Yttrandefrihetspodden

Under de senaste åren har biblioteken seglat upp som nya arenor för det så kallade kulturkriget – inte minst i USA. Mycket tyder på att vi nu importerat detta kulturkrig till Sverige. Hur tar det sig uttryck här? Och vad kan vi göra för att stärka biblioteken och bibliotekarierna  i deras demokratiska uppdrag? I det här avsnittet av Yttrandefrihetspodden pratar Kerstin Almegård med Daniel Forsman, stadsbibliotekarie på Stockholms stadsbibliotek och Hanna Carlsson, docent i biblioteks- och informationsvetenskap på Linnéunversitetet som forskar om bibliotekets demokratiska uppdrag och hur det uppdraget nu utmanas. Foto: Shutterstock/KevinchoPhotography

För en vecka sedan installerades Donald Trump som USA:s 47:e president. Dagen efter hans tillträde arrangerade Svenska PEN och Reportrar utan gränser ett samtal om vad vi har att vänta de kommande fyra åren. Hur påverkas demokratin, yttrandefriheten och pressfriheten i USA nu? Hur kommer den amerikanska politiken att påverka övriga världen? Och vilka effekter kan det få i Sverige?   Svenska PEN:s ordförande Kerstin Almegård höll i samtalet och medverkade gjorde även Åsa Wikforss, professor i filosofi, författare, akademiledamot, Martin Gelin, journalist och författare, Christian Christensen, professor i journalistik och Erik Larsson, ordförande Reportrar utan gränser.   Samtalet spelades in den 21 januari på Bonniers Konsthall i Stockholm.

Vem ska egentligen få höras och synas i offentligheten? Hur mycket hat ska man behöva tåla när man uttalar sig? Vad är det för skillnad på hot och hat? Vilka texter och böcker skrivs inte längre på grund av att människor tystnat? Och vad är egentligen en aktivist? Den 22 september publicerade DN ett upprop om hot och hat mot personer i offentligheten – journalister, författare och forskare. Initiativtagare var filosofen Åsa Wikforss och Svenska PEN:s ordförande Kerstin Almegård. I uppropet kunde man läsa vittnesmål om vad de undertecknade varit med om – det handlade om rena dödshot, trakasserier, utstuderat hat, islamofobi, antisemitism och sexistiska tillmälen. I det här avsnittet av Yttrandefrihetspodden har Kerstin Almegård bjudit in två av undertecknarna, Sverker Sörlin och Fredrik von Malmborg, för att diskutera efterspelet. 

Sydsvenskanjournalisten Inas Hamdan har fått utstå av allvarliga hot och trakasserier till följd av sitt arbete. Hoten nådde en ny nivå efter hennes granskning av Palestinademonstrationer i Malmö när demonstranter samlades utanför hennes lägenhet och ropade hotfulla ramsor direkt riktade mot henne. I det här avsnittet pratar Kerstin Almegård med Inas Hamdan om de granskningar hon gjort och om hur de hot hon drabbats av påverkat henne både personligen och professionellt.

Får man förbjuda böcker under förevändningen att ”vi måste skydda barnen”? Vågen av bokförbud som vi sett i USA de senaste åren handlar ofta om att just barn behöver skyddas mot olämpligt innehåll – men vem ska få bestämma vad som är olämpligt och inte? Kan barn- och ungdomslitteratur vara farlig? I det här avsnittet av Yttrandefrihetspodden pratar Kerstin Almegård med Författarförbundets nya ordförande tillika barnboksförfattaren Anja Gatu, och författaren och föreläsaren Inti Chavez Perez vars bok ”Respekt, en sexbok för killar” förbjudits i både USA och Sydkorea. Foton: Robert Blombäck & Mari Carmen

Varför förbjuds böcker och rensas ut från bibliotek? Vad innebär det att bränna en koran? Hur kan samma utsaga fällas för förtal på Instagram men skyddas när den skrivs i en bok? Kan litteratur vara farlig?  I dagarna släpps Ida Ölmedals bok Där man bränner böcker, där hon djupdyker i fall av bokförbud genom historien. I det här avsnittet av Yttrandefrihetspodden pratar hon med Kerstin Almegård, som både är Svenska PEN:s ordförande och förläggare till Ida Ölmedals bok. Rättelse: i avsnittet säger Ida Ölmedal att det var JK som slog fast att biblioteken måste ha ett allsidigt urval och inte får hänvisa till en mångfaldspolicy för att neka fjärrlån av ”invandringskritiska” böcker. Det var inte JK som slog fast detta, utan JO.

Den 17 juni publicerade den brittiska dagstidningen The Guardian en text skriven av den svenske journalisten och författaren Martin Gelin, om den attack på fri media som följde på Kalla Faktas granskning av Sverigedemokraternas trollfabriker. Attacken kom från partiledaren i Sveriges näst största parti, Sverigedemokraterna. Jimmie Åkesson kallade TV4:s granskning för en gigantisk påverkansoperation och en ung sverigedemokrat, Josef Fransson, twittrade om ljugmedia – en fras direkt hämtad från nazitermen ”lügenpresse”.   På senare år har vi sett, både i USA, Europa och nu även i Sverige, att hatet och hoten mot journalister, författare, forskare och andra personer i offentligheten kommer från politiker. Kerstin Almegård ringde upp Martin Gelin i New York och pratade med honom om detta och en hel del annat.

Dags för frågepodd om juridik och yttrandefrihet! Vi har återigen bjudit in tryckfrihetsexperten Nils Funcke och asylrättsjuristen Madelaine Seidlitz för att svara på lyssnarnas frågor. Vad har vi som medborgare för skyldigheter när det gäller yttrandefriheten? Kommer sändningstillstånd i framtiden att kunna dras in med anledning av Sveriges nationella säkerhet? Hur påverkar medlemskapet i Nato hur lagarna kring tryck- och yttrandefriheten tolkas i Sverige? Skulle utlandsspionerilagen kunna leda till självcensur? Hur ser experterna på EU:s nya anti-Slapp-direktiv? Och vad har Karl XIV Johan med allt detta att göra? Lyssna också gärna på avsnittet med Nils Funcke och Madelaine Seidlitz från januari 2024 där vi går på djupet i juridiken som omgärdar yttrandefriheten. Det går alltid bra att mejla in frågor eller tipsa om ämnen för Yttrandefrihetspodden. Mejla info@svenskapen.se eller kerstin.almegard@svenskapen.se. 

Universitet och lärosäten har alltid varit en plats för debatt och diskussion. Vad händer när opinionsyttringar förbjuds på campus (som på Chalmers) eller när studenter söker kurser för att uppsåtligen trakassera lärare och kurskamrater (som på Karlstad universitet)? Förra året beslutade regeringen att korta mandatperioden för universitetsstyrelser, och en utredning om cancelkultur på universiteten kommer inom kort. Hur påverkar allt detta den akademiska friheten – på institutionell såväl som på individuell nivå? Hur fri är egentligen akademin i Sverige? Och vilka hot och utmaningar står den inför?  De här frågorna tar sig Yttrandefrihetspodden och Kerstin Almegård an i avsnittet. Med sig i studion har hon två gäster: Åsa Wikforss som är professor i filosofi vid Stockholms universitet, författare och ledamot i Svenska Akademien, och Shirin Ahlbäck Öberg som är professor i statskunskap vid Uppsala universitet och nyligen skrivit en rapport om den akademiska friheten i Sverige.

För 50 år sedan avslöjade tidningen Folket i Bild/Kulturfront säkerhets- och underrättelsetjänsten IB:s illegala verksamhet. Journalisterna som avslöjade IB, Peter Bratt och Jan Guillou, och deras uppgiftslämnare inom IB dömdes till fängelse för spioneri. Efter IB-affären stärktes anskaffarfriheten och meddelarfriheten. Med lagstiftningen om utlandsspioneri som trädde i kraft för ett år sedan försämras nu förutsättningarna för en fri journalistik och grundlagsskyddet för uppgiftslämnare avskaffas. Det här är en livepodd från ett seminarium som ägde rum den 11 mars 2024 på JMK vid Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet. Podden inleds med ett panelsamtal bestående av Jan Guillou, journalist och författare, Axel Björklund, Uppdrag Granskning, Amanda Sokolnicki, politisk redaktör DN, Malin Danielsson, riksdagsledamot (L), Jessica Wetterling, riksdagsledamot (V) och Siri Hill, Reportrar utan gränser. Moderator: Kerstin Almegård, Svenska PEN. Efter panelsamtalet följer tre anföranden av Jan Guillou, Ingemar Folke och Tove Carlén – för den som vill fördjupa sig i ämnet. Tidsmarkeringar: Panelsamtalet: 03.30 Jan Guillous anförande: 47.53 Ingemar Folkes anförande: 1.12.05 Tove Carléns anförande: 1.29.27

Vad säger experterna om de nya lagar och utredningar som tillkommit på tryck- och yttrandefrihetsområdet? Hur påverkar ”snabbspår” och ensamutredningar kvaliteten på lagstiftningen? Vilken effekt får det på vår meddelar- och opinionsfrihet? Och vad innebär det i praktiken för viljan att använda sin yttrandefrihet att lagarna är svårtydda?  Tryckfrihetsexperten och debattören Nils Funcke, och Madelaine Seidlitz, jurist med expertis inom asylrätts- och migrationsfrågor, gästar Yttrandefrihetspodden för att prata om juridiken som omgärdar yttrandefriheten.

Den tyskfödde författaren Kurt Tucholsky var en av sin tids skarpaste kritiker av nazismen, vilket ledde till att han tvingades fly från Tyskland och fick leva slutet av sitt liv i exil, bland annat i Sverige där han också är begravd. Kurt Tucholsky har gett namn åt Svenska PEN:s pris som går till en hotad eller fängslad författare, Tucholskypriset.   Markus Huss är lektor i tyska och tyskspråkig litteratur vid Stockholms universitet. Han kom förra året ut med en essä om Kurt Tucholsky och i det här avsnittet samtalar han med Svenska PEN:s ordförande Kerstin Almegård och Kurt Tucholskys liv och hans litterära gärning.   Markus Huss bok: Utsikt över Gripsholms slott – en essä om Kurt Tucholsky.   Avsnittsbild: Sonja Thomassen

In October Swedish Pen and the Dawit Isaak Library launched the first Banned Books Week in Sweden. Why is the issue of banned books relevant in Sweden? And what can you do yourself to stand up for the freedom to read? Kerstin Almegård, president of Swedish PEN, speaks to Betsy Gomez, coordinator at Banned Books Week in the US, Hanna Nordell, managing director at Swedish PEN and Jens Zingmark, librarian at the Dawit Isaak Library. This episode of Yttrandefrihetspodden is in English.

Den senaste tidens koranbränningar har dragit den svenska yttrandefriheten till sin spets. Svenska PEN:s ordförande Kerstin Almegård diskuterar ämnet med Bitte Hammargren, mellanösternanalytiker, Mattias Gardell, religionshistoriker och Somar Al Naher, kulturskribent. Avsnittet är en inspelning från Svenska PEN:s panelsamtal den 5/9.

Efter mordet på Ing-Marie Wieselgren säger många att det blir svårt att behålla den öppenhet som präglat Almedalen. Men hur blev det 2023? Och vilka frågor tror två nyvalda ordföranden för två yttrandefrihetsorganisationer kommer prägla det närmaste året? Jesper Bengtsson samtalar med Kerstin Almegård, ordförande Svenska PEN, och Erik Larsson, ordförande Reportrar utan gränser. 

Vad gör man när författarna tvingas gå i krig? Och hur kan PEN överleva i ett Ukraina under attack? Yttrandefrihetspodden samtalar med Tetyana Teren, verksamhetschef på PEN Ukraina, som nyligen besökte Svenska PEN:s årsmöte i Stockholm.   

Hon är en av Turkiets mest kända författare och har hotats med livstids fängelse. I dag lever Asli Erdogan i exil, och drömmer om att dansa balett i hemstaden Istanbul. I ett samtal med Jesper Bengtsson berättar hon om yttrandefriheten och vad det gör med skrivandet att inte kunna möta sina läsare i Turkiet.

Är det fel att kalla människor skalliga och feta? Och är det rätt att ändra sånt i gamla böcker? Nej, säger de flesta, men var går gränserna? Och vad  är egentligen en "sensitivity reader". Karin Pettersson, kulturchef på Aftonbladet samtalat med Kerstin Almegård, förläggare och vice ordförande för Svenska PEN. Programledare: Jesper Bengtsson. 

Regeringen och Sverigedemokraterna vill att bibliotekarier ska tvingas ange papperslösa flyktingar som befinner sig på biblioteken. Det bryter mot principen om biblioteken som en arena öppen för alla, säger DIK:s ordförande Anna Troberg i det här avsnittet om angiveri och vad armlängds avstånd egentligen betyder. Samtalet leds av Svenska PEN:s ordförande Jesper Bengtsson.

Den nya spionlagen är ett faktum, trots hård kritik från publicister och yttrandefrihetsorganisationer. Men hur ska uppgiftslämnare och journalister agera nu då? Lyssna på samtalet mellan Ulrika Hyllert, Journalistförbundet, Erik Halkjaer, Reportrar utan gränser och PEN:s ordförande Jesper Bengtsson. 

Protesterna i Iran har pågått i över två månader. De handlar om kvinnors frihet och om att människor tröttnat på decennier av förtryck. De som protesterar har krävt att få en röst, men hur ser utrymmet för det fria ordet egentligen ut i det hårt kontrollerade Iran? Möt journalisten Naeimeh Doostdar och tidigare socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi i ett samtal med Svenska PEN:s ordförande Jesper Bengtsson.  

PEN fyller 100 år, men vad betyder egentligen organisationens ord om att kulturen och litteraturen inte ska ha några gränser, att den inte ska ställas i nationers eller ideologiers tjänst? Och varför är den strävan så aktuell idag? Författaren Ola Larsmo samtalar med Jesper Bengtsson, ordförande för Svenska PEN.

Fyra månader in i kriget blir läget för yttrandefriheten i Ryssland allt svårare. Putin har tagit greppet. Hur gick det till? Och finns det några fickor kvar, eller har alla som vill använda det fria ordet tystats eller gått i exil? Medverkande: Inga Näslund, Palmecentret, Vilhelm Konander, Rysslandsexpert.  Samtalsledare: Jesper Bengtsson, ordförande Svenska PEN. 

Public service får ofta kritik från höger för att vara allt för vänstervridet, och från vänster för att släppa fram högerextrema åsikter. Andra kritiker menar att journalistiken allt för ofta presenterar för- och emot-argument, även när det handlar om uppenbara sakfel eller fritt flygande åsikter. Är det så? Och hur resonerar public service kring sin roll som opartisk granskare?  I samtalet medverkar Björn Löfdahl, programdirektör på SR, och Per Wirtén, journalist och författare.    Samtalsledare: Jesper Bengtsson, ordförande Svenska PEN.

Det sägs att krigets första offer är sanningen, och propagandakriget föregick den ryska invasionen av Ukraina. Men vad händer med yttrandefriheten i Ukraina nu, och hur var det innan kriget började. Välkommen att lyssna till ett samtal mellan: Olha Mukha, PEN International Kalle Kniivilä, journalist och författare till bland annat boken Krim tillhör oss. Jesper Bengtsson, ordförande för Svenska PEN.

Frågan om modersmålets betydelse blir allt mer omdiskuterad. I politiken reses krav på att tona ned eller helt slopa modersmålsundervisning, samtidigt som allt fler pekar på modersmålets avgörande betydelse, som rättighet och som identitet och möjlighet för att lära nya språk. I samtalet, som hålls på Modersmålets dag, 21 februari, deltar Dmitri Plax, styrelseledamot för Svenska PEN, Janina Orlov, översättare, och Jesper Bengtsson, ordförande för Svenska PEN.  Samtalet streamas live och publiceras även som pod i serien Yttrandefrihetspodden.

I somras antog Ungern lagar som förbjuder information om hbtqi-frågor till unga. Liknande begränsningar har gjorts i Ryssland och i många andra länder pågår en liknande tillbakarullning. Men varför? Vad gör just hbtqi-frågorna så känsliga för auktoritära ledare? Och på vilket sätt påverkas yttrandefriheten? Ett samtal mellan Daniel Gustafsson, Ungernexpert, och Stefan Ingvarsson, tidigare svensk kulturattaché i Moskva. Samtalsledare Jesper Bengtsson. 

En utredning om att förbjuda förnekelse av Förintelsen är tillsatt av regeringen, men ytterst få verkar tycka att detta är en bra idé. Varför då? Och är förslaget ett led i en bredare trend där yttranden och ord ska begränsas? Hör Susanne Nyström, ledarskribent på DN, och Svante Weyler, Svenska kommittén mot antisemitism. Programledare: Jesper Bengtsson, ordförande Svenska PEN.

De senaste veckorna har varit dramatiska och det ser inte ljust ut för yttrandefriheten i Afghanistan. Men hur har den fungerat under de år som gått sedan talibanerna styrde förra gången? Och finns det någon chans över huvud taget att det fria ordet ska överleva?   I detta nya avsnitt av Yttrandefrihetspodden pratar vi om det alla pratar om just nu. Från vårt perspektivt. Medverkar gör: Erik Halkjaer, ordförande Reportrar utan gränser Martin von Krogh, fotograf och filmare som varit verksam i Afghanistan Jesper Bengtsson, ordförande Svenska PEN

Yttrandefrihetspoddens Jenny Aschenbrenner och Svenska PEN's projektledare för Belarus Stefan Ingvarsson ger tre specialavsnitt om den akuta situationen i Belarus. I detta första avsnitt samtalar de med poeten, författaren och kulturjournalisten Inga-Lina Lindqvist, författaren och översättaren Alena Kazlova samt författaren, översättaren och konstnären Dmitri Plax.

I år är det tio år sedan den arabiska våren och det mesta tycks ha gått åt fel håll när det gäller demokratin i de länder där hoppet tändes under några månader på våren 2011. Gäller detsamma för yttrandefriheten? Eller finns det ljuspunkter i mörkret? Yttrandefrihetspodden fick ett samtal med Sveriges Radios korrespondent Cecilia Uddén, direkt från Kairo. 

För några veckor sedan berättade kultur- och demokratiminister Amanda Lind hur hon utsatts för hot och hat. Hon är bara en av många, främst kvinnliga politiker, som mött detta i sociala medier. Hur påverkar det yttrandefriheten? Och vad kan politiken och samhället göra för att debatten ska bli bättre, roligare, sundare? Hör Svenska PEN:s ordförande Jesper Bengtsson i ett samtal med Amand Lind. 

De stora sociala mediejättarna har på senare tid blivit mer aktiva för att stoppa hat och hot från sina flöden, och Donlad Trump har stängts av helt från Twitter. Men ska tech-jättarna ägna sig åt den sortens kontroll? Eller är det en uppgift för lagstiftarna? Yttrandefrihetspodden möter den här gången Nils Funcke, journalist och yttrandefrihetsexpert i ett samtal om allt från svensk grundlag till Facebooks roll. Och det blev några ord om Tidaholm också. 

Växande hindunationalism, en pandemi som stärkt repressionen och hur mycket av de hårdare vindarna känner man av som journalist från Sverige? Yttrandefrihetspodden samtalar med journalister Naila Saleem, Sverige Radio om läget i ett land vi svenskar vet alldeles för lite om. 

Övervakningen i samhället har blivit en allt mer omdiskuterad fråga. Teknikutvecklingen har gjort det möjligt att hacka våra liv och övervaka strängt taget varje steg vi tar. Men hur omfattande är kontrollen av oss egentligen? Lyssnar telefonen på oss hela tiden? Och vad kan vi göra för att skydda oss? Lyssna på detta rykande aktuella samtal mellan författaren och digitaliseringsexperten Mattias Beijmo och PEN:s Jenny Aschenbrenner och Jesper Bengtsson.

På senare år har begreppet cancel culture blivit allt vanligare. Krav på att personer som sagt eller gjort saker man anser dåliga eller förkastliga ska försvinna från offentligheten, sparkas eller på annat sätt förlora sin plattform. Men vad betyder det egentligen? Varför är det svårt att hitta någon som försvarar det? Och är det egentligen fel att vilja bojkotta de man anser gått över gränsen?Hör Karin Olsson, kulturchef på Expressen, samtala om detta med Jenny Aschenbrenner och Jesper Bengtsson från Svenska PEN.   

Hur kan det komma sig att alla plötsligt kan sjunga med i en sång som i åratal varit förbjuden att spelas? Och vilka metoder använder Och är det egentligen fel att kalla Belarus för Europas sista diktatur? Kanske borde vi snarare betrakta det som den första diktaturen i sitt slag, en modell som bildat skola i en rad länder. Om detta och mycket annat kopplat till yttrandefriheten i Belarus samtalar Jesper Bengtsson, ordförande i Svenska PEN och Fredrik Wadström, Sveriges radio, som länge bevakat Belarus och andra länder i regionen. Lyssna på nya avsnittet av Yttrandefrihetspodden!

Trump blockerar reportrar från sina presskonferenser, polisen slår till brutalt mot demonstrationer och attackerar journalister. Vad händer egentligen med press- och yttrandefriheten i USA? Yttrandefrihetspodden samtalar med Nora Benavidez från PEN America, som bland annat driver en rättsprocess mot presidenten. 

Pressen mot fria och oberoende medier och det fria ordet i allmänhet har ökat under Putins alla år vid makten. Men hur har utvecklingen sett ut under den senaste krisen? Har Ryssland gjort som andra, och stramat åt när de fått chansen? Finns det fickor av frihet kvar? Och varför ramlar läkare i Ryssland ut genom fönster och dör? Dessa och andra frågor diskuteras i nya episoden av Yttrandefrihetspodden, där vi samtalar med DN:s Anna-Lena Laurén och det tidigare kulturrådet i Moskva, Stefan Ingvarsson.

I skuggan av coronakrisen passar auktoritära ledare på att strama åt yttrandefriheten. Men är detta verkligen något nytt? Har inte kriser i alla tider använts på det viset? Och varför verkar den folkliga acceptansen för detta så mycket större helt plötsligt.Yttrandefrihetspoddens Jenny Aschenbrenner och Jesper Bengtsson samtalar med historikern och författaren Henrik Berggren i en podd som på grund av coronan också blev ett tekniskt experiment. Konsten att göra podd med bara mobilen som verktyg. 

Många är rädda för att Sverigedemokraternas kulturpolitik i Sölvesborg ska bli mer regel än undantag under de kommande åren. Men vad händer egentligen i Sölvesborg? Håller kulturen på att bli politiserad? Och vad betyder egentligen det där med armslängds avstånd som alla pratar om?I årets andra avsnitt av PEN:s Yttrandefrihetspodd träffar vi Sofia Lenninger, som fick sluta som kultur- och bibliotekschef i Sölvesborg, och Per Wirtén, författare och styrelseledamot i Svenska PEN. 

Ungern framställs ofta som EU:s svarta får när det gäller yttrandefrihet och respekt för demokratins spelregler, och för några år sedan kunde vi nästan dagligen läsa om utvecklingen i landet. Men vad har hänt på senare år? Är utvecklingen fortfarande dyster? Och vad finns det för motkrafter? I årets första Yttrandefrihetspod samtalar PENs Jesper Bengtsson och Jenny Aschenbrenner med Ungernexperterna Daniel Gustafsson och Peter Karlsson. 

Borde Peter Handke fått Nobelpriset? Går det att skilja mellan person och verk? Eller mellan litteratur och politik? Utnämningen av Handke har utlöst en intressant debatt om litteraturens gränser. Hör Hynek Pallas och Mikaela Blomqvist samtala med PEN:s Jenny Aschenbrenner och Jesper Bengtsson.

För tio år sedan verkade Myanmar vara på väg mot demokrati och en fungerande yttrandefrihet. Men reformerna kom av sig, och nu har det gått åt fel håll, både i Myanmar och andra delar av Sydostasien. Svenska PENs ordförande Jesper Bengtsson samtalar med journalisten och Sydostasienexperten Axel Kronholm, som bland annat driver Asienpodden tillsammans med Vilhelm Stokstad. 

Samtal som livshållningKan man samtala med vem som helst? Bör man samtala med vem som helst? Regissören och dramatikern Stina Oscarson brukar svara ja på sådana frågor. Och för det har hon fått både kritik och beröm.PEN:s ordförande Jesper Bengtsson bjöd henne till ett samtal om samtal, och ställde frågan hur hennes hållning hänger ihop med yttrandefriheten.

Det är stora skillnader på hur kulturen behandlas i dagens Turkiet, säger Suzi Ersahin, som nyligen slutat som kulturråd vid Sveriges generalkonsulat i Istanbul. Journalistiken har blivit hårt ansatt. I andra sektorer är frihetens större, även om alla måste slåss för sin rätt att yttra sig. I denna tredje Yttrandefrihetspodd berättar Suzi Ersahin om sina år i Istanbul, om arbetet som kulturråd. Samtalet leds av Jenny Aschenbrenner och Jesper Bengtsson från Svenska PEN.

Hur känns det att hamna skottgluggen för hatarna och hotarna på nätet? Och vad tänker man när man inser att ens egen säkerhetsvakt är en av de som hatar? I Yttrandefrihetens andra pod samtalar Jesper Bengtsson och Jenny Aschenbrenner med journalisten Helle Klein om yttrandefrihetens utmaningar i polariseringens tid.

Svenska PEN startar Yttrandefrihetspodden  Yttrandefrihetsfrågorna är mer brännande än någonsin. Samtidigt som allt fler får möjlighet att säga allt mer präglas det offentliga samtalet av hat och hot. Samtidigt som kampen för rätten att säga sin mening pågår över hela världen ökar många regimer trycket mot det fria ordet. Men vart går utvecklingen? Och vilka är de goda krafterna?  I Yttrandefrihetspodden samtalar Svenska PENs ordförande Jesper Bengtsson och Jenny Aschenbrenner, journalist och styrelseledamot i Svenska PEN, med intressanta gäster om allt det som rör sig i debatten kring yttrandefriheten. I första avsnittet möter Jesper Bengtsson och Jenny Aschenbrenner PEN Internationals ordförande Jennifer Clement.