Podcasts about Stefan Ingvarsson

Putin tar emot iransk toppolitiker i Kremls gyllene salar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rysslands utrikesministerium kallar USA:s bombningar i Iran för ett grovt övertramp av folkrätten och vill medla fred. Samtidigt som Ryssland självt bedriver ett invasionskrig som bryter mot folkrätten.Hör Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier. Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent. Maria Persson Löfgren, radions Rysslandskorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Stefan Ingvarsson och Cilla Naumann samtalar om Viktoria Amelinas nyutgivna bok Se kvinnorna se kriget. Programledare: Fredrik Wadström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Lundströms Bokradio läser vi en oavslutad berättelse av den ukrainska författaren Viktoria Amelina, född 1986. När den ryska fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022 var hon en ung framgångsrik författare, som rönt internationell uppmärksamhet. Amelina valde att byta bana och blev utredare av krigsförbrytelser, men dödades i en rysk robotattack i östra Ukraina sommaren 2023.Den nya boken Se kvinnorna se kriget är en sorts blandning av dagbok och reportage som nu färdigställts efter hennes död, och som legat högt på svenska kritikerlistor under våren. Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier, översättare och fd kulturråd i Moskva, och författaren Cilla Naumann har läst Viktoria Amelinas bok Se kvinnorna se kriget och samtalar med Fredrik Wadström.Se kvinnorna se kriget är översatt till svenska av Ola Wallin.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Andreas Magnell

Samtal om ett stopp på invasionskriget. Samtidigt avfyrar Ryssland den största drönarattacken sedan krigets start. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet. Sveriges Radios tidigare Moskvakorrespondent Johanna Melén och Ukrainakorrespondent Lubna El Shanti.Programledare Fredrik Wadström, producent Marina Nilsson Malmström

I år utmärker sig filmstjärnorna Kristen Stewart och Scarlett Johansson i Cannes, inte som skådespelare, utan som regidebutanter! Hur bra är filmerna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kulturredaktionens Emma Engström på plats i Cannes har sett Scarlett Johanssons "Eleanor the great" och Kristen Stewarts ”The Chronology of Water”, två regidebuter i ett Cannes som börjar räkna ner mot lördagens avslutning. Nykomlingarna samsas förstås med de allra mest erfarna och bland annat filmskaparen Spike Lee är där med thrillern och Kurosawa-tolkningen "Highest 2 Lowest" tillsammans med skådespelaren Denzel Washington – ett mångårigt samarbete med till exempel filmer som "Malcolm X". Och som ett eko från förr, 30 år efter att den danska filmrörelsen "Dogma 95" slog världen med häpnad, försöker nu dansk film ta sig in i matchen igen. I Cannes har de presenterat ett nytt film-kollektiv där bland annat den svenska filmskaparen Isabella Eklöf är med för att göra en film om ett sadomasochistiskt Svensson-par...DET POLSKA PRESIDENTVALET OCH KULTURKRIGET2023 förlorade Lag och Rättvisa (PIS) regeringsmakten till Medborgarplattformen (PO) med Donald Tusk i spetsen. De åtta åren med Lag och Rättvisa innebar ett allt snävare kulturliv, där t ex chefer på olika kulturinstitutioner byttes ut till mer regeringstrogna personer, och public service blev en propagandakanal för makthavarna. Premiärminister Tusk utlovade förändringar, men eftersom president Andrzej Duda står nära Lag och Rättvisa, har det ändå gått trögt. I söndags hölls första omgången av presidentvalet i Polen och om några veckor är det dags för den avgörande omgången – vilken betydelse kan det få för Polens kulturliv? Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier medverkar i P1 Kultur.DET PORTUGISISKA KULTURLIVET, POLITIKEN OCH MASSTURISMENFör tredje gången på tre år gick även portugiserna till valurnorna i helgen och regeringspartiet Demokratiska Alliansen fick behålla makten. Vilken betydelse har den politiska turbulensen för det portugisiska kulturlivet och är det egentligen massturismen som påverkat den mest de senaste åren? Sveriges Radios Sydeuropa-korrespondent har träffat Catarina Carvalho, kulturjournalist och redaktör, som bland annat grundat tidningen Mensagem de Lisboa som rapporterar om kultur i den portugisiska huvudstaden.RADIOESSÄN: OM ATOMBOMBENDen här veckan är det författaren och kulturskribenten Dan Jönsson som varje dag, måndag till torsdag, publicerar ett avsnitt i en långessä om atombomben, i dag handlar det om atomhösten...Programledare Maria GötseliusProducent Gunnar Bolin

Putin säger sig vara redo, Trump tror sig ha ett avtal, Zelenskyj kommer med motbud. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det psykologiska spelet är högt. Hör Carolina Vendil Palin, forskningsledare för Rysslandsprogrammet vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet och Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Lubna El Shanti.

Kriget i Ukraina fortsätter med oförminskad styrka, samtidigt som det pågår så kallade fredsförhandlingar. Vilka är högt oklara vad de egentligen kan leda till för både Ukraina och resten av världen, på både kort och lång sikt. Samtidigt, i allt det här, är det viktigt att förstå vad Ryssland är för land, hur situationen är där och hur människor där resonerar. Det eftersom Rysslands agerande får en sån enorm påverkan på oss här i Sverige och i resten av Europa. I det här avsnittet medverkar därför Stefan Ingvarsson, från Utrikespolitiska institutet, och pratar om Ryssland, om situationen i de ockuperade områdena i Ukraina, samt om hotet mot oss i väst.Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder: https://trygghetspodden.se

Donald Trumps kopplingar till Ryssland går tillbaka ända till 1980-talet. Sedan dess har han regelbundet rest till landet, försökt bygga ett Trump Tower och arrangerat en skönhetstävling i Moskva. Flera granskningar har dessutom visat att ryska pengar strömmat in i hans affärer. Är det därför Trump gång på gång hyllar Vladimir Putin? Har Ryssland någon form av hållhake på honom? Gäst: Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid utrikespolitiska institutet. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: Donald Trumps tal vid CPAC och National press club år 2014, CNN. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Amerikanska företrädare är på väg till Moskva, enligt Trump. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter de havererade relationerna mellan Ukraina och USA, lägger länderna nu fram förslag om vapenvila till Ryssland.Dessutom, hör om hur banden mellan Moskva och Donald Trump går långt tillbaka. Från planer på Trump Tower i Moskva till skönhetstävlingar till anklagelser om politisk påverkan.Gäster är Carolina Vendil Palin, forskningsledare för Rysslandsprogrammet vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet. Sveriges Radios tidigare Rysslandskorrespondent Johanna Melén och Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

För ett år sedan dog den ryske regimkritikern Aleksej Navalnjy i ett sibiriskt straffläger. Han var landets mest framträdande oppositionspolitiker och avslöjade bland annat Putinregimens korruption. I dag är stora delar av den ryska oppositionen antingen döda, fängslade eller lever i exil. Så vad och vilka finns egentligen kvar för att utmana Putin och hans regim? Gäst: Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Programledare och producent: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: CBS News, NBC News, Reuters, 60 minutes, The Guardian. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

De senaste dagarna har slagit mot militära djupt inne i Ryssland men än så länge råder tystnad om attackerna från Kreml. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet. Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Den starka repressionen i Ryssland gör att demokratiförespråkare och krigsmotståndare knappt hörs eller syns, i alla fall om man tittar utifrån. Men det finns motstånd och en vilja att förändra landet. Och den går att hitta om man vet vart man ska leta. Så vem är det som vågar och kan göra motstånd inne i Ryssland? Hur behåller man sitt oberoende mot staten? Hur uppfattar de omvärldens analys av läget? Och vad går det att göra för att hjälpa de ryssar som vill få stopp på kriget och vill slåss för demokrati?Medverkande:Amanda Valentin, jurist och skribent och jobbar på civilsamhällesorganisationen Östgruppen.Stefan Ingvarsson, analytiker vid UI:s Centrum för Östeuropastudier. Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Läs rapporten Is Civil Society Still Alive In Russia? här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

The conversation is in English, after a short introduction in Swedish. Möt Sofi Oksanen i samtal med Stefan Ingvarsson. Med berättelser som flätar samman vår samtid med historien har Sofi Oksanen berört läsare världen över. Den 17 oktober 2024 gästade hon Kulturhuset för ett samtal om "I samma flod – Putins krig mot kvinnorna", en bok om hur kvinnors rättigheter försvagas under diktaturer. Sofi Oksanen är född 1977 och uppvuxen i Finland. Hon nådde stora framgångar med sin debutbok "Stalins kossor" (2003). Det internationella genombrottet kom med romanen "Utrensning" (2010), för vilken hon tilldelades både Nordiska rådets litteraturpris och Finlandiapriset. Stefan Ingvarsson är kulturskribent och tidigare kulturråd i Moskva. Han arbetar som analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. I samarbete med Albert Bonniers Förlag. Från 17 oktober 2024 Jingel: Lucas Brar

Marie Lundström, Stefan Ingvarsson och Lotta Olsson har läst den prisbelönta armeniska författaren Narine Abgarjan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bokcirkeln har läst Tre äpplen föll från himlen av den armeniska författaren Narine Abgarjan, i svensk översättning av Lina Bysell.Den kretsar kring livet i en armenisk bergsby. Byn brukade vara livlig men nu återstår bara ett tjugotal hus med åldrade invånare.Narine Abgarjan är född 1971 och en etablerad barnboksförfattare i den rysktalande världen. Tre äpplen föll från himlen är både prisbelönt och översatt till över trettio språk.Medverkande är Lotta Olsson, litteraturkritiker på Dagens Nyheter och Stefan Ingvarsson, kulturskribent och analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas Magnell Ljuddesign: Märta Myrstener

Varför har Ryssland inte stridsflygplan över Ukraina och vad hände med Putins supervapen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Här är avsnittet som samlar era frågor till gästerna!Hör Joakim Paasikivi militärexpert, Stefan Ingvarsson analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet och Johanna Melén Ekots tidigare Moskvakorrespondent.Programledare Fredrik WadströmProducent Marina Nilsson Malmström

En ny oundviklig och oåterkallelig världsordning framträder säger Putin och bygger Det globala Öst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Uppgifter om Nordkoreanska trupper i Ukraina och snart samlas några av världens främsta ekonomier i ryska staden Kazan. Nu talar Vladimir Putin talar om en kraftsamling omöjlig att stoppa.Hör Stig Fredriksson, journalist och författare med lång erfarenhet av Ryssland och Sovjetunionen. Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Manus: Programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.

Ett kyrkbygge utanför Västerås har koppling till rysk underrättelsetjänst och ligger vid en militärt viktig plats. Och det finns fler exempel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När den nybyggda rysk-ortodoxa kyrkan utanför Västerås står klar reser sig ett 22 meter högt torn med guldig lökkupol mellan trädtopparna. Tornet är betydligt högre än vad detaljplanen tidigare angivit och bland andra Säpo har varit kritiska mot det och varnat för bygget.Församlingen tillhör Moskvapatriarkatet. Det är den del av den rysk-ortodoxa kyrkan som styrs av patriark Kirill. Han kallas Putins påve och är tydligt för kriget i Ukraina. Dessutom har den delen av den rysk-ortodoxa kyrkan långtgående kopplingar till den ryska underrättelsevärlden.– Kyrkan som organisation på toppnivå, och framförallt kyrkans aktiviteter i utlandet – det är någonting som alltid används som ett verktyg av den ryska staten, säger Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier.Därför höjs ögonbrynen när en rysk-ortodox församling, tillhörande Moskvapatriarkatet, fått köpa mark och bygga en stor kyrka vid Västerås flygplats. Det är en av Sveriges beredskapsflygplatser med en erkänt lång och bred landningsbana. Församlingens präst har dessutom belönats med en medalj av SVR - en del av den ryska utrikesunderrättelsetjänsten.– Det finns ju en koppling från företrädare till den rysk-ortodoxa kyrkan här i Sverige och företrädare inom Ryssland och rysk underrättelsetjänst, säger Karl Melin, presschef på Säkerhetspolisen, säpo.Mysteriet på MusköSamtidigt finns det fler exempel där personer eller organisationer med koppling till Ryssland köpt mark nära militärt strategiska platser. I närheten av den stora marinbasen på Muskö håller en rysk affärsman, med kopplingar till den ryska staten, på att bygga en stor lyxvilla.Sverige är inte ensamma om problemet med uppköp av mark och fastigheter som ligger i närheten av skyddsområden.– Det är en ökande trend. Det blir vanligare och vanligare och det sker samtidigt som säkerhetshotet i Europa ökar och säkerhetshotet mot Sverige ökar, säger Henrik Häggström, strategisk rådgivare i totalförsvarsfrågor på Försvarshögskolan.Som det ser ut nu är det inte möjligt att stoppa köp av fastigheter som ligger utanför skyddsområden i Sverige. Men det pågår en diskussion om vad man kan göra för att få bukt med problemet. I Finland – där problematiken är snarlik men mer utbredd – har regeringen nyligen föreslagit en lagändring som gör det omöjligt för ryska medborgare att göra fastighetsaffärer i landet. I Sverige väntas en utredning presenteras i december.– Det som sker i Sverige idag är att det är allt fler som förstår de utmaningar vi står inför, säger Henrik Häggström.Medverkande:Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet.Henrik Häggström, strategisk rådgivare i totalförsvarsfrågor på Försvarshögskolan.Karl Melin, presschef på Säkerhetspolisen, Säpo.Programledare: Claes Aronsson och Sara SundbergProducent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio, Reuters, Telegramkanalen Agency News, DW, Expressen

De nya ansiktena i det Putin kallar för landets nya elit tillåts ta allt mer plats i maktens strålkastarljus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Putin styr Ryssland med järnhand men två nya ansikten får synas i maktens strålkastarljus: den tidigare livvakten och toppmilitären vid fronten. Putins tidigare livvakt Aleksej Diumin och toppmilitären Apti Alaudinov.Hör Carolina Vendil Pallin, forskningsledare för Rysslandsprogrammet vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet och Johanna Melén, Sveriges Radios tidigare Moskvakorrespondent.Manus: Programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.

I Ryssland är OS enormt populärt. I år visas det inte ens på rysk tv. De ryska idrottare som deltar, under neutral flagg, har fått utstå stark kritik från Ryssland och kallats agenter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att träna elitidrottare inom det militära har varit Rysslands styrka. Men samma stund som landet fullskaligt invaderade Ukraina blev det en högst kontroversiell strategi. 15 ryska idrottare tävlar under neutral flagg, då landet inte får delta i OS till följd av sin invasion.Hör Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet.Malcolm Dixelius, mångårig radio- och tv-korrespondent i Moskva, både i Sovjetunionen och i det självständiga Ryssland. Du är också filmare och författare. Trygve Ulriksen Skogseth, radions utrikesreporter som bevakar Ryssland och Ukraina.Tekniker: Fredrika BruniusProgramledare: Monika TitorProducent: Marina Nilsson Malmström

Rapporter om utslaget ryskt bombflyg i Murmansk. Dessutom är de eftertraktade F16-planen nu på plats i Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi avhandlar en del av vad som hänt i sommar. F16-planen ska vara framme, mordplaner på företagsledare inom försvarsindustrin i Europa och domar mot en rad journalister, där en fångutväxling med USA tycks nära.Dessutom har Ukrainas försvarschef gett en exklusiv intervju där han säger sig veta hur kriget ska vinnas.Gäster: Joakim Paasikivi, militärexpert och tidigare överstelöjtnant. Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet och utrikesreporter Trygve Ulriksen Skogseth.Tekniker: Nikki PrykeProgramledare: Monika TitorProducent: Marina Nilsson Malmström

Den ryska presidenten vill ha större enighet och att alla ska arbeta som om de befinner sig vid fronten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dessutom efterlyste han hjälp att ingjuta patriotism i människor, under ett toppmöte i Sankt Petersburg.Samtidigt väcktes spekulationer kring hur ett generationsskifte inom makteliten skulle kunna se ut, av att bland annat Putins vuxna döttrar gjorde framträdanden.Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet. Johanna Melén, Sveriges Radios tidigare Moskvakorrespondent. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Inklämt mellan ett antal Natoländer, med en gräns mot Ryssland och en mot Ukraina. Och som en rysk lydstat är det Putins kil i det europeiska murverket. Men trots att förtrycket bara ökar så finns det krafter som försöker göra motstånd, som strävar efter ett fritt och demokratiskt Belarus – ett som inte lånar sitt territorium till sin grannes kärnvapen och invasionstrupper. Vad är vägen framåt? Går det att få slut på en 30 år gammal diktatur? Går det att vrida sig ur Rysslands grepp? Och vad spelar Belarus framtid för roll för Europa?Medverkande:Emy Wängborg, analytiker och projektledare vid Utrikespolitiska institutets Centrum för Östeuropastudier.Stefan Ingvarsson, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Centrum för Östeuropastudier.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ryssland bombar Ukraina alltmer och den ryska krigsindustrin växlar upp samtidigt som Kreml gör utspel om vapenvila. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Källor nära Putin ska ha sagt att Ryssland är redo för vapenvila längs de nuvarande frontlinjerna. Det här är inte första gången den ryska sidan säger något sådant, men varför skulle det inte kunna vara möjligt den här gången?Vad är Putin beredd att göra för en stabil vapenvila, eller rent av fred?Hör Magnus Christiansson, universitetslektor på Försvarshögskolan. Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Manus: Programledare Fredrik Wadström & producent Marina Nilsson Malmström

I mars håller Ryssland presidentval, ett val där Vladimir Putin med största sannolikhet ser till att behålla makten. Men trots Putins alla möjligheter att styra slutresultatet av valet, har han vidtagit flera åtgärder för att tysta eller försvåra motståndet ytterligare. Fredagen den 16 februari kom ännu ett slag mot oppositionen. Ryska myndigheter meddelade att oppositionsledaren Alexej Navalnyj hade avlidit i fängelset. Så hur ser den ryska oppositionen ut? Vad spelar Navalnyjs död för roll? Och vad kan ett till synes redan avgjort val i Ryssland ha för konsekvenser?Medverkande:Amanda Valentin, jurist, skribent och valobservatör, som följt Ryssland i många år.Stefan Ingvarsson, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Centrum för Östeuropastudier.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

22 februari. Efter Aleksej Navalnyjs död i fängelse träder nu hans änka Julia Navalnaja fram som ny ledare för motståndet mot Putin i Ryssland. Andreas Ericson diskuterar med Amanda Valentin, valobservatör i Ryssland, och Stefan Ingvarsson från Utrikespolitiska institutet.

Man kan aldrig vara överklädd eller överutbildad sade Oscar Wilde som lade ner lika mycket möda på sina kläder som på sin kulturella bildning och blev en av tidernas första och största stilbildare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Oscar Wildes stil har aldrig upphört att fascinera och inspirera. Men så var förstås denne irländske författare och dramatiker en hejare på personlig marknadsföring, väl medveten om hur iögonfallande kläder kan väcka uppmärksamhet och skapa en persona.Och det gjorde han så väl att han, ända sedan sin död år 1900, har fått mången ung man att bära sammetskavajer och mjuka skjortor med rosett i halsen i försök att framstå som känsliga konstnärssjälar med intressanta sexliv. Och nu är det dag igen, att döma av flera modemärken vars herrkollektioner för vintern 2024 är fyllda av siden, sammet och löst knutna scarves i halsen.Oscar Wilde var, förstås, känd för långt mer än bara sitt sätt att klä sig på. Hans romaner, som Dorian Grays porträtt och teaterpjäser som Lady Windermere's fan och The Importance of Being Earnest är klassiker som fortfarande läses och spelas. Och många av hans aforismer är lika sanna och salta idag som när han skrev dem under det sena 1800-talet.I programmet reder vi ut vad konstriktningen esteticismen handlar om tillsammans med filosofiprofessorn Sven-Olov Wallenstein. Vi berättar också om skådespelaren Rupert Everetts besatthet av Oscar Wilde och att göra en film om hans liv (något han själv berättar om i sin bok To the End of the World: Travels with Oscar Wilde). Och så tar vi en kyrkogårdstur och pratar om så kallad gravturism tillsammans med författarna Bo Hedin och Arne Norlin, aktuella med boken Bland berömda svenskar: 62 promenader på Stockholms begravningsplatser.Gäst i studion är Stefan Ingvarsson, kulturskribent och utrikespolitisk analytiker.

Efter maktskiftet i Polen byts flera av de stora kulturinstitutionernas politiskt tillsatta chefer ut. Dessutom är landets public service-medier under omvandling mot mer oberoende. Men det finns också starka krafter som motsätter sig den nya regeringens strävan mot demokrati. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mycket har hunnit hända sedan Donald Tusks nya regering i Polen tillträdde den 13:e december. Flera av de stora konstinstitutionernas chefer, som varit politiskt tillsatta av Lag och Rättvisa, har fått sparken och arbetet med att återställa public service-medierna från propagandainstrument till oberoende, pågår för fullt. Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier, hjälper oss att förstå vart Polen är på väg. RYSKA DARIA SERENKO SKRIVER DAGBOK FRÅN FÄNGELSET Fredrik Wadström har träffat den Putinkritiska författaren Daria Serenko. Hennes nya bok heter ”Jag önskar mitt hem aska” och har precis kommit på svenska i översättning av Lida Starodubtseva. Boken skrevs när författaren satt i häkte för sina protester mot kriget i Ukraina och sorterar genremässigt under autofiktion. Daria Serenkos förra bok ”Flickor och institutioner” handlade även den om strategier för att överleva mentalt i en diktatur. PURPURFÄRGEN SOM FILMMUSIKAL Alice Walkers klassiska roman ”Purpurfärgen” kom 1982 och filmatiserades av Steven Spielberg 1985. Nu har musikalversionen flyttats från scenen och blivit film i regi av Blitz Bazawule. Expressens kritiker Valerie Keyeune Backström och vår egen Jenny Teleman reder ut hur denna urberättelse om förtryck och övergrepp fungerar i denna nya filmiska version. KLASSIKERN OM WEST SIDE STORY De amerikanska filmmusikalerna upplever just nu en renässans på biograferna. En riktig klassiker är musikalen West side story av Leonard Bernstein från1957. Det är en av 1900-talets mest älskade musikverk och har satts upp otaliga gånger. P2:s Per Feltzin berättar mer men först hör vi om kritiken efter premiären. Programledare: Cecilia BlombergProducent: Nina Asarnoj

Rysslands anfallskrig mot Ukraina fortsätter väcka frågor så också bland våra lyssnare och i det här avsnittet sätter vår expertpanel tänderna i några av dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varifrån får ryska soldater sin stridsmoral? Hur vanligt är det med ukrainska desertörer? Varför sätter inte FN in fredsbevarande styrkor på gränsen mellan Ukraina och Belarus om nu president Lukasjenko är så orolig, och hur bra funkar de där sanktionerna mot Ryssland egentligen? Hör om lyxbilar med elfel, segerparader utan något att fira och säkerhetshot lika sannolika som en attack från mars.Dessutom tipsar lyssnaren Jörgen i Göteborg om spännande forskning från Totalförsvarets forskningsinstitut, om hur ett väderfenomen kan ha hjälpt ukrainarna att sänka robotkryssaren Moskva förra året. Medverkande: Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på UI och Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Anna Roxvall

The conversation is in English, after a short introduction in Swedish. Möt Sergej Lebedev i samtal med Stefan Ingvarsson. Sergej Lebedev är författaren bakom de kritikerrosade romanerna "Vid glömskans rand", "Debutant" och "Augustimänniskor". I ett samtal med Stefan Ingvarsson resonerar Lebedev kring kulturens och litteraturens ansvar för Rysslands framtid. Den prisbelönte ryske författaren och journalisten Sergej Lebedevs böcker har översatts till ett tjugotal språk och hyllats av både läsare och kritiker. The New York Review of Books har bland annat omnämnt honom som "den bäste i den unga generationen ryska författare". I samarbete med Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet. Från 23 mars 2023 Jingel: Lucas Brar

Det var inte främst som spion, diplomat, soldat och författare som Chevalier d'Eon vann sin berömmelse. Det som gjorde d'Eon till en riktig 1700-talskändis var beslutet att börja leva som kvinna. Året var 1777, och Chevalier d'Eon var 49 år gammal, när han skrev under ett kontrakt på att han hädanefter skulle byta garderob och fortsättningsvis leva sitt liv som kvinna. Var det fråga om en medelålderskris? Var det ett påtvingat beslut? Eller var det ett högst eget val? Vissa framhåller idag Chevalier d'Eon som en historik transikon, medan andra menar att beslutet togs av politiska skäl.Nästan 250 år senare är Chevalier d'Eon ännu något ett mysterium. Men ett högst spännande sådant. För under sitt liv hann d'Eon med att gå på crossdressingbaler vid ryska hovet, skriva en skandalbok med franskt 1700-talsskvaller, försörja sig som fäktare i kvinnokläder och bli hyllad i England som något av en hjältinna. Och halva livet, ända fram till sin död, fortsatte d'Eon att klä sig och leva som kvinna. Veckans Stil beger sig ut på en resa över tid, rum och könsgränser genom att ta en titt på Chevalier d'Eon.Intresset för 1700-talsmode är idag stort och vi besöker skräddaren Inger Löwe och hennes ateljé där tidstrogna kläder går att hyra. Hon beskriver att det kan bli en oförglömlig upplevelse att klä på sig en historisk dräkt.Vi beger oss också till Livrustkammaren i Stockholm för att lära oss om de modedockor, så kallade Pandoradockor, som under perioden skickades runt till de europeiska hoven för att visa upp de senaste trenderna. Dockorna hade till exempel sina egna pass och var under vissa krig några av ytterst få som reste över kontinenten.Vi träffar även författaren och estradören Fredrik Ekelund, eller Marisol M. Vid 59 års ålder ställdes hen inför en livsomvälvande insikt, att hen också är kvinna. En viktig del av närmandet denna kvinna, var att få iklä sig kvinnliga kläder och attribut. Hen fick införskaffa en ny garderob, och mitt i livet hitta sin stil på nytt.Veckans gäst är Stefan Ingvarsson, kulturskribent och Rysslandsanalytiker.

I veckan inleder Malmö Live en Tjajkovskij-festival. Samtidigt har ukrainska institutet uppmanat konserthus att inte spela den ryske tonsättaren. Går det att frikoppla musiken från kriget? Samtal i P1 Kultur mellan Simon Törnqvist, t.f. vd på Malmö Live, och Stefan Ingvarsson vid Centrum för Östeuropastudier och tidigare kulturråd i Moskva. Dessutom hör du en intervju med Liuba Morozova vid ukrainska institutet, tidigare konstnärlig ledare för Kievs symfoniorkester.REPORTAGE: POP-KREDDIGA KOMPOSITÖREN NILS FRAHM VILL GÖRA KOSMISK MUSIK FÖR EVIGHETENDen tyske kompositören och popfenomenet Nils Frahm besöker i veckan Sverige för tre konserter. Vår reporter Anton Bennebrant har inför spelningarna pratat med Frahm om ambitionen att skapa musik som håller för evigheten, som knappt är mänsklig och om de amerikanska inspirationskällorna.KRITIKSAMTAL: "SÖMNLÖSA NÄTTER" PÅ MODERNA MUSEETModerna museet i Stockholm lyfter fram 1980-talet och postmodernismen ur sin samling. Resultatet av omhängningen är utställningen "Sömnlösa nätter" och vår konstkritiker Mårten Arndtzén har besökt den. Hur bra blir det att samla samlingen så här?KRITIKDUELL: VAR FILMEN "EVERYTHING EVERYWHERE ALL AT ONCE" EN VÄRDIG STORVINNARE PÅ OSCARSGALAN?Sci fi-komedin "Everything everywhere all at once" har blivit en riktig vattendelare. I söndags krönte filmen sitt segertåg på de amerikanska filmgalorna med att ta hem hela sju Oscarstatyetter, däribland för "bästa film". Men hos den svenska kritikerkåren har mottagandet varit svalare. Även bland kulturredaktionernas kritiker går omdömena starkt isär. Björn Jansson kallade filmen för "årets rörigaste actionkomedi" i sin recension från i maj förra året, medan Joakim Silverdal utnämnde filmen till förra årets bästa film. Så vem har rätt? Nu gör de upp i P1 Kultur.ESSÄ: KAN ÖVERSÄTTNING VARA EROTIK?Det finns många orsaker att en person dras till översättandet, konstaterar dagens OBS-essäist. Kärlek till språket, viljan att förmedla, förstå och lösa upp intrikata knutar. Men för Inger Johansson, prisbelönt översättare av bland andra Mircea Cărtărescus böcker, har det först och främst att göra med begär.Producent: Felicia FrithiofProgramledare: Eskil Krogh Larsson

Attentat mot ryskt spionplan i Belarus, kuppförsök i Moldavien, gatuprotester i Georgien. Nu sprider sig underrättelsedelen av kriget. Hör om uppgifterna att Ryssland förberedde en statskupp i Moldavien – och hur den avvärjdes. Underrättelsedelen av kriget sprider sig med destabiliseringsförsök i områden kring Ukraina. Hör också om attentat mot ett ryskt spionplan i Belarus och om gatuprotester i Georgien.Dessutom blev Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov utskrattad när han under ett besök i Indien sa att Ryssland var offer för krig. Hör om vad som ligger bakom ett sånt uttalande.Medverkande: På plats i Moldavien Ekots utsända utrikesreporter Johanna Melén. Moskvakorrespondent Maria Persson Löfgren. Analytiker på Utrikespolitiska Institutet, Stefan Ingvarsson.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson MalmströmTekniker: Monica Bergmark

Vår Rysslandskännare Fredrik Wadström rapporterar direkt från Historiska museet i Kiev - och i studion Stefan Ingvarsson från Utrikespolitiska Institutet. Dessutom: intervjuer med kulturarbetare och uppläsningar av ukrainsk litteratur. Chefen för Historiska museet i Kiev, svensktalande Fedir Androshchuk som arbetat många år i Sverige, står tillsammans med Fredrik Wadström på Historiska museet - och berättar hur de rent konkret skyddat museets skatter och verksamhet. Dessutom om kulturarvets tillstånd i Ukraina mer övergripande.STEFAN INGVARSSON, MED STOR KÄNNEDOM OM REGIONENS KULTURLIV, ÄR BISITTAREGenom hela sändningen sitter Stefan Ingvarsson med och ger sina kommentarer till och funderar kring vad vi hör. Han är översättare och kulturskribent, nu analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska Institutet och tidigare kulturråd i Ryssland.DET SVENSKA FÖRLAGET ERSATZ HAR BÖRJAT GE UT UKRAINSK LITTERATURVid tidpunkten för den fullskaliga ryska invasionen, för ett år sedan, kände Ola Wallin och Anna Bengtsson på förlaget Ersatz närmast ett inre tvång att börja ge ut ukrainsk litteratur - vilket de också gjorde. Vår litteraturredaktör Lina Kalmteg träffade dem på kontoret i en gränd på Södermalm i Stockholm.ÅTERTRÄFF MED DEN UKRAINSKA FILMREGISSÖREN TONYA NOYABROVAFör ett knappt år sedan tog vår filmkritiker Emma Engström kontakt med den ukrainska filmregissören, som då befann sig mitt i kaos efter Rysslands fullskaliga invasion. Nu har hon träffat regissören igen - när Tonya Noyabrova visade sin nya film för särskilt inbjudna i Göteborg.UPPLÄSNINGAR UR ANDREJ KURKOVS "DAGBOK FRÅN EN INVASION"Den ukrainske författaren Andrej Kurkov, som även är landets PEN-ordförande, kom nyligen ut på svenska med sin "Dagbok från en invasion". I programmet får vi höra två uppläsningar ur boken, med ukrainsk musik och musikskapare under. Vi hör gruppen Dakh Daughters stycke Lyudyna och Chopins Nocturne i C-moll - framfört av den klassiske ukrainske pianisten Mischa Levitzki. I den svenska utgåvan av Kurkovs bok används konsekvent namnet Kyjiv för den ukrainska huvudstaden - därför blir det även så i uppläsningarna.Programledare: Cecilia Blomberg.Producent: Mattias Berg.

Hör om ryssar som ber för att Ukraina ska segra och högt uppsatta militärer som öppet kritiserar Putin och krigsledningen. Ryssland har varit samstämmigt kring invasionen av Ukraina. Nu kommer flera kritiska utspel från ryska tidigare militärer om de små möjligheterna för den ryska armén att vinna.Hör bland annat om Igor Girkin som ledde de första beväpnade grupperna som startade kriget i Donbass och var en nyckelspelare 2014 i Rysslands annektering av Krim. Nu kritiserar han Putin öppet och dömer ut Rysslands möjligheter att genomföra invasionen av Ukraina. Frågan är varför han ännu inte fängslats för sina utspel.Dessutom på gatan i Moskva, där människor berättar för vår korrespondent på plats, att de inte kan leva med en förlust för Ukraina. Trots att de kan få fängelse lägger de i smyg blommor vid ukrainska monument.Medverkande: Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent på plats i Moskva, Stefan Ingvarsson analytiker vid Centrum för Östeuropastudier, Johanna Melén tidigare Moskvakorrespondent. Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson MalmströmTekniker: Joachim Persson

Vad händer med Ryssland och den ryska identiteten den dag kriget är över? Kommer landets minoriteter att resa sig och imperiet falla sönder? Nyligen träffades ryska aktivister på en konferens i Berlin. I avsnitt 119 av Global Podd berättar rysslandskännare Stefan Ingvarsson om de diskussioner som nu förs kring ett framtida Ryssland. Redan i början av 1990-talet skriv den polske journalisten Ryszard Kapuscinski boken Imperiet om det Sovjetiska imperiets sammanbrott. Nu handlar det Sovjetunionens arvtagare Ryssland. Det pågående anfallskriget mot Ukraina har satt fingerat på Rysslands roll som stormakt och inte minst – vad rysk identitet egentligen innebär. När kretsen runt Putin bestämde sig för att invadera Ukraina lyfte man locket på en mängd diskussioner ring vad som egentligen är Ryssland, dess identitet, tidigare koloniala krig och förtrycket av minoriteter. Många ser dagens krig mot Ukraina som en förlängning av de koloniala krig Ryssland förde på 180-talet.  I början av december samlades ryska aktivister (både från landet och från exilen) till en fredskonferens i Berlin. Stefan Ingvarsson var med. Här berättar han om de diskussioner som just nu förs bland ryska oppositionella. Medverkande: Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. Programledare: David Isaksson.

Ryska attacker riktas mot elnätet och annan ukrainsk infrastruktur. Hör hur Putin använder mörker och kyla som vapen mot civila i Ukraina. Rysslands nya våg av missilattacker mot Ukraina har slagit hårt mot landets redan utsatta infrastruktur. Stora delar av elnätet har slagits ut, människor sitter i mörker och kyla. Nu måste ukrainarna rusta sig inför en lång och kall vinter. Men samtidigt som mål i Ukraina angrips så säger kommentatorer i rysk propaganda-tv att Ryssland är tvingat till att bomba den ukrainska infrastrukturen.Ryssland försöker pressa Ukraina till förhandlingarEn teori är att de hårda angreppen mot Ukraina beror på att den ryska ledningen vill tvinga Ukraina till förhandlingsbordet. Men ukrainska politiker har hittills sagt att det nu är helt fel läge för förhandlingar och att de inte tänker ge upp någon del av landet i utbyte mot el och värme.Hör våra korrespondenter om hur länge de tror att Ukraina och dess civila orkar stå emot den ryska pressen. Medverkande: Lubna El-Shanti, korrespondent i Ukraina, Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent och Stefan Ingvarsson, centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutetProgramledare: Fredrik WadströmProducenter: Marina Nilsson Malmström och Katja MagnussonTekniker: Matilda Eriksson

En reklamkampanj som pekar ut Astrid Lindgren och Ingmar Bergman som nazister har dykt upp på busskurer runt om i Moskva. samtal med Stefan Ingvarsson analytiker på centrum för östeuropastudier och före detta kulturråd i Moskva. SAHARA HOTNIGHTS ÄR TILLBAKAEfter 10 år borta från rampljuset är rockbandet Sahara hotnights tillbaka med ett nytta album. Maria Andersson och Josephine Forsman är gäster i programmet.HUR MYCKET PENGAR SKA DET OFFENTLIGA LÄGGA PÅ KULTUR?Enligt en Novus-undersökning som Kulturnytt i P1 låtit göra vill var fjärde person utanför storstäderna att de offentliga medel som går till kultur ska minska, samtidigt som lika många av personerna i storstadsregioner vill att de offentliga medlen till kultur ska öka. Vad säger dessa siffror? Samtal med Ida Ölmedal, kulturchef Sydsvenskan och Eva Åström, kulturredaktör på Norrbottens Kuriren.Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Om filmerna, romanerna och föreställningarna som idag känns kusligt aktuella eftersom de skildrar krigets psykologi. Hör hur konsten kan användas för att förstå Putins invasion av Ukraina. I Radiokorrespondenterna Ryssland analyserar gästerna kriget i Ukraina utifrån varsitt konstnärligt verk. Vi berättar om parallellerna mellan verkligheten och tv-serien Folkets tjänare där Ukrainas nuvarande president Zelenskyj spelar huvudrollen. Hör även om dramafilmen Kiborgi på engelska: Cyborgs: Heroes Never Die som handlar om striderna vid flygplatsen i Donetsk mellan ryskstödda styrkor och ukrainsk militär. Dessutom om hur Vladimir Sorokins roman I det heliga Rysslands tjänst förutspår utvecklingen i Putins Ryssland. Också om kontroverserna runt en balettföreställning om den legendariske dansaren Rudolf Nureyev vid den anrika Bolshoiteatern i Moskva. Vad kan kulturen lära oss om Rysslands president Vladimir Putin och invasionen av Ukraina?Några lästips om ni inte orkar alla tjocka böcker om Putin:Det vita gardetav Michail BulgakovHadji Murat av Lev TolstojVid glömskans rand av Sergej LebedevTiden Second hand av Svetlana AleksijevitjMedverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Fredrik Wadström tidigare Rysslandskorrespondent, Carolina Vendil Pallin, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, Stefan Ingvarsson, Centrum för ÖsteuropastudierProgramledare: Jesper LindauProducent: Katja MagnussonTekniker: Stina Fagerberg

Rysslands invasion av Ukraina kan ses som kulmen på två decenniers politisk och kulturell utveckling. Hör Stefan Ingvarsson, tidigare kulturråd i Moskva, och den ryska förläggaren Irina Prokhorova, om hur Putin använder historien som slagträ. TRE KULTURTIPS FÖR ATT FÖRSTÅ RYSSLANDKulturredaktionens medarbetare Morris Wikström delar med sig av tre tips på kulturupplevelser två böcker och en film som kan hjälpa dig att förstå hur historien hela tiden är i centrum för förhandlingar i det ryska samhället, och varför det lett fram till en invasion av Ukraina.ÅTTA ÅR AV KRIG I UKRAINA HAR SKAPA EN NY LITTERÄR GENREVittnesmål och dagböcker från krigets frontlinjer har bildat en ny litteratur i Ukraina, som sedan åtta år tillbaka befinner sig i konflikt med Ryssland i landets östra delar. Hör vår reporter Alba Mogensens intervju med den ukrainska författaren Andrej Kurkov, vars roman om krigets ingenmansland "Grey bees" kommer ut på engelska i april.OBS-ESSÄ: DAN JÖNSSON OM DRÖMMEN OM EN JORD UTAN MÄNNISKORI dagens OBS-essä, som är en repris från 2017, funderar författaren Dan Jönsson på den ständigt lika skrämmande och fascinerande tanken om mänsklighetens utplåning. Men varför frossar samtiden i denna dystopi? Eller är det rent av en utopi? Första delen i OBS serie "Efter mänskligheten".Programledare: Eskil Krogh Larsson och Morris Wikström Producent: Felicia Frithiof

I somras antog Ungern lagar som förbjuder information om hbtqi-frågor till unga. Liknande begränsningar har gjorts i Ryssland och i många andra länder pågår en liknande tillbakarullning. Men varför? Vad gör just hbtqi-frågorna så känsliga för auktoritära ledare? Och på vilket sätt påverkas yttrandefriheten? Ett samtal mellan Daniel Gustafsson, Ungernexpert, och Stefan Ingvarsson, tidigare svensk kulturattaché i Moskva. Samtalsledare Jesper Bengtsson. 

I den amerikanska författaren Bryan Washingtons kritikerrosade debutroman "Memorial" lever paret Mike och Benson ihop men är det så deras liv ska fortsätta? Ihop? Mitt i vardagslunken lämnar Mike Benson och åker till sin döende far i Japan. Samtidigt kommer Mikes mor på besök från Japan och blir boende med Benson i tvåan i Houston, Texas. Marie Lundström och Stefan Ingvarsson har läst och bildar bokcirkel samtidigt som Bryan Washington intervjuas där han finns i bostaden i Texas. Bryan Washingtons novellsamling Lot som nämns i programmet kom ut på engelska 2019. Memorial kom ut på engelska 2020 och till svenska 2021 översatt av Sofia Nordin Fischer. Stefan Ingvarsson är kulturskribent. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Marie Lundström Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Anna-Karin Ivarsson (producent)

I augusti 2021 har det gått ett år sedan valet i Belarus, då Aleksandr Lukasjenko stal valsegern från oppositionen. Sedan dess har människor, både oppositionella och civila, utsatts för allt grövre våld av landets säkerhetsstyrkor. Men motståndet har varit starkt. I samarbete med Svenska PEN gör Solen ett specialavsnitt som presenterar den nya antologin Ett år i Belarus, utgiven av Svenska PEN, som ger röst åt belarusiska författare och deras erfarenheter av det senaste året. Avsnittet inleds med ett samtal mellan Solens Alice Thorburn och Patrik Schylström, och Stefan Ingvarsson från Svenska PEN. Därefter följer en längre intervju med den belarusiska poeten Hanna Komar, som samtalar med Mikael Nydahl.

På senare år har det rapporterats om allt snävare gränser för det polska kulturlivet. Sommarens omval av president Andrzej Duda befäste regeringspartiet Lag och rättvisas starka ställning har det haft någon betydelse? Joachim Brudziski är EU-parlamentariker för Lag och rättvisa och häromdagen twittrade han apropå pandemin och krisen för de polska kulturarbetarna om en skådespelare som "...blivit galen av hat mot den här regeringen och som gått på om fascism och diktatur. I dag, vem söker de om hjälp hos?" Dagen efter intervjuades regissören Agnieszka Holland i polsk TV där hon menade att det var ett typiskt uttalande för en representant för Lag och rättvisa och påpekade att "Herr Brudziski beter sig som om han var Polens ägare och som om pengarna var hans privata pengar". Stefan Ingvarsson, kulturskribent och tidigare kulturråd i Moskva, medverkar i dagens P1 Kultur för ett samtal där han reder ut hur läget för de polska kulturarbetarna och konstinstitutionerna. MER POLITIK I P1 KULTUR PRESIDENTVALET I USA NÄRMAR SIG Det har väl inte undgått någon att det är val i USA snart, nyheter och analyser pumpar på dygnet runt. Det är lätt att förlora sig i flödet och hur ska man förstå dagens politiska situation i landet? DN-journalisten och tidigare USA-korrespondenten Sanna Torén Björling, gäst i dagens program, har nyligen gett ut reportageboken "Allt vi har gemensamt" där hon söker svar på landets politiska utveckling och hur det kunnat bli så polariserat som det är idag. NY ROMAN AV SUCCÉ-FÖRFATTAREN YAA GYASI 2016 kom den ghanansk-amerikanska författaren Yaa Gyasis prisade debutroman "Homegoing" ("Vända hem" på svenska 2017) som handlar om slavhandelns konsekvenser och hur det drabbar släkter i generationer. Nu är hon är aktuell på svenska igen med romanen "Inte av denna världen" Anna Tullberg kommer till studion för att berätta om den nya romanen. DAGENS ESSÄ En armé av älskare kan inte förlora, heter det i Queer Nation-manifestet som delades ut på prideparaden i New York 1990. Sedan dess har mycket hänt och frågan är i vilket grad orden fortfarande är giltiga. Författaren Lyra Koli reflekterar över hur sexpositivismen och kategoriserande av begär tillfredsställer något annat än människorna bakom identiteterna. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

Konsthösten inleds i moll. Vi har sett en utställning om sorgen och det arbete den kräver. Utställningen "Sorgearbete" på Bonniers konsthall i Stockholm planerades långt innan covid-19-pandemin, men fick en ny aktualitet när döden blev vardag. Fyra svenska och tre internationella konstnärer visar verk som alla utgår från en konkret och personlig kamp efter förlusten av en nära anhörig. Cecilia Blomberg recenserar. VI MINNS CARL-HENNING WIJKMARK "Fredagen den 4 september 2020 blev det litterära Sverige en mästare fattigare. Det är inte helt lätt att med några få ord sammanfatta Carl-Henning Wijkmarks författarskap". Så skriver författaren och förläggaren Håkan Bravinger på förlaget Norstedts hemsida i dag. Författaren Thorbjörn Elensky och Stefan Ingvarsson, kulturskribent och tidigare kulturråd i Moskva, minns ett stort författarskap. APAN ÄR TILLBAKA Författaren Stephan Mendel-Enk är gäst i P1 Kultur. Hans debutroman "Tre apor" nådde många läsare och jämfördes bland annat med Mikael Niemis Populärmusik från Vittula. Först nu, tio år senare, kommer den fristående fortsättningen "Apan i mitten", där den judiska göteborgsfamiljen från förra boken håller på att slitas isär av politiska och religiösa motsättningar. AEDNAN STÅR PÅ SCEN Linnea Axelssons augustprisade diktverk Aednan har blivit teater i ett samarbete mellan Riksteatern och Sámi Theáter. Vi recenserar. TARKOVSKIJ OCH HOPPET I dagens Obs-essä följer Grete Rottböll hoppet som tema i den ryske regissören Andrej Tarkovskijs filmer. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Mårten Arndtzén

Pressen mot fria och oberoende medier och det fria ordet i allmänhet har ökat under Putins alla år vid makten. Men hur har utvecklingen sett ut under den senaste krisen? Har Ryssland gjort som andra, och stramat åt när de fått chansen? Finns det fickor av frihet kvar? Och varför ramlar läkare i Ryssland ut genom fönster och dör? Dessa och andra frågor diskuteras i nya episoden av Yttrandefrihetspodden, där vi samtalar med DN:s Anna-Lena Laurén och det tidigare kulturrådet i Moskva, Stefan Ingvarsson.

Den årliga Nobelläsningen på Dramaten är en tradition sedan lång tid med en trogen publik som återkommer år efter år. Den 12 december var det åter dags för en läsning av Nobelpristagarnas verk, och ett samtal med inbjudna gäster. Medverkar gör: Anneli Dufva, dramaturg och redaktör på Dramaten. Stefan Ingvarsson översättare och kulturskribent och sedan 2015 kulturråd vid Sveriges Ambassad i Moskva. Rebecka Kärde, kritiker och översättare och sedan 2018 ledamot i Svenska Akademiens Nobelkommitté. Magnus Lindman, dramaturg och översättare av Peter Handkes dramatik. Agneta Pleijel, författare och kulturskribent. Eva Ström, författare och litteraturkritiker. Jan Henrik Swahn, översättare av Olga Tokarczuks verk. Medverkande skådespelare från Dramaten: Danilo Bejarano, Reine Brynolfsson, Lena Endre, Tanja Lorentzon, Andreas T Olsson, Johan Rabaeus och Jennie Silfverhielm. Musik framförs av violinist Anna Lindal.

Välkomna till Lundströms Bokradios Nobelspecial, en happening med gäster, dramatiska uppläsningar och livemusik och allt kretsar kring de två nya nobelpristagarna Olga Tokarczuk och Peter Handke. Medverkande: Steve Sem-Sandberg, författare, Maria Schottenius, litteraturvetare och litteraturkritiker på Dagens Nyheter, Mikael Timm, kulturjournalist och författare och Anna Tullberg, litteraturkritiker på Sveriges Radio. Medverkar på telefon gör också Stefan Ingvarsson, kulturjournalist, översättare och kulturråd i Moskva. För musik och uppläsning av texter står Martin Hederos på piano och skådespelarna Isa Aouifia och Sofia Pekkari Programledare: Marie Lundström Producenter: Thella Johnson, Fredrik Wadström och Nina Asarnoj Arbete med texterna: Jenny Teleman och Katarina Wikars Programmet sändes direkt i P1 den 10 oktober 2019

Maniac, Sharp Objects eller Succession? Höstmörkret faller och nya tvserier duggar tätt: vi låter våra kritiker välja och vraka i strömmen. Dessutom en direktrapport från Sibiriens filmfestival. Det är Kulturredaktionens film- och tv-kritiker Emma Engström och Roger Wilson som guidar genom utbudet. Vår korrespondent i London, Claes Aronsson, rapporterar också om den mest populära brittiska tv-serien på ett decennium: "Bodyguard". Sveriges Radios kulturkorrespondent Naila Saleem är på plats på filmfestivalen i Vladivostok, där hon även träffar Sveriges kulturråd i Ryssland, Stefan Ingvarsson. Vi får även höra ett reportage av Joakim Silverdal - som kretsar kring det faktum att den allt populärare genren "True Crime" inom både tv-serier och radiopoddar mest tilltalar kvinnor. Och att kvinnor enligt en ny undersökning även tycks intressera sig mest för kriminalhistorier med kvinnliga offer. I dagens OBS-essä berättar litteraturvetaren Karin Nykvist varför även vuxna borde läsa barnlitteratur. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Mattias Berg

Hon bevakar världens största land och tolv till. Hon är ärrad efter att ha misshandlats av en tjetjensk mobb, men fortsätter ändå ställa obekväma frågor. Maria Persson Löfgren leder denna vecka Radiokorrespondenterna. Den stora terrorn Just i år är det 80 år sedan den stora terrorn inleddes av diktatorn Josef Stalin. Den gångna helgen brukar det varje år hållas minneshögtider för offren för denna terror. Hur har det uppmärksammats i ryska medier i år? Sveriges Radios sommarkorrespondent Sten Sjöström berättar.  Alla Pugatjova Vi har bjudit in Marianne Hultberg som haft avgörande betydelse för hur svenskt mött ryskt: hon har arbetat och bott länge i Ryssland och tog schlagersångerskan Alla Pugatjova till Sverige på 80-talet.  I programmet hörs också kulturrådet Stefan Ingvarsson och pressrådet vid svenska ambassaden Per Enerud från Sveriges Radios studio i Moskva. På torsdag blir det traditionellt väkteri med lyssnarfrågor via telefon och andra kanaler, och man kan fråga nästan vad man vill kring Maria Persson Löfgrens bevakningsområde. Det går bra att redan nu mejla er fråga till: korrespondenterna@sverigesradio.se alternativt ringa till telefonsvaren på 08-784 39 51. Programledare: Maria Persson Löfgren Producent: Helena Huhta

I dagens program pratar Thella Johnson och Philip Teir om hatet som går i arv med den Sverigeaktuella finländska författaren Sirpa Kähkönen. Hatet som arv En av Finlands främsta författare, Sirpa Kähkönen, medverkar i dagens program. Hon är ordförande i finska PEN och i höst utkommer boken Granitmannen i svensk översättning. För att förstå Finland är det Kähkönen man ska läsa. Granitmannen och den stora sjudelade Kuopiosviten där hon skildrat förlorarsidan efter inbördeskriget och tankegångarna som går i arv. Vykortsexperiment (äntligen!) I gårdagens sändning hann vi inte följa upp vykortsexperimentet. Men idag är det äntligen dags. Finska posten har ju beslutat att sluta dela ut post på tisdagar. Man vill spara på krafterna och tycker att man kan använda brevbärare till annat istället - som gräsklippning eller blomvattning. Vi tänkte kolla hur det går för den finska posten och har genomfört ett experiment. I fredags skrev vi sammanlagt fem vykort som vi postade till olika orter i Finland. I dagens sändning får du veta hur experimentet gått.   Polentips Dessutom ringer vi till Stefan Ingvarsson som ger sina bästa kulturtips för att förstå sig på grannlandet Polen. Här är hans litteraturtips:  Olga Tokarczuk, Jakobsböckerna Zofia Nalkowska, Medaljonger Anna Swirszczynska, Lidandet och glädjen Gabriel Byströms kommande bok Med Guds hjälp - Religion och politik i Ryssland, Polen och Ungern Och filmtips: Sista familjen United States of Love Villebråd Podd: Polenpodden Vad vill du veta om Finland, Polen och Baltikum? På torsdag är det dags för väkteri med lyssnarfrågor. Fråga vad du vill! Ring in redan nu på 08 784 39 51 eller mejla: korrespondenterna@sverigesradio.se Programledare: Thella Johnson Bisittare: Philip Teir Producent: Minna Grönfors

Aleksandr Pusjkin vem var han? Var ska man börja för att ta sig an den ryska nationalskalden? Och vad har Linköping med Pusjkin att göra? Idag är det Radiokorrespondenternas sista talkshow vecka. Och den som avslutar sommaren är ingen mindre än Sveriges Radios kulturkorrespondent Lisa Bergström.Måndagens program ägnas åt rysk litteratur i allmänhet och nationalskalden Aleksandr Pusjkin i synnerhet. Lisa känner själv att hon har en kunskapslucka att fylla när det kommer till Pusjkin idag ska det åtgärdas.Lisas första möte med Pusjkin var 90-talsbandet The Pusjkins. Hur kom det sig att ett rockband från Linköping döpte sig efter den ryske nationalskalden? Vi ringer upp en av de forna bandmedlemmen Christel Valsinger.Hur stor är Pusjkin i Ryssland idag och hur tar det sig uttryck? För att besvara den frågan har vi med oss kulturrådet Stefan Ingvarsson, direkt från Moskva. Vilken är hans personliga Pusjkin-favorit?Det sägs att Pusjkin är svåröversatt går det att ta till sig hans verk på svenska? Till studion kommer Fredrik Wadström, från Sveriges Radios kulturredaktion och före detta Rysslandkorrespondent. En annan som också är väl insatt i Aleksandr Pusjkin är Magnus Ljunggren, professor i rysk litteratur. Var ska Lisa själv börja om hon ska ta sig an nationalskalden? Lisa upplever att det finns ett romantiskt skimmer över författaren och poeten. Men hur hade Pusjkin det själv med kärleken? Epost: korrespondenterna@sverigesradio.seProgramledare: Lisa Bergström Producent: Amanda Rydman

Rainer Werner Fassbinder (1945-1982) kallades inte sällan för "världens fulaste filmregissör". Någon ansåg till och med att han påminde om "kanten på en svettig emmentalerost". Men så kunde han konsten att reta upp folk med sina filmer som ofta var lika konstnärliga som kontroversiella. De var alltid mycket estetiska. Snygga, skulle man kunna säga. Det är ingen tillfällighet att hans filmer har blivit stilbildande, inte minst i modevärlden. Nästa vecka skulle han fyllt sjuttio år. Men hans liv slocknade redan vid 37. Men då hade han gjort 40 långfilmer, tre kortfilmer, två tv-serier och 24 pjäser. Mer om denne man hör ni i veckans STIL. Det höga tempot upprätthöll Fassbinder med hjälp av kemiska produkter, och sprit. Det orsakade till slut kortslutning i systemet. Men Fassbinder sade sig bli deprimerad av att inte jobba. Han skrev, regisserade och skådespelade dessutom ofta själv.  Fassbinder hade ett mål. "Jag skulle vilja bli vad Shakespeare var för teatern, Marx för politiken och Freud för psykologin: det vill säga någon efter vilket ingenting är sig likt". Det sade han skämtsamt, men med ett allvar i botten.Fassbinder utforskade passionerat vad som fick människor att gå igång. Han ifrågasatte konventionella mål som skönhet och kärlek och kom fram till att: "kärlek är det bästa, mest fördolda och verkningsfulla instrumentet för samhällsförtryck". Hans filmer beskrevs som långsamma, eftertänksamma, vackra och jättetråkiga. Negativa. Icke uppbyggliga. Här serverades inga lyckliga slut. Man tvingades att tänka själv. Mina filmer handlar inte om vad folk bör göra, utan snarare om vad de inte bör göra, som han sade. Inte helt överraskande omnämns Fassbinder ofta som en filmvärldens "enfant terrible". I veckans program tar vi en titt på varför de behövs.Vi har även talat med regissören Nadja Weiss som står bakom Stockholm Stadsteaters uppsättning av Fassbinders Rädsla urholkar själen, kanske mer aktuell än någonsin idag. Många har vittnat om den dragningskraft som fanns i kretsen kring Fassbinder och hur lätt det var att dras in i spänningsfältet. En av dem som hamnade mitt i Fassbinders innersta krets under 1970-talet var en kvinna från Sverige - författaren och skådespelaren Eva Engström. Henne berättar vi också om. Och så tar vi naturligtvis upp filmen Matrosen och stjärnan, en odyssé av homoerotik mellan bredaxlade män i trånga sjömanskostymer. Riktigt så var det kanske inte i verkligheten, men nästan. På Svenska Amerikalinjen, det vill säga fartygen som trafikerade Atlanten mellan Göteborg och New York, hände det grejer i hytterna under däck. Mer om det får ni också höra.Veckans gäst är Stefan Ingvarsson, kulturskribent.Rättelse: I programmet omnämns författaren Theodor Fontane som fransman, men han är givetvis tysk. Vi ber om ursäkt för det.

Varför dödar romanhjälten Alec Leamas en östtysk vakt? Finns det goda och onda människor? Och vad är det egentligen som händer vid Berlinmuren, i slutet av boken? Författarna Kerstin Ekman och Christoffer Carlsson har en hel del att reda ut i den avslutande delen av bokcirkeln. Nobelpristagare och unga litterära stjärnskott, svårmodiga posörer och glada deckarförfattare - fotografen Ulla Montan har jobbat med de flesta. I över 30 års tid har hon porträtterat en yrkesgrupp vars kärnverksamhet är ord. Nu kommer hennes bok Författare i bild, och vår reporter Jenny Teleman har träffat Ulla Montan. Och så bjuder vi på en julklapp i förskott till alla er lyssnare, i finaste presentpapper men svår att slå in. Hör poeten Lars Gustafsson läsa en dikt av poeten Bruno K Öijer. Kan bli en klassiker. - Vilken bok ska jag ge bort i jul? är en högaktuell fråga. Vi har tagit hjälp av de bästa - slappna av och hör tips från Augustprisvinnaren Kristina Sandberg, Lotta Olsson från Dagens Nyheter och Stefan Ingvarsson från Stockholm Literature. Och såhär ser listan ut: JULKLAPPSTIPS FRÅN LOTTA OLSSON: 0-3 år Anna-Clara Tidholm: ”Hela natten” (Alfabeta) 3-6 år Björn F Rörvik och Gry Moursund: ”Bockarna Bruse kommer igen” (Lilla Piratförlaget) (andra boken, den första heter ”Bockarna Bruse på badhuset”) 6-9 år Stefan Casta och Emma Tinnert: ”Min fjärilsbok” (Opal) FAKTABOK Elin Lindell: ”Efterlysta: Harry Hansson och jag” (Alfabeta) (andra boken i en serie, den första heter ”Borttappat: Katt, kalsong, kompis”) 9-12 år Åsa Larsson, Ingela Thorsell och Henrik Jonsson: ”Pax: Nidstången” och ”Pax: Grimmen” (Bonnier Carlsen) 12-15 år Sarah Rees Brennan: ”Outtalat” (Modernista) Deckare Nevada Barr: ”Stum rädsla” och ”Vargavinter” (Hoodoo förlag) Noveller Novellix söta lilla julbox med franska klassiker: Guy de Maupassants ”Pauls flicka”, Gustave Flauberts ”Ett enkelt hjärta”, Marcel Prousts ”Madame de Breyves melankoliska sommar” och Simone de Beauvoirs ”Marcelle”. Fotobok Nils Carmel: ”Södra Djurgården under fyra årstider” (Trafiknostalgiska förlaget) Pocket Jo Baker: ”Huset Longbourn” (Månpocket) Fantasy Lev Grossmans ”Magikerna”-trilogi som äntligen kommit fram till tredje delen. (”Magikerna”, ”Magikernas kung”, ”Magikernas land”) (Pocketförlaget) JULKLAPPSTIPS FRÅN STEFAN INGVARSSON: Anna wirszczyska Lidandet och glädjen. Dikter i urval. Översättning: Irena Grönberg & Lisa Mendoza Åsberg. Brev från Tove Jansson Urval och kommentarer: Boel Westin och Helen Svensson Sjón. Máni Steinn Pojken som inte fanns. Roman. Översättning: John Swedenmark. Anne Sexton Sanningen de döda vet. Diktbok. Översättning: Niclas Nilsson & Jenny Tunedal. Agneta Rahikainen Kampen om Edith. Biografi och myt om Edith Södergran. Torgny Lindgren Klingsor. Roman. Stefan Lindberg Du vet väl om att du är värdefull. Roman. KRISTINA SANDBERG JULKLAPPSTIPS: Ebba Witt-Brattström Stå i Bredd.70-talets kvinnor, män och litteratur. LARS GUSTAFSSONS JULKLAPPSTIPS Bruno K Öijer Och natten viskade Annabel Lee.

Bette Midler (1945-) är en artist som obesvärat har rört sig mellan bögklubbar, Broadway, biodukar och Billboardlistor de senaste fyrtio åren, plus. Hon tillhör de sällsynta artister som kan göra det mesta på en scen, med bravur. Nu är hon aktuell med sin första skiva på åtta år, Its the girls heter den och susade rakt in på den amerikanska försäljningslistan. I veckans STIL berättar vi mer om denna krutdurk till kvinna som kallats för den mest intagande, roligaste, vulgäraste, allvarligaste, mest behändiga, sämst klädda, personligaste, mest groteska person som struttat, ålat, skuttat, trippat, snubblat och kört elektrisk rullstol över en scen. Och det gjorde hon 1978. Före Lady Gaga. Ställer man frågan: ”Vad tänker du på om man säger Bette Midler”, får man de mest skiftande svar, lite beroende på den svarandes ålder. Somliga minns henne som skruvad komedienne i filmer som: På luffen i Beverly Hills, Hjärtlösa typer, Par i damer och så förstås – snyftaren Beaches, där Bette Midler även sjunger filmens tårdrypande temalåt: ”Wind beneath my wings. Den fick hon även en Grammy för, den utsågs till ”Årets skiva” 1990. Riktigt gamla och minnesgoda kanske även drar sig till minnes filmen The Rose. Och de som idag är redo att kvittera ut pension känner även till att hon en gång i tidernas begynnelse uppträdde på ”The Continental Baths” i New York, ett badhus som vände sig till homosexuella män. Det var där hon började blomma och bli till den allroundartist hon idag är – hon kan sjunga, dansa, skådespela och leverera skämt som får vuxna män att rodna.  Bette Midler har mycket riktigt blivit utnämnd till ”bögikon”. Det är hon inte ensam att kallas, även artister som Liza Minnelli, Marlene Dietrich, Zarah Leander och Diana Ross dras med eptitet. Men vad betyder det? Egentligen? Det benar vi ut i veckans program tillsammans med kulturskribenten Stefan Ingvarsson. Vi har även talat med komikerna Karin Adelsköld och Helena Sandström om det vanliga påståendet att kvinnor inte vinner lika mycket på att vara roliga och ta plats som män. Det stämmer väl inte, längre? Vi har även träffat artisten Zhala som, i likhet med Bette Midler, musikaliskt rör sig fritt mellan olika genrer. Veckans gäst är Christer Lindarw, kostymör och grundare av After Dark.

Dagens program består av bitar ur sommarens talkshows. Vi hör Maria Persson Löfgren i samtal med journalisten Disa Håstad och konstären Irina Lindqvist om Sovjetunionen, hur det var att leva där. Roger Wilson har noterat att det inte tycks finnas något större intresse för Polen, eller Finland heller för den delen. Stefan Ingvarsson, journalist, vill gärna lyfta fram Polen. Janina Orlov, översättare och författare, medverkar om intresset för finsk litteratur. I programmet hörs även Judith Kiros från bloggen Rummet. David Carlqvist träffar Evelina Gunnarsson som arbetat som au pair i Kina, och Nathalie Söderlind som förmedlar svenska au pairer till kinesiska familjer.

Onsdagens Wilson i P1 handlar om varför Roger älskar den polska musikgenren disco polo och om det svenskfixerade radioprogrammet Danmarks röst. Och så frågar vi oss varför det svenska kulturlivet oftast vänder blicken västerut. Är vi ointresserade av våra grannar i öster? Stefan Ingvarsson, översättare och Polenkännare, och Janina Orlov, litteraturvetare som översätter från finska och ryska, gästar dagens Wilson i P1 för att prata om det kulturella intresset för våra östra grannländer. Dessutom intresserar vi oss för danskarnas fascination för Sverige. Vi ringer upp Mads Brügger, programchef på Radio24syv som i sommar sänt radioprogrammet Danmarks röst. Ett program där de åsiktsförtryckta svenskarna äntligen ska få säga vad de tycker. Vi har också med oss svenska journalisten Marie Korpe som är bosatt i Danmark. Och i veckans sista Wilson i P1 på torsdag får lyssnarna föreslå kulturkorrespondentens nästa resmål. Ring in och presentera ditt förslag i direktsändning mellan 15.04-15.45. Telefonslussen öppnar redan klockan 14 och numret är 08-24 15 00. Vill du höra av dig redan nu så kan du ringa vår telefonsvarare på 08-784 39 51 eller mejla till korrespondenterna@sverigesradio.se.

Maskeradbaler, stora fester som gav möjlighet att visa upp sig i sensationella dräkter och spektakulära aftonkläder, var extra populärt under mellankrigstiden. Många av dem arrangerades av kända personer i dåtidens societet, som då rymde en typ av excentriskt utlevande människor som pressen var omåttligt intresserad av att följa, och skriva om. Inbjudna gäster skulle förhålla sig till teman som cirkus, sagor, vilda västern och lantlig idyll. Men att klä ut sig har man förstås gjort under alla tider. I veckans STIL berättar vi mer om detta seglivade nöje. Under 1920- och 30-talet nådde maskeradbalerna en sorts formtopp då gamla pengar och nya talanger möttes och mixades, under masker och förklädnader. Tillhörde man de rätta sociala kretsarna – eller hade kvalat in genom att vara hip författare, poet, konstnär, musiker eller modeskapare i tiden – så kunde man resa runt Europa och gå på den ena storslagna och glamorösa maskeradbalen efter den andra. Under våren och sommaren arrangerades baler nästan varje månad. Men strax före, under och efter, andra världskriget dalade intresset. Man hade lite annat att tänka på. Men det kom tillbaka. I slutet av 60-talet fick den amerikanske författaren Truman Capote en sorts snilleblixt. Han skulle arrangera en bal, och inte vilken som helst. Den 28 november 1966 arrangerade han The Black and White Ball, en maskeradbal som skulle komma att kallas för århundradets fest. Mer om den, och varför den blev så omtalad, berättar skribenten Stefan Ingvarsson. Men femton år före den festen så var det en helt annan maskeradbal som kallades för ”århundradets fest”. Den arrangerades i Venedig av en excentrisk man vid namn Carlos de Beistegui, arvtagare till en enorm förmögenhet. Många av dåtidens modeskapare var inblandade, på ett eller annat vis. Den franske modeskaparen Jacques Fath klädde sig som Ludvig den 14:e. Pierre Cardin, som hade startat eget året innan efter att ha jobbat för Christian Dior, hade fått beställningar från trettio gäster. Det satte fart på hans framtida karriär. Men dagens maskerader är snarare ett mischmasch av gamla traditioner, och nya påfund. Och i modevärlden fortsätter de att vara populära. Vi har ringt upp den svenske modeskaparen Lars Nilsson i Paris som berättar om en av hans mest minnesvärda maskeradfester där temat var Frukost på Tiffany's. Denna höst kan man dessutom se den italienska kompositören Giuseppe Verdis opera Maskeradbalen på två olika scener i Stockholm. Både Folkoperan och den kungliga Operan sätter upp denna föreställning om mordet på den svenske kungen Gustav III. Och vill man spåra en svensk maskeradtradition, eller kanske snarare den tid då utrymme gavs till färgstarka fester med möjlighet till modeexcesser, är det till Gustav III som man ska gå. Det berättar vi också om. Och så tar vi upp det provocerande (och befriande) i crossdressing, ett populärt inslag på maskeradbaler då, och nu. Veckans gäst är Christopher O'Regan, författare och specialist på 1700-talskultur.

I vårsäsongens första nya avsnitt av STIL ska vi uppmärksamma en kvinna vars namn en gång var synonymt med rabalder och rubriker - Tallulah Bankhead (1902-1968). En amerikansk skådespelerska vars personligt fräcka och frispråkiga stil tillslut överskuggade alla roller hon spelade. Många påstår att hon blev en karikatyr på sig själv. Men det gav henne också några av tidernas mest hängivna fans som följde allt hon sade och gjorde - och klädde sig i. Tallulah Bankhead blev en sorts symbol för det tidiga 1900-talets nya kvinna, för vilken världen plötsligt låg öppen. Hon förkroppsligade de moderna tider som bubblade efter första världskriget. Framför allt för kvinnor som hungrigt slukade i sig den nya tidens frihet och möjligheter. Och ingen var mer glupsk än Tallulah Bankhead. Konventioner hindrade henne aldrig. Tvärtom sporrade de henne, till publikens förtjusning. Hon var tidigt ute med att inte använda sig av trosor och hjulade gärna offentligt för att visa detta. Hon satt aldrig still. Idag hade hon sannolikt fått någon bokstavskombination som diagnos. Tallulah Bankhead hade safirblå ögon, askblont hår och djup hes röst. Hon kryddade alla samtal med ett oändligt antal ”daaaahlings”. Ett av dåtidens inneuttryck som hon kom att hålla fast vid, livet igenom. Det sparade tid, sa hon. Då slapp hon lära sig vad folk hette. Men hon var älskad av sin publik, som till en början mest bestod av unga arbetarkvinnor, och en hel del flator. Tallulah Bankhead stack aldrig under stol med att hon var bisexuell, även om hon aldrig försatte en chans att tala om hur hon gillade välhängda män. I programmet har vi pratat med Tiina Rosenberg, professor i teatervetenskap vid Stockholms universitet, om divor och vilka egenskaper som lockar homosexuella kvinnor, respektive män, att dyrka dem. Under senare år var det snarare homosexuella män som gick igång på Tallulah Bankhead, som då klämde i sig stora mängder bourbon och cigaretter och ständigt spottade ur sig rappa repliker. Författaren Tennessee Williams baserade för övrigt karaktären Blanche i Linje Lusta på just Tallulah Bankhead, men hon tackade nej till att spela den initialt. Det gjorde hon först senare. Tallulah Bankhead försökte sig på en filmkarriär i Hollywood, utan större framgång. Men för sin roll i Alfred Hitchcocks film Lifeboat (från 1944) blev hon hyllad. Men mest blev hon prisad för insatser i teaterpjäser som Little Foxes av Lilian Hellman och Private Lives av Noël Coward. När hon 1952 gav ut ut sin självbiografi rusade den högt upp på försäljningslistorna och stannade där under många år. Den hette kort och gott Tallulah. I programmet får vi även höra om vikten av att välja rätt namn. Den svenska designduon Ubi Sunt berättar om hur de tänkte. Vi får även höra varför det har dröjt så länge för Guldbaggegalan att begripa att kostym och mask är värda egna priser. Inte minst har vi rest till Skåne där vi har druckit kaffe, ätit kakor och pratat med en av Sveriges största dragshowstjärnor genom tiderna, Lasse Flinckman. Veckans gäst är Stefan Ingvarsson, kulturskribent.

Författaren Edmund White har under snart 40 år skildrat situationen för homosexuella i USA. Nattligt sexraggande på pirerna i New York på 70-talet. Upproret på gaybaren Stonewall - där homosexuella för första gången slog tillbaka mot polisens trakasserier. Besöken på sjukhusen där vänner och älskare dör i aids. Tre scener från Edmund Whites romaner - och liv. 71 år gammal tillhör White generationen som upplevt alla stadier i resan från homoförtryck till frigörelse. Hans liv bildar stoffet till både romaner och memoarer - från det självbiografiska genombrottet En pojkes egen historia, till hans nya bok Jack Holmes and his friend. Stefan Ingvarsson och Roger Wilson har besökt White i hans hem i New York för att prata om förtryck, dekadens och litteratur med livet som insats. Här kan du läsa mer om Edmund White: http://www.edmundwhite.com

Frälsningsarmen, pingstkyrkor, muslimska församlingar listan på trosamfund som avregistrerats i Ungern till följd av ett beslut i parlamentet är lång. Nu hotas omfattande social verksamhet, är det ett misstag eller handlar det om religiös förföljelse? Hör Imre Pinter på ungerska pingstkyrkan och Thomas Hammarberg, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter. För att hjälpa HBT-personer att förena sin identitet med tron har organisationen "Wiara i tecza", "Tro och regnbåge" bildats. Monika Titor har träffat en av grundarna Agnieszka Wiciak och prästerna de samarbetar med. Samtal med Stefan Ingvarsson, översättare av polsk litteratur och skribent. Om tre veckor startar en ny utbildning i sekulära studier i Kalifornien. Phil Zuckerman som är professor i sociologi och håller i utbildningen tycker att det är på tiden att studera sekulära människor. Sverige är ett av de tio länder i världen där sociala konflikter med religiös koppling ökar mest, enligt det amerikanska forskningscentret Pew. Kravallerna i Rosengård 2008 och ett ökat antal hatbrott mot muslimer är några av orsakerna. Men är det rimligt att jämföra Sverige med Libyen? Susanne Wigorts Yngvesson, teolog och skribent, reder ut begreppen. Utrikeskrönika från Berlin av Per Enander. Programledare: Tithi Hahn. Producent: Kajsa Norell.

P3 Kultur 20100623. Nördorama med Johanna Koljonen. Podbonus: Extra långt samtal med Muminmuggsvänstern. P3 Kultur tar sin undersökning av en svensk rasistisk humokliché till nästa nivå när komikerna Petra Mede och Ola Söderholm muminroastar Johanna Koljonen. Kan Petra reda ut vad “Koljonen” egentligen betyder? Och är det mumintrollen Ola pratar om när han beskriver P3 Kultur som en ”plattform för den vita rasen”? Ja, mumin står fortsatt i fokus denna farliga midsommarvecka 65 år efter utgivningen av den första muminboken Småtrollen och den stora översvämningen. Vi begränsar oss självklart inte till mumins humoraspekter, utan bjuder också in kritikerna Annina Rabe och Stefan Ingvarsson för att diskutera läsarnas intima och personliga relation till Mumindalen, hur queer mumin är, hemulers likheter och olikheter och Tove Janssons konstnärliga projekt. Dessutom kommer vi naturligt in på muminmuggsvänstern, lesbisk heminsemination och hur 90-talets bodysynthare var. Vi återuppväcker också det älskade inslaget Svenska psykedeliska milstolpar från P3 Kulturs smäktande sommar 2009 för att lyssna lite i studion på muminfanatikerna Ritual, vars senaste platta The voluntary hemulic band bland annat innehåller en 26 minuter lång låt som innehåller hela handlingen av Den farliga resan. Det nationella kunskapslyftet tar sig an Twilight-serien när vi kallar in journalisten Maria Lindholm för att skola några av redaktionsmedlemmarna i skillnaden mellan Team Jacob och Team Edward och informera dem om vad som menas med begreppet ”unicorn sighting”. Vi möter också teaterpedagogen Anna-Karin Linder, vars seriösa vampyrfans till kompisar har svårt att acceptera att hon idag är i färd med att arrangera världens första Twilight-dagkollo. Vår sommartwittrare är urbanfantasyförfattaren Nene Ormes.

Betyder ordet "love" samma sak som ordet "kärlek" för dig? Får du samma känslor inför ordet "mother" som inför ordet "mamma"? Det tycks finnas viktiga skillnader i hur vi uppfattar ordens valör beroende på vilket modersmål vi har. Ändå väljer många att läsa engelskspråkiga författare på originalspråk. Upplagorna för översatt engelsk litteratur blir allt mindre och trenden är att allt färre anglosaxiska författare ges ut på svenska. I september 2009 var sju av tio böcker på bästsäljarlistan skrivna av svenska författare. År 2003 var samma siffra fyra av tio. Samtidigt går översättningarna allt snabbare - för att få Dan Browns senaste roman Den förlorade symbolen till svenska i rimlig tid krävdes till exempel sex översättare i rekordsnabbt parallellarbete. Vilka konsekvenser får detta för oss, bokläsarna? I studion: Stefan Ingvarsson, översättare och biträdande förläggare på bokförlaget Atlas, Boel Unnerstad, tidigare ordförande för Sveriges Författarförbund och översättare av engelskspråkig litteratur, och Svante Weyler från Weyler förlag. Klaus Manns 30-talsroman Mefisto var förbjuden i Västtyskland fram till 1981. I helgen har sätts den upp på Stockholms Stadsteater, dramatiserad av Christoffer Mellgren och regisserad av Ragnar Ryth. Björn Kjellman spelar Hermann Görings favoritskådespelare som glömmer sitt kommunistiska och bisexuella förflutna och gör nazistisk karriär. I studion: Leif Zern, kulturskribent och teaterkritiker, och kulturredaktionens Maria Edström. Programledare: Kim Nordberg

Många människor står beredda i bokhandeln och på biblioteken varje år när Svenska Akademiens tillkännagivande kommer. Årets Nobelpristagare i litteratur ska läsas, oavsett vem det blir. Andra bokläsare tycker att nobelpriset bara är något för de redan invigda. Pristagarna genom åren är fler än hundra. Men vem läser till exempel Theodor Mommsen idag? Och om man gör det, vad får man då? Vilka pristagare erbjuder omistlig läsning? Och hur bra är egentligen årets pristagare Herta Müller? Bibliotekets Louise Epstein diskuterar favoriter och besvikelser med författaren Stewe Claeson, bibliotekschefen Barbro Bolonassos och förläggarne Stefan Ingvarsson. Ett program av Louise Epstein och Anna Tullberg.