Podcasts about folkomr

Varningar för ryska attacker och sabotage i Europa. Folkomröstningar och EU-val samma dag. Kosläpp lockar många besökare till bondgårdar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nyheter på lätt svenska med Jenny Pejler och Ingrid Forsberg.

IS och Säpotillslaget igår. Läktarvåld. Nato: Svensk neutralitet genom åren. Rapport om spion som infiltrerade IRA. Internationella kvinnodagen idag. Första dagen som Natomedlem. Val i Portugal i helgen. Folkomröstning på Irland. Liberalernas riksmöte startar i helgen. Fem levnadsvanor som minskar demensrisk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ny UFO-rapport från Pentagon. Stora demonstrationer mot president Milei i Argentina. IS och Säpotillslaget igår. Rapport om spion som infiltrerade IRA. Första dagen som Natomedlem. Folkomröstning på Irland. Fem levnadsvanor som minskar demensrisk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Välkomna till #198 - Mello & folkomröstning Vi snackar Mello och folkomröstning! Snacka med oss och andra oliksinnade: Facebook eftersnack @ https://www.facebook.com/groups/menvadvetjag  Följ oss: Facebook @ https://www.facebook.com/menvadvetjag/  Instagram @ https://www.instagram.com/menvadvetjagpodcast

I Lundströms Bokradio bokcirklar Amanda Svensson och Björn Wiman om isländska Fríða Ísbergs roman "Märket", där man ska folkomrösta om ett empatitest för medborgarna. Fríða Ísberg debuterade som poet 25 år gammal och har nominerats till Nordiska rådets litteraturpris. "Märket" är hennes debutroman. Hon är även aktuell som årets vinnare av P.O Enquistpriset. "Märket" är en futuristisk berättelse som utspelar sig i en vag framtid, kanske 10-20 år framåt. Den isländska befolkningen ska folkomrösta om ett slags empatitest som kan bli obligatoriskt för medborgarna. Testet är utformat för att kunna avgöra en persons förmåga till medkänsla och moraluppfattning. Människor som klarar testet kallas "de märkta" och de som inte gör det kallas "de omärkta". Det som sker splittrar befolkningen både bokstavligt och åsiktsmässigt. Hör författarna Amanda Svensson och Björn Wiman, kulturchef på DN, om denna dystopiska framtidsvision. Hur långt sträcker sig individens frihet? Vad kan vara lockande med auktoritära förslag? Och hur fungerar "Märket" som idéroman? – Man förstår varför det här förslaget vinner mark, det är naturligtvis för att människor längtar efter ett samhälle som är tryggt, säger Amanda Svensson i Lundströms Bokradio. I alla dystopiska romaner som slår hårt finns det något i framtidsscenariot som är lockande.– Det finns många saker i vårt samhälle som vi inte reagerar på, som hade varit otänkbara för bara några år sedan. Det är precis den process som den här romanen faktiskt gestaltar väldigt starkt, säger Björn Wiman. "Märket" är översatt till svenska av Arvid Nordh.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmRedaktion: Andreas Magnell (producent) och Fredrik Wadström

Idag undrar vi hur länge ett resultat från en folkomröstning egentligen gäller, och vad som faktiskt hände där 1980 när svenska folket faktiskt fick rösta om kärnkraften. Idag gör vi en återblick på den förvirrande folkomröstningen om kärnkraft 1980 tillsammans med statsvetaren Sören Holmberg. Dessutom undrar vi vad det egentligen är som gör behandlingsformen Grön rehab på remiss så framgångsrik? Den har visat sig kunna hjälpa människor tillbaka till arbete när de varit sjukskrivna för utbrändhet. Med oss har vi sjuksköterskan Elisabeth G Wahlgren. Dessutom pratar vi om farliga barndomslekar och ifall det existentiella hotet från rymden kan få oss att bortse från våra olikheter här på jorden. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ulrika Lindqvist

I Ukraina inleds nu de så kallade folkomröstningarna som Ryssland har utlyst i ockuperade områden det gäller om invånarna vill tillhöra Ryssland eller inte. Att hålla omröstningar i krigstid är ett krigsbrott, säger Jakob Hedenskog från Utrikespolitiska institutet. Medverkande: Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet.Reporter: Felicia HassanProgramledare: Elias Wahlberg

Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Linnéa Wikblad och Kodjo Akolor. Den så kallade chockhöjningen av styrräntan kom inte som en särskilt stor chock för någon, men har ändå kritiserats av ekonomer för att ha varit lite väl hög. Framförallt kritiseras höjningen för att ha kommit alldeles för sent så hur motiverar Riksbanken beslutet?Sen pratar vi om de så kallade folkomröstningarna som ska hållas i ockuperade delar av Ukraina redan till helgen. Beskedet tolkas som att Ryssland skyndar på sin annektering, och under morgonen beordrar dessutom Putin en delvis allmän mobilisering av ryska reservister.

Inför valet 2022 lanserar HP specialavsnitt av podcasten Veckans viktigaste. Varje vecka fram till valet den 11 september får ni lära er mer om vad som står på spel. I detta avsnitt diskuteras den unika lokala folkomröstningen om hotellet på Österskans i Halmstad. Vilka är för, vilka är emot? Vad händer om det blir ja eller nej? Om detta pratar poddens programledare Johan Hammerby med HP:s reporter Anders Holmer och politiske redaktören Mattias Karlsson.

Åtgärder efter påskhelgens upplopp, Stefan Ingves om räntebeskedet, Folkomröstning eller ej inför Nato?, Apoteket skickar uppgifter till Facebook, så ska stinkpaddan på Käringön räddas, FN:s generalsekreterare i Ukraina, tillbaka till Butja, FN:s roll i kriget i Ukraina, konflikter i Östra Malmberget och går ekonomin åt skogen?

Nyheterna Radio 15.00

Nooshi Dadgostar och Vänsterpartiet vill låta folket säga sitt om Nato men så lär det knappast bli. Vänsterpartiet vill ha folkomröstning om NatoNooshi Dadgostar tycker att väljarna lämnas utanför beslutet om Nato och kräver därför en folkomröstning. Är det praktiskt eller politiskt möjligt? Vi siar och spår.Ebba Buschs uttalande väcker debattKristdemokraternas partiledare i hetluften eller omdiskuterat uttalande i Ekots lördagsintervju. What would Göran Hägglund do, eller Alf Svensson för den delen?Medverkande: Fredrik Furtenbach och Tomas Ramberg, politikkommentatorer på EkotProgramledare: Parisa HöglundProducent: Viktor MattssonTekniker: Johar Jonsson

Nooshi Dadgostar och Vänsterpartiet vill låta folket säga sitt om Nato men så lär det knappast bli. Vänsterpartiet vill ha folkomröstning om NatoNooshi Dadgostar tycker att väljarna lämnas utanför beslutet om Nato och kräver därför en folkomröstning. Är det praktiskt eller politiskt möjligt? Vi siar och spår.Ebba Buschs uttalande väcker debattKristdemokraternas partiledare i hetluften eller omdiskuterat uttalande i Ekots lördagsintervju. What would Göran Hägglund do, eller Alf Svensson för den delen?Medverkande: Fredrik Furtenbach och Tomas Ramberg, politikkommentatorer på EkotProgramledare: Parisa HöglundProducent: Viktor MattssonTekniker: Johar Jonsson

Ryskt luftangrepp mot centrala Kiev. Stefan Ingves om räntebeskedet. Konflikter i Östra Malmberget. Åtgärder efter påskhelgens upplopp. Så ska stinkpaddan på Käringön räddas. Apoteket skickar uppgifter till Facebook. Folkomröstning eller ej inför Nato. Går ekonomin åt skogen?

Högertrafiken. Kärnkraften. Vilka andra svenska folkomröstningar kommer du på? Här går vi igenom dem och pratar också lite om lokaldemokrati.Avsnittet är tidigare publicerat i Allt du velat veta på 5 minuters eget flöde här på Acast, där du också hittar nya avsnitt då och då.Facebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonProduceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta.

Vinterkylan har satt fokus på elpriserna och energipolitiken. Nu hoppas högeroppositionen på att en ny kärnkraftsdebatt kan vinna väljare. Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna har åtminstone en sak gemensamt: de är positiva till kärnkraft. Med rekordpriser på el och varningssignaler om försämrad effektbalans i det svenska elnätet, har kärnkraftsfrågan fått nytt bränsle. I veckans avsnitt av Det politiska spelet försöker vi förstå sprängkraften i en 40 år gammal debatt, och frågar oss varför politiker gör en tekniskt komplex fråga till en duell mellan vindkraft och kärnkraft.

Vinterkylan har satt fokus på elpriserna och energipolitiken. Nu hoppas högeroppositionen på att en ny kärnkraftsdebatt kan vinna väljare. Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna har åtminstone en sak gemensamt: de är positiva till kärnkraft. Med rekordpriser på el och varningssignaler om försämrad effektbalans i det svenska elnätet, har kärnkraftsfrågan fått nytt bränsle. I veckans avsnitt av Det politiska spelet försöker vi förstå sprängkraften i en 40 år gammal debatt, och frågar oss varför politiker gör en tekniskt komplex fråga till en duell mellan vindkraft och kärnkraft.

Denna veckan tar vi det stora greppet på den HISTORISKA folkomröstningen i Halmstad kring ett hotell på Österskans. Vi pratar också om hundar på Västra stranden och om nya bostäder som blir i vägen för Försvarsmakten. Dessutom - varför lyfte influencern Margaux Dietz en Halmstadskola på sin instagram?

Linus, Lif & Prästen -Skärmflyg -Prästen håll på att dö! -Tobias Harilas match -Folkomröstning "Flygplatsen" -Bigmac-tävling -Lifs traktor och mycket annat! Facebookgruppen: www.facebook.com/groups/tappadsombarnpodcast/ Instagram: @tappadsombarnpodcast Youtube: "Tappad som barn" Twitch: "TappadSomBarnPodcast" Podcast: "Life of SWK" Blev du tappad som barn? TSB-KLÄDER FINNS I VÅR WEBSHOP! www.tappadsombarn.se

EU-parlamentet: Vegokorv får heta korv. Riksarkivet kritiska till faktafel i rapporteringen kring massgraven på Frösön. Folkomröstning om konstitutionen i Chile. Går det att beräkna lönsamhet i invandring? En andra våg av covid-19 har nått Europa. Pelé 80 år - vad var hans storhet som spelare och hur hade han klarat sig i dag? Anders Kompass orolig för FN:s framtid, och var står organisationen i dag?

Ring P1 från Stockholm om bland annat bostadsbidrag, folkomröstningar och Donald Trump. Programledare: Henrik Torehammar, ansvarig utgivare: Sofia Taavitsainen

Den här podden är tillgänglig för alla, vilket är möjligt tack vare stöd från våra följare. Vill du se mer liknande material i framtiden? Prenumerera på vår plus-tjänst: https://www.exakt24.se/stod-exakt24/

Den 9 juni väntas Östhammars kommunfullmäktige ta ställning till om kommuninvånarna ska folkomrösta om slutförvaret för använt kärnbränsle, som planeras nära Forsmarks kärnkraftverk, som ligger i kommunen. Det är problemet. Var man ska göra av det. Men det är väl med kärnavfall som med vindkraft, vindkraft ska vi ha, men inte här. Leif Rylander har handlat färskt bröd på ett kafé i Östhammar. Sedan länge bor han bor i kommunen, som på många sätt präglas av Forsmarks kärnkraftverk. Men han vill inte kommentera planerna på att begrava radioaktivt använt kärnbränsle i ett slutförvar i berget under Forsmark. Jag kan inte uttala mej om det där hördu du. Jag är inte ett dugg insatt i den historien över huvud taget. Men du tycker det vore bra med en folkomröstning? --Ja, varför inte? Mittemot kaféet ligger kärnavfallsbolaget Svensk Kärnbränslehantering, SKB:s lokalkontor, som just nu är stängt på grund av corona. Där ska alla kommuninvånare i Östhammar kunna få information om planerna på att bygga ett slutförvar för det använda reaktorbränslet från de svenska kärnkraftverken, ett radioaktivt avfall som är farligt och som måste hållas avskilt i minst 100 000 år. Sverige är nästan världsunikt med en sån anläggning.Bara Finland har kommit längre med ett liknande projekt. I juni 2009 meddelade bolaget, SKB, att berget inunder Forsmark är den bästa platsen för ett slutförvar. Det var toppnyhet i Ekot och Socialdemokraternas kommunalråd, Margareta Widén Berggren, var då positiv. "Vi är de första i världen som har ett slutförvar. Det är klart det kommer betyda väldigt mycket i besöksnäring, och det kommer betyda väldigt mycket kanske för vår infrastruktur, för att få lite fart på den. Och inflyttning naturligtvis, som vi verkligen vill ha." Två år senare lämnade SKB in ansökan till mark och miljödomstolen och till Strålsäkerhetsmyndigheten. De båda myndigheternas svar är underlag inför regeringens slutliga avgörande. Men innan regeringen kan besluta, ska Östhammar säga sitt. Lagen om kommunalt veto gör det svårt för en regering att köra över en kommun. Ett ja från de folkvalda i Östhammar är närmast en förutsättning för att regeringen ska kunna godkänna slutförvaret i Forsmark. I närheten av SKB:s tillfälligt stängda kontor i Östhammar ligger kommunhuset. Centerpartiets kommunalråd Jacob Spangenberg tar emot. Det har länge funnits starkt politiskt stöd i Östhammar för en rådgivande kommunal folkomröstning, där invånarna ska få rösta om hur kommunen ska ställa sej till slutförvaret. Omröstningen var planerad till våren 2018, då regeringen skulle ha ett färdigt beslutsunderlag från de båda expertmyndigheterna, Strålsäkerhetsmyndigheten och Mark och miljödomstolen. Men folkomröstningsplanerna i Östhammar komplicerades av att de båda myndigheterna gav regeringen olika svar. Medan Strålsäkerhetsmyndigheten förordade projektet, ville Mark och miljödomstolen ha kompletteringar om några frågor. I det läget var det bara att skjuta på folkomröstningen, säger Jacob Spangenberg. Därför att det fanns egentligen inget tydligt förslag att ta ställning till. Alltså, regeringen äger beslutet men domstolen lägger förslag till beslut. Domstolen ville ha kompletterande svar, dels om tekniska frågor, men de lyfte också fram en annan fråga som är viktig lokalt i Östhammars kommun: Vem som lång sikt ska ha ansvaret för det mångtusenåriga slutförvaret. Nu har frågan utretts och det har lett till ett regeringsförslag som riksdagen snart väntas anta. Regeringen föreslår att det slutliga ansvaret ska vila på staten, den dag inget ansvarigt bolag finns kvar. Något som Jacob Spangenberg välkomnar. Vi vill vara säkra på att lagstiftningen inte möjliggör att någon i framtiden kan skyffla över ansvaret för ett förslutet förvar till våra framtida kommuninvånare. Därför har vi har varit jättetydliga på det, att det här måste regleras i lag. Det kommer nu ett tydligt förslag i enighet med våra önskemål,  som ska beslutas i juni, vilket vi är jätteglada för. Efter Mark och miljödomstolens invändningar har SKB kompletterat sitt underlag.  Och i Östhammar är frågan om en kommunal folkomröstning aktuell igen. Planen är att kommunfullmäktige på sitt nästa möte ska avgöra om den ska bli av eller inte. Och för att alla ledamöter, plus eventuella åhörare ska kunna delta, trots corona-restriktioner, så ska fullmäktigemötet hållas i en sporthall, säjer Jacob Spangenberg.  Det här bygger på att hela kommunfullmäktige kan kallas in. Man kan inte ha ett reducerat antal , som vi haft tidigare utifrån coronaperspektivet. Så vi hoppas det ska gå att genomföra det. Vi måste lösa ut den frågan först; ska vi ha en folkomröstning eller inte, fatta det beslutet i juni. Och sedan räknar jag med i alla fall, att vi ska kunna fatta vetobeslut under andra halvåret. Inför  fullmäktigemötet har inte kommunstyrelsen tagit ställning  om folkomröstningen, utan ledamöterna ska få debattera och besluta efter egen övertygelse. Bland dem som länge velat ha en kommunal folkomröstning är Miljöpartiets gruppledare i Östhammar, Kerstin Dreborg. För att det är det viktigaste beslutet vi någonsin kommer att fatta i Östhammars kommun. Det påverkar oss och kommande generationer i 100 000 år. Är det inte de folkvaldas uppgift och ansvar att avgöra komplexa frågor? I stora frågor som den här, som delvis delar partier, tycker vi att det är viktigt att människor får säga sin mening, även mellan val. Näst största parti i Östhammar, efter Socialdemokraterna, är Sverigedemokraterna, som vill också ha en kommunal folkomröstning, säger partiets gruppledare i fullmäktige, Martin Wahlsten. Kommuninvånarna  ska naturligtvis få säga sitt i den här viktiga frågan också. Vilken roll skulle ett nej spela - om det skulle bli så att kommuninvånarna röstar nej, vad skulle det betyda för projektet? Det kommer ju naturligtvis att sätta andra käppar i hjulen i så fall för projektet.  Men det är ju någonting som återstår att se. De undersökningar som har gjorts hur stort förtroende kommuninvånare har för till exempel Svensk Kärnbränslehantering, så är de ju väldigt höga, säger Martin Wahlsten, Sverigedemokraterna. Så du bedömer att det skulle bli ett positivt svar i så fall en folkomröstning? Som situationen ser ut i dagsläget skulle jag tro det, ja, På kommunhuset, i samma korridor som Jacob Spangenberg, sitter samma kommunalråd som för elva år sen välkomnade SKB:s planer. Socialdemokraternas kommunalråd Margareta Widén Berggren tycker att regeringens förslag om att staten ska ta långsiktigt ansvar gör det lättare för Östhammar att godta slutförvaret, och att kommunpolitikerna nu kan ta ställning för kommunens räkning. Demokrati är viktigt, men det har vi haft under 15 - 20 år nu, genom att alla fått delta i processen, fått svar på sina frågor, ställt sina frågor. Jag känner, att det blir lite konstigt att ha en folkomröstning i frågan, med hänvisning till demokrati. Nu har vi ändå bestämt att vi ska ta ställning till om vi ska ha det eller inte. Det är svårt för någon kanske, som flyttar in här att ta ställning i en sån här fråga, som inte varit delaktig i processen. Så jag tycker det är svårt att ta ställning i en fråga som varit så långtgående. Så du är inte lika pigg på folkomröstning längre? Nej det är jag inte. Jag känner nog, att vi som har jobbat länge med frågan också ska ta ansvar för den. Vi är ändå folkvalda. Och vi har berett möjlighet för alla människor som bor i kommunen och även i grannkommuner, att ta del i frågan. Av de 22 000 invånarna i  Östhammar pendlar många till Uppsala, eller jobbar i någon av ortens industrier. Sommartid växer befolkningen i den uppländska kustkommunen kraftigt, med alla stuggäster och andra besökare. Men kärnkraften sätter en speciell prägel på Östhammar. Leif Rylander, som jag mötte på kaféet, säger att han ofta fått försvara sin personliga inställning till kärnkraft. Jag har inte något till övers för det där, inte.  Ändå bor du i en kommun där ni lever på detta? Ja. Och där har man ju fått på skallen för under alla år, att man varit motståndare till kärnkraften. Man blev ju nästan förklarad som en idiot. Du skulle ha sett vilket jädra liv om det där. Jag köpte en sån där stor jädra skylt som det stod "Atomkraft nej tack" på. Och så satte jag den på bakluckan på bilen. Och jädrar vad folk tutade. Men det gav ju jag sjutton i. Ifrån allra första början har jag varit emot kärnkraften över huvud taget. Och det här med slutförvaret, det vet man ju inte var det slutar, säger Leif Rylander. Annika Digréus annika.digreus@sverigesradio.se

- Nedslag i rörelsens historia: Folkomröstningen i Sjöbo 1988- Unghögern: Varför valde Sverige socialdemokratin istället för Rudolf Kjelléns idéer?- Paolo Roberto har betett sig som ett svin men trumfas av den hycklande vänstern. - Efterspelet kring mordet på Tommie Lindh belyser maktens svenskfientlighet.- Yttrandefrihet till varje pris, eller? Vi tittar på lagstiftning i Tyskland och Ungern.Deltagare: Dan Eriksson, Magnus Söderman och Björn BjörkqvistOrganisera dig: https://www.detfriasverige.seStöd programmet: https://www.svegot.se/plusLäs vår tidskrift: https://www.nationalisten.se

En rest från Pinochet det starkaste kravet från de chilenska demonstranterna var att landet ska få en ny grundlag. I slutet av april ska Chile folkomrösta om saken, och vem som i så fall ska skriva den. Säkerhetskontrollen in till senaten piper hejdlöst högt, och jag och Giorgio Jackson letar förgäves efter en tyst plats i kongressens entrésal. Giorgio hinner inte ta emot mig på sitt kontor han har bråttom till ett möte med kollegorna i vänsteralliansen Frente Amplio, som varit drivande i att kräva en ny grundlag. När man jämför Chiles grundlag med andra länders ser man tydligt hur rätten till privat egendom prioriteras över sociala och mänskliga rättigheter. Staten får bara gripa in när de privata aktörerna inte kan eller vill fylla samhällets behov, säger Giorgio Jackson. Chilenarna vill ha höjda pensioner, billigare sjukvård och gratis utbildning, det var grunden till protesterna. Och människor har insett att vår grundlag är ett hinder för att genomföra såna reformer, säger kongressledamoten Giorgio Jackson, som samtidigt är lite orolig för att människor har för stora förväntningar. En ny grundlag är trots allt bara en ny spelplan, spelarna är desamma, säger han. När över en miljon chilenare demonstrerade i Santiago i oktober var Ny grundlag det krav jag såg allra oftast på plakat i folkmassan. Chiles författning är en rest från Pinochets militärdiktatur och även om den redigerats flera gånger sen dess tycker många chilenare att den måste göras om från grunden. Men inte alla. Kongressledamoten Javier Macaya tänker rösta nej till en ny grundlag i folkomröstningen den 26 april. Jag vill behålla grundlagen vi har. Dels eftersom den försvarar individens rättigheter framför statens, och dels eftersom jag inte tror att flera års grundlagsdebatt kommer gynna Chile vare sig ekonomiskt eller socialt, säger Javier Macaya, kongressledamot för högerpartiet UDI. Partiet är en del av Sebastián Piñeras regeringskoalition. Visst, den nuvarande grundlagen kanske saknar legitimitet eftersom den kom till under Pinochet, men en ny grundlag kommer inte vara bättre, eftersom den tvingats fram av våldsamma demonstrationer och plundringar, säger Javier. Jag invänder att långtifrån alla demonstrationer varit våldsamma, och att kravet på en ny grundlag inte kommer från den minoritet som plundrat affärer. Oavsett så är det våldet som skrämde president Sebastián Piñera till att utlysa folkomröstningen, för att försöka få ett slut på protesterna, säger Javier Macaya. Hur övertygade du honom? frågar jag Gastón Gomez, på väg upp i hissen till hans advokatbyrå. Gaston vill inte svara på vad han sa under sitt privata möte med Sebastián Pinera, ett möte som enligt ryktena fick presidenten ändra sig och utlysa en folkomröstning om en ny grundlag. Gastón Gomez är författningsspecialist och sitter i den kommission som skrivit reglerna för den nya grundlagsprocessen. Förutom att rösta för eller mot en ny grundlag ska chilenarna också rösta om vem de i så fall vill ska skriva den antingen en församling som till hälften består av kongresspolitiker och till hälften av direktvalda, eller en församling som bara består av direktvalda representanter. Gastón tror på alternativ två. Häromdagen hörde jag två kvinnor på gatan. De diskuterade vilket av de två alternativen de ska rösta på, och den ena sa: jag tänker rösta på det utan politiker! Människor har inget förtroende för de traditionella politikerna, och den nya grundlagen behöver legitimitet, så jag tror det blir bäst om vi väljer en helt ny och förhoppningsvis representativ församling, med 155 chilenare från olika delar av samhället, säger Gastón Gomez. Samtidigt finns det många länder med grundlagar som skrivits under icke-demokratiska förhållanden. Kolla bara på USA. USA skrev sin grundlag under slaveriet, av bara rika kristna män. Och det är ingen som ifrågasätter den, tvärtom. I slutändan är det människorna som skapar jämlikhet, inte ett papper, säger advokaten Gastón Gomez. Lotten Collin, Santiago lotten.collin@sverigesradio.se

Folkomröstning Det genomförs regelbundet folkomröstningar runt om i svenska kommuner. Ofta i samband med allmänna val. Det rör allt ifrån frågor som etablering av Systembolaget i Mullsjö 1994, Stadsbibliotekets placering i Lidköping 2010 till trängselskatt i Stockholm 2003, 2004 och 2006 samt i Göteborg 2014. I Uppsala genomfördes den senaste folkomröstningen 1998 och gällde Knivstas utbrytning ur Uppsala och bildandet av egen kommun. Omröstningarna har ofta rört beslut i för kommunen stora frågor som medför påtagliga förändringar och som påverkar oss i vår vardag under lång tid framåt. Val av kapacitetsstarkt kollektivtrafiksystem i Uppsala är en extremt stor fråga som kommer att påverka Uppsalabor under många år, både ur ett framkomlighetsperspektiv och ett ekonomiskt perspektiv. Vi kräver en lokal folkomröstning om val av systemlösning innan det slutliga beslutet fattas. I en insändare i UNT den 9/12 2019 klargör docenten i företagsekonomi, Mats Åkerblom, att den kalkylerade kostnaden på 4,5 miljarder kronor för investeringen i spårväg som minoritetsstyret S, MP och L föreslår är en halvsanning. En kostnadsuppskattning på minst 10 miljarder inklusive kostnadsuppräkningar från 2015 för spårläggning, depå, fordon med mera är en betydligt mer realistisk summa. Till detta kommer kostnader i form av arkeologi, tågledningscentral, trafikomläggningar, rör- och ledningsomdragningar., förstärkningsarbeten med mera. Även uppskattningen 10 miljarder kronor är sannolikt i underkant. Erfarenheten visar att många större infrastrukturprojekt i offentlig regi kostnadsmässigt blir mycket dyrare än den planerade eller budgeterade nivån. För att få grepp om storleken på spårvägsinvesteringen kan den jämföras med Uppsala kommuns totala budget för 2019 som var 11,9 miljarder. Vi talar alltså om en kostnad motsvarande cirka 85% av en hel årsbudget. Det här sätter naturligtvis djupa spår i kommunens ekonomi. Redan idag har Uppsalaborna en skuld på 87.000 kronor per person. Ytterligare lån på 10 miljarder kronor innebär att skulden ökar med nära 45.000 kronor per person. För närvarande har vi en reporänta på noll procent. Kommunens räntekänslighet är mycket hög. Vad händer när räntan ökar några procent? Vi kommer sannolikt att tvingas välja mellan skattehöjningar från en redan hög nivå eller neddragningar i skola, vård och omsorg. Bara ur skuldsättningsperspektivet är frågan om kapacitetsstark kollektivtrafik så stor att en folkomröstning är mycket befogad. Vi vill stärka invånarnas inflytande och maximera medborgarnyttan i besluten. Det är ett demokratiskt problem att avståndet mellan medborgarna och de folkvalda idag är för stort, samtidigt som allt färre vill eller har intresse av att engagera sig som politiker. Begreppet demokrati innefattar även möjligheten att andra än politikerna kan vara med och påverka utvecklingen. Att avgöra frågor som har stor inverkan på medborgarna genom att folkomrösta är ett sådant alternativ. Om inte en majoritet inom kommunfullmäktige själva har omdömet att besluta om folkomröstning krävs att 10% av de röstberättigade i en kommun begär det. Det går naturligtvis att invända mot att använda folkomröstningar som metod i en representativ demokrati. Ett argument skulle kunna vara att vi väljer politiker för att de skall ta ansvar och fatta besluten åt oss. Dessvärre är den politiska ansvarsfrågan begränsad till, i bästa fall, några mandatperioder medan konsekvenserna av stora och avgörande beslut för medborgarna kvarstår långt efter att politikerna lämnat sina uppdrag. Därmed blir det ännu viktigare att medborgarna får säga sitt. Vi får inte heller glömma den moraliska/etiska aspekten; I hur stor omfattning anser sig en politiker ha rätt att använda skattebetalarnas pengar och hänvisa till att man valts i demokratisk ordning? Vilka är målen och syftena med besluten? Hur vet vi att medborgarna istället inte används som ett medel för andra syften än att tjäna dem som valt dem? Frågan är relevant eftersom man i kollektivtrafikfrågan vare sig utreder, utvärderar eller presenterar underlagen till alternativa lösningar på ett seriöst och transparent vis. Vi anser att invånarna regelbundet, inte enbart i samband med allmänna val, ska få göra sin röst hörd på ett tydligt, mätbart och säkert sätt. Folkomröstningsinstrumentet bör, för att inte riskera att urvattnas, användas sparsamt och endast tas i anspråk i frågor där konsekvensen av beslutet sträcker sig över många mandatperioder och har stor påverkan på medborgarna. Om Uppsala kommun hade låtit Uppsalaborna rösta om Uppsala energi skulle säljas ut hade den dåliga utförsäljningen sannolikt inte blivit genomförd. När Helsingborgsborna nyligen fick rösta om deras energibolag skulle säljas röstade hela 96,37% NEJ. I frågan om att välja en framtida kollektivtrafiklösning anser vi att den stora frågan ska avgöras genom en folkomröstning senast i samband med valen 2022. Vi kommer därför målmedvetet att verka för en folkomröstning i kollektivtrafikfrågan 2021 eller senast i samband med valet 2022. Stefan Hanna, partiledare Utvecklingspartiet Demokraterna Matts Ytterström, sakområdesledare Utvecklingspartiet Demokraterna Claes Littorin, ordförande Landsbygdspartiet oberoende

Hör även om en ny bok: Krokodilens vändkrets, satir med Utkantssverige, glass i Buenos Aires, en krönika av Ulrika Knutson, ett kåseri av Pamela Jaskoviak och panelen om veckans politik. Timme 1: - Jonas Sjöstedt (V) slutar, vilken väg väljer partiet nu? - Vad ska vi med folkomröstningar till? - Varför lämnar så många unga Kroatien? - Om när lögnen leder till framgångsrik karriär Krönikör: Ulrika Knutson om veckans favoritord   Panel: PJ Anders Linder, Heidi Avellan och Helle Klein Timme 2: - Om att rapportera om sin nära död, vad gör det med vårt förhållande till döden?    - Satir med Utkantssverige om tiggeriupphandling - De felaktigt fängslade bidragstagarna i Norge    - Ny bok: "Krokodilens vändkrets" av debutanten Jona Elings Knutsson   - Den unika glasskulturen i Buenos Aires   - kåsör: Pamela Jaskoviak om ett beroende Programledare: Katarina von Arndt Producent: Anders Diamant

I veckans avsnitt ger vi oss på att förklara skillnaden mellan direktdemokrati och representativ demokrati. Vi förklarar även hur en folkomröstning blir till och diskuterar några väldigt uppmärksammade omröstningar som hållits i Sverige. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sara, Adrian och Victor får besök av P3 Spels Anton som berättar allt om League of legends och lite annat smått och spelgott. Victor rasar som vanligt och vi ber lyssnarna rösta om Vengaboys.

Nyhetsrapporteringen om det brittiska parlamentet, de interna striderna inom Tory-partiet, och premiärminister Boris Johnsons förehavanden har de senaste månaderna varit intensiv. Folkomröstningen 2017, en eventuell förlängning av förhandlingarna, oriktiga summor som presenterades inför folkomröstningen samt en eventuellt ny folkomröstning har också diskuterats flitigt. Hur påverkas det brittiska samhället, medborgarnas relationer och tillit till varandra och till politikerna av denna fråga? Har samhället blivit mer splittrat? Hur kan det brittiska samhället gå vidare efter detta? Ett föredrag av James Savage, grundare, VD och utgivare för the Local, en engelskspråkig nyhetsbyrå med lokala nyheter från nio europeiska länder. Seminariet modererades av Ylva Pettersson, programsamordnare Utrikespolitiska institutet. Bakom rubriken är en samtalsserie vi anordnar tillsammans med Världskulturmuseerna om det som finns bakom rubriken i aktuella händelser vi kan läsa om i tidningen.

Brexitdatumet 31 oktober är nära nu. Blir det en hård Brexit, ett avtal både EU och britterna kan leva med eller kanske något som till slut blir riktigt bra? Veckans Samhällsvetarpodden pratar med den svenska journalist – Katrine Marçal, DNs utsända i Storbritannien – som kanske är den mest insatta svenska journalisten i brittisk politik just nu. Lyssna när hon förklarar i veckans Samhällsvetarpodden. – För att förstå Brexit måste man egentligen gå tillbaka ända till 1500-talet och Henrik den åttonde som ville bryta med resten av det katolska Europa för att få gifta om sig. Någonstans då formades den brittiska självbilden av att man är en ö och något annat än kontinenten, förklarar Katrine Marçal. – Men det finns också en mer traditionell EU-kritik och den kommer bland annat från Margaret Thatcher som sa ”Vi har inte rullat tillbaka socialismen här i Storbritannien för att få den igen via Bryssel”. – Folkomröstningen 2016 som resulterade i att majoriteten ville att Storbritannien skulle lämna EU präglades då mest av arbetskraftsinvandringen till Storbritannien från Central- och Östeuropa. Det präglade dem mycket mer än flyktinginvandringen som man från svenskt håll kanske tänker runt de åren. – Britterna ville ta tillbaka kontrollen över sin gräns i det kända begreppet: ”Take Back Control”. Man ville att det brittiska parlamentet skulle bestämma över Storbritanniens gränser. Den kontrollen har man inte idag. – Det är en konstig ironi att Nordirland, som är det som Brexitavtalet i stort kan stjälpa på, inte diskuterades allt i folkomröstningen 2016. Det är det som allt handlar om just nu. Det och mycket annat som hur man ska förstå Boris Johnson och medieklimatet i Storbritannien just nu.

Veckopanelen Special om Sveriges första 25 år som medlem i EU, inspelat med publik i samarbete med Kulturhuset Stadsteatern. I panelen: Marita Ulvskog (S), Gunnar Hökmark (M) och Per Gahrton (MP) och EU-experten Ylva Nilsson. Programledare: Jörgen Huitfeldt och Staffan Dopping. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Veckopanelen Special om Sveriges första 25 år som medlem i EU, inspelat med publik i samarbete med Kulturhuset Stadsteatern. I panelen: Marita Ulvskog (S), Gunnar Hökmark (M) och Per Gahrton (MP) och EU-experten Ylva Nilsson. Programledare: Jörgen Huitfeldt och Staffan Dopping. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vad kan britterna lära sig av Schweiz på ämnet folkomröstningar? Nu ska Sverige få snubbelstenar för att minnas offren i Förintelsen. Så lanserar Louise en radikal omgörning av Eurovision. Brexit Det är fortfarande oklart hur det kommer att gå med brexit och man är oense om vad man röstade ja eller nej till. Storbritannien genomför inte folkomröstningar särskilt ofta så därför har vi bjudit i Schweiz ambassadör i Sverige Christian Schoenenberger och Bruno Kaufmann Nordeuropakorrespondent, för att höra vad britterna kan lära sig av landet som genomfört minst 300 folkomröstningar på nationell nivå sedan 1848. Snubbelstenar Efter utdragna diskussioner kommer de nu även att finnas Stockholm. Kritikerna menar att Sveriges roll i förintelsen var helt annorlunda än i många andra europeiska länder. Så frågar vi överintendent för Forum för Levande historia Ingrid Lomfors, hur stenarna ska uppfattas i ett svenskt sammanhang? Skräpplockning Och så fördjupar vi oss lite i vilken taktik som är mest effektiv om man tillsammans med sina vänner vill plocka skräp inför den stundande nationaldagen. Johanna Ragnartz VD och Kommunikationschef Håll Sverige rent är gäst. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ulrika Lindqvist

Partiledarna drabbade samman inför EU-valet om två veckor. Enligt Löfven väntar en folkomröstning om högerextremism. Den svenska kronan fortsätter att falla. Vidare kommenterar panelen sprickan i Försvarsberedningen och den senaste ledamoten i Svenska Akademien. Stefan Attefall, Annika Hirvonen Falk och Klas Eklund sitter i Veckopanelen. Programledare Staffan Dopping. . See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Partiledarna drabbade samman inför EU-valet om två veckor. Enligt Löfven väntar en folkomröstning om högerextremism. Den svenska kronan fortsätter att falla. Vidare kommenterar panelen sprickan i Försvarsberedningen och den senaste ledamoten i Svenska Akademien. Stefan Attefall, Annika Hirvonen Falk och Klas Eklund sitter i Veckopanelen. Programledare Staffan Dopping. . See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Varför gillar Irland EU så mycket ? Har moderniseringen där gått för fort och varför måste det vara så krångligt att rösta? Nordegren och Epstein har valt att åka till de länder där man älskar respektive hatar EU mest och idag är Louise Epstein med från Dublin. Irland är nämligen det land där befolkningen älskar EU mest. Louise berättar bl.a om hur EU fört Irland närmare Europa, krångliga röstningsregler, hur vissa tycker moderniseringen gått lite för fort, en pjäs som fått nya psykologiska bottnar i och med Brexit och Thomas bjuder på irländsk spontan-sång. Vad betyder partiernas opinionsläge på hemmaplan för EU-valet? Vad blir årets raket? Ekots politiska kommentator Fredrik Furtenbach reder ut. Dessutom lyssnarnas positiva erfarenheter av streamade begravningar. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare i Dublin: Louise Epstein Producent: Jakob Runevad Kjellmer

Sidekick: Elli Flén. Vintern gör comeback. Theresa ringe Donald. Trendbrott i Slovakien? Ukraina väljer komikern. De små partierna ska tas på allvar. Valfebern stiger. Vad göra på gågatan som kandidat? Tjafs på arbetsplatser. Folkomröstningar, behövs de? Västeruddsvägen på Kimitoön. Vegebiffen är INTE en biff. Briljanta m/s Romantika utan starka kvinnoroller. Mothugg om plastförpackningar.

I samband med riksdagsvalet 1988 genomfördes en folkomröstning i Sjöbo i Skåne, där invånarna skulle säga ja eller nej till att kommunen skulle ta emot mindre flyktingar. Frågan drevs av Sjöbos ledande centerpartister och moderater och slutade med att nära 70 procent av invånarna i kommunen röstade nej till flyktingmottagandet. Omröstningen gjorde Sjöbo rikskänt och händelsen följdes även internationellt. Den stora frågan var om folkomröstningen skulle bli en parantes, eller början på en mer populistisk och främlingsfientlig politik i Sverige. Gäst i studion är Björn Fryklund, professor i sociologi, som själv följde händelserna på plats.

I samband med riksdagsvalet 1988 genomfördes en folkomröstning i Sjöbo i Skåne, där invånarna skulle säga ja eller nej till att kommunen skulle ta emot mindre flyktingar. Frågan drevs av Sjöbos ledande centerpartister och moderater och slutade med att nära 70 procent av invånarna i kommunen röstade nej till flyktingmottagandet. Omröstningen gjorde Sjöbo rikskänt och händelsen följdes även internationellt. Den stora frågan var om folkomröstningen skulle bli en parantes, eller början på en mer populistisk och främlingsfientlig politik i Sverige. Gäst i studion är Björn Fryklund, professor i sociologi, som själv följde händelserna på plats.

Kan vi förvänta oss månader av sittstrejker från Fatemeh Khavari, tillsammans med hennes skara skäggiga afghanbarn nu? Nu när det gäller ett vitt europeiskt >RIKTIGT< barn som hotas av utvisning till ett släktlöst och ensamt liv på barnhem i Ukraina? Eller är problemet att pojken inte har den rätta hudfärgen för att tycka synd om? Är det skillnad på folk och folk? Utvisningen är bara tillfälligt stoppad - Lyssna på det här programmet!ALLA BIDRAG HJÄLPER PODCASTEN:Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaSNACKA MED OSS PÅ DISCORD:https://discord.gg/9skcuBdDAGENS ÄMNEN:* Propagandan mot Sverigevännerna går hela vägen upp till rektorn!* Nu är tydligen Askungen och Lilla Sjöjungfrun oacceptabelt också.* Inga sittstrejker för vita barn.* Hur ska packet bestraffas?* Med tanke på resultatet: Hur kunde invandringen vara viktigaste frågan!?* Folkomröstning om invandringen.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle JohanssonGäster: Nina Drakfors, Pontus Persson, Lennart Matikainen & Elisabeth EngmanMejl: VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra veckans program:https://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/rasiststaempel-i-storlek-xxlNÄSTA PROGRAM: 27 OKTOBER 2018VECKANS MUSIKTIPS:LELLEOld Man's Child - The Pagan Prosperityhttps://www.youtube.com/watch?v=S-BV6FGrmy4NINAKirat Paiahttps://www.youtube.com/watch?v=XAZdJIEmOf0&app=desktopLENNARTBilly Ocean - When the Going Gets Tough, the Tough Get Goinghttps://www.youtube.com/watch?v=-n3sUWR4FV4ELISABETHGloria Gaynor - I Will Survivehttps://www.youtube.com/watch?v=gYkACVDFmegPONTUSDe Lyckliga Kompisarna - Dricka Sprit Och Hålla Käftenhttps://www.youtube.com/watch?v=wws3hGWh4CM

Världens skarpaste underrättelseorganisation eller Austin Powers-klantar? Vad ska man egentligen tro om den ryska underrättelsetjänsten? Och är Rumänien på väg att gå med i EU:s illiberala klubb? Medverkande: Jesper Lindau, Moskva-korrespondent, Patrik Oksanen, författare och politisk chefredaktör på Hudiksvalls Tidning, Susanne Palme, EU-kommentator och Johanna Melén, Östeuropa-korrespondent  Programledare: Caroline Salzinger.

Direktsändning från Dublin i Irland och den historiska folkomröstningen om aborträtten. Landet som haft en av Europas hårdaste lagar kommer nu öppna upp för friare aborter. Medverkande: Claes Aronsson, Londonkorrespondent, Anna Brandt, Sveriges ambassadör i Irland.

I andra avsnittet om den svenska nykterhetsrörelsens historia tittar vi på folkomröstningen om rusdrycksförbud 1922, motbokens vara eller icke vara och rörelsens utveckling under 1900-talet. Till vår hjälp har vi återigen Johan Persson från Nykterhetshistoriska sällskapet.

Avsnittsinnehåll:  Olle Möller och Ola Möller diskuterar Pensionsuppgörelsen och Sjukförsäkringsförslaget. Men också Olas strävan att komma till Riksdagen samt cirkusen i Helsingborg rörande en eventuell folkomröstning om Landborgsgaraget Lyssna på avsnittet (33.17)

När är det egentligen som svenska folket fått säga sitt kring olika frågor? Möt rusdrycksomröstningen och Ovanåkers kommun. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kalle Lind och statsvetaren Helena Lindh pratar rusdrycker, högertrafik och EMU. Lill Lindfors! Arja Saijonmaa! Tel-stars! Och Per Gahrton en masse!

Hermann Rorschach! Norah Jones! Janne Thörnqvist! Zara Larsson! Hasse Kvinnaböske! Robyn! Harvey Weinstein! Alan Alda! Alanis Morissette! Tipper Gore! Camilla Läckberg! Så många namn, så många historier!

Kommer EU backa från det egna beslutet att omfördela flyktingar mellan medlemsländerna? Och vad är alternativet? Det är mycket som står på spel när Ungern går till folkomröstning på söndag. Medverkande:Ci Holmgren, programledare Susanne Palme, EU-reporter Johanna Melén Östeuropakorrespondent

http://pod.mittmedia.se/pod/filer/podd_72-11.mp3 Podden om Brexit kan även laddas ned från iTunes och Acast. Storbritannien går till valurnorna den 23:e juni. Folkomröstning om EU ska avgöra om britterna väljer att stanna kvar, Bremain, eller lämna Brexit. I den här specialpodden träffar vi ledarskribenter och politiker av skiftande politisk färg och uppfattning för samtal om vad händer om det … Fortsätt läsa #11 Brexit-special om folkomröstningen som Europa håller andan för Inlägget #11 Brexit-special om folkomröstningen som Europa håller andan för dök först upp på Podd72.

Folkomröstningen i Nederländerna kan leda till oreda inom EU. Det handlar också om det skakiga politiska läget i Libyen och om Italiens oro för att bli ett nytt Grekland. I podden medverkar EU-reportrarna Susanne Palme och Herman Melzer. Gäst är också Sveriges Radios Brysselkorrespondent Jan Andersson, som lyckas avvärja en p-bot under programmets gång.Programledare är Ci Holmgren

Den här gången har Mirka Kettunen fördjupat sig i adelstitlar och landar någonstans vid ordet "snobb". Kike Bertell har däremot besökt det Olympiska museet i Lausanne och drar därifrån en röd tråd till franska folkomröstningar i början av 1800-talet.

Godmorgon, världen! Söndagen 11 maj. Programledare Olle Hägg. Thailands opposition försöker störta regeringen. Kvinnor används som handelsvara i krig, de bortrövade flickorna i Nigeria är bara ett exempel på något som i stort sett alltid förekommit. Tre internationellt framstående författare om EU:s framtid, hör Timothy Garton Ash, Adam Michnik och Geert Mak. Barnvisan har en lång levnad, hör om en genre som inte är sålätt som man kan tro. Krönikör är Ulf Wickbom. Panelen. Har Fi och SD något gemensamt? Satir med Public Service. Folkomröstning i östra Ukraina om självstyre. Afrikaner flyr Libyen men Italien vill ha hjälp att ta emot alla tusentals båtflyktingar. Indiske filosofen och Författaren Gurcharan Das om det pågående indiska valet. Kåsör Helena von Zweigbergk.

Godmorgon, världen! Söndagen 12 mars 2014 Programledare Olle Hägg och Sara Stenholm Timme 1: Folkomröstning i Krim, och reportage från ett oroligt Polen. Dessutom samtal från Lettland där man marscherar för att hylla veteraner som stred i Lettiska Waffen SS. Vad är populism frågar vi oss? Krönikör är Nina Björk. Panelen sist i vår första timme disskuterar bl.a om myndigheterna tagit för lätt på högerextremismen i landet? Timme 2 SR:s korrespondent Nils Horner är mördad i Afghanistan och Godmorgon, världen! ägnar hela sin andra timme åt hans reportage från Asien, tillsammans med samtal om Nils Horners betydelse som journalist.

Folkomröstning i Rumänien - vad händer med demokratin i gamla östeuropa? Och om motståndet mot Pussy Riot som avslöjar patriarkernas allt större makt i Ryssland. Konflikten mellen shia och sunni - hur stor betydelse har den? Och om att allt fler gifter sig, men vem framför kritik mot äktenskapet idag? Panelen med Anna Dahlberg, Expressen, Anders Lindberg, Aftonbladet och Sanna Rayman, Svenska Dagbladet.

Statsvetaren Anders Sannerstedt vid Lunds Universitet kommenterar folkomröstningen om pytteområdet i Ängelholm på söndagen den 27 november där endast 34 % av den röstberättigade befolkningen gick till vallokalen. Programledare Malin Nilsson och Linda Evereus.

På valdagen 1988 var det folkomröstning i Sjöbo om att ta emot flyktingar i kommunen. Nära 70% av kommuninvånarna röstade nej. Den politiska och kulturella eliten tävlade om att ta avstånd från händelserna i Sjöbo. Det blev en maktkamp. Den lilla kommunen mot etablissemanget. Drivande i frågan var Sjöbos ledande centerpartister och moderater med populäre och folklige Sven-Olle Olsson i spetsen. Sjöbo blev rikskänt och debatten om invandringen blev omfattande i Sverige. Utomlands sågs Sjobo som en spricka i den svenska fasaden. "Even in Sweden". Centerpartiet i Sjöbo gjorde dessutom ett rekordval och för Centerpartiet på riksplanet var Sjöbo ett rejält svårhanterligt problem. Det blev en maktkamp. Den lilla kommunen mot etablissemanget. Maktkampen ledde till att Sven-Olle Olsson uteslöts ur Centern och startade då det framgångsrika Sjöbopartiet med riksdagen som mål. I dokumentären hör du bland annat intervjuer med Per-Ingvar Magnusson (Sven-Olle Olssons högra hand), Madeleine Ramel (som ledde det politiska motståndet) och Olof Johansson (dåvarande partiledare för Centern). Producent: Daniel Värjö Sändes första gången: 25 april 2010

Linje 1, linje 2 eller linje 3? Det var frågan som svenska folket skulle svara på i mars 1980. Kärnkraftens framtid skulle avgöras. Politikerna skulle slippa den där våta filten som legat över inrikespolitiken hela 70-talet. Producerat av: Erik Hedtjärn

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om folkomröstningar i Sverige.