Podcasts about nya sverige

Den svenska kungamaktens etablering i Norrland kan beskrivas som en naturlig integration av en landsdel eller en kolonisering som med tiden fick svåra konsekvenser för urbefolkningen.När Gustav Vasa etablerar kontroll över Norrland på 1500-talet behandlas samerna relativt väl – det fanns alltid en risk att samerna flyttar till Norge om skattetrycket blir för högt. När skattetrycket ökade för alla svenska undersåtar på 1600-talet, kom samerna att lida svårt av de ökade pålagorna. Samtidigt gjorde den religiösa ortodoxin det svårare för samerna att utöva sin traditionella religion.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Gunlög Fur, professor i historia vid Linnéuniversitetet i Växjö. Hon har forskat om kolonialism i Nya Sverige samt Norrland.Med rasbiologin på 1800-talet började samerna att allt mer betraktas som mindervärdiga och när sedvanerätten fick ge vika för äganderätten förlorade samerna kontroll över sina marker.Bild: Olaus Magnus från Om de nordiska folken från 1555.Musik: Jojk. Sveriges Radios folkmusikinspelningar. Hälsinglands- och Härjedalsresan 1960 Dokumentatör: Matts Arnberg Radiotjänsts ursprungliga produktionsnummer: MT 60/120:3:7 Creative CommonsDetta är ett omredigerat och ommixat avsnitt som har publicerats tidigare. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Emigrationen till Amerika skapade under mindre än ett sekel en helt ny svensk nation på andra sidan Atlanten. I Nordamerika lyckades strävsamma svenska bönder och deras ättlingar på några årtionden lägga mer mark under plogen än vad svenska kungar erövrat under stormaktstiden.Senare kom hundratusentals svenska industriarbetare fylla amerikanska industrier och den svenska hushållerska blev ett begrepp när unga svenska kvinnor flydde en livegenskapsliknande tillvaro som hembiträde i Sverige.Med tiden lyckades svenskarna, med hänvisningar till det fornnordiska kvädet Beowulf och vikingarnas resor till Nordamerika, bli anglosaxare. Idag uppfattar sig 4 miljoner amerikaner som svenskättlingar.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Svenska institutet för nordamerikastudier. Han driver också podden Amerikaanalys.Svältåren i slutet av 1860-talet kickstartade en massemigration från Sverige till USA. Under perioden 1851–1930 utvandrade nästan 1,2 miljoner personer till USA, varav ca 200 000 återvände till Sverige. Utvandringen i förhållande till folkmängd i Sverige var bara större på Irland och i Norge.Redan år 1638 upprättades en mindre svenska koloni Nya Sverige i Nordamerika i trakten runt Delawarefloden. Det handlade dock bara om några hundra svenskar och finnar. Och redan 1655 erövrades Nya Sverige av holländarna.En stark befolkningstillväxt i Sverige från 1,8 miljoner människor år 1750 till 2,3 miljoner människor skapade ett fattigt landsbygdsprolitariat. Industrialiseringen kom sent till Sverige och kunde därmed inte suga upp de jordlösa på landet.Missnöjde med sin situation i Sverige tillsammans med förhoppningar om ett bättre liv på andra sidan Atlanten fick många ta det livsavgörande beslutet om emigration. En mindre grupp emigrerade för att de förföljdes för sina religiösa övertygelser. Arbetsmarknadskonflikter fick senare många industriarbetare att emigrera. En bred läskunnighet gjorde att svenskarna kunde ta till sig information om USA och skriva brev till släktingar som redan tagit språnget.Musik: Visa från Utanmyra av Gunnar Mikalsen Kvifte är licenserad under en Creative Commons-licens.Bild: Svenskar i Amerika. Olof Olsson från Nerikes Kil, utvandrade omkring 1880 till Rush City, Minnesota. Denna filen donerades av Nordiska museet som en del av Europeana. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Äntligen säsongspremiär! I detta avsnitt kollar vi in och kommenterar Ebba Buschs sommartal, samt de reaktioner som inkommit på detta. Tydligen använde Busch begreppet oikofobi, vilket fått den samlade vänsterpöbeln att rasa. Men vad betyder det egentligen? Segmentet "Hänt i historien" är tillbaka och denna gång lägger vi lite extra fokus på fartyget Kattan och kolonin Nya Sverige. Men det finns även en del andra intressanta saker ur den här veckan i historien att uppmärksamma:1783 – USA blir erkänd självständig stat.1897 – I Basel avslutas den av Theodor Herzl initierade Första Sionistiska Kongressen, där Sionistiska Världsorganisationen grundades.1888 – Jack Uppskäraren mördar sitt första offer, Mary Nichols.1939 – Andra världskriget inleds då tyska trupper klockan .04.40 går över gränsen till Polen.1949 – Sovjetunionen provspränger sin första atombomb. 1973 – J.R.R. Tolkien, brittisk författare och språkforskare, avlider.1975 – Éamon de Valera, Irlands president 1959–1973, avlider.Den här premiärveckan kommer alla avsnitt att ligga kvar så att du kan se dem i sin helhet i efterhand. Efter detta kommer du behöva vara stödprenumerant för att få tillgång till allt material, och det blir du snabbt och enkelt på https://www.svegot.se/support.

1638 kom två skepp från Sverige till dagens Delaware och grundade Nya Sverige. Kolonin varade bara i 17 år och framstår lätt som ett stort misslyckande, men det har också lyfts fram som en viktig startpunkt för svenska influenser i USA. President George W Bush fick som vuxen veta att hans förfader kom från Sverige till Amerika på kolonialskeppet Kalmare Nyckel, och Franklin D. Roosevelt berättade 1938 stolt om det svenska blod som rann i hans ådror. Just på 1930-talet verkar uppmärksamheten kring kolonin Nya Sverige faktiskt ha varit som allra störst. Då lyftes Sverige fram som ett politiskt föredöme i USA, och inspirerade svenskättlingen Roosevelt, den legendariske presidenten bakom ”the New Deal”.Programmet sändes första gången 3 april 2023. Medverkande: John Tepe och Joe Matthews, föreningen Swedish Colonial Society, USA; Adam Hjorthén, historiker vid Svenska institutet för Nordamerikastudier, Uppsala universitet; Tracey Beck, chef för American Swedish historical museum, Philadelphia, USA.Reporter: Mats Carlsson-Lénart Producent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

1638 kom två skepp från Sverige till dagens Delaware och grundade Nya Sverige. Kolonin varade bara i 17 år och framstår lätt som ett stort misslyckande, men det har också lyfts fram som en viktig startpunkt för svenska influenser i USA. President George W Bush fick som vuxen veta att hans förfader kom från Sverige till Amerika på kolonialskeppet Kalmare Nyckel, och Franklin D. Roosevelt berättade 1938 stolt om det svenska blod som rann i hans ådror. Just på 1930-talet verkar uppmärksamheten kring kolonin Nya Sverige faktiskt ha varit som allra störst. Då lyftes Sverige fram som ett politiskt föredöme i USA, och inspirerade svenskättlingen Roosevelt, den legendariske presidenten bakom ”the New Deal”.Medverkande: John Tepe och Joe Matthews, föreningen Swedish Colonial Society, USA; Adam Hjorthén, historiker vid Svenska institutet för Nordamerikastudier, Uppsala universitet; Tracey Beck, chef för American Swedish historical museum, Philadelphia, USA.Reporter: Mats Carlsson-Lénart Producent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Hallo! Nu bjuder vi på ett kortare avsnitt. Patriarkatet försöker bekämpa oss på vår ettårsdag men vi vägrar kapitulera! Vi jobbar på lösningen, det kommer mer på onsdag. Älskar er. Puss.

Kolonin Nya Sverige var en svensk koloni under mitten av 1600-talet. Kolonin låg vid Nordamerikas östkust i de nuvarande amerikanska delstaterna Delaware, Pennsylvania och New Jersey.   För att lyssna på hela avsnittet så måste du bli patron   Litteratur: När Sverige skulle bli kolonialmakt | Popularhistoria.se

I dessa exponeringstider kommer det bli en hel del ljus på de individer vars handlingar har styrts av de intressen som i bakgrunden verkat ledande för omvärldsutvecklingen. I en viss given omfattning kommer dessa få utgöra pedagogiska exempel för hur dessa intressen över tid kunnat verka utan att synas. Detta sker inom ramen för det pågående stingoperationsbaserade folkbildningsprojektet som mänskligheten befinner sig i. "Nya Sverige" var en svensk koloni som grundades 1638. Kolonin låg vid Nordamerikas östkust i de nuvarande amerikanska delstaterna Delaware, Pennsylvania, New Jersey och Maryland. Nya Sverige inköptes 1638 av Nya Sverigekompaniet som ett led i den svenska koloniseringen av Amerika och kolonin grundades endast arton år efter det att engelska kolonisatörer utvandrat till Nordamerika med det nederländskbyggda fartyget Mayflower. Området var i svensk ägo under sjutton år mellan 1638 och 1655 och kolonin blev den första fasta europeiska bosättningen i området. Varför just Joe Biden har fått äran att axla rollen som det mest framträdande exemplet på detta, kan ha att göra med i vilken omfattning vårt käre underlivsporslin alltid sprungit familjen Wallenbergs ärenden. Så tidigt som på 70-talet, när Joe Biden representerade just delstaten Delaware i amerikanska senaten, kan man utläsa från Cablegate-läckan på Wikileaks att han varit djupt inblandad i förhandlingar med Sovjetunionens företrädare i Raoul Wallenberg-ärendet. Detta kan givetvis i sammanhanget vara en slump. Slumpens betydelse kan dock inom ramen för den geopolitiska utvecklingen de senaste 100 åren, nog ses som ganska begränsad. Nu håller vi i oss, för snart börjar det blåsa ordentligt! #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Johan Lindeberg har skrivit en debattartikel om hur vi ska omfamna "Det nya Sverige" - som väntat totalt nonsens och multikultiflum. Men vi pratar också om partiledardebatten, Segerdagen i Ryssland och Dans hemkomst till Skaraborg.Fler poddar: https://www.svegot.seLadda ned gratis e-bok: https://www.valvarjedag.seOrganisera dig: https://www.detfriasverige.se

Johan Lindeberg har skrivit en debattartikel om hur vi ska omfamna "Det nya Sverige" - som väntat totalt nonsens och multikultiflum. Men vi pratar också om partiledardebatten, Segerdagen i Ryssland och Dans hemkomst till Skaraborg. Inlägget Johan Lindebergs energier i Det nya Sverige dök först upp på Radio Svegot.

Megadyr Goodiebag og Nya Sverige

What would happen if you started a colony in the New World and then just kind of forgot about it for a few decades? This episode we look at the short, strange history of New Sweden. Transcript, sources, links and more at https://order-of-the-jackalope.com/nya-sverige/ Key sources for this episode include Terry G. Jordan and Matti Kapus's The American Backwoods Frontier: An Ethnic and Ecological Interpretation; J. Thomas Sharf's History of Delaware, 1609-1888; George Sydney Fisher's The Making of Pennsylvania; and numerous articles in The Pennsylvania Magazine of History and Biography. Discord: https://discord.gg/Mbap3UQyCB Instagram: https://instagram.com/orderjackalope Reddit: https://www.reddit.com/user/orderjackalope Tumblr: https://orderjackalope.tumblr.com Twitter: https://twitter.com/orderjackalope Email: jackalope@order-of-the-jackalope.com Part of the That's Not Canon Productions podcast network. This week we're cross-promoting with fellow TNC podcast The Curiosity of a Child! Listen as a father and his 11-year-old son discuss the things they are curious about from science and history to monsters and games.

Den svenska kungamaktens etablering i Norrland kan beskrivas som en naturlig integration av en landsdel eller en kolonisering som med tiden fick svåra konsekvenser för urbefolkningen.När Gustav Vasa etablerar kontroll över Norrland på 1500-talet behandlas samerna relativt väl – det fanns alltid en risk att samerna flyttar till Norge om skattetrycket blir för högt. När skattetrycket ökade för alla svenska undersåtar på 1600-talet, kom samerna att lida svårt av de ökade pålagorna. Samtidigt gjorde den religiösa ortodoxin det svårare för samerna att utöva sin traditionella religion.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Gunlög Fur, professor i historia vid Linnéuniversitetet i Växjö. Hon har forskat om kolonialism i Nya Sverige samt Norrland.Med rasbiologin på 1800-talet började samerna att allt mer betraktas som mindervärdiga och när sedvanerätten fick ge vika för äganderätten förlorade samerna kontroll över sina marker.Bild: Olaus Magnus från Om de nordiska folken från 1555.Musik: Jojk. Sveriges Radios folkmusikinspelningar. Hälsinglands- och Härjedalsresan 1960 Dokumentatör: Matts Arnberg Radiotjänsts ursprungliga produktionsnummer: MT 60/120:3:7 Creative Commons See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

En naturlig ledare med ett hett temperament och ett sinne för fotboll. Det intygar nog alla som har sett honom på planen eller fått chansen att spela med honom. 2015 skulle Alexander Milosevic få manifestera sig tillsammans med ett U-21 landslag som på ett nästintill mirakulöst sätt tog hem ett guld till ett land som skulle bli kallat för det ”Nya Sverige”. Hans version hör du här! Programledare: Hamza Ftouni Ljud och film: Haris Basic Redigering och klippning: Homam Jamal Management: Mustafa Jamal

Våren 1638 anlände två skepp från Sverige till Nordamerikas östkust. Uppdraget var att grunda en svensk handelskoloni för att stärka statskassan. Men det gick inte som man hade tänkt sig och kolonin levde bara kvar i 17 år. Historikern Gunlög Fur berättar om bakgrunden till Nya Sverige, om svenskarnas möten med ursprungsbefolkningen i området och hur det gick för de svenskar som blev kvar efter kolonins fall. Vi får också veta vilka spår av Nya Sverige som finns kvar idag, och varifrån den överdrivet positiva bilden av den svenska kolonin härstammar – en bild som kanske inte är helt korrekt. Längd: 60 min.

Emigrationen till Amerika skapade under mindre än ett sekel en helt ny svensk nation på andra sidan Atlanten. I Nordamerika lyckades strävsamma svenska bönder och deras ättlingar på några årtionden lägga mer mark under plogen än vad svenska kungar erövrat under stormaktstiden.Senare kom hundratusentals svenska industriarbetare fylla amerikanska industrier och den svenska hushållerska blev ett begrepp när unga svenska kvinnor flydde en livegenskapsliknande tillvaro som hembiträde i Sverige.Med tiden lyckades svenskarna, med hänvisningar till det fornnordiska kvädet Beowulf och vikingarnas resor till Nordamerika, bli anglosaxare. Idag uppfattar sig 4 miljoner amerikaner som svenskättlingar.I avsnitt 152 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Svenska institutet för nordamerikastudier. Han driver också podden Amerikaanalys.Svältåren i slutet av 1860-talet kickstartade en massemigration från Sverige till USA. Under perioden 1851–1930 utvandrade nästan 1,2 miljoner personer till USA, varav ca 200 000 återvände till Sverige. Utvandringen i förhållande till folkmängd i Sverige var bara större på Irland och i Norge.Redan år 1638 upprättades en mindre svenska koloni Nya Sverige i Nordamerika i trakten runt Delawarefloden. Det handlade dock bara om några hundra svenskar och finnar. Och redan 1655 erövrades Nya Sverige av holländarna.En stark befolkningstillväxt i Sverige från 1,8 miljoner människor år 1750 till 2,3 miljoner människor skapade ett fattigt landsbygdsprolitariat. Industrialiseringen kom sent till Sverige och kunde därmed inte suga upp de jordlösa på landet.Missnöjde med sin situation i Sverige tillsammans med förhoppningar om ett bättre liv på andra sidan Atlanten fick många ta det livsavgörande beslutet om emigration. En mindre grupp emigrerade för att de förföljdes för sina religiösa övertygelser. Arbetsmarknadskonflikter fick senare många industriarbetare att emigrera. En bred läskunnighet gjorde att svenskarna kunde ta till sig information om USA och skriva brev till släktingar som redan tagit språnget.Emigrationen var stor från Småland, Öland, Halland, Västergötland, Östergötland, Dalsland, Värmland och från Bergslagsområdet medan Mälarområdet snarare upplevde flyttströmmar till Stockholm.Emigrationen ökade när dåliga tider i Sverige sammanföll med goda i Amerika som under större delen av 1880-talet. De goda möjligheterna att förvärva jord i USA för en billig penning, inte minst efter Homestead Act 1862, spelade stor roll under den tidiga utvandringen. Jordhungern var stor i Sverige, där den starka befolkningsökningen kraftigt ökat de obesuttnas antal.Amerikabreven hem och återvändare gjorde att USA blev en realitet i medvetandena hos breda befolkningslager. Återvändare fick ofta en hög status när de återkom till sin hembygd. Många köpte mark eller startade industrier med pengar de tjänat i Amerika.Lyssna också på När en handfull män erövrade Latinamerika och Sveriges sista svältkatastrof.Musik: Visa från Utanmyra av Gunnar Mikalsen Kvifte är licenserad under en Creative Commons-licens.Bild: Svenskar i Amerika. Olof Olsson från Nerikes Kil, utvandrade omkring 1880 till Rush City, Minnesota. Denna filen donerades av Nordiska museet som en del av Europeana... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Journalisten och författaren Erik Hörstadius föddes som sosseadel men blev nyliberal. Nu funderar han återigen kring behovet av gemenskaper och om jantelagen verkligen är så dålig trots allt. Han har varit programledare i Z-TV, gått ned i vikt framför rullande tv-kameror och skrivit en bok om massinvandringens konsekvenser för det nya Sverige. Turn on, tune in, freak out!

Era vänner i poddvärlden ger sig återigen ut på flygande reportage och den här gången går färden till Etnografiska museet i Stockholm. Där möter vi museipedagogerna Karin Wästfelt och Jon Johansson, som berättar om fredspipor, Nya Sverige och röken som medium för kontakt med högre makter. Dagens cigarr: Montecristo No 5 Producerat av Eric Palmcrantz, Figaro Music & Media Group.

Eddie pratar med David Lorentzon som undersökt killarnas villkor på dejtingmarknaden.

Mohamed Omar (Eddie) pratar med Katerina Janouch om hennes nya roman.

I december 1637 stævnede to skibe ud fra Göteborgs havn. Det var ikke en almindelig tur, de skulle ud på. Ombord var omkring 70 kolonister og målet var Den Nye Verden, hvor de skulle grundlægge Sveriges første oversøiske koloni. 

Det är inte för sent att ändra kurs, skriver statsvetaren Björn Östbring och presenterar en vision om en liberal nationalism som värnar den gemensamma samhällskulturen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Eddie pratar med Dolf om likheterna mellan George Orwells roman 1984 och dagens Sverige.

Nya Sverige blev Sveriges första koloni. 1637 avseglade två fartyg till Delaware i USA, men redan 1655 övertogs kolonin av Holländare. Många av de som bosatte i kolonin var finländare. Som släktforskare rör man sig på många olika geografiska platser, i många sekler och stöter på otroligt många personer. Och i detta nystan med alla olika trådar händer det att man upptäcker osannolika kopplingar som för ihop nutid och dåtid. Så var det för Nancy Svensson och hennes man Roland som med hjälp av ett DNA test upptäckte att de båda hade anor som varit i den svenska kolonin Nya Sverige i Delaware i Amerika på 1600-talet. Nancys berättelse handlar om hennes förfader Karl Springer. Han föddes i Stockholm 1658 som son till en familj i det absoluta toppskiktet i samhället. Och planerna för sonen var stora. Han skulle bli diplomat och skickades därför iväg till olika lärosäten. Först till Riga och 1676 skickades han till London där han skulle läsa matematik och engelska. Men där hände det som skulle helt skulle förändra Karl Springers fortsatta liv. - Han blev faktiskt sjanghajad i London. Han skulle lämna brev nere i hamnen och blev tillfångatagen och kom som slav till Virginia där han var i fem år, berättar Nancy Svensson. Karl Springer lyckades ta sig ur fångenskapen och tänkte åka hem till Sverige men fick höra om talas om kolonin Nya Sverige drygt 40 mil bort. Men vid det här laget var kolonin inte längre svensk men fortfarande fanns det gott om svenskar som bodde kvar där. Här fick nu Karl sitt nya hem och där fick han snart en viktig position i samhället. Och det var också härifrån som hans familj hemma i Sverige fick det brev som han skickade, och som ännu finns kvar. Nancy Svensson läser i brevet: - Han berättar om hur outhärdligt han tycker det är att var så långt borta från sin familj, och han vill berätta för sin mor hur han har det. - När jag var i London och var av lust att resa hem till mitt hemland, mot min vilja togs jag ombord ett engelskt skepp, och mot min vilja fördes jag till Virginia i Amerika, och när jag kom dit såldes jag som ett husdjur på en marknad och hölls i slaveri fem år tillsammans. Han berättar att de svenskar han mötte i Nya Sverige fick mig väldigt vänligt stämd. Han berättar också att han har en mycket dygdig hustru som heter Maria Henriksdotter, som han gifte sig med  1685, och de har tre barn tillsammans. Han berättar också om hur han hjälper till på den svenska församlingen, och därtill äger och driver en plantage. Brevet slutar med att han ber sin mor att skicka en bibel och några psalmböcker, och avslutningsorden är: Jag förblir alltid er mest lydige son, till döds, Pennsylvania, Delaware River 1 juni 1693 - Det är fantastiskt att få läsa hans egna ord så här, säger Nancy Svensson. En annan av invånarna i den forna svenska kolonin hette Peter Gunnarsson Rambo. Han var runt 70 år när Karl Springer kom dit efter sin tid i fångenskap. Nancy Svenssons man Roland stammar från just Peter Rambo. Och han var också en betydelsefull person i samhället och hade varit med att bygga upp kolonin Nya Sverige. Han var inte först på plats utan kom dit i april 1640 två år efter det att de första svenska kolonisatörerna hade anlänt med skeppen Kalmar Nyckel och Fågel Grip. Nancy Svensson är övertygad om att hennes ana Karl Springer, och hennes mans ana Peter Gunnarsson Rambo, träffades och samarbetade i Nya Sverige. - Det var ju väldigt få personer som levde och verkade där, så det är jag alldeles säker på att det gjorde. Peter Rambo lärde sig det språk som indianstammen i området, Lenaperna, talade, och engagerades som tolk i till exempel i domstolen och när det skulle skrivas avtal. Rambos familj var också engagerad i kyrkliga frågor, precis som Karl Springer. Han fungerade som skrivare för kyrkans räkning och gjorde också en befolkningsstatistik över området. - Tiden och världen knyts ihop. Vi vet ju att vi bara är på jorden en liten stund var och en , och alla hör ihop med alla på något sätt, allt det där vet vi ju, men det är otroligt att faktiskt få reda på att mina och min mans anor varit på samma plats och med all sannolikhet haft med varandra att göra, avslutar Nancy Svensson. Spåren i arkivet Kolonin Nya Sverige blev sveriges första av totalt fem kolonier. Men den blev inte särskilt långvarig för efter 18 år tog holländarna över och dom fick i sin tur lämna över området till England efter 9 år. På Riksarkivet i Stockholm finns fragment kvar av de nästan 400 år gamla dokument som berättar om kolonin. Planerna om en koloni startade redan på Gustav II Adolfs tid men efter hans död var det rikskanslern Axel Oxenstierna som tog över planerna. Jan Mispelaere är historiker och arkivarie och han berättar om stormakten sveriges ambitioner att etablera sig som en kolonialmakt. - Som alla stormakter och stora stater, som under tidig modern tid ville få en plats i världen, så var Sverige också med om att försöka bygga upp kolonier någonstans i världen, i första hand för att få avsättning för sina egna produkter, men också med ett hopp om att finna stora rikedomar så som spanjorer och portugiser hade gjort i Sydamerika, berättar han. Sverige ville ha avsättning för järn och koppar och hoppades kunna importera till exempel tobak. Axel Oxenstierna var initiativtagare tillsammans med flera av sina släktingar och ett antal holländare. - Hälften var holländare och hälften svenskar, som investerade stora summor i företaget, men som förstås hoppades på att göra sig förmögenheter på det hela förklarar Jan Mispelaere. Han har tagit fram en memoralen, breven, som gäller bildandet av kolonin. De är från 1624 till 1645. Breven är skrivare av en holländare som varit drivande i att starta det holländska västindiska kompaniet, och som engagerades av svenskarna för att bilda kolonin Nya Sverige. - De flesta av breven är skrivna på nederländska och berättar om hur man ska bygga upp en ny stat och bedriva fjärrhandel. När det första skeppet med tiden ger sig iväg till det som ska bli Nya Sverige så är det också en nederländare som leder expeditionen. Han heter Peter Minuit och har mest gjort sig känd för att ha köpt det som skulle bli Manhattan av ursprungsbefolkningen. Han var ett tag guvernör där, men blir avsatt och blir istället engagerad av den svenska kronan och ska stifta en svensk koloni i Amerika. Det finns rullor kvar över de som åker med de första skeppen. Där finns en del marinsoldater, några som ska ta hand om administrationen. Det går totalt tolv officiella resor mellan Sverige och Nya Sverige och de senare har mer fullständiga listor över personer. - Man vill ju gärna att folk ska bosätta sig där, berättar Jan Mispelaere. Men det var inte så enkelt att få finna bosättare, därför tog staten till mer drastiska metoder. Skogsfinnarna, eller svedjefinnarna som de också kallades hade tidigare lockats till de svenska skogarna men nu ville den svenska staten sätta stopp för deras skogsbruk och ansträngde sig för att bli av med skogsfinnarna. Ett sätt var att skicka dem till kolonin Nya Sverige, där man förutom handeln ville ha jordbrukare som kunde betala skatt. Men dessa fick också sällskap av en och annan straffånge som fick arbeta av sin strafftid i kolonin. Jan Mispelaere visar en räkenskapsbok 1639-48 där alla de saker som kompaniet gett de nya kolonisterna för att klä sig eller leva på, finns uppskrivna. En av personerna heter Henrik Mattson och står förtecknad som Finne. Om honom står det att han blivit skickad för att avtjäna sitt straff och blivit en fri man efter några år. Där finns beskrivit hur han fått olika varor som till exempel skjortor och skor. Finländare i kolonin Av den stora gruppen med finskt ursprung i Nya Sverige var alltså många skogsfinnar men det kom också finländare direkt från den östra rikshalvan. Många av dom lockades av guvernören Johan Printz som bott på Korsholms kungsgård i Österbotten. Juha Hiltunen är docent i amerikansk ursprungskultur vid Universitetet i Uleåborg och han uppskattar att upp mot två tredjedelar av dem som flyttade till Nya Sverige var av finskt ursprung. De flesta av utflyttarna var ensamstående, men även ett fåtal familjer gjorde den långa, mödosamma resan till Delaware-dalen. - De flesta var bönder, men där fanns också soldater och örlogsmän från området runt Wasa i den finska rikshalvan, berättar docent Juha Hiltunen. Johan Printz som var guvernör av Nya Sverige i ett tiotal år hade före sin avresa varit godsherre i Korsholm vid Vasa i finska Österbotten och mest troligt tagit med sig sjömän och soldater därifrån. I kolonin nya Sverige återfanns bosättningar benämnda både Vasa och Korsholm. För att kunna bedriva handel och förhandla om landområden med ursprungsbefolkningen var det nödvändigt att kunna prata med dem. Juha Hiltunen säger att både svenskar från Sverige och de som kom från Finland hade fördel i umgänget av att de var vana att vistas i skogar. De finskättade brukade dessutom svedja och bada ångbad såsom Amerikas ursprungsfolk också gjorde. - Jag tror att de ganska snabbt förstod att de hade liknande seder och vanor, det var nog det viktigaste skälet till att de kom så bra överens, säger Juha Hiltunen. Invånarna i Nya Sverige kom nära Lenape-stammen som var talrik och hade samhällen kring Delaware-floden. Många lärde sig också deras språk som var ett slags lingua franca, begripligt också för andra närliggande stammar, berättar Juha Hiltunen. Han säger att en del av Nya Sveriges invånare ingick äktenskap med lokalbefolkningen i området, fick egen jord att odla och rotade sig väl. Efter cirka 18 års existens övertogs så den svenska kolonin Nya Sverige till slut av holländarna. Övertagandet skedde fredligt, men det kunde ha blivit en sammandrabbning, beskriver docent Juha Hiltunen. - Det berättas att när holländarna kom för att ta över Nya Sverige, så samlades Lenape-krigare på båda sidor om Delawarefloden, redo att attackera eftersom de ville försvara Nya Sverige. Man startade förhandlingar och det kom aldrig till något bråk, men det är fint att veta att ursprungsbefolkningen respekterade svenskar och finnar, säger han. På den korta tid Nya Sverige existerade hade bosättarna fått ett så gott rykte bland lokalbefolkningen att den var beredd att försvara de fort som svenskarna i Nya Sverige byggt, menar Juha Hiltunen . Efter det nederländska övertagandet av kolonin seglade sjömän, soldater och ämbetsmän tillbaka till Sverige, medan de flesta andra blev kvar. Också efter Nya Sveriges fall kom ett par skepp med nya bosättare till området i Delawaredalen där de hört att de tidigare bosättarna levde gott. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Merja Laitinen slaktband@sverigeradio.se

I detta avsnitt fortsätter vi vår kronologiska översiktsserie av USA:s historia. Vi pratar om de så kallade mellersta kolonierna med New York och Pennsylvania i spetsen. Det kommer bland annat att handla om Nya Sverige, yankees, köpet av Manhattan, smältdegelns ursprung, Seinfeld, Hertig Jakob, Wu Tang Clan, William Penn och Quakers . Glöm inte att prenumerera på podcasten! Ge oss gärna betyg på iTunes! Följ oss på Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret) eller instagram (@stjarnbaneret) Kontakta oss på epost (stjarnbaneret@gmail.com)

Den 23 mars 1638 seglade en svensk expedition in i Delawareviken på Nordamerikas östkust. Det var början på en längre svensk kolonisering av området, en av de allra tidigaste europeiska kolonierna på kontinenten. Kolonin kom att kallas Nya Sverige och varade i 17 år. Hur uppstod egentligen idén om en svensk koloni? Vilka människor bodde i Nya Älvsborg, Nya Stockholm och de andra bosättningarna? Hur harmonisk var egentligen relationen till de lokala urfolken? Vilken betydelse hade kolonin under 1800-talets massutvandring till Amerika? Och hur ska vi förhålla oss till den här historien idag? Veckans avsnitt handlar om en komplex bit svensk kolonialhistoria. Gäster i studion är Gunlög Fur och Adam Hjorthén. Gunlög Fur är professor i historia vid Linnéuniversitetet, disputerade 1993 på en avhandling om svenskarnas relationer till lenapeindianerna i Nya Sverige-kolonin och har sedan dess intresserat sig brett för kolonisation och urfolksfrågor. Adam Hjorthén är historiker vid Stockholms universitet och disputerade 2015 på avhandlingen Border-Crossing Commemorations som handlar om minnesfiranden och historiebruk kring svensk kolonisering och emigration till Nordamerika. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Under 1600-talet var Sverige en stormakt och med det följde stora ambitioner, kolonier var på modet bland övriga europeiska stater och Sverige tänkte inte vara sämre. Även om det blev något halvhjärtade insatser fanns områden vid såväl den amerikanska Delawarefloden som i Västafrika vilka gick under svenskt flagg på 1650-talet. Det här avsnittet fokuserar på kolonierna "Nya Sverige" och "Cabo Corso". See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Golden globe, nycirkus och böginsekter. Medverkande: Martin Soneby, David Druid, Fritte Fritzson och Petter Bristav