Podcasts about jul!

Marie Lundström bjuder in till ett samtal om nya och klassiska kriminalromaner att läsa i jul. Gäster är deckarförfattaren Magnus Montelius och litteraturkritikern Lotta Olsson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Lundströms Bokradios säsongsavslutning bjuder vi på lästips med fokus på kriminalromaner. Vilka var de bästa deckarna 2024? Och vilken mordgåta passar extra bra när julfriden infunnit sig?Gäster: litteraturkritikern Lotta Olsson, och Magnus Montelius, författare till boken Gränsen (nominerad till årets bästa kriminalroman av Svenska Deckarakademin).Författare och titlar som nämns i programmet av Lotta Olsson och Magnus Montelius:Sarah Vaughan, Efter skandalen, 2019. Översättning: Molle Kanmert SjölanderHåkan Nesser, Ung mans färd mot natt, 2024Agatha Christie, Hercule Poirots jul, 1938. Översättning: Helen LjungmarkAgatha Christie, Miss Marples sista fall, 1977. Översättning: Britte-Marie BergströmAgatha Christie, Mordet på Orientexpressen, 1934. Översättning: Helen LjungmarkCarl-Johan Vallgren, Din tid kommer, 2024Anthony Horowitz, ordet är mord, 2024Lena Sundström och Jens Mikkelsen, Fristaden, 2024Fredrik Lundberg, Tigerns år, 2024Tracy Sierra, Mamma kommer snart, 2024. Översättning: Christina MansickaMarie Hermanson, Längst in i skogen, 2024Anne Holt, Tolv otämjda hästar, 2024. Översättning: Barbro LagergrenKarin Slaughter, Lögnen, 2024. Översättning: Villemo LinngårdHayley Scrivenor, Dirt Town, 2024. Översättning: Villemo LinngårdKristina Appelqvist, Vykort från en bortglömd prins, 2014Clare Mackintosh, Den sista festen, 2024. Översättning: Ing-Britt BjörklundJohanna Holmström, Vargens unge, 2024Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas MagnellLjuddesign: Märta Myrstener

Katar avel ke das presentora på krechuno, taj so si diferentzia på romano taj svensk krechuno Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu ska alla agenthjärnor vässas! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad är det för en som har skinn och kött men inga ben, och som är med vid brasan men försvinner vid matdags? Det har 7-åriga Ruben från Stockholm koll på! Kan du svaret på den nya kluringen? Mejla till Ylva; barnmorgon@sverigesradio.seJAG HAR ALLTID EN KAM MED MIG, MEN JAG HAR INGET HÅR. JAG KAN FUNGERA SOM VÄCKARKLOCKA, MEN JAG HAR VARKEN VISARE ELLER RINGSIGNAL. JAG HÅLLER OFTA TILL PÅ MARKEN, MEN IBLAND SITTER JAG HÖGST UPP I KYRKTORNET.

Vad kan skaparna av Bonusfamiljen lära oss om julrelationer? Varför skapar brittiska hertigparet Harry och Meghan ett sådant känslosvall? Och hur gör man den bästa granskottssirapen? Det har varit ett tumultartat år i den brittiska kungafamiljen. Allra mest har det stormat kring hertigparet Harry & Meghan. Dokumentärserien om dem på streamingtjänsten Netflix har skapat sympatier åt olika håll. Varför lockar de fram så starka känslor? Ebba von Sydow som har följt kung Charles och hans familj länge reder ut. Det är ju inte enkelt det här med relationer och många tycker att man påminns extra om det vid jul. Vad säger Moa Herngren och Erik "Jerka" Johansson från Bonusfamiljen om hur det går att samsas kring jul och hur man liksom får ihop olika konstellationer? Och så granen förstås hur kan man använda den i maten? Är det mödan värt att fixa syltade granskott? Hur lyckas man med sin granskottssirap? Kocken Louise Johansson ger tips och inspiration. Programledare: Hélène Benno Bisittare: Martin Wicklin Producent: Olle Björkman

Kan man säga att Peter Haber är julens egna ikon? Om man har roller som pappa Rudolf i "Sunes jul" och Janne i "Tomten är far till alla barnen", så definitivt! Bakgrundshistorien till den folkkära julkalendern tas upp om varför Sunes jul inte var lika älskad i Norge och att den var nära på att inte göras. Och finns det någon skillnad mellan att spela Rudolf och Martin Beck? Lyssna på dagens gästpodd för extra julstämning! Programledare: David Druid, Linnea Wikblad och Kodjo Akolor.

durée : 00:06:38 - Le Wake-up mix - Le wake-up-mix, c'est huit minutes de gros son pour bien vous réveiller.

Ikväll i Karlavagnen med MIg Farah Abadi så vill jag prata jul. Jul och jämställdhet! Hur har ni delat upp alla de där triljonerna av saker som liksom måste bli färdiga innan julafton Pyntet, presenten till barnens lärare, storstädningen, julkorten och granen och skinkan och sillen och allt annat! December är ju för många en av årets mest stressiga månader och många relationer knakar under förberedelserna inför den ack så ljuvliga julen. I många familjer är det mamman som löser det mesta. Men hur har ni gjort hemma hos er för att julen skall bli ljuvlig för alla? vilka tricks och tips har du? Ikväll öppnar vi upp den jämställda julakuten, dela med dig direkt på 020-22 10 30, slussen öppnar 21:00 eller mejla oss på Karlavagnen@sverigesradio.se

durée : 00:12:11 - Le Hashtag Mix - Que des sons FR good vibes pour bien finir la journée...

durée : 00:12:10 - Le Hashtag Mix - La mala, la mala et rien que la mala...

En pågående studie vid Danderyds sjukhus tyder på att även de med milda symptom får antikroppar och att de stannar i kroppen i minst fyra månader. Men betyder det att man kan träffa mormor i jul? Medverkande: Charlotte Thålin, specialistläkare vid Danderyds sjukhus och ansvarig för Community-studien. Katarina Sundberg  katarina.sundberg@sverigesradio.se

För en tid sedan tog ett forskarlag i Lund fram en rapport som undersökt hur virus sprids när man sjunger. Vilka låtar är säkrast ? Dessutom - Kan 13-åringar själva hantera bokningen av covid-test? För många är sång ett viktigt inslag i julfirandet, både när det gäller eventuella snapsvisor och julsånger. För en tid sedan publicerade ett forskarlag i Lund en rapport som undersökt hur corona-viruset sprids när människor sjunger. Det visade sig att det spelar roll hur starkt vi sjunger men även att en del konsonanter är värre än andra. Idag reder vi ut alla detaljer, kommer Thomas börja sjunga på ett annat sett nu? Vi gästas av Jakob Löndahl forskare i aerosolteknologi vid Lunds Universitet. I lördags berättade regeringen att man hoppas att den nya pandemilagen som var tänkt att börja gälla i mars kanske kan bli verklighet redan i januari. Hur snabbt är det möjligt att stifta en ny lag undrar vi? För att få svar på det har vi bjudit in Johan Welander, kammarsekreterare vid Centralkansliet. När en ung människa fyller tretton är han eller hon själv ansvarig för att sköta sina kontakter med vården och det här gäller även när ett corona-test ska beställas. Vad gör en förälder till en trettonåring som inte vill boka ett test? Medverkar gör Sofie Zetterström affärsområdeschef från Vårdguiden och Matilda Wallin, sjuksköterska på Gottsundaskolan. Programledare: Louise Epstein  Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Maria Bertell Research: Deniz Merdol

Max åtta personer, avstånd, handhygien, försiktigt resande...det blir verkligen ingen vanlig jul i år. Så hur gör du för att det ändå ska bli så traditionsenligt och mysigt som möjligt? Hur gör du för att mötas i jul, trots pandemin? Med alla restriktioner är det uppfinningsrikedom som gäller i år, särskilt för dig som är van att fira helgerna med ett stort gäng släktingar och vänner. Hur gör du i år för att ändå få den rätta stämningen? Blir det en utomhusglögg på avstånd innan Kalle? En julfika runt ett eldfat? En julmiddag med övriga med på datorer eller surfplattor? Hur blir det med tomte? Folkhälsomyndigheten skriver så här: "Om du firar jul och vill ha en tomte, bör personen som är tomte komma från den mindre krets som du umgås med." Finns det någon i den mindre kretsen som är byxad att dra på sig tomteskägget? Är det rentav du själv som måste rycka in? Hör av dig till Karlavagnen med dina idéer, tips och tankar! Ring programledare Johan Signert och hjälp alla lyssnare att få en fin jul, trots coronapandemin. Ring 020-22 10 30, eller mejla karlavagnen@sverigesradio.se. Programmet börjar 21.40, telefonslussen öppnar klockan 21. Telefonnumret är 020-22 10 30. Du kan också mejla karlavagnen@sverigesradio.se, glöm då inte att skriva ditt telefonnummer. Självklart kan du höra av dig i sociala medier också: Karlavagnen på Facebook. Karlavagnen på Instagram.

En månad kvar till jul, och en andra coronavåg sköljer nu in över landet. Ännu är det inte klart vilka rekommendationer Folkhälsomyndigheten kommer att ge inför den stundande högtiden. Hur går dina tankar om julen 2020? Har du bestämt dig för att hoppa över traditionerna i år och fira själv, eller kommer du gå all in med julklappar och julmys för att ljusa upp slutet av detta speciella år? Oroar du dig över att du kanske inte kan fira den där julen som du gjort varje år sedan du var liten? Är du rädd att dina barn inte kommer på besök av rädsla för att smitta dig? Ska ni fira jul digitalt och duka upp ett julbord på var sitt håll och umgås genom kameran? Ser du restriktionerna som en möjlighet att bryta en släkttradition som du inte trivs med, eller har du barn som oroar sig över att tomten ska få Covid? Ja, frågorna är många såhär en månad före jul. Hur går snacket i din familj? Ring in till Kim Kärnfalk på 020-22 10 30 och berätta dina tankar om julen 2020. En jul vi för alltid kommer att minnas som coronajulen. Slussen öppnar 21.00 och programmet kör igång 21.40 i P4. Vill du hellre skriva så gör du det i sociala medier eller mailar till karlavagnen@sverigesradio.se. Karlavagnen Facebook Karlavagnen Instagram

durée : 00:10:11 - Le Hashtag Mix - Un mix feel good pour commencer la semaine et à écouter en famille...

durée : 01:00:12 - Mouv' Live Club : Mara - Tous les jeudis entre 22h et 23h, MARA mixe en direct des studios Mouv’. Elle vous propose un mix teinté d’influences Afro, Caraibes et Baile Funk.

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent. Bangkok, julafton. Redan vid fyratiden på julaftons morgon ropade mina föräldrar: Kom nu ungar, nu åker vi. Det var de, för mig, magiska orden att nu var julen här. Färden gick först mot Arlanda flygplats och sedan vidare ut i världen. Under hela min uppväxt så tillbringade jag jularna utomlands. Det berodde helt enkelt på att mina föräldrar jobbade på krogen och den enda gemensamma semestern på året vi hade var vid jul- och nyårshelgerna. Resorna i min uppväxt gick till Kenya, Gambia, Indonesien, Singapore, Barbados och hit till Thailand, för att nämna några länder. Att resa så långt bort var ovanligt i början av 70-talet, så när jag kom hem efter resorna så fick jag alltid hålla föredrag om resmålen inför mina klasskompisar. Då såg jag det som ett straff att behöva berätta om huvudstäder, floder, olika kulturer och maten. Nu är jag tacksam över att jag tvingades till de där föredragen. På något sätt så har det gjort att jag har hamnat där jag är i dag. Jag tror inte att jag hade blivit varken journalist eller utrikeskorrespondent om det inte hade varit för resorna och föredragen. Det öppnade upp ett sug efter att få uppleva mer, träffa fler människor, se fler kulturer och smaka ännu mer lokal mat, ett sug som har följt med mig genom hela livet. Den vanligaste frågan jag fick när jag kom tillbaka till skolan efter jullovet var vad fick du i julklapp? Jag svarade ingenting, men vi har varit utomlands, så det var min julklapp. Va trist, svarade mina klasskompisar i Katrineholm. Själv var jag nöjd med alla upplevelser och ofta nya kompisar jag hade träffat. Det är klart att jag kände mig lite utanför när mina bästisar snackade om Kalles jul och Scooby-Doo som de hade sett på tv under julen. För många är julen starkt förknippad med maten, det är den för mig också. Det är bara det att jag fick smaka chili-krabba i Singapore, ugali i Kenya istället för julskinka och risgrynsgröt. Eller Thailändsk phad thai, långt innan det fanns att köpa i snart sagt varje gathörn i Sverige. Eftersom jag fick förmånen att resa just under julen så var resandet under lång tid alltid förknippat med julen för mig. Jag kunde känna samma förväntansfulla pirrande i kroppen många år senare när jag var på en flygplats som jag kände vid jul när jag var barn och kom då på mig själv att tänka tanken är det redan jul?, vilket det inte var. Senare i livet har jag fortsatt att resa och ofta är jag utomlands under julhelgen. Så för mig är julen starkt förknippad med värme och ett tropiskt klimat. Eftersom jag nu har privilegiet att bo och jobba i Asien med Thailand som bas så känns det som att det är jul hela tiden. Dessutom kan jag säga att cirkeln är sluten. För det var verkligen här mina första tankar på att bli journalist kom. Det var under julen 1972, då resan med mina föräldrar hade gått hit till Thailand. Vi bodde då i en fiskeby som numera är den kända turistorten Pattaya. Söder om Pattaya låg då en flygbas där USA:s flygvapen fanns under Vietnamkriget. En dag såg vi hur stora, tunga B-52:or lyfte med bomber som skulle släppas över Vietnam. Jag minns att jag med skräckblandad förtjusning såg de stora planen lyfta. Dagen därpå såg vi bilder från ett sönderbombat Hanoi på den thailändska tv:n. Jag minns att jag sa till min mamma att de måste vara de planen vi såg i går som gjort det där. Ja, svarade hon kort. Någon måste berätta det här för världen, för dem hemma, sa jag. Då får du bli utrikeskorrespondent för att kunna göra det på ett bra sätt, sa min mamma. Där och då bestämde jag mig: en dag ska jag bli korrespondent. Och nu är jag det så de där resorna och orden från min mamma är de bästa julklappar jag har fått. Nu önskar jag dig en riktigt varm och god jul från Bangkok. Peder Gustafsson, Bangkok peder.gustafsson@sverigesradio.se

Vad ska Sverige göra med sin nya, och nydöpta, planet? Hur går det för ryska valen utanför Norges kust? Och så tar vi oss an ett annat val - det estländska. Sverige har fått en alldeles egen exoplanet med tillhörande stjärna, och de kommer att heta Aniara och Isagel, efter rymdskeppet och piloten i Harry Martinsons rymdepos Aniara. Carina Persson, forskare i galaktisk astronomi, hjälper oss att få klarhet i vad en exoplanet är. Och vad ska vi göra med den egentligen? Vi har tidigare pratat om det svenska valsystemet, och slöseriet med papper som kommer med att göra miljontals valsedlar. I Estland ser det lite annorlunda ut. Där kan man rösta digitalt hemifrån. Hur går detta till, och hur har det påverkat valdeltagandet? Vi reder ut det hela tillsammans med Sirle Sööt, ordförande i Sverigeesternas Riksförbund. Den norska journalisten Allan Klo ger oss den senaste uppdateringen om en annan val, nämligen den världskända belugavalen Hvaldimir. Han hittades utanför Norges kust i april. Nu återvänder vi till hans öde - hur går det för honom? Och är han en rysk spion, eller en terapival? Dessutom lyssnar vi på ett par av de låtar som kan bli Göteborgs egen signaturmelodi. Detta, och mycket mer, i dagens Nordegren och Epstein. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Jakob Runevad Kjellmer Redaktör: Niklas Runsten & Elina Perdahl

Vem älskar granen då det inte är jul? Barnen tindrar framför den en kväll, sedan åter ut i kylan, barrlös bli avskräde som ingen orkar köra till tippen. Katarina Wikars står upp för en flockvarelse. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Denna essä sändes första gången 2017. Veckan före jul är granens storhetsvansinnes-vecka. Den huggs ner, fraktas från skogen, ställs upp på stadens torg, säljs för dyra pengar, pyntas och dansas runt, älskas ett par veckor om den har grenar på alla sidor vill säga. Barnen tindrar intill den, julstämning råder, den fullkomligt skimrar under allt glitter och silvrigt pynt. I min familj knuffade ett barn det andra barnet in i granen redan före jul ett år vilket fick till följd att granen välte och glaskulorna gick sönder och jag skrek: det här var sista året vi hade julgran! Men det var det ju inte. Aningen kantstött restes den upp, och den återstående resten julstämning sopades raskt ihop. Men som alla vet börjar den hur som helst barra redan i mellandagarna om man inte lagt en sockerbit i vattnet i julgransfoten, som dessutom i de flesta fall är alldeles för liten numera, och snart är den åter ute i kylan, ligger där barrlös och bortslängd i diket eller utanför porten, blir avskräde som ingen orkar köra till tippen. Man kan säga att ordningen är återställd. För 51 veckor om året älskar nästan ingen granen. Jag vet för jag kämpade helt ensam för att rädda en handfull gigantiska granar som ingen annan såg något som helst värde i, skogsbolaget ville fälla dem och göra massaved, naturvårdarna jag ringde för att få lite stöd tyckte bara att de skymde sikten i gläntorna. Inte ska du väl ha granarna kvar, det blir ju så mörkt, sa de. Sönerna klättrade upp i den allra största och kapade gren efter gren innan jag slutligen lät arboristerna fälla den med millimeterprecision mellan ladan och lekstugan. Nu är där bara stubben kvar med förvånansvärt få årsringar. De brukar bli stressade när de får för mycket ljus, och när de blir ensamma. Hela förra vintern vaknade jag om nätterna och tänka på min barndoms granar som stod där alldeles för nära gården. Och som snart skulle fällas fast de inte visste om det. Som under årens lopp omärkligt växt sig skyhöga och kommit allt närmare husen. Så där som det brukar se ut i avfolkningsbygderna norröver, så fort man inte är uppmärksam och håller efter, så kommer de, granarna, alltid i flock, som de marscherande träden, enterna, i "Sagan om ringen", alldeles för nära. De växer så fort på gammal åkermark i träda. Jag fick sparat åt mig två risiga granar i fonden, mannen från Skogsbolaget knöt naturvårdsband runt dem, få se om de klarar sig, sa han, de brukar bli stressade när de får för mycket ljus, och när de blir ensamma. För granen är ett av de där flockträden, som hjälper varandra, om en liten stackare är klen så transporterar de andra över extra näring, delar med sig, och som man kan läsa om i bestsellern "Trädens hemliga liv" även om just granen inte får speciellt mycket uppmärksamhet där heller. Om man går bort sig i skogen så kan man svepa in sig i granens ris, man kan vila mot stammen av en gran, låta sig omslutas av grangrenarna som når ända till marken, en tall kan aldrig trösta en, den strävar bara uppåt, försöker bli en utmärkande enslig siluett i fonden. Världens äldsta träd i Fulufjällets nationalpark är en tre meter hög sned gran som fastställts vara 9 950 år gammal - Old Tjikko. Den har förökat sig genom nya kloner men är ändå samma urgran, kan man läsa. Man skulle vilja fråga vad den har sett och upplevt, säger Leif Kullman, som är professor i naturgeografi vid Umeå universitet. Old Tjikko har faktiskt väldigt klent med grenar en och en halv meter upp på stammen inga alls nästan. Tur att Old Tjikko inte är en julgran. Den skulle bli utsedd till den allra fulaste. När jag var ung brukade jag använda ordet Norra barrskogsbältet som en som sorts positionsbestämning om någon undrade var jag kom ifrån. Och trettio års totalurbanisering till trots kan jag fortfarande komma på mig att sakna de där blånade bergen i mer platta landskap. Men nu är bergen ofta liksom renrakade men redan Linné såg som han skrev ymnigt nerhuggna tallar på sin Dalaresa på 1700-talet, på den tiden som låg avbarkade och ruttnade. Det har alltid varit en dragkamp om skogen men i mitt lilla hörn dröjde storskiftet till sena 1900-talet, innan dess ägde alla bara smala remsor som skogsbolagens maskiner inte kunde tugga i sig. Är granen då den sanna julmartyren? Detta handlar inte om skogen som råvara eller rekreation utan om granen. Ensam, huggen och fraktad, såld och hemburen, står den där, klädd som det heter och strålande av jul jul jul. Zacharias Topelius skrev en dikt om julgranen i jag-form, ett hopp rakt in i handlingen, jaget är uppvuxen på öde mon med trastar i kronan men har redan fallit för andras fröjd och förts in i herrgården på julekvällen till den ystra barnaskaran. Nu står jag glömd och utan vän, när julens dagar ända. Till skogen, till min rot igen kan jag ej återvända. Jag vissnat i min ungdoms vår, och intet öga skall en tår den torra granen sända. Fast om slutet ska fram så tycker ändå Topelius julgran att det var värt det, att bli torr och nerhuggen för den skänkte ju ändå lite lycka: ty ingen glädje finns som den att glatt sig själv försaka, att offra allt för andra, men få intet själv tillbaka. Är granen då den sanna julmartyren? Eller är tio dagar ensam i rampljuset bättre än ett helt undanskymt långt flockliv i skogen? Fast där hotar ju slutet som massaved i förtid i alla fall. Få granar blir sextio meter höga. Då du tjurig dammsuger, tänk att granens barr skyddar oss mot bakterier fast kanske inte om de är torra. Och själva granskotten då som blir allt dyrare i saluhallarna? De ljusgröna där längst ut på kvisten kan man göra sirap, olja eller salva av. Och om man sköter sin julgran rätt, tittar till den varje dag, och viskar sina hemligheter mot stammen så kan den faktiskt börja skjuta skott inomhus framåt våren. Och vem vet, om den inte har något att berätta på sitt långsamma språk. De döda står inne i träden med blommors ögon och betraktar oss, som det står i en dikt av Elisabeth Rynell. Tänk om man blir en gran till slut. Katarina Wikars katarina.wikars@sverigesradio.se

Från oss alla, till er alla: en julskräckis. Creepypodden firar naturligtvis högtiden med fasansfulla berättelser, och i veckans avsnitt kommer en från författaren vi lärt oss älska: Mikael Strömberg. Strömberg har i berättelsen Knack målat upp ett barns minnen av julen som kom att förstöra alla kommande julaftnar. Historien läses av poddens egen favoritskräcktomte: Ludvig Josephson. God jul! Creepypodden är producerad av Ludvig Josephson, som också gjorde musiken i det här avsnittet. Vill du läsa fler creepypastor kan klicka dig runt bland våra tidigare avsnitt, eller gilla oss på Facebook där vi heter Creepypodden. Mejla oss gärna med tips på bra creepypastor eller med egna skrämmande upplevelser: creepypodden@sverigesradio.se.

Torsdagspanel och vi river av fyra brev tillsammans med Filippa från Ligga med P3!

Klotets gäster har med miljö- och klimatsmarta bidrag till julbordet. Dessutom knackar vi på hos några av årets miljöhjältar. I årets julprogram har Klotets gäster med sig tips på goda och naturvänliga rätter till julbordet. De avslöjar också vad de önskar sig i julklapp - önskningar som snudd på är omöjliga att gissa. Det är inte tre vise män som är inbjudna till studion, utan tre visa forskare: Elin Röös som är expert på mat och klimat, Mora Aronsson som kan det mesta om växternas ekologi och hydrologiprofessor Gia Destouni som har koll på hur klimatförändringarna påverkar det livsnödvändiga vattnet. I programmet uppmärksammas också några av de många människor runt om i Sverige som engagerar sig och arbetar för en bättre miljö. Klotets reporter Gustaf Klarin knackar på hos tre miljöhjältar som jobbar med allt från lokala miljön till det globala resandet. Vilka dessa miljöhjältar är avslöjas i programmet. Programledare är Niklas Zachrisson.   Medverkande: MORA ARONSSON, forskare i biologisk mångfald vid Artdatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet. GIA DESTOUNI, professor i hydrologi vid Stockholms universitet.  ELIN RÖÖS, forskare i hållbar matproduktion vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Det är lätt att gå i barndom kring jul. När familjen ska samlas och trivas ihop så kan det bli svårt att hålla problem med familjemedlemmar på avstånd. Syskon som har olika bra relation till sina föräldrar kan uppleva en konkurrens och gamla konflikter kan blomma upp på nytt.Hur gör man för att juletiden inte ska kännas så betungande? Måste man lösa alla familjekonflikter eller går det att umgås ändå - hur i så fall? Ska jag vara uppriktig så var det ångest jag kände. Det fanns ämnen som ingen fick prata om och det skulle tassas på tå. För några år sen tröttnade Gustaf på familjens ansträngda julfirande, han bestämde sig för att börja fira jul på egen hand. Men trots att det kändes nödvändigt var det ett skamfullt och svårt beslut att ta.Programmet är ett direktsänt telefonväkteri där vi ställer vi frågan till lyssnarna; Hur går dina tankar inför julhelgen, vad skaver i din familj?Slussen öppnar 10.00 och numret är 08 215 216.Gäster i Studion är Liria Ortiz, psykolog, Monica Ek, familjeterapeut samt Helena von Zweibergk, författare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Var kommer det lackar mot jul ifrån? Vi säger ju inte att det lackar mot påsk eller midsommar. Det undrar en lyssnare i Språkets julspecial. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVarför heter det att det "lackar" mot jul?"Snälla folket låtit maten rara, maten rara" sjunger man i Tomtarnas julnatt, men vad betyder meningen "maten rara"?Varför säger vi "skål!" och har det något mer ordet skalle att göra?Var kommer ordet glögg ifrån?Vem är Knut och vad har han med julen att göra, eller varför vill han inte ha med julen att göra?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Var kommer "det lackar mot jul" ifrån? Vi säger ju inte att det lackar mot påsk eller midsommar. Det undrar en lyssnare i Språkets julspecial. Veckans språkfrågorVarför heter det att det "lackar" mot jul?"Snälla folket låtit maten rara, maten rara" sjunger man i Tomtarnas julnatt, men vad betyder meningen "maten rara"?Varför säger vi "skål!" och har det något mer ordet skalle att göra?Var kommer ordet glögg ifrån?Vem är Knut och vad har han med julen att göra, eller varför vill han inte ha med julen att göra?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

En MNK Julspecial med juliga klipp från årens alla säsonger

Konstnären Lars Lerin berättar om hur han firar jul, förr och nu.

Skådespelaren och författaren Jonas Karlsson berättar för Marie Lundström om hur han ser på den kanske svåraste rollen av alla - rollen som Tomte.

Marie Lundström berättar om sin pappas ambitiösa julgransprojekt - för i Ståkkhålm finns inga riktiga granar..

Skådespelaren och författaren Jonas Karlsson läser ur sin bok "God Jul". Därefter här du Marie Lundströms Husband för dagen, pianisten Martin Hederos och sångerskan Sofia Karlsson i " Vinter i Gamla Stan".

Konstnären Lars Lerin berättar om sitt förhållande till dagens födelsedagsbarn, Jesus, och bjuder på en jullåtsälskling med James Brown.

Humorduon 100 kg vakuum stökar inför julen och vi får möta Snippi och Snippi, Småbarnen och Mammorna. Av och med Anna Westin och Elin Almén.

Det är dags att vaka in julafton med Magnus Uggla och Emma Wiklund. De sänder direkt från klockan 21 till midnatt. Det vi redan vet är att vi har en rimrpanel som står till lyssnarnas tjänst. Komikern och ex-polisen Hasse Brontén lovar rimma på gröt och söt. Tara Moshizi som är kulturjournalist och recensent på SVT:s Go Kväll har sagt att hon ska sprida julstämning inpå småtimmarna. Efter ett sent återbud drar Magnus Uggla in sin chef, Anders Backlund som rim-master. Ring in till vår växel om du vill ha rimhjälp 08 - 22 45 00 Magnus hade förmodligen varit utomlands om han inte jobbat ikväll. Men om Uggla inte kan komma till Thailand får vi ta Thailand till Uggla. Därför kryddar vi kvällen med lite traditionell helgmusik från landet.  Pol-Chaloempon Ngakhotchasan spelar instrumentet sa och Naruebet Kuiraphanao trakterar Thailändsk gitarr. I år är det rekordmånga som väljer att fira julen utomlands. Magnus frågar Katarina Ek-Nilsson om detta kan vara en ny jultradition. Dessutom svarar resejournalisten Kajsa Beausang vilket land som är framtidens "Thailand". Magnus gillar lugn och ro. Hur förklarar man för släkten på bästa sätt att man trivs bäst på egen hand? Stina Ståhl driver semesterakuten som är en het linje för dom som har helgkris. Hon vägleder oss.uggla@sverigesradio.se

För visst längtar man lite extra när man angripit julbordets skinkor och korvar efter nåt lite grönare? Mia Gahne hjälper oss att laga ett grönare julbord med enkla knep. Det svenska klassiska julbordet behöver kanske ingen närmare presentation, men vad äter man till jul i andra länder? Vår reporter tar med oss på en liten julbordsresa.

Dopp i grytan, tindrande barnaögon, hemlagade köttbullar, stoj och glam och Tomtens välfyllda julklappssäck.... varför är denna föreställning om julen så stark? Vad är det vi försöker åstadkomma genom att leva upp till idealbilden? Vem är det som upprätthåller traditionen? Och vem är det vi försöker tillfredsställa - barnen, grannarna eller detaljhandeln? Vi får besök av etnologen Jonas Engman, och författaren Martina Haag. Och så ska vi uppmärksamma den japanska sångerskan och superstjärnan Hatsune Miku, som hittat en jättepublik i hemlandet och toppat olika försäljningslistor. Det är bara en liten detalj - Hatsune Miku är ett hologram... Marita Lindqvist, journalist och expert på japansk populärkultur gästar studion och förklarar vad det hela handlar om. Och så redovisar vi förstås inskickade förslag till kommunslogans för Flen! Tack, kära lyssnare!

Vad är en barndomsskildring? Del 1.Juldagen, torsdagen den 25 december 11.03 & 20.03 & Annandagen, fredagen 26.12 23.30Författarna Beate Grimsrud och Jonas Hassen Khemiri läser och berättar. Redaktionen för Barnen önskar alla sina lyssnare en Riktigt God Jul och Gott Nytt År med att sända två uppskattade program om barndomskildringar igen. Vad passar väl bättre än att läsa en god bok under helgerna? Maarja Talgre från Kulturredaktionen och  Ylva Mårtens tittar på barndomen sådan den skildras i några moderna svenska barndomsskildringar. I det första programmet möter vi Beate Grimsrud född 1963, som i ”Jag smyger förbi med en yxa” skildrar flickan Lydias uppväxt på 70-talet i en barnrik och mycket originell familj. Jonas Hassen Khemiri, född 1978 berättar i både ”Ett öga rött” och ”Montecore” om pojkar med rötter i andra kulturer än det svenska folkhemmets. Och med sin raffinerade lek med språket visar han på ett annat Sverige än där Harry Martinssons sockenbarn levde. Hur använder dagens författare sin egen barndom i skönlitterär form? Och varför blir de flesta av oss så personligt berörda av just en barndomsskildring? Vad tycker du? Finns det någon barndomsskildring som betytt särskilt mycket för just dig. Ring, mejla eller skriv till oss! 08/784 16 84, barnen@sr.se eller Barnen, Sveriges Radio, 105 10. Programmet sändes första gången i april 2008. Då hörde många lyssnare av sig med sina tips på bästa barndomsskildring. Läs och Lyssna! Programledare Ylva Mårtens och Maarja Talgre