Kommunikationspodden

Blir du också svettig bara av tanken på att stå framför en kamera och leverera träffsäkra budskap eller intervjufrågor? Du är inte ensam. Men programledaren och tv-redaktören Susanne Delastacia kan det här med att leverera en trygghet till tittarna. I Kommunikationspodden delar hon med sig av sina främsta knep för att lyckas med presentationer framför kameran eller på scen. Med 30 års erfarenhet i mediebranschen har Susanne Delastacia utvecklat en djup förståelse för kommunikationens konst. Delastacia, som idag arbetar som programledare och tv-redaktör på Arbetsförmedlingen, har en bakgrund från kanaler som SVT, SR och TV4. Hon är övertygad om att framgångsrik kommunikation bygger på autenticitet. – Det handlar om att vara närvarande. Jag måste mena det jag säger, säger hon i podden. För den som känner nervositet inför att stå på scen eller framför kameran rekommenderar Delastacia den så kallade "superhjältepositionen" som ett knep för att stärka självkänslan inför att du går på en scen eller ställer dig framför en kamera. Hon har också egna knep för att undvika att nervositeten tar över. ​– Men det är naturligt med nervositet, även för de mest erfarna. Det viktiga är bara att inte låta den synas, säger hon.   Hur hon gör för att det inte ska synas att hon är nervös? Lyssna på hela poddsamtalet i Kommunikationspodden.

Gustav Sundh, känd som "Skolgårdsläraren" med över 44 000 följare på Facebook, har revolutionerat hur skolgårdar kan fungera genom enkla men effektiva kommunikationsmetoder. Den prisbelönte läraren arbetar enligt ett eget koncept som inkluderar tydlig visuell kommunikation, positiv förstärkning och att skapa strukturer som förutser mänskligt beteende. – Konflikterna bara försvann. Vi såg hur incidentrapporterna droppade med 80 procent bara efter fem månader, berättar Guastav Sundh om resultatet när han började bygga aktivitetsbaserade strukturer på skolgården. Sundhs metoder bygger på flera nyckelprinciper som har relevans långt utanför skolgården. Han arbetar med vad han kallar "medkultur" – att göra saker tillsammans med barnen istället för att bestämma över dem. Hans koncept inkluderar tydlig visuell kommunikation, positiv förstärkning och att skapa strukturer som förutser mänskligt beteende. Hans råd till kommunikatörer är glasklara: – Trovärdighet är nummer ett. Sen ska du skita i förnissan och allt fluff. Tänk bara: Vad gör ingen annan? Våga tänka helt annorlunda. Sundh, som beskriver sig själv som "en japansk raketforskare" som får arbeta autonomt, har byggt sin framgång på att identifiera vad som intresserar varje individ och skapa en bred palett av möjligheter. Hans arbetssätt har visat sig särskilt framgångsrikt för barn med olika diagnoser. – Konflikter uppstår när intressen krockar med omvärlden, förklarar han. Hitta vad de är intresserade av och bygg utifrån det. Det handlar om att skapa meningsfullhet. För alla som arbetar med kommunikation är Sundhs avslutande råd: – Du ska beröra. Oavsett om du jobbar med reklam, marknadsföring eller kommunikation – du måste hitta rätt frekvens för att nå fram till mottagaren. Lyssna på hela intervjun med Gustav Sundh i Kommunikationspodden

AI-verktyg blir allt viktigare för kommunikatörer. Magnus Gille, produktägare för AI Enablement på Scania och nyligen korad till Sveriges bästa AI-promptare, delar sina insikter om hur man kommunicerar effektivt med artificiell intelligens. – Att promptra AI handlar mycket om att vara konkret och koncis, utan att bli pladdrig, säger Gille. Gilles metod för effektiv promptning följer en strukturerad approach. Först tilldelar han AI en specifik roll, sedan ger han relevant kontext, och slutligen ber han AI att ställa följdfrågor om något är oklart. Detta liknar han vid ett målgruppsanpassat samtal. Gille betonar dock att AI aldrig helt ersätter mänsklig kommunikation – särskilt inte i känsliga situationer. – AI är ett verktyg bland många, precis som ordbehandlare eller PowerPoint. Ansvaret för att se till att kommunikationen är rätt ligger alltid hos människan. För kommunikatörer som undrar över sin framtid i en AI-driven värld, har Gille ett lugnande perspektiv: – Kommunikatörer kommer att fortsätta jobba med samma saker som tidigare, men med nya verktyg. Precis som ni anpassade er till mobiltelefoner, e-post och sociala medier, kommer ni att anpassa er till AI. Gilles råd till kommunikatörer är att fokusera på att använda AI för att eliminera tråkiga, repetitiva uppgifter så att mer tid kan ägnas åt kreativt och strategiskt arbete. Samtidigt uppmanar han till en bred samhällsdiskussion om vilka gränser vi som samhälle vill sätta för AI-användning. – Det är en fråga för oss alla att besvara tillsammans – vad vill vi använda AI till, och vad vill vi inte använda det till? Lyssna på hela avsnittet av Kommunikationspodden med Magnus Gille

Trendkunniga Nicklas Hermansson ser ett paradigmskifte i hur vi kommunicerar och konsumerar innehåll. Enligt honom går vi mot en framtid där digital teknologi integreras med våra kroppar och att sociala medier dör ut. Niklas Hermansson har under fem år byggt ett personligt varumärke genom sitt nyhetsbrev och föreläsningar om teknik, kommunikation och framtid. Efter en karriär som chef inom mediebranschen valde han en egen väg som har fokus på trendspaning. En av Hermanssons mest kontroversiella spaningar är att sociala medier nu dör. – De sociala medierna har ju aldrig varit sociala. De var asociala nästan från början. Algoritmerna har skruvats för hårt. Det blev hot och hat. Nu har vi delat upp oss, och de tappar relevans eftersom vi inte längre kan prata med de som tycker annorlunda, säger han. Den växande trenden att människor "detoxar" från sociala plattformar beror enligt Hermansson på hur de får oss att känna. – Det är som när du äter dålig mat. Du blir sugen på det, men känner dig dålig efteråt. Forskningen säger inte att hjärnan skadas av att konsumera snabba klipp av låg kvalitet, men vi upptäcker andra nackdelar – svårt att somna, depressioner, och att ingenting annat blir kul längre. Tankestyrd kommunikation Blickar vi framåt ser Hermansson en värld där AI utvecklas extremt snabbt. – Vi kommer att ha hjärnchip som gör att vi kan kommunicera genom tanken. Vi kommer att ha implantat i ögonen som visar digital information i vår verklighet. Det kommer inte finnas några skärmar kvar, utan vi styr allting med tanken.   Paradoxalt nog tror han att AI-utvecklingen faktiskt kommer att gynna mänsklig kreativitet. – Det är kreativiteten som kommer att skilja människor åt, inte förmågan att göra saker. AI ger oss tid som vi kan lägga på kreativitet. Det blir en kreativ revolution, inte för att AI gör det utan för att vi får tid att komma tillbaka till det mänskliga, avslutar han. Nicklas Hermansson har tidigare arbetat med digitalt berättande på Expressen, Aftonbladet, Bonnier News och Mittmedia. Lyssna på hela intervjun i dagens avsnitt av kommunikationspodden 

I en tid där kommunikatörer allt oftare hamnar i skottgluggen varnar DIK:s förbundsordförande Anna Troberg för konsekvenserna av att ifrågasätta yrkesgruppens berättigande. "Det här är ett sätt att underminera tilliten till samhället," säger hon i dagens avsnitt av Kommunikationspodden. Den återkommande debatten om huruvida det finns för många kommunikatörer inom offentlig sektor får kraftig kritik av Anna Troberg, förbundsordförande för DIK – facket för kultur, kommunikation och kreativ sektor. – Man förväntar sig mer kommunikation, den ska vara tillgänglig på flera olika sätt, dygnet runt och kanske på flera olika språk. Det finns många fler kommunikationskanaler. Då kan man inte förvänta sig att klara sig med samma mängd kommunikatörer som för 20 år sedan, säger Troberg. Lyssna på hela intervjun i dagens avsnitt. 

I en tid där psykisk ohälsa ökar och många unga växer upp med mer digital än mänsklig kontakt, arbetar Mary Juusela för att stärka människors sociala färdigheter. I senaste avsnittet av Kommunikationspodden berättar grundaren av Lika Olika om sin unika metod och vision för ett mer empatiskt samhälle. Mary Juusela minns tydligt känslan av utanförskap från sin egen uppväxt. Erfarenheter av mobbning och social exkludering formade henne tidigt – men istället för att låta det definiera hennes framtid, blev det drivkraften bakom företaget Lika Olika. – Min egen historia gav mig en djup förståelse för hur avgörande social tillhörighet är för vårt välmående, berättar Jusela i podcasten. Varje människa har en enorm påverkan på andra, men alltför få är medvetna om detta. Det som gör Juuselas metod unik är den praktiska erfarenhet som ligger till grund. Under tio år bodde hon med 700 olika familjer, en erfarenhet som gav henne en exceptionell inblick i olika sociala dynamiker och mänskliga beteendemönster. – Vi ser tydliga konsekvenser i form av ökande psykisk ohälsa, bristande empatisk förmåga och försämrad social kompetens, säger Jusela. Många vet inte längre hur man hanterar konflikter, läser av sociala signaler eller visar omsorg på ett genuint sätt. Hon säger att vikten av äkthet i kommunikationen har ökat. – Den största kommunikativa utmaningen idag är att våga vara sig själv, både i verkliga möten och på sociala medier. Perfektionism och rädsla för att visa sårbarhet skapar barriärer mellan människor, förklarar hon. Jusela menar att ärlighet skapar förtroende, något som är avgörande i hennes arbete med att få människor att reflektera över sina egna beteenden. – Folk känner om du är äkta eller spelar en roll. Att våga vara transparent och dela även mina egna tillkortakommanden gör att andra känner sig trygga att öppna upp, säger hon. Hela samtalet med Mary Juusela finns att lyssna på i det senaste avsnittet av Kommunikationspodden.

Stefan Molander är affärscoachen som tycker att relationer är det viktigaste av allt i livet och på jobbet. Han arbetar för affärsgemenskapen Circle Networks där han anser att kommunikation är det bästa verktyget för att skapa djupa och långvariga relationer.   I Kommunikationspodden berättar Stefan Molander om hur den som arbetar med kommunikation kan lära sig av hans metodik, som bland annat går ut på att skapa en verksamhet som håller över tid.   I kommunikationsbranschen är många frilansare eller anställda på korta kontrakt eller arbetar som konsulter. För de flesta tar det lång tid att bygga upp en verksamhet som håller över tid och som ger goda resultat tillbaka. För Stefan Molander är kommunikationen nyckeln för att lyckas attrahera och behålla nya och gamla kunder och uppdragsgivare.   – Nätverkande är konsten att vilja inspirera dig att vilja hjälpa mig och att det sker åt båda håll, säger han.   Han berättar om hur han genom gemensamma nämnare relaterar till varandra och att det är viktigt att vara genuin i sina värderingar – och sedan kommunicera dem. Lyssna på hela intervjun i veckans avsnitt av Kommunikationspodden 

Olle Lidbom är kommunikationschefen som också hinner med att vara författare, poddare, styrelseledamot och nyhetsbrevsproducent. I höstas släppte han boken Skolplattformen – en bok som har fått mycket uppmärksamhet.  I Kommunikationspodden dissekerar vi hur han gjorde för att skapa en bladvändare av ett till synes tråkigt material.   Boken Skolplattformen, som Olle Lidbom producerade under tre års tid under enstaka timmar efter jobbet och på helger, undersöker hur stora IT-företag har fått föräldrar till barn i Stockholmsregionen att vrida sig i plågor när de ska frånvaroanmäla sina barn. Det tyckte han var bra material för en bok.   I Kommunikationspodden berättar han om hur han gjorde när han skrev boken, vilka researchmetoder han använder och hur han valde att använda den fakta som han gjorde för att skapa en spännande bladvändare om ett till synes helt tråkigt som, enligt honom själv har varit helt underbevakat.   – Jag var väldigt metodisk i hur jag fick med alla byggstenar för en bra story i varje del av boken, säger han.   I Kommunikationspodden berättar han också om hur han orkar hålla igång så många projekt som möjligt samtidigt.   – Jag arbetar långsiktigt och har alltid varit otroligt intresserad av allt som har med media och teknik att göra, säger han.   Olle Lidbom är till vardags kommunikationschef på Norstedts, och driver Mediepodden tillsammans med Emanuel Karlsten samt hamnade som nummer tre på listan över Sveriges superkommunikatörer 2024. Lyssna på hela intervjun i veckans avsnitt av Kommunikationspodden

I denna säsongsavslutning bjuds det på flera nyheter från programledarna Max Landergård och Caroline Thunved. Caroline Thunved hoppar av som programledare efter två år i Kommunikationspodden och i det här avsnittet hör du vem som kommer ersätta platsen på det nya året.  Och apropå nya år: vi går igenom spaningarna för 2025 och vad som kan tänkas ligga i blickfånget.   

Hållbarhetsexperten Tove Ahlström har 20 års erfarenhet i frågan och går i veckans avsnitt igenom hur den nya hållbarhetslagstiftningen påverkar svenska bolag.   Tove Ahlström är hållbarhetsexpert och hjälper bolag med sitt CSRD-arbete. I dagens avsnitt gästar hon Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden. Hållbarhet EU-direktivet CSRD går in i årsredosivningslagen och har nu blivit lagstiftning. Lagstiftningen omfattar dock inte alla bolag, utan endast medelstora och större bolag. Samtidigt menar Tove Ahlström att många styrelser inte har den koll som krävs på hållbarhetsstyrning och hållbarhetsarbete. - CSRD utgår från hela värdekedjan, hela vägen från gruvbrytning till förädling och därefter till slutkonsument som köper bilen. Värdekedjan är väldigt lång och bolagens ansvar följer hela vägen, säger Tove Ahlström.

Jennie Sinclair, företagare, investerare och kommunikatör är veckans gäst i Kommunikationspodden, där vi går in på rapporter och slutsatser om kommunikatörers framtid. Jennie Sinclair besöker Max Landergård och Caroline Thunved i veckans avsnitt av kommun Enligt Jennie Sinclair kommer AI effektivisera 35% av kommunikatörers arbete. - Bolag kommer fortfarande vilja kommunicera. Antingen tar man bort folk eller så ser man till att utbilda sina medarbetare till att bli ännu bättre och då är frågan vilka future skills som behövs och där behövs kreativitet. Det är något som kommunikatörer står för väldigt väl, säger Jennie Sinclair.

Carl Fredrik Sammeli, grundaren av Prime och numera entreprenör och investerare, delar med sig av sin hemlighet bakom framgångarna och hur man skapar effektiva team bland medarbetare. Sedan 2012 lever Carl Fredrik Sammeli i Sydafrika med sin familj, men han har inte slagit av på takten. Från Kapstaden driver han bolag och är också rådgivare åt andra i hur man skapar framgång inom professional services. Han siktade också högt när han grundade kommunikationsbyrån Prime. - Vi var otroligt noggranna vilka vi valde ut vilka som skulle jobba här. Exempelvis att ”du förväntas jobba 60 till 80 timmar på den här firman om du ska bli partner”. Det är inga arbetsgivare som vågar säga så idag; att berätta vad som egentligen krävs. Vi skulle bli bäst i världen och det klarar man inte på 45 timmar, säger Carl Fredrik Sammeli. Caroline Thunved: - Jag älskar att du säger 45 timmar när det är 37,5 i Sverige. Carl Fredrik Sammeli - Ja, men då är det ju mellanmjölkverksamhet, och det är helt ok. Man får välja det helt själv, driv en mellanmjölksverksamhet, men det var inte det vi ville göra, säger Carl Fredrik Sammeli. Lyssna på hela avsnittet i Kommunikationspodden.

Många är vi som varit där, stått i kulisserna med handsvett inför ett framträdande. Hur gör man egentligen för att bli bra på scen? Det vet Anna-Lena Björklund mycket om.   Anna-Lena Björklund är veckans gäst i Kommunikationspodden där hon möter Max Landergård och Caroline Thunved. Som moderator och underhållare har hon kommit att bli expert på att framträda och också få andra att prestera bättre på scen. - Kommunikation för mig sker alltid på mottagarens villkor. För när jag jobbar så jobbar jag med slutmålet som start. Vad vill vi när vi går från den här konferensen, vad vill vi att publiken ska ha upplevt och vilka budskap ska de ha fått med sig härifrån? Såväl i vardagen som på arbetsplatsen är det viktigt att inte tro att människor kan läsa mellan raderna, säger Anna-Lena Björklund.

Om man tittar utifrån användning så är Facebook störst i Sverige, men det är samtidigt fler svenskar som besöker YouTube. Men vilka är de, vad tittar vi på och i vilka kanaler? Internetstatistik ligger i fokus i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.   Måns Jonasson, internetexpert vid stiftelsen Svenskarna och Internet är dagens gäst i Kommunikationspodden. - Vi beter oss väldigt olika på internet. Vi äldre använder till exempel YouTube som ett uppslagsverk, medan yngre följer kanaler på YouTube, influencers och blir serverade vad som laddats upp senast, säger Måns Jonasson.   Snart drar konferensen Internetdagarna igång, en konferens som är helt digital, och hur skapar man ett lyckat onlineevent?   Under avsnittet slår Måns Jonasson också hål på myten om att Facebook kan höra allt du säger, hör hur i veckans avsnitt.

Det kommunikativa ledarskapet är i fokus när Kommunikationspodden gästas av Palle Lundberg, VD för Sveriges kommuner och regioner. Efter 30 år som chef i kommuner har Palle Lundberg i sin roll som VD för Sveriges kommuner och regioner oupphörligt tankarna på hur hans ledarskap kan utvecklas. Och det började på fotbollsplanen. Hur det såg ut kan du höra i podden. Just nu är hans största fokus kompetensförsörjningen.   - Vi har ett enormt problem med kompetensförsörjningen Sveriges befolkning minskar just nu. Det dör fler än det föds. Kvinnor har aldrig fött så få barn sedan 1700-talet som de gör nu. Vi har stängt gränserna och tar inte emot någon invandring och vi förändras demografiskt. De yngsta blir färre och det kommer inte finnas tillräckligt mycket med människor till välfärden och då måste vi hitta lösningar på detta, säger Palle Lundberg. Vilket slags ledarskap är viktigt när man är VD för SKR? - Jag måste vara genuint intresserad av deras frågor. Jag kan inte sitta på huvudkontoret och låtsas vara intresserad utan jag måste vara ute mycket hos medlemmar och lyssna in hur vi kan jobba tillsammans. Och det är vad ledarskap handlar om, att vara genuint intresserad av det kunderna är intresserade av.

Veronica Foberg Gustafsson, kommunikationsdirektör vid Beijer Bygg, är veckans gäst i Kommunikationspodden, där hon gästar Max Landergård och Caroline Thunved i studion. Beijer har historiskt gjort många aktiviteter för sina kunder, under parollen ”vi bygger de som bygger” och satsar nu på att hjälpa branschen med kompetensförsörjning. - Många har kommit till Sverige från andra länder och jobbat här. Nu när Ukraina ska byggas upp och med den svaga kronan så är det färre som kommer hit. Därför måste vi ha fler inhemska byggnadsarbetare här i Sverige. Därför måste vi locka fler till branschen, säger hon. Lyssna på hela avsnittet i Kommunikationspodden.

Claes Bertilsson, presschef vid Sveriges Radio, gästar Kommunikationspodden för att svara på frågan om journalister är lika bra på att svara på frågor som de är att ställa dem. I dagens avsnitt gästar Claes Bertilsson Kommunikationspodden med Max Landergård och Caroline Thunved. På frågan om det inte är frustrerande att folk säger saker i intervjuer som han inte håller med om svarar Claes Bertilsson såhär. - En presschefs roll ska vara rådgivande. Det är inte jag som styr vad som sägs. Jag kan tycka att en person tar fel beslut, men måste utgå från det beslut som är taget. Det finns en bild av att pressisar bestämmer vad som ska sägas, och vi är absolut delaktiga men mer av rådgivare, säger han. I samma avsnitt diskuteras också frågan om journalister och kommunikatörer är kollegor eller antagonister. Lyssna där du hör dina poddar.

Debatten om antalet kommunikatörer är både högljudd och högaktuell med regeringens ambition att effektivisera offentlig sektor. Finns det för många kommunikatörer? Vad får professionell kommunikation kosta – och vad kostar det samhället att inte kommunicera? Max Landergård, moderator, Storstad AB Jesper Falkheimer, fil. dr och professor i strategisk kommunikation, Lunds universitet Robin Tuorda, co-founder och head of Sales, rek.ai Caroline Thunved, vd och generalsekreterare, Sveriges Kommunikatörer Thomas Hansen, kommunikationsdirektör, Umeå kommun Erik Bengtzboe, chefsekonom, Skattebetalarna

Är kommunikatörer hårdnackade gatekeepers som kontrollerar informationsflödet? Är journalister klickskapande junkies som jagar sensationella nyheter? I seminariet undersöker vi om kommunikatörer och journalister är antagonister eller har ett delat demokratiskt ansvar. Maria Marteleur, moderator, Storstad AB Mårten Lyth, kommunikationsdirektör på Spendrups, ordförande för Sveriges Kommunikatörer Claes Bertilson, presschef, Sveriges Radio Torbjörn Sjöström, vd, Novus Gunilla Hjalmarson, head of external communications, SSAB Alicia Price, reporter, Resumé

AI-revolutionen förändrar vårt sätt att kommunicera och har en enorm påverkan på vårt dagliga liv. Denna teknologiska utveckling medför både möjligheter och utmaningar. Hur påverkar det vår vardag? Kan AI urholka vår demokrati genom att manipulera information och påverka åsiktsbildning? Medverkande: Maria Marteleur, Moderator, Storstad AB Louise Barnekow, vd, Mynewsdesk Karin Zingmark, författare, rådgivare och talare samt tidigare chef för Microsoft Sverige Olle Zachrison, chef AI och nyhetsstrategi, Sveriges Radio Carl Heath, senior forskare och fokusledare för området digital resiliens, RISE Hanna Öster, kommunikations- och marknadschef, Sveriges Kommunikatörer

Camilla Buzaglo, kommunikationsdirektör PEAB, är dagens gäst i Kommunikationspodden. Hon besöker Max Landergård och Caroline Thunved i studion för att berätta om en satsning som lockade över tvåtusen kvinnor att söka till byggbranschen. 2024 vann PEAB Stora kommunikationspriset i kategorin Bästa påverkanskampanj. - Utmaningen är att hela vår bransch är att få kvinnor till branschen. Det är svårt att få tag i arbetskraft och vi är väldigt mansdominerade. Så hur ser vi till att hela branschen vill komma och jobba i byggbranschen? Det är tre faktorer, tjejer kan inte så mycket om det, man tror att det är ett begränsat val och sedan är det normerna i samhället som skapar detta, säger Camila Buzaglo. Hur Camila Buzaglo och hennes kollegor gick till väga kan du göra i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

Anna Siverstig, kommunikationsdirektör för Försvarsmakten är veckans gäst i Kommunikationspodden. Hon började utbilda sig i meteorolog men är nu högsta kommunikativa chef för ett av Sveriges mest kända varumärken. Anna Siverstig möter Caroline Thunved i Kommunikationspodden för att diskutera bland annat varför de nu är officerare och inte kommunikatörer som när titeln kommunikationsdirektör för Försvarsmakten. - Sen några år tillbaka har Försvarsmakten valt att det är en officer som ska vara kommunikationsdirektör. Jag är inte kommunikatrionsutbildad på något sätt och fördelen med det är att jag kan Försvarsmakten. Jag har nätverket, hur drar man ärenden och så vidare. Sen har jag min kommunikationsavdelning med massa kompetenta människor som är utbildade i detta. Det är så jag tar mig an uppdraget, jag ska göra allt jag kan för att vara en bra chef och stötta mina medarbetare i att göra det som de är proffs på, säger Anna Siverstig. Anna Siverstig berättar också att allt kommunicerar. - Det som egentligen är allt från att vår Överbefälhavare har gått i Pridetåget till var vi åker med våra fartyg och flygplan, på vilket sätt och tillsammans med vem. Så sammanfattningen av FMs kommunikation är helheten och det är ett stort arbete vi håller på med hela tiden, säger hon. Lyssna på hela intervjun i Kommunikationspodden.

Anna Almberg och Andris Zvejnieks har satt ihop en kurs om lägereldsmöten. I veckans avsnitt besöker de Kommunikationspodden för att förklara mer om vad det innebär. Anna Almberg och Andris Zvejnieks besöker Max Landergård och Caroline Thunved i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. Tillsammans har Anna och Andris utvecklat en kurs som sätter ljuset på lägereldsmöten och på vilket sätt detta format kan vara överlägset andra sätt att möta varandra på arbetsplatsen. Bland annat när det kommer till förändringsledning. - En grundprogrammering vi har är att undvika fara, den är starkare än belöningssystemet. Det är precis där det hela börjar och där måste vi som kommunikatörer tänka i förändring, att så fort någon säger ”nu ska vi göra på ett nytt sätt” så kan det skapa rädsla och oro direkt hos människor, säger Andris Zvejnieks, till vardags kommunikationskonsult på Stratvise. Även feedback kan behöva anpassningar i mötesstruktur för att bli framgångsrikt. - För att man ska lyckas med feedback är lägerelden superviktig, för den ger oss möjlighet att se varandra bortom vad vi presterar. Då finns det en grundtrygghet, att vi har en kontakt. För den som försvarar sig mest, är den som behöver mest erkännande för att den existerar. Det är den otryggaste som gör så. Arbetslivet behöver mer personlig kontakt, säger Anna Almberg.

Frida Skog, organisationspsykolog vid Sandahl Partners är gäst i veckans avsnitt i Kommunikationspodden och hon har både teorier och praktiska knep för hur du ska kunna bli en bättre chef. Studion fylls av fyrfältare när Frida Skog besöker Max Landergård och Caroline Thunved i studion. Bland annat tar hon upp vad som också lyfts i en artikel av Harvard Business Review (länk nedan) om hur chefer ska göra arbetsplatsen attraktiv för medarbetare och hur man ska bidra till att hålla kvar medarbetare. - Vänlighet seglar upp på mätningar över eftertraktade drag hos chefer. Så var det inte för 20 år sedan, då var det viktigaste med utåtrikting och målmedvetenhet. Vänlighet förutspådde förr inte framgång i ledarrollen. Det är fortfarande utåtriktning och målmedvetenhet som är viktigast hos chefer men vänlighet seglar upp i mätningar, säger Frida Skog. Lyssna på hela intervjun i Kommunikationspodden.   Rethink your value proposition, HBR: https://hbr.org/2023/01/rethink-your-employee-value-proposition

Från soluppgång till solnedgång, så heter Adidas kampanj som i onsdags vann Stora kommunikationspriset i kategorin Bästa externa kommunikation. I dagens avsnitt berättar Redwaan Hossain, brand communications manager för Adidas i Norden, om kampanjen som ledde till seger. - Det är en lokal kampanj. PÅ Adidas jobbar man ofta med globala koncept när man ska släppa skor eller liknande. Då får man budget för lokala kampanjer. Men Adidas har aldrig satsat på en kampanj riktad mot muslimer under fastan. Vi ville komma med en lösning, och det som är unikt med kampanjen är…, inleder Redwaan Hossain. Vill du höra hela berättelsen - lyssna på Kommunikationspodden.

Sedan millennieskiftet har Sveriges befolkning förändrats i grunden. IKEA är mitt uppe i en studie där de besöker människor med ursprung utanför Sverige för att se hur det nya folkhemmet ser ut. Linda Vikström Nielsen är kommunikationschef för IKEA i Sverige och idag besöker hon Kommunikationspodden för att prata om projektet. - De många människorna i Sverige har förändrats väldigt mycket de senaste åren och vi kände att vi har inte riktigt koll. För att förstå livet hemma har vi besökt olika hem under 50 år och ställt frågor. Som vad har ni för drömmar med ert hem, vad bråkar ni om, vad behöver ni i tvättstugan och så vidare. Därför jobbar vi utifrån ”de många folkhemmen” där vi är ute i Sverige och möter människor som inte har någon stark relation till IKEA eller som kanske inte ens känner till IKEA, säger Linda Vikström Nielsen. Lyssna på hela berättelsen, och om hur det var när Linda träffade Ingvar Kamprad för första gången.

Silvia Kakembo är dagens gäst i Kommunikationspodden som handlar om opinionsbildning. Som nyutkommen författare till boken ”Mellan drömmen och slitet”, gästar Silvia Kakembo Max Landergård och Caroline Thunved i studion för att prata om att du inte alltid behöver en massa pengar för att bidra till påverkan. - När man ska försöka rada upp metoder för opinionsbildning och påverkan kan det bli tråkigt. Vi som är kommunikatörer vet att man måste addera sin egna personliga touch på sakerna. Men om vi pratar om opinion så är det ganska basic. Till exempel att ta fram data, kontakta journalister, skriva debattartiklar, skapa en manifestation. Så det är ingen rocket science utan det handlar om hur du kommer fram till vad du vill göra och vad du tar fram, säger hon.   Lyssna på hela avsnittet och få dina tips om hur du kommer vidare, i Kommunikationspodden

Vågar du prata om döden? I samband med Covid ändrades samtalet och tog en annan form, menar Conny Solberg från Fonus. I veckans avsnitt av Kommunikationspodden pratar vi om det som inte borde vara lika svårt att närma sig. Conny Solberg, presstalesperson för Fonus är dagens gäst i Kommunikationspodden och besöker Max Landergård och Caroline Thunved i studion. - Om vi går tillbaka i tiden två, tre år så öppnade pandemin upp möjligheten att prata om döden. Sen var det såklart inget positivt med pandemin, men sättet vi pratade om döden öppnade upp, säger Conny Solberg. - Jag har alltid varit fascinerad över psykologin som ligger i samråd med döden. Döden har jag aldrig varit rädd för och det har varit väldigt fint, för det har varit så mycket känslor där. Så att ta steget och börja jobba med begravning kändes rätt. Och väljer man det här yrket så är det något man dras till, någonstans har man en känsla av att man kan göra skillnad, säger han.

Andrea Lewis Åkerman, kommunikationschef på Google, är dagens gäst i Kommunikationspodden. Med Max Landergård pratar hon om vilka lösningar som finns inom AI just nu, och pratar också om vad framtiden kommer innebära med kommunikatörens relation till AI.   Det blir både konkreta och abstrakta samtal om AI när Andrea Lewis Åkerman besöker veckans avsnitt av Kommunikationspodden. Bland annat glider samtalet in på den etiska aspekten av framtagandet av AI. - Vi måste jobba tillsammans och när jag säger det innebär det inte bara att du anställer rätt funktioner till bolaget, utan att du också samarbetar med akademi och politik, säger Andrea Lewis.   Saknas det lagstiftning idag, tycker du, för att reglera AI? - AI är för viktigt för att inte reglera. Det är mycket lagstiftning på gång, inte minst inom EU med AI Act. Där behöver man ta vara på möjligheterna men också säkerställa att AI används ansvarsfullt, säger hon.

Föreställ dig en solgul äng, eller en sjö i en skog. Det kan vara en plats att börja på när du förbereder dig inför ett mingel. I sin bok ”Bli ett socialt geni” skriver Isabella Alveborg om presentationsteknik, retorik och mingel.   Isabella Alveborg besöker Caroline Thunved och Max Landergård i Kommunikationspodden för att ge sina tips om hur man kan bli lite vassare i sociala sammanhang. - Det viktigaste är att få personer att känna sig grundad. Man kan göra en mindfulnessövning som att ”gå till vattenhålet”. Innan man går ut på scenen eller in på minglet så kan man gå till en toalett eller hörnet av ett kapprum. Blunda, andas och visualisera en trygg plats. Så försöker man tänka på vad man hör och ser i sitt vattenhål, i mitt fall en skogsdunge. Ska man mingla så tänker jag i förväg vilka två eller tre saker jag ska prata om inte mer. Eller om man på scenen ska dra en rapport så sätter man målet, kliver ur sitt vattenhål och sedan in i situationen, säger Isabella Alveborg. Lyssna på hela intervjun i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

Finns det något svenskar har mycket åsikter om, efter väder, så är det trafik. Anna Lihr har varit kommunikationsdirektör i tio år vid Trafikverket och i säsongspremiären av Kommunikationspodden träffar hon Max och Caroline i studion. Statskontoret gjorde 2023 en utredning som bland annat kollade på kommunikationsarbetet hos myndigheter följer försiktighetsprincipen och matchar statlig värdegrund och satte ljus på begreppet ”beteendepåverkande kommunikation” - Hur ska vi på Trafikverket tänka kring det. Låt säga att vi behöver kommunicera följande: ”om du ska ta dig från punkt A till C, så kan du inte åka via B för där pågår ett arbete”. Är det beteendepåverkande, eller är det bara information? Det är beteendepåverkan, men det är samtidigt information från en operativ myndighet som informerar folk om hur de lättast kan ta sig fram. Jag tror man ska passa sig för hårklyveri och se det mer som breda penseldrag. För vi som myndighet måste också ta oss igenom bruset och våga kommunicera modigt för att komma igenom bruset, och samtidigt mappas mot försiktighetsprincipen, säger Anna Lihr.

Framtiden står i fokus när Nicklas Hermansson gästar Max och Caroline i säsongsavslutningen av Kommunikationspodden. Det här är åtta trender du inte vill missa.  Nicklas Hermansson har valt att fokusera på framtiden. Efter 20 år i mediebranschen har han jobbat mycket med utveckling av format och jobbar idag med ett eget nyhetsbrev med sextusen prenumeranter. Han är återkommande inbjuden framtidsspanare i SVT och vill gärna hålla koll på sin egen livscykel. Därför har han en klocka som ständigt räknar ner mot den sista dagen. - Innan klockan hade jag en grej på kylskåpet, där jag prickade i hur många veckor jag har kvar att leva men nu har jag hittat klockan från en belgare som kan genom mina uppgifter kan se klockan, som gör mig mer modig. Min brorsa skulle egentligen få den men jag fick tillbaka den direkt. I Kommunikationspodden är Nicklas Hermansson inbjuden för att dela med sig av åtta framtidsspaningar som är värt för en kommunikatör att hålla koll på inför 2024. Lyssna på hela avsnittet nu!

Calle Swanson, kommunikationschef för Visita är veckans gäst i Kommunikationspodden, och mötte Caroline Thunved och Max Landergård i studion för att prata om upplevelseindustrin och restaurangbranschens nuläge, framtid och vilken roll kommunikation spelar för framgång. Det kommer då och då rubriker om ”nu rusar konkurserna” men det man mest märker på det är alla de som gör vad de kan för att undvika konkurser. Jag tycker man ofta ser att man drar ner rätter på menyn eller har stängt någon dag i veckan och det är nog mer det läget vi är i nu men det råder fortfarande en stor osäkerhet såklart i branschen, säger Calle Swanson. Och vad var det Calle menade var den största utmaningen, som rubriken antydde? Lyssna på hela intervjun i Kommunikationspodden så får du reda på det.

Marianne van Rooijen är sjukhusdirektör för Akademiska sjukhuset i Uppsala, läkare och prisvinnare av Stora kommunikatörspriset i kategorin för bästa kommunikativa ledare. Idag gästar hon Kommunikationspodden för att berätta mer om sitt ledarskap.   Marianne van Rooijen besöker Max Landergård och Caroline Thunved för att berätta om sitt ledarskap i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. - Jag är kommunikativ som person. Jag pratar ganska mycket, jag lyssnar också ganska mycket. Jag tycker om att ha en dialog och det är nog hela basen. Ledarskap är kommunikation och kommunikation är ledarskap. Hur får man med sig människor, då måste man lyssna och prata och lyssna igen. Sen försöker jag också jobba med tydliga mål och kommunicera dem hela tiden.

Ledarna släppte 2020 rapporten ”I förändringens riktning”, där tittade de närmre på chefers kompetensbehov. Endast 15% instämde i att de kommer behöva vidareutbilda sig under de närmsta tre åren. Carolina Engström Lökken är VD för rekryteringsbyrån WES är inbjuden till veckans avsnitt av Kommunikationspodden för att prata om hur vi ska se på lärande.   Man måste dels omvärdera vad kompetensutveckling är. Vi lever i en omtumlande tid, geopolitiskt, värderingsmässigt… Det vi ser nu är att det ledarskap som kommer behövas framåt är inte bara de som vi haft de senaste åren. Vi måste jobba på vårt eget lärande och vår egen nyfikenhet. Men det är ju också något som vi tänker på när vi rekryterar. Vad är det för kompetenser och personligheter som vi ska leta efter? Det är ett mindset som människor och ledare måste ha för att vi ska klara omställningen. Där behöver ledare vara medveten och jobba med det. Man brukar ju säga att 40% av alla kompetenser kommer bytas ut de närmaste åren och det går ju inte ens att ta in vad det kommer betyda för en. Det går inte ens att ta in vad det betyder. Jag kommer bli helt inaktuell de kommande åren om jag inte lär mig nu. Men jag kan inte gå på kurser hela tiden, så hur ska man få till ett lärande. Och då tänker jag att allt börjar med…, inleder Carolina Engström Lökken. Hela svaret får du höra i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

Barakat Ghebrehawariat är föreläsare och nyutkommen författare till boken ”Får man säga svart?: från teoretisk ångest till terminologisk trygghet”. Idag besöker han Kommunikationspodden för att diskutera vad man får och bör säga, och i vilken situation vissa ord passar bäst.    Barakat Ghebrehawariat besöker Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden för att diskutera sin senaste bok ”Får man säga svart?” och hur mångfald är ett ord som används fel i många sammanhang. Barakat Ghebrehawariat besöker Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden för att diskutera sin senaste bok ”Får man säga svart?” och hur mångfald är ett ord som används fel i många sammanhang.  Man behöver säga svart ibland. Om du går hem till din familj och förskräckt berättar att vi är en helvit organisation och vi har inte en enda svart person, och då ska du göra det eftersom du vill vidarebefordra en berättelse om att det förekommer diskriminering på arbetsplatsen. Men om du kommer hem och säger ”Jag såg en svart person”, så borde din normkritiska radar tjuta högt. Det finns stunder vi underbetalar hudfärg, och det finns stunder då vi överbetonar hudfärg, säger Barakat Ghebrehawariat i Kommunikationspodden.    Lyssna på hela avsnittet här.

Det tillitsfulla ledarskapet   Johanna Faijersson, kommunikationschef vid Polisförbundet, gästar Max Landergård och Caroline Thunved för att djupdyka i det tillitsfulla ledarskapet. Tillit används på många ställen av flera chefer - men vad innebär det egentligen?   Johanna Faijersson, tidigare vid Cancerfonden och senast som konsult vid Reform Society, tillträdde tidigare i år som kommunikationschef vid Polisförbundet. I veckans avsnitt av Kommunikationspodden diskuteras det tillitsfulla ledarskapet.   ”Som chef måste man visa vem man är som individ, även om man har en professionell och en privat del. Gruppen måste ändå förstå en lite, vad är viktigt för mig… det är en parameter. Jag har alltid velat förstå vem min chef är. Och då har man också möjlighet att vara sårbar och visa hur man tänker. Där finns fler chanser att bygga tillit. Det kan låta som att tillit är gulligt och snällt men det ryms många svåra delar i det, att ge feedback och ta tag i saker, våga blotta dem och arbeta med dem. Det är sådant vi oftast annars tycker är instinktivt jobbigt”, säger Johanna Faijersson. 

Charlie Stjernberg med ett långt förflutet på Prime och nu på den egna byrån Doyen är en av Sveriges främste krishanterare. Idag gästar han Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden för att dela med sig av sina insikter om vad som krävs för att en organisation ska vara rustad. - Jag är personligen inte förtjust i riskinventering som verktyg, för vi tenderar att titta på det senaste som hände konkurrenterna. Titta på 9/11, då blev det förbjudet med knivar, sen kom skobombaren och då tittade man på skor. Om man inte är riktigt kreativ tenderar man att bara titta på tidigare kriser. Och det enda jag kan säga är att kriser uppstår där ingen ens haft en susning om att det hade kunnat ske. Vi talar då istället hellre om sårbarhetsanalys. Till exempel om en organisation har en HR-avdelning som inte kunnat hantera MeToo, eller inom compliance - ”vi vet att alla regler inte efterlevs”. Då får vi ett 360-perspektiv på vad som kan drabba en organisation. Men sen måste man ha den där rävfarmen bakom örat för det dyker ofta upp på så konstiga ställen, säger Charlie Stjernberg. Lyssna på hela avsnittet här.

MSB:s kommunikationsdirektör och tidigare SVT-korrespondenten Morgan Olofsson gästar Kommunikationspodden för att berätta om hur myndigheten ska förmå hela Sverige att förstå mer om sin roll i totalförsvaret. Morgan Olofsson, kommunikationsdirektör vid MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, besökte Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden för att prata om hur MSB arbetar med att kommunicera totalförsvaret. ”Kommunikation är ett verktyg för demokrati. Det handlar om att göra saker gemensamt. I diktaturen behöver du inte ha något gemensamt. Det räcker med att Hitler, Putin, Stalin bestämmer. Det är någon som pekar på massan och säger att det här ska ni göra. Och det görs möjligen sen gemensamt men för att göra gemensamt handlar det om hela processen, och då blir kommunikationen både ett medel och ett ändamål. Putins motsvarighet till kommunikation är propaganda”, säger Morgan Olofsson. Lyssna till hela intervjun i Kommunikationspodden.

All of us ska jobba för att öka representationen av rasifierade inom kommunikation och göra branschen mer jämlik. Grundarna Nicole Kavander, Roshanak Fatahian gästade Kommunikationspodden. Under en inspelning i Visby besökte Nicole Kavander, Roshanak Fatahian Kommunikationspodden med Max Landergård och Caroline Thunved. Inspelningen gjordes i samband med Almedalsveckan.  ”Branschen är alldeles för homogen. Vi har vårt sätt att se på världen och med det kommer bias. Om vi bara har en homogen verkligen så blir det bara en verklighet och stereotyper som kommer. En tydlig stereotyp som vi kan se är i vilka sammanhang hur vissa människor får ses i olika sammanhang, som hur skildras en rasifierad? Om vi fortsätter mata in ett negativt budskap så spär vi på fördomar och känslor som vi kopplar till individer”, säger Nicole Kavander.  Lyssna på hela avsnittet här.

I osäkra tider ställs allt högre krav på kommunikatören, något vi sett under pandemin, i hackerattacker och desinformationskampanjer. Kartan ritas snabbt om i vår omvärld och idag kommer en ny roll behöva läggas till för alla kommunikatörer. Hur säkerställer vi kommunikatörens roll i tider av kris, och i totalförsvaret? Hur kan kommunikationsavdelningar rusta sig och ta ansvar? I panelen ingick Kristin Ek, som arbetar som kommunikatör vid den nyinrättade myndigheten för psykologiskt försvar, Linda Corswall, kommunikationsdirektör vid Socialstyrelsen, Svante Werger, särskild rådgivare vid MSB och Caroline Thunved, generalsekreterare och VD för Sveriges Kommunikatörer. Seminariet spelades in under Almedalsveckan 2023

Almedalsspecial: AI har tagit världen med storm. Kommunikatörer vittnar om allt högre arbetsbelastning och resursbrist, samtidigt ser vi hur AI kan lösa många av de enkla arbetsuppgifter som tar mycket tid. Men hur säkerställer kommunikationsbranschen att AI blir en tillgång för kommunikatören, och inte ett hot? Seminariet är inspelat under Almedalsveckan 2023. Gäster är:  Karin Engström, kommunikationschef på AI Sweden Janne Elvelid, ansvarig för samhällsfrågor på META Andrea Louis Åkerman, ansvarig för kommunikation och public affairs på Google Louise Barnekow, VD MyNewsdesk Mårten Lyth, Kommunikationsdirekör Spendrups och ordförande för Sveriges kommunikatörer

Vilka är det som är ute efter att utöva desinformationskampanjer mot Sverige, vilka är deras mål och hur ska kommunikatörer bete sig? Magnus Hjort, (vik.) Generaldirektör för Myndigheten för Psykologiskt Försvar, gästar idag Kommunikaitonspodden.  "Det finns olika typer av skäl att man är med i en flock. Om man är bytesdjur så kan man välja flocken för att välja att undvika att bli fångad i massan. Rovdjur kan välja att samarbeta för att nå sina mål. Samma sak gäller sekter, att man inte mår bra och sällar sig till en gruppering som inte är bra men det blir ett slags kognitiv dissonans av det", säger Magnus Hjort när han gästar Max Landergård och Caroline Thunved i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. Lyssna på hela avsnittet här.   

Kinaägande, kongressförhör och rykten om desinformation. Det har stormat över världen runt appen som har nära en miljard följare. Parisa Khosravi, TikToks kommunikationschef i Norden, är veckans gäst i Kommunikationspodden.  TikToks VD Shou Chew blev kallad till amerikanska kongressen tidigare i år för att bli utfrågad om TikTok. Flera länders regeringar har gått ut och förbjudit ministrar och statsanställda att använda appen. Samtidigt har TikTok fler följare är katolska kyrkan och har på bara fyra år kommit att bli en stark konkurrent till andra plattformar som Facebook, Snapchat och Instagram.  I veckans avsnitt är Parisa Khosravi, TikToks kommunikationschef i Norden besökare i studion och besöker programledarna Max Landergård och Caroline Thunved.  Lyssna på hela avsnittet här. 

Det handlar om place branding i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. Han representerar en kommun som är nominerad till årets stad - trots det ser kommunikationsdirektör Thomas Hansen att många har en förvrängd bild av Umeå och Norrland generellt.   Thomas Hansen, kommunikationsdirektör vid Umeå kommun gästar Max Landergård och Caroline Thunved i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. Han har mycket att vara stolt över. Dagens Samhälle har utsett Umeå kommun till att vara en av de nominerade i tävlingen Årets superkommun. Samtidigt tycker Thomas Hansen att det finns mycket jobb att göra. Jag tror att vi varit lite lata. Umeå har fått universitetet, Skellefteå var tilltänkta med tackade nej. Men nu när det händer saker på olika platser så måste vi tänka på vad som är unikt med oss och prata om mervärdet att stanna kvar, eller komma tillbaka. Där måste vi knyta oss närmre universitetet. Hos oss ligger universitetet nära stan men det ligger samtidigt lite avsides så studenterna hänger mer med varandra. Många är från södra Sverige och de återvänder om de inte träffar en partner kanske, säger Thomas. Jag har kollegor som skickar julkort till alumner och det är smart, för vid årsskiftet eller sommaren kan det finnas fönster där man strategiskt kan vara mer närvarande och då får vi vara uppmärksamma på vilken målgrupp vi ska välja, säger Thomas Hansen.   Lyssna på hela samtalet i Kommunikationspodden.

Mathias Wellström, grundare av talangbyrån Trib, är veckans gäst i Kommunikationspodden. Han träffar Max Landergård och Caroline Thunved i studion för att prata om varför många inte anses vara lika heta efter 40 och hur man ska stå ut för att få ett bra jobb. Åldersdiskriminering på arbetsmarknaden var ett ämne som kom upp när Mathias Wellström besökte Kommunikationspodden.  "Jag upplever att ålderismen är ett jätteproblem. Jag vet inte hur det är i andra branscher men inom kommunikation så tycker jag det är ett problem att man i alldeles för tidig ålder anses vara obsolet. Jag kan tycka att, om man åker ner till Spanien och hänger där så är de små barnen, vuxna och föräldrar… på restaurang så ser man att de har en annan relation till olika generationer, de förstår varandra bättre och kan se värdet av olika erfarenhet", säger Mathias Wellström. Efter så många år i branschen har Mathias bra koll på hur man ska agera när man söker nytt jobb.  "I mitt yrke handlar det om att förstå uppdragsgivarens nuläge och ambitioner, hur teamet ser och hur man vill fylla teamet. Sen handlar det att hitta rätt talang för den rollen eller den uppgiften. Det handlar mycket om att dels kunna titta på ett CV och på något sätt se att ”det här skulle kunna vara någonting” men sen att addera på känsla, upplevelse efter flera samtal med den personen det är viktigt", säger Mathias Wellström. Lyssna på hela avsnittet i veckans upplaga av Kommunikationspodden

Linda Corswall, kommunikationsdirektör för Socialstyrelsen inledde sin resa som kommunikatör innan hon steg i graderna och idag är hon högst ansvarig för sextio medarbetare på myndigheten. Hur enkelt är det att gå från att vara kreativ idéspruta till att sitta i ledningsgrupp och ta handen från det operativa arbetet?   I veckans avsnitt av Kommunikationspodden besöker Linda Corswall Max Landergård och Caroline Thunved i studion, och hon reflekterar över hur hennes roll utvecklats. ”I Upplands Väsby landade jag i att vara chef och ledare är väldigt roligt, då får man jobba med mer än kommunikation. Ledarskapet och jag brinner för att skapa team och boosta människors kompetenser och bygga ihop människor. De sociala frågorna ligger mig också varmare om hjärtat, så socialstyrelsen kändes rätt. Det kan fortfarande finnas en sorg när medarbetare kommer på en idé som de sedan får göra ut och jag inte får delta operativt, men jag blev bra skolad i Upplands Väsby där laget går före. Jag som är gammal mittfältare älskar laget. Jag vill känna det i min grupp och då får jag kliva tillbaka. Men jag tror att när jag klev över till chefsroll när jag jobbade i kommun så blev vi som ett slags inhousebyrå och då kunde jag vara operativ i ledarskapet. Det var en bra känsla att jag fick det att fungera”, säger Linda Corswall.   Lyssna på hela avsnittet

Torkild Sköld är officerare som sadlade om och idag är han flitigt anlitad föreläsare som fokuserar på att få oss upptäcka vårt egenvärde. Idag är han veckans gäst i Kommunikationspodden. Torkild Sköld besöker Max Landergård och Caroline Thunved i veckans avsnitt av Kommunikationspodden och han försöker förstå varför vi har så svårt att prata om vilka vi faktiskt är.  - Jag jobbade ett kort tag med rekrytering, och när jag bad klienterna att kort berätta vilka de var - så berättade dem vad de har gjort. För vi är så prestationsinriktade så vi kan inte ens säga vill oss själva vem vi är. Det intressanta jag märkte då var att mina kollegor som också jobbade som rekryterare, hade inte heller lärt sig skilja på sak och person, säger Torkild Sköld.  Lyssna på hela intervjun i veckans avsnitt av Kommunikationspodden

Som kommunikatörer har vi alla varit där. Någon chef kommer plötsligt en dag och säger att hen vill pryda omslaget av en prestigefull tidning, som om det vore den enklaste saken i världen. Johanna Snickars, kommunikations- och varumärkeschef för Alight, vet hur strategin ska läggas upp.    Efter tjänster vid Nordnet, Ericsson och Microsoft är Johanna Snickars idag kommunikations- och varumärkeschef för Alight. Alight bygger och driver solcellsanläggningar och idag är Johanna gäst hos Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden.  - Sätter du en strategi så märker du ganska fort om det funkar eller inte. Det viktiga för mig är att bygga förtroende genom  att ta ansvar, att "går det inte vägen, så är det på mig", säger Johanna Snickars som i podden också utvecklar på vilket sätt kommunikatörer kan utöva sitt ledarskap gentemot ledningsgrupper och interna beställare.  Lyssna på veckans avsnitt av Kommunikationspodden!

Louise Barnekow, VD på Mynewsdesk, besöker denna vecka Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden för att prata om insikter, utmaningar för kommunikatörer och även diskutera AI, ett verktyg som Mynewsdesk numera arbetar med i sina tjänster.  Mynewsdesk släppte för en tid sedan en rapport för Nordens som är byggd på en undersökning där 450 kommunikatörer har svarat på frågor. Kommunikationsexperter har också bidragit i rapporten med sina insikter. Utöver den utvecklade också Louise Barnekow sina resonemang om AI.  - Detta är en typ av revolution som hänt med de här fantastiska algoritmerna som finns på marknaden. Det frigör tid, det kommer bli ett nära samarbete med AI och det blir högre kvalitet när vi faktiskt får tid att tänka stort och vara kreativa. Den kreativa processen tror jag man fortfarande behöver människor till som skapar nytt innehåll. Det finns tillkortakommanden inom vissa ämnen som AI är väldigt känslig med att ge rekommendationer kring, där det ligger väldigt starka värderingar i, där är AI väldigt neutral. Så om du vill vara opinionsbildande behöver du en kommunikatör som tar sig an den vinkling som behöver göras, säger Louise Barnekow.  Lyssna på hela intervjun i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

Barncancerfonden genererade över 500 miljoner till barncancerforskning 2021. Johnny Kroneld, chef för kampanj och event är veckans gäst i Kommunikationspodden.  ”TikTok är en självklarhet bland kanalvalen men vi måste släppa kontrollen på ett annat sätt, för det är användarna som är kreatörerna”, säger Johnny Kroneld.   Max Landergård och Caroline Thunved tar emot Johnny Kroneld, chef för kampanj och event vid Barncancerfonden i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.     Hur segmenterar ni? Vi segmenterar otroligt många målgrupper, vi har barnfamiljer men de är segmenterade ytterligare, hur gamla är dina barn, var befinner du dig karriärmässigt, åldersmässigt… det finns otroligt mycket att ta hänsyn till.    Vilket segment är enklast att få pengar från? Barnfamiljer är de vi riktar oss mot. De som är 30-45 är föremål för de stora kampanjer som vi sjösätter tre gånger per år. Men det är samtidigt lite mer komplext än då. Som målgruppen yngre vuxna är inga stora givare, men de sprider gärna budskapet, det finns en brand love där. Å andra sidan har vi en mognare målgrupp som är 65 plus och ger stora donationer. Det går att vara effektiv för att kunna nå på ett trovärdigt sätt, säger Johnny Kroneld.   Hör hela intervjun i Kommunikationspodden.