Podcasts about universiteten

Några av världens allra främsta universitet har blivit måltavla i Trumpadministrationens kamp mot galna marxister som presidenten kallar ledningen där. Vad blir följderna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ginna Lindberg, SR:s USA-korrespondent har följt frågan och ger en resumé och bild av stämningen. Hon har själv fått frågor av akademiker om hur de ska göra för att flytta till Europa med sin forskning. Historikern Johan Östling ser med oro på utvecklingen, som till viss del påminner om när de fria universiteten ”likriktades” i Tyskland på 1930-talet, vilket ledde till stor forskarflykt och att landet förlorade sin ledande ställning till USA. Och en av Sveriges främsta kemister, Pernilla Wittung Stafshede, förbereder sig just nu för att flytta från Göteborg till USA. Hur tänker hon? Dessutom hör vi om hur hårdrock och fotboll kan orsaka skalv som märks på seismiska instrument.Medverkande: Ginna Lindberg, USA-korrespondent; Johan Östling, professor i historia vid Lunds Universitet; Pernilla Wittung Stafshede, professor i kemisk biologi på Chalmers tekniska högskola i Göteborg.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Civilklädda män från den amerikanska migrationsmyndigheten griper en ung man i New York i mars 2025. Han heter Mahmoud Khalil och har blivit en framträdande figur i pro-palestinska demonstrationer vid elituniversitetet Columbia. Nu har han blivit måltavla för Donald Trumps hårda tag mot studenterna som protesterar mot kriget i Gaza. Khalil anklagas för att stödja Hamas – och trots att det inte finns några åtalspunkter riktade mot honom vill Trumpadministrationen utvisa Khalil. Programledare: Linnéa Hjortstam. Med DN:s USA-korrespondent Björn af Kleen. Producent: Måns Mosesson och Sabina Marmullakaj.

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seNär akademin börjar låta som en reklambyrå, var tar de friare diskussionerna vägen? Lunds universitets magasin, LUM, föddes ur 1968 års revolutionära anda – men nu tystnar det för gott. Universitetsledningen menar att kommunikationen måste bli mer effektiv, strategisk och värdeskapande. Men vad betyder det egentligen? Och vad händer när den akademiska o…

Vem bestämmer vem som får föreläsa på universitet? Är universiteten platser där idéer skall mötas och nötas mot varandra, eller skall de vara så kallade safe spaces? Frågorna aktualiseras efter att Åbo Akademi och Helsingfors universitet inhiberade en föreläsning om antisemitism i Sovjetunionen efter att ha utsatts för en påtryckningskampanj på social media. Dekan Peter Nynäs från Åbo Akademi (bilden), professorn i historia Laura Kolbe från Helsingfors universitet och professor emerita i socialpsykologi, Karmela Liebkind diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Inom universitetsvärlden sjuder oron över en sjunkande läsvilja bland studenter. Långa texter och tjocka tentböcker lockar allt mindre, menar många. Men vittnar det om ett problem, eller snarare om att studievanorna liksom inlärningssätten förändrats? I Slaget deltar professor Olav “Joffi” Eklund vid Åbo Akademi, universitetslektorn och litteraturvetaren Julia Tidigs samt Henrik Starck, studerande och styrelsemedlem vid studentkåren i Aaltouniversitetet. Ville Hupa leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Höstterminen står inför dörren och vi har fortfarande inget pricksäkert sätt att kartlägga AI-fusk. I Morgonpasset pratar vi mer om hur plugget ska anpassa sig efter AI:s intåg i våra liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Debatten går hög om universitetens autonomi och om den akademiska friheten är hotad. Vad är universitetets roll i samhället? Ska forskningen vara fri eller ska samhällsnyttan styra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I högskolelagen står det att den akademiska friheten ska främjas och värnas. En del anser att den akademiska friheten är hotad genom krav från politiken, finansiärer, av cancelkultur som kräver politisk korrekthet och även genom rena hot mot enskilda forskare. Enligt en färsk rapport från myndigheten UKÄ, anser hälften lärare, doktorander och forskare på svenska lärosäten att den akademiska friheten i Sverige är utmanad. Men vad är akademisk frihet? Universitetets roll i samhälletUniversitetens roll som kunskapens högsäte utmanas från olika håll. Genom internet kan många människor få tillgång till kunskap och kunskapsproduktion. Det skapas nya synsätt om vad kunskap är. Vetenskapen ifrågasätts av exempelvis klimatskeptiker och andra som gör anspråk på att ha “verklig” kunskap. Är den akademiska auktoriteten i förfall? Och finns det något för universiteten att lära av kritiken?Medverkande: Åsa Wikforss, professor i filosofi, Jesper Ahlin Marceta, författare och chefredaktör för Svensk filosofi, Staffan Bergwik, professor i idéhistoria. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlResearch: Therése LagerVeckans tips:Fotboll: Tuva Ölvestad BPManchester CityBöcker:Alltings mått: humanistisk kunskap i framtidens samhälle - Sverker Sörlin och Anders EkströmVar landar vi? - Bruno LatourUpplysningen: en essä om dess beskaffenhet, nytta och nödvändighet för samhället - Gunnar PetriVarför ska man lita på vetenskapen? - Naomi Oreskes

Anna-Karin och Ivar diskuterar studentprotesterna, eller tältlägren, vid svenska universitet och deras krav på att avbryta samarbeten med israeliska universitet. Diskussionen kretsar kring politisk aktivism, demokrati, och synen på institutioner som universitet. Vi pratar även om hur vänsterradikal politik är väletablerad på lärosäten och påverkar synen på intolerans och antisemitism. Dessutom om kampen som pågår om att få definiera vem som är det egentliga offret av Israel och Palestina. Rak höger – nu ännu störreI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Boken heter "Universitetens villkor - 36 debattinlägg under åren 1988-2023" och gäst är författaren Lars Engwall. Lars Engwall, professor emeritus i företagsekonomi vid Uppsala universitet, har under lång tid deltagit i den forskningspolitiska debatten. Boken bygger på 36 debattartiklar som delats in under sex teman: Universitetens statliga styrning, intern styrning, finansiering, utbildning av nya forskare, forskarnas karriärvägar samt kulturvetenskapernas särskilda villkor. Avslutningsvis presenteras slutsatser om önskvärda framtida åtgärder.Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Hur har förhållandet mellan staten och Universiteten förändrats när det kommer till styrning? Hur har tillsättningen av rektorer förändrats? Hur har villkoren för forskare och doktorander förändrats? Vilka förslag har han till förbättringar gällande forskning, styrning och organisering?Support till showen http://supporter.acast.com/larafranlarda. Du kan stötta arbetet med podden genom att antingen skänka en engångssumma via swish (till nr 0737719037) eller genom att bli månadsgivare (tillika plusmedlem) för 19kr/mån (15kr+moms). Som plusmedlem får du även lyssna reklamfritt. Länk till plusmedlemskap hittar du här: https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nämn inte Palestina. Universiteten ska inte bedriva utrikespolitik. Detta uppmanar utbildningsminister Mats Persson Sveriges lärosäten. Samtidigt som han låtit utreda det han kallar cancelkulturen på universiteten. I detta avsnitt gästar Karin Zackari, Julia Willén och Helena Hägglund för att diskutera det palestinska undantaget från yttrandefriheten. Palestinasolidariteten bland akademiker och studenter ställer högerns kulturkrig mot den fria forskningen på sin spets. Läs mer: Mattias Gardell och Irene Molina: Studenterna har rätt om akademisk bojkott https://www.aftonbladet.se/kultur/a/730O89/mattias-gardell-och-irene-molina-om-akademisk-bojkott-mot-israel Catharina Thörn, Håkan Thörn: ”Akademisk bojkott mot Israel är ett stöd för den fria forskningen” https://www.dn.se/kultur/akademisk-bojkott-mot-israel-ar-ett-stod-for-den-fria-forskningen/ Julia Willén: 5, 6, 7, 8 Israel is an apartheid state (Mana) https://tidskriftenmana.se/5678-israel-is-an-apartheid-state/ Björn Lundberg: Gastlightad av utbildningsministern https://bjornlundberghistoria.wordpress.com/2024/05/17/gaslightad-av-utbildningsministern/ PACBI Guidelines for the International Academic Boycott of Israel https://bdsmovement.net/pacbi/academic-boycott-guidelines Lund Academics for Palestine https://www.luap.se/ Incident documentation Academics for Palestine https://tally.so/r/wkYNLj Politics Theory Other med Maya Wind: How Israeli universities deny Palestinian freedom (Podcast) https://soundcloud.com/poltheoryother/towers Maya Wind: Towers of Ivory and Steel:How Israeli Universities Deny Palestinian Freedom (Bok) https://www.versobooks.com/products/3009-towers-of-ivory-and-steel Podcast for Social Research, Episode 78: Student Protests, Faculty Solidarity (Podcast) https://thebrooklyninstitute.com/podcasts/podcast-for-social-research-episode-78-student-protests-faculty-solidarity/

Återutsändning av ett avsnitt från 2021 som tidigare bara fanns bakom betalvägg. Kolla även in avsnittet “Universiteten idag har blivit som dagis” med Markus och Belinda, som publicerades i samband med denna Q&A.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2021, som tidigare endast kunde ses i sin helhet bakom betalvägg.Navid pratar med journalisten och programledaren Belinda Olsson och professor i neuropsykiatri Markus Heilig om SVT-programmet “Från savannen till Tinder”, om könsroller och socialkonstruktivism, om medialogik och kultursideaktivism, att vara i det nyfikna utforskandet av komplexitet och kaos, jämställdhetsparadoxen och skillnaden på män och kvinnors hjärnor.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet följer vi upp diskussionen om universitetens framtid (avsnitt 124). I takt med att universitetens verksamhet har expanderat tar de också upp mer plats, men hur används platsen egentligen? Och hur påverkar det i sin tur kvaliteten på verksamheten?LÄNKAR:A new global gender divide is emerging (FT) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anna-Karin och Ivar pratar om Chalmers beslut att förbjuda politiska manifestationer på campus, utbildningsminister Mats Perssons (L) reaktion och vad som egentligen kan räknas som politiskt.Om detta och annat handlar dagens podd.Lite mer om poddenVarje torsdag kommer ett nytt avsnitt där vi tar upp både aktuella och rykande inaktuella händelser. Och vi vill gärna ha era frågor och tankar, som ni kan skicka i textform eller som ljudklipp, till underallkritikpodd@gmail.com. Tack till er som hört av er! Det ger värdefull input.Podden är en del av Rak höger, som är Sveriges allra minsta mediehus (till och med mindre än Kvartal). Så nu som redan prenumererar på Rak höger får automatiskt en prenumeration även på Under all kritik. Men man kan såklart prenumerera bara på Under all kritik också, om man föredrar det.Podden går att hitta i appar där poddar finns. Eller så kan man lyssna i Substackappen, om man vill.Skriv gärna en recension i Apple Podcasts, så hjälper ni andra att hitta podden!En sista sak…Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där Under all kritik alltså ingår, kan fortsätta vara självständiga röster.Låt hösten ge dig en rak höger!Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

För elfte dagen i följd ockuperar studeranden i Helsingfors universitet universitetets huvudbyggnad. De protesterar mot regeringens budgetförslag, som de anser drabbar studerande särskilt hårt. Men det står mycket annat på ockupanternas plakat och banderoller också – om invandring, rasism och social rättvisa. Vad är det vi ser utspela sig? Håller universiteten på att bli politiska igen? Universitetslektorn och aktivisten Thomas Wallgren (SDP), den tidigare riksdagsledamoten och ministern Kimmo Sasi (Saml), samt filosofistuderanden Carolina Lillhannus diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.

Politiseringen av den akademiska världen beror inte bara på beskäftiga politiker och undfallande ledningar. Det handlar också om att många forskare och lärare, speciellt inom samhällsvetenskap och humaniora, har kommit att se normkulturen som en självklarhet. De vill hellre att alla ska hysa de riktiga åsikterna än att verksamheten ska präglas av öppen och fri diskussion. Det menar Sten Widmalm, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet. I samtal med programledaren PJ Anders Linder diskuterar han även data som kommit fram i forskningsprojektet ”Det öppna samhället”. Dessa tyder på att det hos många medborgare finns intolerans mot meningsmotståndare, och öppenhet för att sätta demokratin på paus i frågor man själv tycker är viktiga. Herbert Tingstens ord om demokratin som en gemensam överideologi verkar mindre giltiga än förut.

Dyslexi är inget hinder för studier vid universiteten i Sverige. Gäst: Karin Lundin, bibliotekarie vid Malmö universitet. 

Fanny Forsberg Lundell, professor i Franska och verksam vid Stockholms universitet, har tagit ställning i den debatt som rör politiseringen av svenska universitet. Adam och Fanny har pratat om vad som händer när ideologi och politik letar sig in på universitetet, vad akademisk frihet faktiskt innebär i praktiken och på vilket sätt den högre utbildningen kan påverkas negativt om studenter och forskare tvingas ta politisk ställning. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En stor del av skattemedlen går till högre utbildning och forskning. Används de till universitetens kärnverksamhet eller till att finansiera en alltmer kostsam administration? Hur har olika yrken som finns vid universiteten utvecklats över tid? Stödjer administrationen kärnverksamheten eller kontrollerar och styr den denna? Medverkande Mats Alvesson, professor i organisationsteori, Lunds universitet Anders Kärnä, forskare i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN, och Örebro universitet Lars Strannegård, rektor, Handelshögskolan i Stockholm Ulrika Wallén, policyexpert högskolepolitik, Svenskt Näringsliv Samtalet leds av Mikael Witterblad, chef för SNS forskningsprogram.

Hur farligt är det att högre utbildning genomsyras av genusteori och kritisk djurpedagogik? Hur viktig är frågan om mjölkning av kor är en form av ”utnyttjande”?

Navid pratar med journalisten och programledaren Belinda Olsson och professor i neuropsykiatri Markus Heilig om SVT-programmet “Från savannen till Tinder”, om könsroller och socialkonstruktivism, om medialogik och kultursideaktivism, att vara i det nyfikna utforskandet av komplexitet och kaos, jämställdhetsparadoxen och skillnaden på män och kvinnors hjärnor. Är du man och vill samtala med andra män kan du anmäla dig till den digitala mansgruppen hos Storebror. https://storebror.org Är du kvinna och vill samtala med andra kvinnor kan du anmäla dig till den digitala kvinnogruppen hos Storasyster. http://instagram.com/samtalmedstorasy... Vill du höra hela samtalet? Gå in på www.patreon.com/hurkanvi och bli Patreon. Har du inte råd att bli Patreon? Hör av dig till oss på hej@hurkanvi.se så löser vi det. Gillar du det Hur kan vi? gör och vill stötta med en engångssumma så swisha till 123 124 77 33. Vill du boka Navid som samtalsledare, moderator eller föreläsare? Gå in på www.navidmodiri.com/boka För att fortsätta samtalet, gå med i gruppen "Hur kan vi? - Eftersnack" på Facebook: https://www.facebook.com/groups/hurkanvi Alla avsnitt av podden och kontaktuppgifter hittar du på https://www.hurkanvi.se.

Hur fri är forskningen vid universiteten? Varför har vissa perspektiv svårare än andra att komma fram? Hur skapar vi ett samtalsklimat med högt i tak på institutionerna? Det pratar vi om i veckans Hotspot. Gäst i programmet är Johan Sundeen, docent i idé och lärdomshistoria. Programledare är Per Ewert.

Om kvävda debatter, "anti-vit rasism" och mordhot i Frankrike när akademiker och studentförbund beskylls för undfallenhet mot islamister i polariseringens tid. Medverkande: Mélanie Luce, ordförande i det franska studentförbundet UNEF, Klaus Kinzler, tysklärare vid Institutet för Politiska Studier i Grenoble, Jenny Andersson, professor i idéhistoria vid Uppsala universitet, Franck Gaudichaud, forskare vid Jean Jaurès-universitetet i Toulouse, Kamal Chibli, socialistpolitiker i Toulouse, Jean-Yves Camus, expert på högerextremism i Europa, Nicolas Lebourg, expert på den franska ultrahögern Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Reportrar: Marie Nilsson Boij och Johan Tollgerdt Tekniker: Stina Fagerberg och Ludvig Larsson

Under pandemin är det många som mist sina jobb eller inte kunnat jobba. Kulturarbetare och småföretagare är några yrkesgrupper som haft det väldigt tufft. Hur har det gått för dig i ditt arbetsliv? Har du sadlat om under pandemin?En del har helt enkelt fått byta inriktning och söka sig till nya arbetsområden för att ha kunna försörja sig. Universiteten vittnar om att fler och fler söker sig till högskolor för utbildning. Har du fått tänka om under pandemin? Har du sökt jobb inom tex vården istället för att fortsätta med det du gjorde när det inte finns någon marknad. Är du en av dem som hittat nya vägar, nytt jobb? Hur gjorde du? Det har ju också kommit nya behov av yrken under pandemin t ex taxichaufförer  som kör covid- hemtester istället för att köra kunder, smittspårare är ett nytt yrke och vårdpersonal behövs mer än någonsin. Ring in till oss och berätta om dina erfarenheter och om du har sadlat om. Har arbetslivet tagit nya vägar? Vilket område har du hittat en väg in i? Har du börjat plugga, vad?   Programledare Sanna Lundell Telefonslussen öppnar som vanligt kl 21.00 020 22 10 30. Du får gärna mejla in redan nu karlavagnen@sverigesradio.se Producent: Monika Bohman Ansvarig utgivare: Sofia Taavitsainen

Just nu förbereds regeringens nya forskningspolitiska proposition för debatt i riksdagen och många pekar nu på faran med politisering av utbildningsväsendet. Utgör styrning av universitetens värderingar och samhällsnyttighet en progressiv moralisk utveckling – eller är det en kvävande kontroll som äventyrar hela utbildningssystemet? Hur ser det akademiska oberoendet egentligen ut i Sverige? Varför är upplysningsidealen värda att försvara – och vad händer med ett samhälle som börjar reglera vilka frågor forskningen bör ställa? Dessa frågor tar jag upp i veckans video.   STÖTTA MIN VIDEOPRODUKTION: ----------------------------------------------------

Med tanke på hur stora resurser som satsas på högre utbildning och forskning i Sverige är resultaten otillfredsställande. Det menar professor Fredrik Sjöholm, ny chef för Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Vissa miljöer är mycket bra men signalerna om brister har blivit så många att de inte kan negligeras. Arbetsgivare har svårt att hitta rätt kompetens. En stor del av forskningen håller inte måttet. Ett skäl är att politiken har premierat kvantitet på kvalitetens bekostnad, men det handlar också om ointresse för uppföljning och utvärdering. Samtalet med programledaren PJ Anders Linder tar också upp också upp hur Sjöholms eget expertområde, globaliseringen, påverkas av covid-19-pandemin och av Kinas snabbt växande betydelse.

Vi möter en spjutspets, Victoria Bond, och en gränsgångare, Alex Shapiro. Victoria Bond föddes i Los Angeles och växte upp i New York och i Hollywood i en gediget kulturell familj. Modern var konsertpianist och studerade för bland annat Bela Bartók. Hennes far var sångare och läkare. Victoria Bond prövade på teater, målning och skulptur, men valde musiken och började studera komposition. Victoria Bond funderade på att bli dirigent. Hon mötte dirigenten Leonard Slatkin, äldre bror till en av henne klasskamrater, och fick goda råd av honom. Av hundratals sökande till dirigentlinjen vid Juilliard School of Music var Victoria Bond en av de sju som kom in och hon blev första kvinna någonsin som där tog examen i dirigering vid slutet av 1970-talet. När Victoria Bond började fanns det endast två andra kvinnor i USA som dirigerade orkestrar: Sarah Caldwell hos Boston operakompani och Eve Queler som hade startat sin egen operaorkester, The Opera Orchestra of New York. Under dirigentutbildningarna hade Victoria Bond lärare som Herbert von Karajan och Pierre Boulez. Mest betydde de två svenska dirigenterna Sixten Ehrling och Herbert Blomstedt. Efter en dirigentkarriär i USA, Kina, Brasilien och på Irland, ägnar Victoria Bond nu mest kraft åt att komponera. Hon komponerade bl a en opera om pianisten och tonsättaren Clara Schumann. Victoria Bonds opera Mrs President hade premiär i oktober 2012, endast en månad innan nästa presidentval i USA, det 57e, då Barack Obama blev omvald. Mrs President handlar om den första kvinnliga presidentkandidaten i USA, Victoria Woodhull, som även var första kvinna i USAs aktiebörs och den första kvinna i USA som ägde en tidning. Woodhull ställde upp i presidentvalet 1872. Som vice presidentkandidat valde hon den afroamerikanske författaren och talaren Frederick Douglass, som hade flytt från sin slavägare vid 43 års ålder. Han stödde suffragetternas kvinnokamp och abolitionisternas kamp mot slaveriet. Deras parti hette Equal Rights Party, men kallades också People's Party, the Cosmo-Political Party och the National Radical Reformers. Men Victoria Woodhull motarbetades starkt: Hon kallades Mrs Satan. Regeringen vägrade trycka hennes namn på röstsedlarna. Man ansåg att hon var ett år för ung. (Hon var 34.) Hon var kvinna. Hon sattes i fängelse. Först i augusti 1920 fick kvinnor rösträtt i USA. Ur librettot av Hillary Bell: Vi betalar skatt, vi lyder samma lagar, vi föder nya medborgare och vi lämnar bort dem till krig. Ändå är vi fattiga, maktlösa, mäns egendom. Var inte rädd, jag vill inte anarki, jag vill jämlikhet. Victoria for President! Victoria Bonds hemsida: http://www.victoriabond.com/ Mrs Presidents hemsida: http://www.MrsPresidentTheOpera.com/ Tonsättaren och filmmusikkomponisten Alex Shapiro växte upp på Manhattan på 1970-talet, och pendlar nu mellan intensiva New York och rofyllda San Juan Island, i nordvästra USA. Som tonåring rörde Alex Shapiro sig fritt i New Yorks mångfaldiga musikliv: punk, opera, jazz, klassiskt och nutida. Hon studerade bl a vid Manhattan School of Music. Senare fick hon ett lågbudgetjobb som filmmusikkompositör i Los Angeles och arbetade där i 15 år med att skriva musik till film och TV. Alex Shapiro var dock olycklig och saknade konsertlivet, då de båda musikvärldarna fungerade helt åtskiljda. Men när hon skrivit kammarmusik för en orkester på tio personer till ännu en lågbudgetfilm förstod hon hur mycket hon saknat att tonsätta konsertmusik. Hon bestämde sig för att byta karriär. -De kommersiella åren har stärkt min känsla för rytm och groove. Även min formkänsla och musikens rörelse har påverkats, fast numera använder jag andra harmonier, förklarar Alex Shapiro. Efter att ha varit van att spela på biopublikens känslor använder jag numera de emotionella verktygen friare i min konsertmusik. Människorna i de olika lyssnargrupperna är ju inte så olika varandra. Universiteten i USA söker ständigt ny repertoar till sina musikgrupper. Ofta är det orkestrar och ensembler vid olika universitet som beställer musik av Alex Shapiro. Att vara kvinna inom musikvärlden har aldrig medfört några problem för Alex Shapiro, som tackar alla tonsättande förmödrar för det. Hon är dock medveten om att diskriminering pågår. -Det är bäst att försöka hålla tyst om sådant, säger hon. Det skapar bara dåliga vibrationer och stöter bort människor. Vad du kan göra är att visa upp dina bästa verk och till unga tonsättare säger jag: Det finns inget glastak, himlen är gränsen! Alex Shapiro har ett radikalt förslag till föreningen Kvast, Kvinnlig anhopning av svenska tonsättare, som arbetar för att symfoniorkestrarna i Sveriges skall välja fler verk av kvinnor. -Jag tror inte det hjälper så värst mycket att prata med dem som administrerar orkestrarna. Vi glömmer så lätt att den nutida musikvärlden är liten och att de som finns utanför den behöver utbildas och informeras om hur läget är. Jag föreslår därför att ni söker upp skattebetalande kvinnor i Sverige: advokater, plåtslagare och andra, och ber dem reagera på att deras skattepengar mest går till manliga tonsättares verk. Jag tror att skattebetalarnas ord väger tyngre än tonsättarnas, säger Alex Shapiro. Alex Shapiros hemsida: http://www.alexshapiro.org/ Musiklista: Immersion: Surface, sats 2. Symphony for winds, percussion and prerecorded soundscape (2010) Alex Shapiro University of Minnesota Symphonic Wind Band Inspelad av Minnesota Public Radio Sandburg Suite Victoria Bond Nanette Kaplan Solomon, piano Character Sketches Variations on a Theme of Brahms Victoria Bond Manhattan Philharmonia. Glen Cortese, dir Thinking like a Mountain

"Hej Mikael,Jag hoppas du har blivit varm i kläderna nu efter ett halvår på jobbet. Jag förstår att den nya organisationen kommer ta hand om många dåliga saker som finns i Systembolaget men vill ändå nu göra dig uppmärksam på en sak som är mycket allvarlig, nämligen mutning av butikschefer. Mvh, en medarbetare”   Mikael Walltegs uppdrag, som vice VD och Försäljningsdirektör på Systembolaget 2001, började med ett anonymt brev från en medarbetare. På den tiden var Systembolaget redan ett illa omtyckt varumärke och därtill kom de att skakas av Sveriges största mutskandal med 77 inblandade.   Idag, ca 18 år senare, är Systembolaget utsett till Sveriges mest förtroendeingivande organisation framför b.la. Polisen, Universiteten, IKEA, Säpo, SR, Skatteverket, Valsystemet, Domstolarna, SVT, Sjukvården, Riksbanken, Försvarsmakten, Röda Korset och Kungahuset! Systembolaget har också blivit utsedd till den organisationen med bäst kundservice fem år i rad.   Men hur briserade muthärvorna? Hur litar man på närmsta kollegorna? Hur rensar man i en sådan korrupt företagskultur? Varför fanns det en hotbild mot Mikael och dåvarande VD Anitra Steen? Varför är man kvar när det känns hopplöst? Hur går man från botten till toppen? Ingen bättre att svara på frågorna än Mikael Wallteg som var med och förändrade hela Systembolaget från grunden och fick den att bli Sveriges bästa. Idag hjälper han andra företag att göra samma resa.   Tack för att du lyssnar på LoungePodden och detta reprisavsnitt!   Om du uppskattar det vi gör skulle vi bli jätteglada om ni vill sprida den och ge oss en fin recension på Podcaster-appen! Glöm inte att följa @LoungePodden på Instagram och LinkedIn!

Behövs universiteten i dagens utbildningssituation? Är de ändamålsenliga, eller lider de av trendkänslighet och politisering? Det diskuterar Henrik Höjer med Sharon Rider. Hon är professor i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet. Vetenskapsjournalisten Henrik Höjer möter personer med insyn i universitetsvärlden. Hur mår egentligen högskolan? Är studenterna tillräckligt förberedda för högskolestudier? Forskar man om rätt saker? Hur är det med humanioras kris?

"Hej Mikael,Jag hoppas du har blivit varm i kläderna nu efter ett halvår på jobbet. Jag förstår att den nya organisationen kommer ta hand om många dåliga saker som finns i Systembolaget men vill ändå nu göra dig uppmärksam på en sak som är mycket allvarlig, nämligen mutning av butikschefer. Mvh, en medarbetare”   Mikael Walltegs uppdrag, som vice VD och Försäljningsdirektör på Systembolaget 2001, började med ett anonymt brev från en medarbetare. På den tiden var Systembolaget redan ett illa omtyckt varumärke och därtill kom de att skakas av Sveriges största mutskandal med 77 inblandade.   Idag, ca 18 år senare, är Systembolaget utsett till Sveriges mest förtroendeingivande organisation framför b.la. Polisen, Universiteten, IKEA, Säpo, SR, Skatteverket, Valsystemet, Domstolarna, SVT, Sjukvården, Riksbanken, Försvarsmakten, Röda Korset och Kungahuset! Systembolaget har också blivit utsedd till den organisationen med bäst kundservice fem år i rad.   Men hur briserade muthärvorna? Hur litar man på närmsta kollegorna? Hur rensar man i en sådan korrupt företagskultur? Varför fanns det en hotbild mot Mikael och dåvarande VD Anitra Steen? Varför är man kvar när det känns hopplöst? Hur går man från botten till toppen? Ingen bättre att svara på frågorna än Mikael Wallteg som var med och förändrade hela Systembolaget från grunden och fick den att bli Sveriges bästa. Idag hjälper han andra företag att göra samma resa.   Tack för att du lyssnar på LoungePodden! Om du uppskattar det vi gör skulle vi bli jätteglada om ni vill sprida den och ge oss en fin recension på Podcaster-appen!   Glöm inte att följa @LoungePodden på Instagram och LinkedIn!

"Hej Mikael,Jag hoppas du har blivit varm i kläderna nu efter ett halvår på jobbet. Jag förstår att den nya organisationen kommer ta hand om många dåliga saker som finns i Systembolaget men vill ändå nu göra dig uppmärksam på en sak som är mycket allvarlig, nämligen mutning av butikschefer. Mvh, en medarbetare”   Mikael Walltegs uppdrag, som vice VD och Försäljningsdirektör på Systembolaget 2001, började med ett anonymt brev från en medarbetare. På den tiden var Systembolaget redan ett illa omtyckt varumärke och därtill kom de att skakas av Sveriges största mutskandal med 77 inblandade.   Idag, ca 18 år senare, är Systembolaget utsett till Sveriges mest förtroendeingivande organisation framför b.la. Polisen, Universiteten, IKEA, Säpo, SR, Skatteverket, Valsystemet, Domstolarna, SVT, Sjukvården, Riksbanken, Försvarsmakten, Röda Korset och Kungahuset! Systembolaget har också blivit utsedd till den organisationen med bäst kundservice fem år i rad.   Men hur briserade muthärvorna? Hur litar man på närmsta kollegorna? Hur rensar man i en sådan korrupt företagskultur? Varför fanns det en hotbild mot Mikael och dåvarande VD Anitra Steen? Varför är man kvar när det känns hopplöst? Hur går man från botten till toppen? Ingen bättre att svara på frågorna än Mikael Wallteg som var med och förändrade hela Systembolaget från grunden och fick den att bli Sveriges bästa. Idag hjälper han andra företag att göra samma resa.   Tack för att du lyssnar på LoungePodden! Om du uppskattar det vi gör skulle vi bli jätteglada om ni vill sprida den och ge oss en fin recension på Podcaster-appen!   Glöm inte att följa @LoungePodden på Instagram och LinkedIn!

Arthur Ashkin som får Nobelpris i fysik för den optiska pincetten har forskat om laser sedan lasern uppfanns. Nu är han 96 år med ett projekt i källaren som han hoppas ska lösa världens energiproblem. Den optiska pincetten är ett verktyg av ljus. Med den kan man flytta på och hålla fast mycket små partiklar, även levande celler. Vi besöker Caroline Adiels vid Göteborgs Universiteten som har glädje av verktyget i sitt arbete som handlar om att studera kommunikation inom och mellan enskilda celler. Vi träffar också Arthur Ashkin själv, hemma i villan utanför New York, som berättar om hur han tänkte i de olika stegen när pincetten utvecklades. Men projektet i källaren vill han inte att vi fotograferar. I programmet hörs: Arthur Ashkin, 2018 års Nobelpristagare i fysik, och Caroline Adiels, fysiker vid Göteborgs Universitet. Programmet är en repris från 22 november i år. Camilla Widebeck Camilla.Widebeck@sverigesradio.se

Arthur Ashkin som får Nobelpris i fysik för den optiska pincetten har forskat om laser sedan lasern uppfanns. Nu är han 96 år och i källaren har han ett projekt han hoppas ska lösa världens energiproblem. Den optiska pincetten är ett verktyg av ljus. Med den kan man flytta på och hålla fast mycket små partiklar, även levande celler. Vi besöker Caroline Adiels vid Göteborgs Universiteten som har glädje av verktyget i sitt arbete som handlar om att studera kommunikation inom och mellan enskilda celler. Vi träffar också Arthur Ashkin själv, hemma i villan utanför New York. Den äldste Nobelpristagaren någonsin berättar om hur han tänkte i de olika stegen när pincetten utvecklades. Men projektet i källaren vill han inte att vi fotograferar. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se ÖVR: Bildtext 1006:

I femte och sista programmet möter vi en spjuspets, Victoria Bond, och en gränsgångare, Alex Shapiro. Victoria Bond föddes i Los Angeles och växte upp i New York och i Hollywood i en gediget kulturell familj. Modern var konsertpianist och studerade för bland annat Bela Bartók. Hennes far var sångare och läkare. Victoria Bond prövade på teater, målning och skulptur, men valde musiken och började studera komposition. Victoria Bond funderade på att bli dirigent. Hon mötte dirigenten Leonard Slatkin, äldre bror till en av henne klasskamrater, och fick goda råd av honom. Av hundratals sökande till dirigentlinjen vid Juilliard School of Music var Victoria Bond en av de sju som kom in och hon blev första kvinna någonsin som där tog examen i dirigering vid slutet av 1970-talet. När Victoria Bond började fanns det endast två andra kvinnor i USA som dirigerade orkestrar: Sarah Caldwell hos Boston operakompani och Eve Queler som hade startat sin egen operaorkester, The Opera Orchestra of New York. Under dirigentutbildningarna hade Victoria Bond lärare som Herbert von Karajan och Pierre Boulez. Mest betydde de två svenska dirigenterna Sixten Ehrling och Herbert Blomstedt. Efter en dirigentkarriär i USA, Kina, Brasilien och på Irland, ägnar Victoria Bond nu mest kraft åt att komponera. Just nu skriver hon en opera om pianisten och tonsättaren Clara Schumann. Victoria Bonds opera Mrs President har premiär i oktober 2012, endast en månad innan nästa presidentval i USA, det 57e, då Barack Obama skall försöka bli omvald. Mrs President handlar om den första kvinnliga presidentkandidaten i USA, Victoria Woodhull, som även var första kvinna i USA’s aktiebörs och den första kvinna i USA som ägde en tidning. Woodhull ställde upp i presidentvalet 1872. Som vice presidentkandidat valde hon den afroamerikanske författaren och talaren Frederick Douglass, som hade flytt från sin slavägare vid 43 års ålder. Han stödde suffragetternas kvinnokamp och abolitionisternas kamp mot slaveriet. Deras parti hette Equal Rights Party, men kallades också People's Party, the Cosmo-Political Party och the National Radical Reformers. Men Victoria Woodhull motarbetades starkt: Hon kallades Mrs Satan. Regeringen vägrade trycka hennes namn på röstsedlarna. Man ansåg att hon var ett år för ung. (Hon var 34.) Hon var kvinna. Hon sattes i fängelse. Först i augusti 1920 fick kvinnor rösträtt i USA. Ur librettot av Hillary Bell: ”Vi betalar skatt, vi lyder samma lagar, vi föder nya medborgare och vi lämnar bort dem till krig. Ändå är vi fattiga, maktlösa, mäns egendom. Var inte rädd, jag vill inte anarki, jag vill jämlikhet. Victoria for President!” Victoria Bonds hemsida: http://www.victoriabond.com/ Mrs President’s hemsida: http://www.MrsPresidentTheOpera.com/ Tonsättaren och filmmusikkomponisten Alex Shapiro växte upp på Manhattan på 1970-talet, och pendlar nu mellan intensiva New York och rofyllda San Juan Island, i nordvästra USA. Som tonåring rörde Alex Shapiro sig fritt i New Yorks mångfaldiga musikliv: punk, opera, jazz, klassiskt och nutida. Hon studerade bl a vid Manhattan School of Music. Senare fick hon ett lågbudgetjobb som filmmusikkompositör i Los Angeles och arbetade där i 15 år med att skriva musik till film och TV. Alex Shapiro var dock olycklig och saknade konsertlivet, då de båda musikvärldarna fungerade helt åtskiljda. Men när hon skrivit kammarmusik för en orkester på tio personer till ännu en lågbudgetfilm förstod hon hur mycket hon saknat att tonsätta konsertmusik. Hon bestämde sig för att byta karriär. -De kommersiella åren har stärkt min känsla för rytm och groove. Även min formkänsla och musikens rörelse har påverkats, fast numera använder jag andra harmonier, förklarar Alex Shapiro. Efter att ha varit van att spela på biopublikens känslor använder jag numera de emotionella verktygen friare i min konsertmusik. Människorna i de olika lyssnargrupperna är ju inte så olika varandra. Universiteten i USA söker ständigt ny repertoar till sina musikgrupper. Ofta är det orkestrar och ensembler vid olika universitet som beställer musik av Alex Shapiro. Att vara kvinna inom musikvärlden har aldrig medfört några problem för Alex Shapiro, som tackar alla tonsättande förmödrar för det. Hon är dock medveten om att diskriminering pågår. -Det är bäst att försöka hålla tyst om sådant, säger hon. Det skapar bara dåliga vibrationer och stöter bort människor. Vad du kan göra är att visa upp dina bästa verk och till unga tonsättare säger jag: Det finns inget glastak, himlen är gränsen! Alex Shapiro har ett radikalt förslag till föreningen Kvast, Kvinnlig anhopning av svenska tonsättare, som arbetar för att symfoniorkestrarna i Sveriges skall välja fler verk av kvinnor. -Jag tror inte det hjälper så värst mycket att prata med dem som administrerar orkestrarna. Vi glömmer så lätt att den nutida musikvärlden är liten och att de som finns utanför den behöver utbildas och informeras om hur läget är. Jag föreslår därför att ni söker upp skattebetalande kvinnor i Sverige: advokater, plåtslagare och andra, och ber dem reagera på att deras skattepengar mest går till manliga tonsättares verk. Jag tror att skattebetalarnas ord väger tyngre än tonsättarnas, säger Alex Shapiro. Alex Shapiro’s hemsida: http://www.alexshapiro.org/