Podcasts about statliga

Regeringens industrisamordnare tycker att myndigheter sätter krokben för industrin och hon vill ändra myndigheternas uppdrag för att snabba på den gröna omställningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kristina Alvendal är chef för statliga Accelerationskontoret och en av regeringens två industrisamordnare med uppdrag att underlätta industrins gröna omställning. Hon har tidigare varit moderat borgarråd i Stockholm.Den gröna omställningen i Sverige har drabbats av flera bakslag på senare tid. Batteritillverkaren Northvolt har gått i konkurs och andra satsningar har skjutits på framtiden, avslutats eller flyttas utomlands – alltmedan USA:s president Trump skapar osäkerhet i den globala ekonomin genom sina tullutspel. Men Kristina Alvendal säger att omställningen rullar på även om det går dåligt för vissa företag.”Tittar man på hur det ser ut i hela landet, alla de hundratals företag som för flera år sedan påbörjade investeringar och förändringar i produktionslinan, så rullar den på”, säger hon.Enligt Kristina Alvendal är långsamma tillståndsprocesser i svenska myndigheter ett av de stora problemen för företagen i den gröna omställningen.”Jag skulle säga att en av Sveriges akilleshälar just nu är att det är statliga myndigheter som lägger krokben för väldigt många av de företag och de affärsidéer som skulle kunna göra att det går fortare och att Sverige verkligen går i bräschen”, säger Kristina Alvendal.När nya industrier ska etableras, uppstår ofta målkonflikter. Klimatnytta, arbetstillfällen och satsningens ekonomiska vinst, kan ställas mot till exempel påverkan på den lokala miljön, samers rättigheter eller försvarsmaktens intressen. Men enligt Kristina Alvendal bör inte en myndighet få överklaga en annan myndighets beslut på samma sätt som idag.”Den här typen av överklaganden är faktiskt någonting som försenar och försämrar för Sveriges totala möjligheter att ställa om och genomföra den gröna omställningen. I slutändan innebär ju det här att det är statliga myndigheter som har bidragit till att Sverige eventuellt inte lyckas nå klimatmålen 2030 och får betala böter till EU. Det är en ordning som är helt orimlig”, säger Kristina Alvendal.Om du får bestämma, då får försvaret inte överklaga någonting som Trafikverket har bestämt, därför att ni tycker att det försenar processen, är det så?”Vi har sagt att det är rimligt att begränsa möjligheten. Exakt hur den här uppmaningen eller instruktionen till myndigheterna kan utformas håller nu Accelerationskontoret på att utreda och diskutera med massor av olika parter”, säger Kristina Alvendal.Också i Accelerationskontorets verksamhetsbeskrivning riktas kritik mot myndigheter, där står att: ”Svenska myndigheter, insatser och ramvillkor kan se fullt tillräckliga och ändamålsenliga ut i teorin, men in praktiken interagera på oförutsedda och elakartade sätt”.Regeringen och Sverigedemokraternas har vidtagit en rad åtgärder för att snabba på tillståndsprocesserna i den gröna omställningen och den 1 januari ändras miljöbalken i samma syfte. Kortade ledtider när det gäller detaljplaner och bygglov utreds just nu.”Vi får väl se om det räcker. Det här var ju också någonting som jag tog upp i min expertrapport i produktivitetskommissionen, så det som ligger på bygglovssidan, det är ju en direkt följd av att flera aktörer har uppmärksammat år efter år efter år, regering efter regering på att det går för långsamt. Och nu har uppenbarligen den sittande regeringen tillsatt ett antal utredningar som tittar på det här. Men det räcker ju inte med en utredning. Man måste ju fatta beslut. Och sen ska det implementeras. Och det är ju nästa del som Sverige behöver bli bättre på. Man kan inte bara stifta lagen, de måste implementeras också”, säger Kristina Alvendal.Gäst: Kristina Alvendal, industrisamordnare och chef för statliga Accelerationskontoret Programledare: Per Bergfors NybergKommentar: Pär Ivarsson, Ekonomiekot Producent: Maja LagercrantzTekniker: Erik RunesonIntervjun spelades in fredagen den 2 maj 2025

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Penningspelbranschen är i förändring. Statliga spelbolaget Veikkaus monopol ska avvecklas och utländska spelcasinon får snart göra reklam och verka på den finländska marknaden. Kritiker befarar att den här lagändringen kommer att öka problemspelandet som redan är ett stort problem. Vad händer med spelbranschen och varför? I Slaget deltar experten på spelrelaterade problem Riitta Matilainen, Veikkaus vice vd Velipekka Nummikoski och fd speladdikten Marko Luoma. Ville Hupa leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Ur innehållet: Statliga miljoner ska korta köerna till gråstarr-operationer. Digital ledsagning? Inte tillräckligt bra, visar forskning. Ledarhundsverksamheten vid MFD söker ny chef – igen. I en blind blåsorkester i Estland blir de blinda allt färre.

Jacob Lundberg är nationalekonom och arbetar på Institutet för näringslivsforskning, som den senaste tiden har varit ut i debatten om att avskaffa den statliga inkomstskatten. Jacob gästar podden för att berätta varför och hur skatten borde avskaffas.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Första timmenVarför dröjer Irans vedergällning mot Israel?Nu väntas förslag på hur staten ska finansiera ny kärnkraftSvenska Afghanistankommittén kastas ut av talibanerna efter 40 årHan vill frysa ned sin kropp för att kunna återväckas i framtidenKrönika av Nina WormbsPanelen med Lisa Pelling, Kajsa Kettil och Adam CwejmanAndra timmenAggressiv debatt om invandring före upploppen i StorbritannienEtt år sedan branden på HawaiiSommarserie om svenska mystiker del 1 om Hilma af KlintLyckat OS gläder fransmännenKåseri av Augustin ErbaProducent: Mona HambraeusProgramledare: Cecilia KhavarTekniker: Jacob Gustavsson

Boken heter "I statens våld - En berättelse om SIS och de statliga ungdomshemmen" och gäst är författaren Valeria Helander.SIS-hemmen har varit föremål granskning och stark kritik de senaste åren. Inte minst på grund av rapporter om våld och övergrepp på de intagna. Placeringarna på SIS är dessutom oerhört kostsamma, där varje placering i genomsnitt kostar 12000 kr per dygn. Uppdraget handlar i grunden om vård av barn- och ungdomar, men hur väl sköts egentligen detta? Och vad sker bakom stängda dörrar? Enligt författarna till boken är det dessutom gruppen "yngre flickor" som löper störst risk att utsättas för våld och övergrepp av personalen.Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Vad går SIS verksamhet ut på och vad är det som inte fungerar? Vilka är det som hamnar och bor på SIS? Vad är det som pekar på att barn- och ungdomar inne på SIS utsätts för våld och övergrepp? Hur kommer det sig att gruppen "yngre flickor" löper störst risk för att utsättas för våld och övergrepp? Lyssna och få en kortversion av boken!Support till showen http://supporter.acast.com/larafranlarda. Du kan stötta arbetet med podden genom att antingen skänka en engångssumma via swish (till nr 0737719037) eller genom att bli månadsgivare (tillika plusmedlem) för 19kr/mån (15kr+moms). Som plusmedlem får du även lyssna reklamfritt. Länk till plusmedlemskap hittar du här: https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Arbetsgivarpodden gästas vi denna gång av HR-chef Suzi Pergel och Lena Sköld Hultberg, uppdragsledare för myndighetssamverkan inom kompetensförsörjning, båda från Länsstyrelsen i Östergötland. De berättar om ett myndighetssamarbete där syftet är att bättre kunna samarbeta kring kompetensförsörjningsfrågor och visa på karriär- och utvecklingsmöjligheter i Östergötland. Samtalet leds av Emelie Hägerström.

Politisk panel med Paulina Neuding, SvD, Widar Andersson, Folkbladet och Dick Erixon, Riks. Senaste tidens politiska händelser och snackisar analyseras och diskuteras med tre ledarskribenter. Nato - en glad nyhet eller ej? Varför ville inte Magdalena Andersson släppa taget om statsminister Kristersson? Den nya könsbyteslagen ger 16-åringar rätt att byta kön utan någon diagnos. Alla Tidöpartierna är för fri hyressättning i nybyggen – utom SD. Ett antal nya myndigheter har upptäckts vid en inventering. Statliga bidrag har gått till islamism – är det självklart att civilsamhället ska finansieras med bidrag? Israel- Hamas: hur har medierna hanterat kriget hittills? Programledare: Nina Solomin

Hasses voodooupplevelse, Linnea anklagar alla för r****m och posh-Jonas gör en enarmad bandit på toaletten på Casino Cosmopol.Musik från Inaktuellt:https://open.spotify.com/playlist/6KC58cVjqMAwUYDtEiReK8?si=0a91c74e717f45e3Mejla in dina frågor till: inaktuellt@podplay.seLyssna på Inaktuellt Live VARJE torsdag från kl 09:30 på Podplay.se eller i Podplay-appen för att lyssna och ställa frågor direkt till Jonas, Hasse Brontén, Linnéa Bali och producenten Dawwa.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Aftonbladet varningsflaggas av plattformen X efter granskning av Elon Musk-ägda Tesla. Guldkorn och analys av rättelser från året som gått. Gisslantagen polsk public service. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Regeringen vill att Vattenfall ska bygga ny kärnkraft snabbt. Men bolaget måste agera affärsmässigt och generera vinst. Så blir det någon ny kärnkraft? Och hur går det med vindkraften? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Just nu undersöker det statliga energibolaget Vattenfall förutsättningarna för att bygga nya kärnkraftsreaktorer i Sverige, och vilken typ av reaktorer de i så fall ska bygga. Vattenfalls vd Anna Borg säger att hon är öppen för både konventionella reaktorer och små modulära reaktorer, SMR, men att inget är bestämt än.”Det här är ju en process, det kommer att visa sig när vi vet mer och vi har fått in mer skarpa offerter ifrån de företag vi diskuterar med, så det är många steg kvar. Men vi vill gärna bygga ny kärnkraft och vi jobbar för fullt för att kunna göra det.”, säger Anna Borg.Statliga pengar förutsättning för ny kärnkraftI och med omställningen till fossilfri energi kommer elförbrukningen att öka kraftigt i Sverige. Regeringen och SD har presenterat en Färdplan för ny kärnkraft och varit tydliga med att de vill att Vattenfall ska bygga nya reaktorer i Sverige snabbt. Men enligt Vattenfalls ägardirektiv ska de agera affärsmässigt och generera vinst. Enligt Anna Borg är det inte lönsamt på kommersiell grund att bygga kärnkraft. För att det ska löna sig för bolaget behöver staten vara med och dela på den ekonomiska risken.”På kommersiell grund så kommer det inte vara möjligt att bygga de storskaliga reaktorerna, ens på lång sikt. Med de små modulära skulle det kunna vara kommersiellt gångbart att bygga på lite längre sikt, men inte på kort och medellång sikt.”, säger Anna Borg.Både regeringen och Vattenfall undersöker olika modeller för riskdelning mellan staten och kärnkraftsproducenter.Dyrare att byggaEnligt Internationella energirådet IEA är det mer än dubbelt så dyrt att bygga kärnkraft jämfört med att bygga havsbaserad vindkraft, och skillnaden kommer att bli ännu större på sikt.På senare tid har byggnadskostnaderna – för både kärnkraft och vindkraft – stigit kraftigt på grund av högre räntor och dyrare material. När det gäller vindkraft till havs påverkas kalkylerna också av Tidöpartiernas beslut att staten inte längre ska betala för anslutningsledningar ut till vindkraftsparker.Vattenfall har sedan 2002 planer på att bygga havsbaserad vindkraft vid Kriegers flak utanför Trelleborg men om bolaget måste stå för anslutningskostnaden blir det för dyrt att bygga, säger Anna Borg.”Jag tror att det blir svårt, det motsvarar närmare en tredjedel av projektkostnaden, så det är ju väldigt stora belopp.”, säger Anna Borg.Vattenfall har ännu inte fattat beslut om Krigers flak.Gäst: Anna Borg, vd Vattenfall Programledare: Mikael Kulle Kommentar: Annika Digréus, miljö- och klimatreporter på EkotTekniker: Linus SjöholmProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredagen den 8 december

I strid med internationell rätt skickar stater ut torpeder för att mörda motståndare i andra länder. Ett mord i Kanada signalerar en comeback. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När en man med indisk bakgrund skjuts till döds i Kanada sommaren 2023 pekas Indien ut som skyldigt av premiärminister Justin Trudeau.Den mördade mannen, en kanadensisk medborgare med indiska rötter, var en religiös ledare, och sikh som stödde självständighetsrörelsen för Khalistan i Indien. Det är en kamp som ogillas av den indiska regeringen.Om anklagelserna mot Indien stämmer har landet spelat ett högt spel. Och enligt Tony Ingesson, forskare i underrättelseanalys vid Lunds universitet så finns tecken på att stater blivit mer beredda att göra det på sistone. – Det är alltid svårt att uttala sig om vilket mörkertal som eventuellt finns. Av det som vi kan se så verkar det ju som att det har blivit varit en ökning.Statliga lönnmord äger rum i ett ljusskyggt skuggland, men strider helt klart mot internationell rätt.– Det är en helt grundläggande princip i folkrätten att andra stater inte kan agera på en annan stats territorium, säger Markus Gunneflo, docent i folkrätt vid Lunds universitet. Säpo känner till planer i SverigeI Sverige finns planer på lönnmord, men som stoppats. Säkerhetspolisen skriver i sin senaste årsberättelse att de avvärjt attentatsplaner på svensk mark efter 2019. Det ska ha varit kopplat till iransk underrättelsetjänst.– Det handlar ofta om personer som auktoritära regimer upplever som hot mot deras egna regim och personer som finns i diasporan, säger Karin Lutz, presstalesperson på Säpo.Medverkande:Markus Gunneflo, docent i folkrätt, Lunds universitet. Tony Ingesson, forskare i underrättelseanalys, Lunds universitet. .Jörgen Holmlund, lärare i underrättelseanalys, Försvarshögskolan.Björn Nolén, överstelöjtnant och militärbloggare, känd som signaturen “Jägarchefen”.Karin Lutz, presstalesperson,Säkerhetspolisen.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Kalle GlasTekniker: Mats JonssonLjud från: CTV News, ABC, CNN, C-Span, MSNBC samt Sveriges Radio.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Stadsbyggnadsexperten Kristina Alvendal ska under hösten belysa effektivitetsbristerna i samhällsbyggnadsprocessen. ”Vilka följdeffekter blir det när Länsstyrelsen väljer att inte komma in med sitt remissvar i tid, utan hävdar att man behöver två månader extra? Varför är det så att Trafikverket kommer in sju år för sent i processen och säger nej till redan långt gångna detaljplaner?” Möt den före detta politikern i ett samtal om otålighet, engagemang och bristen på idrottshallar. Programledare: Anna Bellman.

Statliga museer ska börja redovisa effekterna av arbetet med att nå nya besökare och i Tyskland ger staten ungdomar som fyller 18 år motsvarande 2000 kronor att lägga på kultur. Producent: Minna GrönforsProgramledare: Camilla Walldán

Pandemistöden tas bort, de har gett effekt säger kulturminister Parisa Liljestrand, kulturutskottets ordförande Amanda Lind (MP) starkt kritisk. Fri entré på museer för vuxna tas bort från och med årsskiftet Producent Andrea Valderrama

Ett avspänt samtal i sommarvärmen om veckans händelser. Exempelvis talar vi mer om de nederländska böndernas kamp mot centralmakten och globalismen. Sven har i vanlig ordning grävt i olika myndighetsrapporter och hittat spännande grejer vi dissikerar tillsammans. Vi passar också på att beröra det oerhört vidriga och brutala mordförsöket på en 9-årig flicka i Skellefteå. Något som på grund av dess känslighet tystas i medhårsmedia. Vi drar paralleler till "Kevinfallet" och turerna i det målet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Välkommen till Trollfabriken - En PODD producerad av frihet.se. Nils och Gustav ger sin take på politik och aktuella nyheter. I veckans avsnitt snackar vi om att vår arbetsplats blivit utsatt för demonstrationer och om varför vi gillar statliga gruvor. Har du tips om vad vi borde prata om i nästa avsnitt? Maila Frihet på redaktion@frihet.se Följ Frihet på Facebook: www.facebook.com/frihet.se Instagram: www.instagram.com/frihet.se/

Regeringen vill införa tillträdesförbud på bibliotek, recension av Peter Dalles nya film och regissören till "Big Little Lies", Jean-Marc Vallée, har gått bort.

Svenskarnas inkomstpensioner placeras i bland annat kärnvapenbolag. Men kärnvapenrelaterade aktier finns även hos privata fondbolag trots att de marknadsförs som kärnvapenfria. För spararna är det svårt att välja bort. Programledare: Hanna MalmodinRöster och medverkande i programmet:  Clara Guibourg, reporter Ekot Daniel Öhman, reporter Ekot Susi Snyder, kärnvapenexpert fredsorganisationen Pax, Don´t bank on the bomb Josefin Lind, generalsekreterare Svenska läkare mot kärnvapen Peter Lundkvist, ansvarig för ägar- och hållbarhetsfrågor på AP3 Kerstin Hessius, vd AP3 Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson (V) Jakob Forssmed, ekonomisk-poltiska talesperson (KD) Karolina Skoog, ekonomisk-politisk talesperson (MP) Helena Hagberg, hållbarhetschef Skandia Martin Lundmark, universitetslektor Försvarshögskolan Erik Fransson, chef Pensionsmyndighetens fondtorg Anna Gunnarsson, jurist Konsumentverket Anders Langworth, hållbarhetschef Nordea Jacob König, bankspecialist Sveriges konsumenter Producent:  Olof WijnbladhTekniker: Matilda Eriksson ekonomiekotextra@sverigesradio.se

7 oktober. Statliga bordeller, samlagsrum på skolan och nakenteater. Martin Kristenson, Anna-Lena Lodenius och Fredrik af Trampe har skrivit boken "Frigjorda tider – När porren blev kultur och kulturen blev porr” och pratar med Mattias Svensson.

Statliga museer i Polen kritiseras för politisk styrning. Wera von Essen "Svar till D" är en roman om kärleken som ett spjut i bröstet. Programledare: Jenny Teleman Producent: Lina Kalmteg

Kaliber om ökat hot och våld på statliga ungdomshem.

Publicerades ursprungligen 18:e november 2019. Vi intervjuar Johan Christenson, VD på City Network, för att förhöra oss om hur världen ser ut för en europeisk leverantör av IT-infrastruktur idag. Varför är det avgörande att världens största marknad börjar investera i infrastruktur som finns på hemmaplan? Hur ser en stor Europeisk leverantör av IT-infrastrukturtjänster på marknaden? Hur kommer vi vidare och bibehåller vår innovationskraft samtidigt som vi är lagliga? --- Send in a voice message: https://anchor.fm/stacken/message

Anders Kärnä har disputerat i nationalekonomi vid Jönköpings International Business School. Han har studerat vad som händer med företag som får statliga stöd och lån. Hur påverkas företagens beteenden på kort respektive lång sikt och varför är sådana åtgärder så populära?

I det sjätte avsnittet samtalar Lovina, Sebastian och Julius om det senaste inom gigekonomin. Sebastian tar upp nyheten att Amazon ska etableras i Sverige och berättar mer om företagets arbetskultur. Lovina har återigen snöat in på ekonomisk historia, och redogör för bemanningsföretagens historia i Sverige. Julius har läst statliga utredningar om gigekonomin och ser fram emot Arbetsmiljöverkets kommande rapport.

Blanche och Lars Anders diskuterar public service – inte så fritt och oberoende som SVT och SR vill ge sken av – och hur EU använder Coronakrisen för att stärka sin ekonomiska makt över medlemsländerna. Turn on, tune in, freak out!

Som vanligt gott och blandat i veckans LT:• Coronasvepet: riksdagsdebatt utan större SD-geist, politiseringen tilltar, krav på kommissioner och utredningar, C och L lämnar kohandel om covidskutan• Ipsos och Novus: L lägst sedan 1979, S ohotat störst, SD tillplattat som trea• Verkligheten kommer ikapp: Förtroendet för regeringen och ansvariga myndigheter dyker i Sifo• Jimpa vill fimpa Löfven men tar exakt noll ansvar för SD:s kräftgång, inkompetens och impotens• Djupdykning i SD:s etniska push på senare år – hur mycket kulturnationalism tål partiet?• Den evige bedragaren Stefan Jakobsson landar mjukt i SD Malmö• Regeringens trollfabrik snart ett faktum i en psyop-operation nära dig• Tillväxtverket mörkar företagsstöd i mångmiljardklassen medan EU coronafederaliseras till en skuldunion• Veckans fadäs: Vandrande stockholmsk L-giraff gråter ut i Dagens NyheterTwitter: https://twitter.com/lognarnastempelFacebook: https://www.facebook.com/Lögnarnas-tempel-110919467157772/Spreaker: https://www.spreaker.com/show/4228256Spotify: https://open.spotify.com/show/2TKA1iFGnjpLzpV6lFIQajYoutube: https://www.youtube.com/channel/UC2X8BgVsNWqcy11mOMU0W5QVK https://vk.com/lognarnastempelTelegram https://t.me/lognarnastempelMail lognarnastempel@tutanota.comStötta oss här https://www.patreon.com/lognarnastempel

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

. Hennes uppgift är att locka hit utländska turister. Förra året blev det 17,5 miljoner gästnätter som är den valuta Visit Sweden använder. De stora länderna var Norge, Tyskland, Danmark, USA och UK. Tidigare delades ansvaret för Visit Sweden mellan staten och näringslivet. Men från och med årsskiftet är staten ensam huvudman för Visit Sweden. Budgeten är drygt 120 Mkr och ungefär 30 procent av pengarna går till digital annonsering utomlands.Även under coronakrisen fortsätter man att hålla drömmen om Sverige vid liv. Men vissa aktiviteter är pausade eller uppskjutna i månader eller upp till ett år. Men man är på tårna när det börjar att öppna upp. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I Ekonomistudion tisdagCoronaoro i statliga gruvjätten LKAB - hör vd:n om framtiden. Cybersoldater utbildas för framtidens digitala krig. Vi fortsätter granska de nya hoten mot svenska företagNya ledtrådar pekar på att e-handelsjätten Amazon är på väg till Sverige – vad betyder det för svenska e-handlare? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi intervjuar Johan Christenson, VD på City Network, för att förhöra oss om hur världen ser ut för en europeisk leverantör av IT-infrastruktur idag. Varför är det avgörande att världens största marknad börjar investera i infrastruktur som finns på hemmaplan? Hur ser en stor Europeisk leverantör av IT-infrastrukturtjänster på marknaden? Hur kommer vi vidare och bibehåller vår innovationskraft samtidigt som vi är lagliga? --- Send in a voice message: https://anchor.fm/stacken/message

I dagens program:x. Gruvindustrin får vänta i åratal på olika typer av tillstånd. Nu har branschen tröttnat och går till angrepp mot regeringen. Hör näringsminister Ibrahim Baylan.x. Unga får allt svårare att ta sig in på bo-marknaden. Bostadsminister Per Bolund berättar vad regeringen tänker göra åt saken.x. Och så blir det världen i veckan med vår utrikesredaktör Carl Thulin. I dag bland annat om det brittiska valet och oroligheterna i Hongkong. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

X Vd:ar för statliga småbolag får samma lön som generaldirektörer som basar över tusentals medarbetareX. Panelen oense om det mesta från höger till vänster - Timbros Jacob Lundberg och katalys Daniel Suhonen är med i programmet See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Statliga utredningar har länge varit viktiga vägar till politisk konsensus och rationellt beslutsfattande i Sverige. Det gäller särskilt utredningar där en bred krets politiker deltar. En mycket stor del av svensk lagstiftning har sitt ursprung i förslag från statliga utredningar. Tillsättningen av och förutsättningarna för de statliga utredningarna har dock förändrats och  antalet parlamentariska kommittéer har minskat drastiskt till förmån för särskilda utredare. Dagens parlamentariska läge – där stabila politiska majoriteter saknas – kan bidra till att utredningar missar att identifiera meningsskiljaktigheter i ett tidigt skede med följden en ökad polarisering. Utifrån en unik databas har statsvetarprofessorn Carl Dahlström tillsammans med Erik Lundberg (Högskolan Dalarna) och Kira Pronin (University of Pittsburgh) undersökt statliga utredningar sedan 1990 när det gäller sammansättning, resurser och politiskt inflytande och presenterar i det här seminariet från SNS resultatet. De sammanfattas också i en SNS-rapport som publiceras samma dag. Studien kommenteras av riksdagsledamoten Lotta Finstorp, som har varit ledamot i flera parlamentariska kommittéer, Anna Hedborg, som har lett och deltagit i många statliga utredningar, samt Katarina Sundberg, med erfarenhet både som beställare av statliga utredningar på Regeringskansliet och som huvudsekreterare och kanslichef för Agenda 2030-delegationen. Statsvetarprofessorn Bo Rothstein inleder seminariet med en diskussion om expertinflytande.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

I januari i år brast en gruvdamm i Brumadinho i Brasilien. 300 personer begravdes och dränktes i en våg av framrusande gruvslam. Frågan är om den här händelsen kan bli startskottet för en förändring? Det var en av de värsta olyckorna med en gruvdamm i modern tid. I Brasilien finns ett 80-tal dammar med liknande konstruktion, som när som helst kan brista. I flera andra länder finns flera tusen lika farliga dammar. Klotet har besökt den brasilianska olycksplatsen och talat med överlevande.  Det var som i en skräckfilm berättar 61-åriga byggjobbaren Luiz de Castro. Han har fortfarande sår kvar på överläppen efter olyckan. Luiz de Castro höll på att bygga på en stålkonstruktion intill den 85 meter höga dammväggen när han hörde ett muller som från en av de jättelika schaktmaskinerna med tremetershjul och så började marken skaka. Den 40 år gamla dammväggen av torkat slam hade lösts upp, sannolikt av regn, och brast. En gigantisk rödbrun lervåg, tillräcklig för att fylla 5000 simbassänger i OS-storlek, krossade allt i sin väg, under åtta kilometer. En bro, vägar, bostadshus, gruvbolagets kafeteria där många hade lunchrast och dränkte alla som inte hann undan. Enligt flera statsvetare i Brasilien så har dammolyckan ändrat den nye konservative presidenten Jair Bolsonaro och hans ministrars retorik kring att miljöregler måste slopas för att få fart på ekonomin. Presidenten twittrade att rättvisa måste skipas och att liknande tragedier ska förhindras framöver. Statliga gruvbolaget Vales VD har tillfälligt fått lämna sin post under utredning. Men juristen Suely Araújo statsvetarprofessor vid Universitetet i Brasilia och under tio år chef för IBAMA, Brasilianska Naturvårdsverket, hon tror inte att katastrofen i Brumadinho kommer att stoppa Bolsonaros mål att försvaga miljöregler i det långa loppet. I programmet hör du Sveriges Radios korrespondent i global hälsa Johan Bergendorffs reportage från platsen. Vi ställer också frågan om en liknande olycka skulle kunna hända i Sverige eller Europa. I programmet analyserar även statsvetaren Mattias Fridahl, vid Linköpings universitet, hur EU-valet påverkar klimatpolitiken, och veckans lyssnarfråga handlar om klimatutsläpp från digitalisering och datalagring. Programledare är Mona Hambraeus. Programmet är en repris från den 29 maj.

Premier League, NFL och Hard Knocks, Allsvenskan, UFC Fight Night, Skandalen i svenska innebandyförbundet, gräskvaliteten i Europa League och La Liga och Chelsea är till salu. Supporta podden på www.patreon.com/division9 och få Extrapodden Eftersnack och en mängd extraförmåner!

Fackförbundet STs ordförande Britta Lejon intervjuas av Åsa Bjerkesjö OFR om vad AD-domen, som gör gällande att statligt anställda måste flytta med då myndighet omlokaliseras, innebär för de anställda och vad Fackförbundet ST gör i frågan.

Utveckling och innovation är en framgångsfaktor för att vara en attraktiv arbetsgivare, därför är det viktigt att skapa en trygghet i verksamheten för att våga testa och pröva nytt. I det här avsnittet pratar vi om innovation och vilka utmaningar det innebär för statliga verksamheter.   Medverkande Gäster: Karin Åström, Riksarkivarie på Riksarkivet och Anders Stålsby, förhandlare på Arbetsgivarverket Samtalsledare: Hedda Mann Teknik: Sara Nykäsenoja

Socialister av alla de slag vill gärna att folk skall tro att konjunktursvängningar beror på krafter inneboende i den fria marknaden. Ludwig von Mises förklarar i den här artikeln hur den intervention och alla de påhittiga ”kontracykliska” aktiviter som staten vidtar nästan enbart kan leda till inflation.

Många pratar om innovation, men olika personer lägger olika saker i ordet. I det här avsnittet försöker vi bena ut begreppet och vad det innebär. Förhoppningsvis kan det också inspirera statliga arbetsgivare att bli mer innovativa. Medverkande Gäster: Susanne Nilsson innovationsforskare på Kungliga tekniska högskolan, KTH och Olle Lundin som leder Arbetsförmedlingens digitala innovationscenter. Samtalsledare: Malin Sundeby Teknik: Sara Nykäsenoja

I statliga arbetsgivares gemensamma strategi för den strategiska arbetsgivarpolitiken står bland annat att arbetsgivare samverkar för att utveckla ledarskapet i verksamheterna. Men hur fungerar samverkan i praktiken och hur får man tydliga arbetsgivarföreträdare? Det är några delar som diskuteras i avsnittet. Medverkande Gäster: Åsa Ståhl, HR-specialist på Post- och telestyrelsen och programansvarig för Rörlighet i staten, Anna-Sara Peterson, HR-chef på Länsstyrelsen Jönköping och ansvarig för deras ledarskapsutvecklingsprogram och Annina Kuylenstierna, projektledare på Arbetsgivarverket för projektet Ledare i staten. Samtalsledare: Malin Sundeby Teknik: Sara Nykäsenoja

Det stora jobbavsnittet! Vi pratar om att jobba frilans, hur kort tid man jobbar i amerikanska företag och hur svårt det är att koncentrera sig i öppna kontorslandskap. Samt förstås en del servrar, operativsystem, och en riktigt, riktigt dålig film. Många riktigt dåliga filmer, till och med. Dåliga uppföljare råkade visst bli ett tema. Vi skojar inte, det här är filmer man inte ska se. 01:27: PHP på CentOS 7 05:54: Uppföljning - Spotlight 08:03: Jocke saknar Mac på jobbet 13:08: Frilansa, driva eget med mera 34:18: Hindenburg: Fredrik gillar 40:33: Folk jobbar 1,8 år på amerikanska företag 47:41: Jocke börjar med … karate! 52:27: 99mac blir 99.se 1:07:42: Störningar på arbetsplatser 1:14:36: Historiens sämsta uppföljare? 1:24:07: DMZ retro #2 är i produktion! 1:25:48: Fler hemska uppföljare Länkar PHP Centos 223 - frilansaravsnittet av Kodsnack Johan - känd från En podd om teknik Free agents Make a living - avsnitt 9 handlade om drömjobbet Freddie Wadling Statliga inkomstgarantin för konstnärer Reklamfolk - en dokumentär från 1966 Hindenburg Audacity Izotope Folk jobbar 1,8 år på amerikanska företag New York-podden, avsnittet om jobb Jamie Zawinski DNA lounge 99mac blir 99.se, haveri eller bra idé? GDPR Why you can’t concentrate at work Maze runner  Maze runner: the scorch trials - vad i helvete? Datormagazin retro #2 Datastorm Alien vs predator Alien vs predator: requiem är riktigt, riktigt dålig Flykten från L.A. - nej, nej Batman & Robin - nej, nej och åter nej Fullständig avsnittsinformation finns här: https://www.bjoremanmelin.se/podcast/avsnitt-92-99-allt-mojligt.html.

Kalle testar sporter! Skateboardslalom, medeltidssport, roller derby mm. Statliga gym, fjällvandring och så gnuggar Brita rumpan mot främlingar... Plus en massa annat kul!!! 

Nu är det här! Det senaste, mest förbannade, topprafflande avsnittet. Fyllt av uppdämd vrede och kränkthet, böcker, tv-serier och allmänt galej. Var så god!Böcker vi pratar om Just nu är jag här – Isabelle Ståhl Lisbet och sambakungen – Emma Karinsdotter och Hanna Gustavsson En nästan sann historia – Mattias Edvardsson The Immortal life of Henrietta Lacks – Rebecca Skloot Mödrarnas söndag – Graham Swift   Tv-serier vi pratar om Girlboss Glow The Good Fight   See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ekonomiekot lördag sänds denna vecka från Uppsala, och handlar om regionalpolitik. Och om statliga jobb som flyttas från storstäder, och om statliga jobb som försvinner från mindre orter. Gäster är John Östh, kulturgeograf Uppsala universitet, Cecilia Hammarlund, nationalekonom Lunds universitet och Freddy Kjellström, statsvetare Karlstad universitet och politiskt aktiv för Centern i Sunne.

Vi tittar på statliga myndigheters upphandlingar och hur både Konkurrensverket och media granskar dessa. Vi diskuterar Sjöfartsverkets upphandling av räddningshelikoptrar, fördjupar oss i vår kritik av den och ser till vad man kan lära sig från det.  

PATRIK & BÖRGE PODCAST S02E10 I det tionde avsnittet av PatrikBörgepod.nu om den ökade knarkdödligheten som drabbat Sverige de senaste åren, är både Patrik och Börge mycket kritiska till den företeelse som Börge beskriver som ”legalförskrivningen” av narkotika till narkomaner. Det handlar alltså b l a om de droger som samhället förser narkomaner och även ”vanliga människor” med. Statliga droger som gjort att dödstalet bland narkomaner/droganvändare har rusat i höjden de senaste 8-10 åren, vilket de flesta s.k experter på ämnet inte har förstått. Vill Ni; roas, oroas, få lite kunskap eller bara en liten stunds underhållning/tidsfördriv, ska ni lyssna på den här podden.

På kort tid har mönstereleven bland de forna kommuniststaterna gått och blivit EU:s nya problembarn. Kaliber nyhetsdokumentär: om Polens väg mot en oviss framtid. Nyhetssändning i Ekot i hösten 2015:Det ser ut att bli maktskifte i PolenPartiet Lag och rättvisa, som på polska förkortas PiS, får som första parti sedan kommunisttiden egen majoritet och den politiska kartan ritas om.PiS har högerkristna värderingar och hyllar patriotism. Men vallöftena handlar också om sociala reformer såsom extra barnbidrag och sänkt pensionsålder.Men det dröjer inte förrän den nya regeringen möts av protester.PiS instiftar en ny medielag som ökar den politiska kontrollen över statliga medier. Journalister avskedas och ersätts av andra som är mer lojala med PiS.Och en annan lagändring försvagar författningsdomstolen, alltså den institution som ska kunna hindra regeringen från att stifta lagar som strider mot grundlagen.Nu under våren står flera tält utanför statsministerkansliet i Warszawa. De tillhör protestgruppen KOD kommittén till försvar för demokratin, som organiserar regelbundna protester. I ett av tälten sitter aktivisten, Andrzej Miszk, som är inne på sin 25:e dag av hungerstrejk. Han ser blek men samlad ut. Ungefär sex veckor ska en frisk person fasta innan kroppen tar skada. Därefter får jag rådgöra med min läkare och andliga ledare, säger han.Andrzej Miszk kräver att regeringens ska respektera författningsdomstolens beslut. Men vad det egentligen handlar om är en form av statskupp, anser han. Regeringens agerande är en form av statskupp. Och sådana görs för att införa diktatur, säger Andrzej Miszk.Wislafloden klyver PolenSpårvagn genom Warszawa. En musikant i sliten grå kostym spelar dragspel. Vi åker över Poniatowskiego-bron. Den ligger inbäddad i grå februaridimma och känns ganska ödslig. Men för bara några dagar sedan tågade tiotusentals demonstranter över bron. Det har uppstått en dispyt om hur demonstrationen framställdes i media.Justyna Czechowska, som översätter svensk litteratur, säger att den statliga televisionen förmedlade en förvanskad bild av demonstrationen. Hela den här bron var full med människor och polska flaggor. Medan den statliga televisionen visade en bild av några huliganer. Alltså en tom gata, några människor, framför att de bärande regnbågsflaggan.Andra menar dock att det gavs en betydligt mer nyanserad bild i statlig tv.Vi går av vid hållplatsen på andra sidan Wislafloden. Och Wisla förklarar Justyna, klyver Polen, inte bara geografiskt, utan även politiskt och kulturellt. Och det är på den här sidan, säger hon, som den nya regeringen har flest anhängare. Här ligger endast två lite större städer, Lublin och Bialystok. Stora delar av den här delen av Polen har länge varit fattiga, och är fortfarande fattiga. Och fattigdomen har liksom gått hand i hand med Katolska kyrkan. Fattigdomen och arbetslösheten, man har liksom sökt hjälp hos kyrkan.Vad får det konsekvenser, det här glappet som du beskriver? Den största konsekvensen enligt mig att vi inte kan prata med varandra. Vi har så väldigt olika värderingar. På den lägsta nivån, vad gäller mänskliga rättigheter, jämställdheten och sådana här moderna demokratiska idéer, alltså även om vi diskuterar begreppet demokrati så kanske vi har totalt olika idéer om det. Vi pratar två olika språk, säger hon.Jag tar tåget några mil österut. Med mig som ciceron och tolk har jag Joanna Bartoszczuk, student som läser svenska på universitetet. Jag frågar hor hon ser på utvecklingen i Polen. Jag är rädd för en avdemokratisering av Polen och en stor censur. Jag är lite rädd att jag ska känna mig otrygg med mina åsikter. Att de som har makten ska säga mig vad jag ska tänka. Att jag måste ha barn inom äktenskapet, att jag måste gifta mig i kyrkan. Det är jag lite rädd för, säger hon."Nu har de sanna polackerna tagit över"Vi går av i Otwock, ett litet samhälle med drygt 40 000 invånare. Alkohol, heter en liten men välsorterad spritaffär. Det är förmiddag. En äldre man köper en så kallad återställare, en vodkaflaska i fickformat. Och en annan man är lite kluven ifall han ska välja apelsin- eller ananasvodka.Maria Barczek, som står bakom kassan är glad över att Polen fått en ny regering. Det är en tragedi att de unga inte kan få ett arbete, säger hon. De får i bästa fall jobb med usla villkor som det inte går att leva på.De flesta som jag pratar med här i Otwock, beskriver ett samhälle på dekis. Ett samhälle som var bättre förr. På den lokala marknaden träffar jag pensionären Marianna Majewska bärandes på en kasse potatis. Nu har de sanna polackerna tagit över, säger hon. De tänker på familjerna och tar itu med dem som plundrar vårt land, säger hon och tillägger:­ Det är inte bara jag som tycker så, säger Marianna Majewska. Berättar att hon arbetat som mekaniker på en fabrik som fanns här tidigare. Allt var bättre innan Solidaritet stal allting och sålde det till tyskarna, säger hon. Men nu ska PiS reparera allt och polackerna ta makten.Kaliber nyhetsdokumentär i P1, idag om ett splittrat Polen. Låt oss gå tillbaka i tiden, för att bättre förstå det som sker i dag:I början av 60-talet är tvillingbröderna Lech och Jaroslaw Kaczinsky barnskådisar i en känd polsk film: De två som stal månen.Som vuxna kommer de båda att engagera sig politiskt. De är med i Solidaritet, motståndsrörelsen mot kommunismen.2001 grundar de det nationalkonservativa partiet PiS.2005 blir Lech Kaczynski vald till president.Men 2010 omkommer han då ett polskt regeringsplan kraschar i Ryssland.Vi ska återkomma till det.Kvar i livet finns tvillingen Jaroslaw Kaczinsky.Han är varken statsminister eller president, men som ledare för regeringspartiet, PiS, anses han nu ha den verkliga makten i landet. Han kallas av en del för Polens patriark. Har aldrig varit gift. Lever ensam, frånsett älskade katten, Fiona. Sedan broderns död för sex år sedan, klär han sig utan undantag i svart.Och hans retorik är hård, hatfylld menar hans kritiker. Flera klipp från polsk tv har lagts upp på Youtube. Där han delar upp medborgarna i goda, patrioter och kallar de som går i demonstrationstågen värsta sortens polacker.Det sitter i generna hos en del polacker att förråda fosterlandet, och just nu är dessa polacker mycket aktiva.Där han insinuerar att politiska motståndare är som Gestapo. De tidigare goda relationerna Polen haft till Tyskland och EU har också blivit föremål för Kaczysnkis vassa tunga:Vi ska aldrig bli en koloni. Vi tillåter inte att polackerna ska bli föraktade och förnedrade. Kyrkan bärare av den nationella kulturenGatorna i huvudstaden minner om Polens turbulenta historia. En av huvudgatorna är kallad efter Johannes Paulus II. Landets andlige beskyddare. Som gav frihetskampen sin välsignelse och bad för polackerna. Under de ett och ett halvt sekel då Polen formellt inte fanns, var kyrkan bärare av den nationella kulturen. Katolicismen blev närmast synonym med polsk identitet. Under kommunisttiden en symbol för motstånd och inre frihet. Och idag lever regeringspartiet PiS i nära symbios med kyrkans konservativa församlingar. Som katolik följer jag biskoparnas råd.Så sa nyligen Kaczynski till stöd för deras förslag om totalförbud mot abort. Blir förslaget verklighet får inte ens den graviditet avbrytas som tillkommit genom våldtäkt.En annan gata är uppkallad efter Solidaritet, fackföreningen som växte till en folklig motståndsrörelse och ledde till kommunismens fall. Solidaritets karismatiske ledare, Lech Walesa, fick senare Nobels fredspris.1989 faller kommunismen. Polen inför marknadsekonomi, och blir en demokrati. Eller?Nej, den historieskrivningen håller nya den regeringen inte med om. De som ledde Solidariet svek i själva verket revolutionen. Polen blev inte alls demokratiskt. Korruptionen blev kvar i en ohelig allians mellan gamla kommunister och opportuna liberaler, som sålde ut allting till tyskarna, för att låna ett citat från Marianna Majewska, som vi träffade på marknaden i Otwock. Och Lech Walesa, Solidaritets berömde ledare, han som fick motta Nobels fredspris, var i själva verket en förrädare.Nu under våren har det rapporterats i nyheterna om nyfunna dokument, som sägs bevisa att Walesa var angivare åt kommunistpartiets hemliga polis. Anklagelser som funnits tidigare, men som nu hamnat i debatten igen. Demokratin som bara var fernissa. Folkhjälten som egentligen var kommunistisk spion.Lite i utkanten av centrum ligger redaktionen för Polytika, Polens största veckomagasin. Där jag träffar jag Adam Szostkiewicz, känd polsk journalist och författare.Han visar mig senaste numret, där han skrivet en lång artikel om turerna kring Walesa. På framsidan ett porträtt av den legendariske strejkledaren, men retuscherat, så att ansiktet ser ut att krackelera. Det handlar om att Lech Walesa, en nationalhjälte för oss, håller på att förlora sitt grepp över polackernas själar, åtminstone de som röstat på högerregeringen, säger Adam Szostkiewicz.Han anser att det är en demoniseringskampanj som pågår och jämför med Stalintidens Sovjet, där framstående personer, som till exempel Trotskij, ena dagen kunde finnas med på offentliga foton för att senare, när de hamnat i onåd, vara bortsuddade.Men frågar jag, ligger det ingenting i påståendena om Lech Walesas förflutna?Adam Szostkiewicz medger att anklagelserna kanske inte är grundlösa, men tycker att man måste jämföra med alla bra saker som Walesa åstadkommit. Kanske är det sant. Men varför inte jämföra med det han åstadkom som Solidaritets ledare. Vi tycker inte det är rätt att komprimera hela hans biografi till denna enstaka episod, säger Adam Szostkiewicz.Hur ska man se på den förra regeringen i Polen, Platforma Obiwatelska, Medborgarplattformen?På liberala ledarsidor beskrivs deras åtta åren vid makten som en succé, som gav Polen ekonomisk tillväxt.Olika syn på historienEnligt kritikerna skapades ökade klyftor, och samhället drogs isär.Skillnaderna gäller även synen på demokratin. Adam Szostkiewicz och hans kollegor på Polytika, kritiserar den nuvarande regeringen för att försöka styra över media och snöpa det fria ordet. Men enligt andra journalister, var det inte ett dugg bättre under den förra regeringen.För snart två år sedan briserade en skandal i media. Inrikesministern och chefen för Centralbanken sitter på en lyxkrog i Warszawa och diskuterar hur Centralbanken ska kunna hjälpa regeringen att behålla makten över nästa val. Det var en serie smygbandade krogsamtal där ministrar och höga tjänstemän gör bort sig.Det ledde till att tre ministrar fick avgå och tros ha bidragit till att den förra regeringen förlorade makten. När regeringen begick fel var det självklart att publicera. Jag trodde aldrig det skulle bli en sådan reaktion, säger Mihal Lisiecki, som möter upp i elegant kostym och vit skjorta, i baren på Marriott Hotel där han precis avslutat ett annat möte.Han är en känd mediaperson i Polen. Det var hans veckomagasin, Wprost, som publicerade de läckta krogsamtalen. Och vars redaktion fick påhälsning av säkerhetstjänsten som ville beslagta det läckta materialet. Men flera journalister från andra medier var där för att visa sitt stöd. Och när de civilklädda agenterna försöker vrida en laptop ur händerna på chefredaktören går det ut i direktsändning.Mihal Lisiecki minns med olust hur redaktionen stormades, men ännu värre var de hot som han och hans familj utsattes för efteråt, berättar han. Jag och min familj utsattes för ett väldigt hårt tryck, jag kände rentav att de var i fara.Var du orolig för din familjs säkerhet? Ja, det var jag. Och det var första gången. Sådant väntar man sig inte, att regeringen ska agera så här mot mig, mina kollegor och min familj.Han tycker inte att det är så anmärkningsvärt det som den nya PiS-regeringen ägnar sig åt. Statliga medier har alltid varit politiserade i Polen, säger han. Det är samma med alla regeringar när de byter folk. Under den förra regeringen utlyste man kanske tjänsterna officiellt, men det var ändå bekantas bekanta som fick dem i slutändan. Den här nya regeringen spelar åtminstone med öppna kort, säger han.Protesterna mot regeringen växerNu i april växer demonstrationerna mot regeringen. Nu handlar det inte bara om media och rättsväsende, utan om ett Polen som blir allt mindre sekulärt och där förslaget om att kriminalisera abort får stöd av PiS-ledningen.Men det är inte bara protestmöten som hålls utanför regeringsbyggnaden. Det drar nämligen ihop sig till en väldigt speciell högtidsdag. Och för att förstå vad det handlar om måste vi återvända till april 2010 och flygkatastrofen vi talade om tidigare:Ett polskt regeringsplan kraschar vid landningsbanan i ryska staden Smolensk. Alla 96 ombord omkommer. Den yngre tvillingbrodern president Lech Kaczynski, hans hustru och en stor del av Polens ledarskikt.De hade rest för att hedra 70-årsminnet av de 22 000 polacker, främst officerare, som mördades av Stalins hemliga polis - ett brott som Sovjetunionen inte erkände förrän långt senare, under Gorbatjov.Och det finns många polacker som tror att även flygkraschen är ett brott, orkestrerat av Moskva, kanske rentav i maskopi med Kaczynskis politiska fiender i Polen.En kommission tillsatt av den förra regeringen kom fram till att flygkraschen berodde på dåligt väder, dålig utrustning och dåliga beslut. Men PiS-regeringen och Jaroslaw Kaczynski har aldrig accepterat de slutsatserna. I februari tillsätts en ny kommission.Konstanty Gebert, reporter på Gazeta Wyborcza, anser att olyckan redan utretts tillräckligt. Enligt honom eldar regeringen på konspirationsteorier för att bevisa riktigheten i sin egen historieskrivning. Att Polen fortsatte att styras av kommunistiska agenter, förrädare och lakejer, smorda med pengar från Moskva och Bryssel. Polens oberoende, menar PiS, börjar med oss, säger Konstanty Gebert.Genom att beskriva sig själva som de sanna polackerna, som äntligen tar itu med korruptionen, kan de också rättfärdiga sina kritiserade lagändringar, menar Konstanty Gebert. Det är väldigt centralt. För om deras världsbild stämmer så rättfärdigar den alla tuffa åtgärder.En farlig provokation Enligt Gebert har Kaczyncki handplockat flera ministrar med paranoid läggning. Till exempel försvarsministern, Antoni Macierewicz, som berättat för en katolsk radiostation om sitt intresse för Simon Vises protokoll, en ökänd antisemitisk konspirationsteori. Det uttalandet gjordes 2002. Men så sent som i mars i år, framhöll han vikten av att utreda huruvida om polska medborgare används som försökskaniner för elektromagnetiska vapen på en inspelad föreläsning.Och det är alltså denne Macierewicz som hårdast driver tesen om rysk inblandning i Smolensk-kraschen. Då menar alltså Antoni Macierewicz att Ryssland har attackerat ledaren för ett NATO-land, säger Konstanty Gebert.En farlig provokation och en indirekt krigsförklaring, anser Konstanty Gebert. Var det faktiskt innebär är att vi borde ligga i krig med Ryssland, säger han.Macierewicz har trots hård kritik hållit fast vid sin linje; att planet exploderade innan det kraschade, och att Polens förra regering avsiktligt slarvade med utredningen.Efter kraschen lyckades Jaroslaw Kaczynski få brodern Lech Kaczynski begravd i Wawelska katedralen i Krakow - bland kungar, helgon, och historiska martyrer.På en nyligen rest minnessten utanför stadshuset står att Lech Kaczynski stupade i tjänsten. Inte omkom, utan stupade, precis som de hjältarna han ligger begravd bredvid. Och varje månad, den tionde, hålls en officiell minnesceremoni för Smolensk-offren. Och den tionde april i år, har det gått sex år sedan kraschen. Då ser området kring presidentpalatset ut som ett festivalområde, med flera olika scener, tusentals människor och minst lika många polska flaggor. Byggnader som draperats med foton på de döda.Politik och religion flyter ihop Vet vi fortfarande inte om kraschen var en olycka eller en kupp, säger Lukasz Lewandowski, en funktionär iförd en gul PiS-väst, och fortsätter: Varje polack har rätt att äntligen få veta sanningen, säger han. Det är det första jubileet som sker under PiS-regeringen, och jag förstår att det är stort för dem, säger Justyna Czehowska, översättare av svensk litteratur. Lyckligtvis för dem inträffar det på en söndag, då väldigt många kan komma och vara här hela dan, och verkligen fira, säger Justyna Czehowska.Det är en brokig skara som församlats. Barnfamiljer och pensionärer, warszawabor och hitresta. En del har kommit för att be, andra för att dela ut patriotiska flygblad och broschyrer. Efter 65 år ska vi äntligen ordna en begravning för denne man, säger ett par unga killar, som kampanjar för att man ska hedra en bortglömd krigshjälte med en officiell begravning. Vi vill ordna en statlig och katolsk begravning, för att han var en stor polsk hjälte, det är därför vi delar ut de här flygbladen, säger en av dem. Det här jippot som pågår nu talas med en präströst. Det är inte en politisk röst som talar på scenen, det här sker i katolsk anda väldigt mycket, menar Justyna Chehowska. Men lyssna! Det här är en mässa som sker utanför presidentpalatset. Det är absurt! En bön ska ske inom kyrkans fyra väggar och inte göras till en festival, tycker Justyna Czehowska.Lech Kaczynski! Lech Kaczynski! Lech Kaczynski! Folket skanderar den döde presidentens namn. Inte långt från stora scenen står en staty av romantiske nationalskalden Adam Mickiewicz. Han anammade den messianska idén om Polen som Europas heliga martyr, ett land som var vikt åt lidande för att frälsa andra. En myt som den nya regeringen gärna spelar på, enligt Justyna. Och den passar ju in i polackernas bild av Messias, av Kristus och då tar man liksom sig själva också polska hjältar är också sådana som fått dö för de andra, och då är det väldigt enkelt att bygga den myten, menar Justyna Czehowska.Och nu bygger man Lech Kaczynski-myten? Ja, nu bygger man en Lech Kaczynski-myt. Och helst av allt vill man att han ska, inte vet jag, helgonförklaras? Men retoriken är densamma, som när påven skulle helgonförklaras.Det sekulära Polen lyser med sin frånvaro utanför presidentpalatset. Böner blandas med patriotiska tal. Den religiösa ritualen och det politiska mötet smälter samman. Polen befinner sig i ett ganska svagt moment just nu. Nu är det väldigt enkelt att övertala och övertyga till det ena eller det andra. Om man talar deras språk, om man använder deras retorik och deras symboler, säger Justyna Czechowska.Ceremonierna och bönerna avlöser varandra. Presidenten håller tal. Statsministern faller på knä och ber en bön. Men det verkliga crescendot kommer på kvällen. Det ligger som åska i luften när ledaren med stort L gör entré.Lech Kaczynski har stupat för fosterlandet. Men nu står brodern på scenen, redo att föra Polen mot en ljusnande framtid. Och ifall någon fortfarande undrat vem som egentligen styr EU:s sjätte största land, kommer svaret med besked från de uppeldade massorna.Jaroslaw! Jaroslaw! Jaroslaw! Jaroslaw! Jaroslaw!Reporter: Per ShapiroProducent: Annika H ErikssonKontakt: kaliber@sverigesradio.se  

Studion återvänder till frågan om sparandet, hur det fungerar, och huruvida det överhuvudtaget finns något som kan kallas statlig ”investering”. Därtill lite reflektioner kring statsskuld, statligt riskkapital samt löst grävande i lite migrationsstatistik.

När ska konjunkturen ta fart, eller kan det vara så att den redan har tagit fart? Statliga konjunkturinstitutet spådde ju nyligen tre procents tillväxt i år, och säger också att exporten ska öka med fem procent. Gäster är Jesper Hansson, prognoschef på Konjunkturinstitutet och Anna Öster, chefsekonom på Länsförsäkringar. Programledare är Pär Ivarsson

Gräsklipparen Torbjörn Bergsten från Linköping utmanar Adam.

Kaliber kan berätta om de visstidsanställda, en grupp som ger en helt ny bild av den berömda svenska välfärden. Vi har träffat tre personer som på olika sätt har drabbats av att arbetsmarknad och trygghetssystem inte längre passar ihop. I tre program ska vi berätta om villkoren för dem som inte har ett fast jobb. Vi kommer att visa hur trygghetssystemen inte har hängt med när arbetsmarknaden har förändrats och hur enskilda människor drabbas, inte för att de inte har ett jobb, utan för att de inte har ett fast jobb. Del 1 - Om de visstidsanställda och priset de får betala De är arbetsmarknadens stötdämpare. När både kommuner och företag vill vara så flexibla det bara går, är inte längre de fasta jobben lika dominerande. Projektanställningar, inhopp, vikariat, frilansjobb med F-skatt, bemanningsbolag, egenanställningar, det kommer ständigt nya sätt att flytta risken från arbetsgivaren till arbetstagare, till de "Osäkert anställda", de som gör jobbet utan att få tryggheten. Soile Savelius går ingenstans utan sin mobiltelefon, inte ens på toaletten. Hon säger att den är hennes bästa vän, samtidigt som hon hatar den. I dag har telefonen varit väldigt tyst, säger hon. – Telefonen ligger på toalettsitsen när jag duschar. Jag har den på högsta volym på natten så att jag vaknar av den i fall något kommer på morgonen. Då vaknar jag. Hon är timvikarie i Västerås kommun, arbetar med det som heter dygnet runt-patrullen och med vuxna människor med hjärnskador. Hon är vår tids daglönare. Varje gång ett arbetspass blir ledigt får Soile ett sms, som hon måste svara snabbt på för att få arbetspasset, för hon är inte den enda som får samma sms, utan en av flera personer som vill ha passet lika gärna som hon själv. Det är en tävling, den som snabbast hinner svara på sms:et, vinner. – Ja, ibland har jag varit jättesnabb, tycker jag. Suttit med telefonen i handen och så knappar jag in “ja” och sedan ser jag efter vad det är för ett jobb. Så får jag inget svar tillbaka att jag blivit bokad. Då har någon varit snabbare än mig, garanterat. Vi ska strax komma tillbaka till Soile Savelius, men var började egentligen historien om det trygga Sverige, där våra gemensamma försäkringar skulle fånga oss om vi föll? Den svenska välfärden Den svenska modellen som länge skapade stolthet hemma och väckte beundran utomlands handlade till stor del om arbetsmarknaden. Under många decennier i 1900-talets mitt skapade tillväxt, arbetsfred och lagstiftning en trygg och rimligt stor kaka åt stora delar av befolkningen. Industrisamhället byggdes med tiden upp kring den fasta anställningen och avtalen mellan fack och arbetsgivare. På 1970-talet kom förkortningar som LAS och MBL, lagar som stärkte de anställdas rättigheter. Men så förändrades samhället och därmed de anställdas situation. Med den djupa ekonomiska krisen på 1990-talet bröts den fasta anställningens dominans. Inte bara ökade arbetslösheten till tidigare knappt sedda nivåer. Dessutom var det allt fler som inte fick fasta jobb. De som fick nöja sig med tillfälliga anställningar ökade, från en av tio till mer än var sjunde. En ökning som sedan dess har bestått genom skiftande konjunkturer. – Det verkar vara så att under lågkonjunktur ökar det varje gång och när det är högkonjunktur så sjunker det lite tillbaka, men aldrig tillbaka till samma nivå som det har varit tidigare, säger Irene Wennemo. Irene Wennemo är huvudsekreterare i socialförsäkringsutredningen, som bland annat ser över hur trygghetssystemen fungerar vid sjukdomar och arbetslöshet. – Så det verkar vara en successiv uppgång, men det går lite stegvis. Det är klart att det kan vara så att vi är på väg och kommer att ha fler tillfälliga anställningar, att det är maktförskjutningar på arbetsmarknaden och så vidare som har lett fram till det här. De som drabbas hårdast är de yngre. Där är de osäkra anställningarna flest, under de senaste åren har en femtedel av de anställda mellan 25 och 34 år varit visstidsanställda. Då är inte ens de som mer eller mindre frivilligt jobbar via en egen firma medräknade. Irene Wennemo är en nyckelperson för att lösa ett problem som växt men som inte fått särskilt mycket uppmärksamhet. Hon har sin bakgrund i LO, men har fått uppdraget i socialförsäkringsutredningen av den borgerliga regeringen. – Det är en ökad rörlighet på arbetsmarknaden, men man kan se att för medelålders så är det ingen skillnad från tidigare, de byter jobb lika ofta som förr och det är ingen dramatisk förändring. Utan den stora förändringen är under etableringsfasen i arbetslivet. Förr var den ganska kort, man slutade skolan och sedan gick det rätt snabbt tills man hade sitt första fasta jobb. Nu har vi en mycket mer utdragen process, det kan ta fem, tio år då man håller på att etablera sig i arbetslivet. Och det handlar inte bara om unga utan i minst lika hög grad om de som flyttar till Sverige från andra länder, som också har den här utdragna etableringsprocessen. Under den perioden så kombinerar man ofta tillfällig anställning med arbetslöshetsperioder, med studier under perioder, eller att man jobbar utomlands under någon period. "Jag måste sitta här med telefonen och vänta"  Vi sitter i Soile Savelius vardagsrum i den lilla tvåan strax utanför Västerås centrum. TV4:s nyhetsmorgon står på i bakgrunden och på soffbordet brinner en kandelaber. Soile Savelius är 48 år. Hon har haft fasta jobb förr. Men när hon för några år sedan vågade ta språnget och säga upp sig för att studera till kriminalvårdare, hittade hon aldrig tillbaka. När hon insåg att utbildningen inte var något för henne stod hon plötsligt utan jobb, nu fanns det inga fasta jobb att få, hon blev timvikarie. Det var ett och ett halvt år sedan. – När man har fast jobb, då kan man vara lugn som person, man får sin lön varje månad, man har sitt schema klart och jag kan planera efter schemat vad jag ska göra på min lediga tid. Som det är nu, jag kan inte planera ett skit rent ut sagt. När vi träffar Soile Savelius strax före jul har hon inte en ledig och avslappnande jul att se fram emot,  nu gäller det att ta chansen att jobba så mycket som möjligt när andra är lediga för att få ihop pengar. – Jag jobbar varje helg t ex i december. Jag har barn i Umeå , jag har mina syskon här och syskonbarn, jag kan inte fira jul med dem. Jag har mina vänner i Stockholm, jag kan inte åka till de på helgerna när de är lediga. Jag måste sitta här med telefonen i handen och vänta. Inga pengar vid sjukskrivning De visstidsanställda har inte bara en osäker framtid på jobbet utan missgynnas också av stela trygghetssystem. Den fasta anställningen är fortfarande nyckeln till full trygghet, den visstidsanställde betalar lika mycket skatt och sociala avgifter men riskerar att gå lottlös när tryggheten som bäst behövs. En arbetad vecka eller en intjänad krona för den fast anställde är mer värd än för den visstidsanställde.   – För de som har fast jobb fungerar regelverken bra, men just för de här som inte har det är det lite för mycket lotteri över om man har ett försäkringsskydd eller inte, säger Irene Wennemo, huvudsekreterare i socialförsäkringsutredningen. Det är väldigt lätt, faktiskt, att göra lite fel som gör att man tappar det försäkringsskydd som är väldigt viktigt om något dramatiskt händer. Det är klart att så länge man är frisk och har lätt att få jobb så är inte det något stort problem. Men när man blir allvarligt sjuk eller får barn, eller blir långvarigt arbetslös, då kan små missgrepp eller otur få väldigt dramatiska effekter. Det här har Shideh Nikzad märkt in på bara skinnet. – Efter tre månader fick jag ett brev från Försäkringskassan om att jag inte får fortsätta få sjukpenning eftersom jag inte är fastanställd. Det spelade ingen roll att min läkare skrev brev till dem en eller två gånger. Vi har överklagat men vi fick ingen sjukpenning. Om en fast anställd bryter foten är det självklart att man får vara hemma och bli frisk. Sjukförsäkring är en grundläggande rättighet. Men om man som Shideh Nikzad är timvikarie och skadar foten på jobbet, då riskerar man att bli ruinerad och tvingas att ta lån för att bli frisk igen. Shideh Nikzad lever fortfarande med sviterna av vad som hände i hemtjänsten i Karlstad, där hon arbetat nästan åtta år som timvikarie, när olyckan var framme. – Som timvikarie måste man ställa upp för att få de här timmarna och det gjorde jag i många år. Hon tog alla pass hon kunde för att som ensamstående mamma försörja sina barn, ofta jobbade hon mer än sina fast heltidsanställda kolleger. – Då trivdes jag med jobbet, med att jobba med människor, med mina kolleger, med chefen också, det hade gått jättebra. Alla var nöjda. Allt var bra, tills jag skadade foten. Hon vred till foten på väg mellan två vårdtagare. Då märktes skillnaden mellan vikarien och den fastanställde. – Då var det en jättejobbig tid för mig och då försökte jag låna pengar och skulden som jag har den är enorm. Och den måste jag betala tillbaka. Det är fel att man blir behandlad på det viset! Får man fråga hur mycket du har lånat? – Jag har lånat nästan 30 000 kronor. Då har jag krediter kvar. Shideh Nikzad opererades och sjukskrevs i sju månader, det gav ärr både på foten och i hennes ekonomi. Efter fyra månader drogs hennes sjukpenning in. Andra regler vid fast anställning Det har varit en ständig debatt om Försäkringskassans regler de senaste åren, men det speciella med fall som Shideh Nikzads är att anställningsformen visar sig spela en så avgörande roll. Trots att Shideh Nikzad gick med foten i en särskild stödjande stövel och ständigt behövde värktabletter, ansåg Försäkringskassan att hon skulle söka nya jobb, kontorsjobb hon kunde klara även med en dålig fot. – Hon sa till mig att söka kontorsjobb. Då sa jag “de här tipsen som du ger mig, om det var en nära eller kära till dig, skulle du då ge samma tips?” “Vi pratar inte om mina nära och kära”, sa hon “Vi pratar om dig och du ska söka det här jobbet”. Jag vet inte hur jag ska beskriva det, jag grät den här dagen och jag kände på mig att alla dörrar stängs framför mina ögon. De här krockarna mellan en förändrad arbetsmarknad och de stela trygghetssystemen gäller inte bara sjukförsäkringen. Kaliber har pratat med forskare, fackliga representanter, ekonomer, anställda och arbetsgivare. Vi har tagit fram statistik, läst rapporter från intresseorganisationer och forskare, och fram träder en bild: På punkt efter punkt missgynnas den visstidsanställde. Det gäller exempelvis sjukförsäkringar, turordningsregler, A-kassa och dessutom sådant som styrs av kollektivavtal som omställningsförsäkringar, avtalspensioner och föräldralön. Vi ska titta närmare på flera av de här exemplen, men först tillbaka till Shideh Nikzad i Karlstad. Hade hon varit fast anställd när hon skadade sin fot hade hon fått sjukpenning nästan dubbelt så lång tid, sex månader, innan sjukpenningen drogs in. Då hade hon klarat sjukskrivningstiden utan lån och kunnat rädda familjens ekonomi. Det märks att minnet fortfarande plågar henne. – Ärligt talat, jag mådde inte alls bra, jag mår fortfarande inte bra. Psykiskt mår man dåligt, jag kunde inte försörja mina barn, jag kunde inte vara den mamma de ville ha, man vill göra så mycket för sina barn. Min son skulle ta studenten precis 2009 och jag kunde inte göra som alla mammor kanske önskar sig för sina barn. Då mådde jag jättedåligt. Då kände jag mig besviken. Då kände jag mig lite arg. Just sjukförsäkringen är erkänt problematisk för dem som inte har en fast anställning.   I Västerås har Soile Savelius börjat fundera på den här saken. – Jag har tänkt tanken - hur sjutton blir det om jag blir långtidssjukskriven? Vet du vad du har för skydd där? – Nej, jag har inte en aning. Inte en susning, säger Soile Savelius. Statliga system gynnar fast anställda När det gäller statliga regelverk så är förutsägbarheten en viktig faktor, det ska gå att veta vad som gäller. Men Per Åkesson, som är stabsdirektör på Försäkringskassan tycker inte att det är överraskande att SoileSavelius inte vet hur hennes försäkringsskydd ser ut. – Jag är inte förvånad, det är väldigt svårt. Och formellt kan du inte veta förrän den dagen du blir sjuk, det är först då det blir fastställt. Du kan inte få ett ordentligt, säkert, förhandsbesked heller. Per Åkesson tycker själv att dagens socialförsäkringssystem är förlegat. – Jag tycker att det är rimligt att säga att det regelverk vi har i dag, som ju är väldigt gammalt, det är nog lite för en svunnen tid. Det tar nog inte riktigt hänsyn till hur arbetsmarknaden fungerar i dag. I sjukförsäkringen finns det flera exempel på att visstidsanställda riskerar att bli utan ersättning, trots att de betalat lika mycket till systemen som de fastanställda. Ett litet misstag kan räcka. Om du till exempel bestämmer dig för att studera i en lucka mellan två anställningar, utan att ta studielån, förlorar du rätten till sjukpenning om du blir sjuk under studierna. Du blir nollklassad, oavsett hur länge du har arbetat och tjänat pengar som är sjukpenningsgrundande. Irene Wennemo, huvudsekreterare i socialförsäkringsutredningen, igen. – Då är det kört. Då har man noll i ersättning under sin sjukdomsperiod. Och det är också sådant som, det händer verkligen. Så det är inte något extremt ovanligt utan det förekommer definitivt. På samma sätt som de visstidsanställda kan bli utan sjukpenning kan de också bli utan arbetslöshetsförsäkring, trots att de betalat in A-kasseavgiften månad efter månad. Om du inte har fått ihop tillräckligt många timmar året innan, alltså inte uppfyllt det så kallade arbetsvillkoret, då står du utan A-kassa dagen du blir arbetslös. – Om man är med och betalar och finansierar en försäkring så är det också viktigt att man är försäkrad. I dag har vi konstiga glapp i systemen i det här avseendet. Som i arbetslöshetsförsäkringen, man är med i en A-kassa och betalar ganska dyrt och så visar det sig när man blir arbetslös att man inte får någon ersättning. Det tycker jag är, så ska det inte se ut. Det är en orimlighet i dagens regelverk, säger Irene Wennemo, huvudsekreterare i socialförsäkringsutredningen. Det är inte bara de statliga systemen som gynnar de fast anställda. I de flesta branschers kollektivavtal finns generösa villkor för omställningsförsäkringar som ger en uppsagd person gratis vidareutbildning, extra pengar medan man söker jobb och kvalificerad coachning, normalt får visstidsanställda inget av det här, bara de fast anställda. "Utlasad" Ytterligare ett exempel på hur visstidsanställda och fastanställda hanteras annorlunda är turordningsreglerna i LAS, det där om sist in, först ut. Lagen är skriven så att det inte alls gäller för visstidsanställda, de får gå när deras kontrakt tar slut, även om de jobbat längre än en del fast anställda. De visstidsanställda är stötdämpare när arbetsgivarna vill ha flexibilitet och slippa ge fasta anställningar. För att verkligen få maximalt handlingsutrymme har en del arbetsgivare satt i system att låta personer sluta precis innan de enligt lagen annars skulle ha rätt till en fast anställning. Just det här hände Lisa, när hon hade arbetat på en förskola i nästan två år. – Jag har utbildning, jag har kompetens, jag är omtyckt, omtyckt av barn, föräldrar och kollegor. Det är inte någon som tror att jag inte ska få anställning. Lisa var bara 18 dagar från att få en fast tjänst när hon insåg att hon inte skulle få förlängt vikariat. – De flesta var så positiva, men jag förstår inte själv heller. För föräldrar började mejla in till chefen och frågade om jag skulle vara kvar och chefen hade svarat på deras frågor. Tyvärr hjälpte inte det. Nu hade kommunen upptäckt att hon varit anställd så länge att hon, just därför, inte fick fortsätta.  – Det känns inget bra. Man ramlar omkull framför målet. Man känner sig värdelös fastän man har gjort jättebra jobb. Det som hänt Lisa kallas ”utlasning”. Det är egentligen alldeles bakvänt men samtidigt både vanligt och logiskt. Lagen om anställningsskydd är tänkt att skapa förutsägbarhet för de anställda, de ska veta att den sist anställde också är först ut. Men de här rättigheterna är inget en anställd får omedelbart, först efter tolv månaders anställning kommer de första begränsningarna av arbetsgivarens beslutsrätt. Därför är det i allt fler branscher vanligt att anställda blir “utlasade”, det vill säga inte får sina visstidskontrakt förlängda, efter dessa tolv månader, eller efter 24 månader när ytterligare en begränsning infaller. – Barnen tycker att det har varit roligt, kul och man ser barnens utveckling. Jag såg dem när de var ett, två och tre år, men sen fick jag inte stanna. Det var konstigt, säger Lisa. Det här är vanligt bland barnskötare i vissa kommuner, som vill hålla öppet för att i stället anställa utbildade förskollärare, och det är vanligt i branscher med gott om sökande till varje jobb, som i mediebranschen, där arbetsgivarna alltid hoppas hitta en lite vassare reporter. För de här grupperna blir LAS märkligt nog en stupstock i stället för trygghetsfaktor. Anställningar kan staplas på varandra Isobel Hadley-Kamptz är journalist och författare och har skrivit boken Frihet och fruktan, med essäer om nutida liberalism – Bland dem som är vikarier och blir utlasade hela tiden så omhuldar man ju inte lagen om anställningsskydd, fullt förståeligt. Samtidigt som det också är fullt förståeligt att den som är 55 år gammal och på svensk extremt åldersdiskriminerande arbetsmarknad inte skulle ha en chans att få ett nytt jobb tycker att det är rätt tryggt att ha de där reglerna. Jag kan inte säga på rak arm hur de där reglerna borde fungera men arbetsgivarna upplever dem ju som ett problem och går runt dem så den där tryggheten som reglerna är till för finns ju inte egentligen, åtminstone inte för alla, säger Isobel Hadley-Kamptz. Visstidsanställningar behövs. Man måste kunna ta in extrapersonal när folk är sjuka eller går på semester. För arbetstagare kan de tillfälliga anställningarna fungera som en språngbräda in på arbetsmarknaden, men det finns en återkommande kritik från de arbetsmarknadsexperter och fackliga representanter vi på Kaliber har talat med: att arbetsgivare skulle tänja gränserna och ge tillfälliga anställningar trots att de behöver personal lång tid framöver. Det är lagen om anställningsskydd, LAS, som lägger fast turordningsreglerna och bestämmelserna om att en anställd inte ska kunna bli uppsagd utan anledning. Det är också LAS som slår fast regler för när en visstidsanställning måste bli fast anställning. Men de reglerna har luckrats upp de senaste åren, menar Samuel Engblom, jurist på tjänstemannafacket TCO. – Sen 2007 så behöver inte arbetsgivaren säga varför en tidsbegränsad anställning ska vara tidsbegränsad. Enligt LAS får man bara vara visstidsanställd hos samma arbetsgivare i max två år under en femårsperiod. Sedan ska anställningen övergå till en tillsvidareanställning. Så blir det inte alltid i praktiken. Genom att ”stapla” olika typer av visstidsanställningar kan arbetsgivaren gå runt de reglerna. Det kan se ut så här: Du har en så kallad ”allmän visstidsanställning” på ett företag. När du börjar närma dig två års anställning gör arbetsgivaren om din anställning till en säsongsanställning. Genom att hoppa mellan olika anställningsformer kommer du aldrig upp i de två åren under en femårsperiod, och kontentan blir att du i teorin kan jobba hur länge som helst utan att få någon fast anställning. Detta är helt förenligt med LAS. Men det är enligt EU-kommissionen inte förenligt med EU:s visstidsdirektiv vilket gång på gång har påtalats. – Vi från TCO:s sida anmälde Sverige till EU-kommisionen, säger Samuel Engblom från TCO.  Vi säger att just den här möjligheten att stapla tidsbegränsade anställningar på varandra, den bryter mot EU-rätten. EU-kommisionen håller med oss, och regeringen har nu lagt fram ett förslag på hur man ska kunna förändra detta. Regeringens förslag är inte tillräckligt, och jag hoppas att de kommer komma tillbaka med ett bättre förslag som effektivt stoppar det här staplandet i all evinnerlighet som man håller på med. Men i fall som Lisas handlar det inte så mycket om att anställningar staplas på varandra, i stället byter arbetsgivaren ut personalen för att slippa ge någon fast anställning. De riktigt fingerfärdiga företagen kan ibland erbjuda en utlasad person att i stället komma tillbaka via bemanningsbolag eller som frilansande konsult. Kritik mot sms-systemet – Kanske ett halvår till, jag vet inte om jag orkar mer. Om jag ska vara ärlig. För det är tärande. Vi är tillbaka i vardagsrummet hos Soile Savelius, i Västerås. – Det är stressigt, jag har inget eget liv, jag vet aldrig månad för månad vad jag får för pengar. De tre sakerna gör att jag kanske orkar ett halvår till. Soile Savelius jobbar för kommunen, men det är företaget Bemanningstjänst som har fått i uppdrag av kommunen att organisera timvikarierna. Åke Wahlsten är miljöpartist och ordförande i den kommunala nämnden ProAros som har ansvar för Bemanningstjänst och han är medveten om den kritik som riktas mot sms-systemet. – I klartext har vi behövt utvecklas. Det startade 2008, och det har varit en utredning av Ernst & Young, om hur det har fungerat, och de föreslog en del förbättringsåtgärder, säger Åke Wahlsten. Men hon upplever den här situationen som väldigt stressande. Och hon tycker att det är väldigt svårt att planera och säger att hon inte har mycket av ett liv just nu när hon jobbar på det här sättet. Vad säger du om det? – Då säger jag följande, för det första så har hon ju möjlighet att söka tillsvidaretjänster till exempel hos oss eller hos de privata när hon så vill. Det gör hon också. – Och jag förstår ju då att hon fungerar väl och då kommer hon förmodligen snart att få arbete tillsvidare. Även om hon fortsätter att vara visstid så blir man ju så småningom tillsvidare.   Hon orkar jobba på det här sätten max ett halvår till. Vad tror du om det? – Jag tror ju att vara timvikarie i många år är väldigt stressigt. Det är en viktig resurs. Sen kan jag ju inte lova heltid när det gäller alla timvikarier. Så jag säger att så hög sysselsättningsgrad som möjligt är bra för vikarierna, oss och medborgarna.   Shideh Nikzads fot blev till slut bra och i dag har hon ett fast jobb i hemtjänsten. Men skulden från sjukskrivningen utan pengar från Försäkringskassan, den är kvar. Hennes sista hopp är en överklagan som ligger i Kammarrätten i Göteborg. Hemma hos Soile Savelius i Västerås fortsätter väntan på nästa sms. – Det kom inga sms i dag, så ja. Man får gilla läget, man får vara arbetslös i dag.    Nästa vecka ska vi berätta om de som tvingas bli egenföretagare för att alls få ett jobb, frilansar, fastlansar och ofrivilliga företagare. Den granskande serien "De osäkert anställda" har gjorts av Tredje Statsmakten för Kaliber.     Researcher: Valeria Helander Producent: Lars Truedson Exekutiv producent: Eskil Larsson eskil.larsson@sverigesradio.se

Tysk kol, rysk gas och kinesiske Kung Sol. Statliga energibolaget Vattenfall hade tänkt ta bort koldioxidröken från sina kolkraftverk i Tyskland och stoppa ned den i underjorden, men nu backar man efter hårt politiskt motstånd. --

LYSSNA! Tisdag den 8 februari Idag ska vi få träffa eleverna i Namibia Primary School, en statlig grundskola och High Line Secondary School, ett statligt gymnasium. Båda i stadsdelen Katutura. Valery Kauta, 25 år skjutsar oss i sin lilla ljusblå bil. Valery bor fortfarande hemma och jobbar som revisor. Klockan halvsju på morgonen måste vi bege oss hemifrån, för skolan börjar klockan sju varje morgon och slutar klockan ett. Varför? Det är en kombination av olika orsaker, har Frieda Kauta, som är pensionerad lärare berättat för mig. Staten har inte råd att hålla skolan öppen längre. Klasserna är stora, ca 45 elever i varje klass, varken barn eller lärare orkar jobba längre. Många barn från fattiga familjer har inte ätit frukost och skolan har inte råd att bjuda på lunch. En av Frieda Kautas systrar, Magdalena Kozonguizi arbetar här som lärare. Hon hjälper oss till rätta. Vi går in och ut ur klassrum. Och ställer frågan: Hur är det att vara ett barn i Namibia? Alla som svarar, mest pojkar, vet att de har rätt att inte bli slagna hemma. På lärarrummet sitter en affisch på väggen. Texten lyder: Om du tycker att det här ser ut som en kvinna - så har du stora problem. Bilden föreställer en knuten näve som slår hårt på en sandsäck, en sån man har när man tränar boxning. När vi träffar barnen en och en utan lärare som övervakar så svarar alla utan undantag: Om vi inte gör läxorna eller pratar för mycket så slår lärarna oss med the stick. Hur ska jag fråga rektorn om the stick? Alla vet ju vilka barn jag träffat! Då kommer de få ännu mera stryk. Men det ger sig för när jag och rektorn möts på hans kontor så har han en bit grön trädgårdsslang i handen. Slangen är the stick. Jag intervjuar honom, och efter en del ursäkter erkänner att han slår barnen, men han vet att det inte är tillåtet längre enligt namibisk lagstiftning. Jag intervjuade Julias pappa, Jozikee Kauta, innan jag åkte hit. Han flydde från våld och apartheid i Namibia när han var 17 år och bosatte sig i Sverige. Han berättar för mig hur våldet både i skolan och i hemmen fortfarande är ett stort problem. Apartheidsystemet påverkade allt och alla och smög sig även in i mellan föräldrar och barn. Svarta föräldrar såg ner på sig själva och kallade sina egna barn för samma kränkande ord som vita kunde häva ur sig. Det är kanske inte så konstigt, men när jag hörde Jozikee berättade detta för mig så förstod jag mer vad apartheid kan göra med oss människor.  Reporter i Namibia Ylva Mårtens Foto: Julia Kauta Koyate och Ylva Mårtens