Podcasts about Frihamnen

Har tv-kocken Markus Aujalay fyllepissat i den japanska självmordsskogen? Mottar han suspekta leveranser i Frihamnen före soluppgången? Och följer han sedan bara nyligen Sydney Sweeney på Instagram?

I avsnitt #52 av MCPODDEN tar vi hojarna till Frihamnen för att kolla in Adventure Motorcycle Expo, i fantastiskt fint vårväder. Ett 30-tal utställare och tusentals besökare bäddade för ett välbesökt och uppskattat event… Vi fick bland annat en pratstund med Agne Nyström från FMCK Stockholm, som berättade lite mer om "Civil MC Resurs" o och deras övriga verksamheter. Dessutom fick vi ett samtal med Hans Dahlberg från MC-skidan, och hans nysatsning på MC-skidor för den som vill njuta av motorcykelkörning i vinterföre. Det blir även en hel del snack om Portugal, där Björn "BG" Gunnarsson varit på ett fartfyllt banevent på POrtimao-banan, några dagar före det var dags för Micke Samuelsson att bege sig dit för att provköra nya Triumph Speed Triple 1200 RS. Ytterligare några dagar senare var det dags för Johan Ahlberg att bege sig till Portugal för att hänga med på en landsvägstur med Ride Nordic. Provkörningarna av MC-nyheter fortsätter, och i kommande avsnitt av MCPODDEN kommer du kunna höra mer från Anders Bröms som varit i Spanien och provkört nya Ducati Streetfighter V2 och V4, på landsväg och bana. Dessutom är Johan Ahlberg på väg till Saharaöknen för att köra nya Yamaha Ténéré 700 Rally and Ténéré 700...I MCpodden delar Johan Ahlberg och Mikael Samuelsson med oss av tips från många års erfarenheter från motorcykelkörning. Vi besöker olika motorcykelföretag, kommer med körtips och gästas av spännande mc-profiler. MCPODDEN produceras i samarbete med Fastbikes.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alltför många riksintressen blockerar stadsutvecklingen, därför är det positivt att byggrätter för sju miljarder nu frigörs i Frihamnen. Bekymmersamt att så många barn vräks från sina boenden –samtidigt en komplicerad fråga för fastighetsägare med föräldrar som inte tar ansvar, menar vår expertkommentator Viktor Mandel som också kommenterar energipriserna, den alltmer positiva synen på den svenska fastighetsmarknaden och hur tiden kan snabbas på i myndigheternas hantering av tillståndsärenden. Programledare: Anna Bellman.

Kalle Berg berättar att ett företag kopplat till gängledaren Ismail ”Jordgubben” Abdo utreds för att ha sålt bluffjordgubbar, alltså belgiska som man kallat svenska, och nu vill regeringens utredare införa en särskild ”fuskgrupp” för att komma åt de ”fula gubbarna”.Linnea Rönnqvist följer klockslag för klockslag den älgs rörelsemönster som förirrade sig till Backaplan och vidare under tisdagen, dessutom får vi höra om landshövdingen som nu betalar tillbaka 82 000 kronor för taxiresor hon gjort för att ”tjäna tid”.Sportredaktionens Robert Laul kommer förbi och säljer med eftertryck in fotbolls-EM och berättar om laget som lär vara på allas läppar, nämligen Ukraina.Det blir också lyssnarquiz och tips inför helgen med krogredaktör Frida Rosengren, som bland annat berättar om Pride Park.Även: Elon Musks nya lön sänker Linnea totalt, danskar hånas på nätet och Jonas Sjöstedt slår nytt rekord. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta senaste poddavsnitt av din lokala Göteborgspodd om lokalpolitik i Göteborg så snackar vi om att det rödgröna kommunstyret utmanar friskolorna i Göteborg. Martin går igenom satsningarna på Frihamnen i allt från Jubileumsparkens bad till nya Frihamnskyrkan och vi pratar om att kommunstyret ångrar sitt stopp av privata aktörer i SFI. Nyhetssvepet:Göteborg toppar lista […]

Fanny Wijk pratar om Vladimir Putins uttalande i rysk tv att det svenska och finska Natomedlemskapet kommer att mötas av ryska förstärkningar i väst. Men finska försvarsexperter menar att det inte finns anledning till någon större oro.Kalle Berg pratar om Kristdemokraternas förslag om att få till en Köpenhamnskänsla i Frihamnen genom att kopiera den så kallade matmarknaden “Reffen”. Han pratar också om att svenska miljonärer är rikare än någonsin, och vad de lägger sina pengar på.Sen kommer reportrarna Filip Persson och Sofia Boo och berättar om en ny granskning av avvikelserapporter vid hemförlossningar, som visar på flera allvarliga incidenter.Vi pratar även med reporter Lotta Hohner som skrivit om konspirationsteorier om brist på testosteron hos män, och vilken sanning som ligger i det.Dessutom: Kvinna blev hund (typ), politisk skandal i Japan och Kristerssons nöjda min. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Pablo Figueroa gör ett kärt återbesök i podden och vi pratar om den tunga förlusten i kvartsfinal mot Stjern & Bonfré i helgens SPT4. Simon tappade set mot Persson & Axelsson men därefter var det en ganska komfortabel väg fram till titeln. Det blev en omtalad matchboll i Pablos match och ingen av "matchövervakarna" övervakade matchen.. vad gör dom där egentligen?FIP på Frihamnen i Göteborg med fri entré lockar både duktiga spelare och publik samtidigt som Hisingen Open spelas.. vilka ställer upp i mixed SM och är det något att satsa på eller är det bara ploj? Få privat 1on1 med mig och Simon gällande din padel, dina inköp eller övrigt. https://plus.acast.com/s/proffsetochjag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fanny Wijk minns drottningen av Rock'n'roll Tina Turner som dog under torsdagen. Kalle Berg berättar om två tyska bröder som har gripits i Tyskland för att ha planerat ett terrordåd mot en kyrka i Sverige. Han berättar även om Ron DeSantis och Elon Musks tekniska problem i samband med politikerns kandidatbesked. Dessutom i bakvagnen: Stort tält i Frihamnen, Nya Zeeland rasar över behandling av kiwifågel, hårdare tag kring klädreturer och Högsbo biblioteks passning till Lena Andersson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hon är Sveriges främsta kvinnliga olympier genom tiderna med bland annat 9 OS-guld, 50 SM-guld, Jerringpris och Bragdguld. Men för ett år sedan tog Charlotte Kalla beslutet att lägga skidorna på hyllan och lämna livet som elitidrottare. I dagens avsnitt träffar vi Charlotte Kalla vid Let's Dance inspelningslokal i Frihamnen i Stockholm för en liten pratstund. Hur har livet har sett ut seddan skidkarriären tog slut. Vem är största konkurrenten i Lets Dance? Och vad väntar i framtiden, med graviditeten och en karriär bort från skidorna?

Det arbetas ständigt hårt inne på börsen i Frihamnen för att skapa ännu fler möjligheter till oss som investerare på börsen. Och nu är det en hel del spännande nyheter på gång. I detta avsnitt får vi ett exklusivt snack med produktchefen Håkan Walden på Nasdaq som berättar om optioner på Volvo Cars men även andra spännande nyheter som är på ingående. Dessutom tar vi tillfället i akt och besvarar en av de vanligaste frågorna; hur man med hjälp av optioner skapar en god strategi på börsen.

I detta avsnittet får du möte Björn O. Anderberg, ordförande för föreningen Frihamnen och Hemlösas Hus. Han har även tidigare drivit arkitektbyrå och varit ordförande i komunalstyrelsen i Helsingborg. I juli fick Björn Helsingborgs Medborjarmedalj för sitt stora arbete med Hemlösas Hus. Om du önskar stödja Hemlösas Hus kan man sätta in pengar på följande 90-konto: 90 03 52-6  Under inspelningen satt vi framför scenen på the Tivoli där Björn fick Helsingborgs Medborgarmedaljen tidigare i år. Besök och följ Helsingborgspodden på:  Facebook  Instagram LinkedIn Tips: Missa inte vår systerkanal: Engelholmspodden 

Från Frihamnen i Malmö, en timme om tid med journalisten och författaren Fredrik Edin. Vem har egentligen tid, vems är tiden och varför är den amerikanska armén överintresserad av flyttfåglarnas vakna tillstånd? Litteraturen som nämns hittar du på Fredriks hemsida: https://fredrikedin.se/2021/04/23/nagra-bra-bocker-om-tid Tack till GRK North-East för introt Outro är Underground Resistance - The Final Frontier Följ oss på instagram/kominternpodd Nå oss på kominternpodd@gmail.com

Ni frågade och vi svarade i denna frågepodd som sändes live från Frihamnen i Stockholm. Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot, Fernando Arias, tidigare New York-korrespondent och Billy McCormac, PR-konsult. Programledare: Sara Stenholm Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Andreas Eriksson USApodden usapodden@sverigesradio.se

Ni frågade och vi svarade i denna frågepodd som sändes live från Frihamnen i Stockholm. Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot, Fernando Arias, tidigare New York-korrespondent och Billy McCormac, PR-konsult. Programledare: Sara Stenholm Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Andreas Eriksson USApodden usapodden@sverigesradio.se

‘Blivande’ means ‘becoming’, and that’s exactly what this experimental community center is constantly doing. A creative hub subtly placed in the suburb of Frihamnen, Blivande is comprised of two essential parts... A large house serving as a coworking, workshop and event space; yet more interestingly, a plethora of worn in shipping containers refurbished and turned into art galleries, venues, and a self described “secret experience” among more in the square outside. At the same time, it's so much more.   All I know is I can promise you’ve never seen something quite like this concept, and that’s simply because there is nothing else out there like it. To say more would be spoiling the story, so we'll just let Hampus and Hugi tell it in this episode!   Find Blivande at blivande.com.

Magnus har synpunkter på secreto ibercos lukt och Agnes kämpar på på biltvätten i Frihamnen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Fortuna, Påfågeln, Förgyllda Karbin och Tre tunnor. Det här är namnen på några av de krogar som har funnits i Göteborg. Hur har lokal alkoholkultur och lokaler för alkohol bidragit till stadens utveckling, kultur och identitet? Följ med Ylva Berglund och Kristian Jonsson på en resa från galjkrogar till Berlin-inspirerade krogar i det senaste avsnittet av En kvart om Göteborg. P.S Sedan avsnittet spelades in har nya samtal påbörjats kring Café Fluß framtid i Frihamnen.

"Gudstjänst i frihamnen" med Christofer Öhrvall. Gud välsigne dig och din vecka! Besök oss gärna på Haga Kyrkogata 2,  Göteborg

Lugnet lägger sig efter mastodontpodden förrra veckan. Nu betydligt lugnare och beskedligare. Nästan som en bakfyllepodd. Vi provar dock att arbeta upp ilskan i Veckans Lista, med filmer som får det att koka över...-ish. Inga biobesök att rapportera om, däremot får Fiffi kaninhjärta av att hänga med serien Kalifat på SVT...och berättar mer! Steffo går till sjöss i vardagsrumssoffan ihop med murriga Mary där rysligheter på ödsligt hav utlovas. Ny tävling också! Vinn hem nya Gemini Man som släpps på blu ray måndag 24/2! Kompisarna på Fox Home Entertainment lägger in 3 ex att tävla om! Vad DU måste göra? In och lyssna! Du har till måndag på dig då tävlingen avslutas. Och som vanligt...en rejält dos av vårt fluffigt flummiga snickesnack! Som du har saknat oss! Get some!   p.s. Smarta lyssnare som vill ha mer drar en sväng förbi patreon.com/snackaomfilm! Godsakerna ligger och väntar!

Vad händer med den omdiskuterade modellen för en socialt blandad stad i Frihamnen? Är det social housing? Och hur mycket ska allmännyttan styras? Intervju med Axel Josefson, M-ordförande i kommunstyrelsen i Göteborg.

FLOW Avsnitt 4 Frihamnen by Tärningen är Kastad

Planerna för Frihamnen var storslagna. Området skulle binda samman Hisingen med centrala staden, överbrygga segregationen och bli ett sorts Manhattan – fast med billiga hyror som alla kunde ha råd med. Nu är framtiden oviss. GP:s Arne Larsson berättar om prestigeprojektet som stannade av. Dessutom: Starka känslor när Greta Thunberg talade inför FN, hård dom mot Boris Johnson i Storbritannien och rättegången mot NMR inleddes i dag. Programledare: Andreas Granath

Går det att planera in restauranger, mataffärer, caféer, bagerier och stadsodlingar i en stad så att de hjälper invånarna till en hållbarare och hälsosammare livsstil? Kan man på så sätt även minska klyftorna och öka jämställdheten i samhället? Matlaboratoriet har besökt restaurang Farm i Frihamnen i Stockholm för ett samtal med restaurangens ägare, Niklas Jakobsson, Stockholms före detta stadsarkitekt Karolina Keyzer som nu driver egna arkitektbyrån OKK+Friends, och Karl Gauffin, forskare i folkhälsovetenskap från Stockholms universitet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

För världens fartyg börjar krav på minskade svavelutsläpp att gälla först år 2020. Och de samlade koldioxidutsläppen är lika stora som Tysklands. Ändå anses sjötransporter vara klimatsmarta. Hur går det ihop?   För sjöfartsbranschen är den globala övergången till ett renare bränsle en stor omställning. Precis som flyget betalar sjöfarten inga skatter på sitt bränsle. I skandinaviska kustvatten och i delar av Nordsjön, samt Nordamerika, gäller redan nu hårdare krav på minskade svavelutsläpp, men snart kommer de att omfatta hela världens sjöfart. Nästan alla fartyg drivs idag med bunkerolja, som är en restprodukt från oljeindustrin. Men när de nya reglerna träder i kraft den 1 januari år 2020 så är det slut med det. Då sänks gränsen för svavelutsläpp från dagens 3,5 procent till 0,5 procent. Enligt en studie kommer det under en femårsperiod att rädda 570 000 personer från att dö i förtid på grund av luftföroreningar. Svavel försurar dessutom hav och sjöar. De nya kraven sätter press på branschen att ta fram nya lösningar. Klotet har varit på den stora fartygsmässan SMM i Hamburg, där suget efter innovationer och ny teknik är större än någonsin. Klotet besöker också bygget av Norviks hamn, som ska erästta Frihamnen och hantera omlastning av 500 000 containrar per år när den är färdig.   Programledare är Niklas Zachrisson.

Varför byggs det inte mer? Och hur kan nya hus bli så dyra? Måste de vara det? Och inte minst varför byggs det till största delen brf och inte hyresrätt.Vår gäst den här gången är Joakim Arcari  VD på Botrygg AB i Göteborg.Bolaget ingår i koncernen Botrygg AB som har ca 300 anställda, omsätter ca 1 000 Mkr Sammanlagt förvaltar koncernen ca 3 000 lägenheter.Under senare år har Botrygg producerat ca 500 lägenheter per år. Produktionen drivs i egen regi. Största satsningen i Göteborg görs i Frihamnen med 300 bostäder. 

Danny Gordon och hans familj bär på ett tungt arv. Hans pappa var skulptör. När han dog 2003 lämnade han efter sig mängder av konstverk. Allt från färdiga skulpturer till en tudelad Birgit Cullberg i gips och Olof Palmes ena fot. Hur förvaltar man ett sådant arv, om man samtidigt är nära anhörig till den döde? Ska man spara eller slänga? Kanske bäst att donera eller sälja till museer, men vad gör man när de inte är intresserade? Och hur tänker man på museerna om saken? Vem bestämmer vad som ska sparas för framtiden och vad som ska slängas? En kulturdokumentär  som rör sig från ett källarförråd i Hägersten, via Magasin 5 i Frihamnen till de tömda salarna på Nationalmuseum och ett rött hus på Långholmen där en konstnär berättar om när han gjorde sig av med alla sina ägodelar. Ett program av Richard Dinter.

I veckans STIL ska vi öppna museernas och modehusens arkiv för att undersöka vad vi samlar på, varför och för vem. Varför är det överhuvudtaget viktigt att arkivera och dokumentera vår historia i form av föremål, hur många prylar har vi plats för att spara, och vems historia är det egentligen vi skriver när vi samlar ett urval av saker i arkiv? På Stockholms Stadsmuseum har man samlat och arkiverat föremål under temat Stockholm sedan början av 1900-talet. Här finns alla möjliga sorters saker (vattenledningar från 1700-talet, kakelugnar, gamla skepp, dockskåp och delar av rösträttskämpen Kata Dalströms sittgrupp - för att bara nämna några) som på olika sätt berättar en historia om vad staden en gång var. Vi har besökt museets arkiv i Frihamnen i Stockholm. Vi har också pratar med några svenska modeskapare om hur de ser på samlande. Är det viktigt att spara och arkivera varenda plagg man har gjort eller är det bättre att inte vara så sentimental och istället ha arkivet i sitt huvud? Veckans programledare är David Mehr och gäster i programmet är Veronica Hejdelind, publik chef på Arkitektur- och designcentrum, och Philip Warkander, doktor i modevetenskap.

I väldigt många släkters historia finns berättelser om barn som lämnats bort till fosterfamiljer. Skälen har varit många, men ofta har det handlat om unga ogifta mödrar som av skam inte kunde behålla barnet. Vid sekelskiftet 1900 fanns en mängd institutioner som tog hand om och placerade ut de här barnen. Och de behövdes för barnen var många och efterfrågan var stor. Huldas hemlighet Ett av alla dessa barn föddes den 5 februari 1906 på Södra barnbördshuset i Stockholm, och fick namnet Karl Uno. Hans mor Hulda var ung och ogift. Hon födde pojken långt från hemmet, hon lämnade bort honom på egen hand och hon levde med sin hemlighet hela livet. Birgitta Renström Linde i Alingsås är dotterdotter till Hulda. Det var när Huldas dotter, Birgittas mor låg för döden, som Birgitta först fick en aning om Karl Unos existens. Plötsligt så sa mamma: Du Birgitta jag vill inte dö nu, för jag har fått höra att jag skulle haft en bror. -Och det var då jag blev nyfiken och började släktforska, berättar Birgitta Renström Linde. Hon hittade till slut hela historien, men hennes mor fick inte leva så länge att hon fick veta om sin bror. -Hon fick dö nyfiken, konstaterar Birgitta, som insåg att det som hon fått reda på om sin mormor inte stämde riktigt. Birgitta Renström Lindes mormor Hulda Johansson föddes i en liten by i norra Värmland 1881. Hon blev ganska tidigt faderlös, och när hon var i 20-årsåldern gav hon sig iväg till ett samhälle i Sigtuna-trakten, där hon fick anställning på ett apotek. Men efter några år så hände det som inte fick hända ogifta kvinnor – hon blev gravid. Birgitta ser i arkiven hur mormor Hulda försöker ordna sitt liv. Den senare delen av graviditeten tillbringade hon i Stockholm, och där föddes också barnet, en liten pojke. Huldas dotterdotter följde henne i arkiven, via asylen för ensamma mödrar tio dagar efter förlossningen. Där stannade hon en månad, och efter det hade hon turen att bli amma. -Hon blev amma nummer 37 på barnhuset, säger Birgitta, som kunde se att Hulda därifrån fick hjälp att finna ett fosterhem åt sin lille pojke som betalning för att hon ställde upp som amma. Den nyfödde sonen, som i kyrkböckerna enligt tidens sed kallades oäkta, fick heta Karl Uno. Han placerades i ett fosterhem, som märkligt nog låg i samma samhälle där Hulda blivit gravid. Birgitta Renström Linde har försökt pussla ihop en bild av hur han hade det, utifrån från vad hans barn senare har berättat, men också från de anteckningar som finns bevarade. Barnhuset kontrollerade nämligen en gång om året hur han hade det i fosterhemmet, och det finns journaler från dessa besök. Då satte man noggranna betyg på barnet och hemmet han kommit till. Den första anteckningen är skriven då Karl Uno var ett och ett halvt år: 30 november 1907 Föräldrarna barnlösa. Gossen har haft lungkatarr men är nu frisk och duktig men något blek. Betyg Fosterhemmet Ba Fosterhemmet: Ba Vitsord i hemmet: A Vård: Ba Hälsotillstånd: B Åren går, och ingen har något särskilt att anmärka på. När Karl Uno är 6 och ett halvt år har hans fosterfamilj fått två biologiska barn. Gossen välvårdad och finkammad. Allt väl. Fam. nu 2 egna barn 1 och 3 år. Några år senare har något hänt. Plötsligt är Karl Uno inte alls välartad längre, utan kallas både styvsint och trotsig. När han är 11 skriver man att han snattar och är lögnaktig, och besökaren utbrister: En förskräcklig pojke att ha. Fula later. Men året därpå är allting bra igen, Karl Uno betecknad som ordentlig, han konfirmeras och börjar jobba för sin far. -Det var inte raka spåret för honom, utan han hade nog ett ganska svårt liv, vad man kan se, konstaterar Birgitta Renström Linde. -Han har berättat för sina egna barn att han var mycket strängt hållen som barn, och han fick börja tidigt att arbeta som lärling hos fadern som var murare. Hon tror inte att det fanns särskilt mycket kärlek i fosterhemmet. -När man läser journalerna så ser man ju att det aldrig var någonting som barnhusets inspektorer frågade efter. -De gjorde säkert så gott de kunde utifrån de förutsättningar de hade, fortsätter hon. Fostermamman var pingstvän och hade en mycket sträng moral. Vad jag förstår så upplevde inte Karl Uno att han fick så mycket kärlek som han behövde, säger Birgitta. Han visste om att han var fosterbarn, och han kände det också. För sina egna barn berättade han om hur olika han och de biologiska barnen behandlades av föräldrarna. -Det var ju en annan tid än vår, och många fosterbarn hade det ju mycket värre. På något sätt så tror jag att Huda ändå tyckte att det hela var väl ordnat, funderar Birgitta. Det man såg till vid den här tiden var ju att barnet fick mat, husrum och skolgång. -Men man såg ju väldigt mycket till nyttan med saker och ting. Idag ser vi ju på barn på ett annat sätt, det är ju alldeles klart. Men även om Karl Uno visste att han var fosterbarn så tyder ingenting på att han själv visste vilka hans biologiska föräldrar var. Hans fosterföräldrar kände till Hulda, hennes namn står i alla de journalanteckningar som finns bevarade, och Birgitta tror att hon och barnets fosterföräldrar i alla fall kände till varandra. Men det verkar inte som att de någonsin berättade för Karl Uno om hans biologiska mamma. Och också Hulda höll tyst om sin stora hemlighet i alla år, vem som var barnets far berättade hon aldrig för någon. Hon flyttade hem till Värmland igen, där hon med tiden gifte sig och fick en dotter, Birgittas mamma, 11 år efter Karl Unos födelse. Huldas barnbarn Birgitta, har under sitt letande, ändå insett att det nog egentligen fanns ganska många som visste om det bortlämnade barnet, inte minst Huldas man, men ingen sa något, särskilt inte till den lilla flickan som ständigt längtade efter syskon, ovetande om att hon hade en bror. -Jag tror att Huldas man, min morfar, visste om att det fanns ett barn, säger Birgitta Renström Linde, som senare förstått att det fanns släktingar i Värmland som visste om det. -Så det var inte det att man inte visste, utan att man visste men höll tyst om det. Birgittas mamma fick ju aldrig veta att Karl Uno fanns. Om hon hade fått veta så hade hon tyckt att det var helt fantastiskt att ha ett syskon, tror Birgitta. -Men jag tror också att hon hade varit väldigt besviken på sin mamma som aldrig berättade on honom. Hon hade förstått Hulda, men han hade velat ha haft sin bror. Birgitta minns när hon själv var liten och bråkade med sina syskon. Mammans argument för att få dem att sluta var ständigt detsamma: -Var glad att ni har era syskon. Jag har aldrig haft några syskon och det hade jag gärna velat haft för då hade jag lärt mig att ta för mig i livet! Fosterbarnsindustri eller människokärlek Fosterbarnsindustri eller människokärlek är namnet på ekonomhistorikern Johanna Skölds avhandling som handlar om varför så många barn fosterhemsplacerades kring sekelskiftet 1900 och vilka motiv deras fosterföräldrar hade. Idag arbetar Johanna Sköld som forskare vid Tema Barn på Linköpings universitet. - Redan 1894 tillsattes en statlig utredning med uppdrag att granska vad som hände med de små fosterbarnen. Man hade då upptäckt att många barn dog i sina fosterhem. I synnerhet var dödligheten hög för de utomäktenskapliga barnen vilket oroade läkare och andra, berättar Johanna Sköld. Utredningen ledde till den första Barnavårdslagstiftningen i Sverige varav en av de tre lagarna blev lagen om forterbarnsvård. Den kom 1902 och syftade till att skydda fosterbarnen fram till 7 års ålder. Men det var skillnad på hur det gick till när barnen skulle placeras ut, berättar Johanna Sköld. Det fanns både informella privata arrangemang och formella. - De privata arrangemangen gick ofta till så att mamman satt ut en annons i dagspressen eller så annonserade fosterföräldrar efter barn. Det kunde också vara folk i nätverket, grannar släktingar eller andra som tog emot barnen för pengar. - När det gäller den formella fosterbarnsvården som tillhandahölls av olika typer av utackorderingsinstitutioner; barnhus, barnhem fattigvården osv såg det lite annorlunda ut. - Där var det förutom annonser vanligt med lokalombud som rekryterade fosterhem. Om det ena var bättre än det andra är svårt att säga, berättar Johanna Sköld. Men när barnen hamnade under en formell utackordering fanns ändå tillsyn. Å andra sidan är det oklar om barnen blev besökta i sina fosterhem. Det fanns många motiv att ta emot fosterbarn. Men efterfrågan av fosterbarn kring sekelskiftet 1900 var betydligt större än tillgången på fosterbarn. Johanna Sköld har framförallt studerat Fattigvårdsnämndens Utackorderingsbyrå i Stockholm och i deras handlingar syns att det kom förfrågningar från många fler än det placerades ut. -Det är en kombination av orsaker till varför folk ville ha fosterbarn. Dels kunde det handla om att de ville etablera en familj, att de inte hade egna barn. En annan anledning var att familjer behövde arbetskraft. - Jag kunde se att många som hade egna småbarn efterfrågade flickor från sex sju års ålder till tolv år. De ansökningarna avslogs ofta eftersom de menade att flickorna troligtvs skulle användas som barnpigor. Dessutom var efterfrågan hög på flickor och tillgången låg. -Pengarna var också ett viktigt inslag eftersom de fick betalt att ta emot fosterbarn. De fick mer för små och mindre för äldre vilket byggde på en förståelse att de ju äldre barnen blev desto mer arbete skulle de kunna utföra i fosterhemmen och därmed betala av en del av kostnaderna för sitt eget uppehälle. De som tog hand om pojkar fick mer betalt vilket hade att göra med hur efterfrågan såg ut, berättar Johanna Sköld. Hur vanligt var det då att de biologiska föräldrarna ville hämta tillbaks sina barn? Johanna berättar att hon sett några sådana fall. I sitt material från tidigt 1900- tal rör det sig om ca 20 fall av runt 130 utplacerade barn. - Men det var inte självklart att föräldrarna skulle få tillbaka sina barn. Det bedömdes av utackorderingsbyråns inspektörer om föräldrarna levde upp till de förhållanden som skulle gälla för att barnen skulle få komma tillbaks. Handlingarna som Johanna Sköld tittat i är framförallt skrivna av barnavårdsinspektörer och fosterhemsinspektörer, dvs vuxna människor med myndighetsperspektiv och gör att det är svårt att höra barnens röster. Handlingarna ger lite utrymme för de egna barnens reflektioner, men ibland finns brev bevarade som gör att man kan få syn på dilemman som var aktuella. -Det finns däremot en indirekt ingång till att förstå hur barnen hade det genom att se hur de handlade. Till exempel om barnen rymt eller protesterat på ett visst sätt. Det är svårt att säga hur vanligt det var att barn flyttade från fosterhem till fosterhem. Men det finns sådana fall. - Men det behöver inte betydda att barnen varit bråkiga. Barn som var sängvätare till exempel, lämnades gärna tillbaka eftersom det blev mycket arbetssamt. De barnen blev oönskade. Men även fosterlegan, dvs det de fick i ersättning för barnet, kunde vara anledning att lämna tillbaka barn.  Lyssna till Johanna Sköld Allt ryms inte i ett program. Därför finns här mer att lyssna till. Klicka på länkarna:  Handlingar i Stockholms Stadsarkiv Lars Asklund är första arkivarie på Stockholms Stadsarkiv. Han berättar att det kommer många frågor från allmänheten som rör fosterhemsplaceringar och biologiska föräldrar. - Det är ju sekretess på det här materialet, men den enskilde får ju se uppgifter som gäller en själv. Men om materialet är yngre än 70 år måste vi underöka om det finns uppgifter om andra i materialet som måste tas bort om vi inte får tillstånd från vederbörande, berättar Lars Asklund. - Vi har mycket rikt material här i Stadsarkivets filial i Frihamnen. - Framförallt är sociala akter och sjukhushandlingar vi har här, och mycket är bevarat från 1900- talet. När vi kommer längre tillbaka i tiden är det lite glesare med det som dokumenterades och bevarades. Först från 1800- talet och framåt blir materialet rikare. I ett register letar Lars Asklund fram ett fall han haft som ärende tidigare. Det gäller en person som söker uppgifter om sin mor och mormor. Modern är född på Allmäna barnbördshuset i Stockholm i början av 1900- talet, och när vi tittar i förlossningsjournalen ser vi att kvinnan som får barnet är 26 år. Hon var sömmerska. - Modern och barnet kommer till Barnasylen, en institution som fanns för att modern skulle kunna hämta igen sig lite, berättar Lars Asklund. Kanske fanns det ingen som kunde hjälpa den här kvinnan. Lars Asklund tar fram förlossningsjournalen, - Det kan vara intressant för släktforskare att veta att det vid den här tiden aldrig stod namnet på fadern i förlossningsjournalerna. Det är först senare som de dyker upp, och då nämns mannen med sitt yrke och inte namn. - Här står det till exempel att pappan till barnet är mejerielev. Det här barnet utackorderas och hamnar på ett barnhem på söder som bibelkvinnan Elsa Borg stod för. Tyvärr finns inga arkiv från dessa hem bevarade berättar Lars Asklund. Senare ser vi att ärendet tas till en byrå i Stockholm som heter Barn och Hem. En syster till modern har hört av sig dit. Och här står faderns namn, vilket visar att det finns många vägar att söka efter fadern, berättar Lars Asklund. Anteckning från organisationen Barn och Hem rörande modern:  Anmälande sjukbiträde undrar om hennes systers barn skulle få kunna komma till Örby spädbarnshem som hon hört talas om. Barnet är en månad för tidigt född och modern ammar det. Modern kom till Stockholm i september i år för att ingen i hennes hemtrakt skulle få veta att hon väntade ett barn och har under tiden bott hos anmälaren. Moderns far är förrådsman och hennes mor är död sedan 7 år. Fadern är mycket sträng i moraliskt avseende och därför vågar hon inte berätta om barnet för honom. Sedan hon blev i grosess har barnets fadern skadat huvudet, spräckt det och är ej tillräknelig. Därför vågar hon inte ställa något krav mot honom emedan han då endast skulle gå och tala om saken för vem som ville höra på. Anmälaren lämnar mycket goda vitsord om systern och vore glad om byrån på något sätt skulle hjäla dem. Lars Asklund bläddrar vidare och ser att mamman senare blev ett fattivårdsärende. Hon har fått en hel del understöd.  Hur det gick för kvinnan senare får vi inte veta i de här handlingarna. Då utan måste gå vidare och forska i andra handlingar. Allmänna barnhuset arkiv på nätet Allmänna barnhusets arkiv, vid Stockholms Stadsarkiv, är ett viktigt arkiv när man söker efter personer. Det är inte ovanligt att finna barn som är inskrivna där. Allmänna barnhusets rullor 1798-1907 har digitaliserats och indexerats. Genom att klicka på länken kan du söka i registret som har mer än 66 000 bilder. I rutan för barnets namn kan man exempelvis skriva in ett årtal för att på så sätt se alla barn som skrevs in det året.   Det är inte alltför ovanligt att barnet noteras som död en tid efter att de varit hos fosterföräldrarna. Se bild nedan. Lilla Hemmet Lilla Hemmets arkivhandlingar är en mycket liten del av alla handlingar som finns på Stockholms Stadsarkiv. Lars Asklund berättar att han ömmar för detta lilla arkiv och har sett till att det fyllts på med handlingar allteftersom. Lilla Hemmet på Kungsholmen tog emot barn som föddes med syfilis. På bilden nedan syns några av barnen uppställda i maskeradkläder.  

This event had the curators of Magasin 3 in conversation with a number of the participating artists in the exhibition To be continued… The moderator was Daniel Birnbaum, head of the Städelschule Academy of Art in Frankfurt and associate curator at Magasin 3. Participants: Katharina Grosse, Fabrice Gygi, Richard Julin, Matti Kallionen, Matts Leiderstam, Ernesto Neto, David Neuman, Lars Nilsson, Tessa praun, Amy Baker Sandback, Sarit Shapira, Nahum tevet. Topics: reflections on processes, productions, collecting, etc. Recorded September 6, 2007 in Frihamnen, Stockholm Language: English

This event had the curators of Magasin 3 in conversation with a number of the participating artists in the exhibition To be continued… The moderator was Daniel Birnbaum, head of the Städelschule Academy of Art in Frankfurt and associate curator at Magasin 3. Participants: Katharina Grosse, Fabrice Gygi, Richard Julin, Matti Kallionen, Matts Leiderstam, Ernesto Neto, David Neuman, Lars Nilsson, Tessa praun, Amy Baker Sandback, Sarit Shapira, Nahum tevet. Topics: reflections on processes, productions, collecting, etc. Recorded September 6, 2007 in Frihamnen, Stockholm Language: English