Podcasts about avhandling

Njärd borde hennes namn varit i våra trakter. Tacitus kallar henne Nerthus i den enda källan som nämner hennes kult. Nils Markus Karlsson beger sig ut på jakt efter gudinnan i vetandets tassemarker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det här ska handla om den för oss nordbor enskilt viktigaste guden genom historien. Och här kunde man ta en paus och låta en lyssnare grubbla i tystnaden, och gissa... Vem talar han om? Är det Oden, gudarnas konung? Eller Tor, dundraren? Eller den där Marias son? Nej, nej, nej.Det finns ämnen som ligger i Kunskapens gränsland – som vetter åt det stora okända. Där finns saker att uträtta för den äregirige. Man kan skumma igenom allt som är känt på en förmiddag. Därpå tar ett vilt sökande vid, och tolkningar, gissningar och öppningar framträder, kanske... Det är eggande. Gudomen som är ämnet för denna essä är känd som Nerthus. Och ja, det är tveksamt att kalla henne den viktigaste genom historien. Det är spekulativt – för att uttrycka sig milt. Men det är ändå en möjlighet. En enda källa skvallrar om henne: Tacitus, romaren som skrev sin Germania år 98 efter Kristus – och som lämnade ovärderliga uppgifter om nordeuropa vid den här tiden. Om vi räknar med ortsnamn blir dock indicierna fler. Bland dessa fåstaviga länkar med rötter djupt ner i en förflutenhet bortom skriftliga källor finns Mjärdevi, Nalavi, Nälsta, Närtuna, Närlunda. Ortsnamnsforskare menar att dessa platser minner om henne. Alltså om Nerthus – eller Njärd som hon bör ha kallats av folket här.Men så, vem var hon?I Germania radar Tacitus upp ett antal nordgermanska stammar som har en sak gemensam: kulten av en jordgudinna vid namn Nerthus. Han skriver: ”På en ö i oceanen finns en obesmittad lund och i denna en helgad vagn, som täckes av ett kläde. Denna vagn har endast prästen tillåtelse att vidröra. Han är den som märker, när gudinnan är tillstädes i sitt allraheligaste, och som med djup vördnad ledsagar henne, när hon kommer åkande, dragen av kor.” Tacitus säger att dit gudinnan kommer infaller fest och högtid. Då får ingen dra ut i krig, inga vapen bäras, allt järn är inlåst. Denna heliga fred råder tills prästen för gudomen tillbaka till dennes ö. Vid resans slut tvättas vagnen, förhängena och gudinnan själv i en enslig och undangömd sjö. Tjänarna som utför denna tvagning uppslukas efteråt av sjön. De dränks alltså – för ingen levande får se henne.Detta är allt som finns i skrift. Magert, men lockande. Frågan som inställer sig hos den obotligt nyfikne är: Vad ska man göra av det här? Kan man komma närmare Njärd? Detta är vad jag försökt en tid.Religioner utvecklas enligt vissa mönster. Om ett nytt inflytande kommer nånstans ifrån så finns alltid spår av det gamla kvar, inunder, i någon form. Så när kristendomen blev religionen runt Medelhavet överlevde sedvänjor och ritualer från en äldre tid och inkorporerades i den nya tron. Helgonen, exempelvis, blev ett sätt att ersätta den mångfald av gudar som tidigare funnits och svarade mot folks invanda ömhet inför en lokal gudom. Så har alla städer ett eget skyddshelgon, liksom vissa helgon är knutna till vissa yrken.Då den nya religionen helt saknade kvinnliga inslag medgavs på 400-talet en Maria-kult som lugnade dem som tidigare haft Afrodite eller Artemis eller Astarte eller Venus eller någon tung jordgudinna i centrum för sina riter och sin världsbild. Helgonen och Maria har knuffat bort gamla gudomar från sina positioner – men själva positionerna finns kvar, eller går att spåra om man bara förstår hur.Även i Norden fanns en utbredd Maria-kult under tidig kristendom. Dess nödvändighet (för att folket skulle acceptera den nya religionen) har antagits bero på den förutvarande djupa Freja-kulten. Någon måste ersätta Freja, och det kunde bara bli Maria.Men förstås: Även Freja hade föregångare... Det är här det börjar brännas.För den som likt undertecknad hyser en gammal lustfylld fascination för de fornnordiska myterna öppnas hela det fältet, det kastas om som efter ett väldigt ragnarök och vad som varit nedfruset i fimbulvinter tinar upp och under de gamla välkända dragen hos Freja och Frej framträder något helt annat. I detaljer och märkligheter syns spår. Jag tror det. Men då är jag ute på djupt vatten.För den som är obekant med asatron kan nämnas förekomsten av flera gudasläkten. De två mest prominenta är asarna och vanerna. Bland asarna finns Oden, Tor och Balder med flera. Intill dem står de likvärdiga men underordnade vanerna. I en tidig fejd släktena emellan tycks vanerna ha dragit det kortaste strået, men inte värre än att de överlever. Vissa flyttar till och med till Asgård. De mest kända är syskonen Frej och Freja samt deras far Njord. Och Njord – ja – låter inte det väldigt mycket som Njärd? Tacitus kallar Njärd, eller Nerthus, för Terra Mater, en jordens moder, och ”Nerthus”, själva namnet, kan kopplas till engelskans ”earth”; liksom ”Njord” ligger nära ”jord”. Så Njärd och Njord tycks intimt sammankopplade. Jag stirrar ner i mörkret och ser virvlar av korrespondenser och antydningar. Hos Snorre kallas Njord för ”vagna-gud” – vilket är svårt att förstå. Men tänk då att Nerthus drogs i en vagn! Och tänk på att enligt ett rykte ska Njord ha fått barnen Frej och Freja med sin syster. Vad kan denna syster ha hetat?Det vet jag inte. Ingen vet. Men det har formulerats gissningar, som pekar åt ett visst håll.För den som skärskådar och närläser de norröna myterna med Njärd i åtanke kan hon anas som ett rudiment. Där finns skärvor av uråldriga ting – från en världsbild och mytologi före det att Oden och hans asar satte sig i högsätet. I början av Völuspa, i den äldre Eddan, finns några mystiska rader om vad som fanns före asarna – och tar man dessa brottsstycken och kombinerar med nyare dna-forskning och äldre arkeologi verkar det som att det i Norden en gång fanns en kultur i vilken jordbruk, fruktbarhet och livets spirande stod i centrum. I denna var vanernas gudasläkte dominerande och mitt i detta fanns Njärd. Och här måste jag stilla mig och tillägga: Måhända! Men vänder man åter till ortsnamnen kan man konstatera att de vanligaste gudanamnen i svenska orter bredvid Tor är Frej och Freja, eller Frö, och fröet sår man i jorden... Idag finns många blommor med namnet Maria i sig. För tusen år sedan hette de andra saker – något med Freja.Jag vet ingenting, och ingenting går heller att veta säkert, men ett vet jag, och det är att när jag anar att inunder Maria finns Freja och inunder henne finns Njärd – den gudinna som Tacitus menar att flera germanska stammar dyrkade – då ryser jag av ett alldeles särskilt välbehag. Det må vara förbjudet att röra gudinnan, att se henne, men min blick förlorar sig ner i och genom det gränssnitt mot mörkret som okunskapen och det förflutna höljt henne i.Och jag känner ett lock för öronen. Jag är under vatten.Nils Markus KarlssonkulturarbetareLitteraturCornelius Tacitus: Germania. Latinska originalets text med svensk tolkning jämte inledning och kommentar av Alf Önnerfors, Natur och kultur, 1960.Webbsida med olika översättningar av Germania med fotnoter: http://cornelius.tacitus.nu/rom/germania/01.htmJohanna Maria Kure: Relationen mellan asar och vaner : förkristna myter i norrön litteratur. Avhandling på Institutt for lingvistiske og nordiske studier, Oslo, 2010.Britt-Mari Näsström: Nordiska gudinnor : nytolkningar av den förkristna mytologin, Scandbook, 2009.Göta Johansson: Den nordiska gudinnan Nerthus' ursprung: En fördjupad resumé utifrån bronsålderns globaliserade värld. I boken Afrodite, en gudinna blir till: historia, kult och konst, Lotten Peterson (redaktör), Palmkrons förlag, 2010.

Förändringar i språk går ofta oerhört långsamt. Men inte alltid. Det finns språkliga förändringar som kan ske under din livstid och omständigheter som kan skynda på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – En gemensam nämnare för när språkförändringar kan gå snabbt är katastrofer, för ofta leder katastrofer till stora folkomflyttningar eller att många människor dör, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.Andra faktorer som kan påverka språkförändringar är en stark ungdomskultur, mycket kontakt med andra språk och en språkvård med ambitionen att skriftspråket ska likna talspråket.Språkfrågor om språkförändringarFörändras svenskan snabbare än andra språk?Vad påverkar hur snabbt ett språk förändras?Vilka konsekvenser kan betydelseförändringar eller betydelseförskjutningar få?Zona ut eller zooma ut? Varför finns det två uttryck för att tappa fokus som låter väldigt lika men ändå är olika?Varför har betydelsen av ordet tuff förändrats?Hur ute är det att säga att något är ”så 2017”?Läs mer om språkförändringarLäs! Avhandling om reklamspråk och avlexikalisering av Einar Korpus (från 2003).Läs! Artikel om Jenny Myrendals forskning om att förhandla om ords betydelse (från 2015).Läs! Artikel Ett språk i förändring från ISOF (från 2020).Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Birgitte Lure og Åse Bøler levde begge to en gang i vårt distrikt. Begge to ble dømt som trollkvinner og brent på bål. Birgitte og Åse ble dessuten henrettet av den samme bøddelen. En trolldomsprosess mot et menneske kunne ofte dra flere andre personer med seg i dragsuget. Påfallende ofte var også kvinnene som anga andre personer, selv blitt torturert på forhånd. Og dem som ble anklaget for trolldom, hadde også et påfallende fellestrekk: De var fattige, gamle kvinner.Kilder: Birgitte Lure År: 1619 Fylke Hedmark Sted: Grue Kilde: NDH 2. R. VI, 1622, s. 233-240, https://www.trolldomsarkivet.uio.no/Åse Bøler År 1637 Fylke: Akerhus Sted: Nes,Kilde: RK. Lr., Akershus len 1636-1638, pk. 132, https://www.trolldomsarkivet.uio.no/Harald Hveberg: Grueboka 1: Bygda, 1948, nb.noHans Eyvind Næss: Trolldomsprosessene i Norge på 1500-1600-tallet: En retts- og sosialhistorisk undersøkelse, Avhandling (dr. philos.), Universitetet i Oslo, 1981, nb.noGunnar W. Knutsen: Trolldomsprosessene på Østlandet: En kulturhistorisk undersøkelse”, Tingbokprosjektet, 1998, nb.no “Månedens dokument: Christian IVs Norske Lovbog” april 2004, riksarkivet.noTrolldomsprosessene i Norge, Store norske leksikon, snl.noVannprøven, Store norske leksikon, snl.noNes eskadron telthus, solgt i 2003, Landsverneplan for forsvaret, Forsvarsbygg, forsvarsbygg.no Anita Krok: “Forhekset fortid”, Glåmdalen 8/4, 2009

Det finns språkliga markörer som är signifikanta för överklassens språk, men det är inte alltid överklassen använder dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är en ganska stor kontrast mellan kronprinsessan Victoria och prinsessans Madeleines tal, säger Jenny Öqvist som forskar om klass och språk.Prinsessan Madeleines använder flera överklassdrag i sitt språk, som ett dämpande eller surrande i-ljud, även kallat Lidingö-i och ett öppet och främre långt a-ljud. Men kronprinsessan Victoria använder knappt några sådan markörer alls i sitt språk.Språkfrågor om klass och språkHur låter överklasspråk?Kan man göra en språklig klassresa?Vad är Lidingö-i och håller det på att sprida sig?Har ordet smutt gått från att vara ett överklassord till att bli ett ord för medelklassen?Hur har överklassen på 1600-talet och 1700-talet påverkat de svenska dialekterna?Varför använder överklassen fåniga smeknamn?Varför säger kung Carl Gustaf ofta ”man” som sig själv?Läs, lyssna och titta på mer om språk och klassSe! Jenny Öqvist prata om överklasstockholmskan (från UR 2016).Läs! Artikel om hur drottning Elizabeth II förändrade sitt språk på engelska (från BBC 2022).Läs! Avhandling om Viby-i även kallat Lidingö-i på engelska av Fabienne Elina Westerberg (från University of Glasgow 2020)Läs! Avhandling om franska lånord i svenska dialekter av Karin Hallén (från ISOF 2001)Läs! Boken Internatskolorna: att fostra en elit av Petter Sandgren från 2015.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Jenny Öqvist, språkvårdare vid Språkrådet som har forskat om språk och klass. Programledare Emmy Rasper.

Sameh Egyptsons avhandling borde ses som ett välkommet bidrag till den akademiska och offentliga debatten, skriver fakultetsopponenten statsvetaren Khaled Salih. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt av Axess TV:s Panelen diskuterar Torbjörn Elensky, Alice Teodorescu och Henrik Jönsson uppgifterna om att Finland kan gå före Sverige in i Nato, tillståndet för Sveriges ekonomi med anledning av EU-kommissionens bistra prognos och uppståndelsen kring islamologen Sameh Egyptsons avhandling om Muslimska brödraskapets förgreningar i Sverige. Programledare: Erik Thyselius. 0:30 Finland före in i Nato 9:23 Sverige i ekonomiska bottenligan 21:08 Sameh Egyptsons avhandling

Förlossningsöverläkare Victoria Ankarcrona berättar om sin avhandling - episiotomi (klipp) vid sugklockefödsel i Sverige - "To cut or not to cut? Episiotomy in vacuum extraction"Resultat som bland annat visade att fler äldre förstföderskor (>40år) avslutar vaginalt försök med sugklocka eller kejsarfödsel, men att de inte löper större risk för sfinkterskada vid sugklocka. Att snedklipp minskar risken för sfinkterskada vid sugklocka hos förstföderskor i registerstudier samt mer intressant information av dr Anckarcrona i dagens avsnitt!Veckans avsnitt sponsras av MAMTips: Lyssna även till vår systerpodd - AMNINGSPODDEN Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En av världens största filmfestivaler, Berlinale, offentliggör nu hela rapporten om festivalens grundare Alfred Bauers bakgrund och Kirsty Armstrong och Carl Stanley kan numera titulera sig årets kvinnliga respektive manliga komiker. Producent: Minna GrönforsProgramledare: Maria Askerfjord Sundeby

Hvordan skrive en artikkel basert på ei mastergradsavhandling? Hvordan gikk Monica Enehaug fram, hvorfor valgte intervjueren en annen strategi, og hvilken framgangsmåte vil vi på det sterkeste anbefale å styre unna? Episoden er tatt opp over Zoom, med hjelp fra Joakim Magnus Taraldsen ved UiO.

Vi berättar om den sjätte låten på vårt album. Låten handlar om Australien. Vi berättar också om en nyutkommen avhandling, som handlar om konsten att hålla ihop ett rockband.

I det här avsnittet medverkar Leif Tjärnstig som arbetar på Waldorflärarhögskolan. Vi samtalar bl.a. om hans doktorsavhandling som han har arbetat med under 6 år, hur han kom att hamna på WLH samt hur det har varit att vara med på ett hörn och starta upp Waldorfskolor och Waldorfgymnasier. Om ni som lyssnar på avsnittet önskar att Leif ska komma till era skolor eller verksamheter och berätta mer om sin avhandling kan ni mejla till honom på leif.tjarnstig@wlh.se Vill n ladda ner avhandlingen hittar ni den här:I det här avsnittet medverkar Leif Tjärnstig som arbetar på Waldorflärarhögskolan. Vi samtalar bl.a. om hans doktorsavhandling som han har arbetat med under 6 år, hur han kom att hamna på WLH samt hur det har varit att vara med på ett hörn och starta upp Waldorfskolor och Waldorfgymnasier. Om ni som lyssnar på avsnittet önskar att Leif ska komma till era skolor eller verksamheter och berätta mer om sin avhandling kan ni mejla till honom på leif.tjarnstig@wlh.se Här är länken till Leifs avhandling: https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/173590/tjarnstig_leif.pdf?sequence=1&isAllowed=y&fbclid=IwAR2B9xP4j1xKVYluk-jsXDCIIZYhnqD4ZWve1gIvnwZxAm5FpdoupV86kQ4

I detta avsnitt berättar jag om resultatet på förhandsgranskningen av min avhandling i dans ich teologi och om avhandlingens innehåll.Contact me through my webpage www.kolminaisuus.fi or email: kolminaisuus@icloud.comYou may find me and #monasticmaumoses, as well as my husbands, work on Instagram. See: whitecatmonk for more artwork by Markus Howlsten

I veckans podd gästas Wille och Jacob av Andreas Ivarsson med PhD inom idrottspsykologi. Huvudämnet för dagen är Andreas avhandling där han visade att stress ökar risken för skada och att en ganska enkel och tidseffektiv intervention visade sig kunna minska skaderisken betydligt hos lagidrottare. Utöver det huvudspåret så diskuteras även idrottspsykologi rent allmänt och vi lyfter flera frågor kring dessa plats i idrotten just nu och i framtiden. Glöm inte att följa Tyngre Träningssnack på Instagram för material relaterat till våra avsnitt och gäster. Hålltider 00:00:00 Presentation av Andreas Ivarsson 00:04:30 Vägen till att arbeta med idrottspsykologi 00:12:10 Rena utbildningar inom idrottspsykologi i Sverige 00:17:30 Kvacksalveri och anekdotiska bevis inom idrottspsykologin och idrotten överlag 00:23:55 Betydelsen av att använda siffror och statistik rätt 00:26:10 Psykologin är väldigt individanpassad 00:28:30 Avhandling kring Stressens inverkan på idrottares skaderisk 00:33:42 Stress och skaderisk hos allsvenska fotbollsspelare 00:36:50 Sömn är något som troligen också bör inkluderas 00:44:12 Hur skulle stress kunna höja skaderisken? 00:47:50 Det svåra i att mäta faktisk prestation i många idrotter 00:52:45 Nyttjas idrottspsykologi inom elitidrotten i Sverige idag? 00:54.29 Minskad skaderisk med psykologiska interventioner 01:00:30 Idrottspsykologi som en del av den skadeförebyggande träningen 01:04:30 Vad innebär mindfullnessträning inom idrottspsykologin? 01:09:50 Kan vem som helst göra detta med en grupp idrottare?

I detta avsnitt möter vi Alva Appelgren, som 2015 disputerat på effekter av feed-back på kognitiv prestation och motivation. Avhandling kan du ladda ner här. I programmet tar vi upp frågor om olika sätt att ge beröm och de olika effekter detta fick på försökspersonerna i studierna i Alva Appelgrens avhandling. Vi tar även upp frågan om betygssättning i förhållande till mindset. Hur kan ett statiskt mindset med fokus på begåvning och formell kunskap leda till sämre resultat? Forskning om olika mindset har under decennier drivits av bl a Carol S Dweck, som påvisat skillnader i hur vi förhåller oss till lärande och begåvning på olika sätt. Hennes och andras forskning visar att de individer som definierar sig själv och andra utefter begåvning tenderar att uppnå sämre långtidsresultat än de som ser alla misstag, som del i den naturliga vägen till lärande. Ett ord Carol Dweck föreslår att vi använder oftare är "ännu" - det kan jag inte ÄNNU - eller det har jag inte lärt mig ÄNNU.  Värd i Hjärnpodden är Kristina Bähr, specialistläkare i barnmedicin och handledare. Kontakta Kristina via mail kristina@exist.se om du har kommentarer eller frågor efter programmet. Hemsida: http://www.exist.se Alva Appelgren når du via http://www.brainself.se

I vilket Mediespanarna firar fyra år genom att sammanfatta vad de kommit fram till.

Kristin Lundell lämnar Benny hill-stolen och tar ett steg tillbaka till passagerarsätet. Avhandling om den goda sidan av Birro-kraften, p-våfflor på födelsedagskalas och HiFi-listan! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Reporter Sofia Klemming Nordenskiöld Karoline är 16 år. Hon dömdes i vintras till villkorlig dom för misshandel av sina lärare och klasskamrater. Karoline har haft kontakt med de sociala myndigheterna sedan hon var sex veckor – trots det har hennes liv helt spårat ur. Hur kan samhället hjälpa ungdomar som fastnat i en ond spiral av kriminalitet, droger och aggressivt beteende? I det första programmet i Barnens sommarserie besöker Sofia Klemming Nordenskiöld i Ås ungdomscenter söder om Oslo, där personalen använder sig av en ny behandlingsmodell för de ungdomar som ingen annan har kunnat hjälpa. Här bor Karoline sedan två månader. Kommer hon att få hjälp den här gången? I ett samarbete mellan Norge och Sverige har forskare nu för första gången tagit reda på vilka metoder som faktiskt fungerar.  Den nya modellen som prövas på Ås bygger på kort tid på institution och att föräldrar, skola och kompisar är med i behandlingen. Litteraturtips: Institutionsbehandling av ungdomar - Vad säger forskningen? Tore Andreassen, Gothia 2003. Om nutidens barnhem och behandlingshem. Jack - Et slags liv Trond Hansen, Schibsted 2006. Om Jack, ett fd barnehmsbarn. Nasjonens barn av Bernt Eide & Ellen Aanesen Conflux Forlag. 2008. Om resande folkets barn som placerade på barnhem. Kampen om barna, personer av taterslekts erfaringer fra barne-og skolehjem. Av Anne Berit Sandvik. Avhandling i kriminologi vid Oslo universitet, 1999. Samfunnets stebarn av Kjersti Ericsson, Universitetsforlaget 2009. Om utsatta barn historiskt och internationellt. De usynliges by & Et annet folk av författaren Britt Karin Larsen Svarta rosor, red författaren Gunilla Lungren Utan hus, utan grav, red författaren Gunilla Lundgren

Filmen Änglar och demoner efter Dan Browns bok. Vi går på biopremiär och kontrollerar den vetenskapliga grunden i filmen. Den nya influensan blir anmälningspliktig, och Världshälsoorganisationen säger att läkemedelsbolagen ska böra göra vaccin. Avhandling om snuskiga toaletter på skolorna, tjejer får urinvägsinfektion.

Och nu dags för Nya Vågen, idag om litteraturvetenskapens ställning och så en färd till mörkrets hjärta med konstnären Jan Håfström. Programledare: Kim Nordberg. Bokbranschen har upplevt några gyllene år. Mellan 1998-2007 växte försäljningen med inte mindre än 41 procent. Litteraturen klarar sig utmärkt, men läran om litteraturen - litteraturvetenskapen - verkar befinna sig i ett tillstånd av fortgående kris. Samtidigt som den läsande befolkningen masskonsumerar bloggtext, deckare och dataspel, är Gunnar Ekelöf fortfarande det finaste man kan skriva om på institutionerna. Menar vissa. Andra har påpekat att det är just forna tiders bidningsideal som ska försvaras mot angrepp från populärkultur och förflackning. Men hur ser diskussionen ut idag? Och så blir det en våldsam återresa uppför Kongofloden - konstnären Jan Håfström har återvänt till Joseph Conrads roman Mörkrets Hjärta i sin utställning på Liljevalchs konsthall. Au contraire: Karsten Thurfjell om det underbara med innerlig så Bokbranschen har upplevt några gyllene år. Mellan 1998-2007 växte försäljningen med inte mindre än 41 procent. Litteraturen klarar sig utmärkt, men läran om litteraturen - litteraturvetenskapen - verkar befinna sig i ett tillstånd av fortgående kris. Samtidigt som den läsande befolkningen masskonsumerar bloggtext, deckare och dataspel, är Gunnar Ekelöf fortfarande det finaste man kan skriva om på institutionerna. Menar vissa. Andra har påpekat att det är just forna tiders bidningsideal som ska försvaras mot angrepp från populärkultur och förflackning. Men hur ser diskussionen ut idag? Vi gläntar på dörren till seminarierummen och diskuterar vi litteraturvetenskapligt självförtroende med: Anders Johansson, författare till boken ”Avhandling i litteraturvetenskap. Adorno, Deleuze och litteraturens möjligheter”, Lisbeth Larsson, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, och Torbjörn Forslid, författare till ”Hamlet eller Hamilton? Litteraturvetenskapens problem och möjligheter”. Och så blir det en våldsam återresa uppför Kongofloden - konstnären Jan Håfström har återvänt till Joseph Conrads roman Mörkrets Hjärta i sin utställning på Liljevalchs konsthall. Vi har sett den. I studion: kulturredaktionens avant garde bestående av Mårten Arndtzén, Maria Edström och Mats Arvidsson. Programledare: Kim Nordberg