Podcast appearances and mentions of markus heilig

*** Det här ett smakprov ur ett Patreon-exklusivt avsnitt, för att lyssna på hela avsnittet gå in på http://patreon.com/sinnessjukt ***I det tvåhundrafyrtioandra avsnittet pratar vi återigen om beroende, kön och hjärnavbildning. Gäst är Markus Heilig. I den fjärde och sista delen pratar vi om varför långvarig behandling och återfall ses som misslyckanden inom beroendevården, och att sjukvårdspersonal ofta inte känner till att det finns verksamma mediciner mot beroende. Markus berättar även hur effektivt metadon är och hur opinionen kring sådan behandling har vänt.Christian frågar om vilka faror med alkohol folk underskattar och hur effektiva restriktiva alkohollagar är. Dessutom pratar vi om forskning om läkemedel mot beroende av kokain, amfetamin och cannabis – samt drömmen om individualiserad behandling med hjälp av genetik. Psykiatrikern och forskaren Erik Smedler ställer expertfrågor om ADHD-läkemedel och beroende, substitutionsbehandling vid amfetaminberoende och vilka psykiatriska diagnoser Markus tycker är mest under- respektive överanvända. Slutligen pratar vi om KBT vid beroende, den vetenskapliga krisen inom psykofarmakaforskning, psykedelika, endocannabinoider, transkraniell stimulering och vilken psykiatriforskning Markus tror mest på framöver.Om du vill kommentera avsnittet finns Christian på Twitter han heter c_dahlstrom, eller på Bluesky där han heter christiandahlstrom.bsky.social. Trevlig lyssning!Recension ”Hon, han och hjärnan”: https://vadardepression.se/recension-han-hon-och-hjarnan-av-markus-heilig/Recension ”Alkohol, droger och hjärnan: tro och vetande utifrån modern neurovetenskap”: https://vadardepression.se/recension-alkohol-droger-och-hjarnan-tro-och-vetande-utifran-modern-neurovetenskap-av-markus-heilig/Hjälp till att hålla merparten av avsnitten gratis och få tillgång till exklusiva avsnitt på: http://patreon.com/sinnessjuktSynka Patreon med Spotify: https://www.patreon.com/posts/sa-lyssnar-du-pa-34442592Köp signerade böcker och Beckomberga-printar här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det tvåhundrafyrtioförsta avsnittet pratar vi återigen om beroende, kön och hjärnavbildning. Gäst är Markus Heilig. I den tredje delen av fyra berättar Markus om de inslag i det svenska skolsystemet han anser missgynnar pojkar och barn med ADHD, och på vilket sätt skolan i USA är bättre i det avseendet. Markus berättar även varför han tror att populistiska rörelser gror ur svårigheter för pojkar att hänga med i skolan och arbetslivet.Christian frågar varför Markus tycker att det var fel att ändra könstillhörighetslagen. Dessutom pratar vi om hjärnavbildning och MR-maskiners mångsidighet, men också om problemen med replikerbarhet inom hjärnavbildningsforskning. Markus får även berätta varför han tror att så många har svårt att se beroende som en sjukdom, samt om resan till Pennsylvania han anordnade för att få sin personal att börja arbeta evidensbaserat.Om du vill kommentera avsnittet finns Christian på Twitter han heter c_dahlstrom, eller på Bluesky där han heter christiandahlstrom.bsky.social. Trevlig lyssning!Recension ”Hon, han och hjärnan”: https://vadardepression.se/recension-han-hon-och-hjarnan-av-markus-heilig/Recension ”Alkohol, droger och hjärnan: tro och vetande utifrån modern neurovetenskap”: https://vadardepression.se/recension-alkohol-droger-och-hjarnan-tro-och-vetande-utifran-modern-neurovetenskap-av-markus-heilig/Hjälp till att hålla merparten av avsnitten gratis och få tillgång till exklusiva avsnitt på: http://patreon.com/sinnessjuktSynka Patreon med Spotify: https://www.patreon.com/posts/sa-lyssnar-du-pa-34442592Köp signerade böcker och Beckomberga-printar här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det tvåhundrafyrtionde avsnittet pratar vi återigen om beroende, kön och hjärnavbildning. Gäst är Markus Heilig. I den andra delen av fyra berättar Markus om de kommersiella, freudianska och religiösa inslagen i amerikansk psykiatri. Dessutom pratar vi om AA-rörelsen och hur Markus inställning till den har förändrats över tid.Markus berättar om när han retade upp den amerikanska kongressen och var tvungen att förklara sig i Capitolium. Christian frågar varför han krävde han att få arbeta kliniskt i USA, och ifall han tycker att den svenska psykiatrin blivit bättre de senaste decennierna. Markus berättar varför han tycker att psykiatrin behöver axla mentalsjukhusens roll, hur behandling av psykisk sjukdom kan skilja sig åt mellan könen, och på vilket sätt den svenska skolan är dåligt lämpad för personer med ADHD.Om du vill kommentera avsnittet finns Christian på Twitter han heter c_dahlstrom, eller på Bluesky där han heter christiandahlstrom.bsky.social. Trevlig lyssning!Recension ”Hon, han och hjärnan”: https://vadardepression.se/recension-han-hon-och-hjarnan-av-markus-heilig/Recension ”Alkohol, droger och hjärnan: tro och vetande utifrån modern neurovetenskap”: https://vadardepression.se/recension-alkohol-droger-och-hjarnan-tro-och-vetande-utifran-modern-neurovetenskap-av-markus-heilig/Hjälp till att hålla merparten av avsnitten gratis och få tillgång till exklusiva avsnitt på: http://patreon.com/sinnessjuktSynka Patreon med Spotify: https://www.patreon.com/posts/sa-lyssnar-du-pa-34442592Köp signerade böcker och Beckomberga-printar här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det tvåhundratrettionionde avsnittet pratar vi om beroende, kön och hjärnavbildning. Gäst är Markus Heilig som är psykiatriker och professor i psykiatri vid Linköpings universitet. I den första delen av fyra berättar Markus om flykten från Polen, uppväxten i Lund och varför han lämnade Sverige för USA 2003. Varför upplevde han att psykiatrin hade ”kidnappats” och vilken roll spelade Johan Cullberg på den tiden?Vi pratar om ”Fallskärmsprojektets” bristande dokumentation, och det faktum att föräldrar förr lastades för sina barns schizofreni, ADHD och autism. Christian frågar även om Markus inställning till psykoterapi, både i form av samtalsterapi och i den bredare bemärkelse som psykiatrikerna Hans Forssman och Jan Wålinder beskrev på 1970-talet.Om du vill kommentera avsnittet finns Christian på Twitter han heter c_dahlstrom, eller på Bluesky där han heter christiandahlstrom.bsky.social. Trevlig lyssning!Recension ”Hon, han och hjärnan”: https://vadardepression.se/recension-han-hon-och-hjarnan-av-markus-heilig/Recension ”Alkohol, droger och hjärnan: tro och vetande utifrån modern neurovetenskap”: https://vadardepression.se/recension-alkohol-droger-och-hjarnan-tro-och-vetande-utifran-modern-neurovetenskap-av-markus-heilig/Hjälp till att hålla merparten av avsnitten gratis och få tillgång till exklusiva avsnitt på: http://patreon.com/sinnessjuktSynka Patreon med Spotify: https://www.patreon.com/posts/sa-lyssnar-du-pa-34442592Köp signerade böcker och Beckomberga-printar här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Återutsändning av ett avsnitt från 2021 som tidigare bara fanns bakom betalvägg. Kolla även in avsnittet “Universiteten idag har blivit som dagis” med Markus och Belinda, som publicerades i samband med denna Q&A.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2021, som tidigare endast kunde ses i sin helhet bakom betalvägg.Navid pratar med journalisten och programledaren Belinda Olsson och professor i neuropsykiatri Markus Heilig om SVT-programmet “Från savannen till Tinder”, om könsroller och socialkonstruktivism, om medialogik och kultursideaktivism, att vara i det nyfikna utforskandet av komplexitet och kaos, jämställdhetsparadoxen och skillnaden på män och kvinnors hjärnor.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Markus Heilig är professor, hjärnforskare, psykiater och internationellt framstående beroendeforskare. Han har under ett tiotal år varit forskningschef på amerikanska National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism. Sedan 2015 är han chef för Centrum för Social och Affektiv Neurovetenskap, CSAN, vid Linköpings universitet. Markus har också skrivit flera böcker om beroenden, biologi och psykologi. Missbruksproblem är mycket vanliga, och nästan varje familj har erfarenhet av någon som drabbats. Svenskars användningsmönster av alkohol har förändrats. After Work-ölen och mitt-i-veckan-drinken är förhållandevis nya i svensk dryckeskultur, samtidigt som traditionen av tungt helgdrickande finns kvar. Dessa dryckesbeteenden aktualiserar behovet av fördjupad kunskap och vetenskapligt grundade behandlingsmetoder. För att nå dit behöver forskningens resultat nå ut utanför akademiska kretsar. Dessutom har folkhälsan och beroendeproblematiken förvärrats under pandemin och lågkonjunkturen. Markus senaste bok, Alkohol, droger och hjärnan, beskriver framsteg inom hjärnforskningen som gjort det möjligt att bättre förstå alkohol- och drogproblem. Boken är skriven från hans perspektiv som läkare och forskare och visar hur vetenskapens framsteg pekar ut vägar mot empatisk, rationell behandling som alternativ till moraliserande attityder och vårdideologiska strider. Boken och vårt samtal handlar om människor, deras känslor och handlingar, och det forskningen vet om processer i hjärnan som ligger bakom. Decennier av patientarbete och forskning har övertygat Markus om att dessa fenomen är universella - även om den sociala inramningen kan skifta. Vi pratar om beroendesjukdomar på ett filosofiskt, kulturellt och medicinskt plan. Marckus berättar om samhällets syn på beroendesjukdomar, myter som leder till stigmatisering, genetiska och sociala faktorer, trauma och stress, cannabis, socker, spel, sex, alkohol, Systembolaget och svensk alkohol- och drogpolitik. Vi snackar också om hypen runt psykedelisk forskning samt människans tusenåriga fäbless för rusmedel. Inte minst min. Roligt, utbildande och härligt samtal med en av världens främsta på ämnet beroendesjukdomar – Markus Heilig! Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet, före alla andra och helt reklamfritt, behöver du bli betalande prenumerant på Patreon: https://www.patreon.com/taimaz ❤️ Tack för ditt stöd! ❤️ Du kan också ge stöd på Swish: 0761 401 401 Mer info på https://www.loungepodden.se Följ Taimaz Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/ Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21 Youtube:  https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A  

Hur vi beter oss när vi första gången dricker alkohol kan säga en hel del om vilken sorts alkoholkonsument vi kommer att bli senare i livet, enligt Markus Heilig, professor i psykiatri och beroendeforskare. Markus Heilig har forskat om beroende av alkohol och droger i decennier och också varit forskningschef på USAs nationella alkoholforskningsinstitut vid NIH. Nu leder han ett centrum för neurovetenskap vid Linköpingsuniversitet. Där har de nyss gjort en studie och sett att magnetstimulering av vissa delar av hjärnan kan minska alkoholsuget och den mängd vid dricker. Att få det att bli en kliniskt fungerande behandlingsmetod mot alkoholberoende vore en dröm, säger han.Han är trött på myten om att personer med beroende är någon sorts moraliskt svaga människor som bara kan ta sig i kragen, säger han.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

SLUTREPLIK Frågan om antidepressiva läkemedel behöver en bredare diskussion, men hur lätt är det om avvikande röster tystas med härskartekniker? Åsa Nilsonne, Johan Bengtsson samt Markus Dencker och Lasse Mattila skriver varsitt avslutande svar till kritiken de har fått från professorn i psykiatri Markus Heilig. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför ifrågasätts medicin bara för att det handlar om psykiatri? Antidepressiva mediciners förmåga att reducera plågsamma och invalidiserande symtom är större än vad vi tidigare trott, skriver psykiatern Markus Heilig i en replik i artikelserien Det antidepressiva Sverige. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tonårsflickor kan idag få antidepressiva läkemedel på grund av stress i skolan eller trassel med pojkvännen. Vad händer med ett samhälle där en tiondel av befolkningen går på medel som kan skapa känslomässig avtrubbning, och där biverkningarna är många? Självklart måste vi kunna diskutera det på kultursidor, skriver Åsa Nilsonne, psykiatriker och professor emeritus vid Karolinska institutet, i en replik till Markus Heilig. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Faktaresistens med potential att döda – professorn i psykiatri Markus Heilig skriver ett engagerat försvar för de ifrågasatta depressionsläkemedlen (SSRI) och menar att vi i Sverige kan känna oss trygga med hur depressioner behandlas. Nästa del i artikelserien ”Det antidepressiva Sverige” kommer nästa vecka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur vi beter oss när vi första gången dricker alkohol kan säga en hel del om vilken sorts alkoholkonsument vi kommer att bli senare i livet, enligt Markus Heilig, professor i psykiatri och beroendeforskare. Markus Heilig har forskar om beroende av alkohol och droger i decennier och också varit forskningschef på USAs nationella alkoholforskningsinstitut vid NIH. Nu leder han ett centrum för neurovetenskap vid Linköpingsuniversitet. Där har de nyss gjort en studie och sett att magnetstimulering av vissa delar av hjärnan kan minska alkoholsuget och den mängd vid dricker. Att få det att bli en kliniskt fungerande behandlingsmetod mot alkoholberoende vore en dröm, säger han.Han är trött på myten om att personer med beroende är någon sorts moraliskt svaga människor som bara kan ta sig i kragen, säger han. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Markus Heilig är professor i psykiatri vid Linköpings universitet och specialist på beroendesjukdomar. Han har medverkat i Från Savannen till Tinder på SVT och är en flitig debattör. Vi pratar om vad ett beroende är och hur det utvecklas samt vilka riskfaktorer som finns och hur man tar sig ur ett beroende.Vidare samtalar vi om problemen som uppstår när ideolog står i motsats till vad forskningen säger.Det blir också en hel del adhd, skola och samhälle. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta samlingsavsnitt djupdyker vi i ämnet feminism. Vi pratar om vänsterfeminister, hur ett feministiskt samhälle ser ut, våldtäkt och kvinnors utsatthet, toxisk femininitet, vad patriarkatet egentligen är, vad en stark kvinna och matriarker är, vart feminismen har tagit vägen, ett historiskt perspektiv, mediafeminismen och råd till dagens feminister från våra gäster. De som medverkar är: Paolo Roberto, Bilan Osman, Mona Sahlin, Cissi Wallin, Nina Wikner, Bianca Kronlöf, Mirjam Grant, Victoria Johansson, Emanuelle Davin, Amelia Adamo, Belinda Olsson och Markus Heilig. Vill du höra hela samtalet? Gå in på www.patreon.com/hurkanvi och bli Patreon. Har du inte råd att bli Patreon? Hör av dig till oss på hej@hurkanvi.se så löser vi det. Gillar du det Hur kan vi? gör och vill stötta med en engångssumma så swisha till 123 124 77 33. Vill du boka Navid som samtalsledare, moderator eller föreläsare? Gå in på www.navidmodiri.com/boka För att fortsätta samtalet, gå med i gruppen "Hur kan vi? - Eftersnack" på Facebook: https://www.facebook.com/groups/hurkanvi Alla avsnitt av podden och kontaktuppgifter hittar du på https://www.hurkanvi.se.

Navid pratar med journalisten och programledaren Belinda Olsson och professor i neuropsykiatri Markus Heilig om SVT-programmet “Från savannen till Tinder”, om könsroller och socialkonstruktivism, om medialogik och kultursideaktivism, att vara i det nyfikna utforskandet av komplexitet och kaos, jämställdhetsparadoxen och skillnaden på män och kvinnors hjärnor. Är du man och vill samtala med andra män kan du anmäla dig till den digitala mansgruppen hos Storebror. https://storebror.org Är du kvinna och vill samtala med andra kvinnor kan du anmäla dig till den digitala kvinnogruppen hos Storasyster. http://instagram.com/samtalmedstorasy... Vill du höra hela samtalet? Gå in på www.patreon.com/hurkanvi och bli Patreon. Har du inte råd att bli Patreon? Hör av dig till oss på hej@hurkanvi.se så löser vi det. Gillar du det Hur kan vi? gör och vill stötta med en engångssumma så swisha till 123 124 77 33. Vill du boka Navid som samtalsledare, moderator eller föreläsare? Gå in på www.navidmodiri.com/boka För att fortsätta samtalet, gå med i gruppen "Hur kan vi? - Eftersnack" på Facebook: https://www.facebook.com/groups/hurkanvi Alla avsnitt av podden och kontaktuppgifter hittar du på https://www.hurkanvi.se.

Mäns våld mot kvinnor måste vara en angelägenhet för varje anständig människa. Teser om att könen är sociala konstruktioner som helt enkelt kan avskaffas är inte till hjälp. Vad som krävs är en bättre förståelse för hur människans evolutionära arv växelverkar med våra sociala normsystem. Det skriver hjärnforskaren Markus Heilig – aktuell inom kort med nya SVT-serien ”Från savannen till Tinder”, där han med Belinda Olsson undersöker medfödda skillnader mellan kvinnor och män. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nearly 25 years ago, a paper was published about addiction that transformed the field. The director of the US National Institute on Drug Abuse at the time called addiction a “brain disease,” and he wrote a paper articulating this position and the agenda that it implied. It led to a focus on researching the brain to understand the mechanisms behind addiction, which could lead to novel treatments. And it meant that the country began to treat addiction as a disease, thus treating it within the medical system and removing the victim-blaming stigma. Over the years, there has been a pushback against the view of addiction as a brain disease, even within the scientific community. In part, this occurred because research in neuroscience didn’t lead to effective treatments as quickly as the field hoped or promised. And in part, says Markus Heilig, it’s because other researchers felt that funding into the neuroscience of addition meant that other relevant mechanisms, such as social and psychological factors, were perhaps being somewhat neglected. Dr. Heilig and his colleagues recently published a review addressing these and other concerns. Listen in to learn more! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Är mäns och kvinnors beteende styrda av biologi eller är könet en social konstruktion? Författaren Helena Granström dyker ner i forskningen och ser samma studier tolkas på mycket olika sätt. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. För en evolutionsbiolog är Me too kanske inget mysterium. Enligt en viss version av berättelsen om människans ursprung bär mäns aggressiva och opportunistiska beteende inte vittnesbörd om manlig sexualitet i en viss kulturell kontext, utan om manlig sexualitet så som den finns inskriven i mäns genom sedan urminnes tider. Och på motsvarande sätt är kvinnors motvilja inför dessa närmanden inte en biprodukt av männens okänslighet, utan uttryck för en fortplantningsstrategi som årmiljoner av evolution har inpräntat i kvinnokroppen. Betrakta bananflugan, ber oss hjärnforskaren Markus Heilig i sin bok Hon, han och hjärnan. Denna enkla organism har åtminstone en sak gemensam med människan, nämligen skillnaden mellan honors och hanars fortplantningssystem. I en serie experiment utförda av biologen Angus Bateman vid 1900-talets mitt stängdes honor och hanar av denna art in i en glasbehållare. Efter några dagar kontrollerade Bateman hur många avkommor individer av de olika könen hade producerat, och med hur många olika partners och utifrån detta tyckte han sig kunna dra slutsatsen att hanarnas reproduktiva framgång ökade med antalet parningstillfällen, men att detsamma inte gällde honorna. Å ena sidan har vi, konstaterar Heilig, hanar med ett närmast outtömligt förråd av enkla könsceller, och en minimal kostnad för att skicka iväg dem, å andra sidan honor med ett begränsat förråd av ultrasofistikerade könsceller, vars befruktning också innebär åtaganden i form av havandeskap och, i däggdjurens fall, digivning. en man skulle behöva ha samlag med över hundra kvinnor per år för att med någon säkerhet lyckas producera fler barn än det enda som han kunde ha förväntats få ihop med en stadig partner  Utifrån detta är det lätt att dra slutsatsen att män av naturen är sexuellt konkurrensinriktade, initiativtagande och aggressiva faktiskt perfekt anpassade till den traditionella mansrollen medan kvinnor, också det i enlighet med etablerade könsmönster, är passiva, selektiva och omvårdande. Man skulle även, vilket många forskare också gör, kunna hävda att sådana könsbundna särdrag inte begränsar sig till sexualiteten, utan gäller mer generellt, vilket skulle ge en biologisk förklaring till exempelvis den manliga dominansen inom många risk- och konkurrensbetonade yrken. Hanar av de flesta arter försöker maximera antalet parningstillfällen, honor försöker begränsa dem, slår Heilig fast, och dessa skilda preferenser präglas i hjärnan redan på fosterstadiet. Trots att jag inte finner några otvetydiga belägg för saken i mitt eget liv, har Heilig närapå övertygat mig när jag öppnar en bok skriven av psykologen Cordelia Fine, med titeln Testosteron Rex myten om våra könade hjärnor, år 2017 utsedd till årets bästa vetenskapliga bok av den brittiska vetenskapsakademin. Jag hinner inte läsa mer än några sidor innan det blir komplicerat. Den klassiska bananflugestudien, skriver Fine, har på senare år visat sig ha stora brister. När man upprepar experimentet med tillgång till modern teknik framgår det att resultatet inte alls kan tas till intäkt för att sexuell konkurrens är en fungerande fortplantningsstrategi enbart för hanar tvärtom, faktiskt, vilket också observation av flera andra arter visar. Med andra ord kan man bara utifrån hanars och honors olika fortplantningsorgan inte dra några generella slutsatser om manlig respektive kvinnlig sexualitet, än mindre om manligt respektive kvinnligt beteende i stort. Och dessutom, påpekar Fine torrt, är ett parningstillfälle inte detsamma som en framgångsrik befruktning. Efter att ha räknat på saken kan hon konstatera att en man skulle behöva ha samlag med över hundra kvinnor per år för att med någon säkerhet lyckas producera fler barn än det enda som han kunde ha förväntats få ihop med en stadig partner under samma tid. Allting framstår plötsligt som mycket mer otydligt. Under tiden fortsätter Fine med att informera mig om de råtthanar vars maskulina fortplantningsbeteende inte fullt ut är kodat i DNA:t, utan aktiveras först genom moderns omhändertagande. Det faktum att inte ens något så basalt som reproduktion avgörs enbart av gener visar, menar Fine, det orimliga i tanken att könsrelaterade beteenden hos människor skulle vara statiska, snarare än en uppsättning dynamiska potentialer som tar sig olika uttryck beroende på sammanhang. Det är känt att miljöfaktorer, till exempel stress, kan påverka hjärnans struktur, och det kan väl knappast uteslutas att socialisering in i det ena eller andra könet skulle kunna ha motsvarande effekt. När jag åter vänder mig till Heilig får jag å andra sidan ta del av en helt annan aspekt av gnagarnas sexualliv, nämligen den så kallade Coolidge-effekten. När en råtthane sammanförs med en parningsmottaglig hona kommer resultatet till en början, skriver Heilig, att bli vild kopulation. Men kopulation kostar på, och så småningom uppväger nyttan med denna sexuella aktivitet inte kostnaden, så att hanen, nu förmodligen både hungrig och utmattad, lugnar sig. Men, om en ny råtthona introduceras i buren händer något: Som genom ett mirakel återfår den uttröttade hanen sina krafter, och börjar återigen att ägna sig åt intensiva parningsförsök. Och, anmärker Heilig, den som påstår att något liknande inte gäller för människor är antingen en drömmare eller en hycklare. Jaså. Cordelia Fine skulle, misstänker jag, inte hålla med. Som motvikt till påståenden om en fundamental olikhet mellan könen refererar hon en studie genomförd av ett forskarlag lett av psykologen Daphne Joel, som sägs visa att det inte finns någon specifikt kvinnlig eller manlig hjärna; istället utgörs varje hjärna av en unik mosaik av olika komponenter. Visst finns det vissa egenskaper som oftare uppvisas av kvinnor eller män, men andelen individer som enbart besitter antingen manliga eller kvinnliga särdrag är försvinnande liten motsvarande slutsats gäller för övrigt också när man studerar mäns och kvinnors beteende i olika situationer. Men av detta låter sig Heilig knappast imponeras: Joels studie, skriver han, är ett vetenskapligt 'god dag, yxskaft'. Vad Joel och hennes grupp gjorde var att mäta volymen hos olika delar av mäns och kvinnors hjärnor, trots att storlek i princip inte säger något väsentligt alls om funktion. Av långt större relevans är styrkan hos olika typer av kopplingar inom hjärnan, anser Heilig. I en stor amerikansk studie härom året kunde forskarna se att pojkars och unga mäns hjärnor i genomsnitt hade starkare kopplingar längs med de enskilda hjärnhalvorna, vilket innebär en bättre samordning mellan sinnesintryck och motorik, medan flickor och unga kvinnor hade starkare kopplingar mellan hjärnhalvorna, och därmed bättre förmåga att samordna den vänstra hjärnhalvans analytiska tänkande med den högra hjärnhalvans mer intuitiva. Så blir alltså män, i genomsnitt, bättre på baseball, och kvinnor på cocktailpartyn.  Men kan man verkligen veta att dessa skillnader enbart, eller ens huvudsakligen, har med det biologiska könet att göra? Skillnaderna, skriver Heilig, uppstår tidigt men då bör vi hålla i minnet att de yngsta deltagarna i studien var åtta år. Det är känt att miljöfaktorer, till exempel stress, kan påverka hjärnans struktur, och det kan väl knappast uteslutas att socialisering in i det ena eller andra könet skulle kunna ha motsvarande effekt. Forskarna själva drar emellertid slutsatsen att kvinnors hjärnor är utformade för att underlätta en viss typ av förbindelser och mäns hjärnor andra. På många sätt framstår det som osannolikt att mäns och kvinnors kroppar skulle vara så olika som de är, utan att det skulle finnas några som helst inre olikheter; för min egen del är graviditet och amning två erfarenheter som gjort tydligt att hjärnan och den könade kroppen inte alltid går att skilja åt. en del av mig undrar jag vad alla dessa gruppmedelvärden och statistiska samband egentligen spelar för roll.  Jag tänker på detta, men jag tänker också på det faktum att inte ens något så könsbundet som könshormon är entydigt bestämt av biologin män som tar hand om spädbarn får högre nivåer av östrogen, medan kvinnor som fattar beslut uppvisar högre nivåer av testosteron. Var det inte meningen att vetenskapen skulle vara tydlig? Utmattad lägger jag ifrån mig böckerna. Men en del av mig undrar jag vad alla dessa gruppmedelvärden och statistiska samband egentligen spelar för roll. Sexuella trakasserier är lika oacceptabla oavsett om de har biologisk grund eller ej, och oavsett om en kvinnlig börs-vd är en statistisk avvikelse eller representativ för sitt kön, har hon precis samma rätt att vara där hon är. Helena Granström, författare med bakgrund inom fysik och matematik Litteratur Cordelia Fine: Testosteron rex myten om våra könade hjärnor. Översättning: Linus Kollberg. Daidalos, 2018. Markus Heilig: Hon, han och hjärnan. Natur & kultur, 2018.

Im zweiten Teil des Gesprächs teilt Markus mit uns, welche positiven Auswirkungen es haben kann, wenn man regelmäßig seine Komfortzone verlässt und seine Grenzen austestet. Er erzählt auch von seinen persönlichen Learnings im Leben, wann und wodurch er am meisten gewachsen ist und welcher Weg ihn zu seiner jetzigen Arbeit in Mauretanien und zu seinem Buch geführt hat. Außerdem gibt es am Ende wieder ein Gewinnspiel, bei dem du teilnehmen kannst. Melde dich dazu bei uns einfach bei Instagram! Und vergiss nicht: Anything is possible!

Hast du dich schon einmal gefragt, wie es ist, an einem Extrem-Wettkampf teilzunehmen und die eigenen Grenzen auszutesten? Mit Markus sprechen wir darüber, wie wichtig es ist, an sich selbst zu glauben, seine Ziele zu verfolgen und nicht aufzugeben. Als kleine Hintergrundinfo: Markus arbeitet einerseits in Mauretanien und teilweise in Deutschland. Im ersten Teil des Gesprächs erfährst du, wie er es schafft, diszipliniert durch den Alltag zu gehen, was genau ein Extrem-Wettkampf ist, welche Motivationen und krassen Herausforderungen dahinter stecken, wie man sich mental darauf vorbereitet und welche Learnings Markus aus diesen Erfahrungen mitgenommen hat. Lass dich inspirieren und viel Spaß!

Nunca he olvidado una pequeña historia que abría un artículo sobre el alcoholismo y sus causas: dos amigos son despedidos del trabajo y deciden ir a un bar. Pasan la tarde lamentándose y bebiendo. Al final, uno de ellos se levanta, se va a su casa y al otro día empieza a buscar trabajo. El otro se queda, y no sólo emborrachándose sino que sigue así por muchos años, añadiéndole otras drogas y siguiendo atado a la bebida ¿Qué hace que una minoría de las personas, entre el 10 al 15% no puedan parar y se conviertan en alcohólicas y o adictas? Markus Heilig, psiquiatra en los Institutos Nacionales de Salud desde 2004, se ha empeñado en encontrar nuevas maneras para tratar adicciones y alcoholismo.

Att blunda för biologiska skillnader mellan könen är lika okunnigt som det är farligt. Och kostnaden bärs nästan helt av flickor och kvinnor, skriver Markus Heilig, professor i psykiatri och författare till boken Hon, han & hjärnan. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En drog som går att köpa på nätet och som är så stark att den kan vara dödlig, även i små doser. Polis och forskare oroar sig för fentanyldroger som kan vara hundratals gånger starkare än heroin och som skördar allt fler dödsoffer. Robert började med heroin i tonåren. En dag fanns det inget att köpa i hans område, en kompis hade kommit över fentanylplåster som de rökte. Flera av hans vänner dog till följd av överdoser. Robert överdoserade också, men snart var han ute igen och fortsatte sin jakt på drogen. Vi berättar också om naloxon, en medicin som används för att stoppa överdoser och som kommer att bli mer spridd i Sverige.  Martin Kåberg, medicinskt ansvarig vid sprututbytet i Stockholm, vill att naloxon ska finnas tillgängligt på bred front i samhället. Under de tre månader som kliniken skrivit ut preparatet, har det använts för att stoppa flera överdoser. I studion:Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet, Stewe Alm, analytiker vid Polisens nationella operativa avdelning, NOA, Eva Nyman, utredare, Socialstyrelsen. Vill du ha hjälp? https://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Alkohol-och-droger-riskbruk-och-skadligt-bruk/#section-1

Finns det skillnader på kvinnor och mäns hjärna? Finns det skillnader mellan flickor och pojkar i hjärnan och förutsättningar för lärande? Ja, det finns en del skillnader som man behöver ta hänsyn till för att skapa optimala förutsättningar till att klara sig i skolan. Varför är det kontroversiellt med skillnader mellan könen? Samtidigt som vi ser skillnader i jämställdhet ser vi skillnader i biologin. Är det nödvändigtvis en motsättning eller kan vi klara av att ha två skilda tankar i huvudet samtidigt. Att vi är lika värda samtidigt som det finns skillnader. I avsnittet diskuterar vi det komplexa med biologi, jämställdhet och löneskillnader. Markus Heilig är professor vid Linköpings Universitet och har ägnat en stor del av forskning kring stress och beroendeproblematik. Nu är han aktuell med boken "Hon, han och hjärnan". Lär mer om boken här; https://www.bokus.com/bok/9789127822191/hon-han-och-hjarnan/ Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du lättast till kontakt@hjarnpodden.se  

Om nya droger som ökar dödligheten enormt i USA. Nu hotas Sverige. Följ med till ett motellrum i Martinsburg, ett labb i Linköping och en mörk lägenhet i Köping, där döden var en viskning bort. Veckans Konflikt fokuserar på dödsdrogerna fentanyl och karfentanil, som nu snabbt sprids över världen. Det är en sorts droger som tagits fram bland annat för att söva elefanter men som även har andvänts som kemiskt stridsmedel. Vi möter ambulanspersonal i USA, kemister i Sverige och tullpersonal i Kina, som alla på olika sätt försöker stoppa drogerna att skörda liv. Medverkande är bland annat: Peter Konradsson, professor i organisk kemi och Johan Dahlén, docent i forensisk kemi, bägge vid Linköpings universitet.   I studion har vi socialdemokraternas narkotikapolitiska talesperson, riksdagsledamoten Yasmine Larsson och Markus Heilig, som är professor i psykiatri på Linköpings universitet.   Programledare: Ivar Ekman. Ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Simon Moser. Simon.moser@sverigesradio.se

Kan magnetstimulering av hjärnan bota alkoholism? Kjell, som varit alkoholist i många år, hoppas på att bli hjälpt av en ny teknik. Repris från våren. Forskningsprojektet pågår vid Linköpings universitetssjukhus och metoden som används kallas rTMS, repetitiv transkraniell magnetstimulering. Den går ut på att stimulera delar av hjärnan som ger sug efter alkohol. Vi har träffat Kjell som deltar i studien, gång på gång har han försökt sluta dricka men alltid trillat dit igen. Nu sätter han sitt hopp till den nya behandlingen, kan den få honom att sluta dricka en gång för alla? I studion: Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet och Anders Hammarberg, beteendevetare och psykoterapeut.

Kan magnetstimulering av hjärnan bota alkoholism? Kjell, som varit alkoholist i många år, hoppas på att bli hjälpt av en ny teknik. Forskningsprojektet pågår vid Linköpings universitetssjukhus och metoden som används kallas rTMS, repetitiv transkraniell magnetstimulering. Den går ut på att stimulera delar av hjärnan som ger sug efter alkohol. Vi har träffat Kjell som deltar i studien, gång på gång har han försökt sluta dricka men alltid trillat dit igen. Nu sätter han sitt hopp till den nya behandlingen, kan den få honom att sluta dricka en gång för alla? I studion: Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet och Anders Hammarberg, beteendevetare och psykoterapeut.