Podcasts about psykiskt

Sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa har ökat radikalt under de senaste 8 åren.Psykiskt illamående är i dag orsaken till mer än var tredje sjukfrånvarodag som FPA betalar ersättning för. Förra året gick 5,8 miljoner arbetsdagar förlorade och det kostade över en miljard euro. Varför ser det ut så här, och finns det något vi kan göra åt det? Och vems är ansvaret? I debatten deltar Pekka Laurila, HR-chef på Varax, Kristian Wahlbeck psykiater och ledande sakkunnig på Mieli, förbundet för psykisk hälsa och Monika von Bonsdorff, biträdande professor i ledarskap vid Jyväskylä universitet. Mikaela Löv leder debatten. E-post: slaget@yle.fi

Tomas Waldegren, Msc, arbetar som sjukgymnast på en psykiatrisk klinik och har över 20 års erfarenhet av kroppsbaserad behandling. Tillsammans med sina kollegor har Tomas utarbetat en ”Jönköpingsmodell” där behandlingen bygger på fysiologisk grundforskning (mekanismbaserad behandling) och i podden förklaras några av de basala behandlingsprinciperna. Tomas är aktuell som medförfattare i boken ”Psykiskt trauma - utifrån ett kroppsligt perspektiv” om fysioterapeutisk traumabehandling, tex vid posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

I det här avsnittet pratat vi om psykiskt våld och den statliga utredning som föreslår kriminalisering av psykiskt våld. Vår gäst är Jenny Samuelsson Kääntä, tingsfiskal och sekreterare i utredningen som heter Straffansvar för psykiskt våld.  Jenny Samuelsson Kääntä beskriver vad psykiskt våld är och ger exempel på handlingar som är psykiskt våld. Hur vanligt är det med psykiskt våld? Är det vanligare att bli utsatt för psykiskt våld än fysiskt våld? Hur kommer det sig att det hittills inte blivit någon kriminalisering? Skulle det vara genomförbart i praktiken att ha psykisk misshandel som ett brott?

I veckans avsnitt delar jag med mig av fem nycklar som kan förbättra ditt psykiska välmående. Jag reflekterar kring de punkter som är och varit betydelsefulla för mig och för flera av de klienter jag hjälpt genom åren.Följ med på vårt retreat Retreats for all Senses i Taormina 17-22 oktoberhttps://www.workinstudios.com/retreats-for-all-senseswww.workinstudios.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Förstå sambandet mellan fysisk aktivitet och mental hälsa Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Martina Nelson svarar på en fråga från ett par förtvivlade föräldrar. Hur kan de både stötta och sätta gränser gentemot sin vuxna dotter som mår psykiskt dåligt? Martina Nelson är legitimerad psykolog och författare. Hon har skrivit boken ”Vem hjälper den som hjälper? Att vara anhörig till någon med psykisk ohälsa”.Följ Martina på instagram @martinanelsonLjud: @straydogstudios Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är du trött och deppig tar du sämre hand om din diabetes. Anna berättar om hur hennes motivation att sköta sina sockervärden påverkas av livsfaktorer och känslor. Och vår expert ger handfasta råd om hur det psykiska måendet kan stärkas för dig som lever med typ 2-diabetes.

Nyheterna Radio 13.00

Finlandssvenska elever upplever betydligt mera psykiskt våld hemma jämfört med de finskspråkiga eleverna. Det rapporterar de unga själva i undersökningen Hälsa i skolan som görs av THL, Institutet för hälsa och välfärd. En bra dialog med föräldrarna var också ovanligare bland svenskspråkiga elever. Det är första gången som THL presenterar separata resultat så att man kan jämföra de två språkgrupperna med varandra. Och resultaten väcker diskussion. Hur gick det nu så här? i debatten deltar Tom Pakkanen (på bilden), rättspsykolog och filosofie doktor, Pia Öhman, sakkunnig i ungdomsarbete på Folkhälsan och Albert Thiangdee, ungdomsledare i Jakobstad. Mikaela Löv leder debatten. E-post: slaget@yle.fi

Varmt välkommen till dagens podd där jag inspirerats av Ingemar Skoogs nya bok, baserad på hans forskning på äldre. Boken heter ”70 är det nya 50”. Där han beskriver att dagens 70-åringar är lika pigga, som tidigare generationers 50-åringar, fantastiskt heller hur. Han beskriver också viktiga saker som vi själv kan göra för att påverka vårt välmående, så att vi mår bättre och är piggare både fysiskt och mentalt, samt lever längre.Han beskriver hur vi idag har två olika ålderdomar, en från 65 till 80 och en efter 80 år och hur den äldre ålderdomen skjuts framåt i tiden, genom att vi tar hand om vårt fysiska, psykiska och sociala välmående. Så jag hoppas att du inspireras och får tips och idéer om hur du kan ta hand om dig själv och ditt välmående, för att leva länge, må bra och vara lycklig. Varmt välkommen. För dig som vill ta hand om ditt eget vålmande just nu.Var med på min Frigörande dans Dag den 18 november eller mitt En-dags retreat den 2/12 i Stockholm. Här får du viktig egentid att fokusera på ditt välmående genom mindfulness.Bra både för det fysiska, psykiska och sociala välmåendet.Läs mer på min hemsida eller klicka på länken här, det finns fortfarande några platser kvar.Dansdag: https://www.ingridthorngren.se/dansdagMini-Retreat: https://www.ingridthorngren.se/miniretreat Varmt välkommen.Så tills vi hörs igen, tag hand om dig och din bästa vän – dig själv!

För tio år sedan slog Lena Andersson igenom stort med boken Egenmäktigt förfarande. Sedan dess har hon skrivit böcker på löpande band, nu är hon bokaktuell igen och nominerad till Augustpriset för Studie i mänskligt beteende. Lena Andersson skriver även krönikor som ofta skapar stor debatt, provocerar hon med uppsåt eller är det bara så att hennes åsikter sticker ut i kulturdebatten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

Vi träffade Jessy Larsson för att prata om psykiskt våld i samkönad relation. Hon vill hjälpa andra och vi får följa med på hennes resa om hur det är att ha en kvinnlig förövare och vägen tillbaka. Att sprida kunskap och nå olika ålderskategorier känns väldigt viktigt. Instagram @JessyLarsson https://www.instagram.com/jessylarsson/ Email -> JessyLarssonw@gmail.com Ungarelationer -> https://ungarelationer.se/overlevarhistorier Vi heter Psykopatpodden överallt, tack för att ni följer och delar

I dagens avsnitt pratar jag om hur trädgården och odling är så hälsosamt för vårt välmående, både fysiskt och psykiskt. Att odla, ökar vårt psykiska välmående, det gör oss mer närvarande i nuet, minskar stress, ökar livsglädjen. Att få följa och glädjas åt små frön som gror och växer och blir till stora plantor, som vi sedan kan skörda och äta, är en meningsfull och tillfredställande aktivitet. Odling är också bra för vårt fysiska välmående, när vi är utomhus och rör på oss, får vår fysiska kropp får motion, vi får frisk luft och D-vitamin av solen, vi blir fysiskt trötta viket gör att vi sover bättre, vi är mer närvarande i nuet genom att vi använder alla våra sinnen, dessutom en bra stressreducering, när stresshormonet kortisol minskar. Att odla är enkelt, det enda du behöver göra är att avsätta lite tid, för att ta hand om dina frön och plantor, som kräver en viss omsorg. Kanske en stund varje kväll, istället för att titta på tv eller mobilen. Då är det fantastiskt att få njuta och glädjas av allt som växer och utvecklas. Så ut och njut nu av att så frön nu under våren, så kan du plantera i sommar och skörda till hösten. Hälsosamt, på alla sätt, för hela vårt system; kropp & själ, tankar & känslor får vara med i odlingen. Om du är nyfiken på att veta mer om hur du kan öka ditt välmående, t ex på min Kreativa Sommarkurs, läs mer på min hemsida eller klicka direkt på länken här så kommer du dit: www.ingridthorngren.se/sommarkurs Varmt välkommen!

Varmt välkommen till avsnitt 15 av Balans i livet podden. I dagens avsnitt berättar jag om hur den frigörande dansen kom in i mitt liv. Om hur den fria dansen tar oss från tankarna, stress, prestation och oro, till närvaron i nuet och kontakten med vårt sanna jag. Dansen är en resa från vänster till höger hjärnhalva och närvaron, här och nu. Ett fantastiskt sätt att skapa mer balans i dig själv och mer självkärlek och acceptans. Frigörande dans är en av de minfulness metoder jag arbetar med idag, för att det är ett fantastiskt verktyg att komma till här och nu och att bli mer medveten om kroppen och allt som finns i kroppen. Genom dansen blir du mer närvarande i alla dina delar; kroppen, tankarna, känslorna och själen får vara med. Du flyttar in i dig själv, får kontakt med alla delar och blir mer solid och mer hel. Dessutom blir kroppen blir så glad när den få lite kravlös uppmärksamhet och får röra sig fritt. På det sättet är dansen är ett fantastiskt sätt att få fatt på din livsenergi. Jag avrundar dagens avsnitt med att berätta om dansens positiva effekter, både för vårt fysiska och psykiska välmående. Varmt välkommen till dagens avsnitt, in i dansen värld. Är du nyfiken på att prova på frigörande dans med mig? Var med på min Dansdag 25/3. Läs mer och anmäl dig här: https://www.ingridthorngren.se/dansdagVälkommen!

Patrik och Fredrik inleder en ny franchise i form av Psycho!Psykiskt mordiska och motellägande ger de sig i kast med Norman Bates och hans filmer.Tillsammans i dagens avsnitt har vi tagit in Fika-Ulf från podcasten Film till Fikat under pseudonymen Psycho-ulf för att djupdyka i både filmen och även en kort historik om Anthony PerkinsDagens Film: Psycho (1960)Sekreteraren Marion Crane har ledsnat på sitt gråa liv. Hon knycker företagets kassa och flyr med den för att möta sin älskare. På vägen dit tar hon in på ett ödsligt motell men den trevlige motellägaren Norman Bates.Vill du ha direkt tillgång till avsnittet?Vi streamar live när vi spelar in, ca 10 minuter efter avslutad inspelning hittar du hela inspelningen på vår Patreonsida.Ditt bidrag hjälper oss att skapa fler avsnittSkaffa Acast+ för att lyssna reklamfritt: https://plus.acast.com/s/62fa3442223bf20012ed700dBesök hemsidan: www.skrackfilmcirkeln.seFacebook: /skrackfilmcirkelnInstagram: @skrackfilmcirkelnTwitter:  @SFC_podcastPatreon: www.patreon.com/skrackfilmcirkelnMerchendise: https://www.redbubble.com/people/SFCPodcast/ Become a member at https://plus.acast.com/s/skrackfilmcirkeln. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi samtalar om våra lyssnares reflektioner och frågor:* Vad kännetecknar emotionellt instabilt personlighetssyndrom, EIPS, tidigare kallat borderline personlighetsstörning, ibland med självskada? När ungdomar mår psykiskt dåligt - flickan riktar ofta aggression mot sig själv medan pojken oftare tar till våld mot andra. Två terapiformer kan hjälpa den som söker lindra ångest genom att skada sig. * Håller förövare med narcissism ihop?* Personer med psykiska problem eller kriminell livsstil - kunde de fått hjälp redan som barn? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Elin Ek om skapandet av ikoniska karaktären Grynet, hatet från medelålders män och intervjuerna med Zlatan och Göran Persson. Vi pratar om att vara "cool" tonårsmorsa, tävla i Alla mot alla med Dregen och att skapa humor för unga! Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

Vad är våld i nära relationer? - Våld i nära relationer del 1   Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor.   I det här avsnittet samtalar Lena Olsson-Lalor om våld i nära relationer med Susanne Strand Docent i kriminologi. Detta är del 1 av 3 i KBT-poddens serie om våld i nära relationer (avsnitt 249)   I det långa avsnittet: Vad är våld i nära relationer När blir det våld i nära relationer Förståelse för våld i nära relationer Psykiskt och fysiskt våld Vem är den utsatta? Skillnader ålder, kön, glesbygd, funktionsnedsatta Hedersrelation i kombination prostitution och människohandel Ny rapport kommer, hur gör man då Olika åtgärder mot våldsutsatta RISKSAM —riskbedömning till riskhantering, vilka risker finns i det här ärendet, Svårt med vård eftersom man inte samarbetar nog mycket   Lena Olsson-Lalor Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi, Leg.Hälso- och sjukvårdskurator samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå Susanne Strand Docent i kriminologi/Associate Professor of Criminology. Forskningsledare för CVS – Centrum för våldsstudier. Adjungerad docent vid Centre for Forensic Behavioural Science, Swinburne University of Technology, Melbourne, Australien    Här finner du poddbloggen och kan köpa en prenumeration av KBT-podden för att lyssna på ALLA avsnitt i sin helhet   KBT-podden publiceras av Bli en bättre behandlare BBB Följ oss på Instagram och Facebook   Klippning: Camilla Andersson (Teknikmillan) Kontakt: http://www.blienbattrebehandlare.se  info@blienbattrebehandlare.se 

Hur kan man som förälder hjälpa barn som upplevt något väldigt skrämmande? Vad är ett trauma och hur kan det behandlas? Psykolog Stina Hindström och Åsa Kastbom, överläkare i psykiatri, delar med sig av sina bästa verktyg för att stötta barn som varit med om potentiellt traumatiserande händelser.

Psykiskt lidande har länge kopplats samman med konstnärlig kreativitet. Svensk statistik bidrar med lite välkommen torr fakta till debatten, konstaterar Ulf Karl Olov Nilsson. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Vad är förhållandet mellan politik och kärlek? Vad är sambandet mellan fantasi och döden? Vad har sömn att göra med universums uppkomst? Tycker du att frågorna är stora, att företeelserna är svåravgränsade? Jovars, men håll med om att denna typ av enorma spörsmål kan hjälpa oss att se nya ting.En sådan rymlig fråga som sysselsatt oss sedan antiken är den om galenskapens förhållande till kreativitet. Jag säger galenskap och inte psykisk sjukdom eftersom frågan om det galna geniet historiskt benämnts med just det ordet. Platon skriver exempelvis i dialogen Faidros att den besinningsfulla diktningen kommer att överskuggas av de vansinnigas. Och sedan dess har författare skrivit både trots galenskap och tack vare den. Konst har drivit människor till vansinne och ut ur det. Konstnärer har simulerat vansinne eller ansträngt sig för att bli galna för att utnyttja det konstnärligt. Litteraturen har visat att det aldrig gar att veta sakert om det ar forfattaren, romanfiguren eller lasaren sjalv som ar galen. Forfattare har skrivit jag som skriver detta ar galen som en avsiktlig paradox, ty om forfattaren verkligen var galen vore ett sadant uttalande inte palitligt. Forfattare har skrivit alla andra ar galna, men inte jag for att lasaren ska forsta att ett övertydligt fornekande av en egen galenskap indirekt bekraftar den. Konst och litteratur har brukat, missbrukat, men ocksa berikat galenskapens satt att tala från första början.Dessa kopplingar låter kanske som någonting fullkomligt hopplöst att försöka kvantifiera och studera vetenskapligt. Men i det arkiviska mästarlandet Sverige är ingenting omöjligt och under arbetet med sin doktorsavhandling fick psykiatern Simon Kyaga tillgång till en unik statistisk källa, Sveriges nationella hälsoregister med fakta om samtliga folkbokförda. I registret finns uppgifter om medborgares yrken, släktskap, men också upplysningar ur sjukvårdsregister om slutenvårdsinläggningar och diagnoser. Kyaga kunde alltså forska på personer med kreativa yrken hans exempel är i första hand just konstnär och författare och leta samband med psykiska sjukdomar och funktionsvariationer som schizofreni, bipolaritet, autism och depression. Men inte bara det; det gick också att se vad patienternas släktingar arbetat med.Tillsammans med journalisten Jonas Mattson presenterade Kyaga resultaten i boken Ekvilibrium, om sambandet mellan kreativitet och galenskap. Där lär vi oss att för bipolär sjukdom är kreativa yrken generellt vanligare än för kontrollgruppen, att bildkonstnärer och författare oftare ges diagnoserna schizofreni och bipolaritet och att självmord är 50 procent vanligare bland författare än befolkningen i stort. Men ännu viktigare, som jag uppfattar det, är det faktum Kyaga och Mattson signalerar redan med titeln Ekvilibrium, nämligen att den kreativitet som tycks kunna följa med ett psykiskt lidande bör vara i jämnvikt. Syskon och föräldrar till patienter med bipolaritet och schizofreni ligger nämligen ännu mer över snittet för kreativa yrken. Författarna menar att detta tyder på att många patienter har en stor kreativ potential som de på grund av sitt psykiska lidande inte kan leva ut. För skaparkraft gäller alltså följande: det är bra att vara lite galen, men inte för mycket; idealet skulle vara ett ekvilibrium mellan associativ-intuitiv fallenhet och förmågan att planera och genomföra.Autismspektrumdiagnoserna då? Jo, också här bekräftar statistiken vad vi kanske kunde ana: en överrepresentation i yrken med en mer vetenskaplig kreativitet. Personer med, observera ordet, lagom mycket autism eller ADHD blir inte sällan lyckade matematiker, ingenjörer eller digitala-innovatörer. Det tycks med andra ord finnas speciella uttryckssätt för olika psykologiska tillstånd och därmed också utpräglade stildrag för, exempelvis, ett psykotiskt eller depressivt sätt att tala och föra sig eller för den delen ett autistisk skrivande. Men samtidigt: beträffande Nelly Sachs som är ett av bokens förslag på en författare som tidvis led av psykotiska symtom så var det givetvis inte hennes psykos som gav henne Nobelpriset i litteratur. Däremot kan ett studium av det psykotiska talets egenheter förmodligen lära oss något om hennes sätt att uttrycka sig i dikt.Är dessa forskningsresultat ett efterlängtat svar på en tusenårig gåta eller något vi redan visste? Jag svarar försiktigt ja på båda frågorna, för nog får vi här siffror på det som intuitivt känns rimligt. Likväl är den här typen av samband per definition svårgripbara, bland annat för att utgångspunkterna diagnoser och yrken är så konkreta att de blir osäkra. Diagnoser är knappast en nöjsam tillförlitlig källa; det märks bara alltmer i en tid av diagnostisk inflation där liknande tillstånd historiskt givits ytterst olika såväl namn som förklaringar. Dessutom måste de psykiatriska diagnosmanualernas akilleshäl framhållas, nämligen att de bortser från orsakerna till lidandet och endast vill beskriva det. För nog är själva orsaken till exempelvis en depression inte oavhängig om den lidande kan göra någonting kreativt med den. Kunskap om vägen in i en sorg hjälper oss högst sannolikt med vägen ut ur den.Och mer allmänt är det verkligen säkert att författare eller konstnär är mer kreativa yrken än Kyagas och Mattsons förslag på ett icke-kreativt: revisor. Det finns väl mycket konst som inte är speciellt kreativ. Liksom det knappast finns några garantier för att man skriver bra bara för att man kallar sig själv för författare. Själva definitionen av kreativitet genom yrket är begränsande.Men ändå är de statistiska kopplingarna mellan yrke och diagnos fascinerande. Statistik är inte en exakt vetenskap som en politiker artikulerade saken apropå osäkra opinionsundersökningar. Men statistik kan hjälpa oss att tänka.Det yttersta syftet med Kyagas forskning är också tilltalande: att visa på hur exakt samma mänskliga kvaliteter den blixtsnabba associationsförmågan, det stegrade drivet, den monomana blicken för detaljer just det som ibland leder människor vilse, andra gånger i sin bästa och lagom förhöjda bemärkelse lett till verkligt nya och viktiga skapelser.Ulf Karl Olov Nilsson, författare, psykolog och psykoanalytikerLitteraturSimon Kyaga och Jonas Mattsson: Ekvilibrium Om sambandet mellan kreativitet och galenskap. Natur & kultur, 2022.

Artisten och låtskrivaren Erik Grönwall minns nog många som vinnaren av Idol 2009 och som tidigare sångare i rockgruppen H.E.A.T. Men de senaste åren har fokus inte alls kunnat ligga på musiken, utan på något helt annat. Efter en resa till Sydafrika 2020 fick Erik smärtor i kroppen, och när han kom hem fick han doktorns besked. ”Du har leukemi, blodcancer.”Vi pratar om de senaste årens tuffa kamp mot cancern och Eriks väg till att bli friskförklarad. Vi får höra om hans arbete med personlig utveckling, att bota sig själv psykiskt och varför man ska bjuda rädslan till bordet. Vi pratar också om hur han en senvinterdag 2022 fick erbjudandet om att bli sångare i det legendariska rockbandet Skid Row och om livet att på nytt återigen turnera världen runt. Tusen tack för att du lyssnar!Gå med i Tobiasregistret.Besök Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Alexander Pärleros Instagram.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Erik Grönwall instagram.Eriks boktips:Vägen till frikedom.Letters from a Stoic.The art of war.I am ozzy. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Artisten och låtskrivaren Erik Grönwall minns nog många som vinnaren av Idol 2009 och som tidigare sångare i rockgruppen H.E.A.T. Men de senaste åren har fokus inte alls kunnat ligga på musiken, utan på något helt annat. Efter en resa till Sydafrika 2020 fick Erik smärtor i kroppen, och när han kom hem fick han läkarens besked. ”Du har leukemi, blodcancer.”Vi pratar om de senaste årens tuffa kamp mot cancern och Eriks väg till att bli friskförklarad. Vi får höra om hans arbete med personlig utveckling, att bota sig själv psykiskt och varför man ska bjuda rädslan till bordet. Vi pratar också om hur han en senvinterdag 2022 fick erbjudandet om att bli sångare i det legendariska rockbandet Skid Row och om livet att på nytt återigen turnera världen runt. Tusen tack för att du lyssnar!Gå med i Tobiasregistret.Besök Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Alexander Pärleros Instagram.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Erik Grönwall instagram.Eriks boktips:Vägen till frikedom.Letters from a Stoic.The art of war.I am ozzy. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Lina Nielsen - Miracle May #4 | Psykiskt Välmående by Hillsong Church Sweden

Hur påverkas barn av sexuellla övergrepp, våld eller försummelse? Om man ser ett barn som är utsatt - vad kan man göra som granne? Eller som yrkesmänniska? Vad är egentligen trauma? Och truamamedveten omsorg? Barnhälsovårdspsykolog Malin Bergström samtalar med Björn Tingberg. Han är leg. sjuksköterska och leg. psykoterapeut med inriktning mot barn och unga och har senast skrivit "När små barn far illa/Fysiskt våld – Sexuella övergrepp – Försummelse". Boken vänder sig till personal inom barnhälsovården och andra verksamheter såsom barnsjukvården, vårdcentraler, förskolan, öppna förskolan, som möter barn upp till sex år i sin yrkesroll. Läs mer: * Gothia kompetens: "När små barn far illa/Fysiskt våld – Sexuella övergrepp – Försummelse" (https://www.gothiakompetens.se/bocker-barnhalsovard/nar-sma-barn-far-illa-p77412465) Lyssna också på: * BVCpodden 107: Försummelse: "Det är lika allvarligt som misshandel" (https://bvcpodden.fireside.fm/107) * BVCpodden102: Våld i familjer: "En jätteviktig folkhälsofråga" (https://bvcpodden.fireside.fm/102) * BVCpodden 83: Barn och svåra saker: "Psykiskt våld är också våld" (https://bvcpodden.fireside.fm/83) * BVCpodden 77: Barnets rättigheter: "Vi vuxna måste vara närvarande" (https://bvcpodden.fireside.fm/77) * BVCpodden 38: Ett barn som far illa - vad gör jag då? (https://bvcpodden.fireside.fm/38) * BVCpodden 18: Barn, trauma och "en överdos av omsorg" (https://bvcpodden.fireside.fm/18) Special Guest: Björn Tingberg.

Nyheterna Radio 12.00

Nu kommer julen, vilket kan vara en extra tuff tid. I UM poden idag pratar vi om att som ung leva med en vuxen som har missbruk och/eller psykisk ohälsa. Hur det kan vara och hur det kan påverka en, men också om hur man kan få hjälp och hitta någon att prata med. Medverkande: Stina Åström, Barnmorska och Cecilia Nordengren, kurator Ungdomsmottagningarna i Region Jämtland Härjedalen hittar du här. Produktion: Poddverandan i Östersund 

Denna fredag: Frans "Tramsfrans" Strandberg gästar och listar vad en Bachelor söker hos en kvinna och hur man har en bra helg som Powerperson! Isac vandrar med Nordman i månskenet. Torbjörn har funderat på moralen kring självscanning.

TW! Psykiskt våld, kränkningar, destruktiva relationer, relationspsykopater, medberoende. Intro. Tillbakablick och feedback på förra avsnittet. Del 1.Vi har med oss en gäst, Pa, som levt i en destruktiv relation. Vi pratar om vad som gör att man hamnar i en sådan situation, hur man kan överleva och ta sej ur det järngrepp som en relationspsykopat tar på sin omgivning.  Del 2. Medberoende till en relationspsykopat, kan man vara det? Vilka likheter finns till relationer med missbrukare? Hur ser manipulationerna ut i vardagen och gentemot omgivningen. Del 3. Vem blir man till slut, när alla regler ständigt ändras, när lögnerna tar över och den andre skapar ett universum runt sej själv? Och hur kan man läka och gå vidare?  Glöm inte att det finns hjälp att få!  @mindsverige  @manforjamstalldhet  @kvinnojourenonline  killfragor.se  @umo  @polisen  @aldrigensam  @unizonjourer  https://rikskriscentrum.se/  --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/relationsskepp1/message

När män slår! Kvinnojourer arbetar för ett liv fritt från våld. De hjälper kvinnor med skydd och stöd när det är akut och de utsatts för män som misshandlar psykiskt eller fysiskt. Eva Risberg Abramsson är en av de ideella krafter som ser till att kvinnor och barn får hjälp när våldet blivit vardag. När en kvinna ringer för att få hjälp, då rycker Eva och hennes kollegor ut. Starka, engagerade kvinnor som hjälper andra kvinnor. Statistiken visar att män är överrepresenterade vad gäller förövare vid våldsbrott riktat mot kvinnor. Ingen människa ska bli utsatt för våld, eller känna sig kontrollerad, hotad eller trakasserad. Eva är en av de som vill sprida kunskapen om våld och hur det går att stoppa, förebygga våld och få fler att våga prata om våld i samhället. Våldet handlar om så mycket, både psykiskt och fysiskt. Fysiskt våld kan vara örfilar, knuffar, knytnävsslag, hårda grepp eller stryptag. Psykiskt våld kan vara att bli trakasserad, hotad, skrämd, förnedrad eller tvingad till något. Kvinnojouren hjälper kvinnor som blivit utsatta för någon form av våld eller kontroll. Något som vi pratade om efter inspelningen är att Länsförsäkringar i Västerbotten är en av de som stöttar kvinnojouren. Länsförsäkringar skriver på sin hemsida att ”Vi kan inte stoppa mäns våld mot kvinnor, men vi kan via kvinnojourernas arbete erbjuda dem som utsätts för dessa övergrepp skydd och stöd, och kanske en liten ljusglimt.” Här finns kontaktvägar om du eller någon du känner är utsatt för psykisk eller fysisk misshandel? Polis 112 akut annars 11414 Kvinnojouren Vilhelmina 070-3263371 Kvinnofridslinien 020-505050 Brottsofferjouren 0200-212019 BRIS 116 16 eller chat på www.bris.se Självmordslinien 90 101 Vill du själv engagera dig, eller skänka ett bidrag till detta ideella arbete så kontakta Kvinnojouren. (18) Vilhelmina Kvinnojour | Facebook  

Ingen som dödar en annan människa är väl helt frisk – men samtidigt är det inte alla som mördar som döms till rättspsykiatrisk vård.   I avsnitt tre i podcasten HP krims serie om rättsfallen som stuckit ut mest pratar Povel Arwidson med Anders Holmer om detta.

Sverige är det enda landet i den demokratiska världen där otillräkneliga människor döms för brott. Varför har vi denna världsunika ordning? Vilka konsekvenser får den? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sverige är det enda landet i den demokratiska världen där otillräkneliga människor döms för brott. Varför har vi denna världsunika ordning? Vilka konsekvenser får den? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ett samtal mellan regissören Ruben Östlund, idéhistorikern och psykoanalytikern Per Magnus Johansson och psykologen Aslak Iversen kring psykiskt lidande och livslust. Ruben Östlund är känd för filmer som The Square, Play, De ofrivilliga och Turist och samtalet tar sin utgångspunkt i scener ur hans filmer. Vi får också höra Östlund berätta om sin nya film Triangle of Sadness.    Samtalet utgår från frågor som väcks i det psykiatriska patientarbetet och som även gestaltas i film och litteratur: Hur kan vi hjälpa människor som reagerar starkt och dramatiskt på konflikter i mänskliga situationer? Hur hanterar vi rädsla? Hur förhåller vi oss till vårt ansvar, även när vi är sårbara?   Samtalet arrangerade av Psykiatrin i Halland i samarbete med Högskolan i Halmstad den 26 februari 2021.  

Joanna har gråtit, Sonja har ångest, allt detta trots att vi borde vara lyckliga då vi har ett nytt arbetsrum i Tölö! I veckans avsnitt diskuterar vi mikrovanor och mikroåterhämtning. Sonja förstår inte varför hon skall förändra sej och hon förstår inte heller vad motivation är. Joanna är bättre på makrovanor och sämre på att återhämta sej. Vi pratar också om att diskutera, när vill vi avbryta samtal, när vill vi diskutera olika möjliga scenarier och har Ylva Perera rätt då hon säger att poddar gör henne dum i huvudet? Blaue Fraus podcast Taxen & Terriern fokuserar under 2021 på coronakrisen och publiceras i samarbete med HBL.

Tvärprofessionella samverkansteam. Det är grupper som samarbetar för att hjälpa familjer som är socialt utsatta eller har psykiska problem. Vilka är med? Hur jobbar grupperna? Vad kan dom göra för nytta? Kan pappor också få hjälp? Barnhälsovårdspsykolog Malin Bergström samtalar digitalt med vårdutvecklare Lotta Lindfors, som var med och startade grupperna i Stockholm för över 20 år sen. Dom diskuterar också utifrån tre konkreta fall. Läs mer: * Vårdgivarguiden: Samverkan kring psykisk ohälsa under graviditet och tidigt föräldraskap (https://vardgivarguiden.se/kunskapsstod/bmm-bvc-forlossning/bvc/tvarprofessionell-samverkan/) * Vårdgivarguiden: Patientinformation – det finns stöd och hjälp (https://vardgivarguiden.se/globalassets/kunskapsstod/bvc/det-finns-stod-och-hjalp.pdf) * Psykiatristöd: Tvärprofessionella samverkansteam (https://psykiatristod.se/regionala-vardprogram/psykisk-sjukdom-i-samband-med-graviditet-och-spadbarnsperiod/tvarprofessionella-samverkansteam) Lyssna också på: * BVCpodden 109: Depression, screening och utlandsfödda mammor: "Det handlar om att se individen" (https://bvcpodden.fireside.fm/109) * BVCpodden 96: Psykisk ohälsa efter förlossning: "Så får man stöd av andra drabbade" (https://bvcpodden.fireside.fm/96) * BVCpodden 55: Spädbarnspappor - vad händer med dom när mamman blir sjuk? (https://bvcpodden.fireside.fm/55) * BVCpodden 46: Oro och ångest hos nyblivna föräldrar (https://bvcpodden.fireside.fm/46) * BVCpodden 38: Ett barn som far illa - vad gör jag då? (https://bvcpodden.fireside.fm/38) * BVCpodden 21: "Vi finns här för er om nån mår dåligt" (https://bvcpodden.fireside.fm/21) Special Guest: Lotta Lindfors.

Det här samtalet med Linda Aulin handlar om mental hälsa, hur löpningen och runstreaken har förändrat hennes liv och hur komplicerat det plötsligt blir när vi börjar döma varandras förhållningssätt till den egna kroppen och vad man väljer att göra med den. LÄNKAR Runstreak-utmaningen januari 2021 https://www.facebook.com/groups/runstreakutmaningenjanuari2021 Runstreak Sverige (den stora diskussionsgruppen) på facebook hittar du på https://www.facebook.com/groups/runstreaksverige 10 månader mot 10 mil startar 1:a januari. Dags att anmäla sig! https://paceonearth.se/lopcoaching/10-manader-mot-10-mil Vill du följa Linda Aulin så gör du det på instagram som @lindaaulin74 http://www.paceonearth.se/podcast/  

Detta avsnitt handlar om positiva och negativa aspekter av breakingens inverkan på mental hälsa. Medproducent för det här specifika avsnittet är Emelie Kazemi, dansare och Ptp-psykolog. Vi tar avstamp i en enkät som publicerades i facebookgruppen ”Svensk breaking” där vi ställde frågor på ämnet. Utöver det intervjuar via Peter Lovatt aka Dr Dance samt Robin Leo aka Lil Rob från U-Town Crew/Grounded Crew. Helt klart det bästa avsnittet hittills. Låten som spelas i slutet av podden är; The Avalances – Frontier Pshychiatrist

MGP är tillbaka med avsnitt. Det inleds med News on the hour där det bland annat snackas om att Zlatan fått corona, Sveriges och världens besatthet av USA's kommande presidentval, Gardells eviga psyksjuka gnäll och det faktum att Efterlyst fortfarande kör på. Därefter blir det freestyle. SEN spelas Veckans Låt upp, låt 5 av 7 från Absolut Svenskt Vol.1-tapet. Slutligen får Prinzen ge Constructive Critique till bossens nya singel från kommande albumet. Allt detta och säkert nåt mer i avsnitt 126 av MUSIC FAKKING POD. Hela avsnittet finns på https://underproduktion.se/mgp För att få tillgång reggar du dig här: https://underproduktion.se/register/mgp/ Läs mer om vilka podcastappar som stödjer RSS-länkar och instruktioner för hur man drar igång det här: https://underproduktion.se/appar

Det är dags för temat Oförklarligt och tjejerna kommer ta upp 3 olika fall. Joanna börjar med att berättar om WWE wrestlern Chris Benoit och de mystiska wikipedia inlägget om hans frus död. Sen tar Sara över och gör en djupdykning i vad som hände Dyatlov och hans expeditionsgrupp i Sibirien. Sen avslutar Joanna med att berätta om en mystiskt man från ett land som inte finns.   Nästa avsnitt: Psykiskt sjuka   Följ oss gärna på våra sociala medier där vi kommer att lägga upp bilder som har med fallen att göra. På Instagram heter vi @mordmysteriepodden och på Facebook heter vi Mord och mysteriepodden

"Barn försummas när deras basbehov inte tillfredställs - obeoende orsak" Våld som inte syns är svårt att upptäcka. För alla som jobbar i barnhälsovården är det viktigt att se de försummade barnen. Hur gör man det? Vad gör man sen? Barnhälsovårdspsykolog Malin Bergström samtalar med forskaren Björn Tingberg. Tillsammanas med kollegan Doris Nilsson har han sammanställt en kunskapsöversikt om försummelse. Läs mer: Linköpings universitet: Ny rapport om försummelse från Barnafrid (https://liu.se/forskning/barnafrid/forsummelse-en-form-av-vald-mot-barn) Lyssna också på: BVCpodden 102: Våld i familjer: "En jätteviktig folkhälsofråga" (https://bvcpodden.fireside.fm/102) BVCpodden 83: Barn och svåra saker: "Psykiskt våld är också våld" (https://bvcpodden.fireside.fm/83) BVCpodden 77: Barnets rättigheter: "Vi vuxna måste vara närvarande" (https://bvcpodden.fireside.fm/77) BVCpodden 38: Ett barn som far illa - vad gör jag då? (https://bvcpodden.fireside.fm/38) Special Guest: Björn Tingberg.

Albin är uppe i Värmland på sitt sommarställe och Lisette har campat likt en riktig stadsråtta. I avsnitt 31 läste vi upp ett mail där en 14-årig tjej skrev om sin ohållbara vardag där hennes mamma misshandlade henne psykiskt. Vi fick många reaktioner och svarsmejl efter det avsnittet. Nu har den 14-åriga tjejen skrivit in igen och uppdaterar oss om vad som har hänt sen hon skrev det första mejlet.  Mejla in ditt eget problem, så detaljerat du kan, till hjalpmigpodden@gmail.com. (Disclaimer: Varken Lisette eller Albin är utbildade psykologer, livscoacher, problemlösare, läkare, ingenjörer eller grispissare)

Pressträff om resor. IS-kvinna rymt från läger. Virusspridning i Gällivare. Psykiskt mående omsorgspersonal. Stresshantering i vården. 5000 döda i Sverige. NFC om Palmevapnet. Reportage om Tyska skolbarn och corona. Elförsörjningen.

Nya anklagelser mot Donald Trump. Reserestriktionerna till 10 EU-länder slopas. Fallet Madeleine McCann. NFC om Palmevapnet. IS-kvinna ska ha rymt från läger. 5000 döda i Sverige. Psykiskt mående omsorgspersonal. Stresshantering i vården. Virusspridning i Gällivare. Vetenskapsradions coronaspecial.

Hur vanligt är det med våld i familjer? Vad är våld? Har kan man se och förstå att barn varit med om svåra saker? När är det ökad risk för våld mot barn? Barnhälsovårdspsykolog Malin Bergström samtalar med Hanna Thermaenius, psykolog på Rädda Barnen. Läs mer: * Rädda Barnen: Vi kämpar för att barn i Sverige ska ha en trygg uppväxt (https://www.raddabarnen.se/vad-vi-gor/barn-i-sverige/) Lyssna också på: * BVCpodden 83: Barn och svåra saker: "Psykiskt våld är också våld" (https://bvcpodden.fireside.fm/83) * BVCpodden 77: Barnets rättigheter: "Vi vuxna måste vara närvarande" (https://bvcpodden.fireside.fm/77) * BVCpodden 38: Ett barn som far illa - vad gör jag då? (https://bvcpodden.fireside.fm/38) * BVCpodden 18: Barn, trauma och "en överdos av omsorg" (https://bvcpodden.fireside.fm/83) Special Guest: Hanna Thermaenius.

Lisette har levt i ett dygn som en annan människa, och Albin är orolig för en vän som verkar hamnat i en depression. Albin avslöjar också vad nästa dubbningsvideo blir, och så har vi fått ytterligare svar angående fuckboy-mejlet i förrförra avsnittet, och så pratar vi om att prata med psykologer via appar.Vi har fått in ett långt mejl från en tjej som under hela sin uppväxt blivit utskälld, nedtryckt, hånad och på andra sätt psykiskt misshandlad av sin mamma, och vi diskuterar vad hon kan göra. Kan en säga upp kontakten med sin egen mor?Lisette berättar om sin relation till sin biologiska mamma, och ställer även Albin mot väggen. Vänskapen sätts på prov, men det blir ännu värre när Lisette avslöjar en stor hemlighet under snabbfrågorna. Maila in ditt eget problem, så detaljerat du kan, till hjalpmigpodden@gmail.com. (Disclaimer: Varken Lisette eller Albin är utbildade psykologer, livscoacher, problemlösare, läkare, ingenjörer eller trädgårdsmästare)

Högst oklart.

En mörk medeltid med inkvisition och trolldomsprocesser. Malleus Maleficarum – den hemska boken om häxjakt. Det stora oväsendet 1668-1676 med blåkullarättegångar och barnvittnen. Camilla bodde mittemot galgbacken på Stigberget. Hög energi och orädd mental attityd är din starkaste brandvägg. Fem tips för psykiskt självförsvar. Kram Vivi & Camilla Podden finns även på:iTunes, Spotify, acast ochContinue Reading See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Psykiskt och Fysiskt Podcast #4 - Det Är Sämst by Psykiskt och Fysiskt Podcast

Vad är det barn råkar ut för? Vad är värst? Hur frågar och pratar man med barn som varit med om svåra saker? Hur hjälper man dom? Får det effekt för resten av livet att ha det dåligt som barn? Barnhälsovårdspsykolog Malin Bergström samtalar med två gäster: Björn Tingberg, barnsjuksköterska, psykoterapeut och utbildare. Anna Norlén, psykolog och psykoterapeut. Jobbar med behandling och utbildning i frågor om barn och svåra påfrestningar De två är tillsammans med Kjerstin Almqvist författare till boken Barn, unga och trauma - att uppmärksamma, förstå och hjälpa. Läs mer: Natur & kultur: Barn, unga och trauma - att uppmärksamma, förstå och hjälpa (https://www.nok.se/titlar/akademisk-psykologi/barn-unga-och-trauma/) Barnombudsmannen: Barnkonventionen (https://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/barnkonventionen/) Lyssna också på: BVCpodden 102: Våld i familjer: "En jätteviktig folkhälsofråga" (https://bvcpodden.fireside.fm/102) BVCpodden 77: Barnets rättigheter: "Vi vuxna måste vara närvarande" (https://bvcpodden.fireside.fm/77) BVCpodden 68: Lars H Gustafsson (del 2 av 2): "Det nyfödda barnet kommer alltid med ett budskap..." (https://bvcpodden.fireside.fm/68) BVCpodden 38: Ett barn som far illa - vad gör jag då? (https://bvcpodden.fireside.fm/38) BVCpodden 18: Barn, trauma och "en överdos av omsorg" (https://bvcpodden.fireside.fm/18) Special Guests: Anna Norlén and Björn Tingberg.

I detta avsnitt tar vi upp psykiskt våld i nära relationer. En våldsyttring som det sällan pratas om. Gäst är Lena Bivner som bland annat har skrivit boken "Helvetet jag kallade kärlek".  linn@linnmhallen.se 

Barnkonventionen blir lag i Sverige 2020. Vad betyder det för personal i barnhälsovården? För föräldrar? Malin Bergström (barnhälsovårdspsykolog) samtalar med Elizabeth Englundh (pedagog och socionom) som arbetar med barnrättighetsfrågor på SKL - Sveriges kommuner och landsting. Läs mer: Stockholms stad: Barns rättigheter och föräldrars ansvar (https://stad.stockholm/globalassets/om-stockholms-stad/sa-arbetar-staden/stadens-ombudsman/barnombudsmannen/barns-rattigheter-och-foraldrars-ansvar-sv.pdf) Barnombudsmannen: Barnkonventionen (https://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/barnkonventionen/) Lyssna också på: BVCpodden 102: Våld i familjer: "En jätteviktig folkhälsofråga" (https://bvcpodden.fireside.fm/102) BVCpodden 83: Barn och svåra saker: "Psykiskt våld är också våld” (https://bvcpodden.fireside.fm/83) BVCpodden 68: Lars H Gustafsson (del 2 av 2): "Det nyfödda barnet kommer alltid med ett budskap..." (https://bvcpodden.fireside.fm/68) BVCpodden 38: Ett barn som far illa - vad gör jag då? (https://bvcpodden.fireside.fm/38) BVCpodden 18: Barn, trauma och "en överdos av omsorg" (https://bvcpodden.fireside.fm/18) Special Guest: Elizabeth Englundh.

Host: Danzel Guest: Ciko Brand: Bodyselection Websida: Bodyselection.com App: Bodyselection.com/app

Kåta 70 är här med en psykisk ohälsa-bonanza. Hela avsnittet berör ämnet psykisk ohälsa - Veckans Låt, Constructive Critique och Gammal Dänga. Prinzen och A Diddy är från olika skolor inom psykiatrin och försöker hitta gemensamma beröringspunkter när de sätter diagnos på olika psyksjuka svenskar i ett extranínsatt temporärt segment. Allt detta och mer, bara håll käften och lyssna!

I dagens avsnitt svarar Eric Strand på många av era lyssnarfrågor kring guld, det ekonomiska läget i världen och samt av sina egna tankar. Vi diskuterar räntefondernas vara eller icke-vara, att det nu är det bästa läget att köpa guld sedan 1971, hur man vågar stå kvar när man investerar i något som de flesta inte tror på och inte minst vårt favoritämne om motpartsrisker. Grov innehållsförteckning: 00:05:04 - Bäst läge att köpa guld sedan 1971 00:07:22 - Värdet i guld och silver baseras på unika egenskaper 00:09:52 - Därför är guld extra värdefullt 00:11:40 - Är guld en miljövänlig investering? 00:15:25 - Att skilja mellan trading och investering 00:17:24 - Gå mot strömmen för maximerad avkastning 00:20:34 - Psykiskt påfrestande att gå sin egen väg 00:23:53 - Grundämnen utvinns och prissätts på olika sätt 00:27:55 - Positionering inför finansiell krasch 00:30:40 - Guld istället för räntefonder 00:32:41 - Räntefonder som krockkudde 00:36:22 - Enskilt förlitar vi oss inte på guld trots att regeringar gör det 00:38:31 - Vad är pengar? 00:40:34 - Många rika har svårt att använda sina pengar 00:43:24 - Flexibel ekonomi med färre fasta utgifter 00:45:45 - Man sätter inte in pengar på banken - man lånar in dem 00:51:29 - Så kan du investera i guld idag 00:54:52 - Har Eric planer på någon ny fond

Har vi alltid tänkt likadant kring barn? Vad har förändras? Hur mycket betyder Barnkonventionen? Barnhälsovårdspsykolog Malin Bergström samtalar med barnläkaren och författaren Lars H Gustafsson om bland annat barnrättsaktivisterna Ellen Key, Anna Lindhagen, Elsa Laula Renberg. Och om varför Lars H Gustafsson själv blir aktivist ibland. Läs mer här: Barnombudsmannen: Barnkonventionen (https://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/barnkonventionen/) Lyssna också på: BVCpodden 102: Våld i familjer: "En jätteviktig folkhälsofråga" (https://bvcpodden.fireside.fm/102) BVCpodden 83: Barn och svåra saker: "Psykiskt våld är också våld” (https://bvcpodden.fireside.fm/83) BVCpodden 67: Lars H Gustafsson (del 1 av 2): "Jag lär mig lika mycket av barnet, som barnet lär av mig" (https://bvcpodden.fireside.fm/67) BVCpodden 77: Barnets rättigheter: "Vi vuxna måste vara närvarande" (https://bvcpodden.fireside.fm/77) BVCpodden 38: Ett barn som far illa - vad gör jag då? (https://bvcpodden.fireside.fm/38) BVCpodden 18: Barn, trauma och "en överdos av omsorg" (https://bvcpodden.fireside.fm/18) Special Guest: Lars H Gustafsson.

Psykiskt och Fysiskt Podcast #3 - Goblin Messiah by Psykiskt och Fysiskt Podcast

I avsnitt 22 av Nicci & Mamma Podden så svarar vi på lyssnarfrågor. Det handlar om ensamhet, tinder och även om tvångssyndrom och psykiskt sjuk förälder. Det är inte alltid så lätt att hjälpa även fast man vill. Det finns liksom inget färdigt facit utan alla behöver hjälp på olika sätt. Ni får gärna fortsätta att skriva in frågor till oss eller skriva om ämnen som ni önskar att vi ska ta upp. Skriv till nicci.mamma@gmail.com  Det finns fler ställen som ni kan vända er till för att få hjälp, eller iallafall få råd om vart ni kan vända er vidare.  Hjälplinjen 0771-22 00 60 Bris, Barnens rätt i samhället 116 111 Jourhavande medmänniska 08-702 16 80 Mind (självmordslinje) 901 01 eller chatt chat.mind.se Tveka aldrig att fråga om hjälp. Bättre att fråga en gång för mycket än en gång för lite.  Glöm inte att be good and feel good! Massor med kärlek till er See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Australiens bönder är hårt prövade av klimatförändringen. Depressioner, och även självmord, följer i torkans spår. Samtidigt växer ilskan över att landets regering inte vidtar kraftfulla åtgärder.   Australien kallas ibland den globala uppvärmningens kanariefågel i kolgruvan. Kanariefåglarna var känsliga för ohälsosamma gaser och dog först när halterna av giftig giftiga gaser i gångarna blev för höga. Det var en signal för gruvjobbarna att fly. Januari månad var den varmaste månaden på 100 år i Australien, där temperaturen nådde upp mot 50-graders strecket på många håll och det gick att steka ägg i en panna inuti överhettade parkerade bilar. Samtidigt drabbades Queensland på östkusten efter sju års torka av enorma skyfall som dränkte uppskattningsvis en halv miljon kor. Australiens bönder är hårt prövade av klimatförändringen. Vissa drabbas av depression, i torkans spår ökar självmorden, samtidigt växer ilskan över att Australiens regering inte vidtar kraftfulla åtgärder. I maj är det nationellt val i Australien och många hoppas att de politiker som vinner radikalt minskar utsläppen och anpassar landet till en allt hetare framtid. Sveriges radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff har träffat Jim McDonald i år i ett hårt drabbat jordbrukslandskap i Quirindi.  Nu är fjärde skörden på väg att torka bort eftersom regnet uteblir och hettan håller sig över 40 graders-strecket vecka efter vecka. Jim McDonald är engagerad i Farmers for Climate Action som kräver att politikerna minskar utsläppen och anpassar samhället för en allt hetare framtid.    Programledare är Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 6 mars.

Australiens bönder är hårt prövade av klimatförändringen. Depressioner, och även självmord, följer i torkans spår. Samtidigt växer ilskan över att landets regering inte vidtar kraftfulla åtgärder.   Australien kallas ibland den globala uppvärmningens kanariefågel i kolgruvan. Kanariefåglarna var känsliga för ohälsosamma gaser och dog först när halterna av giftig giftiga gaser i gångarna blev för höga. Det var en signal för gruvjobbarna att fly. Januari månad var den varmaste månaden på 100 år i Australien, där temperaturen nådde upp mot 50-graders strecket på många håll och det gick att steka ägg i en panna inuti överhettade parkerade bilar. Samtidigt drabbades Queensland på östkusten efter sju års torka av enorma skyfall som dränkte uppskattningsvis en halv miljon kor. Australiens bönder är hårt prövade av klimatförändringen. Vissa drabbas av depression, i torkans spår ökar självmorden, samtidigt växer ilskan över att Australiens regering inte vidtar kraftfulla åtgärder. I maj är det nationellt val i Australien och många hoppas att de politiker som vinner radikalt minskar utsläppen och anpassar landet till en allt hetare framtid. Sveriges radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff har träffat Jim McDonald i år i ett hårt drabbat jordbrukslandskap i Quirindi.  Nu är fjärde skörden på väg att torka bort eftersom regnet uteblir och hettan håller sig över 40 graders-strecket vecka efter vecka. Jim McDonald är engagerad i Farmers for Climate Action som kräver att politikerna minskar utsläppen och anpassar samhället för en allt hetare framtid.    Programledare är Marie-Louise Kristola.

Andra delen av P4 Extras sändning: Nu har Simon Settergren gjort film av sin uppväxt med en pappa som trodde han var Kungen av Atlantis, vilket också blev namnet på filmen. Carl Jan tipsar om vin.

Sessan & Skatan har gravidsnack i dagens poddis. Psykiskt och fysiskt mående, vuxenpottor, graviditetsuppladdning och förlossningsdepression.

Enligt kapitel 14 paragraf 1 i Socialtjänstlagen (http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/barnochungaisocialtjansten/anmalanarbarnfarilla)bör Socialnämnden erbjuda barnet, vårdnadshavaren och den som gjort anmälan ett möte om det med hänsyn till barnets bästa är lämpligt. Ändå är det i vädligt låg utsträckning som BVC samarbetar med - eller anmäler till - socialtjänsten. Varför är det så? Barnhälsovårdspsykolog Malin Bergström samtalar med Carita Vadberg (enhetschef och BHV-sjuksköterska Hässelby/Vällingby BVC) och Agnes Lundström (socionom med lång erfarenhet av arbete i socialtjänstens barn-och ungdomsvård). Lyssna också på: BVCpodden 102: Våld i familjer: "En jätteviktig folkhälsofråga" (https://bvcpodden.fireside.fm/102) BVCpodden 83: Barn och svåra saker: "Psykiskt våld är också våld” (https://bvcpodden.fireside.fm/83) BVCpodden 77: Barnets rättigheter: "Vi vuxna måste vara närvarande" (https://bvcpodden.fireside.fm/77) BVCpodden 68: Lars H Gustafsson (del 2 av 2): "Det nyfödda barnet kommer alltid med ett budskap..." (https://bvcpodden.fireside.fm/68) BVCpodden 18: Barn, trauma och "en överdos av omsorg" (https://bvcpodden.fireside.fm/18) Special Guests: Agnes Lundström and Carita Vadberg.

Janne på stan - Känner du nån som är psykiskt frisk? En klassiker från 2008 by Radio Totalnormal

Psykiskt och Fysiskt Podcast #2 - I Hela Mitt Liv Har Jag Varit En Creedo by Psykiskt och Fysiskt Podcast

Psykiskt och Fysiskt Podcast #1 - En osynlig som har damp här nånstans by Psykiskt och Fysiskt Podcast

Vad menas egentligen med trauma? Vad kan man göra åt det på BVC? Som förälder? Och varför är "en överdos av omsorg" så viktigt? Malin Bergström, barnhälsovårdspsykolog, samtalar med Hanna Thermaenius, psykolog på Rädda barnen. Läs mer: Rädda Barnen: TMO (traumamedveten omsorg) - stöd till barn som upplevt svåra händelser (https://www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/arbetar-med-barn/tmo/) Lyssna också på: BVCpodden 102: Våld i familjer: "En jätteviktig folkhälsofråga" (https://bvcpodden.fireside.fm/102) BVCpodden 83: Barn och svåra saker: "Psykiskt våld är också våld” (https://bvcpodden.fireside.fm/83) BVCpodden 77: Barnets rättigheter: "Vi vuxna måste vara närvarande" (https://bvcpodden.fireside.fm/77) BVCpodden 68: Lars H Gustafsson (del 2 av 2): "Det nyfödda barnet kommer alltid med ett budskap..." (https://bvcpodden.fireside.fm/68) BVCpodden 38: Ett barn som far illa - vad gör jag då? (https://bvcpodden.fireside.fm/38) Special Guest: Hanna Thermaenius.

Andreas Thörn bröt nacken i en MC-olycka när han var 15 år gammal och blev förlamad från bröstet och ned. Han är en av tre patienter i Sverige som, efter beslut från Läkemedelsverket, fått medicinsk cannabis utskrivet mot neuropatisk smärta. Men resan dit har varit lång och svår. År 2016 dömdes han för narkotikabrott, efter att ha odlat cannabis hemma för att lindra sina smärtor. I Soluret berättar han om kampen för ett fungerande liv som pappa, make och egen företagare.

Idrottspsykologen Johan Fallby som numera arbetar för FC Köpenhamn och tidigare varit i bland annat Svenska Fotbollsförbundet är denna vecka gäst i Tyngre Träningssnack. Ämnena för dagen är talangutveckling och Svenska fotbollsförbundets beslut att ta bort tabeller och slutspel för barn under 13 år samt hur Johan arbetar med spelare och tränare i FC Köpenhamn. Det har skrivits en hel del kring Fotbollsförbundets beslut de senaste veckorna där det mesta har varit kritik från nuvarande eller tidigare elitidrottare som egentligen bara utgår från sina egna erfarenheter. I det här avsnittet får du en lite mer djupgående inblick i vad forskningen pekar mot och vad de som faktiskt studerar ämnet anser om Fotbollsförbundets beslut. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Wille och Jacob har haft semester 00:02:03 Introduktion av Johan Fallby 00:05:22 Vad forskningsstudier har gett Johan som praktiker 00:07:18 Idrottare är som alla oss andra utanför planen 00:08:57 Idrottspsykologins utveckling de senaste 15 åren 00:10:56 Johans arbete i Svenska Fotbollsförbundet 00:12:46 Problemet att få projekt att fortsätta tillsvidare inom fotbollen 00:17:14 Ungdomsverksamheten i FC Köpenhamn 00:19:42 Hur Johans sett att arbeta har förändrats över tid 00:23:37 Teorisessioner med hela laget eller mindre grupper 00:27:46 Hur Johan upplever att spelarna tycker om hans jobb 00:31:50 Sekretess som arbetande i ett lag och anställd av en klubb 00:35:02 Arbetet med ledarna i klubben 00:36:19 En liten fot som fortsatt är kvar inom forskningen 00:37:06 Psykiskt välmående påverkar ens skaderisk! 00:40:11 Det är svårt att ändra traditioner inom idrotten 00:41:22 Det finns ofta tid för elitidrottare inom lagidrotten att göra mer 00:44:17 Utbildningen av lagidrottare sackar efter de individuella idrotterna 00:49:10 Svenska Fotbollsförbundets beslut att ta bort tabeller och slutspel i cuper för barn 00:52:33 Beslutet som ett försök att skicka ut ett budskap till tränare och föräldrar 00:54:08 Finns det forskare som är kritiska mot SvFF beslut? 00:58:48 Forskningen på talangutveckling kommer aldrig bli klar men vi vet en del ändå 00:59:44 Kändisar som bara har sina egna upplevelser att utgå ifrån 01:01:38 Regeländringen är ett försök att nå ett problem på ett genomförbart vis 01:03:41 Det är väldigt viktigt att fokusera på processen istället för resultatet 01:06:41 Kan tävlingshetsen driva på barn att tidigt byta lag? 01:08:34 Vinnarinstinkt utvecklas troligen mer när du möter jämnt motstånd 01:10:17 Distrikt som redan spelade utan tabell före beslutet av SvFF 01:11:37 Problemet med att jämföra Sverige med större och rikare fotbollsländer 01:15:29 Hur går det för spelare som blir ratade som unga? 01:18:23 När resurserna inte räcker till för att ge alla den bästa miljön 01:20:57 Det finns mycket att göra när det gäller att utveckla våra ungdomstränare 01:23:56 Du behöver inte stressa fram talanger 01:26:17 Föreningar behöver ta fram ett system som är grundat i vetenskap som fungerar för dem 01:28:20 Är elitsatsningar värt det och vad begär vi från elitklubbar? 01:31:15 Brukar Johan möta sina fotbollsspelare i pingis?

Det börjar med en stark förälskelse och slutar med att hennes liv kontrolleras in i minsta detalj. Johanna utsattes för psykiskt våld i sitt äktenskap. Ibland får hon en utskällning när persiennerna är uppdragna och andra gånger är det tvärtom. Hon blir allt mer isolerad och drar sig undan släkt och vänner.  Var fjärde kvinna och nästan var tionde man har utsatts för upprepat och systematiskt psykiskt våld, enligt Nationellt centrum för kvinnofrid. Våldet syns inte genom blåmärken men lämnar ärr som kan ta många år att reparera. Gäster: Liria Ortiz, psykolog, Dan Rosenqvist, psykolog, Sören Sanz, ordförande för Akillesjouren. Vill du prata med någon? Den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50 kan ge dig stöd, men också information om var du kan få ytterligare hjälp där du bor, till exempel hos polisen, socialtjänsten eller en kvinno- eller tjejjour. Akillesjourens stödtelefon för män: 08-29 63 99 alternativt SMS 0723 31 63 99, Telefontid torsdagar 18:00-20:00 övrig tid svarar vi om vi har möjlighet.

Vi pratar Psykiskt självskadebeteende. Sofia har typ hittat på begreppet själv, tror hon. Alltså saker och beteende en gör/tänker mot en själv som kanske inte är så sunt rent mentalt… Musiken i podden är gjord av Podington Bear och The Freak Fandango Orchestra. http://freemusicarchive.org/music/Podington_Bear/ http://freemusicarchive.org/music/The_Freak_Fandango_Orchestra/

I veckans Respondeo undrar en lyssnare kring träning efter depression – för att må bra. Hur ska man träna om målet inte är att bygga muskler eller deffa? Vad kan man göra med träningen för att få rätsida på välmåendet mentalt? Går det lika bra att träna hemma? Och vilken träningsform är bäst, om man […] Inlägget Respondeo #9: Träning för att må bra psykiskt – kondition eller styrketräning? dök först upp på Mathias Zachau.

Utmattning och depression har varit en del av Clara Lidströms liv. Nu äter hon antidepressiv medicin, och försöker kombinera viljan att ständigt utmana sig själv med vila och återhämtning. Det känns som att man har tagit hjärnan och skakat om, som att alla bitar har möblerats om och att inget funkar som det ska, säger Clara Lidström om hur det känns att vara utmattad. Idag äter hon antidepressiv medicin och i Psyket berättar hon om sin första reaktion när läkaren föreslog medicinering. Jag vill inte ta nån jävla tablett, så kände jag. Sen bestämde jag mig för att lita på min läkare. Men jag blev lite rädd och tänkte "håller jag på att bli tokig nu?" En massa tankar och fördomar om antidepressiv medicin, som jag inte trodde att jag hade, kom upp. Nu tycker Clara att medicinen funkar bra. Den har hjälpt henne att oroa sig mindre och att inte känna så mycket ångest. Nu kan jag tänka klart igen. Medicinen har tagit bort oron och en tyngd i kroppen. Jag kan notera det som är dåligt utan att tänka att det är en katastrof och när jag inte behöver hamna i tvärångest flera gånger i veckan så blir jag ju piggare. Clara Lidström är 31 år, driver en av Sveriges största bloggar, och bor med sin man och två barn i en by i Västerbotten.

Periodisering, programmering av träningsprogram, är en stor utmaning för många som tränar på gym. Framöver kommer jag gå in på djupet i frågor som är viktiga att ha svar på när man skapar träningsprogram. Men innan dess vill jag att vi särskiljer olika slags träning, för olika slags ändamål, så vi mer målmedvetet kan närma oss […] Inlägget Hur fysisk träning kan öka din prestation psykiskt – P&M #36 dök först upp på Mathias Zachau.

Tyslands skakiga jul. Utflyttning av statliga företag ger ingen tillväxt. Fungerar Kalle Ankas Jul som familjetradition. Psykiskt våld bearbetas med musikterapi. Ulrika Knutsons krönika om tomtar. Panelen. Snabbhetspremien får svenska kvinnor att föda barn tätare. Analoga sällskapsspel har fått ett uppsving. Satir med Utkantssverige. Mexikanska Tijuana vill bli en teknikhub. Brexit skapar generationsklyftor. Kåseri Helena von Zweigbergk. Godmorgon, världen! Söndagen 25 december programledare Pia Fridén.

Många i dagens samhälle mår inte bra och många vill inte heller tala om problemet. Det vill vi! Vi pratar varningssignaler och vart man vänder sig om man behöver stöd. Vi tar också upp chefens ansvar och pratar om hur den fysiska hälsan påverkar den psykiska. Medverkande: Kristina Ström-Olsson, hälsostrateg på Länsförsäkringar och Vickie Peolin, hälsoutvecklare och hälsoexpert på P4 Radio Kristianstad.

Anya och Madison fortsätter att prata om listan om psykisk ohälsa. Anya heter @AnyaInLove på twitter. För att vi ska kunna fortsätta göra Glappet, så behöver vi er hjälp. Stöd oss gärna via Swish 0763920067 eller patreon.com/glappet I avsnitt 7 del 2 pratar Madison och Anya om: Listan till dig som är psykiskt sjuk & till dig som är anhörig – del 2 Hur reagerar folk när du berättar om psykisk ohälsa vs. hur de borde reagera Var du kan söka stöd och hjälp Info och länkar på glappetpod.wordpress.com Musik: bensound.com

Anya och Madison har fått en lista för oss som lider av psykisk ohälsa och för dig som är anhörig. Anya heter @AnyaInLove på twitter. I avsnitt 7 del 1 pratar Madison och Anya om: Youtube-missbruk Stressen pga JB:s ticktacksång Listan till dig som är psykiskt sjuk & till dig som är anhörig - del 1 Hur reagerar folk när du berättar om psykisk ohälsa vs. hur de borde reagera För att vi ska kunna fortsätta göra Glappet, så behöver vi er hjälp. Stöd oss gärna via Swish 0763920067 eller patreon.com/glappet Info och länkar på glappetpod.wordpress.com Musik: bensound.com

Julgala, Mums-Måns, advents-quiz och att vara psykiskt instabil. Och så har mormor Miriam klagat igen. Maila oss på fredricaopeter@gmail.com!

Den här veckan kommer brevet från en anonym lyssnare, som vi kallar "Susanne". Hon har problem med att hennes bästa vän mår psykiskt dåligt. Vännen kan gå från att i ena stunden vara oerhört elak mot Susanne och säga att hon hoppas att Susanne ska dö, till att i nästa stund vara vänlig och ångerfull. För ett tag sedan försökte vännen också begå självmord. Susanne vill vara en bra kompis och stötta henne, men samtidigt börjar hon tröttna på alla elaka ord.

När Lars-Åke gick i pension och samtidigt skiljde sig kom ensamheten över honom. Han beskriver det som känslan av att inte ha fast mark under fötterna, att inte orka någonting, bara ligga på sängen. Han fick ångest och självmordstankar och lades till slut in på psykiatriska slutenvården. Och han är inte ensam. Många äldre drabbas av psykiska sjukdomar, ångest och depression, men symtomen kan skilja sig från de hos yngre, och misstolkas ibland för att vara andra sjukdomar. Äldre är också särskilt känsliga för biverkningar av antidepressiv medicin. Dagens program handlar om att vara gammal och deppig och om hur specialiserad vård saknas för många äldre med psykiska besvär. Hur man satsar på äldres psykiska hälsa är mycket ojämnt fördelat över landet. Mer än hälften av alla landsting saknar en särskild enhet specialiserad på äldrepsykiatri, visar en kartläggning som Kropp & Själ gjort. I programmet möter vi också Nils vars pappa tog livet av sig när han var i 80-årsåldern. Äldre män är överrepresenterade i självmordsstatistiken och depression är den klart vanligaste bakomliggande orsaken. Medverkar i programmet gör också : Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet och Ingmar Skoog, professor i psykiatri Sahlgrenska akademien, Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen, Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare på Sveriges Kommuner och Landsting och Ingvar Karlsson, docent och överläkare i psykiatri. 

För den som blir sjuk av mobbing på jobbet, väntar ofta en lång process om man vill söka ekonomisk ersättning. Veckans Kaliber handlar om höga beviskrav och bristande utredningar. Psykiskt lidande och år av kamp när ord står mot ord - Skolministeriet från UR och Kaliber handlar idag om höga beviskrav och brister i utredningar, när någon har blivit sjuk av mobbning på jobbet. – Här står en hel flyttkartong. Så, och här ser du, den är fylld upp till bredden. Och det här är ungefär en tioårsperiod bakåt. – Det är ju sorgligt att man ska behöva ha något sådant här. Det är ju hemskt, det är ju fruktansvärt... Läkarutlåtanden, dagboksanteckningar, rättegångsprotokoll och oräkneliga dokument från Försäkringskassan. Vi står i köket hemma hos Cajsa , som egentligen heter något annat, och tittar i en kartong full med papper. – Här ska du få se. I de läkarintyg som Cajsa plockar fram från åren som har gått, står diagnoser som utmattningssyndrom och posttraumatisk stressyndrom. Det här är sjukdomar som Cajsa menar att hon har drabbats av, efter att hon har utsatts för det som hon själv kallar för kränkande särbehandling och mobbning på jobbet. Har man blivit sjuk av mobbning på sin arbetsplats, har man rätt att söka arbetsskadeersättning eller så kallad livränta. Men ord står ofta mot ord, och beviskraven är höga - för höga menar röster vi möter i det här programmet. Skolministeriet från UR och Kaliber har granskat Försäkringskassans beslut om livränta i mobbingsärenden, och vi kan se brister i flera utredningar. Men vi tar det från början. – Jag tror att jag var för rak, det kan hända att det handlade om det. Då för 10 år sedan, var Cajsa en kvinna mitt i karriären som jobbade som upphandlingsansvarig inom Landstinget. Men efter en tid av högarbetsbelastning gick hon i väggen och det är när hon ska komma tillbaka, som hon menar att utfrysningen från chefen börjar. Vi vet inte vem som har gjort rätt och fel på Cajsas jobb, men det här är hennes version av vad som hände. – Då tänker man att, det där att man inte får gå äta lunch med någon, eller med de andra, och man får inte dricka kaffe och det tisslas och tassas. Det är ju inte bara det som är mobbning och kränkande särbehandling, Det är mycket mer subtila saker än så. Cajsa beskriver hur hon plötsligt börjar uteslutas från viktiga möten och hur chefen tar åt sig äran för jobb som hon har gjort, hur Cajsa undanhålls information och blir fråntagen flera kundkontakter – utan att få någon förklaring varför. – Det är klart att det blev ju inte roligt det här. Att dom… alltså vad var de ute efter med mig? Jag förstod att han sakta försökte ta över det här. Eller kränka ut mig. Det är klart jag började ju må dåligt av det här, och jag var ju väldigt rädd också. Ett och ett halvt år senare kallas hon till ett möte. Hon får veta att hennes tjänst ska upphöra och att det handlar om besparingsåtgärder. Och det Cajsa har befarat besannas – att chefen nu kommer att ta över hennes roll och hon själv får andra uppgifter. I Försäkringskassan utredning, uppger arbetsgivaren att syftet var att effektivisera verksamheten. Men Cajsa känner sig överkörd. – Det var hemskt. Och jag kände det som att ja, nu har jag inget jobb mer. Det här var mitt arbetsliv. Fanns det nåt som du gjorde fel? – Jag ska absolut inte säga att jag var felfri på något sätt, så är det ju inte. Vi hade ju samarbetsproblem, han som var chef närmast över mig. Men det var ju därför att organisationen var fel, den var felriggad. Och det var ju hans ansvar. Men det ville han ju absolut inte, det påtalade jag för honom gång på gång att det är för lite personal. Cajsa förmår inte jobba kvar under den chefen som hon anser har kränkt henne, och vill flyttas till en annan avdelning. Men av dokumentationen vi tar del av, framgår att chefen i alls håller med om att Cajsa har kränkts, och ger henne inga alternativ. – Jag såg ju en krok i taket, jag sa det till läkaren. Jag hade ju en källare och så. Det var så hemskt en period, det var nog lite illa ett tag. Men det hände ju ingenting. Men tanken fanns där, det vet jag en period. Jag såg liksom ingen framtid då. Cajsa är inte ensam om att ha känt sig mobbad på sin arbetsplats. Mellan fem och nio procent  av alla anställda, uppger att de har utsatts för någon form av mobbning eller trakasserier, enligt Arbetsmiljöverkets årliga undersökningar. – Det här skulle jag vilja beteckna som kanske det mest allvarliga arbetsmiljöproblemet  vi har idag i alla kategorier i Sverige idag. Om man ser till vilken ohälsa det producerar och den dödlighet som också finns kopplat till den här ohälsan. Stefan Blomberg är psykolog på Arbets- och miljömedicin vid Linköpings Universitets sjukhus, där man utreder arbetsskador. De senaste åren har kan han se en ökning av patienter med erfarenhet av mobbning. – Jag brukar skrämma folk och säga att vem som helst kan bli utsatt. Och jag menar verkligen det, vem som helst kan bli utsatt. Om man hamnar på fel plats vid fel tillfälle och har lite otur, så kan den mest stabila, välfungerande och starka person bli utsatt för sånt här. Den vanligaste utsatte jag möter är en duktig, drivande person med lite moral eller rättspatos. En person som vågar säga ifrån, en whistleblower kanske, eller någon som vågar säga att men så här kan vi väl inte göra i verksamheten, som står för något. Och som i det kanske uppfattas som ett hot av någon eller några i verksamheten, chefer kanske eller andra informella ledare. Hur vet man vad som är mobbning och en vanlig konflikt? – Det är ju svårt, men en konflikt då handlar det i regel om parter som är ganska jämbördiga i styrka eller status, och det skiljer ut mobbning från konflikter. Att mobbning då handlar om en starkare part mot en svagare part. En konflikt kan blossa upp och bli jättekraftig här och nu. Medans mobbning är något som är systematiskt och pågår över tid. Varje år gör ungefär 700 personer en arbetskadeanmälan som handlar om mobbning, enligt Arbetsmiljöverkets statistik. Den största gruppen, 40 procent av de som anmäler, arbetar inom omsorg och sociala tjänster. Anmälningarna handlar om allt från förtal och hot, till att känna sig utstött och marginaliserad. Precis så som Cajsa gjorde. Tillslut är situationen på Cajsas arbetsplats så låst och Cajsa mår så dåligt att facket gör en anmälan till Arbetsmiljöverket – som hotar Landstinget med ett vite om 250 000 kronor om inte Cajsas situation utreds. Utredningen kommer fram till, att Cajsa är i så dåligt skick att det inte är möjligt för henne att jobba kvar under samma chef, men arbetsgivaren ger inga alternativa lösningar.  Och efter trettio års anställning blir Cajsa utköpt för två årslöner. – Och vad har jag gjort, jo jag har gjort det att jag kunde inte underkasta mig de som har kränkt mig så otroligt mycket. Att bli underställd dom och fortsätta arbeta där. Det kunde jag inte. Jag klarar inte det, och det var ju det som dom också sa då att vi tror inte på utredningen här utan vi har en annan uppfattning. Och jag sa igen att jag klarar inte det. Och jag var nog ganska gråtmild och ledsen när jag sa det och vädjande. Jag klarar det inte. Ja då säger vi upp dig av personliga skäl. Jag känner att det är jobbigt att tänka på. För det blev aldrig något jobb mer för mig. Cajsa säljer sitt hus och flyttar långt bort. I läkarintygen tillkommer diagnosen posttraumatiska stressyndrom och 2008 blir hon förtidspensionerad. Under åren har hon förlorat mycket pengar. Och det är nu Cajsa ansöker om arbetskadeersättning, så kallad livränta. Och det än nu nästa kamp börjar. För tillskilland mot om du till exempel är en kassörska som får ont i en axel, är det väldigt svårt att bevisa att det är mobbningen på jobbet som har gjort att du mår psykiskt dåligt. Det säger Monica Svanholm som är verksamhetschef för arbetsskador på Försäkringskassan. – Vi ifrågasätter inte att man upplever sig kränkt, det vi behöver är att få det styrkt. När försäkringskassan utreder en arbetsskada gör dom en så kallad exponeringsutredning för att ta reda på hur sjukdomen har uppkommit. Och i mobbningsärenden är det extra komplicerat, säger Monica Svanholm . – Ställer man frågan till en chef, har du uppträtt kränkande mot en medarbetare så svarar dom ju nej och då måste man titta på hur kan det här ha yttrat sig, vilka situationer har det här hänt och är det någon medveten handling ifrån någon annan person som har uppträtt klandervärt som man brukar uttrycka det. Gör ni alltid en exponeringsutredning? – Ja det gör vi alltid. Sen gör vi den på olika sätt den kan vara större eller mindre. Den kan bestå av att man har skickat in papper själv. Att försäkringskassan har kompletterat. Vi avgör vad som är tillräckligt för ärendet. Enligt Försäkringskassan statistik, har antalet godkända arbetskador minskat med 80 procent de senaste fem åren. Och när det gäller psykiska arbetsskador som uppstått av mobbning – eller kränkande särbehandling som det heter i lagtext – är det väldigt svårt att få rätt. Det säger Sara Stendahl som är docent i offentlig rätt vid Handelshögskolan i Göteborg. – Om man har blivit sjuk på grund av kränkande särbehandling så har man rätt till livränta. I detta finns inget som är otydligt. Men bevissvårigheterna eller hur man förstår det som ska bevisas, har gjort att det är väldigt svårt att utkräva den här rättigheten då, det skydd som försäkringen ska ge. Vi ska komma tillbaka till Sara Stendahl och hennes forskning. Men först ska vi titta lite närmare på vad det är för beslut vi pratar om. Skolministeriet från UR och Kaliber har fått tillgång till ny statistik från Försäkringskassan. Mellan Februari och Oktober i år har 44 personer ansökt om livränta och angett kränkande särbehandling eller mobbning som orsak. Och vi begär ut dem. De sökande är ungefär lika många kvinnor som män, och många har allvarliga diagoser, som posttraumatiska stressyndrom eller utmattningssyndrom. Psykolog Stefan Blomberg vid Linköpings Universitets sjukhus. – Men den allra vanligaste diagnosen är Posttraumatisk stress. Och det är en oerhört allvarlig diagnos som vi i regel ser efter tortyr, krig våldtäkt, överfall svåra olyckshändelser. Situationer där man på något sätt har varit rädd att förlora sitt liv eller bli allvarligt svårt skadad. Den typen av symptom som dessa mäniskor har ser vi också bland dem som har varit utsatt för långvarig och svår mobbning. Mardrömmar , lätt aktiverad ångest, väldigt mycket flashbacks, minnesbilder som dyker upp, lättaktiverad stress och rädsla. En väldig skörhet. En röd tråd genom ansökningarna är beskrivningar av en dålig psykosocial arbetsmiljö, här finns exempel på hot och förtal, rädsla och oro, stress och hög arbetsbelastning. Så här kan det låta: Kvinna född 1969, chef på äldreboende: ”Jag kommer aldrig kunna vara den person jag var innan det här hände. Allt mitt själförtroende har knäckts och alla förolämpningar och kränkningar har gjort att jag aldrig mer kommer att kunna släppa in någon i mitt liv. ” Man född 1956, driftstekniker: ”Jag blev utfryst från gruppen från start. Första dagen i lunchrummet gjorde man klart för mig att det inte fanns plats för en till vid matbordet där alla andra satt. ” Kvinna född 1953, förskolärare: ”Det var när jag kom tillbaka efter en sjukskrivning, som min chef inte vill ta emot mig. Hon anklagade mig för att samarbetsproblem och att mina kollegor inte vill ha mig tillbaka. Det gick så långt att jag inte vågade gå till jobbet. ” Det sista citatet, ska visa sig tillhöra Christina. Vi har stämt möte, på halva vägen var, och vi sitter i en bil på en parkeringsplats utanför Jönköping. – Du är kränkt på din arbetsplats och från början så tror man ju då att Försäkringskassan spelar i samma lag som en själv. Och då blir man ju chockad här försäkringskassan sen i sin tur börjar med nya kränkningar som är värre än de man var med om tidigare. Det är fruktansvärt. Christina, som egentligen heter något annat, hade jobbat i tjugo år på samma förskola, när en ny skolledare tillsattes. Kort därefter blev hon sjukskriven. Och det var när hon skulle komma tillbaka som mobbningen började, enligt henne. – Och på ett möte tillsammans med min rektor och den här personalkonsulenten så vill hon inte ta emot mig, och vi sitter i cirka tre timmar och pratar tror jag och då kommer hennes anklagelser att jag har samarbetssvårigheter och att mina arbetskamrater inte vill att jag ska komma tillbaka och jag skulle ha en konflikt med någon specifik lärare. Det här blir starskottet på en flera år lång och infekterad konflikt. I sin arbetskadeanmälan från 2004 berättar Christina bland annat om utfrysning, undanhållande av information och förtal. Men arbetsgivaren håller inte med om att Christina har kränkts. När Försäkringskassan utreder ärendet, utgår man från de inlagor som Christina själv skickar in, men undersöker aldrig djupare vad som hände på arbetsplatsen. I avslaget konstateras att det Christina har upplevt inte kan kallas för mobbning. Och i nära tio år nu har Christina kämpat för att Försäkringskassan ska göra en sådan utredning.  – Som människa har det ju kostat mig hela mitt psyke och jag märker alltså jag lider av sån Posttraumatisk stress. Jag klarar inte minsta lilla motgång som kan göra att jag blir hypernervös och stressad. Det går som en autostradare på noll komma tio sekunder i kroppen att… Huvudet fungerar, minnet fungerar inte, ja kroppen fungerar knappt inte heller, allt hänger på något vis ihop. Kraven för att överhuvudtaget få söka livränta är hårda. Av de 44 ärenden vi granskar, gallras över hälften av dem bort direkt, eftersom de inte kan styrka att deras arbetsförmåga kommer att vara nedsatt över ett år framåt i tiden. Av dom ärenden som återstår har fjorton fått nej till livränta och fem har fått ja. De som fått nej har två saker gemensamt– att en chef eller arbetsgivare utpekats som mobbare. Och att ord står mot ord. I avslagen menar Försäkringskassan att det inte går att bevisa att är mobbningen som har gjort personen sjuk. Och i hälften av fallen anser man inte att det den försäkrade beskriver handlar mobbning, utan om vantrivsel eller en vanlig konflikt. Så var det också när Cajsa fick avslag. – De menar ju att det här var upplevelsebetingat att jag hade mått så dåligt. Det hade ingenting med sakförhållandena att göra. Och det var ju helt absurt. I den här undersökningen kan inte ta ställning till om Försökringskassan fattar rätt eller fel beslut. Men vi frågar oss om man har gjort tillräckligt för att ta reda på hur det ligger till, när ord står mot ord. I Försäkringskassans vägledningar, läser vi, att om det uppstår meningsmotsättningar, så ska parterna höras på nytt. I fyra av de fall vi granskar, kan vi inte hitta dokumentation som visar att det har gjorts. Och precis så var det i Cajsa fall. – Det är ju skandal att de gör så, så kan dom då stå och säga att alla får göra en exponeringsutredning. För tillslut så, måste man ju sätta stopp någonstans, det kan ju inte bli en brevväxling mellan parterna, men alltså man måste ju få komma sin version av det. Och den måste värderas lika mycket som arbetsgivarens svar. Utredingen av Cajsas ärende baseras på de skiftliga inlagor som hon själv har samlat ihop. Men Cajsa får aldrig svara på några frågor. Hennes arbetsgivare däremot, får tio skriftliga frågor av Försäkringskassan, om det som hände på arbetsplatsen. Men det är inte chefen som svarar, utan en av hans kollegor. Av svaret vi tar del framgår tydligt att arbetsgivaren inte anser att Cajsa inte har utsatts för kränkande särbehandling. Men när Cajsa tar del av materialet upptäcker hon flera sakfel. Men till det tar inte Försäkringskassan någon hänsyn i sitt beslut. Vi ringer upp Monica Svanholm på Försäkringskassan för att fråga hur det kommer sig att man inte följer sina egna riktlinjer, att om det uppstår meningsmotsättningar så ska man höra parterna på nytt.       --   Alltså man kan ju göra en bedömning att man inte tror att nån ska tillföra någonting mer. Men när du säger så här så känner jag att jag skulle vilja titta lite djupare på det här, för så vitt jag känner till så följer man det, när du säger så här skulle jag vilja kika lite djupare på det. Som det ser ut här så ligger det nära tillhands att tänka att arbetsgivarens röst väger tyngre än den försäkrades? – Nej absolut inte, Försäkringskassan är en part som ska vara helt opartisk i det här sammanhanget, så det är absolut ingen som har företräde. Vi ska tillbaka till Sara Stendahl vid Handelshögskolan i Göteborg. Hon har granskat samtliga mobbningsärenden som överklagats i Kammarrätten mellan åren 2005 och 2012. Och vår bild av att Försäkringskassans utredningar kan ha brister stämmer väl överens med det hon har sett. – Jag tycker ändå att man alltför mekaniskt avfärdat en del av problematiken genom att säga att här krävs väldigt höga bevis. Och liksom landa i en bevisfråga där man påstår att det finns väldigt höga beviskrav. Och därmed kan man föra bort dom innan det var rimligt att göra det då. Av de 48 ärenden som Sara Stendahl har granskat, har bara nio fått rätt. Att inte fler får rätt handlar om hur lagen är konstruerad, förklarar hon. I många av de fall som hon har granskat stupar den försäkrade på att Försäkringskassan inte anser att det som har hänt handlar om mobbning, utan bara är en vanlig konflikt. Nåt som hon tycker Försäkringskassan gör på ett schablonmässigt sätt. Och Sara Stendahl tycker att systemet borde ändras. – Det jag är ute efter är att man mer ska titta på den här frågan som en arbetsmiljöfråga än som en så att säga straffprocess närmaste där man ska peka ut den skyldiga mobbaren för då blir bevisläget mycket svårare och möjligtvis handlar det inte om det utan detta är en arbetsmiljöfråga och att det är den typen av fakta man ska leta efter och där har ju Försäkringskassan en stor utredningsskyldighet. Stefan Blomberg på Arbets- och miljömedicin vid Linköpingsuniversitetssjukhus, håller med om att mer fokus borde riktas mot arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön. – För det är så otroligt vanligt att man som arbetsgivare gör det enkelt för sig och säger att det här handlar om en udda och speciell individ som är omöjlig att ha att göra med. Och därmed har man ju också sagt att arbetsgivaren själv inte behöver göra något åt situationen och har inget ansvar och har inte gjort något fel. Och det är ju jättebekvämt för blir man då av med Kalle eller Lisa som är utsatt så har man ju löst problemet. Men det är i alla lägen, i hundra procent av alla fall, så är det ett helt felaktigt perspektiv för det finns alltid något i organisationen som antingen har orsakat eller försvårat processen. Kan det inte vara så att det handlar om personer som är udda och konstiga och knepiga att ha att göra med? – Det är klart att det kan. Jag tror att alla som har jobbat med dom här frågorna har stött på individer som ibland kan vara ganska speciella. Men det är ju en försvinnande liten minoritet. Men sedan ser vi ju också att ju längre mobbnigen pågår desto mer udda och speciella blir dom som är utsatta. Så även om en person är udda och speciell så behöver ju personen inte va sån från början utan det kan mycket väl va ett resultat av att ha varit utsatt under flera årstid. Av vår undersökning återstår nu bara fem ärenden, och de är dom som har fått rätt till livränta. Men när vi granskar de här besluten närmare, visar sig att bara två av dem har fått rätt till ersättning direkt. De andra tre har först tvingats att överklaga sina beslut i domstol. Kommer ni ihåg Christina som vi träffade i bil på en parkeringsplats. I nära tio år har Christina kämpat för att få en grundlig utredning och överklagat i alla instanser. Men februari i år kom vändpunkten, när förvaltningsrätten kräver att försäkringskassan ska göra en grundlig utredning. Och när den väl är gjord får Christina rätt till livränta. Nu anser Försäkringskassan att det Christina har varit med om handlade om mobbning. Vi ringer upp Monica Svanholm på F-kassan igen och frågar vad hon tänker om att det tog tio år för Christina att få en utredning. – Jag reagerar så att det här är väldigt ovanligt och jag kan konstatera att det här har inte varit någon självklar brist som man har pekat på eftersom det här är prövat tidigare. Eftersom Christinas ärende har prövats i flera rättsliga instanser, menar Monica Svanholm att ärendet har behandlats på ett rättsäkert sätt. – I den rättsäkerhet vi har som följer av att man kan överklaga , om Försäkringskassan anser att man har gjort allt, att man har ett tillräckligt beslut. Då kan man alltid överklaga. – Det är som ett mantra, du kan alltid överklaga, du kan alltid överklaga. Hela min tid mellan femtio och sextio år har gått åt till att överklaga era beslut. För Christina har processen mot Försäkringskassan fått stora ekonomiska konsekvenser. Hon har lagt ner hundratusentals kronor på advokatarvoden och egna läkarutredningar. – Det här har varit så förnedrande jag kan fortfarande inte fatta att jag går så här utan arbete. Jag har fem år kvar till 65 till pension och jag tänker fortfarande att jag kanske hinner läka ihop och skaffa mig ett jobb innan jag går i pension. Det är vad jag hoppas och vill. Tillbaka hemma i köket hos Cajsa, och kartongen som står på matbordet. – Så, tror vi får fylla på lite mer, svag kaffe kan man ju inte dricka. Cajsa överklagade sitt ärenden i Förvaltningsrätten. Och domslutet slår fast, att Cajsa har blivit utsatt för kränkande särbehandling, och ger henne rätt till livränta. Men Försäkringskassan överklagar i Kammarrätten – som säger nej. Man anser inte att det går att bevisa att hennes sjukdom posttraumatisk stressyndrom har uppkommit av händelserna på jobbet. Men Cajsa har inte gett upp. Nu väntar hon på prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen. – Man lever ändå på något slags hopp om att få rätt. Kanske är det det där ursprungliga när jag satt framför den där läkaren som försökte få mig att inse att du får aldrig någon upprättelse Och man kanske inte får det. Man får det inte av de som utsatt än personligen för det och man får inte det i det rättsystem eller försäkringssystem som finns i Sverige. Man kanske inte får det. Reporter: Hanna Larsson

Kaliber kan berätta om de visstidsanställda, en grupp som ger en helt ny bild av den berömda svenska välfärden. Vi har träffat tre personer som på olika sätt har drabbats av att arbetsmarknad och trygghetssystem inte längre passar ihop. I tre program ska vi berätta om villkoren för dem som inte har ett fast jobb. Vi kommer att visa hur trygghetssystemen inte har hängt med när arbetsmarknaden har förändrats och hur enskilda människor drabbas, inte för att de inte har ett jobb, utan för att de inte har ett fast jobb. Del 1 - Om de visstidsanställda och priset de får betala De är arbetsmarknadens stötdämpare. När både kommuner och företag vill vara så flexibla det bara går, är inte längre de fasta jobben lika dominerande. Projektanställningar, inhopp, vikariat, frilansjobb med F-skatt, bemanningsbolag, egenanställningar, det kommer ständigt nya sätt att flytta risken från arbetsgivaren till arbetstagare, till de "Osäkert anställda", de som gör jobbet utan att få tryggheten. Soile Savelius går ingenstans utan sin mobiltelefon, inte ens på toaletten. Hon säger att den är hennes bästa vän, samtidigt som hon hatar den. I dag har telefonen varit väldigt tyst, säger hon. – Telefonen ligger på toalettsitsen när jag duschar. Jag har den på högsta volym på natten så att jag vaknar av den i fall något kommer på morgonen. Då vaknar jag. Hon är timvikarie i Västerås kommun, arbetar med det som heter dygnet runt-patrullen och med vuxna människor med hjärnskador. Hon är vår tids daglönare. Varje gång ett arbetspass blir ledigt får Soile ett sms, som hon måste svara snabbt på för att få arbetspasset, för hon är inte den enda som får samma sms, utan en av flera personer som vill ha passet lika gärna som hon själv. Det är en tävling, den som snabbast hinner svara på sms:et, vinner. – Ja, ibland har jag varit jättesnabb, tycker jag. Suttit med telefonen i handen och så knappar jag in “ja” och sedan ser jag efter vad det är för ett jobb. Så får jag inget svar tillbaka att jag blivit bokad. Då har någon varit snabbare än mig, garanterat. Vi ska strax komma tillbaka till Soile Savelius, men var började egentligen historien om det trygga Sverige, där våra gemensamma försäkringar skulle fånga oss om vi föll? Den svenska välfärden Den svenska modellen som länge skapade stolthet hemma och väckte beundran utomlands handlade till stor del om arbetsmarknaden. Under många decennier i 1900-talets mitt skapade tillväxt, arbetsfred och lagstiftning en trygg och rimligt stor kaka åt stora delar av befolkningen. Industrisamhället byggdes med tiden upp kring den fasta anställningen och avtalen mellan fack och arbetsgivare. På 1970-talet kom förkortningar som LAS och MBL, lagar som stärkte de anställdas rättigheter. Men så förändrades samhället och därmed de anställdas situation. Med den djupa ekonomiska krisen på 1990-talet bröts den fasta anställningens dominans. Inte bara ökade arbetslösheten till tidigare knappt sedda nivåer. Dessutom var det allt fler som inte fick fasta jobb. De som fick nöja sig med tillfälliga anställningar ökade, från en av tio till mer än var sjunde. En ökning som sedan dess har bestått genom skiftande konjunkturer. – Det verkar vara så att under lågkonjunktur ökar det varje gång och när det är högkonjunktur så sjunker det lite tillbaka, men aldrig tillbaka till samma nivå som det har varit tidigare, säger Irene Wennemo. Irene Wennemo är huvudsekreterare i socialförsäkringsutredningen, som bland annat ser över hur trygghetssystemen fungerar vid sjukdomar och arbetslöshet. – Så det verkar vara en successiv uppgång, men det går lite stegvis. Det är klart att det kan vara så att vi är på väg och kommer att ha fler tillfälliga anställningar, att det är maktförskjutningar på arbetsmarknaden och så vidare som har lett fram till det här. De som drabbas hårdast är de yngre. Där är de osäkra anställningarna flest, under de senaste åren har en femtedel av de anställda mellan 25 och 34 år varit visstidsanställda. Då är inte ens de som mer eller mindre frivilligt jobbar via en egen firma medräknade. Irene Wennemo är en nyckelperson för att lösa ett problem som växt men som inte fått särskilt mycket uppmärksamhet. Hon har sin bakgrund i LO, men har fått uppdraget i socialförsäkringsutredningen av den borgerliga regeringen. – Det är en ökad rörlighet på arbetsmarknaden, men man kan se att för medelålders så är det ingen skillnad från tidigare, de byter jobb lika ofta som förr och det är ingen dramatisk förändring. Utan den stora förändringen är under etableringsfasen i arbetslivet. Förr var den ganska kort, man slutade skolan och sedan gick det rätt snabbt tills man hade sitt första fasta jobb. Nu har vi en mycket mer utdragen process, det kan ta fem, tio år då man håller på att etablera sig i arbetslivet. Och det handlar inte bara om unga utan i minst lika hög grad om de som flyttar till Sverige från andra länder, som också har den här utdragna etableringsprocessen. Under den perioden så kombinerar man ofta tillfällig anställning med arbetslöshetsperioder, med studier under perioder, eller att man jobbar utomlands under någon period. "Jag måste sitta här med telefonen och vänta"  Vi sitter i Soile Savelius vardagsrum i den lilla tvåan strax utanför Västerås centrum. TV4:s nyhetsmorgon står på i bakgrunden och på soffbordet brinner en kandelaber. Soile Savelius är 48 år. Hon har haft fasta jobb förr. Men när hon för några år sedan vågade ta språnget och säga upp sig för att studera till kriminalvårdare, hittade hon aldrig tillbaka. När hon insåg att utbildningen inte var något för henne stod hon plötsligt utan jobb, nu fanns det inga fasta jobb att få, hon blev timvikarie. Det var ett och ett halvt år sedan. – När man har fast jobb, då kan man vara lugn som person, man får sin lön varje månad, man har sitt schema klart och jag kan planera efter schemat vad jag ska göra på min lediga tid. Som det är nu, jag kan inte planera ett skit rent ut sagt. När vi träffar Soile Savelius strax före jul har hon inte en ledig och avslappnande jul att se fram emot,  nu gäller det att ta chansen att jobba så mycket som möjligt när andra är lediga för att få ihop pengar. – Jag jobbar varje helg t ex i december. Jag har barn i Umeå , jag har mina syskon här och syskonbarn, jag kan inte fira jul med dem. Jag har mina vänner i Stockholm, jag kan inte åka till de på helgerna när de är lediga. Jag måste sitta här med telefonen i handen och vänta. Inga pengar vid sjukskrivning De visstidsanställda har inte bara en osäker framtid på jobbet utan missgynnas också av stela trygghetssystem. Den fasta anställningen är fortfarande nyckeln till full trygghet, den visstidsanställde betalar lika mycket skatt och sociala avgifter men riskerar att gå lottlös när tryggheten som bäst behövs. En arbetad vecka eller en intjänad krona för den fast anställde är mer värd än för den visstidsanställde.   – För de som har fast jobb fungerar regelverken bra, men just för de här som inte har det är det lite för mycket lotteri över om man har ett försäkringsskydd eller inte, säger Irene Wennemo, huvudsekreterare i socialförsäkringsutredningen. Det är väldigt lätt, faktiskt, att göra lite fel som gör att man tappar det försäkringsskydd som är väldigt viktigt om något dramatiskt händer. Det är klart att så länge man är frisk och har lätt att få jobb så är inte det något stort problem. Men när man blir allvarligt sjuk eller får barn, eller blir långvarigt arbetslös, då kan små missgrepp eller otur få väldigt dramatiska effekter. Det här har Shideh Nikzad märkt in på bara skinnet. – Efter tre månader fick jag ett brev från Försäkringskassan om att jag inte får fortsätta få sjukpenning eftersom jag inte är fastanställd. Det spelade ingen roll att min läkare skrev brev till dem en eller två gånger. Vi har överklagat men vi fick ingen sjukpenning. Om en fast anställd bryter foten är det självklart att man får vara hemma och bli frisk. Sjukförsäkring är en grundläggande rättighet. Men om man som Shideh Nikzad är timvikarie och skadar foten på jobbet, då riskerar man att bli ruinerad och tvingas att ta lån för att bli frisk igen. Shideh Nikzad lever fortfarande med sviterna av vad som hände i hemtjänsten i Karlstad, där hon arbetat nästan åtta år som timvikarie, när olyckan var framme. – Som timvikarie måste man ställa upp för att få de här timmarna och det gjorde jag i många år. Hon tog alla pass hon kunde för att som ensamstående mamma försörja sina barn, ofta jobbade hon mer än sina fast heltidsanställda kolleger. – Då trivdes jag med jobbet, med att jobba med människor, med mina kolleger, med chefen också, det hade gått jättebra. Alla var nöjda. Allt var bra, tills jag skadade foten. Hon vred till foten på väg mellan två vårdtagare. Då märktes skillnaden mellan vikarien och den fastanställde. – Då var det en jättejobbig tid för mig och då försökte jag låna pengar och skulden som jag har den är enorm. Och den måste jag betala tillbaka. Det är fel att man blir behandlad på det viset! Får man fråga hur mycket du har lånat? – Jag har lånat nästan 30 000 kronor. Då har jag krediter kvar. Shideh Nikzad opererades och sjukskrevs i sju månader, det gav ärr både på foten och i hennes ekonomi. Efter fyra månader drogs hennes sjukpenning in. Andra regler vid fast anställning Det har varit en ständig debatt om Försäkringskassans regler de senaste åren, men det speciella med fall som Shideh Nikzads är att anställningsformen visar sig spela en så avgörande roll. Trots att Shideh Nikzad gick med foten i en särskild stödjande stövel och ständigt behövde värktabletter, ansåg Försäkringskassan att hon skulle söka nya jobb, kontorsjobb hon kunde klara även med en dålig fot. – Hon sa till mig att söka kontorsjobb. Då sa jag “de här tipsen som du ger mig, om det var en nära eller kära till dig, skulle du då ge samma tips?” “Vi pratar inte om mina nära och kära”, sa hon “Vi pratar om dig och du ska söka det här jobbet”. Jag vet inte hur jag ska beskriva det, jag grät den här dagen och jag kände på mig att alla dörrar stängs framför mina ögon. De här krockarna mellan en förändrad arbetsmarknad och de stela trygghetssystemen gäller inte bara sjukförsäkringen. Kaliber har pratat med forskare, fackliga representanter, ekonomer, anställda och arbetsgivare. Vi har tagit fram statistik, läst rapporter från intresseorganisationer och forskare, och fram träder en bild: På punkt efter punkt missgynnas den visstidsanställde. Det gäller exempelvis sjukförsäkringar, turordningsregler, A-kassa och dessutom sådant som styrs av kollektivavtal som omställningsförsäkringar, avtalspensioner och föräldralön. Vi ska titta närmare på flera av de här exemplen, men först tillbaka till Shideh Nikzad i Karlstad. Hade hon varit fast anställd när hon skadade sin fot hade hon fått sjukpenning nästan dubbelt så lång tid, sex månader, innan sjukpenningen drogs in. Då hade hon klarat sjukskrivningstiden utan lån och kunnat rädda familjens ekonomi. Det märks att minnet fortfarande plågar henne. – Ärligt talat, jag mådde inte alls bra, jag mår fortfarande inte bra. Psykiskt mår man dåligt, jag kunde inte försörja mina barn, jag kunde inte vara den mamma de ville ha, man vill göra så mycket för sina barn. Min son skulle ta studenten precis 2009 och jag kunde inte göra som alla mammor kanske önskar sig för sina barn. Då mådde jag jättedåligt. Då kände jag mig besviken. Då kände jag mig lite arg. Just sjukförsäkringen är erkänt problematisk för dem som inte har en fast anställning.   I Västerås har Soile Savelius börjat fundera på den här saken. – Jag har tänkt tanken - hur sjutton blir det om jag blir långtidssjukskriven? Vet du vad du har för skydd där? – Nej, jag har inte en aning. Inte en susning, säger Soile Savelius. Statliga system gynnar fast anställda När det gäller statliga regelverk så är förutsägbarheten en viktig faktor, det ska gå att veta vad som gäller. Men Per Åkesson, som är stabsdirektör på Försäkringskassan tycker inte att det är överraskande att SoileSavelius inte vet hur hennes försäkringsskydd ser ut. – Jag är inte förvånad, det är väldigt svårt. Och formellt kan du inte veta förrän den dagen du blir sjuk, det är först då det blir fastställt. Du kan inte få ett ordentligt, säkert, förhandsbesked heller. Per Åkesson tycker själv att dagens socialförsäkringssystem är förlegat. – Jag tycker att det är rimligt att säga att det regelverk vi har i dag, som ju är väldigt gammalt, det är nog lite för en svunnen tid. Det tar nog inte riktigt hänsyn till hur arbetsmarknaden fungerar i dag. I sjukförsäkringen finns det flera exempel på att visstidsanställda riskerar att bli utan ersättning, trots att de betalat lika mycket till systemen som de fastanställda. Ett litet misstag kan räcka. Om du till exempel bestämmer dig för att studera i en lucka mellan två anställningar, utan att ta studielån, förlorar du rätten till sjukpenning om du blir sjuk under studierna. Du blir nollklassad, oavsett hur länge du har arbetat och tjänat pengar som är sjukpenningsgrundande. Irene Wennemo, huvudsekreterare i socialförsäkringsutredningen, igen. – Då är det kört. Då har man noll i ersättning under sin sjukdomsperiod. Och det är också sådant som, det händer verkligen. Så det är inte något extremt ovanligt utan det förekommer definitivt. På samma sätt som de visstidsanställda kan bli utan sjukpenning kan de också bli utan arbetslöshetsförsäkring, trots att de betalat in A-kasseavgiften månad efter månad. Om du inte har fått ihop tillräckligt många timmar året innan, alltså inte uppfyllt det så kallade arbetsvillkoret, då står du utan A-kassa dagen du blir arbetslös. – Om man är med och betalar och finansierar en försäkring så är det också viktigt att man är försäkrad. I dag har vi konstiga glapp i systemen i det här avseendet. Som i arbetslöshetsförsäkringen, man är med i en A-kassa och betalar ganska dyrt och så visar det sig när man blir arbetslös att man inte får någon ersättning. Det tycker jag är, så ska det inte se ut. Det är en orimlighet i dagens regelverk, säger Irene Wennemo, huvudsekreterare i socialförsäkringsutredningen. Det är inte bara de statliga systemen som gynnar de fast anställda. I de flesta branschers kollektivavtal finns generösa villkor för omställningsförsäkringar som ger en uppsagd person gratis vidareutbildning, extra pengar medan man söker jobb och kvalificerad coachning, normalt får visstidsanställda inget av det här, bara de fast anställda. "Utlasad" Ytterligare ett exempel på hur visstidsanställda och fastanställda hanteras annorlunda är turordningsreglerna i LAS, det där om sist in, först ut. Lagen är skriven så att det inte alls gäller för visstidsanställda, de får gå när deras kontrakt tar slut, även om de jobbat längre än en del fast anställda. De visstidsanställda är stötdämpare när arbetsgivarna vill ha flexibilitet och slippa ge fasta anställningar. För att verkligen få maximalt handlingsutrymme har en del arbetsgivare satt i system att låta personer sluta precis innan de enligt lagen annars skulle ha rätt till en fast anställning. Just det här hände Lisa, när hon hade arbetat på en förskola i nästan två år. – Jag har utbildning, jag har kompetens, jag är omtyckt, omtyckt av barn, föräldrar och kollegor. Det är inte någon som tror att jag inte ska få anställning. Lisa var bara 18 dagar från att få en fast tjänst när hon insåg att hon inte skulle få förlängt vikariat. – De flesta var så positiva, men jag förstår inte själv heller. För föräldrar började mejla in till chefen och frågade om jag skulle vara kvar och chefen hade svarat på deras frågor. Tyvärr hjälpte inte det. Nu hade kommunen upptäckt att hon varit anställd så länge att hon, just därför, inte fick fortsätta.  – Det känns inget bra. Man ramlar omkull framför målet. Man känner sig värdelös fastän man har gjort jättebra jobb. Det som hänt Lisa kallas ”utlasning”. Det är egentligen alldeles bakvänt men samtidigt både vanligt och logiskt. Lagen om anställningsskydd är tänkt att skapa förutsägbarhet för de anställda, de ska veta att den sist anställde också är först ut. Men de här rättigheterna är inget en anställd får omedelbart, först efter tolv månaders anställning kommer de första begränsningarna av arbetsgivarens beslutsrätt. Därför är det i allt fler branscher vanligt att anställda blir “utlasade”, det vill säga inte får sina visstidskontrakt förlängda, efter dessa tolv månader, eller efter 24 månader när ytterligare en begränsning infaller. – Barnen tycker att det har varit roligt, kul och man ser barnens utveckling. Jag såg dem när de var ett, två och tre år, men sen fick jag inte stanna. Det var konstigt, säger Lisa. Det här är vanligt bland barnskötare i vissa kommuner, som vill hålla öppet för att i stället anställa utbildade förskollärare, och det är vanligt i branscher med gott om sökande till varje jobb, som i mediebranschen, där arbetsgivarna alltid hoppas hitta en lite vassare reporter. För de här grupperna blir LAS märkligt nog en stupstock i stället för trygghetsfaktor. Anställningar kan staplas på varandra Isobel Hadley-Kamptz är journalist och författare och har skrivit boken Frihet och fruktan, med essäer om nutida liberalism – Bland dem som är vikarier och blir utlasade hela tiden så omhuldar man ju inte lagen om anställningsskydd, fullt förståeligt. Samtidigt som det också är fullt förståeligt att den som är 55 år gammal och på svensk extremt åldersdiskriminerande arbetsmarknad inte skulle ha en chans att få ett nytt jobb tycker att det är rätt tryggt att ha de där reglerna. Jag kan inte säga på rak arm hur de där reglerna borde fungera men arbetsgivarna upplever dem ju som ett problem och går runt dem så den där tryggheten som reglerna är till för finns ju inte egentligen, åtminstone inte för alla, säger Isobel Hadley-Kamptz. Visstidsanställningar behövs. Man måste kunna ta in extrapersonal när folk är sjuka eller går på semester. För arbetstagare kan de tillfälliga anställningarna fungera som en språngbräda in på arbetsmarknaden, men det finns en återkommande kritik från de arbetsmarknadsexperter och fackliga representanter vi på Kaliber har talat med: att arbetsgivare skulle tänja gränserna och ge tillfälliga anställningar trots att de behöver personal lång tid framöver. Det är lagen om anställningsskydd, LAS, som lägger fast turordningsreglerna och bestämmelserna om att en anställd inte ska kunna bli uppsagd utan anledning. Det är också LAS som slår fast regler för när en visstidsanställning måste bli fast anställning. Men de reglerna har luckrats upp de senaste åren, menar Samuel Engblom, jurist på tjänstemannafacket TCO. – Sen 2007 så behöver inte arbetsgivaren säga varför en tidsbegränsad anställning ska vara tidsbegränsad. Enligt LAS får man bara vara visstidsanställd hos samma arbetsgivare i max två år under en femårsperiod. Sedan ska anställningen övergå till en tillsvidareanställning. Så blir det inte alltid i praktiken. Genom att ”stapla” olika typer av visstidsanställningar kan arbetsgivaren gå runt de reglerna. Det kan se ut så här: Du har en så kallad ”allmän visstidsanställning” på ett företag. När du börjar närma dig två års anställning gör arbetsgivaren om din anställning till en säsongsanställning. Genom att hoppa mellan olika anställningsformer kommer du aldrig upp i de två åren under en femårsperiod, och kontentan blir att du i teorin kan jobba hur länge som helst utan att få någon fast anställning. Detta är helt förenligt med LAS. Men det är enligt EU-kommissionen inte förenligt med EU:s visstidsdirektiv vilket gång på gång har påtalats. – Vi från TCO:s sida anmälde Sverige till EU-kommisionen, säger Samuel Engblom från TCO.  Vi säger att just den här möjligheten att stapla tidsbegränsade anställningar på varandra, den bryter mot EU-rätten. EU-kommisionen håller med oss, och regeringen har nu lagt fram ett förslag på hur man ska kunna förändra detta. Regeringens förslag är inte tillräckligt, och jag hoppas att de kommer komma tillbaka med ett bättre förslag som effektivt stoppar det här staplandet i all evinnerlighet som man håller på med. Men i fall som Lisas handlar det inte så mycket om att anställningar staplas på varandra, i stället byter arbetsgivaren ut personalen för att slippa ge någon fast anställning. De riktigt fingerfärdiga företagen kan ibland erbjuda en utlasad person att i stället komma tillbaka via bemanningsbolag eller som frilansande konsult. Kritik mot sms-systemet – Kanske ett halvår till, jag vet inte om jag orkar mer. Om jag ska vara ärlig. För det är tärande. Vi är tillbaka i vardagsrummet hos Soile Savelius, i Västerås. – Det är stressigt, jag har inget eget liv, jag vet aldrig månad för månad vad jag får för pengar. De tre sakerna gör att jag kanske orkar ett halvår till. Soile Savelius jobbar för kommunen, men det är företaget Bemanningstjänst som har fått i uppdrag av kommunen att organisera timvikarierna. Åke Wahlsten är miljöpartist och ordförande i den kommunala nämnden ProAros som har ansvar för Bemanningstjänst och han är medveten om den kritik som riktas mot sms-systemet. – I klartext har vi behövt utvecklas. Det startade 2008, och det har varit en utredning av Ernst & Young, om hur det har fungerat, och de föreslog en del förbättringsåtgärder, säger Åke Wahlsten. Men hon upplever den här situationen som väldigt stressande. Och hon tycker att det är väldigt svårt att planera och säger att hon inte har mycket av ett liv just nu när hon jobbar på det här sättet. Vad säger du om det? – Då säger jag följande, för det första så har hon ju möjlighet att söka tillsvidaretjänster till exempel hos oss eller hos de privata när hon så vill. Det gör hon också. – Och jag förstår ju då att hon fungerar väl och då kommer hon förmodligen snart att få arbete tillsvidare. Även om hon fortsätter att vara visstid så blir man ju så småningom tillsvidare.   Hon orkar jobba på det här sätten max ett halvår till. Vad tror du om det? – Jag tror ju att vara timvikarie i många år är väldigt stressigt. Det är en viktig resurs. Sen kan jag ju inte lova heltid när det gäller alla timvikarier. Så jag säger att så hög sysselsättningsgrad som möjligt är bra för vikarierna, oss och medborgarna.   Shideh Nikzads fot blev till slut bra och i dag har hon ett fast jobb i hemtjänsten. Men skulden från sjukskrivningen utan pengar från Försäkringskassan, den är kvar. Hennes sista hopp är en överklagan som ligger i Kammarrätten i Göteborg. Hemma hos Soile Savelius i Västerås fortsätter väntan på nästa sms. – Det kom inga sms i dag, så ja. Man får gilla läget, man får vara arbetslös i dag.    Nästa vecka ska vi berätta om de som tvingas bli egenföretagare för att alls få ett jobb, frilansar, fastlansar och ofrivilliga företagare. Den granskande serien "De osäkert anställda" har gjorts av Tredje Statsmakten för Kaliber.     Researcher: Valeria Helander Producent: Lars Truedson Exekutiv producent: Eskil Larsson eskil.larsson@sverigesradio.se

I dagens program: Maskrosbarnen Therese Eriksson och Denise Madsen berättar om hur det är att växa upp i ett helvete – och om hur man kan försöka hantera sin livssituation.