POPULARITY
Dalia har familie i Gaza. Af dem er omkring 30 dræbt. Vi taler med tre aktivister, Dalia, Ibrahim og Muhanad, om deres forhold til Palæstina og den palæstinensiske sag. De fortæller om en eksistentiel rejse og dannelse som dansker med palæstinensiske rødder. Vi spørger om deres velvære disse dage, og om hvor de finder den moralske styrke til at holde gejsten oppe.Gæster: Dalia Kababo, Statskundskabsstuderende & Aktivist, Muhanad Al-Hassan, Jurist og Aktivist og Ibrahim El-Hassan, Statskundskabsstuderende & Aktivist.Vært: Elias RamadanRedaktør: Omar AlKhatibTilrettelægger: Sara El-Khatib
Noch ein letztes Mal in diesem Jahr heißt es: Hallöchen aus der Dorotheenstraße 93! Hier begrüßte mich Muhanad Al-Halak in der letzten Sitzungswoche in seinem Büro. Der 33-Jährige ist gelernter Abwassermeister und seit 2021 Bundestagsabgeordneter der FDP-Fraktion. Er wurde in Bagdad geboren, im Alter von 11 Jahren hat es ihn mit seiner Familie jedoch nach Niederbayern verschlagen. Anders als erwartet, sind dort aber nicht nur Konservative, sondern auch Liberale anzutreffen, erklärte mir Muhanad. Und so kam es, dass er auch in der Kommunalpolitik aktiv wurde. Heute zählt er zu den Shootingstars der Fraktion, begeistert auf den Social-Media-Plattformen Instagram, TikTok und neuerdings natürlich auch BeReal. Wir sprachen aber nicht nur über das Internet, sondern auch über den stressigen Alltag eines Abgeordneten, seine Ausschüsse im Bundestag, warum Authentizität ein Erfolgsgeheimsis sein kein, Muhanads Werdegang nach dem Schulabschluss und seine heutigen Herzensthemen. Ach ja, warum er auch Aquaman genannt wird und Wasser (wieder) sexy machen möchte, gibt es hier auch auf die Ohren. Reinhören lohnt sich in jedem Fall, ich wünsche viel Spaß dabei. Und in diesem Sinne: over and out!
Zu Gast im Studio: Muhanad Al-Halak, seit 2021 Mitglied des Deutschen Bundestages in der FDP-Fraktion. Ein Gespräch über Abwassermanagement, Arbeiten in der Kläranlage, seine Jugend, Herkunft, Ausbildung und Familie, die Flucht nach Deutschland, Asylverfahren, Irakkrieg, Aufwachen in Bayern, struktureller Rassismus, Abschiebungen, seine FDP-Mitgliedschaft, seine politischen Überzeugungen, Leistungsprinzip, Erbschaftssteuer, Arbeit im Bundestag und Umweltausschuss, Nebentätigkeiten und -einnahmen sowie Fracking, Atomkraft und Atommüll, Tempolimit und Moorschutz vs. Autobahnbau + eure Fragen Bitte unterstützt unsere Arbeit finanziell: Konto: Jung & Naiv IBAN: DE854 3060 967 104 779 2900 GLS Gemeinschaftsbank PayPal ► http://www.paypal.me/JungNaiv
Vor einem Jahr wurde der 33jährige Abwassermeister aus Grafenau für die FPD in den Bundestag gewählt. Muhanad Al-Halak, der mit seiner Familie im Alter von 11 Jahren aus dem Irak geflohen war, weiß, dass Freiheit und Demokratie nicht selbstverständlich sind. Deshalb will er die Politik seiner neuen Heimat positiv mitgestalten und Vorbild für andere Migranten sein. Jan Zimmermann hat ihn ein Jahr begleitet, im Parlament, wo er im Umweltausschuss sitzt, und bei Terminen im Wahlkreis und dabei einen jungen Politiker erlebt, der das moderne Deutschland verkörpert.
Der neue FDP-Bundestagsabgeordneter über Angela Merkel und den neugewählten Bundeskanzler Olaf Scholz, Leistung und Chancen.
This SPOTLIGHT SPECIAL happened ONSITE at The Wildcat Sports Pub, Our Proud Partner that features a Monthly Live "WakeUpCall" Broadcast on-location on 3680 Milton Ave, Camillus, NY, with the West Genesee Wildcats' boys & girls sports programs... Stay close to "WakeUpCall" on Facebook, Twitter, & Instagram! Listen LIVE to "Wake Up Call with Dan Tortora" MON through FRI, 9-11amET on mixlr.com/wakeupcalldt & on the homepage of WakeUpCallDT.com from ANY Device! You can also Watch LIVE MON through FRI, 9-11amET on facebook.com/LiveNowDT.
Entre Muhanad Baas et Werner Schuster, l'utilisation d'éléments photographiés au Rayon X pour part ou totalement donne deux oeuvres dissemblables et pertinentes. Muhanad Baas a photographié des fleurs, muguets et plantes diverses dans une infinie douceur; on pense tout d'abord à un exercice classique en Noir et Blanc, dépouillé, simple dans l'apparence, poétique, la lumière glisse sur les corolles et sur les feuilles, mais le trait apparait aussitôt, graphisme des peintres botanistes de l'encyclopédie, de l'universalité de l'homme devant la Nature éternelle. Tout à fait singulier, le X RAY développé à s'y méprendre comme un plan film noir et blanc classique fait apparaitre les graines à l'intérieur des corolles, augmentant la vision des surfaces par celle de la structure devenue transparente et limpide, un exercice qui se rapproche de l'Oeil divinisé et total qui voit tout, sans doute une évocation de l'oeil d'Horus… Cette photographie réintroduit l' esprit poétique d'un végétalisme descriptif , proche de la relation d'une photographie japonaise minimale.
Muhanad Al Qaisy's grandfather, grandmother and seven children were driven from their home in Palestine and into a refugee camp in 1948. Nearly 70 years later, the family is still struggling to make a life in the same camp. So we ask Muhanad what he sees as signs of hope. Interview starts at 11m 10s If you want more from Nomad, check out our website, and follow us on Facebook and twitter If you're looking for other people to share this journey with, then register on our Listener Map, and see if any other nomads are in your area. Nomad can only keep going because a small group of faithful listeners help us pay the bills. If you want to join them, you can make regular donations at Patreon or a one-off or regular donation through PayPal, the links to which you can find on our support page. As a thank you, you'll have access to Nomad Book Club, our online community The Beloved Listener Lounge, and Nomad Devotionals, where we're attempting to reconstruct worship through a creative mix of songs, music, readings, prayers and guest reflections.
Radio Sweden reporter Firas Jonblat followed four Syrian friends as they tried to reach safety "on the other side", in Europe. Their journey went via Turkey, which is where Jonblat first met the four refugees - Hatem, Muhanad, Yazan and Mahmoud - back in April. He then kept in touch with them during their numerous risky attempts to make it to Europe. Fortress Europe is a series of reports about some 70 Syrian refugees' paths to and within Europe. Swedish Radio has worked in collaboration with the EBU to follow these refugees, whose stories you can find at sverigesradio.se/fortresseurope/en. Firas Jonblat, Radio Sweden firas.jonblat@sverigesradio.se Twitter: @firasjonblat
De möttes i Istanbul - ett Mecka för människosmugglare och samlingsplats för många syriska flyktingar - fyra vänner som delar en dröm om trygghet i Europa. Sveriges Radios reporter Firas Jonblat träffade dem i april 2014 och har under året följt deras resor, med många riskfyllda försök att ta sig till det som kommit att kallas Fortress Europe. Följ de fyra vännernas resor: Muhanad Hatem Mahmoud Yazan Klockan åtta på kvällen, bland Taksimtorgets dofter av nyfallet duggregn och rostade kastanjer, träffar vi Hatem, Muhanad, Yazan och Mahmoud. De kommer alla från Syrien, men de träffades i Istanbul. Härifrån ska de försöka ta sig till tryggheten i Europa. Hatem är 32 år och mekanisk ingenjör. Yazan är jämnårig och kirurg specialiserad inom katastrofmedicin. – Jag söker ett fredligt folk som lever i demokrati. Det finns i Europa. Men först var jag tvungen att ta mig till Istanbul som är Europas smugglingsport, säger Yazan De två möttes under ett tidigare försök att ta sig till Europa. Resan skulle gå via Malaysia och Bali. Där låtsades de vara turister innan de greps och skickades tillbaka. Hatem har tidigare försökt ta sig till Europa på laglig väg, och blev antagen till en magisterutbildning i Manchester. Men han nekades visum. – För syrier finns ingen laglig väg till Europa, så jag började leta olagliga, säger Hatem. Den äldsta av de fyra, Mahmoud 45 år, är elektriker och även han har två barn som han lämnat kvar tillsammans med sin fru i Syrien. Mahmoud träffade Yazan under ett annat försök att nå Europa. De åkte båt över medelhavet, men när båten gick sönder nära den grekiska kusten kom inte den räddning de hoppades på. En båt med maskerade män mötte dem och Mahmoud och Yazan misshandlades och fick sina tillhörigheter förstörda, innan de till sist släpptes på turkiskt vatten igen. Trots motgångarna är Mahmoud beredd att försöka igen, och många gånger om så behövs. – Min son leker krig med sina vänner och de låtsas försvarar kvarteret mot "främmande objekt". Kan du tänka dig? En åttaåring som redan lärt sig sådana saker. Jag är beredd att riskera mitt liv för att rädda nästa generation, säger Mahmoud. Yngst av de fyra är Muhanad, som jobbat i textilbranschen. Han är 31 år och han har två döttrar, den ena har en funktionsnedsättning och problem med hjärtat. Han måste ta sig till Europa, säger han, för att dottern ska kunna få den behandling hon behöver nu. Även Muhanad har stött på beväpnade män på sina tidigare försök att ta sig till Europa. Efter att ha tagit sig till en liten grekisk by blev de satta i små båtar för att skickas tillbaka över floden som utgör EU:s gräns. I båten följde en man med batong med. – Jag satt längst fram. Så fort vi kom i land hoppade jag av, men min reskamrat blev misshandlad och fick flera slag med batongen, berättar Muhanad. Där sitter de nu - Yazan, Hatem, Mahmoud och Muhanad – tillbaka på ruta ett. De har inte lyckats ännu, men de kommer försöka igen. Vi bestämmer oss för att hålla kontakten… Hör fortsättningen på de fyra vännernas resor i reportaget, eller följ dem i kartorna på länkarna nedan. De fyra vännerna heter egentligen någonting annat. Följ de fyra vännernas resor: Muhanad Hatem Mahmoud Yazan Firas Jonblat, Radio Sweden firas.jonblat@sverigesradio.se Twitter: @firasjonblat Fortress Europe är en serie reportage om syriska flyktingars väg till och inom Europa. Sveriges Radio har i samarbete med EBU följt över 70 flyktingar under 2014, deras berättelser kan du följa på sverigesradio.se/fortresseurope
Yazan drömmer om att ta sig till Europa, men när flyktingbåten går sönder utanför Greklands kust kommer inte den räddning han hoppas på. Yazan är en av ett 70-tal flyktingar vars väg mot Europa Sveriges Radio följt under 2014. Flera av dem vittnar om hur de misshandlats av kustbevakningen, och aldrig ens nått land. Fortress Europe: Följ Syriska flyktingars resor mot Europa Det här är ett reportage i en serie om det som kommit att kallas Fortress Europe Yazan reste med ett sällskap från Izmir vid den turkiska kusten. Ett samhälle som många flyktingsmugglare haft som utgångspunkt när de för dyra pengar fraktat mängder av flyktingar mot Grekland, och därmed EU. I båten fanns sammanlagt elva personer, en av dem var smugglaren. Bara en kilometer utanför den grekiska ön Samos gick båten sönder. De var för långt ifrån för att kunna simma i land så sällskapet ringde och larmade kustbevakningen. Efter sex timmars väntan dök det man först trodde var räddningen upp. – De var från den grekiska kustbevakningen. Ombord fanns fem svartklädda och maskerade män – man såg bara deras ögon. De var rasister och förolämpade oss mer när de visste att vi var syrier. De misshandlade oss medan vi förhördes, säger Yazan. Yazan berättar att de tvingades ombord på kustbevakningens fartyg, att de där utsattes för sparkar och slag. Deras pengar och mobiltelefoner togs ifrån dem. Pass och id-kort revs sönder och kastades i havet. Sällskapet hölls kvar på kustbevakningens fartyg i flera timmar, medan deras egen båt bogserades. – De bogserade båten i cirka två timmar. Vi visste inte vad som hände, för de tvingade oss att ligga ner i båten. Men plötsligt stannade de och bad oss att gå tillbaka till vår båt, säger Yazan. Sällskapet hade bogserats tillbaka till Turkiet där de plockades upp av den turkiska kustbevakningen. Drömmen om Europa krossades, åtminstone tillfälligt för Yazan. Han är kvar i Turkiet där han arbetar, han drömmer fortfarande om Europa men har inte tillräckligt med pengar för att ta sig hit. Yazans berättelse är inte unik, Amnesty Internationals avdelning i Grekland, har utrett det som kallas "pushbacks" alltså när flyktingar tvingas tillbaka. Giorgos Kosmopoulos, generalsekreterare för Amnestys greklandsavdelning säger att fenomenet är så vanligt att man kan kalla det för ett mönster, det sker inte längre i enskilda isolerade fall. Amnestys exempel på hur det vanligtvis går till stämmer bra överens med Yazans berättelse. – När vi samlat vittnesmål om pushbacks ser vi ofta samma mönster. När kustbevakningen ser flyktingarna stoppas de, ibland tas flyktingarna ombord på kustbevakningens fartyg där de visiteras och många gånger blir av med sina id-handlingar och dokument. – Vi får också vittnesmål om övergrepp som misshandel och förolämpningar. Sedan bogseras de tillbaka till turkiskt vatten, där den grekiska kustbevakningen inväntar sina turkiska kollegor som de överlämnas till. De grekiska myndigheterna medger att så kallade pushbacks kan ha förekommit, men bara i enstaka fall och att det i så fall är enskilda medarbetare som gjort sig skyldiga till tjänstefel. Det finns ingen uppmaning från myndigheterna att köra bort flyktingar. Amnesty menar att antalet fall är alldeles för många för att kunna räknas som undantag och kräver att de Grekiska myndigheterna följer internationell lag som ger flyktingar rätt att få sina fall prövade. De kräver också större ansträngning från EU, till exempel att låta det bli lättare för flyktingar att komma hit legalt. Men det är inte bara på Medelhavet flyktingar tvingas tillbaka. Mohanad tog sig landvägen från Turkiet till Grekland där floden Evros utgör gränsen. Han och hans sällskap lyckades ta sig till en grekisk by innan de greps av polis som beslagtog deras id-handlingar och mobiltelefoner. De kördes tillbaka till floden, och ytterligare ett fordon, lastat med en gummibåt följde med. – När vi kom fram till floden tog de ner gummibåten. Vi försökte resonera med dem - vi hade ändå tagit oss till Grekland - men de lyssnade inte. Tre män med rakade huvuden fanns med oss på gummibåten, den ena var kanske två meter lång och hade en stor batong, säger Muhanad. – Jag satt längst fram. Så fort vi kom i land på den turkiska sidan av floden hoppade jag av, men min resekamrat blev misshandlad och fick flera slag med batongen. Den grekiska polisen såg på från andra sidan, berättar Muhanad. Yazan och Muhanad heter egentligen någonting annat. Johan-Mathias Sommarström, Ekot johan-mathias.sommarstrom@sverigesradio.se Twitter: @ekmathia Firas Jonblat, Radio Sweden firas.jonblat@sverigesradio.se Twitter: @firasjonblat Fortress Europe är en serie reportage om syriska flyktingars väg till och inom Europa. Sveriges Radio har i samarbete med EBU följt över 70 flyktingar under 2014, deras berättelser kan du följa på sverigesradio.se/fortresseurope