Podcast appearances and mentions of ester blenda nordstr

Ligan handlar om svenska kvinnliga journalistpionjärer i början av 1900-talet, som rör sig mellan hetsiga tidningsredaktioner, kungamiddagar och krigszoner. Författaren Fatima Bremmer är gäst i P1 Kultur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fatima Bremmer blev Augustprisbelönad i fackboksklassen 2017 för "Ett jäva solsken" – en biografi över journalisten och äventyraren Ester Blenda Nordström, som i början av 1900-talet arbetade som wallraffande reporter.Ester Blenda Nordström figurerar även i nya boken "Ligan – Klarakvarterens blodsystrar”. Där hon får sällskap av bland andra Elin Wägner. Det är en kollektivbiografi om en grupp unga kvinnliga journalister som möts på stimmiga tidningsredaktioner runt Klarakvarteren i början av 1900-talet.Fatima Bremmer är själv journalist och har arbetat som reporter och nyhetschef på Aftonbladet och Svenska Dagbladet.Programledare: Lisa Bergström.

I det här avsnittet ger Paulina och Tora bok- och filmtips. De pratar om påskledigheten och om biografier som påverkat synen de har på kända filmstjärnor som Marilyn Monroe och journalisten Ester Blenda Nordström.

How will we be remembered when we're gone? Swedish cultural attaché and former curator Helene Larsson Pousette discusses the importance of archiving our lives as a way to take control of what stories are told about us in the future. Whether you preserve your memories in an official archive or keep them in a box in the attic, Helene argues that archiving yourself is a form of activism that has the power not only to change how we see the past, but also how we see one another. Together with assistant professor Amanda Doxtater, we discuss how to think like an archivist. *** This episode was written, edited, and produced by Colin Gioia Connors. *** Transcript available at scandinavian.washington.edu/episode-17-transcript *** At 01:05, Helene mentions her new book, “Arkivism: En Handbok” (in Swedish), which she co-edited with Lina Thomsgård, and which was initiated by Stockholm Museum of Women's History and published in 2021 in collaboration with the independent publishing firm Volante. Find it at: https://volanteshop.com/bok/arkivism/ *** At 21:14, Helene mentions a Swedish biography of Ester Blenda Nordström, “Ett jävla solsken,” by Fatima Bremmer. It has been translated into English as “Life in Every Breath: The Extraordinary Ester Blenda” by Gloria Nneoma Onwuneme. *** Theme music used with permission by Kristján Hrannar Pálsson. Youtube: youtu.be/uzoFON4nobQ Spotify: open.spotify.com/album/1dDmFxNvfYVnQwq7up7rxS Order a CD: www.discogs.com/sell/item/271351364 *** Crossing North is a production of the Department of Scandinavian Studies and the Baltic Studies Program at the University of Washington in Seattle. scandinavian.washington.edu/crossing-north-podcast Support Crossing North: Donate to the "Friends of Scandinavian Languages and Literature Fund" scandinavian.washington.edu/support-us

Hon var det charmiga busfröet som banade väg för ny journalistik. Ester Blenda Nordström färdades över hela jordklotet, visade upp ett sällsynt mod och visade att kvinnor kunde göra saker som var otänkbara i tiden hon levde i. MEDVERKANDESkådespelare: Jennifer Carzties, Hanna StubendorffBerättare: Love KahnlundManus: Sofia LantzInspelning och ljuddesign: Emil AspegrenMix: Frida Claeson JohanssonProducent och regi: Stina Tyrell Sämgård Exekutiv producent: Per Palmqvist, BarnradionIllustrationer: Charlotte HeymanHistorierummet görs av Munck Studios för Sveriges Radio.

Hon var det charmiga busfröet som banade väg för ny journalistik. Ester Blenda Nordström färdades över hela jordklotet, visade upp ett sällsynt mod och visade att kvinnor kunde göra saker som var otänkbara i tiden hon levde i. MEDVERKANDESkådespelare: Jennifer Carzties, Hanna Stubendorff Berättare: Love Kahnlund Manus: Sofia Lantz Inspelning och ljuddesign: Emil Aspegren Mix: Frida Claeson Johansson Producent och regi: Stina Tyrell Sämgård Exekutiv producent: Per Palmqvist, Barnradion Illustrationer: Charlotte HeymanHistorierummet görs av Munck Studios för Sveriges Radio.

Om godståg. Hör om varför lastbilen konkurrerat ut godståget. Men i framtiden kanske godstågen tar över mer av trafiken. Hör också om amerikanska hobos som tjuvåkte under godsvagnarna, något som den svenska journalisten Ester Blenda Nordström också testade på. Programledare: Per J Andersson Producent: Pernilla Ståhl

Siri Hill från P3 Nyheter kommer för att uppdatera oss lite om Aleksei Navalnyj. Sen blir det kändisskvaller och coronafester med skaparen bakom kontot kändisarkommenterar, Stina Jepson! Cecilia Düringer kommer också och berättar om nya P3 Historia. Slutligen rasar Garplind över hur Sverige ännu en gång skämt ut sig.

En banbrytande journalist som med mod och äventyrslusta tog sig an de mest utmanande uppdragen. Men inombords plågades hon av en evig rastlöshet som drev henne att bränna sitt ljus i båda ändar. Redaktionen för detta avsnitt består av: Cecilia Düringer programledare och manus  Navid Bavey  scenuppläsare Julia Öjdrandt  ljuddesign och slutmix Emilia Mellberg  producent Medverkar gör också Fatima Bremmer, författare till boken Ett jävla solsken En biografi om Ester Blenda Nordström Vill du veta mer om Ester Blenda Nordström? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet: Ett jävla solsken: En biografi om Ester Blenda Nordström av Fatima Bremmer En piga bland pigor av Ester Blenda Nordström Kåtornas folk av Ester Blenda Nordström Motorcykel genom Sverige och andra reportage av Ester Blenda Nordström Byn i vulkanens skugga av Ester Blenda Nordström Pennskaft: kvinnliga journalister i svensk dagspress 1690-1975 av Margareta Berger

En banbrytande journalist som med mod och äventyrslusta tog sig an de mest utmanande uppdragen. Men inombords plågades hon av en evig rastlöshet som drev henne att bränna sitt ljus i båda ändar. I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus. Redaktionen för detta avsnitt består av: Cecilia Düringer programledare och manus  Navid Bavey  scenuppläsare Julia Öjdrandt  ljuddesign och slutmix Emilia Mellberg  producent Medverkar gör också Fatima Bremmer, författare till boken Ett jävla solsken En biografi om Ester Blenda Nordström

Vi peppar inför Augustprisgalan som sänds den 23 november. Vi blickar tillbaka i Augustprisets historia och diskuterar årets nominerade böckerna. Ni får höra om ett fullkomligt osannolikt sammanträffande och hur Makz låter när han sträcker ut sina ömma ben efter långa timmar i den hemmabyggda podd-studion.Verk vi nämner i avsnittet:Fatima Bremmer, Ett jävla solsken: En biografi om Ester Blenda Nordström, 2017.Athena Farrokhzad, Vitsvit, 2013.Lyra Koli (fd. Ekstöm Lindbäck), Ett så starkt ljus, 2014.Oskar Kroon, Vänta på vind, 2019.Kristoffer Leandoer, Längta bort, längta hem: En essä om litteratur på flykt, 2020.normkreativa_barnbocker, konto på Instagram.Anna-Karin Palm, Jag vill sätta världen i rörelse. En biografi över Selma Lagerlöf, 2019.Tiina Rosenberg, Queerfeministisk agenda, 2002.Lydia Sandgren, Samlade verk, 2020.Valerie Solanas, SCUM Manifesto, 1967.Pajtim Statovci, Tiranas hjärta, 2018.Sara Stridsberg, Drömfakulteten, 2006.J. R. R. Tolkien, The Lord of the Rings, 1954-1955.________________________________________Medverkande: Milla Leskinen, Makz Bjuggfält och Rakel Gunnemark.Musik: Anna Hed.Formgivning och illustration: Fred Söderblom. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi har blivit utsedda till Augustambassadörer. Det innebär att Bögbibblan ska bevaka Augustpriset 2020!Formellt bevakar vi kategorin Årets svenska skönlitterära bok men som de sanna gränsöverskridare vi är kommer vi att ställa in vårt sökarljus mot allt queert vi hittar i samtliga kategorier! I det här avsnittet pratar vi om Augustprisets historia, vilka vi tror har en chans att bli nominerade och ställer oss frågan: Varför finns det litteraturpriser? Verk vi nämner i avsnittet:Anna Ahlund, Ganska nära sanningen, 2020.Fatima Bremmer, Ett jävla solsken. En biografi om Ester Blenda Nordström, 2017.Edith Hammar, Homo Line, 2020.Johan Hilton, Vi är Orlando, 2020.Hanna Johansson, Antiken, 2020.Jenny Jägerfeld, Här ligger jag och blöder, 2010.Jenny Jägerfeld och Mats Strandberg, Monster i terapi, 2020.Kolbeinn Karlsson, Trollkungen, 2009.Lyra Koli, Blödningen, 2020.Oskar Kroon, Vänta på vind, 2019.Eli Levén, Hur jag skulle vilja försvinna, 2020.Amelie Tottie Matousek, Rött, rött nagellack, 2019.Anna-Karin Palm, Jag vill sätta världen i rörelse. En biografi över Selma Lagerlöf, 2019.Nina Wähä, Testamente, 2019.________________________________________Medverkande: Milla Leskinen och Makz Bjuggfält.Musik: Anna Hed.Formgivning och illustration: Fred Söderblom. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Annar þáttur af tveimur um Ester Blendu Nordström, brautryðjenda í rannsóknarblaðamennsku í Svíþjóð á fyrri hluta tuttugustu aldar. Í þessum síðari þætti er fjallað um feril Esterar eftir að hún snéri heim af Samaslóðum í Norður-Svíþjóð, um þátt hennar í finnska borgarastríðinu, ferðalög um Suður- og Norður-Ameríku, langdvöl á Kamtsjatka-skaga og forboðna ást.

Annar þáttur af tveimur um Ester Blendu Nordström, brautryðjenda í rannsóknarblaðamennsku í Svíþjóð á fyrri hluta tuttugustu aldar. Í þessum síðari þætti er fjallað um feril Esterar eftir að hún snéri heim af Samaslóðum í Norður-Svíþjóð, um þátt hennar í finnska borgarastríðinu, ferðalög um Suður- og Norður-Ameríku, langdvöl á Kamtsjatka-skaga og forboðna ást.

Í þættinum er fjallað Ester Blendu Nordström (1891-1948), frumkvöðul í blaðamennsku í Svíþjóð. Meðal annars villti hún á sér heimildir og réð sig sem vinnukonu á bóndabæ til að fjalla um aðbúnað kvenna í sænskum landbúnaði, og ferðaðist um með Sömum í Norður-Svíþjóð.

Í þættinum er fjallað Ester Blendu Nordström (1891-1948), frumkvöðul í blaðamennsku í Svíþjóð. Meðal annars villti hún á sér heimildir og réð sig sem vinnukonu á bóndabæ til að fjalla um aðbúnað kvenna í sænskum landbúnaði, og ferðaðist um með Sömum í Norður-Svíþjóð.

Edward har denna gång åter lämnat över mikrofonen till sin hustru och kompanjon, tillika poddens redaktör, Gunilla Kinn Blom. Sist detta hände var när han skrev på sin bok sommaren 2019 – och då gick lyssnarsiffrorna upp! Då flera lyssnare efterfrågat att hon åter ska gästspela – och Gunilla själv tyckte det var hennes tur att få sitta i chesterfieldsoffan i biblioteket och snacka med Mats över några glas, medan den andra föräldern ensam skötte alla tre trollungarna – är hon alltså tillbaka. Samtalet mellan Mats och Gunilla börjar med journalistik och den legendariska Ester Blenda Nordström, fortsätter med att Gunilla berättar om hennes jobb som poddens redaktör och huruvida hon någonsin får höra någon historia från Edward i podden som hon inte redan hört flera gånger vid köksbordet. Snart kommer Edward in med en aperitif, denna gång svensk starkvinsglögg (vi får inte säga vilken sort) på is med lite pressad citron och en apelsinskiva i. Samtalet kommer in på den snart fyra månader långa isoleringen i sitt hem, som familjen Kinn Blom varit försatt i på grund av coronapandemin och att Edward tillhör en riskgrupp. Hur man snarare vänjer sig med den lilla världen på tomten med familjen och alla prunkande blommor och tycker en cykeltur i närområdet är ett äventyr, än får stark längtan efter att resa ut i världen – i alla fall om man dygnet runt har fullt upp med tre vilda barn. Mats berättar om sina sommarplaner, som innefattar besök på det återuppbyggda Café Västbacken i Havstensstund, ”den största hemliga pärlan i hela Sommarsverige”, och ställer frågor till Gunilla om hennes många år som utrikeskorrespondent. Den lista hon tagit med på udda platser hon besökt blir det dock bara av att läsa upp ett enda namn från: Tiwi Island (utanför Australiens norra kust). Andra exotiska händelser hon berättar om är en spelmansstämma vid Siljan (varvid Mats, sin vana otrogen, undviker att vitsa över att hon råkar kalla kulande för en kul sysselsättning), sina elva år i New York, en obekväm resa till Quetzaltenango i Guatemala och hur hon under en sommar i Indonesien köpte en restaurangguide och via taxi systematiskt besökte Jakartas samtliga bättre restauranger – fast Café Batavia var stället hon konstant återvände till. Slutligen diskuteras alkoholfria drycker, hur Edward och barnen är ute och leker samt de planer herrskapet Blom en gång hade att arrangera så kallade gourmetkollon på Öland för barn, innan Mats och Gunilla slutligen önskar: Glad sommar. För nu är det sommarlov för podden, till och med en bit in i augusti. Då möter ni åter Edward och Mats – men Gunilla kommer också tillbaka ytterligare en gång på sensommaren, så skriv gärna lyssnarfrågor till henne (eller allmänna frågor) på: podden@edwardblom.se !Allt gott och med hopp om en underbar sommar!Edward See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det har blivit dags att prata upp sig inför årets bokmässa och den här gången är det Jenny, Pernilla, Rasmus och Daniel som gör det. Vi pratar såklart om de tre framträdandena som vi själva ska göra men också andra höjdpunkter som klimatperformance och rundpingis. Dessutom har vi fått en pratstund med Frida Edman som är mässansvarig för att höra vad de själva tycker att vi inte ska missa under årets mässdagar.Böcker vi pratar om i avsnitt 39:Kirke - Madeline MillerResten av allt är vårt - Emma HambergDå gråter änglarna - Unni Wenche TandbergDen rödaste rosen slår ut – Liv StrömquistEtt jävla solsken : en biografi om Ester Blenda Nordström – Fatima BremmerVardagar – Ulf Lundell1794 – Niklas Natt och DagLäs mer om oss på www.vadvipratarom.se  See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hon har kallats Sveriges första undersökande reporter. Hon reste jorden runt under extrema och äventyrliga former för att berätta om världen och för sin lust till äventyr. En extremt modig och självsäker kvinna som levde under första delen av 1900-talet som en journalistisk rockstjärna i en mansdominerad värld. Smolken i bägaren var kanske att hon aldrig fick leva det liv hon mest av allt önskade. Det med sin livs kärlek Karin. Jag sitter och pratar med filmregissören Anna Hylander har skildrat Ester Blendas extrema och helt galna liv. Lyssna!

I detta avsnitt berättar Julia om författarinnan och journalisten Ester Blenda Nordström. Visste ni till exempel att Astrid Lindgren har plagierat alla sina karaktärer?   Twitter: det_pa    Instagram: fragorpadetpod

LÄSpodden på Helsingborgs bibliotek tipsar om några favoriter på temat ”Reseskildringar” ”På tunn is” av Jenny Diski ”Oss håller inga bojor, oss binder inga band” av Jan Mårtenson ”Tysk höst” av Stig Dagerman ”Amerikanskt” av Ester Blenda Nordström ”Band” av Domenico Starnone ”Anteckningar” av Joan Didion

FÖRFATTARE, JOURNALIST, 41 år. Född i Göteborg, uppväxt i Kyrkås och Skara, bosatt i Stockholm. Debuterar som Sommarvärd. Jag kommer att berätta den spännande historien om direktörsdottern som blev Sveriges mest berömda piga genom tiderna - och mitt livs första förälskelse i en kvinna. Om Fatima Bremmer Kritikerhyllad författare som fick Augustpriset förra året i fackboksklassen för biografin Ett jävla solsken. Den handlar om den norm- och banbrytande journalisten och äventyraren Ester Blenda Nordström som i början av 1900-talet wallraffade långt innan begreppet fanns. Att vara udda och inte passa in är något författaren själv säger sig kunna relatera till. Har tidigare bland annat arbetat som reporter och nyhetschef på Aftonbladet och Expressen samt på Svenska Dagbladets kulturredaktion. Blev uppmärksammad för boken De sista tanterna. Från husmor till modeikon, ett kulturhistoriskt porträtt över den svenska tanten. Lärde sig läsa och skriva som fyraåring och bestämde sig som fjortonåring för att bli journalist. Producent: Martin Marhlo

Ester Blenda Nordström wallraffade innan Günter W var påtänkt, hon startade sameskola, åkte hundsläde , körde bil och rökte pipa. Allt detta trots (!) att hon var kvinna (!) i förra seklets början.

Världens första walraffande journalist, eller ska vi säga ”blendande” journalist i ”Ett jävla solsken –En biografi om Ester Blenda Nordström” av Fatima Bremmer, varför tänker vi cool girl och är imponerade av hur folk i början av 1900-talet var exakt likadana som folk är på 2010-talet? Journalisten och författaren Leïla Slimani tackade nej till Macron och skrev den brutala/briljanta ”The Perfect Nanny” som vi fortsätter läsa trots att vi vet att det värsta vi kan föreställa oss kommer att hända. Och så känslan av lycka när världsalltet gör att små saker klaffar. På självhjälpshyllan: Är alla HSP? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det skiljer ett århundrade dem emellan. Men Anna Thulin läser samman journalistkollegorna Ariel Levys och Ester Blenda Nordströms livsöden, och frågar: Hur kan man leva fullt ut? ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Journalistyrket har alltid förknippats med frihet. Och även om verkligheten ofta består av slimmade redaktioner, osäkra arbetsförhållande, låga frilansarvoden och näthat så lever drömmen. Kanske inte minst för kvinnor. Frihetstörsten präglar den svenska pionjärjournalisten Ester Blenda Nordström, som levde kring förra sekelskiftet, såväl som den samtida skribenten Ariel Levy, stjärnreporter på tidskriften The New Yorker. Men trots likheterna så ska man inte förminska värdet av 100 år. De levde de under radikalt olika förutsättningar Hon körde motorcykel, rökte pipa, tjuvåkte under ett boskapståg, med rälsen och döden endast en hårsmån bort. Ester Blenda Nordström var lika delar äventyrare och journalist. Hennes liv var som en rysk docka, med flera liv inuti varandra. I Fatima Bremmers personliga och djupgående biografi, som tilldelades Augustpriset 2017 i fackklassen, kan man läsa om hur hon tog anställning som piga för att kunna skriva om pigornas tuffa arbetsvillkor. Blev en av de få fastanställda pennskaften som journalistkvinnorna kallades. Hon arbetade som lärarinna hos samerna, levde i skuggan av en vulkan på den ryska halvön Kamtjatka, räddade flera byar från hungersnöden under finska inbördeskriget, reste med svenska emigranter till drömmarnas land på andra sidan Atlanten. Fatima Bremmers biografi heter Ett jävla solsken. Det var så Ester Blenda kallades av sina nära och kära: ett jävla solsken. Ytterligheterna personifierad. Men framförallt utstrålade hon just frihet. Hon körde motorcykel, rökte pipa, tjuvåkte under ett boskapståg, med rälsen och döden endast en hårsmån bort. Hon drack också, för ofta och för mycket, och det var spriten och opiumkakorna hon slutligen dog av. Det var som om hon hade bråttom att leva. Samma livslust känner jag igen hos Ariel Levy, som skrivit den självbiografiska boken När reglerna slutat gälla. Hon bor med sin fru på Manhattan och har ett liv fullt av lyxiga middagar och resor. Till skillnad mot hur det var för tidigare generationer är allt möjligt, säger hon. Att resa till andra sidan jorden, skriva ett reportage på sin bärbara dator och facetajma med partnern. Och till skillnad mot Ester Blenda Nordström, vars stora kärlek till en kvinna var olaglig, kunde Ariel Levy gifta sig med sin partner. De kunde till och med skaffa barn med hjälp av insemination.  Men varför nöja sig med att hemmets fyra väggar när hela världen väntar? Bara ett litet äventyr till, tänker Ariel Levy och bokar en reportageresa till Mongoliet när hon är gravid i femte månaden. Där tar det stopp. Ensam på hotellrummet krystar hon ut den för tidigt födda sonen. Han lever ett ögonblick, sedan håller hon hans döda kropp i sin famn. Ett liv kan vara just så kort att det ryms inom ett par andetag. Inte ska vi väl låta nästa generation kvinnor duka under bara för att de hade friheten i sikte?   Det är såklart ingens fel. Missfallet beror varken på att hon flög eller reste, läkarna intygar att det hade hänt ändå. Men händelsen väcker många tankar hos Ariel Levy. I sorgen över sitt förlorade barn ryms också en annan sorg: Kan vi verkligen få allt? frågar hon sig efteråt. Vi kvinnor har kämpat för rättigheter i århundraden och har äntligen nått en tid när alla möjligheter ligger öppna. Ja, inte alla möjligheter och inte för alla men ändå. Känslan är den att man bara behöver sträcka ut handen för att vidröra solen. Känna värmen. Förtrollas av hettan. Det är både ett löfte och ett hot. Sträck ut handen, men om du bränner dig är det ditt eget fel.  I SVT-serien We cant do it från 2017 pratade unga kvinnor om utbrändhet. Det borde ha varit tungt att se, men de intervjuades ambitioner var så fängslande. De trodde och kände att de kunde göra allt. De ville gripa alla chanser. Är det så fel då? Är det alltid individen som måste välja och skapa en rimlig livssituation, eller är det samhällsstrukturer som bör förändras? Jag tror att man måste hålla båda tankar i huvudet samtidigt. Att frånsäga individen ansvar och handlingsutrymme för sitt eget liv är förminskande, men motsatsen, att ignorera strukturerna, är bara dumt och naivt. Inte ska vi väl låta nästa generation kvinnor duka under bara för att de hade friheten i sikte? För att alla världens möjligheter låg inom räckhåll? Under min och Ariel Levys livstid har samhällets begränsningar luckrats upp. Inte minst kvinnor har långt större frihet än i början på förra seklet. Friheten ställer högre krav på individen att själv känna av sina begränsningar. Att tänka på vad vi vill ska rymmas i ett liv. För om valfriheten resulterar i att vi väljer allt, är det då verkligen en frihet? Nej, fri är bara den som kan välja bort, som kan inse inse skillnaden mellan grundläggande behov och ytliga drömmar och önskningar. Alla får inte allt: det är lika naturligt och oundvikligt som att vi alla ska dö Vad kan då sägas vara grundläggande behov? Att älska och bli älskad, skulle nog de flesta hålla med om. Likaså att ha tak över huvudet och mat på bordet. Men resandet som Ester Blenda Nordström, Ariel Levy och jag själv ofta har längtat efter vilka grundläggande behov handlar det egentligen om? Att vilja upptäcka och lära nytt, att slappna av och koppla bort? Nog är det behov som man kan uppfylla utan att behöva flyga till andra sidan jorden. En av de grundläggande lärdomarna man drar av att resa är att världen är stor och magnifik, skriver författaren Amanda Svensson i Expressen, apropå miljö och flygning. Hon fortsätter: I takt med att vi erövrat den tycks vi dock ha förlorat förståelsen för vad det faktiskt betyder: att världen är större än dig, större än mig. Som människa kan du inte äga den, den är ingen konsumtionsvara, den är inte ditt ostron, den kommer inte att sörja dig om du ibland stannar hemma på semestern. Ariel Levy intervjuade en gång en kolumnist på The New York Times och frågade om hon någonsin ville ha barn. Alla får inte allt, svarade hon kort. Till en början tyckte Levy att det kändes nedslående, som att erkänna sig besegrad. Men sedan förstod hon. Nu tycker jag att accepterandet av detta känns som en uppenbar och naturlig del av att utvecklas till en vuxen människa. Alla får inte allt: det är lika naturligt och oundvikligt som att vi alla ska dö. Jag tycker också det är en befriande tanke. Man får inte allt. Världen är inte ditt ostron. Man utgår från platsen där man befinner sig, använder de erfarenheter och kunskaper man har, söker friheten genom att välja och välja bort. Och med tanke på både Ariel Levys och Ester Blenda Nordströms livsöden, så tycks det kunna bli rätt häpnadsväckande liv ändå. Anna Thulin, journalist   Litteratur Fatima Bremmer: Ett jävla solsken. Forum, 2017. Ariel Levy: När reglerna slutat gälla. Översättning av Anna Lindberg. Natur och Kultur, 2017.

Sverige har drabbats av en snösmocka, vilket ju inte är så himla konstigt med tanke på att det trots allt fortfarande är vinter i februari, något till och med Katta har insett och pudlar lite snyggt angående tidigare uttalanden om februari som årets första vårmånad - därmed kan vi lägga en konflikt till handlingarna och fokusera på några riktigt bra böckerEtt jävla solsken : En biografi om Ester Blenda Nordström - Fatima BremmerKvarnstenen - Margaret DrabbleVakuum - Mia ÖströmWursten och Veganen - Åsa Asptjärn See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vinnarpodden – bara några timmar efter Augustgalans slut samlades Augustprisvinnarna för ett samtal med Daniel Sjölin. Missa inte! Årets svenska skönlitterära bok: De kommer att drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuru. Årets svenska fackbok: Ett jävla solsken. En biografi om Ester Blenda Nordström av Fatima Bremmer. Årets svenska barn- och ungdomsbok: Fågeln i mig flyger vart den vill av Sara Lundberg. Augustpodden produceras av Fascinera för Svenska Förtläggareföreningen. Augustpriset delas ut i samarbete med Elite Hotels och PostNord. Läs mer om Augustpriset på www.augustpriset.se

Den 23 oktober avslöjades årets Augustpris-nominerade böcker inför en stor publik på Scenkonstmuseet i Stockholm. Minuterna efter att de avslöjats intervjuade Daniel Sjölin de nominerade författarna Fatima Bremmer, Sigrid Combüchen och Per Wirtén om Europa, vänskap och pionjärer. Sidonie & Nathalie. Från Limhamn till Lofoten, Sigrid Combüchen. Ett jävla solsken. En biografi om Ester Blenda Nordström, Fatima Bremmer. Är vi framme snart? Drömmen om Europas förenta stater, Per Wirtén. Augustpodden produceras av Fascinera. Augustpriset presenteras i samarbete med Elite Hotels och PostNord. Läs mer om Augustpriset på www.augustpriset.se

Hurra! Augustmånaden är i full swing och i år är vi ambassadörer för årets skönlitterära bok, men inte låter vi det hindra oss från att prata om alla 18 nominerade böcker. Ja, ni läste rätt – vi pratar om samtliga nomineringar. Inte för att vi läst alla, men inte låter vi sådan hindra oss. Och här nedan kan ni läsa juryns motiveringar till alla böcker.Nominerade till Årets svenska skönlitterära bok De kommer att drunkna i sina mödrars tårar, Johannes Anyuru, Norstedts Med en originell och ödesmättad dramaturgi skildrar Johannes Anyuru den händelsekedja där samhällsväven i ett samtida och framtida Sverige bryter samman och lämnar öppet för terror och repression. Med poetisk fördröjning gestaltas den individuella utsattheten i en värld med krympande livsutsikter och en uppfordrande undran över verkan av människors handlingar. Sidonie & Nathalie. Från Limhamn till Lofoten, Sigrid Combüchen, Norstedts Två kvinnor är på flykt i andra världskrigets slutskede. Utblottade och utlämnade åt sina mest grundläggande behov, söker de sig med skärpta sinnen genom det främmande. Sigrid Combüchens språk skapar verkligheten i hela dess detaljrikedom, smyger tätt inpå kropparna och fångar minsta skiftning i blickar och tonfall. Det är världen av igår vi ser, och, såsom i en spegel, vår egen. Hastigheten, Jörgen Gassilewski, Albert Bonniers Förlag Hastigt och säreget slänger Gassilewski oss in i ett av mänsklighetens mörkaste ögonblick, folkmordet i Rwanda 1994. Samma historia berättas om och om igen med olika känslostämningar, utsiktspunkter och berättarjag. Våldet i folkmordet smyger sig succesivt in i texten och är i slutet av boken helt närvarande. En intensiv berättelse om mänsklighet, om nedärvt och kolonialt skapat hat, men också om beroendet av de nära relationerna. Just nu är jag här, Isabelle Ståhl, Natur & Kultur På en återhållen, rytmisk prosa gestaltar Isabelle Ståhl människans främlingskap i ett intensivt närvarande och alltmer uppslukande nu; ett samtida Stockholm där den unga kvinnan Elises liv fylls av sms-jobb, planlösa studier och Tinder. I flödet framträder ibland en människa att greppa tag i, men enklast är icke förpliktigande möten och Valium är den mest pålitliga vännen. Rosor skador, Jenny Tunedal, Wahlström & Widstrand Alzheimers sjukdom. Demens. Vem och vad blir kvar när en människa förlorar sitt språk, sina minnen, sin identitet? Jenny Tunedal skriver om en dotter som frågar sin mor ”Minns du min mamma?” och får svaret ”Nej”. Detta ”nej” tvingar ner språkfilosofin och de litterära citaten på avdelningsgolvet och får kung Lear att hasa genom vårdboendets korridorer.  I Rosor skador bär en komplex poetisk form fram de allra starkaste av känslor. I en skog av sumak, Klas Östergren, Natur & Kultur Han kom som en vindpust från en vuxnare värld och hade hala brogueskor på fötterna. Dan Schoultze är en gentleman. Hans syster Hellen är hippie. Dans skolkamrat Kenneth är formad av folkhemmet.  Under en sjuttiotalssommar flummar de under dunkla skyar. Brideshead Revisited i en villa i Bromma. Klas Östergrens romanbygge har det mogna mästerskapets självklara linjeföring. Men under golvet löper lönngångar och strömmar mörka källådror.   Nominerade till Årets svenska fackbok Ett jävla solsken. En biografi om Ester Blenda Nordström, Fatima Bremmer, Forum Ett levande porträtt av en tid och av en person, som var undersökande journalist, äventyrare, barlejon, med en livslång förbjuden kärlek till en annan kvinna. En bok om att skriva och leva till varje pris. Frågor jag fått om Förintelsen, Hédi Fried, Natur & Kultur En tunn liten bok, med skenbart enkla frågor om det mest ofattbara. En rak och levande bok som... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Fatima Bremmer är författare och redaktör. Hennes färska bok om pionjären Ester Blenda Nordström är ett lysande exempel på hur man övertygar: först lyckades Fatima få boken om en misskänd, stark kvinna utgiven. Sedan skrev hon den som en bladvändare så att vi läsare ska köpa in på berättelsen. Dessutom: * Andreas och Mattias om den sjuka journalistvärlden. * Barbro: Jag är alltid glad.   Plus! Money talks, om retorik på Wall Street, i samarbete med www.touchdowns.se.

Anna Sahlén och Cecilia Flodström om banbrytande litteratur, av författare som Harriet Beecher Stowe, Anna Sewell, Laura Fittinghoff, Ester Blenda Nordström, Katarina Taikon och Fanna Ndow Norrby. Inspelat den 9 december 2015.

Journalisten Ester Blenda Nordström (1891-1948) förnyade den svenska reportagekonsten genom sina banbrytande arbetsmetoder och sin stora äventyrslust och skapade både succé och skandal på kuppen. Ester Blenda var 23 år gammal när hon slog igenom med buller och bång. Hon var den första journalisten i Sverige - ja, en av de första i världen - att wallraffa, det vill säga bedriva undersökande journalistik under falsk identitet. 1914 tog hon plats som piga på en bondgård i Sörmland. Allt var noga uttänkt - hennes nya namn, hennes påhittade fästman och inte minst hennes kläder. På gården slet hon under en månad, för att sedan skriva en artikelserie och en bok om sina upplevelser. Boken En piga bland pigor blev en braksuccé och sålde i flera tusen exemplar. Aldrig tidigare hade någon gjort något liknande. Men boken och artikelserien skapade också skandal. Framför allt var det Ester Blendas chockerande arbetsmetoder som upprörde folk. Ester Blenda Nordström skrev på ett sätt som ingen annan svensk journalist tidigare hade skrivit. Istället för att sitta inne på redaktionen valde hon att ge sig ut i den verklighet som hon vill skildra. Hennes texter fylldes av en intensiv närvarokänsla med dofter, ljud och målande miljöbeskrivningar. Hon gjorde intervjuer med vanliga människor och återgav deras citat så som de faktiskt talade, med slang och dialekt. Hon förnyade därmed den svenska reportagekonsten. Ester Blenda var en rastlös äventyrssjäl som reste över hela världen och skrev om allt som hon upplevde. Hon körde hundspann genom snöstorm i Sibirien, hon levde bland rallare som byggde järnväg, hon åkte som tredjeklasspassagerare med emigrantfartyg till Amerika, hon tog anställning som nomadlärarinna hos samerna i Saarivuoma, hon reste på motorcykel genom Sverige och red på åsna mellan Argentina och Chile. Trots att Ester Blenda Nordström idag är en självklar del av svensk presshistoria är hennes namn inte särskilt välkänt. Men just nu kan man ana ett nyväckt intresse för henne. I veckans program pratar vi med filmregissören Anna Hylander som har gjort dokumentärfilmen Ester Blenda som har premiär till våren. Vi pratar också med journalisten Johanna Karlsson, som precis som Ester Blenda har wallraffat. Vi tar även en närmare titt på arbetskläder för kvinnor och så träder vi in i hemliga lesbiska rum tillsammans med universitetslektorn Pia Laskar. Programledare den här veckan är Erik Sjölin.