POPULARITY
Serbia's citizens have been protesting for over six months, taking part in demonstrations around the country in reaction to their government's alleged corruption. Though the country's president, Aleksandar Vučić, has attempted to appease them, the movement shows no sign of slowing down.Situated in the Western Balkans, Serbia has had a long history of conflict; from the Ottoman Empire to the dissolution of Yugoslavia, but the ongoing civil unrest comes at a crossroads moment for President Vučić. Serbia is awaiting approval to join the European Union yet remains closely tied with the Kremlin.As the Serbian government seeks to solidify its place in the world, protestors continue their calls for transparency and accountability. This week on The Inquiry we ask “Will Serbia's mass protests unseat the president?”Contributors: Gordana Andric, Executive Editor at Balkan Investigative Reporting Network, Belgrade, Serbia Dr. Andi Hoxhaj OBE, Lecturer in Law and the Director of the European Law LLM pathway programme, King's College, London Ivana Randelovic, Senior Programme Officer for Europe at Civil Rights Defenders, Belgrade, Serbia Dr. Helena Ivanov, Associate Research Fellow at the Henry Jackson Society, Belgrade, SerbiaPresenter: Tanya Beckett Producer: Daniel Rosney Researcher: Maeve Schaffer Editor: Tara McDermott Technical Producer: James Bradshaw Production Management Assistant: Liam MorreyImage credit: Srdjan Stevanovic via Getty Images
Turkey's opposition is accusing Europe of abandoning those fighting to keep democracy alive, as European leaders and the EU offer only muted criticism over the jailing of Istanbul's mayor, Ekrem İmamoğlu, and the crackdown on protests. Rubber bullets, water cannons, and mass arrests continue to meet demonstrators protesting the detention of Turkish President Recep Tayyip Erdoğan's main rival. Yet, the EU is treading cautiously. "The arrest of the mayor is deeply concerning. As a member of the Council of Europe and an EU candidate country, Turkey must uphold democratic rights," said Ursula von der Leyen, President of the European Commission.EU and UK reactionsBritish Prime Minister Keir Starmer, once a human rights lawyer, has so far remained silent on İmamoğlu's arrest. Only one of his aides issued a muted statement, saying the UK expects Turkey's judicial process to be respected.Turkey braces for more protests over Istanbul mayor's arrestÖzgür Özel, leader of the main opposition CHP party, has lashed out at Europe's response. "Those who champion democracy at home but empower autocracy in Turkey — those who say, ‘We'll give the money so the Syrians are taken care of' — will know this government will change next year. When all is said and done, Turkey will remember the silence of its friends more than the voices of its enemies," Özel told supporters.The UK and EU rely on Turkey to act as Europe's gatekeeper, hosting millions of Syrian refugees in exchange for billions of euros in aid.Erdoğan's two-decade grip on power, having repeatedly defeated the opposition at the polls, has left European leaders feeling powerless. "The consensus is that this is something we cannot change, something we cannot influence from outside. Europeans have mistakenly concluded they have no leverage over Turkey," says Aslı Aydıntaşbaş of the Washington-based Brookings Institution.But Aydıntaşbaş insists Europe still has powerful tools at its disposal. "Of course, Europeans have had — and still have — enormous leverage, particularly economic leverage, especially through Turkey's EU accession process. But they simply don't want to push."Erdoğan's importance to Europe is only growing, as European leaders scramble to strengthen their defences against a resurgent Russia and an unreliable United States. With NATO's second-largest army, Turkey is increasingly seen as critical to Europe's security."Turkey is more important than ever in this era of brutal geopolitical realities; it stands between two wars. President Erdoğan has been masterful in playing the West off against Russia, and the US against Europe. He has become an indispensable middle power — not exactly an ally, but certainly not someone you want to cross," Aydıntaşbaş explains."Europeans are interested in bringing Turkey closer into European defence plans," she adds. "The Americans, too, see Turkey as essential to stabilising Syria. Western countries simply don't want to risk pushing Erdoğan away."Further arrests as Turkey cracks down on protests over jailed Istanbul mayor EU and TurkeyEven before Europe's lukewarm reaction to İmamoğlu's arrest and the crackdown on protests, Turkey's opposition had accused the EU of abandoning Turkish democracy. Local human rights groups, still battling to defend civil liberties, claim the EU has quietly been cutting its funding since Erdoğan's election victory in 2023."There's a visible hesitation among international donors when it comes to Turkey," warns Sinan Gökçen, Turkey representative for the Sweden-based Civil Rights Defenders."When it comes to bilateral or intergovernmental funding, the refugee deal with the EU remains central to Turkey's relations with Europe. No one wants to upset that. In fact, no one wants to risk provoking Turkey," Gökçen adds.Turkey's opposition, however, shows no such restraint. As many as two million people took to the streets of Istanbul last Saturday to protest against Erdoğan and İmamoğlu's arrest. CHP Deputy Chairman İlhan Uzgel says that with Turkish democracy at breaking point, he is dismayed by Europe's silence — but remains confident in the people's resolve."We are losing our democracy. Every other day, a businessperson, a trade unionist, a student, a journalist, a doctor, an ordinary citizen, or an academic is taken into custody. We are facing our authoritarian leader alone," Uzgel declared.The CHP has vowed to continue mobilising mass protests across the country, stepping up its resistance. With Erdoğan accusing the opposition of treason and rebellion, further mass arrests are expected, along with legal moves against the party itself. Whatever the outcome of the battle for Turkey's democracy, Europe's leaders seem destined to be remembered as bystanders.
La nueva política internacional transaccional del presidente de los Estados Unidos lo acerca a Nicolás Maduro, quien aprovecha para instrumentalizar a la población migrante ganándose la anuencia y el reconocimiento de facto. Esta semana en “Esto no es una frontera, esto es un río” abordamos la relación que se construye entre Donald Trump y Nicolás Maduro y las implicaciones para la población en condición de movilidad humana. Y en “Conversaciones” entrevistamos a Mario Zamudio, oficial de incidencia para Latinoamérica de la organización sueca Civil Rights Defenders, sobre el libro: Frontera Común. Lucha por los derechos humanos en Colombia y Venezuela.
Förra veckan kom nyheten om att sverigedemokraternas partitopp Richard Jomshof misstänks för hets mot folkgrupp och att han tillfälligt kliver av sin roll som ordförande i justitieutskottet. Sverigedemokraterna har beskrivit de två delade inläggen som religionskritik och stångats för att få samtalet att handla om yttrandefrihet. En del debattörer har nappat på betet. Vad är syftet med hets mot folkgrupp-lagstiftningen? Står den i konflikt med yttrandefriheten? Och hur pratar SD och ytterhögern i stort om lagstiftningen till skydd för minoriteter i Sverige? Gäster är Aida Samani, biträdande chefsjurist på Civil Rights Defenders och Jonathan Leman, researcher och utbildare på Expo. Programledare är Anna Fröjd. Ansvarig utgivare: Daniel Poohl --- Läs mer: Jomshof pausar uppdrag – misstänks för hatbrott (Erik Glaad, 2024): https://expo.se/nyhet/jomshof-pausar-uppdrag-misstanks-for-hatbrott/ Allt är inte guld som glimmar (Nordqvist, Holmqvist, 2020): https://expo.se/nyhet/allt-ar-inte-guld-som-glimmar/ Här intervjuas SD-toppen i förintelseförnekares studio (Glaad, Leman 2022): https://expo.se/nyhet/har-later-sds-partisekreterare-sig-intervjuas-i-forintelsefornekares-tv-studio/ Paludan åtalas för hets mot folkgrupp (Erik Glaad, 2024): https://expo.se/nyhet/paludan-atalas-for-hets-mot-folkgrupp/ Expo behöver ditt stöd Bli månadsgivare: https://expo.se/stod-expo/manadsgivare/ Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande. Stöd vår verksamhet genom att bli månadsgivare eller swisha en slant till 123 271 02 59.
A court in Kyrgyzstan ordered the closure of Kloop Media on February 9. The court's ruling came after a series of state-selected “experts” testified on court that Kloop's reporting was having a negative psychological effect on Kyrgyzstan's people. The ruling against Kloop sends a chilling message to independent outlets and journalists, who were already bracing for the possible adoption of two draft laws—one on media, the other on NGOs—that would give Kyrgyz authorities even greater latitude to limit independent journalism. Joining host Bruce Pannier to discuss the court's decision against Kloop and what it means for media freedom in Kyrgyzstan are guests Gulnoza Said, the Europe and Central Asia coordinator for the Committee to Protect Journalists and Muzaffar Suleymanov, program officer in the Eurasia Department at the Swedish-based organization Civil Rights Defenders.
Lotta och Ulrika håller med Civil Rights Defenders i allt.
Civil society groups in Turkey say their future hangs in the balance as more and more international donors pull out or cut back their support. Overseas funding is drying up as Turkish President Recep Tayyip Erdogan steps up his crackdown against critical voices. Buoyed by his re-election in May, Erdogan is continuing to make life difficult for elements of Turkey's civil society that he accuses of threatening democracy.Now organisations like Spod, an LGBTQ+ advocacy group in Istanbul, are also facing a financial battle for survival. Since the elections, fewer of the group's applications for international funding are being accepted, claims Spod's general coordinator Ogulcan Yediveren."It is the data, it's not an evaluation," he says. "It is almost impossible to continue do all these activities based on volunteering. So this funding is important for organisations to survive."Yediveren warns the shortfall in funding will inevitably impact the group's activities, which include providing telephone helplines and legal and psychological support for LGBTQ+ people. International funding is Spod's only source of income, he explains. "We don't have any other financial resource. So as long as we receive these international funds, we can continue our activities."Shifting prioritiesThe crackdown is adding to international donors' concerns over how effective Turkish civil society organisations really are. "I heard and I was told that donors do not see the output, the impact of such things – the outcome, effectively, for the money that they invest in Turkey," says Sinan Gokcen, head of the Turkish branch of the Sweden-based Civil Rights Defenders group."They are thinking: 'Well, we've been supporting civil society organisations for several years but we don't see any change.'"Gokcen believes there has been a decline in international funding as a result."This has been intensified, especially after the election period," he says. "And finally, for some big donors, the war in Ukraine took their money – they prioritised supporting civil society organisations within Ukraine."The earthquakes in southern Turkey in February also saw donors switch support away from civil society organisations and towards humanitarian relief. Far from Turkey's earthquake zone, volunteers seek ways to helpExodusThe list of major donors withdrawing their support continues to grow. Open Society Foundations, founded by Hungarian-American philanthropist George Soros, was once a significant supporter of Turkey's civil society – until it pulled out in 2018, blaming government pressure."Open Society is no longer funding in Turkey – I think it was around 2 million dollars for civil society and an extra 2 million funding for refugee organisations," says Ekrem Murat Celikkan, co-director of Hafiza Merkezi, an association working to support human rights and justice. "The Chrest Foundation from the US also stopped funding because it was targeted by the pro-government press severely," he adds, recounting that both the family that runs the foundation and the groups they supported were subjected to hostile coverage.The Chrest Foundation confirmed in an email it was ending its financial support of civil society in Turkey, citing unspecified reasons. But the foundation said some groups may be eligible for support in the future. Philanthropist jailedDomestic financial support is also drying up after Turkish philanthropist Osman Kavala was given a life sentence for seeking to overthrow the government.Kavala was imprisoned for supposedly backing the 2013 Gezi Park protests against Erdogan's rule – a decision condemned by both Washington and the European Court of Human Rights.But Erdogan robustly defends the verdict."There is a person who financed the terrorists in the Gezi events. Now he is behind bars," Erdogan bellowed in a 2018 speech, referring to Kavala without naming him."And who is behind him? The famous Hungarian Jew Soros. This person sends people across the world to divide and tear up nations and uses the large amount of money he possesses to this effect."Soros's Open Society Foundations denied any link to the protests, and pulled out of Turkey days after Erdogan's speech.No more space to shrinkErdogan routinely accuses civil society groups of conspiring against him with international donors. The president is continuing to introduce new controls, while prominent members of civil society have found themselves arrested and prosecuted. Leading Turkish doctor convicted over call for chemical weapons inquiry“We shrank and shrank and there's no space to shrink anymore. So this is the end of the story," warns Gokcen of Civil Rights Defenders. "We are squeezed in a very narrow field in terms of civil society activism and organisations."For Yediveren, who continues to send applications for international funding for Spod amid renewed attacks on Turkey's LBGTQ+ communities, the future is bleak. "If these civil society organisations collapse, there will be no independent support mechanism to empower ourselves," he warns."Probably we will find new ways to come together, and somehow we will create a safe space for ourselves, but probably we will not be as visible as now. And visibility is very important, because this polarisation also feeds homophobia."
Veckans avsnitt är ett betalt samarbete med Civil Rights Defenders och tillsammans med Johannes Finnlaugsson, Charlotta Björck, Lisa Dahlin, Henrik Mattisson, Marcus Johansson, Johan Carlsson och Joel Nilsson spelar jag DICTATOR OF SWEDEN. Vill du veta mer om CRD? Klicka här Vill du köpa spelet "Dictator of Sweden"? Klicka här Vill du stötta TP-Podden? Klicka här
Förr såg vi militärkupper, nu urholkas demokratin inifrån ”När ett land blir mindre demokratiskt, brukar det ske genom att man identifierar en grupp i samhället som orsak till samhällsproblem. Det ser vi även här i Sverige nu.” Samhällsvetarpodden pratar med John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders, som jobbar med demokrati- och MR-frågor i 50 länder, men nu tvingas rikta sitt sökarljus alltmer mot Sverige. Missa inte heller hans tre goda råd till justitieminister Gunnar Strömmer.
Turkish authorities have cracked down on Istanbul's Pride parade with dozens of arrests. Once one of the biggest events in the region, Pride is now struggling to survive, with newly re-elected President Recep Tayyip Erdogan accusing the LGBTQ+ movement of threatening Turkish society. For three decades Istanbul Pride Week has been the focal point of the year for Turkey's LGBTQ+ community, attracting tens of thousands of people."It's super important because we don't have any other location or place where we can actually talk about these things," says Can Kortun, a member of the Istanbul Pride Committee."We don't have any location where we can talk about Muslim feminist LGBTQ+ people. We don't have any place to talk about immigrant LGBTQ+ people. We don't have any place we can talk about our civil rights."The other side is being able to show people that we are not a small number of people."Parade branded 'terror threat'Relations between people of the same sex have been allowed – or at least not criminalised – in Turkey since the establishment of the secular republic in 1923.But in recent years, the authorities have been cracking down on Pride week.This year is no different. The centre of Istanbul was locked down after the local governor ruled that a planned parade by LGBTQ+ members was a terror threat.Despite massive security, participants attempted to go ahead with their Pride march, which resulted in over a hundred arrests and heavily armed riot police chasing people through the streets. Surge in anti-LGBTQ disinformation targets Pride in EuropeLast month Erdogan used his victory speech to ramp up his anti-LGBTQ+ rhetoric. He accused the community of posing an unacceptable threat to family values.Oner Ceylan of Lambda, an Istanbul-based LGBTQ+ group, says Erdogan sees their movement as a political threat."The political spaces in Turkey have been immensely narrowing more and more. And the only people who can go out on the street and protest are women and they are being severely punished," says Ceylan."Because of that, Erdogan has chosen the LGBTQ+ community as a target consciously because I think he believes that it's the movement strong enough to be visible and disturbing to some people who are afraid of liberties in society."Pride struggling to surviveMany LGBTQ+ organisations that have developed over the past few decades in Turkey are now struggling to survive under increasing legal pressure."We have activists who are facing jail time," said Mustafa Sariyilmaz of the Turkish branch of the Sweden-based Civil Rights Defenders group."Many of those people who were sued, they have been banned to leave the country, and most of them are like youngsters, university students."Sariyilmaz says the crackdown is undermining the effectiveness of LGBTQ+ groups."They are stuck in a corner. Every single step they want to take and every single thing they want to do is being investigated. So they cannot openly support many people."The cases against us are getting bigger and bigger every year, and we don't have enough lawyers to support us." Fight against anti-LGBT hate goes on, in France and around the worldLegal and political pressures are widely predicted to increase, and there's an expectation among LGBTQ+ members that things are going to get worse.But there's also a belief their achievements can't be undone."I grew up in the 80s where there was next to nothing about queer issues in the media in the society'" recounts veteran activist Ceylan."It was not something that people discussed. It was very difficult for me to find my way around, and it took a long time. Now, thanks to the movements of 30 years ... there's a very different scene."No matter how hard Erdogan tries, he cannot squeeze us back in the closet."
Ett bra bredband kan rädda liv vid katastrofer. Samtidigt kan det vara ett vapen för diktatorer som vill tysta eller hetsa mot oppositionen. OmVärlden Podd avsnitt 157 handlar om de digitala dilemman som allt fler MR-aktivister ställs inför. Medverkar gör Philippe Stoll från Internationella Röda Korset, Htaike Htaike Aung som leder Myanmar Internet Project, svenska FN-ambassadören Anna Karin Eneström samt Marcin de Kaminski på Civil Rights Defenders.
Vi har haft ett val som efter Tidöavtalet resulterade i en ny regeringen. Ganska snabbt efter det granskade både Civil Rights Defenders och Naturskyddsföreningen avtalet och hittade utifrån sina frågor brister. En granskning som resulterade i ett påhopp på båda organisationer från Sverigedemokraterna. Eller som avsnittet säger: En attack på civilsamhället. Vi bjöd därför in båda organisationer för att höra mer. Vad hände egentligen och hur har det påverkat deras organisationer och civilsamhället? Ett viktigt och roligt avsnitt tillsammans med Andreas Drufva från Naturskyddsföreningen och Anna Magnard från Civil Rights Defenders.
SD:s Björn Söder attackerade i veckan människorättsorganisationen Civil Rights Defenders genom att kräva att deras statliga stöd ska strypas helt. Det efter att organisationen, ur ett människorättsperspektiv, granskat Tidöavtalet och anmärkt på delar av det. I Sölvesborg har de lokala moderatpolitikerna fått utstå hat och hot efter att de sent i förra veckan valde att hoppa av det så kallade samstyret med SD och istället skapa koalition med bland andra S och C. Sverigedemokraternas hatsvans gör det svårt för människor att engagera sig i lokalpolitiken – det är inte första gången det händer. Vi har också tidigare sett Björn Söder kräva indragna bidrag för organisationer han inte tycker om. Men vad säger det här om Sverigedemokraternas demokratisyn? Vilka auktoritära reflexer tar SD till när det demokratiska slutresultatet inte blir som partiet tänkt sig? Och hur starka är M, L och KD:s demokratiska instinkter när SD tar ut svängarna i debatten? Det och lite till pratar vi om i avsnitt 29 av Studio Expo. Programledare: Anna Fröjd Gäster i studion: Erik Glaad, reporter och Jonathan Leman, researcher och utbildare. Ansvarig utgivare: Daniel Poohl --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjande, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande.
Det är fredag! Det snackas droger, undertryckta åsikter och skilsmässa med journalisten, HÖGDJURET Kattis Ahlström. -Varför har hon intensiv-begravt fem undulater?Civil Rights Defenders chefsjurist John Stauffer klargör en gång för alla det omtalade Tidö-avtalet och redaktionen gör allt i sin makt för att ställa de kritiska frågorna i avsaknad av en juriststudent.Vi ringer Frida som pga välvilja byggt en Halloween-Labyrint i trädgården. Vi får även höra om Grums krogdystopi och den HEMLIGA MANNEN?!Vi får äntligen höra om Tollstoys Amsterdam-bravader som under veckan inrättat en stor oro i redaktionen.I eftersnacket svarar Kattis på praktikant-Tages gränslösa frågor och under segmentets levnad har en gäst aldrig varit så samarbetsvillig.Support this show http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Vad innebär ny teknologi, digitalisering och andra samhällsförändringar för demokratins utveckling? Hur skapar vi öppna mötesplatser som tar vara på människors engagemang? Hur kan innovation utveckla demokratin? Lyssna på Carl Heath RISE, Marcin de Kaminski, Civil Rights Defenders och Ylva Strander, Vinnova som spanar om framtidens demokrati. Samtalet leds av Liselott Bergman, Vinnova.
Det är jätteroligt att vara människorättsjurist, säger Annika Jyrwall-Åkerberg i podden Hur tänkte ni nu? Karro och Janna pratar med Annika om mänskliga rättigheter och att även personer med funktionsnedsättning har rättigheter. Vilket inte alltid har varit självklart i Sverige och som inte är självklart i många länder idag. Annika jobbar som människorättsjurist på Civil Rights Defenders, en internationell människorättsorganisation med sitt säte i Sverige. Där driver hon framförallt individuella fall som handlar om rättvisa rättsprocesser. Hör Annika berätta om det livsavgörande mötet i Nepal som gjorde att hon inte hade något annat val än att jobba med mänskliga rättigheter. Och vad Annika menar Sveriges regering måste göra för att mänskliga rättigheter på riktigt gäller alla. - Vetskapen om att personer med funktionsnedsättning har rättigheter har förändrats jättemycket sedan jag började för över 20 år sedan. Sen är det annorlunda med själva införlivandet av FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som Sverige ratificerade 2009. Där är det väldigt mycket kvar att göra, säger Annika.
Är det allas krig mot alla i Etiopien? Varför röstade tibetanerna på Trump? Hur långt kan förtrycket gå i Tanzania innan biståndsgivarna reagerar? Och och vad händer när Burma går till val? Det kan låta otroligt – men det finns faktiskt en värld utanför USA! Du hör: Petter Bolme, journalist och skribent på Global Bar Magazine, tidigare bosatt i Tanzania. Lisa Jansson, AD på Global Bar Magazine som i mer än 20 år följt utvecklingen i Kina och Tibet. Donald Boström, fotograf och författare, som många gånger besökt Etiopien och Eritera. Martin Gemzell, programchef för Asien på Civil Rights Defenders. Programledare: Ylva Bergman och David Isaksson.
Në këtë episod të 15-të të Rule of Law Albania, së ashku me aktivisten Megi Reçi të Civil Rights Defenders, diskutuam mbi të drejtat e gruas dhe komuniteteve të marxhinalizuara në Shqipëri.
Erik Jennische, Director del Programa para América Latina de Civil Rights Defenders. Nos habla sobre estas preocupantes cifras.
The Swedish Institute of International Affairs and Civil Rights Defenders hosted a seminar on the impact and challenges of achieving accountability for grave international crimes. Atrocities are frequently committed during armed conflicts or under authoritarian rule across the globe, often without legal consequences for those responsible. The possibility of achieving accountability varies depending on the context in which the crimes have been committed, and on the global political will. Several advancements have recently been made to bring those responsible for grave international crimes to justice in domestic courts across Europe using universal jurisdiction. In February, Civil Rights Defenders filed a criminal complaint with the Swedish police to bring redress to survivors of torture in Syrian detention facilities. We invite you to a seminar on achieving accountability for grave international crimes and the challenges attached to such efforts. Introduction: Dr Johanna Mannergren Selimovic, Senior Research Fellow, the Swedish Institute of International Affairs John Stauffer, Legal Director and Deputy Executive Director, Civil Rights Defenders Panel: Selma Korjenić, Head of Program-Bosnia and Herzegovina, TRIAL International – an organisation working on advocacy and judicial capacity building for victims of grave international crimes. Delkhwaz Haciy, Director of Yazda Sweden, an organisation focusing on accountability for the Yazidi genocide committed by ISIS. Dr Mark Klamberg, Professor in International Law, Stockholm University Mona Zeineddine, Litigation Coordinator at the Syrian Centre for Media and Freedom of Expression, an organisation working to combat impunity and enable victims to achieve justice in Syria. Moderator: Aida Samani, Legal Adviser, Civil Rights Defenders
Rättvis frihet – ett samtal om våra fri- och rättigheter mellan Helena Jäderblom, ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen och tidigare domare vid Europadomstolen för mänskliga rättigheter och advokaten Percy Bratt som företrätt bland andra pastorn Åke Green som åtalades för hets mot folkgrupp. Bratt har tidigare även varit ordförande för Civil Rights Defenders. I detta samtal dyker vi ner bland våra rättigheter, friheter och skyldigheter i förhållande till vårt rättssystem. Avstamp tar vi hos Judiska museet och ett dokument från 1700-talet, judereglementet. Sen tar vi vägen via individens rätt att utöva sin religion, vidare via burkaförbud i Frankrike, ändringen av grundlagen i Ungern och de konstitutionella rättsprinciperna som juridiken bygger på idag och så siar om hur de principerna kan tänkas se ut i framtiden.
Deepfakes, det vill säga bilder, videor och ljudspår som genererats med hjälp av artificiell intelligens, har gjort stora rubriker och skrämt många med sin potential. Från fejkade klipp med amerikanska presidenter, till kända kvinnors ansikten vävda in i porrfilmer. Vi förklarar hur deepfake-tekniken fungerar, men också hur det kommer sig att den är så skrämmande. Martin Fällman, ansvarig för digital säkerhet på Civil Rights Defenders, berättar varför vår rädsla också kan vara farlig.
Deepfakes, det vill säga bilder, videor och ljudspår som genererats med hjälp av artificiell intelligens, har gjort stora rubriker och skrämt många med sin potential. Från fejkade klipp med amerikanska presidenter, till kända kvinnors ansikten vävda in i porrfilmer. Vi förklarar hur deepfake-tekniken fungerar, men också hur det kommer sig att den är så skrämmande. Martin Fällman, ansvarig för digital säkerhet på Civil Rights Defenders, berättar varför vår rädsla också kan vara farlig.
Den 10 januari 2019 blir fyra svarta pojkar misshandlade av fem väktare i Kista. Firandet av en 13-årsdag slutar med sjukhusbesök. Den 31 januari 2019 brottas och släpas en svart höggravid kvinna på Hötorgets tunnelbanestation för att inte ha kunnat uppvisa giltigt färdbevis. Kvinnan var på väg till sjukhuset tillsammans med sin femåriga dotter. Även två andra fall (i januari) när väktare använder våld i situationer som på film synes vara omotiverade har blivit uppmärksammande i media, även om de inte varit lika våldsamma som i fallen ovan. Väktarvåldet kan sägas tillhöra våldsmonopolet, samtidigt är det utfört av en mängd olika privata företag. Hur påverkar privatiseringen bolagens rutiner och utföranden? Har väktarvåldet ökat på senare år? Vem tjänar på våldet? Och vad finns det för möjligheter och initiativ för att motverka såväl övervåld som våld som systematiskt riktas mot rasifierade. Dessa är några av de frågor som CMS kommer ställa under kvällens samtal. Till kvällen har vi bjudit in fyra talare som utifrån sitt arbete och forskning ska fördjupa sig i frågan med varsitt kortare anförande: Leandro Mulinari, doktorand vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet som tillsammans med Civil Rights Defenders skrivit en rapport som belyser den svenska polisens rasprofilering. Ilyas Hassan och Emma Ström, talespersoner för organisationen Förorten mot våld (FMV) Janne Flyghed Professor i kriminologi vid Stockholms universitet, har bland annat forskat om polismetoder och integritet. Arbetar f.n. med ett projekt om stora företags brottslighet
Hur kommer det sig att Josef är mångas favorithelgon? Ger han självuppoffringen ett ansikte, och hur pass överens är de olika trosinriktningarna om hans storhet? Josef som förebild I går pratade vi om det faktum att Påve Franciskus tycker att Jungfru Maria var den första influencern, och då väcktes frågan om Josef - varför så mycket fokus på Maria och så lite på honom? Hur betraktas han i dag? Gäst: Stephan Borgehammar, professor i praktisk teologi vid Lunds universitet. När gick det snett i Venezuela - egentligen? Venezuela var en gång Latinamerikas rikaste land, nu råder hungersnöd och över 3 miljoner människor har flytt. Det är ju inte så länge sedan Venezuela hyllades som ett progressivt land som lyfte de fattiga ur slummen och som vågade vara kaxigt mot USA. Hur kunde det gå så här fel och har svenska medier varit okritiska? Gäst: Erik Jennische, ansvarig för Latinamerikaprogrammet hos Civil Rights Defenders. Mysteriet med de försvunna regalierna I morgon inleds rättegången mot en man i 20-årsåldern som åtalas för att ha stulit ovärderliga svenska regalier - två kungliga kronor och ett riksäpple. Hur gick det till och vad är föremålens historia? Gäst: Magdalena Piotrowska, intendent Livrustkammaren. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Amanda Rydman
Kina har bekämpat fake news betydligt längre än Västvärlden. Varför? I dagens Carlqvist i P1 om fake news, censur, övervakning och sociala medier i Kina. Hur möter vi problematik såsom påverkansoperationer och falska nyheter, och vem kontrollerar egentligen vår yttrandefrihet här i Västvärlden? David Carlqvist får sällskap av säkerhetsrådgivaren Joakim Brandberg, journalisten och kinakännaren Ola Wong samt Martin L. Fällman som arbetar som Protection Officer på Civil Rights Defenders. Programledare: David Carlqvist Producent: Jon Jordås
I veckans avsnitt är Marcin de Kaminski gäst. Han jobbar som programchef med ansvar för skydd och säkerhet av försvarare av mänskliga rättigheter på människorättsorganisationen Civil Rights Defenders. Samtalet handlar om hur centralt internet har blivit i människorättsarbetet, och därmed vikten av att förstå både teknikens möjligheter och de fallgropar som finns. Har du synpunkter […] The post #135 – Mänskliga rättigheter och digitalt självförsvar appeared first on Podcasten Digitalsamtal.
The Brexit referendum and the US presidential election in 2016 have demonstrated the growing role of social media platforms in shaping political debate and popular opinion, possibly affecting the outcomes of these democratic elections. This poses difficult questions for open democracies – should social media platforms be regulated in order to prevent the dissemination of false information aimed to produce political effects? If so, what shape and form could such regulations take? Or should self-regulation and neutrality be guiding principles in the interest of safe-guarding an open internet? Renee diResta, Data for Democracy and founding member of Haven. Renee has a background researching Russian disinformation and the anti-vaccine movement as well as fighting disinformation campaigns and computerized propaganda on social networks Marcin de Kaminski, Program Director for Human Rights Defenders at Risk, Civil Rights Defenders. Marcin has a background in internet research, with a specific focus on online communities, political movements and extreme subcultures Christian Christensen, Professor of Journalism in the Department of Media Studies at Stockholm University. His research has examined the intersections of journalism, politics and technology. He is also a regular contributor to The Guardian and other international news outlets Moderator: Ludvig Norman, Research Fellow with UI's Europe programme The seminar was arranged together with the American embassy in Stockholm.
Cynical Democrat politicians who failed at every level to prevent the high school shooting in Parkland, Florida, are now excusing everybody who had anything to do with preventing the shooting and placing all of the blame on the NRA, a civil rights organization that had absolutely nothing to do with the shooting. This is par for the course for Democrats, who have long pushed gun control to oppress blacks and other minorities. We will analyze the racist history of gun control and the purpose of the Second Amendment. Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices
Cynical Democrat politicians who failed at every level to prevent the high school shooting in Parkland, Florida, are now excusing everybody who had anything to do with preventing the shooting and placing all of the blame on the NRA, a civil rights organization that had absolutely nothing to do with the shooting. This is par for the course for Democrats, who have long pushed gun control to oppress blacks and other minorities. We will analyze the racist history of gun control and the purpose of the Second Amendment.
Moskvakorrespondenten Maria Persson Löfgren om 25 år efter Sovjetunionens kollaps och hur blir relationerna mellan Ryssland och USA med Donald Trump som president. I studion författaren och journalisten Stig Fredrikson, och Joanna Kurosz från Civil Rights Defenders. Producent: Irma Norrman. Tekniker: Sandra Pettersson. 25 år efter Sovjetunionens kollaps och om hur relationerna mellan Ryssland och USA blir med Donald Trump som president. I studion författaren och journalisten Stig Fredrikson, Joanna Kurosz från Civil Rights Defenders och Moskvakorrespondenten Maria Persson Löfgren. Producent: Irma Norrman
Förundersökningen om att det förekom tvångsinjektioner av lugnande på människor när de skulle utvisas ur Sverige lades ned. Kaliber har tagit reda på vad polis och åklagare gjort - eller inte gjort. Jag är på resa, långt hemifrån, och har stannat till i vägrenen för att ringa ett samtal.Hello? Hi, this is Markus from the Swedish Radio.Jag har letat efter honom i flera veckor nu, en ung man som kan sitta på viktig information. Och nu ska vi äntligen träffas. Wait ten minutes or five minutesHan möter mig på ett litet och anonymt hotell.En försiktigt leende man i 25-årsåldern möter mig. Han leder mig igenom korridorerna i det gamla hotellet, förbi en liten tvättstuga och över gamla heltäckningsmattor till det rum där han bor.Vi sätter oss ner på en smal säng med skumgummimadrass, och jag förklarar hur jag hittat honom. Men jag aktar mig för att säga för mycket jag vill inte påverka det han ska berätta för mig.För den här mannen kan ha varit utsatt för ett brott, av personer som jobbat på uppdrag av svenska staten.Nyheter i Ekot oktober 2014:"Lugnande narkotikaklassade injektioner har getts till personer som ska utvisas.""Uppgifterna idag om att det har använts tvångsinjektioner för att lugna ner människor som utvisas från Sverige har lett till att Kriminalvården har polisanmält flera händelser."Kaliber kunde avslöja tidigare okända dokument som visade att det förekommit tvångsinjektioner av det lugnande preparatet Stesolid under utvisningar från Sverige som Kriminalvården utfört tillsammans med gränspolisen.Något som väckte starka reaktioner.I Sverige får inte myndigheter utsätta oss för påtvingade kroppsliga ingrepp, som det heter i grundlagen. Med undantag för särskilda fall av tvångsvård inom psykiatrin eller missbruksvården, så får staten inte tvinga på oss behandlingar eller mediciner.Men i sjukvårdsrapporterna från utvisningarna så kunde vi läsa om hur personer som vägrat att följa med och kanske varit bråkiga, aggressiva eller hotfulla, fått lugnande medicin mot sin vilja.Min tanke var att försöka komma överens om att han skulle vara lugn och slippa lugnas med en injektion.Slutsatsen blir att för att hans hälsotillstånd inte skall förvärras ännu mera och att hans utåtagerande ska dra med sig andra deportier så erbjuds han T [tablett] Stesolid alt inj [alternativt injektion] Stesolid. Han vägrar bådadera så jag ger honom en inj [injektion] Stesolid 5 mgInj [injektion] ges i hö [höger] lår då deporti ej är samarbetsvillig.Det visade sig helt ogörligt och han fick en inj. [injektion] Stesolid 10 mg i.m. [intramuskulärt].Åklagaren kunde inte styrka brottEfter Kalibers avslöjande så polisanmälde Kriminalvården det som hänt, och det inleddes en förundersökning. En sjuksköterska och en läkare misstänktes för misshandel, men nekade båda till brott.Också Inspektionen för vård och omsorg, IVO, anmälde injektionerna.Det gick ett år. Sen i slutet på 2015 så kom åklagaren fram till ett beslut. SVT Nyheter:Nej det blir inget åtal mot den läkare och den sjuksköterska som ska ha tvångsinjicerat personer med lugnande medel vid utvisningar.Förundersökningen lades ned. Åklagaren Lotta Karlsson sa att hon inte kunde styrka brott. Hon intervjuades i SVT Nyheter: De här personerna är nu avvisade från Sverige till länder där man har en bristfällig myndighetsstruktur. Och där det helt enkelt är svårt att få tag på personerna, säger åklagaren.Det visade sig att de inte ens hade försökt att prata med de som fått injektionerna. Jag har mer kontrollerat möjligheterna att kunna få tag i de här personerna och inte bedömt att det har varit meningsfullt då. Jag tror sannolikt inte att vi skulle kunna få något svar från de här länderna.De var inte meningsfullt att leta efter de som fått injektionerna, enligt åklagaren.Vi blev nyfikna. Hur väl hade åklagare och polis egentligen utrett det som hänt?Vi får ut den 194 sidor långa förundersökningen, och börjar läsa. Den innehåller förhör med den då misstänkta läkaren och sjuksköterskan, och vittnesmål från kriminalvårdare och polis.När vi har läst klart så har vi flera frågor som vi vill ställa till åklagaren Lotta Karlsson. Jag åker och träffar henne, på Västerorts åklagarkammare i Solna.Ovanligt ärende som var svårutrettDet var i höstas som Lotta Karlsson tog över förundersökningen från en annan åklagare, som bytt tjänst. Jag har ju inte haft något liknande ärende, det har jag ju inte. Och jag har inte hittat liknande ärenden heller när jag har sökt. Så att det var nog lite ovanligt skulle jag säga.Ärendet har varit svårutrett, även om det finns relativt bra dokumentation i form av de sjukvårdsrapporter som Kaliber avslöjade hösten 2014. Så att de här injektionerna som har getts har ju dokumenterats av den person som har gett dem. Så att jämfört med ett annat brottmål, så var det ju god dokumentation. Men det var svårt att se vilka personer, vilka enskilda personer som fått de här injektionerna.I sjukvårdsrapporterna står det tydligt att personer fått injektioner mot sin vilja. Det tyckte också inspektionen för vård och omsorg, IVO, när de gjorde sin anmälan. I förundersökningen så ser vi också att den då misstänkta sjuksköterskan i polisförhör sagt att när han gett injektioner så var det ofta mot personens vilja, efter att han blivit ombedd att agera. Ändå tyckte inte åklagaren att det höll för att väcka åtal för misshandel. En misshandel är ju ett effektbrott, man ska ha en viss följd för att det ska vara ett misshandelsbrott, antingen ska man ju få en skada eller en sjukdom eller så eller så kan de ju vara så att man kan bli försatt i vanmakt. Och vanmakt i juridisk mening då ska man ju i princip vara utom kroppslig kontroll. Alltså väldigt nära medvetslöshet, säger åklagare Lotta Karlsson.De sprutor som getts ska inte ha innehållit så höga doser av lugnande att personerna kunde bli medvetslösa, enligt de experter som polisen pratade med. Därför trodde inte åklagaren att hon kunde få till en fällande dom, trots det som stod i sjukvårdsrapporterna. Så attäven om jag tycker att formuleringarna är väldigt besvärande för de här misstänkta så tror jag inte att jag skulle kunna luta mig mot dem och få en fällande dom. För det är ändå det jag måste titta på, säger Lotta Karlsson.Inte heller att sjuksköterskan i förhör medgav att det var tvångsinjektioner räckte, enligt åklagaren. Vi pratade om att ha ett till förhör med den här personen men kom fram till att vi ändå inte skulle komma vidare i det här ärendet utan målsägandena, säger Lotta Karlsson.Vi har bedömt det som lönlöstFör att komma vidare behövde åklagaren prata med de som fått injektionerna. Men de har alltså inte ens sökt dem, eftersom de enligt Lotta Karlsson skickats till länder där de är svåra att få tag på. Även om de drabbade skulle kunna nås, så skulle polis och åklagare inte kunna genomföra förhör med dem. Det inte finns något sådant samarbete med de här länderna. Och det är ju länder med en ganska bristande myndighetsstruktur. Och vi har bedömt att vi svårligen skulle få någon kontakt med de här personerna. Vi har bedömt det som lönlöst, eller jag har bedömt det. Att vi inte skulle ha någon framgång med att få tag i de här personerna utifrån namn bara i de här länderna.Vi undrar om vi skulle kunna lyckas göra det som polisen inte gjorde få tag på de personer som fått tvångsinjektioner, och höra deras berättelser?Vi får inte veta de fullständiga namnen på de som utvisats, de har strukits över i förundersökningen. Men vi hittar ändå vissa detaljer som gör att vi kan ta reda på vilka de är. Och vi börjar leta.Snart får vi kontakt med en person som kan ha något att berätta, han varit med på en av de polisanmälda utvisningsresorna.I en kyrka i Stockholm träffar jag pastor Jean Kabuidbuidi, som 2012 utvisades till Kongo Kinshasa, men som nu är tillbaka i Sverige. Han har klara minnen från den där kvällen när han och en annan man fördes ombord på ett ambulansflygplan. Klockan var fem minuter i nio på kvällen. Jag skriker, jag ropar till Gud, för jag vet redan att om jag återvänder i Kongo det är bara döden som väntar på mig.Ombord på flygplanet fann kriminalvårdare och poliser. Men Jean lägger märke till att det också finns en annan person med på planet. Han var inte polis men han var läkare. Han hade medicin med sig. Han var med oss också där.Jean säger att han slutade att protestera. Han var rädd för vad de skulle göra med honom. Men den andre mannen som skulle utvisas, Tobias, fortsätter att göra motstånd. Han var jättestark, mer än mig. Han ville inte återvända i Kongo. Han var jättestark. Och alla poliser var runtom honom för att prata med honom. "Du måste lugna dig, du måste lugna dig".Jean säger att han inte kunde inte se vad som hände där, i den andra delen av planet.Två utvisade hittar vi i Kongo och MongolietMen det finns beskrivet i anteckningar, skrivna av mannen med mediciner, som Jean berättade om. Han är inte läkare, utan sjuksköterska. Han var anlitad av Kriminalvården för att följa med på resan. Sjuksköterskan skriver att han erbjöd honom en lugnande tablett, som han vägrade att ta emot den.Situationen omöjliggör en vettig diskussion och jag gör bedömningen att för hans egen hälsas skull använda min medicinska delegation för att i första hand få honom i ett mer lugnare/normalare tillstånd! Administrerar och ger honom 5 mg Stesolid im!Pastor Jean Kabuidbuidi som satt i den andra delen av planet såg inte vad som hände. Men han hjälper oss att få tag på ett telefonnummer till Tobias, han som vägrade sätta sig ner.Han är nu i Kongo. Men telefonlinjen är dålig, och vi har svårt att prata. Vi bestämmer att han ska skicka sin berättelse skriftligt istället, per e-post.Medan vi väntar på Tobias berättelse så letar vi vidare. För han är inte den enda som vi har lyckas identifiera. Vi letar också efter en kvinna som 2012 utvisades till Mongoliet, iförd handfängsel och midjefängsel. Med på resan var samma sjuksköterska som utvisningen till Kongo.I sjukvårdsrapporten från resan så beskriver han kvinnan som aggressiv och orolig. På Arlanda flygplats ger han henne en lugnande injektion.Vi har tagit hjälp av en journalistkollega i Mongoliet för att leta rätt på kvinnan. Och bara efter några dagar så har hon lyckats hitta henne.Vår kollega i Mongoliet Munkhzul Tsengelsaikhan gör en intervju med henne på plats i Ulan Bator. Kvinnans berättelse börjar på häktet, där hon satt i förvar inför sin utvisning. Jag satt fängslad i den anstalten i ungefär två månader, och efter två månader på gryningen fick jag lämna ett blodprov till anstaltens läkare, översätter tolken Seiko Johannesson. Och sedan kom igen de personerna med uniform, och de sa inte att jag skulle åka tillbaka till Mongoliet, utan de bara vill att jag ska följa med. Jag trodde att jag kanske skulle flyttas till någon annanstans. Men sedan hamnade vi i flygplatsen. Och jag skrek och grät och jag vädjade och jag sa: snälla, utvisa inte mig, säger kvinnan.I polisförhör så beskriver en kriminalvårdare kvinnan som aggressiv och bråkig:Hon är liten och satt till kroppsformen vilket gjorde det svårt för personalen att ha kontroll på henne. Och fick en injektion av något och kunde föras ombord på planet.Kvinnan säger att hon tvingades ta en tablett, medan två storvuxna vakter höll fast henne. Medan de två vakterna höll fast mig, plötsligt någon har injicerat med en stor spruta i min vänster lår. Och efter det kommer jag inte ihåg någonting. Och plötsligt vaknade jag av att någon kallade mig: Vakna, nu är du i Mongoliet, berättar kvinnan från Mongoliet.Berättelserna går isärI sin rapport från resan så ger sjuksköterskan en berättelse som är delvis annorlunda.Enligt honom så var kvinnan vaken stora delar av resan, men sov om vartannat. Det står inget om att kvinnan tvingades att ta en tablett. Inte heller något om att hon hölls fast när hon fick sprutan. Det som står är han först erbjöd henne att ta egen medicin, som hon hade med sig, men fick sparkar och nekande till svar. Därefter gav han henne sprutan.Vi får ett mail från Kongo. Tobias, han som vägrade sätta sig ner under utvisningen till Kongo, har skrivit.Han skriver att han kände sig behandlad som ett vilddjur, och att han hade svårt att andas när han var fastspänd mot flygplansstolen.Sjuksköterskan injicerade mig med ett läkemedel, jag vet inte vad det var, skriver han.Jag skrek mycket av smärta, de stoppade något i min mun för att få mig att bli tyst.För tydlighetens skull frågar vi om han gått med på att få sprutan. Nej, skriver han. Sjuksköterskan tvingade mig. Jag var fastspänd mot flygplansstolen, skriver han.Vi har sökt sjuksköterskan för en kommentar till berättelserna från Mongoliet och Kongo, men har inte fått något svar.Vi tar med oss förundersökningen till människorättsorganisationen Civil Rights Defenders kontor i Stockholm.Därmed så bör det också hållas någon ansvarigRobert Hårdh är jurist och chef för Civil Rights Defenders och var bland annat med och drev det uppmärksammade fallet med två egyptier som 2001 utvisades från Sverige med hjälp av amerikansk underrättelsetjänst. Han har läst igenom förundersökningen. Jag menar att det har skett en tydlig kränkning av de här människornas rättigheter. Och därmed så bör det också hållas någon ansvarig för de rättighetskränkningar som har skett. Det framgår klart och tydligt i vår grundlag och i de internationella konventioner som Sverige har antagit att man får inte ägna sig åt kroppsligt påtvingade ingrepp, säger Robert Hårdh. Åklagaren var tveksam till om hon skulle kunna få till en fällande dom för misshandel i alla fall utan vittnesmål från de som fått sprutorna. Doserna av läkemedlet Stesolid bedömdes inte vara så starka att de kunde leda till medvetslöshet. Hon har inte heller utrett ärendet som tjänstefel, eftersom hon menar att läkaren och sjuksköterskan, trots att de var inhyrda av Kriminalvården, inte ägnade sig åt myndighetsutövning. Ett resonemang som Robert Hårdh har svårt att förstå. Jag tycker att det är ett solklart fall av myndighetsutövande. Vi pratar om personer som befinner sig frihetsberövade. Men ändå så lyckas man formulera sig på ett sätt där svensk lag inte ger människor det grundlagsskydd och det skydd man har enligt internationell rätt. Utan här går människor fria från ansvar trots ganska uppenbara kränkningar av de mänskliga rättigheterna, säger Robert Hårdh.Myndighetsutövande eller inte?Ett solklart fall av myndighetsutövande, enligt Robert Hårdh. Åklagaren Lotta Karlsson håller inte med: Det är svåra gränsdragningar om det är myndighetsutövning eller inte när det gäller vård då. Men jag har gjort den bedömningen att vården inte är att bedöma som myndighetsutövning.Hur gör man den gränsdragningen? Ja, jag kan bara konstatera att jag har gjort den bedömningen. Jag nöjer mig med att svara så, säger åklagare Lotta Karlsson.Om det här inte går att komma åt straffrättsligt, vad innebär det i så fall? Ja, det skulle ju innebära att vi har ett ganska tandlöst grundlagsskydd. Om ingen kan hållas ansvarig eller bedömas ha gått något fel trots att det här har skett, ja då finns det ju en uppenbar diskrepans mellan verkligheten och grundlagsskyddade rättigheter som vi tror oss ha. Och det här måste ju förstås åtgärdas, säger Robert Hårdh.Tvångsinjektioner är en uppenbar kränkning av grundlagsstadgade och mänskliga rättigheter, enligt Robert Hårdh.Men åklagaren Lotta Karlsson menar att hon inte kunnat komma vidare i förundersökningen utan att höra de som fått injektionerna.Vi har alltså lyckats hitta två av dem, en i Kongo och en i Mongoliet. Men det är personer som åklagaren förmodligen inte hade kunnat förhöra, eftersom det inte finns något rättsligt samarbete med de länderna.Men stämmer verkligen det som åklagaren säger, att alla har utvisats från Sverige?I förundersökningen kan vi läsa om en utvisning till Libyen 2012. En man som beskrivs som orolig, hotfull och aggressiv, och som belagts med fängsel, får en spruta på Arlanda flygplats. I sjukvårdsrapporten från resan till Libyen skriver läkaren:Vid säkerhetskontrollen på Arlanda förflöt allt enligt planering, men när det var dags att gå ombord på bussarna blev en person plötsligt orolig, hotfull och aggressiv och vägrade. Han belades med fängsel och fick vid 9-tiden en inj. Stesolid 10 mg i.m.En drabbad kvar i SverigeMannen förs ombord på planet, och väl framme i Libyen så lämnar Kriminalvården och polisen lämnar över honom till libyska myndigheter. Men mannen blir inte insläppt i landet. Han får följa med tillbaka till Sverige. Det framgår både av rapporter från resan och i förhör med av kriminalvårdarna som var med.Vi lyckas ta reda på vem mannen är.Och vi ringer till gränspolisen för att höra efter vad som har hänt med honom har han nu utvisats från Sverige? Nej nej nej, gud nej, jag ser att han har gått under en uppsikt som han har skött, och vi har inte ens försökt att verkställa honom. Håkan Ejdervik är gruppchef på gränspolisen. Det är inga verkställigheter som går att köra till Libyen på grund av de stridigheter som pågår. De släpper inte ner någon, släpper inte in någon. Det finns ingen fungerande statsapparat. Så den här killen, han är kvar i Sverige. Så enkelt är svaret.En av de som fått en injektion under en utvisning är alltså kvar i Sverige. Han hade stod under uppsikt av gränspolisen fram till och med december förra året, enligt Ejdervik. Alltså under hela den period som förundersökningen pågick. Det hade räckt med ett telefonsamtal så hade utredaren kunnat hitta honom. Men ingen har ringt för att kolla. Det är ju dåligt av utredaren. De kan de ju göra väldigt enkelt gentemot oss, säger Ejdervik.Polisens utredare Ulf Malm vill inte vara med på en inspelad intervju, men säger till oss att han aldrig fick några instruktioner från åklagaren att söka efter personerna vare sig i Sverige eller utomlands. Och trots att han läst Kriminalvårdens rapporter från utvisningarna, och gjort förhör med de som var med, så registrerade han aldrig att den här mannen fick följa med tillbaka till Sverige, berättar han.Nasir vill berättaVi vet att mannen är i Sverige, men inte var han finns. Så vi skickar ett brev till Migrationsverket, som de vidarebefordrar till honom. Efter någon vecka får vi ett sms.Han vill träffas.Och det är så vi hamnar på hotellet med de gamla heltäckningsmattorna som vi hörde om i början på programmet. Ett av Migrationsverkets boenden.Det är här han bor, mannen som skulle utvisas, men som aldrig blev insläppt i Libyen. Under hela förundersökningen var han registrerad hos Migrationsverket och han har haft regelbunden kontakt med gränspolisen. Ändå har ingen hört hans berättelse.Han vill inte att vi använder hans riktiga namn, utan ber om att få bli kallad för Nasir.Vi har inte berättat för Nasir exakt varför vi vill träffa honom, eftersom vi inte vill riskera att påverka hans berättelse. Det enda vi har sagt är att vi vill prata med honom om hans utvisning från Sverige.Det här är min berättelse om när jag skulle utvisas till Libyen 2012. De hämtade mig och jag sa okej, jag ska åka.Det var på morgonen de skulle åka och på flygplatsen så fanns det flera andra libyer. Men medan de gick ombord på planet så dröjde sig Nasir kvar, berättar han, och sa att han inte ville åka.Sätt mig tillbaka i häktet istället, berättar Nasir att han sa då.Enligt kriminalvården så betedde sig Nasir aggressivt, hotfullt och spottade. Han belades med fängsel och ikläddes en så kallad spotthuva.Nasir berättar att de befann sig inomhus när det hände. Han satt på ett bord, när han blev omringad av nio eller tio personer.Han ställer sig upp och visar hur de vred om armarna, tog ett grepp över nacken och i hans ena armhåla. Han visar på mig hur någon greppade tag om hans smalben bakifrån och drog omkull honom på golvet.Jag fick injektioner, berättar han, två stycken. Han visar på sin högra och vänstra skinka.Han visar hur han satt fingrarna i halsen för att kräkas.Det var så starka injektioner.Sen visar han hur de satte på honom handfängsel och fotfängsel. Någon la ett ben över hans nacke och någon satte på honom en huva. Han drar ner sin mössa över ansiktet för att visa.Det kändes som om jag inte hade någon kraft, jag var kraftlös.Nasir berättar hur injektionen fick honom att förlora all kraft. När han fördes ombord på flygplanet, han hade svårt och gå, säger han.Enligt rapporter från resan hade han mycket riktigt fängsel på händer och fötter, och någon hade dragit en så kallad spotthuva över hans huvud.10:05 Börjar bli lite lugnare. Andas lite lugnare. Puls 86!Vi läser i en rapport från sjuksköterskan, som var med på resan.Dock säger han sig vara illamående och göra tappra försök att kräkas utan resultat!Under själva flygresan, beskriver Nasir, så var han vaken, men ändå inte, som ett djur som sover med öppna ögon. Han säger att hade svårt att röra sitt vänstra ben när han klev av planet.Det här är Nasirs berättelse. Flera detaljer stämmer med det vi kan läsa i rapporter från resan.Många gånger väldigt åtråvärt att få lugnandeMen det finns alltså också en annan version av hur det gick till när Nasir fick lugnande medicin läkarens. Det har hållits ett polisförhör med honom om resan till Libyen, och då sa han något som inte står i hans rapport från resan: att Nasir tagit emot sprutan frivilligt. Det sa han också när vi ringde upp honom hösten 2014. Jag blev ditkallad och pratade med honom och föreslog att han skulle ta en lugnande tablett. Han ville inte ha någon tablett, utan istället såhan krävde att i så fall få en spruta för att det skulle vara någonting som tog bättre. Och då fick han det. Och i och med det så upplever jag att vi var överens jag och patienten, säger läkaren.Han blev orolig hotfull och aggressiv och vägrademen i en sån situation hur lyckas man då förmå personen att ta lugnande? Han ville ju inte åka så att säga. I min erfarenhet så är det många gånger väldigt åtråvärt att få lugnande. Och då, för många människor, så upplevs en spruta som någonting som är liksom bättre, som är liksom mer än en tablett.Jag återberättar läkarens version för Nasir, som helt avfärdar den.Jag gick aldrig med på att ta någon spruta, säger han, och han erbjöd mig aldrig någon tablett.Och det var inte en injektion, utan två, säger han.Nu ringer vi upp läkaren en gång till. Jag har ingen kommentar i det här läget.Han säger att han absolut inte gav sitt medgivande till detta, det var ett stort trauma för honom. Jag harjag har gjort en redogörelse och jag har ingen ytterligare kommentar.Förundersökningen om de misstänkta tvångsinjektionerna är nedlagd. De som utvisats återvändarna, deportierna, eller deporna, som de kallas inom Kriminalvården blev aldrig hörda i förundersökningen. Åklagare och polis försökte inte ens få tag på dem.Överväger att återuppta förundersökningenMen vi har lyckats hittat tre. Tre personer som oberoende av varandra berättar om hur de fått lugnande sprutor mot sin vilja. En av dem fanns i Sverige under hela förundersökningen.När vi går igenom förundersökningen så har vi dessutom upptäckt ytterligare en brist. Polisen har missat att utreda en av de anmälda resorna, som gick till Irak. Det visar sig att han har blandat ihop den med en annan resa som också var till Irak. Utredaren skriver i ett mail det nog inte påverkar utredningen.Vi ringer upp åklagaren Lotta Karlsson, och berättar för henne att en av målsägarna fanns i Sverige under hela förundersökningen. Hon blir förvånad, och menar att hon frågade utredaren på polisen om någon målsägande fanns i Sverige när hon tog över förundersökningen, och hon fick då svaret att det inte fanns någon kvar här. Så jag utgick från att de hade kontrollerat det då när jag fick det svaret. Och sen om det är så att de har gjortom det har funnits brister i deras kontroller eller vad anledningen är till att de inte hittar den här målsäganden, det vet jag faktiskt inte, säger Lotta Karlsson.Polisens utredare, däremot, säger att han aldrig fått några instruktioner om att söka personerna i Sverige. Han minns inte att han har fått någon fråga av åklagaren, skriver han i ett mejl. Ja, min minnesbild är att jag ställde den frågan, säger Lotta Karlsson, som nu överväger att återuppta förundersökningen. Jag konstaterar bara i så fall att om det finns en målsägande i Sverige så får vi titta på det och överväga att återuppta förundersökningen. För om man har en målsägande i Sverige så kan kanske den målsäganden tillföra uppgifter som kan göra att man gör en annan bedömning, att man får ett annat bevisläge. Reporter: Markus Alfredsson och Sofia BooProducent: Annika H ErikssonKontakt: kaliber@sverigesradio.se
. , , . . - 210 . Civil Rights Defenders.
. Civil Rights Defenders / , . PR - ( )
, , , . . /Civil Rights Defenders . "", , - , , . : : :
Om Olympiska spel bland förbittrade folk, oläkta sår och i rädslan för terrorn. Vinter-OS i ryska Sotji sätter fokus på Rysslands mest oroliga landsdel där minnet av kriget är färskt och där terrordåd är en del av vardagen. Hör röster från Krasnaja Poljana, Maikop, Nevinnomyssk, Pjatigorsk, Groznyj och Moskva. Strax före nyår dödades 34 människor i två självmordsattacker i den sydryska staden Volgograd, norr om OS-staden Sotji. Attentaten kopplades snabbt samman med läget i de oroliga republikerna i norra Kaukasien, där Sotji ligger. Med mindre än en månad kvar till OS sätter Konflikt fokus på området mellan Svarta havet i väst och Kaspiska havet i öst som är ryska Nordkaukasien. Konflikts producent Johanna Melén, till i höstas Sveriges radios Moskvakorrespondent, återvänder till sina resor i regionen och berättar om tjerkesserna som inte kan glömma hur deras land togs ifrån dem, om de unga i Stavropolregionen som inte längre vill vara en del av Kaukasien, om imamen i Pjatigorsk som räds extrema islamister och om Usman i Groznyj som genomlevt en förvisning, två krig och som nu söker sin försvunna son. Vi möter också grekerna Volodja och Jevdokija i OS-byn Krasnaja Poljana som hoppas att OS ska föra något gott med sig till deras hemtrakt. I studion finns journalisten och Rysslandskännaren Torgny Hinnemo och med från en studio i Genève Benedicte Berner, ordförande för människorättsorganisationen Civil Rights Defenders. På ett kafé i Moskva träffar Johanna Melén författaren Alisa Ganijeva, uppväxt i Dagestan, och som skrivit en roman där nationalisternas krav på en uppdelning mellan Ryssland och Kaukasien blivit verklighet. Hon berättar om oviljan från många ryssars sida att se Kaukasien som en fullvärdig del av landet men vittnar också om en ökad radikalisering bland jämnåriga hemma i Dagestan. Och på telefon från Moskva ger Kaukasienkännaren Aleksej Malasjenko sin förklaring till varför den ryska ledningen har så svårt att komma till rätta med problemen i Nordkaukasien. Programledare: Daniela Marquardt daniela.marquardt@sr.se Producent: Johanna Melén johanna.melen@sr.se