkhemmet knappt.Pär Albin Hansson (s) använde begreppet folkhemmet för att beskriva det goda samhället utifrån bilden av en familj var han långt ifrån först att använda ordet. Socialdemokraterna ville reformera samhället och Hansson lånade ett begrepp som tidigare används av borgliga politiker för att beskriva sin vision:”Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffas sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage, I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet. Tillämpat på det stora folk- och medborgarhemmet skulle detta betyda nedbrytandet av alla sociala och ekonomiska skrankor, som nu skilja medborgarna i privilegierade och tillbakasatta, i härskande och beroende, plundrare och plundrade.”, sade Per Albin Hansson i riksdagen.Men folkhemmet blev aldrig ett centralt begrepp under 1930-talet. Inte heller under rekordåren efter kriget användes folkhemmet i debatten. Folkhemmets fick sin betydelse först under 1980-talet när socialdemokraterna ville försvara välfärdsstaten när hela samhällsbygget börjat ifrågasättas under parollen systemskifte.Begreppet välfärdsstat har en gammal historia som började långt före den moderna välfärdsstatens första staplande steg under den tyska rikskanslern Otto von Bismarck som föreslog ett socialförsäkringssystem (Sozialgesetzgebung) redan 1878. Förslaget innehöll statlig olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring, försäkring mot invaliditet och åldersarmod, det vill säga en slags ålderspension för behövande. Sjukförsäkring kom också att införas 1883 och olycksfallsförsäkring 1884. År 1889 infördes obligatorisk ålderdoms- och invaliditetsförsäkring. Professor Nils Edling identifierar fyra olika och överlappande sätt som välfärdsstaten användes på före 1940-talet.Fyra välfärdsstater med olika innebörder och tidsinnehåll, olika riktning mot det förflutna, nutiden och framtiden. Dessa fyra är den paternalistiska, den reglerande, den sociala och den demokratiska välfärdsstaten.Lyssna också på Sockenbarnets August Theodors livsresa i det moderna Sverige. Bild: Statsminister Per Albin Hansson. 1943 FOTOGRAF Carl Erik Sunesson, Miliseum, public domain.Läs mer: Varifrån kommer välfärdsstaten? Om ett modernt nyckelbegrepps långa historia av Nils Edling och

Arbetsvärlden
Sjukförsäkringen måste förändras. Gäst: Niklas Altermark

Arbetsvärlden

Play Episode Listen Later Nov 6, 2020 46:56


Vi har inte en rättssäker sjukförsäkring idag, enligt statsvetaren Niklas Altermark som skrivit boken Avslagsmaskinen. Både regelverket och tillämpningen på Försäkringskassan måste ändras menar han. Avslag på sjukförsäkringar väcker allt större uppmärksamhet i samhällsdebatten. Samtidigt finns en utredning som väntar på att behandlas. Statsvetaren Niklas Altermark berättar i podden Arbete och fritid vad han funnit i sin populärvetenskapliga bok. Han har läst styrdokument och talat med sjuka personer såväl som handläggare på Försäkringskassan. Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO leder just nu en utredning kring en del av sjukförsäkringen och ser även han behov av förändringar. Arbetsvärldens chefredaktör Mikael Feldbaum leder samtalet.

niklas samtidigt m ste tco arbete avslag sjukf mikael feldbaum
Arena Tyckonomi
En trygg sjukförsäkring? Med: Åsa Plesner & Håkan Svärdman

Arena Tyckonomi

Play Episode Listen Later Jan 23, 2020 47:42


En ny utredning om sjukförsäkringen är på gång, som handlar om hur bred arbetsmarknad sjukskrivna ska prövas mot. Kommer den att göra det bättre? Det blir också ett samtal om varför arbetsgivarna inte tar sitt ansvar för rehabilitering, varför offentlig sektor är överrepresenterar bland sjukskrivningar och varför det finns en politisk vilja att hålla nere kostnaden för sjukförsäkringen. Med: Åsa Plesner, Tankesmedjan Balans och Håkan Svärdman, fackförbundet Forena Programledare: Elsa Persson

Ring P1 - 099-510 10
Zlatan, sjukförsäkringar, kärnkraft

Ring P1 - 099-510 10

Play Episode Listen Later Nov 27, 2019 29:49


Ring P1 från Luleå om bland annat att Zlatan Ibrahimovic blir delägare i Hammarby Fotboll, privata sjukförsäkringar och kärnkraft. Programledare: Tova Nilsson

Förvaltningspodden
Förvaltningspodden – Sjukförsäkringen

Förvaltningspodden

Play Episode Listen Later Feb 27, 2019 42:21


Förvaltningspodden, avsnitt 3: SjukförsäkringenVad var det som hände med sjukförsäkringen under 00-talet? Var det alliansen som genomförde nyliberala reformer, eller har det djupare rötter än så?Medverkande:Angelica BörjessonYlva Norén BretzerHenrik Sandgren

Förvaltningspodden
Förvaltningspodden – Sjukförsäkringen

Förvaltningspodden

Play Episode Listen Later Feb 27, 2019 42:21


Förvaltningspodden, avsnitt 3: SjukförsäkringenVad var det som hände med sjukförsäkringen under 00-talet? Var det alliansen som genomförde nyliberala reformer, eller har det djupare rötter än så?Medverkande:Angelica BörjessonYlva Norén BretzerHenrik Sandgren

Förvaltningspodden
Förvaltningspodden – Sjukförsäkringen

Förvaltningspodden

Play Episode Listen Later Feb 27, 2019 42:21


Förvaltningspodden, avsnitt 3: SjukförsäkringenVad var det som hände med sjukförsäkringen under 00-talet? Var det alliansen som genomförde nyliberala reformer, eller har det djupare rötter än så?Medverkande:Angelica BörjessonYlva Norén BretzerHenrik Sandgren

OFR-podden
Varför är den kollektivavtalade sjukförsäkringen underutnyttjad?

OFR-podden

Play Episode Listen Later Nov 5, 2018 21:07


Michel Normark, AFA Försäkring, och Louisa Hegardt, Akademikerförbundet SSR, intervjuas av Åsa Bjerkesjö, OFR, om den kollektivavtalade sjukförsäkringen och varför den är underutnyttjad.

varf r ssr ofr sjukf akademikerf
#ensakidag - en riktigt viktig sak varje morgon
197. När Simone Giertz får hjärntumör är Patreon hennes sjukförsäkring #ensakidag

#ensakidag - en riktigt viktig sak varje morgon

Play Episode Listen Later May 1, 2018 5:28


Gå till Patreon och signa upp, Simone är SÅÅÅÅ värd det. --- Send in a voice message: https://anchor.fm/ensakidag/message

Podcast – Podcast från den skånska (S)-scenen
Folkomröstning i Helsingborg (eller?), Pension- och Sjukförsäkringsuppgörelserna, Ola till Riksdagen

Podcast – Podcast från den skånska (S)-scenen

Play Episode Listen Later Dec 16, 2017


Avsnittsinnehåll:  Olle Möller och Ola Möller diskuterar Pensionsuppgörelsen och Sjukförsäkringsförslaget. Men också Olas strävan att komma till Riksdagen samt cirkusen i Helsingborg rörande en eventuell folkomröstning om Landborgsgaraget Lyssna på avsnittet (33.17)

USApodden
Avsnitt 86: Den väldigt, väldigt politiska sjukförsäkringsfrågan

USApodden

Play Episode Listen Later Jun 28, 2017 42:37


Sjukförsäkringsreform var inte fullt så enkelt som president Trump tänkt sig, Obama får kritik för info om rysk inblandning i USA-valet och Anders Ask reder ut hur man gör en John Hancock. Medverkande: Karin Henriksson, författare och journalist på SvD, Ginna Lindberg, utrikeschef på Ekot och Anders Ask, utrikesredaktör på Ekot. Programledare Sara Stenholm Producent Nina Benner

Lungcancerpodden
Sjukförsäkringen – Avsnitt 33

Lungcancerpodden

Play Episode Listen Later Mar 24, 2017 40:54


I detta avsnitt träffar vi Michael Boman från Försäkringskassan som är kunnig inom sjukförsäkringen. Vi pratar förstås om allt kring detta – och hur man t.ex. kan få behålla 80% av sjukpenningen efter 1 år – och vi pratar även vidare om vad Närståendepenning är, varför det är viktigt att känna till — och mycket … Fortsätt läsa Sjukförsäkringen – Avsnitt 33

forts sjukf
Kaliber
Företaget som försvann - Kaliber granskar Hjärta till Hjärta del 2

Kaliber

Play Episode Listen Later May 16, 2016 29:40


Ett socialt företag med alla papper i ordning eller brutna löften, svarta löner och sjukförsäkringar som inte finns? Vi fortsätter att söka svaren kring det hyllade biståndsprojektet i Rumänien. Linköping 23 april 2016. Biståndsorganisationen Hjärta till Hjärta firar 25-årsjubileum. På menyn potatisgratäng med exotisk planka och till kaffet musikunderhållning. Grundaren av Hjärta till Hjärta Sixten Widerstedt som utsetts till årets Linköpingsbo - dyker upp i festvimlet.  En fantastisk utveckling som vi tackar Gud för. Just nu är det romerna och tiggarna som engagerar oss. Det är ett rekordår. Över 6 miljoner kronor skänkte svenska folket i bistånd via Hjärta till hjärtas 2015. En dubblering på mindre än två år. Och mest uppmärksamhet har deras jobbprojekt med flätade korgar i Rumänien fått. I festlokalen ett bord uppställt med korgarna till försäljning. Korgarna är tillverkade av de som förut satt och tiggde. Nu kan de tack vare våra insatser istället stanna hemma i Rumänien säger ordförande för Hjärta till Hjärta, Jörgen Ljung. - Att vi lyckats med det. De tiggde i Linköping förut. Idag, eller nu är det lördag, tror jag det är 35 som flätar korgar. Nu ska vi sälja korgar här i Sverige.  Jag har köpt korgar. Jag tycker det är jätteviktigt! Så fattiga människor som man ger en chans till att skapa ett eget arbete. Det är många som kommit på Hjärta till Hjärtas stora fest. Volontärer, medlemmar, anställda i de fem secondhandbutikerna och enskilda givare. De får en sista fråga innan festen kan börja. Vad skulle det innebära om det Hjärta till Hjärta berättat i sina biståndskampanjer som fått så många svenskar att ge sitt bidrag inte stämde? Jag skulle sluta mitt jobb rakt av. Det är ett förtroende som inte får brytas på nått sätt.  Jag kan inte tänka i de banorna.  Men vi vet ju, vi ser ju hur de har lyckas.  Då är det så att man slutar att ge, det är bara så.   Hej, hej! 1, 2, 3, 4. De är många i Norrköping. De är tillbaka.   Jag blir förbannad att de har utlovat någonting som inte är sant. Kaliber kunde i förra veckan avslöja att flera hoppat av korgflätningsprojektet och är tillbaka i Sverige för att tigga. Vi kunde också berätta om de ersättningsnivåer som arbetarna får per korg. I Hjärta till Hjärtas butiker säljs de för 350 kr - av det får  korgarna strax över 30 kronor.Efter vår granskning skriver Hjärta till Hjärta på sin hemsida.Vi ser allvarligt på den kritik som framkommit i programmet och kommer att se över våra ersättningsnivåer till korgmakarna.  Men Hjärta till Hjärta säger att inga löften är brutna. Det man berättat om biståndsprojektet med korgflätarjobben i Rumänien är korrekt. Man har berättat sanningen för de svenska givarna. Men stämmer det? De avhoppade korgflätarna som är tillbaka i Sverige har mer saker att berätta.  Det här är andra delen i Kalibers granskning av Hjärta till Hjärtas jobbverksamhet i Rumänien. Florin är en av de som hoppat av korgflätarföretaget. Jag frågar honom om han fick något kontrakt när han började jobba.  No no.  Betalas det skatt?  - No. Samma svar ger Ion Greeru som också hoppat av.  Har han skrivit på några kontrakt?  Absolut no. Nej. I Rumänien är inte sjukvård för alla. Man måste ha en officiell inkomst eller själv betala en avgift för att få tillgång till allmän sjukvård. Anita Lilburn som var den som hjälpte Ion att komma i kontakt med Hjärta till Hjärta, hon går tillsammans med honom in på den rumänska motsvarigheten försäkringskassans hemsida för att se om Ion finns registrerad. Ion tar fram sitt ID-kort och Anita skriver personnumret i webbformuläret på myndighetens sida.   Persoana selectat nu este asigurat. Den här personen som ni har valt är inte försäkrad. Vad betyder det Ion och Florin berättar? Kanske har de ha tappat bort sina kontrakt? Glömt att de skrivit på?  Och kanske har de jobbat för kort tid för att synas i systemet? Jag letar fler som flätat korgar. Linköping  Alla är från Pauleasca. Med mig har jag har jag den reklamfolder som följer med varje korg. På bilden syns en man som bär en korg på axeln och ler in i kameran. Hans skratt blottar en saknad framtand. Samma bild pryder biståndsprojektets insamlingssida på nätet. Jag frågar runt om någon känner igen vem korgflätaren på bilden är.  Titta, det är min bror!Hans bror heter Vergil Geamanu och är inte i Rumänien för att fläta korgar. Inte heller är han anställd i Hjärta till Hjärtas sociala företag.  Nej han har inte gjort någon korg. Nej.  Så han har aldrig gjort en korg? No!   Brodern är i Spanien för att söka jobb. Han ringer upp.  Ja! Jag gör en intervju nu om dig. Jag har aldrig fått några pengar. Vergil blir inte glad när han får reda på att hans bild frontar hela korgprojektet. Han berättar att bilden måste ha tagits när Hjärta till Hjärta var i hans hemby Pauleasca. En man de kallar Ricardo brukar ha med sig fotograf när han kommer.  Jag bar en korg till hans bil. Vergil var ombedd att hjälpa till att bära en korg till hans bil. Då måste bilden ha tagits. Hjärta till Hjärtas huvudkontor mars 2016.  Biståndsansvarige Rickard Klerfors visar korgarna i secondhandbutiken. Jag frågar honom vem mannen som pryder omslaget på foldern som följer med korgarna är.  Det är en bild från Rumänien. En man som jobbar med det här och tillverkar korgar.  Vad heter han?  Oj där tappade jag.  Under bilden i foldern står: Tack för att du hjälper utsatta romer till en bättre framtid.  På baksidan av foldern uppmanas de som vill fortsätta stödja Hjärta till Hjärtas sociala företagande i Rumänien att sätta in pengar via bankgironummer eller Swish. Den som köper korgen kan läsa att den är tillverkad av anställda i ett socialt företag som Hjärta till Hjärta har startat tillsammans med en rumänsk stiftelse som heter FDES. De anställda får genom sin officiella inkomst del av sociala förmåner som sjukförsäkring och pensionsrättigheter står det.  Det ordnar vi för den här gruppen.  Många av era korgtillverkare de kanske deklarerar för första gången i år då? Ja visst absolut, det är precis så. När vi träffas i mars 2016 har företaget 25 anställda korgflätare berättar Rickard Klerfors. Men många i Rumänien står fortfarande utanför systemet eftersom de saknar en officiell inkomst.  Det är ett jätteproblem och där känner vi att det här med försörjningsinsatser att det är viktigt att det sker i den vita delen av ekonomin. Men så de andra berättelserna från de som hoppat av. Som säger att betalningen - var svart. Inga kontrakt och Ion som inte dyker upp i sjukförsäkringssystemet. Vi måste söka svaren på plats i Rumänien.  I didnt check Mr Klerfors name in any of this Bukarest april 2016. Den rumänska journalisten Stefan Mako hjälper mig att gå igenom företagsregister i jakt på namnet på det sociala företaget Hjärta till Hjärta har startat tillsammans med den rumänska stiftelsen. Det som står beskrivs i deras insamlingskampanjer som vänder sig till svenska givare. Vi skickar iväg ett antal frågor till myndigheter och register. I väntan på svar därifrån gör vi ett studiebesök. För vad innebär egentligen ett socialt företag? Och hur bedrivs företagande i Rumänien?   Welcome to Carewash, we care for cars and people.  My name is Rafael and Im happy working here. Rafael är 36 år gammal och har romsk bakgrund. Han har stått utanför systemet hela sitt liv berättar han. Nu putsar han det sista på en röd sportbil. Det här är hans första riktiga jobb. - Yes first time working. Rafael har tidigare nekats vård för sin hepatit C. Nu som anställd på biltvättfirman får han sjukförsäkringen som ger honom rätt till allmän sjukvård och han har påbörjat en behandling för sin allvarliga sjukdom.   Hepatit, men jag fick ingen vård..Hans lön är låg men med dricksen från kunderna klarar han sig. Han skulle gärna ha mer betalt säger han, men jobbet här har förändrat hans liv till det bättre.  Haha! Ja med mat och allt man behöver. The biggest responsibility is with the people that are working here. With the people you can not mess. Marian Ursan driver människorättsorganisationen Carusel som startade biltvätten. Socialt företagande är ingen särskild företagsform i Rumänien. De lyder under samma regler som vilket företag som helst. Den stora skillnaden är syftet säger han. Att hjälpa utsatta grupper långt från arbetsmarknaden till att bli inkluderade i systemet och få en lön som går att leva på.  Lets count together, 1, 2, 3, 4.  Företaget Carewash har 8 anställda. Marian plockar fram tre pärmar med årets aktuella bokföring, lönelistor och anställningskontrakt.  This is standard, we didnt exaggerate it. We are obliged by the legislation. And we have to keep this documents for many years. Det blir extra mycket pappersarbete eftersom flertalet av deras anställda inte har något bankkonto - de får betalningen kontant men måste signera ett kvitto vid varje utbetalning och får en kopia där summan på dragen skatt står angiven. Han bläddrar och visar en hel pärm med signerade kvitton och utdrag från skattemyndigheten.  So they check how much money they made and how much money we payed for them in terms of medical insurance. Marian Ursan har också visat de anställda hur de själva kan kontrollera att de fått sin sjukförsäkring. För på den rumänska försäkringskassans hemsida finns ett webbformulär. Journalisten Stefan Mako skriver in de åtta arbetarnas personnummer, ett och So Ive checked all the employees at the car wash and all have medical insurance according to their personal identity number.Vi fortsätter leta efter det sociala företaget hjärta till hjärta startat tillsammans med den rumänska stiftelsen FDES.  Hej, Jag söker Mr Valentin Preda.Jag låter Stefan Mako boka en intervju med ledaren för stiftelsen Valentin Preda. Han tar emot på sitt kontor i centrala Bukarest. Det han berättar ger oss en möjlig förklaring till varför vi inte hittar något företag.  De arbetar i en fristående form i sina egna hus, den legala formen är ett tjänsteavtal. Valentin Preda säger att stiftelsen betalar korgtillverkarna för varje färdigflätad korg. Något namn på företag nämner han inte någon gång under den över två timmar långa intervjun. Till skillnad från hjärta till hjärta talar han inte om anställningar utan kallar det en civiluppgörelse mellan varje korgtillverkare direkt med stiftelsen. Ett tjänsteavtal. Pengar får stiftelsen - från Hjärta till Hjärta i Sverige.  Jag har stöd från Sverige, med den infrastruktur som man fått för att  utveckla Jag har stöd av Hjärta till Hjärta säger han. Det är de som säljer korgarna i Sverige och samlar in pengar från svenska givare. För pengarna har han anställt tre som han kallar field officers som ska leta efter nya affärsmöjligheter i Rumänien för utsatta människor. Själv tar han inte ut någon lön säger han utan jobbar helt gratis.  Betalas skatt? Sjukförsäkring och allt sånt för korgmakarna? frågar Stefan Mako. Självklart försäkrar Valentin Preda. Skatt för personernas kontrakt? Självklart.Sjukförsäkring? Självklart!Pauleascadalen - Södra Rumänien i början av april 2016. Byarna här i dalen står inte utritade på kartan och gatorna har inga namn. Bilen kör fast i en större bäckfåra som är huvudgatan genom byarna. Vi backar upp igen. Kliver ur och fortsätter den sista biten till fots. Men vi har kommit rätt. För jag känner igen mig från bilder som Hjärta till Hjärta publicerat härifrån och använt sig av i sina insamlingskampanjer på nätet och i sociala medier.  Områdena här räknas som ett av de fattigaste i Europa och flera härifrån har varit i Sverige för att tigga. Snart hittar jag flera av korgflätarna, det är lördag men verksamheten är i full gång.  Han heter Nicolai och är i 50-årsåldern och sitter på marken och böjer och tvinnar tunna grenar till ännu en korg. Nicolai är van korgflätare - i 14 år har han kunnat hantverket säger han. Mest tid tar det att göra korgbotten, sen flätar han sig uppåt visar han.  Du flätar två och två och tar dig uppåt.Han är stolt över sitt arbete säger han. I byn finns bara en som är bättre och han sitter 10 meter bort. Han pekar mot sin son Mádalin - han är 24 år gammal och en bra dag kan han fläta en perfekt korg under två timmar.Jag visar Nicolai bilden från Hjärta till Hjärtas second handbutik i Linköping på min telefon. I staplarna av korgar kan han peka ut flera som han och sonen tillverkat.   Ja ja. Där! Har de kontrakt?  Nej.  Jag frågar sonen Mádalin samma sak.  They promised me a job. Did he sign any contract? No.Vad heter företaget som han jobbar för?  Jag vet inte.Några hus längre bort jobbar en man över 70 år - som berättar samma sak.- Hur kan vi veta? Vi har ju ingenting, vi skrev inte under några kontrakt. De får material varannan vecka, levererar korgarna till ett uppsamlingsställe och får betalt per korg. Men inga anställningskontrakt eller några former av skatteinbetalningar har de sett till eller fått signera.   Man sa att man skulle ge oss försäkring. Nicolai och hans son Mádalin har varit med sen starten. Det kan jag få bekräftat från bilder på uppstartsmötet i februari 2015. Då lät det så bra säger Nicolai. Men så blev det inte menar han.Vad lovade de? Allt, allt, allt!Han har framfört sin kritik direkt till Hjärta till Hjärta säger han, utan resultat.  De gav oss jobb och vi skulle bli lurade, de gav oss jobb men inte till det här priset.Några kilometer bort träffar vi Ions fru Sabina.  Does she have contract?  Vi har ingenting. Först började min man men nu har jag tagit över.Den där sjukförsäkringen som ger henne rätt till sjukvård skulle hon verkligen behöva nu säger hon. För hon har ljumskbråck och skulle behöva träffa en läkare kanske också opereras. Jag får tillåtelse att fotografera av hennes ID och kan på nätet kontrollera att hon liksom hennes man inte finns inkluderad i sjukförsäkringssystemet. Men på Hjärta till Hjärtas hemsida står ju att arbetarna är sjukförsäkrade säger jag.  Nej, jag har inget sånt. Kaliber har intervjuat nio korgflätare i biståndsprojektet. Ingen av de säger sig ha sett något kontrakt och ingen vet vad företaget de jobbar för heter. Det de berättar går rakt emot vad biståndsorganisationen Hjärta till Hjärta skriver om i sina insamlingskampanjer som vill få svenskar att skänka pengar. Tillbaka i Linköping: Ska jag stänga här?  Ja det kan du göra. Jag återvänder till biståndsansvarige på Hjärta till Hjärta Rickard Klerfors. Kan han visa oss några dokument eller andra bevis som ger svar på vad som är sant i den här historien. Klerfors medger att det delvis står fel på deras kampanjsidor och i den folder som följer med varje korg. Hjärta till Hjärta och stiftelsen startade aldrig något nytt socialt företag som det står. - Det var kanske olyckligt formulerat. Det är ju ett företag i den sociala ekonomi men just nu bedrivs det i den här stiftelsen namn. Varför skrev ni då i sådana fall att ni hade startat? Ja då skulle man skriva att vi har startat en verksamhet inom den sociala ekonomin om man ska vara riktigt korrekt. Rickard Klerfors beklagar den felaktiga beskrivningen i deras kampanjmaterial men i sak är inget förändrat säger han. Han har själv varit med och gjort upplägget och stiftelsen som man har samarbetsavtal med har bedrivit verksamheten - som ett företag. Vi har 25 individuella anställningsavtal som är underskrivna av de här personerna. Var finns de kopiorna på kontrakten med underskrifter? De har självklart varje person som arbetar fått en kopia och en hos arbetsgivaren. Jag visar biståndsansvarige Rickard Klerfors vad vi har hittat i vår granskning. Att de nio arbetare vi intervjuat har berättat samma sak. De har inte skrivit under eller sett något anställningskontrakt, säger de. Det kan jag inte svara på, säger Rickard KlerforsKan nio person tappat bort sina kontrakt?  Jag vet inte varför man säger att man inte har ett officiellt kontrakt. Rickard Klerfors besöker flera gånger om året Bukarest och har sett alla papper och allt har skötts korrekt säger han.  Kontrakt, skatt, sjukförsäkring, pension, glasklart och det finns. Jag måste bara skriva några rader till Rumäninen så kan jag få ett exempel på de kontraktet för var och en. För det är vi skyldiga att ha. Klockan är halv tre på eftermiddagen och Rickard Klerfors ringer upp stiftelsen FDES företrädare.  Då tar vi inte alla. Det får va ett exempel, så man kan se lydelsen i ett av de här. Hallå, hur är läget? Jag skulle vilja få en kopia på e-mail. Bra! Vi hörs. Det är precis påväg att bli påsk i Rumänien. Den här ledaren för organisationen, som också är företagare och entreprenör, han sitter nu ensam på sitt kontor och de andra har fått ledigt för att förbereda påsken och han vet då inte var hans sekreterare och alla anställda håller alla de här papperna.  Jag frågar om vi kan få se något form av papper till att börja med. Kanske kan de skicka själva tomma kontraktet som de använder när korgtillverkare nyanställs. Dokumentet borde vara flitigt använt - för på ett halvår skriver Hjärta till Hjärta att de i biståndsprojektet gått från att 6 till 25 anställda. Rickard Klerfors ringer upp igen.  Ett kontrakt utan namn bra, hejdå. Han skickar det till mig men nu var han på möte så nu har han lämnat kontoret. Men även om det är på gång att bli påskledigt så ska han tillbaka dit och jobba färdigt så under kvällen kommer jag få hur ett sådant här anställningsavtal ser ut, utan några uppgifter, en oifylld blankett. Men är det inte en brist att ni inte har några former av papper?  Nej, den här frågan hade du kunnat ställt till mig när du bad om att vi skulle mötas igen då hade jag alltihop här. Jag tar fram alltihop här. Alla papper kommer efter Rumänska påsken? När är den? Den är nu. På tisdag är man igång ingen. Jag tar fram alla de här dokumenten. Inga problem. Högsta ansvarig på Hjärta till Hjärta Anders Holmefur har kommit in på Rickard Klerfors kontor. Han välkomnar Kalibers granskning.  För oss är det nu prioriterat att ge dig den här information. för vi har inget att dölja. Fem dagar senare. Den 3 maj 2016 ska vi få se dokumenten. Allmänhet, givare, intresserade människor av de här frågorna ska kunna få en insyn i hur det här bedrivs. Absolut. Ingenting att dölja, absolut. Tvärtom. Tisdag eftermiddag den 3 maj ringer Rickard Klerfors upp.   Vi kan inte ta hela den diskussionen en gång till. Men beskedet nu är att det inte kommer komma några papper alls idag eller? Nej för det har varit för kort tid och det förklarade jag för dig. Ha en trevlig dag och du får höra av dig via email. Jag kan inte prata längre.Kommer de här papperna komma?  Tack så mycket, hej då. Förra året slog Hjärta till Hjärta nytt insamlingsrekord. 6 miljoner kronor skänkte svenska folket. Mest ökning i givandet kommer till det Hjärta till Hjärta kallar Team roma där korgprojektet ingår.  En av de som skänker pengar regelbundet är statsminister Stefan Löfven. Det berättar han för Expressen under våren 2016. Varje människa får göra precis som man känner själv. Jag har valt att skänka regelbundet till organisationen Hjärta till hjärta. Och den av regeringen tillsatta nationella samordnaren för utsatta EU-migranter Martin Valfridsson har skrivit flera facebookinlägg som gör reklam för korgförsäljningen och projektet. Valfridsson var också med på plats i Rumänien när hela projektet drog igång. Något som står beskrivet i den slutrapport som lämnades till regeringen i februari i år. Han vill inte medverka i det här programmet. I vår granskning av biståndsprojektet med de flätade korgarna har vi under två månader undersökt om löftena Hjärtat till Hjärta ger stämmer. Vi har hört berättelser om svartjobb, ett nystartat företag som inte existerar och anställda utan kontrakt . I två veckor försöker vi få Hjärta till Hjärta att visa oss något dokument som motbevisar arbetarnas berättelser. På mejl skriver Rickard Klerfors att de inte kan visa något på grund av sekretess och tidsfrist. Sedan vi sände första delen av vår granskning för en vecka sedan har vi återvänt till Pauleasca i Rumänien. Arbetare berättar för oss att samma dag vi sände, alltså i måndags, så var företrädare för Hjärta till Hjärtas projekt tillbaka i byn och delade ut kontrakt.  Nu har vi det. Jag har kontraktet i huset.  Ok. Kan jag titta på det? Ja.Vi får se flera anställningskontrakt men samtliga saknar registreringsnummer och stämplar som enligt myndigheterna krävs för att de ska vara giltiga. De är utfärdade den 22 april 2016 det vill säga drygt två veckor tidigare. Ersättningen per korg - är samma som innan. 15 lei - strax över 30 kronor. Längst ner på kontraktet stämpel från Stiftelsen FDES - Hjärta till Hjärtas samarbetspartner i Rumänien. Vem som signerat går inte att tyda.Vi har frågor kvar att ställa till Hjärta till hjärta; har de de svenskar som skänkt pengar och köpt korgarna fått korrekt information om vad de har bidragit till? Har de betalat svarta löner till arbetarna i biståndsprojektet?Vi har framfört kritiken som framkommer i programmet till stiftelsen FDES i Rumänien. Ledaren Valentin Preda tillbakavisar alla uppgifter vi har tagit fram. Han vill inte ställa upp på någon bandad intervju men framför i sms och på mejl att hela korgprojektet skötts enligt rumänsk lag och de har inte gjort någonting fel eller olagligt.Vi gör ett sista försök att få svar från Hjärta till Hjärta och ringer verksamhetsansvarige Anders Holmefur.  Jag återkommer imorgon. Hej då.  Efter det får jag ett sms. Anders Holmefur skriver:"Vi har inget mer att säga nu. Vi har under så många timmar ägnat uppmärksamhet åt dina frågor. Finns det ytterligare kritik och allvarliga anklagelser så får vi återkomma i den form som vi själva väljer."Reporter: Magnus Arvidson Produktionsbolaget FiltÖvriga reportrar: Nana Håkansson, Stefan Mako och Maria Turdén P4 Östergötland  Producent: Andreas LindahlKontakt: kaliber@sverigesradio.se

Ekots lördagsintervju
Ann-Marie Begler, hur få ner sjuktalen?

Ekots lördagsintervju

Play Episode Listen Later May 14, 2016 57:00


Sjukförsäkringen har varit hett omdebatterad dom senaste tio åren. Både sjuktalen och kostnaderna ökar. 2008 införde Alliansregeringen en bortre tidsgräns för hur länge man kunde få sjukpenning. Den gränsen togs bort i februari i år. Samtidigt har Försäkringskassan fått regeringens uppdrag att få ner dom skenande sjuktalen. Hur ska det gå till?Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler intervjuas i Ekots Lördagsintervju 14 maj kl. 13.00.

samtidigt ner ekots begler sjukf ekots l ann marie begler
Kaliber
Anställd - men bara ibland

Kaliber

Play Episode Listen Later Jan 15, 2012 29:49


Kaliber kan berätta om de visstidsanställda, en grupp som ger en helt ny bild av den berömda svenska välfärden. Vi har träffat tre personer som på olika sätt har drabbats av att arbetsmarknad och trygghetssystem inte längre passar ihop. I tre program ska vi berätta om villkoren för dem som inte har ett fast jobb. Vi kommer att visa hur trygghetssystemen inte har hängt med när arbetsmarknaden har förändrats och hur enskilda människor drabbas, inte för att de inte har ett jobb, utan för att de inte har ett fast jobb. Del 1 - Om de visstidsanställda och priset de får betala De är arbetsmarknadens stötdämpare. När både kommuner och företag vill vara så flexibla det bara går, är inte längre de fasta jobben lika dominerande. Projektanställningar, inhopp, vikariat, frilansjobb med F-skatt, bemanningsbolag, egenanställningar, det kommer ständigt nya sätt att flytta risken från arbetsgivaren till arbetstagare, till de "Osäkert anställda", de som gör jobbet utan att få tryggheten. Soile Savelius går ingenstans utan sin mobiltelefon, inte ens på toaletten. Hon säger att den är hennes bästa vän, samtidigt som hon hatar den. I dag har telefonen varit väldigt tyst, säger hon. – Telefonen ligger på toalettsitsen när jag duschar. Jag har den på högsta volym på natten så att jag vaknar av den i fall något kommer på morgonen. Då vaknar jag. Hon är timvikarie i Västerås kommun, arbetar med det som heter dygnet runt-patrullen och med vuxna människor med hjärnskador. Hon är vår tids daglönare. Varje gång ett arbetspass blir ledigt får Soile ett sms, som hon måste svara snabbt på för att få arbetspasset, för hon är inte den enda som får samma sms, utan en av flera personer som vill ha passet lika gärna som hon själv. Det är en tävling, den som snabbast hinner svara på sms:et, vinner. – Ja, ibland har jag varit jättesnabb, tycker jag. Suttit med telefonen i handen och så knappar jag in “ja” och sedan ser jag efter vad det är för ett jobb. Så får jag inget svar tillbaka att jag blivit bokad. Då har någon varit snabbare än mig, garanterat. Vi ska strax komma tillbaka till Soile Savelius, men var började egentligen historien om det trygga Sverige, där våra gemensamma försäkringar skulle fånga oss om vi föll? Den svenska välfärden Den svenska modellen som länge skapade stolthet hemma och väckte beundran utomlands handlade till stor del om arbetsmarknaden. Under många decennier i 1900-talets mitt skapade tillväxt, arbetsfred och lagstiftning en trygg och rimligt stor kaka åt stora delar av befolkningen. Industrisamhället byggdes med tiden upp kring den fasta anställningen och avtalen mellan fack och arbetsgivare. På 1970-talet kom förkortningar som LAS och MBL, lagar som stärkte de anställdas rättigheter. Men så förändrades samhället och därmed de anställdas situation. Med den djupa ekonomiska krisen på 1990-talet bröts den fasta anställningens dominans. Inte bara ökade arbetslösheten till tidigare knappt sedda nivåer. Dessutom var det allt fler som inte fick fasta jobb. De som fick nöja sig med tillfälliga anställningar ökade, från en av tio till mer än var sjunde. En ökning som sedan dess har bestått genom skiftande konjunkturer. – Det verkar vara så att under lågkonjunktur ökar det varje gång och när det är högkonjunktur så sjunker det lite tillbaka, men aldrig tillbaka till samma nivå som det har varit tidigare, säger Irene Wennemo. Irene Wennemo är huvudsekreterare i socialförsäkringsutredningen, som bland annat ser över hur trygghetssystemen fungerar vid sjukdomar och arbetslöshet. – Så det verkar vara en successiv uppgång, men det går lite stegvis. Det är klart att det kan vara så att vi är på väg och kommer att ha fler tillfälliga anställningar, att det är maktförskjutningar på arbetsmarknaden och så vidare som har lett fram till det här. De som drabbas hårdast är de yngre. Där är de osäkra anställningarna flest, under de senaste åren har en femtedel av de anställda mellan 25 och 34 år varit visstidsanställda. Då är inte ens de som mer eller mindre frivilligt jobbar via en egen firma medräknade. Irene Wennemo är en nyckelperson för att lösa ett problem som växt men som inte fått särskilt mycket uppmärksamhet. Hon har sin bakgrund i LO, men har fått uppdraget i socialförsäkringsutredningen av den borgerliga regeringen. – Det är en ökad rörlighet på arbetsmarknaden, men man kan se att för medelålders så är det ingen skillnad från tidigare, de byter jobb lika ofta som förr och det är ingen dramatisk förändring. Utan den stora förändringen är under etableringsfasen i arbetslivet. Förr var den ganska kort, man slutade skolan och sedan gick det rätt snabbt tills man hade sitt första fasta jobb. Nu har vi en mycket mer utdragen process, det kan ta fem, tio år då man håller på att etablera sig i arbetslivet. Och det handlar inte bara om unga utan i minst lika hög grad om de som flyttar till Sverige från andra länder, som också har den här utdragna etableringsprocessen. Under den perioden så kombinerar man ofta tillfällig anställning med arbetslöshetsperioder, med studier under perioder, eller att man jobbar utomlands under någon period. "Jag måste sitta här med telefonen och vänta"  Vi sitter i Soile Savelius vardagsrum i den lilla tvåan strax utanför Västerås centrum. TV4:s nyhetsmorgon står på i bakgrunden och på soffbordet brinner en kandelaber. Soile Savelius är 48 år. Hon har haft fasta jobb förr. Men när hon för några år sedan vågade ta språnget och säga upp sig för att studera till kriminalvårdare, hittade hon aldrig tillbaka. När hon insåg att utbildningen inte var något för henne stod hon plötsligt utan jobb, nu fanns det inga fasta jobb att få, hon blev timvikarie. Det var ett och ett halvt år sedan. – När man har fast jobb, då kan man vara lugn som person, man får sin lön varje månad, man har sitt schema klart och jag kan planera efter schemat vad jag ska göra på min lediga tid. Som det är nu, jag kan inte planera ett skit rent ut sagt. När vi träffar Soile Savelius strax före jul har hon inte en ledig och avslappnande jul att se fram emot,  nu gäller det att ta chansen att jobba så mycket som möjligt när andra är lediga för att få ihop pengar. – Jag jobbar varje helg t ex i december. Jag har barn i Umeå , jag har mina syskon här och syskonbarn, jag kan inte fira jul med dem. Jag har mina vänner i Stockholm, jag kan inte åka till de på helgerna när de är lediga. Jag måste sitta här med telefonen i handen och vänta. Inga pengar vid sjukskrivning De visstidsanställda har inte bara en osäker framtid på jobbet utan missgynnas också av stela trygghetssystem. Den fasta anställningen är fortfarande nyckeln till full trygghet, den visstidsanställde betalar lika mycket skatt och sociala avgifter men riskerar att gå lottlös när tryggheten som bäst behövs. En arbetad vecka eller en intjänad krona för den fast anställde är mer värd än för den visstidsanställde.   – För de som har fast jobb fungerar regelverken bra, men just för de här som inte har det är det lite för mycket lotteri över om man har ett försäkringsskydd eller inte, säger Irene Wennemo, huvudsekreterare i socialförsäkringsutredningen. Det är väldigt lätt, faktiskt, att göra lite fel som gör att man tappar det försäkringsskydd som är väldigt viktigt om något dramatiskt händer. Det är klart att så länge man är frisk och har lätt att få jobb så är inte det något stort problem. Men när man blir allvarligt sjuk eller får barn, eller blir långvarigt arbetslös, då kan små missgrepp eller otur få väldigt dramatiska effekter. Det här har Shideh Nikzad märkt in på bara skinnet. – Efter tre månader fick jag ett brev från Försäkringskassan om att jag inte får fortsätta få sjukpenning eftersom jag inte är fastanställd. Det spelade ingen roll att min läkare skrev brev till dem en eller två gånger. Vi har överklagat men vi fick ingen sjukpenning. Om en fast anställd bryter foten är det självklart att man får vara hemma och bli frisk. Sjukförsäkring är en grundläggande rättighet. Men om man som Shideh Nikzad är timvikarie och skadar foten på jobbet, då riskerar man att bli ruinerad och tvingas att ta lån för att bli frisk igen. Shideh Nikzad lever fortfarande med sviterna av vad som hände i hemtjänsten i Karlstad, där hon arbetat nästan åtta år som timvikarie, när olyckan var framme. – Som timvikarie måste man ställa upp för att få de här timmarna och det gjorde jag i många år. Hon tog alla pass hon kunde för att som ensamstående mamma försörja sina barn, ofta jobbade hon mer än sina fast heltidsanställda kolleger. – Då trivdes jag med jobbet, med att jobba med människor, med mina kolleger, med chefen också, det hade gått jättebra. Alla var nöjda. Allt var bra, tills jag skadade foten. Hon vred till foten på väg mellan två vårdtagare. Då märktes skillnaden mellan vikarien och den fastanställde. – Då var det en jättejobbig tid för mig och då försökte jag låna pengar och skulden som jag har den är enorm. Och den måste jag betala tillbaka. Det är fel att man blir behandlad på det viset! Får man fråga hur mycket du har lånat? – Jag har lånat nästan 30 000 kronor. Då har jag krediter kvar. Shideh Nikzad opererades och sjukskrevs i sju månader, det gav ärr både på foten och i hennes ekonomi. Efter fyra månader drogs hennes sjukpenning in. Andra regler vid fast anställning Det har varit en ständig debatt om Försäkringskassans regler de senaste åren, men det speciella med fall som Shideh Nikzads är att anställningsformen visar sig spela en så avgörande roll. Trots att Shideh Nikzad gick med foten i en särskild stödjande stövel och ständigt behövde värktabletter, ansåg Försäkringskassan att hon skulle söka nya jobb, kontorsjobb hon kunde klara även med en dålig fot. – Hon sa till mig att söka kontorsjobb. Då sa jag “de här tipsen som du ger mig, om det var en nära eller kära till dig, skulle du då ge samma tips?” “Vi pratar inte om mina nära och kära”, sa hon “Vi pratar om dig och du ska söka det här jobbet”. Jag vet inte hur jag ska beskriva det, jag grät den här dagen och jag kände på mig att alla dörrar stängs framför mina ögon. De här krockarna mellan en förändrad arbetsmarknad och de stela trygghetssystemen gäller inte bara sjukförsäkringen. Kaliber har pratat med forskare, fackliga representanter, ekonomer, anställda och arbetsgivare. Vi har tagit fram statistik, läst rapporter från intresseorganisationer och forskare, och fram träder en bild: På punkt efter punkt missgynnas den visstidsanställde. Det gäller exempelvis sjukförsäkringar, turordningsregler, A-kassa och dessutom sådant som styrs av kollektivavtal som omställningsförsäkringar, avtalspensioner och föräldralön. Vi ska titta närmare på flera av de här exemplen, men först tillbaka till Shideh Nikzad i Karlstad. Hade hon varit fast anställd när hon skadade sin fot hade hon fått sjukpenning nästan dubbelt så lång tid, sex månader, innan sjukpenningen drogs in. Då hade hon klarat sjukskrivningstiden utan lån och kunnat rädda familjens ekonomi. Det märks att minnet fortfarande plågar henne. – Ärligt talat, jag mådde inte alls bra, jag mår fortfarande inte bra. Psykiskt mår man dåligt, jag kunde inte försörja mina barn, jag kunde inte vara den mamma de ville ha, man vill göra så mycket för sina barn. Min son skulle ta studenten precis 2009 och jag kunde inte göra som alla mammor kanske önskar sig för sina barn. Då mådde jag jättedåligt. Då kände jag mig besviken. Då kände jag mig lite arg. Just sjukförsäkringen är erkänt problematisk för dem som inte har en fast anställning.   I Västerås har Soile Savelius börjat fundera på den här saken. – Jag har tänkt tanken - hur sjutton blir det om jag blir långtidssjukskriven? Vet du vad du har för skydd där? – Nej, jag har inte en aning. Inte en susning, säger Soile Savelius. Statliga system gynnar fast anställda När det gäller statliga regelverk så är förutsägbarheten en viktig faktor, det ska gå att veta vad som gäller. Men Per Åkesson, som är stabsdirektör på Försäkringskassan tycker inte att det är överraskande att SoileSavelius inte vet hur hennes försäkringsskydd ser ut. – Jag är inte förvånad, det är väldigt svårt. Och formellt kan du inte veta förrän den dagen du blir sjuk, det är först då det blir fastställt. Du kan inte få ett ordentligt, säkert, förhandsbesked heller. Per Åkesson tycker själv att dagens socialförsäkringssystem är förlegat. – Jag tycker att det är rimligt att säga att det regelverk vi har i dag, som ju är väldigt gammalt, det är nog lite för en svunnen tid. Det tar nog inte riktigt hänsyn till hur arbetsmarknaden fungerar i dag. I sjukförsäkringen finns det flera exempel på att visstidsanställda riskerar att bli utan ersättning, trots att de betalat lika mycket till systemen som de fastanställda. Ett litet misstag kan räcka. Om du till exempel bestämmer dig för att studera i en lucka mellan två anställningar, utan att ta studielån, förlorar du rätten till sjukpenning om du blir sjuk under studierna. Du blir nollklassad, oavsett hur länge du har arbetat och tjänat pengar som är sjukpenningsgrundande. Irene Wennemo, huvudsekreterare i socialförsäkringsutredningen, igen. – Då är det kört. Då har man noll i ersättning under sin sjukdomsperiod. Och det är också sådant som, det händer verkligen. Så det är inte något extremt ovanligt utan det förekommer definitivt. På samma sätt som de visstidsanställda kan bli utan sjukpenning kan de också bli utan arbetslöshetsförsäkring, trots att de betalat in A-kasseavgiften månad efter månad. Om du inte har fått ihop tillräckligt många timmar året innan, alltså inte uppfyllt det så kallade arbetsvillkoret, då står du utan A-kassa dagen du blir arbetslös. – Om man är med och betalar och finansierar en försäkring så är det också viktigt att man är försäkrad. I dag har vi konstiga glapp i systemen i det här avseendet. Som i arbetslöshetsförsäkringen, man är med i en A-kassa och betalar ganska dyrt och så visar det sig när man blir arbetslös att man inte får någon ersättning. Det tycker jag är, så ska det inte se ut. Det är en orimlighet i dagens regelverk, säger Irene Wennemo, huvudsekreterare i socialförsäkringsutredningen. Det är inte bara de statliga systemen som gynnar de fast anställda. I de flesta branschers kollektivavtal finns generösa villkor för omställningsförsäkringar som ger en uppsagd person gratis vidareutbildning, extra pengar medan man söker jobb och kvalificerad coachning, normalt får visstidsanställda inget av det här, bara de fast anställda. "Utlasad" Ytterligare ett exempel på hur visstidsanställda och fastanställda hanteras annorlunda är turordningsreglerna i LAS, det där om sist in, först ut. Lagen är skriven så att det inte alls gäller för visstidsanställda, de får gå när deras kontrakt tar slut, även om de jobbat längre än en del fast anställda. De visstidsanställda är stötdämpare när arbetsgivarna vill ha flexibilitet och slippa ge fasta anställningar. För att verkligen få maximalt handlingsutrymme har en del arbetsgivare satt i system att låta personer sluta precis innan de enligt lagen annars skulle ha rätt till en fast anställning. Just det här hände Lisa, när hon hade arbetat på en förskola i nästan två år. – Jag har utbildning, jag har kompetens, jag är omtyckt, omtyckt av barn, föräldrar och kollegor. Det är inte någon som tror att jag inte ska få anställning. Lisa var bara 18 dagar från att få en fast tjänst när hon insåg att hon inte skulle få förlängt vikariat. – De flesta var så positiva, men jag förstår inte själv heller. För föräldrar började mejla in till chefen och frågade om jag skulle vara kvar och chefen hade svarat på deras frågor. Tyvärr hjälpte inte det. Nu hade kommunen upptäckt att hon varit anställd så länge att hon, just därför, inte fick fortsätta.  – Det känns inget bra. Man ramlar omkull framför målet. Man känner sig värdelös fastän man har gjort jättebra jobb. Det som hänt Lisa kallas ”utlasning”. Det är egentligen alldeles bakvänt men samtidigt både vanligt och logiskt. Lagen om anställningsskydd är tänkt att skapa förutsägbarhet för de anställda, de ska veta att den sist anställde också är först ut. Men de här rättigheterna är inget en anställd får omedelbart, först efter tolv månaders anställning kommer de första begränsningarna av arbetsgivarens beslutsrätt. Därför är det i allt fler branscher vanligt att anställda blir “utlasade”, det vill säga inte får sina visstidskontrakt förlängda, efter dessa tolv månader, eller efter 24 månader när ytterligare en begränsning infaller. – Barnen tycker att det har varit roligt, kul och man ser barnens utveckling. Jag såg dem när de var ett, två och tre år, men sen fick jag inte stanna. Det var konstigt, säger Lisa. Det här är vanligt bland barnskötare i vissa kommuner, som vill hålla öppet för att i stället anställa utbildade förskollärare, och det är vanligt i branscher med gott om sökande till varje jobb, som i mediebranschen, där arbetsgivarna alltid hoppas hitta en lite vassare reporter. För de här grupperna blir LAS märkligt nog en stupstock i stället för trygghetsfaktor. Anställningar kan staplas på varandra Isobel Hadley-Kamptz är journalist och författare och har skrivit boken Frihet och fruktan, med essäer om nutida liberalism – Bland dem som är vikarier och blir utlasade hela tiden så omhuldar man ju inte lagen om anställningsskydd, fullt förståeligt. Samtidigt som det också är fullt förståeligt att den som är 55 år gammal och på svensk extremt åldersdiskriminerande arbetsmarknad inte skulle ha en chans att få ett nytt jobb tycker att det är rätt tryggt att ha de där reglerna. Jag kan inte säga på rak arm hur de där reglerna borde fungera men arbetsgivarna upplever dem ju som ett problem och går runt dem så den där tryggheten som reglerna är till för finns ju inte egentligen, åtminstone inte för alla, säger Isobel Hadley-Kamptz. Visstidsanställningar behövs. Man måste kunna ta in extrapersonal när folk är sjuka eller går på semester. För arbetstagare kan de tillfälliga anställningarna fungera som en språngbräda in på arbetsmarknaden, men det finns en återkommande kritik från de arbetsmarknadsexperter och fackliga representanter vi på Kaliber har talat med: att arbetsgivare skulle tänja gränserna och ge tillfälliga anställningar trots att de behöver personal lång tid framöver. Det är lagen om anställningsskydd, LAS, som lägger fast turordningsreglerna och bestämmelserna om att en anställd inte ska kunna bli uppsagd utan anledning. Det är också LAS som slår fast regler för när en visstidsanställning måste bli fast anställning. Men de reglerna har luckrats upp de senaste åren, menar Samuel Engblom, jurist på tjänstemannafacket TCO. – Sen 2007 så behöver inte arbetsgivaren säga varför en tidsbegränsad anställning ska vara tidsbegränsad. Enligt LAS får man bara vara visstidsanställd hos samma arbetsgivare i max två år under en femårsperiod. Sedan ska anställningen övergå till en tillsvidareanställning. Så blir det inte alltid i praktiken. Genom att ”stapla” olika typer av visstidsanställningar kan arbetsgivaren gå runt de reglerna. Det kan se ut så här: Du har en så kallad ”allmän visstidsanställning” på ett företag. När du börjar närma dig två års anställning gör arbetsgivaren om din anställning till en säsongsanställning. Genom att hoppa mellan olika anställningsformer kommer du aldrig upp i de två åren under en femårsperiod, och kontentan blir att du i teorin kan jobba hur länge som helst utan att få någon fast anställning. Detta är helt förenligt med LAS. Men det är enligt EU-kommissionen inte förenligt med EU:s visstidsdirektiv vilket gång på gång har påtalats. – Vi från TCO:s sida anmälde Sverige till EU-kommisionen, säger Samuel Engblom från TCO.  Vi säger att just den här möjligheten att stapla tidsbegränsade anställningar på varandra, den bryter mot EU-rätten. EU-kommisionen håller med oss, och regeringen har nu lagt fram ett förslag på hur man ska kunna förändra detta. Regeringens förslag är inte tillräckligt, och jag hoppas att de kommer komma tillbaka med ett bättre förslag som effektivt stoppar det här staplandet i all evinnerlighet som man håller på med. Men i fall som Lisas handlar det inte så mycket om att anställningar staplas på varandra, i stället byter arbetsgivaren ut personalen för att slippa ge någon fast anställning. De riktigt fingerfärdiga företagen kan ibland erbjuda en utlasad person att i stället komma tillbaka via bemanningsbolag eller som frilansande konsult. Kritik mot sms-systemet – Kanske ett halvår till, jag vet inte om jag orkar mer. Om jag ska vara ärlig. För det är tärande. Vi är tillbaka i vardagsrummet hos Soile Savelius, i Västerås. – Det är stressigt, jag har inget eget liv, jag vet aldrig månad för månad vad jag får för pengar. De tre sakerna gör att jag kanske orkar ett halvår till. Soile Savelius jobbar för kommunen, men det är företaget Bemanningstjänst som har fått i uppdrag av kommunen att organisera timvikarierna. Åke Wahlsten är miljöpartist och ordförande i den kommunala nämnden ProAros som har ansvar för Bemanningstjänst och han är medveten om den kritik som riktas mot sms-systemet. – I klartext har vi behövt utvecklas. Det startade 2008, och det har varit en utredning av Ernst & Young, om hur det har fungerat, och de föreslog en del förbättringsåtgärder, säger Åke Wahlsten. Men hon upplever den här situationen som väldigt stressande. Och hon tycker att det är väldigt svårt att planera och säger att hon inte har mycket av ett liv just nu när hon jobbar på det här sättet. Vad säger du om det? – Då säger jag följande, för det första så har hon ju möjlighet att söka tillsvidaretjänster till exempel hos oss eller hos de privata när hon så vill. Det gör hon också. – Och jag förstår ju då att hon fungerar väl och då kommer hon förmodligen snart att få arbete tillsvidare. Även om hon fortsätter att vara visstid så blir man ju så småningom tillsvidare.   Hon orkar jobba på det här sätten max ett halvår till. Vad tror du om det? – Jag tror ju att vara timvikarie i många år är väldigt stressigt. Det är en viktig resurs. Sen kan jag ju inte lova heltid när det gäller alla timvikarier. Så jag säger att så hög sysselsättningsgrad som möjligt är bra för vikarierna, oss och medborgarna.   Shideh Nikzads fot blev till slut bra och i dag har hon ett fast jobb i hemtjänsten. Men skulden från sjukskrivningen utan pengar från Försäkringskassan, den är kvar. Hennes sista hopp är en överklagan som ligger i Kammarrätten i Göteborg. Hemma hos Soile Savelius i Västerås fortsätter väntan på nästa sms. – Det kom inga sms i dag, så ja. Man får gilla läget, man får vara arbetslös i dag.    Nästa vecka ska vi berätta om de som tvingas bli egenföretagare för att alls få ett jobb, frilansar, fastlansar och ofrivilliga företagare. Den granskande serien "De osäkert anställda" har gjorts av Tredje Statsmakten för Kaliber.     Researcher: Valeria Helander Producent: Lars Truedson Exekutiv producent: Eskil Larsson eskil.larsson@sverigesradio.se

Nordegren i P1
Sjukförsäkringsduell, Adelsohn och Sanningen i Nordegren

Nordegren i P1

Play Episode Listen Later Aug 24, 2010 38:09


I dagens Nordegren bjuder vi på en rafflande socialförsäkringsduell mellan den sittande ministern Cristina Husmark-Pehrsson och den rödgröna utmanaren Veronica Palm. Vi hoppas på en hård men rättvis fajt. Gärna med en en teknisk knockout på slutet... Dessutom presenterar vi alla slarviga politikers största skräck - Sanningsmätaren. Det slängs omkring otroligt mycket "fakta" och "siffror" i en valrörelse. Men är det Sanningen? Eller är det rent hittepå? Bisittare för dagen är förre moderatledaren Ulf Adelsohn.

men dessutom sanningen nordegren veronica palm bisittare sjukf adelsohn ulf adelsohn
Ekots lördagsintervju
Fredrik Reinfeldt - borgfred blir storstrid

Ekots lördagsintervju

Play Episode Listen Later Dec 19, 2009 31:30


På lördag är klimatkonferensen i Köpenhamn över. Då vet Statsminister Fredrik Reinfeldt om hans stora prestigeprojekt som EU-ordförande har blivit succe eller fiasko. Men på hemmaplan har statsministern redan fått annat att tänka på. Sjukförsäkringsdebatten och regeringens svaga väljarstöd bäddar för en lång och hård valstrid. Borgfreden är definitivt över. Statsminister Fredrik Reinfeldt intervjuades av Tomas Ramberg.

men european union blir fredrik fredrik reinfeldt reinfeldt ekots tomas ramberg sjukf statsminister fredrik reinfeldt