Podcasts about experimentet

Ett kortare stycke ur den första pjäsen som spelades i radio: Kungens Amour av Brita von Horn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här är en återinläsning av ett kort stycke ur pjäsen från 1939 då man gjorde programmet Radiotjänst i 15 år. Det är dock skådespelarparet Alice Eklund och Ernst Eklund som gör rollerna som Amouren Hedvig Taube och Kungen Fredrik I, så som de också gjorde vid premiärsändningen den 6 januari 1925.Vid premiären 1925 medverkade också Märtha Halldén i rollen som drottning Ulrika Eleonora och Bengt Djurberg i rollen som baron von Gedda och Nils Lundell spelade en lakej. Sven Jerring var konferencier och lotsade lyssnaren genom att berätta de scener som man valt att inte ta med.Ernst Eklund och Märtha Halldén skulle båda stå på Komediteaterns scen på Birger Jarlsgatan några minuter efter radiosändningens slut klockan åtta, så de infann sig i studion redan iförda kostym och mask, medan de övriga kom i sina vanliga kläder. Det höjdes säkert ett och annat ögonbryn av förbipasserande utanför radioutsändningsstationen på Malmskillnadsgatan då de såg två personer i stora vita peruker och festliga dräkter stiga ur en vanlig droskbil.Efter utsändningens slut drog skådespelarna en suck av lättnad, då allt gått väl i lås. De hade all anledning att vara stolta: utan att staka sig på ett enda ord hade de genomgått de olika scenerna utan att ha någon sufflör med sig.Någon minut efter pjäsens slut började telefonerna ringa. Experimentet att spela teater i radio hade blivit en succé!Mycket mer om denna inspelning och massor av Radioteaterhistoria hittar du hos Diktens museum Litteraturbanken.se

Kristoffer Tamsons (M) är oppositionsregionråd i Region Stockholm. Region Stockholms styrande majoritet – S, MP, C med stöd av V – har på senare tid gjort sig rikskända med en politik som fått vårdköerna att växa, att fungerande vårdinrättningar lagts ner och akutmottagningar är överbelastade. Om det och om Tamsons förslag på att slopa skatten på övertid handlar veckans Uppskattat.

TV4 Hockey-podden går mot helg tillsammans med Almen Bibic, Åke Unger och Henric Larsson i ett samtal med fokus på följande ämnen.*Malmö allt mer illa ute*Har Marcus Eriksson gjort sitt i Skellefteå?*Anledningarna bakom Kovacs-petningen*Rätt av Södertälje att ställa krav på GeorgssonDu får alltid de senaste hockeynyheterna på https://www.tv4.se/ishockey Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det klassiska Marshmallowexperimentet vid Stanfords universitet var ett experiment som utfördes i olika varianter mellan 1968 och 1972. Experimentet var ett test på självkontroll, och totalt 550 barn i fyra och femårsåldern deltog i studierna. Vad kunde man egentligen utläsa av dessa Marshmellowexperiment? Och vad har kommit fram sedan dess?Wikipedia säger sitt om Marshmallowexperimentet vid Stanfords universitet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att vår mobiltid ökar är ingen slump. Världens mest värdefulla företag tjänar stora pengar på att du är fast i flödet. Men vad gör det med våra liv? Och varför är det så svårt att motstå? Prenumerera på nyhetsbrevet om du vill ha gratisresurser för att komma igång med mental träning: www.monkeymindset.se Det här är en nyinspelning av ett tidigare avsnitt av Monkey mindset. Utskrift av avsnittet I det här avsnittet ska jag prata om någonting som på engelska heter FOMO. FOMO, F O M O, står för "Fear of Missing Out", alltså rädslan över att missa något. Jag kommer prata om vad det är, varför jag tror att det här fenomenet kan hindra oss i våra liv och så ska jag ge förslag på hur du kan göra för att komma över rädslan att missa något. I grunden handlar FOMO, i alla fall nu för tiden, framför allt om digital konsumtion. Det är en typ av digital stress där du medvetet eller omedvetet känner att du behöver hänga med, att du behöver vara uppdaterad. I dag kan du ha koll på allt hela tiden. Du kan ha koll på vad som händer i världen, du kan ha koll på dina vänner och bekanta. Du kan till och med ha koll på vad människor tycker om sådant som händer världen och hur vissa vänner reagerar på vad andra vänner skriver eller visar eller delar. Allt det här sker i realtid och den information du har tillgång till är oändlig. Det fanns en tid när den media man tog del av, lite överdrivet, kom från morgontidningen, lunchekot och kvällsnyheterna på TV. Ville man veta något om en kompis fick man ringa den kompisen, eller någon annan bekant som var villig att skvallra. Det låter som forntiden men det var faktiskt inte så länge sedan. Internet har visserligen funnits hos allmänheten sedan 90-talet men den första iphonen, det som på allvar satte igång den här mobila revolutionen som vi tar för given idag, släpptes inte förrän 2007. Facebook öppnades upp för alla 2006. Den oerhörda flodvåg av information som har blivit tillgängliga för alla, hela tiden, har alltså bara varit verklighet några årtionden. Vi är alltså omogna, just nu. Ingen vet riktigt hur den här verkligheten. När man ger sig in i den här världen, och vi är många som är där just nu, så börjar sådant som för tio år sedan kändes trivialt och ytligt plötsligt kännas viktigt. Har man börjat hålla realtidskoll på nyheterna eller loggar in på Facebook eller Twitter eller Instagram eller TikTok så vill man inte sluta, det blir ett begär och det man ser känns viktigt trots att 99 procent av det jag brydde mig så mycket om idag är bortglömt i morgon och 99 procent av det jag bryr mig så mycket om i morgon är glömt i övermorgon. Varför blir det så då? Jo, för det första är det lätt. Det är lätt att konsumera information, speciellt om den informationen är kort och handlar om någonting som intresserar dig. Det kräver ingenting av dig. De här kickarna som vår hjärna letar efter, vårt belöningssystem, sätter igång när du reagerar på plinget i mobilen eller när du scrollar till nästa inlägg. För det andra, och det här är viktigt, din uppmärksamhet, är en vara som de här företagen, sociala medier, nyhetsmedier, etc tjänar pengar på. De handlar med din uppmärksamhet, de säljer den vidare, så alltså vill de ha kvar den så länge som möjligt och när de tappar den vill de ta tillbaka den så fort som möjligt och dom som jobbar i den här branschen är de bästa i världen på att fånga, hålla kvar och ta tillbaka din uppmärksamhet. De vet precis hur de ska göra, vet exakt vilka psykologiska strängar de ska spela på. Sajterna och apparna är uppbyggda för det här ändamålet. De är experter på att få dig att känna en tomhet när du inte är uppdaterad. De tjänar pengar, stora pengar på att du ska fortsätta att vara rädd för att missa något. FOMO är en del av deras affärside. De har all data om dig, de har data om människor som liknar dig så de kan testa och utvärdera, mer eller mindre i realtid, hur de här algoritmerna behöver bete sig för att minska risken för att du ska sluta scrolla och göra någonting annat. I början av 60-talet utfördes ett experiment där små barn fick en marshmallow. Du har säkert hört talas om det, det kallas för marshmallow-testet. Experimentet gick ut på att barnen fick veta att om de ville fick de äta godisbiten nu men om de lyckades vänta en kvart så skulle de i stället få två marshmallows. Man testade alltså barnens förmåga att skjuta upp det omedelbara begäret för att kunna få en större belöning i framtiden. När man återtog kontakten med de här barnen ett femtontal år efter testet hade utförts visade det sig att de som hade kunnat stå emot begäret och fått två marshmallows, nu var framgångsrikare än de som hade gett upp och ätit godiset direkt. Att motstå det omedelbara begäret, att kunna ta lite tillfälligt obehag just nu för att tjäna på det i framtiden, var alltså egenskaper som var värdefulla för framgång. Många av oss i dag, om vi tittar på hur vi beter oss digitalt, vi äter den här marshmallowen en tiondel efter att den har ställts fram. Vi faller alltid till föga för det som pockar på vår uppmärksamhet här och nu. Vi klarar inte av att komma ur det här flödet som aldrig tar slut, som aldrig saktar ner. För så fort vi stänger ner, så riskerar vi ju att missa något. Om du lider av FOMO är du reaktiv på det som händer. Du låter det som händer utanför dig, styra vad du gör med ditt liv. Att fastna i FOMO är att fastna i snabba kickar. Kickar som i det långa loppet, nämligen när det gäller vilken typ av liv du ska leva, eller hur din självkänsla ska vara, är meningslösa och i vissa fall destruktiva. Hur kan du då komma bort från FOMO? Komma bort från rädslan att missa något? För det första behöver du stänga av alla notifieringar på mobilen. Teknik är en fantastisk tjänare men en hemsk herre och om du låter mobilens pling bestämma vad du lägger din uppmärksamhet på är tekniken din herre och du är dess slav. Att skapa medvetenhet handlar om att vara uppriktigt mot sig själv. Hur mycket tid lägger du på det här. Vågar du kolla din mobil hur mycket tid du ger den varje dag? Det går ju att få den siffran svart på vitt. Det är inbyggt i telefonen idag. Att bli bättre på att hantera FOMO handlar också om inställning. Som så många gånger förr. Att du, och jag för den delen, jag är inte bättre än någon annan, ska bli medveten om vad vi håller på med och fråga oss om det är ett beteende vi vill ha. Det finns så mycket rolig, intressant och underhållande information tillgänglig, så att vad vi än gör, även om vi scrollar 16 timmar per dygn, så kan vi inte tillgodogöra oss allt. Det betyder att vi bara ser en del. Det har gjorts ett urval. Någon har prioriterat. Någon har bestämt vad du ska se, vilken information som du ska konsumera. Vem är det? Är det du? Har du gjort ett medvetet val? Om inte så är det ju någon annan. Eller något annat. Oftast är det ju flödet som har bestämt det. Och de algoritmer som styr ditt flöde. Algoritmer som är skapade för att hålla dig kvar i appen, som är skapade – om vi ska tala klarspråk – för att göra dig beroende av appen, så att de kan sälja mer av din uppmärksamhet till fler annonsörer. Och vilken typ av info är det som enklast gör oss beroende och som får oss att vilja bara kolla en post till? Det är ju inte sådant som kräver att du tänker till, att du reflekterar, att du lutar dig tillbaka och funderar på vad du har lärt dig och vad det betyder. För det är ju kognitivt jobbigt. Att tänka, reflektera. Se nyanser och komplexitet. Det blir du inte beroende av. Utan vad de vill åt är ju känslorna. Att du klickar eller scrollar och sedan, på en millisekund känner någonting, som är svårt att känna i vardagen. Det kan förstås vara glädje och lycka men det kan lika gärna vara ilska eller upprördhet eller nyfikenhet eller skadeglädje. Och de här känslorna skapas ju enklast genom stora gester. Drama. Konflikt. Högt tonläge. Svart eller vitt. Tomma digitala kalorier. Som mättar för stunden men som garanterar att du blir hungrig igen om bara några sekunder. För att få kontroll på det här behöver du börja att bestämma. Du behöver se till så att det är du som gör prioriteringarna. Och du behöver, tror jag, göra det med ett långsiktigt perspektiv, du behöver ha en strategi. Du ska inte behöva ställa frågan till dig själv varje gång du känner begäret. Låt säga att du skär ner på din digitala konsumtion, eller att du kanske som ett test försöker sluta helt. Vad du kommer märka är sannolikt att det här som du såg som ett verkligt behov i själv verket vara ett skapat begär (i vissa fall kanske till och med ett beroende) och när du lyckas ta dig ur det här begäret eller beroendet så frigörs tid och energi och resurser att i stället bli den person du innerst inne är. Det här är ju stora frågor men vem vill du vara om tio år? Hjälper ditt digitala beteende till att bli den personen? Om du tittar tillbaka på ditt liv om tio år, kommer du då vara nöjd med det du har åstadkommit om du fortsätter som nu? Jag säger inte att du behöver sluta med alla sociala medier utan vad jag föreslår är att du ska se till så att din konsumtion av det här väldigt beroendeframkallande fenomenet sker på dina egna villkor. Och det är viktigt att komma ihåg att det är svårt att skära ner eller sluta. Speciellt om det är ett beroende. Beroenden är svåra att bryta och när du försöker, kommer det nästan alltid innebära att du får ett par bakslag, att du går på ett par minor. Men då är det bara att fortsätta, att försöka igen. Och igen och igen. Eller ta hjälp av någon. Gör ett aktivt val. Hur vill du spendera dina resurser. Dina resurser är framför allt din energi, din uppmärksamhet, dina pengar och din tid. Spenderar du resurserna så som du vill idag? Om inte så är tiden perfekt för att göra en förändring. Personligen så är jag både glad och tacksam över att få leva i en tid med en sådan snabb teknikutveckling. Den nya tekniken har gett oss så otroligt många möjligheter. Frågan vi behöver ställa oss nu är hur vi kan använda den till att göra våra liv bättre än förut, inte bara annorlunda Det var mina tankar om FOMO och hur vi kan förhålla oss till det digitala. Om du vill ha mer sådana här instick, fast via mail, så kan du prenumerera på mitt nyhetsbrev. Det gör du genom att gå in på monkeymindset.se. Då får du också tillgång till alla mina gratisresurser. Tack för att du har lyssnat. Ta hand om dig så hörs vi.

Att vår mobiltid ökar är ingen slump. Världens mest värdefulla företag tjänar stora pengar på att du är fast i flödet. Men vad gör det med våra liv? Och varför är det så svårt att motstå? Prenumerera på nyhetsbrevet om du vill ha gratisresurser för att komma igång med mental träning: www.monkeymindset.se Det här är en nyinspelning av ett tidigare avsnitt av Monkey mindset. Utskrift av avsnittet I det här avsnittet ska jag prata om någonting som på engelska heter FOMO. FOMO, F O M O, står för "Fear of Missing Out", alltså rädslan över att missa något. Jag kommer prata om vad det är, varför jag tror att det här fenomenet kan hindra oss i våra liv och så ska jag ge förslag på hur du kan göra för att komma över rädslan att missa något. I grunden handlar FOMO, i alla fall nu för tiden, framför allt om digital konsumtion. Det är en typ av digital stress där du medvetet eller omedvetet känner att du behöver hänga med, att du behöver vara uppdaterad. I dag kan du ha koll på allt hela tiden. Du kan ha koll på vad som händer i världen, du kan ha koll på dina vänner och bekanta. Du kan till och med ha koll på vad människor tycker om sådant som händer världen och hur vissa vänner reagerar på vad andra vänner skriver eller visar eller delar. Allt det här sker i realtid och den information du har tillgång till är oändlig. Det fanns en tid när den media man tog del av, lite överdrivet, kom från morgontidningen, lunchekot och kvällsnyheterna på TV. Ville man veta något om en kompis fick man ringa den kompisen, eller någon annan bekant som var villig att skvallra. Det låter som forntiden men det var faktiskt inte så länge sedan. Internet har visserligen funnits hos allmänheten sedan 90-talet men den första iphonen, det som på allvar satte igång den här mobila revolutionen som vi tar för given idag, släpptes inte förrän 2007. Facebook öppnades upp för alla 2006. Den oerhörda flodvåg av information som har blivit tillgängliga för alla, hela tiden, har alltså bara varit verklighet några årtionden. Vi är alltså omogna, just nu. Ingen vet riktigt hur den här verkligheten. När man ger sig in i den här världen, och vi är många som är där just nu, så börjar sådant som för tio år sedan kändes trivialt och ytligt plötsligt kännas viktigt. Har man börjat hålla realtidskoll på nyheterna eller loggar in på Facebook eller Twitter eller Instagram eller TikTok så vill man inte sluta, det blir ett begär och det man ser känns viktigt trots att 99 procent av det jag brydde mig så mycket om idag är bortglömt i morgon och 99 procent av det jag bryr mig så mycket om i morgon är glömt i övermorgon. Varför blir det så då? Jo, för det första är det lätt. Det är lätt att konsumera information, speciellt om den informationen är kort och handlar om någonting som intresserar dig. Det kräver ingenting av dig. De här kickarna som vår hjärna letar efter, vårt belöningssystem, sätter igång när du reagerar på plinget i mobilen eller när du scrollar till nästa inlägg. För det andra, och det här är viktigt, din uppmärksamhet, är en vara som de här företagen, sociala medier, nyhetsmedier, etc tjänar pengar på. De handlar med din uppmärksamhet, de säljer den vidare, så alltså vill de ha kvar den så länge som möjligt och när de tappar den vill de ta tillbaka den så fort som möjligt och dom som jobbar i den här branschen är de bästa i världen på att fånga, hålla kvar och ta tillbaka din uppmärksamhet. De vet precis hur de ska göra, vet exakt vilka psykologiska strängar de ska spela på. Sajterna och apparna är uppbyggda för det här ändamålet. De är experter på att få dig att känna en tomhet när du inte är uppdaterad. De tjänar pengar, stora pengar på att du ska fortsätta att vara rädd för att missa något. FOMO är en del av deras affärside. De har all data om dig, de har data om människor som liknar dig så de kan testa och utvärdera, mer eller mindre i realtid, hur de här algoritmerna behöver bete sig för att minska risken för att du ska sluta scrolla och göra någonting annat. I början av 60-talet utfördes ett experiment där små barn fick en marshmallow. Du har säkert hört talas om det, det kallas för marshmallow-testet. Experimentet gick ut på att barnen fick veta att om de ville fick de äta godisbiten nu men om de lyckades vänta en kvart så skulle de i stället få två marshmallows. Man testade alltså barnens förmåga att skjuta upp det omedelbara begäret för att kunna få en större belöning i framtiden. När man återtog kontakten med de här barnen ett femtontal år efter testet hade utförts visade det sig att de som hade kunnat stå emot begäret och fått två marshmallows, nu var framgångsrikare än de som hade gett upp och ätit godiset direkt. Att motstå det omedelbara begäret, att kunna ta lite tillfälligt obehag just nu för att tjäna på det i framtiden, var alltså egenskaper som var värdefulla för framgång. Många av oss i dag, om vi tittar på hur vi beter oss digitalt, vi äter den här marshmallowen en tiondel efter att den har ställts fram. Vi faller alltid till föga för det som pockar på vår uppmärksamhet här och nu. Vi klarar inte av att komma ur det här flödet som aldrig tar slut, som aldrig saktar ner. För så fort vi stänger ner, så riskerar vi ju att missa något. Om du lider av FOMO är du reaktiv på det som händer. Du låter det som händer utanför dig, styra vad du gör med ditt liv. Att fastna i FOMO är att fastna i snabba kickar. Kickar som i det långa loppet, nämligen när det gäller vilken typ av liv du ska leva, eller hur din självkänsla ska vara, är meningslösa och i vissa fall destruktiva. Hur kan du då komma bort från FOMO? Komma bort från rädslan att missa något? För det första behöver du stänga av alla notifieringar på mobilen. Teknik är en fantastisk tjänare men en hemsk herre och om du låter mobilens pling bestämma vad du lägger din uppmärksamhet på är tekniken din herre och du är dess slav. Att skapa medvetenhet handlar om att vara uppriktigt mot sig själv. Hur mycket tid lägger du på det här. Vågar du kolla din mobil hur mycket tid du ger den varje dag? Det går ju att få den siffran svart på vitt. Det är inbyggt i telefonen idag. Att bli bättre på att hantera FOMO handlar också om inställning. Som så många gånger förr. Att du, och jag för den delen, jag är inte bättre än någon annan, ska bli medveten om vad vi håller på med och fråga oss om det är ett beteende vi vill ha. Det finns så mycket rolig, intressant och underhållande information tillgänglig, så att vad vi än gör, även om vi scrollar 16 timmar per dygn, så kan vi inte tillgodogöra oss allt. Det betyder att vi bara ser en del. Det har gjorts ett urval. Någon har prioriterat. Någon har bestämt vad du ska se, vilken information som du ska konsumera. Vem är det? Är det du? Har du gjort ett medvetet val? Om inte så är det ju någon annan. Eller något annat. Oftast är det ju flödet som har bestämt det. Och de algoritmer som styr ditt flöde. Algoritmer som är skapade för att hålla dig kvar i appen, som är skapade – om vi ska tala klarspråk – för att göra dig beroende av appen, så att de kan sälja mer av din uppmärksamhet till fler annonsörer. Och vilken typ av info är det som enklast gör oss beroende och som får oss att vilja bara kolla en post till? Det är ju inte sådant som kräver att du tänker till, att du reflekterar, att du lutar dig tillbaka och funderar på vad du har lärt dig och vad det betyder. För det är ju kognitivt jobbigt. Att tänka, reflektera. Se nyanser och komplexitet. Det blir du inte beroende av. Utan vad de vill åt är ju känslorna. Att du klickar eller scrollar och sedan, på en millisekund känner någonting, som är svårt att känna i vardagen. Det kan förstås vara glädje och lycka men det kan lika gärna vara ilska eller upprördhet eller nyfikenhet eller skadeglädje. Och de här känslorna skapas ju enklast genom stora gester. Drama. Konflikt. Högt tonläge. Svart eller vitt. Tomma digitala kalorier. Som mättar för stunden men som garanterar att du blir hungrig igen om bara några sekunder. För att få kontroll på det här behöver du börja att bestämma. Du behöver se till så att det är du som gör prioriteringarna. Och du behöver, tror jag, göra det med ett långsiktigt perspektiv, du behöver ha en strategi. Du ska inte behöva ställa frågan till dig själv varje gång du känner begäret. Låt säga att du skär ner på din digitala konsumtion, eller att du kanske som ett test försöker sluta helt. Vad du kommer märka är sannolikt att det här som du såg som ett verkligt behov i själv verket vara ett skapat begär (i vissa fall kanske till och med ett beroende) och när du lyckas ta dig ur det här begäret eller beroendet så frigörs tid och energi och resurser att i stället bli den person du innerst inne är. Det här är ju stora frågor men vem vill du vara om tio år? Hjälper ditt digitala beteende till att bli den personen? Om du tittar tillbaka på ditt liv om tio år, kommer du då vara nöjd med det du har åstadkommit om du fortsätter som nu? Jag säger inte att du behöver sluta med alla sociala medier utan vad jag föreslår är att du ska se till så att din konsumtion av det här väldigt beroendeframkallande fenomenet sker på dina egna villkor. Och det är viktigt att komma ihåg att det är svårt att skära ner eller sluta. Speciellt om det är ett beroende. Beroenden är svåra att bryta och när du försöker, kommer det nästan alltid innebära att du får ett par bakslag, att du går på ett par minor. Men då är det bara att fortsätta, att försöka igen. Och igen och igen. Eller ta hjälp av någon. Gör ett aktivt val. Hur vill du spendera dina resurser. Dina resurser är framför allt din energi, din uppmärksamhet, dina pengar och din tid. Spenderar du resurserna så som du vill idag? Om inte så är tiden perfekt för att göra en förändring. Personligen så är jag både glad och tacksam över att få leva i en tid med en sådan snabb teknikutveckling. Den nya tekniken har gett oss så otroligt många möjligheter. Frågan vi behöver ställa oss nu är hur vi kan använda den till att göra våra liv bättre än förut, inte bara annorlunda Det var mina tankar om FOMO och hur vi kan förhålla oss till det digitala. Om du vill ha mer sådana här instick, fast via mail, så kan du prenumerera på mitt nyhetsbrev. Det gör du genom att gå in på monkeymindset.se. Då får du också tillgång till alla mina gratisresurser. Tack för att du har lyssnat. Ta hand om dig så hörs vi.

Gäst i veckans podd är psykologiprofessor Christopher Chabris, författare till nyutgivna Nobody's Fool och boken The Invisible Gorilla. Tillsammans med Daniel Simons är han upphovsman till ett av psykologins mest kända experiment: “den osynliga gorillan”. Experimentet visar hur selektiv människans uppmärksamhet är och hur svårt vi har att acceptera våra begränsningar. Hur påverkas samhället i stort när vi tror att vi vet mer än vad vi gör? Och hur kan man undvika att vara antingen överdrivet skeptisk eller fullständigt godtrogen? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Robbers Cave-experimentet var en berömd psykologstudie som tittade på hur konflikt utvecklas mellan grupper. Forskarna delade pojkar på ett sommarläger i två grupper, och de studerade hur konflikt utvecklades mellan dem. Hur gick det till? Och vad upptäckte de?Wikipedia säger sitt om Robbers Cave-experimentet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

et klassiska Marshmallowexperimentet vid Stanfords universitet var ett experiment som utfördes i olika varianter mellan 1968 och 1972. Experimentet var ett test på självkontroll, och totalt 550 barn i fyra och femårsåldern deltog i studierna. Vad kunde man egentligen utläsa av dessa Marshmellowexperiment? Och vad har kommit fram sedan dess?Wikipedia säger sitt om Marshmallowexperimentet vid Stanfords universitet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt pratar Jens och viktor bla om att ha en påse på huvudet ett år, Avatar 2 utan spoiler och hur skojarna på kry mjölkat viktor på pengar under året. För att stötta oss i podd och sketcher https://www.patreon.com/falkengberg då får man även extraavsnitt tack tiller som stöttar oss

Lever vi i Peje Emilssons utopi?   I veckans Kornhall & Netz pratar vi med journalisten Karin Grundberg Wolodarski – aktuell med boken Experimentet. Boken är en djupdykning i de beslut som lett till att Sverige idag har en av världens mest avreglerade skolor. Vi diskuterar hur Karins researcharbete sett ut och vad som fick henne att intressera sig för skolfrågan. Vi försöker också gå till botten med varför frågan om skolan är så infekterad samt vad som egentligen varit drivkrafterna bakom de politiska beslut som lett till hur läget ser ut idag.   Citat från Karin Grundberg Wolodarski: ”Jag har tagit den där hissen på KB ner till källaren och stålsatt mig och tänkt nu försvinner en till dag i mitt liv!” ”Frågan var väldigt upphetsad, de olika lägren pratar inte med varandra. Det är ju fortfarande så, dom kan ju inte kommunicera kring den här frågan och vi har haft systemet i 30 år!” ”När man införde skolpengen, då hade man ju redan i utbildningsutskottet bestämt att man skulle likställa kommunala skolor och friskolor ekonomiskt men man hade inte bestämt hur det skulle ske.” ”För vissa är det ett ideologiskt projekt skulle jag säga, men för aktiemäklaren är det nog bara rent företagsekonomiskt att han tror på det.” Om du vill kommentera, ställa frågor eller föreslå ämnen och intervjupersoner är du välkommen att mejla per(a)kornhall.se eller ingela.netz(a)gmail.com. Läs mer om podden Kornhall & Netz och programledarna på Arena Idés webbsajt, https://arenaide.se/kornhall-netz/ Arena Idé är en progressiv, partipolitiskt obunden tankesmedja med fokus på arbetsmarknad, ekonomisk politik, välfärd och demokrati. Vi är en ideell förening och finansieras av fackföreningsrörelsen. En del av Arenagruppen.

26 maj. Hur har svensk skola påverkats av de strukturella förändringar som skett under de senaste 30 åren, och då framförallt av friskolereformen? Paulina Neuding diskuterar med Karin Grundberg-Wolodarski, författare till boken "Experimentet".

Socialdemokraterna har genom åren kritiserat vinster i skolans värld. Men de har inte prioriterat att förändra systemet. Det har förvånat Karin Grundberg Wolodarski i arbetet med boken Experimentet. Författaren och journalisten Karin Grundberg Wolodarski, som skrivit boken Experimentet, gästar podden. Hon har kartlagt de politiska processer som lett fram till dagens världsunika system. Hon har också mött skolentreprenörer som ofta brunnit för att skapa skolor som de själva velat gå i. Och pratat med forskarna om vad skolmarknaden lett till för effekter. Vi pratar om argumenten för och emot marknadsskolan, varför det blev som det blev och vilka politiska argument som stått emot varandra. Medverkar gör också Britta Lejon, ST och Mikael Feldbaum, Arbetsvärlden.

Hur gick det till? Hur blev svenska skolan så radikalt annorlunda jämfört med liknande länder? Den frågan ställde sig dagens poddgäst Karin Grundberg Wolodarski, till vardags reporter på Dagens industri, för ett antal år sedan. Hon började intervjua nyckelpersonerna bakom kommunaliseringen, friskolereformen och flera stora aktörer bland skolkoncernerna. Sex år av gediget journalistjobb har nu blivit boken Experimentet – Hur den svenska skolan blev en av världens mest avreglerade. Hon tar inte själv ställning i frågan, utan tar läsaren med sig genom de viktiga besluten och händelserna. Man ges inblick i hur de som fattade besluten tänkte, och hur de ser tillbaka med facit i hand. Särskilt i Socialdemokraterna tycks man gräma sig, vilket är lite paradoxalt med tanke på att man varit i regeringsställning under majoriteten av tiden det handlar om. Kan man både vara för och emot vinster i skolsektorn på en och samma gång? Kan man gå i opposition mot den politik man själv drivit igenom? Men även inom borgerligheten saknade man fantasin att föreställa sig hur det skulle bli. Man såg framför sig småskalighet, lärarkooperationer och stiftelser som skulle driva skolor, inte dagens gigantiska aktiebolag. Men de som var förutseende blev ofta också rika på utvecklingen. Som Peje Emilsson, som är en av centralgestalterna i Experimentet, som både grundat Kreab och Kunskapsskolan, och har ett snart sex decennier långt engagemang i Moderaterna. "Det går inte att belägga att likvärdigheten i skolan har försämrats," säger hon i podden, "däremot att segregationen har ökat."Experimentet är en skildring, inte en debattbok. Därför kan den med fördel läsas av alla sidor i skoldebatten. Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

Nytt avsnitt av Landskrona BoIS-podden. Då drar vi paralleller mellan Erik Hedenquist och Andreas Murbeck och resonerar kring nyförvärvet som kan falla offer för formationsskiftet.Sebastian Rönström och Eric Persson pratar även om:* Trendbrottet och betydelsen av att matchen mot Örgryte slutade 3–2 snarare än 4–0.* Formationsskiftet.* Amr Kaddouras och Adam Egnells styrkebesked.* Petningen av vicekaptenen Viktor Wihlstrand.* Experimentet i U21-laget.* Så bör startelvan se ut mot Norrby.* Nya, kluriga bortaturnén.

Robbers Cave-experimentet var en berömd psykologstudie som tittade på hur konflikt utvecklas mellan grupper. Forskarna delade pojkar på ett sommarläger i två grupper, och de studerade hur konflikt utvecklades mellan dem. Hur gick det till? Och vad upptäckte de?Wikipedia säger sitt om Robbers Cave-experimentet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det klassiska Marshmallowexperimentet vid Stanfords universitet var ett experiment som utfördes i olika varianter mellan 1968 och 1972. Experimentet var ett test på självkontroll, och totalt 550 barn i fyra och femårsåldern deltog i studierna. Vad kunde man egentligen utläsa av dessa Marshmellowexperiment? Och vad har kommit fram sedan dess?Wikipedia säger sitt om Marshmallowexperimentet vid Stanfords universitet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Klädimperiet Algots klär folkhemmet i färgglada, bekväma kläder som alla har råd med. Miljontals plagg ska lämna Borås och nyckeln är en ny uppfinning - det löpande bandet. Men sömmerskorna tvekar. Det svenska textilundret AlgotsKlädimperiet Algots i Borås var det största av de företag som utgjorde det svenska textilundret i efterkrigstiden. Den före detta knallen Algot Johansson skapade företaget som klädde det moderna Sverige i färgglada, bekväma plagg och myntade det nya begreppet "Fritidskläder".Det löpande bandetMen nyckeln till framgången ligger också i det nya, löpande bandet som i en allt högre takt driver på sömmerskornas arbete. Och vid horisonten väntar hoten från låglöneländerna, en nazianstruken ingenjör och en pyrande familjefejd. Medverkande del 1 Hillevi Nilsson, arbetade på Algots på 50-talet. Ulla Wikander, professor emeritus i ekonomisk historia. Reimar Westerlind, företagsledare i Borås. Johannes Daun, historiker och industriantikvarie. Karin Olsson Lindström, museipedagog på Borås textilmuseum. Göte-David Johansson, barnbarn till Algot Johansson. Elisabet FriskEn serie från P4-Dokumentär av Cecilia Ohlén. Producenter Ola Hemström och Sofia Kottorp.  Ljudmix Olle Sjöström.Programmet gjordes 2021.Hör gärna av dig till oss på P4dokumentar@sverigesradio.se 

Fredagsklubben är tillbaka. Det snackas en del om Nicolas Pepe och ännu en ny kollektion av Arsenal. Jocke bjuder även Malin och Teo på ett experiment som kanske kan ta Arsenal till nya höjder. Häng med!

Tvinga upp spelarna på 2 000 meters höjd, ge dom långsamma bollar som gör det hopplöst att få slut på duellerna - så ser vi vad som händer… WPT i Mexiko var inte klokt på så många sätt. Håkis berättar varför han inte åker till SM i Kungälv och Hussen gör sig redo för turnering!

I Vin för rookies kan vi inte få nog av bubbel och idag pratar vi med artisten Hanna Hedlund om Alta Langa. Experimentet från Piemonte som blivit en bubblande succé. Det blir som vanligt en titt i historieboken och provsmakning!

1980-talet var ett banbrytande årtionde för individualismen och en katastrof för mänskligheten, menar Aase Berg. Men kanske kan indivualismen användas till något bra om alla erbjuds rå självkännedom? ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. En kortare version av essän publicerades ursprungligen i april 2016. Det är 80-talets fel att vi mår skit idag. Det är 80-talets fel att vi lever i ett samhälle fullt av omogna, karriäristiska idioter. Man kan peka på flera startpunkter, men en var kärnkraftsomröstningen. Det var då luften gick ur vänstern, 70-talet dog. Och 60-talet, som fanns inbyggt i 70-talet, det dog också. Välfärdsstaten dog. 80-talet däremot, det dör aldrig. Det är som en kackerlacka. På 80-talet kläcktes många okrossbara varelser med exoskelett från Armani och ett inkråm utan styrsel. Globala män i dyra kostymer vällde fram och la världen för sina fötter, drog igång interkontinentala halvskumraskaffärer, gastade i yuppienallar och skaffade den sortens arrogansdryga och suggestiva personligheter som kan lura den naiva populasen men som egentligen är vanlig hederlig psykopatcharm. Så tänker jag när jag läser ett Ord & Bild-nummer, som handlar om just 80-talet. Själv blev jag tonåring exakt 1980, så texterna sätter förstås igång en orgie av igenkänning och nostalgi. Det är trevligt med igenkänning, men det är en återvändsgränd också. Man måste göra något mer än att känna igen sig när man hittar ett identifikationsobjekt, nämligen krossa det. Annars är det omöjligt att utvecklas. Och när vi är inne på punk så tänker jag att det är svårt att förstå ett decennium utan att analysera musiken. På 80-talet gick jag verkligen i musikens hårda skola, nämligen i Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm. Jag tyckte att musikundervisningen var reaktionär och auktoritär och satt hellre med mina polare i Tegnérlunden på lektionstid och låtsades dricka öl ur tomma ölburkar. Nån gång repade vi till och med mod att kröka på riktigt. Vi blev uppkallade till rektorn för uppläxning: Här sköter vi oss. Tankeväckande, tyckte jag, för vilka är vi? Jag skiter i ditt jävla vi, blev min slutsats. Jag missade tyvärr punkens storhetstid rent livemässigt, jag var några år för ung, men jag satt i alla fall hemma och lyssnade på radioprogrammet Ny våg. Min favoritlåt var extremt deppig och exakt i linje med min svartklädda smak, den fanns på punkbandet Dom Vässades enda skiva. Det var många som hette nåt på Dom under de åren. Stavat DOM. Dom Dummaste var först. Sen fanns Dom Intelligens Befriade (det ska vara särskrivet då alltså) och Dom Fåglarna. Dom skulle kunna vara just en intelligensbefriad översättning från engelskans The, som i Dom Köns Pistolerna, Dom Skalbaggar och Dom Rullande Stens. Dom Vässades låt hette En ghasel, den erbjöd laddade bilder: Jag står och ser på världen genom gallret och först när jag krossas, krossas gallret. Men, alltså: En ghasel. Vad fan var en ghasel? Jag tog reda på fakta, att det är ett versmått, och jag spårade texten till Fröding, som jag sen faktiskt läste andra dikter av utan att någon pedagogisk befälhavare behövde tvinga mig till det. Jag lärde mig en hel del både av musik och film. I Ord och Bildnumret läser jag Marit Kaplas text om filmen Himmel över Berlin, och självklart går det inte att komma runt den filmen om man ska förstå 80-talet. Här snackar vi kvalitet. Men vad händer om man går tillbaka till de skräpiga och pulpiga skapelserna? En film som gjorde starkt intryck på mig var Experimentet, eller Altered States som den heter på engelska. Den är extremt flummig, jättekonstig och kvasivetenskaplig: William Hurt snöar in på mexikanskt ödleknark och badar floatingtunna så att hans gener förvandlas, det är lite oklart exakt hur, och han blir grottmänniska, det verkar jobbigt och plågsamt. Filmen består mest av hallucinationer, dialogen är i stort sett obegriplig, William Hurt går runt och svettas och flämtar. Filmen kom 1980 och jag såg den då. Jag fattar inte varför jag aldrig har kunnat glömma den. Den är inte ens bra. Jag tror det är det kyliga tonfallet som tilltalar mig. Människans inre är bara primitivt, vidrigt och obegripligt. Schamanerna i Mexiko är allmänt sluskiga och kladdmålade med vit gegga i ansiktet, hoppar omkring och skriker. Ingen harmonisk transcendens där inte. Det öververkliga framstår om möjligt som ännu skitigare och mer meningslöst än den vanliga verkligheten. Allt är ensamhet. Filmen var en förutsägelse om det åttiotal jag snart skulle växa in i, som skulle förvandla välfärdstryggheten till en hårdare och mer ensam värld. Jag skulle tvingas bli individualist. Vi blev individualister allihop. Det fanns inget vi. När någon ändå använde det ordet betydde det bara att hen ville bestämma. Jag fascinerades av William Hurt där han låg isande ensam, intrasslad i elektroder i en rostig isolation tank. Ni minns väl floating, som hade sin storhetstid på 80-talet? Man ligger eller står i en tank full med saltvatten och förväntas uppnå sinnesro. Det var här må bra-kulturen startade. Ett förstadium till spa och mindfulness. Det var här det naiva groddkäkandet från hippiekollektiven började utvecklas mot dagens panikslagna kroppskontroll inklusive sammanbiten avslappning, frenetiskt framtvingad yogamindfulness och tvångsuppfostran i att idissla bulgur och quinoa och andra skräckinjagande cellulosasubstanser med smak och konsistens som om de hade slevats fram ur en cementblandare. Jag tackar individualismens lyckliga stjärna för att jag är den jag är. Men jag använder den inte som det var meningen, till tillväxt, pengaroffande och egotrippar. Jag använder den till att hata, sura och vägra. Rätten att avvika behöver kanaler, alltid. Anarkismen var enda alternativet till nyliberalismen på den tiden, och den anarkistiska praktiken skulle ju funka utmärkt om alla människor vore mogna. Seriös politik borde alltså handla om människouppfostran. Hur får man då ihop den ursinniga fjortonåringens individualanarkism med en mer vuxen tanke om samarbete och kollektiva instanser? Alla som bor i min kolchos ska först genomgå psykoanalys. En seriös utbildning i stenhårt opjoskig självkännedom som skalar bort narcissism, egoism, manipulationer och maktbufflande. Och obs: nu pratar jag inte om självhjälpsideologi eller tyck om dig själv-kurser, om att ligga och vara härlig i floatingtunnan. Jag pratar om psykoanalytisk, krasst avslöjande självkunskap, som faktiskt är raka motsatsen. Det betyder att människor skapar inre trygghet istället för yttre. Bort med yuppierans exoskelett, slit rustningen av kackerlackan. Det är strävan efter yttre trygghet ofta i form av snikenhet och fasadpalats byggda av pengar som bryter ner samhällen. En självtrygg människa har mindre behov av maktspel. Hon står ut med sin egen ensamhet. En självtrygg människa behöver inte hela tiden tänka på sig själv. Hon behöver inte beveka sin kropp med en massa individualistisk mindfulness. Hon finns liksom ändå. Så det vi missade på 80-talet, det är följande: Människor som tänker på sig själva utan att ha självkännedom, de är väldigt farliga. De kan förstöra en hel värld. De är på god väg att lyckas. Aase Berg, författare Läsning Ord&Bild 4 2015: 1980-talet

Emma och Mattias pratar om när när så kallade sinnesslöa personer på en anstalt i Lund blev ofrivilliga försökspersoner när sambandet mellan socker och hål i tänderna skulle undersökas: Vipeholmsexperimenten.Berättarröst: Peter ÖbergProducent: Clara Wallin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dags för det ”riktiga” slutspelet att dra igång! Experimentet med play-in och round robin är över – nu börjar Stanley Cup på allvar. Per Bjurman och Jonathan Ekeliw analyserar och tippar samtliga åtta åttondelsfinaier. Dessutom blir det snack om draftlotteriet, som ju New York Rangers vann.

Här kommer avsnitt 154, där vi träffar Kalle Rosensköld, som var med i tv-experimentet ”Nedsläckt land” och plötsligt skulle klara sig utan el, mobiltelefon och matbutiker. Vi pratar även om hur det är att dejta som ensamstående pappa och varför man bör gå i familjeterapi innan man väljer att separera. Sportfiskaren Kalle Rosensköld bor i skånska […]

Det började som ett konstexperiment under tidigt 70-tal, senare revolutionerade Kraftwerk popmusiken och lade grunden för den moderna hiphopen och den elektroniska dansmusiken. En P4 musik-special från 2012 av Calle Dernulf och L-G Alsenius.

Det är återigen dags för ett nyhetsavsnitt där jag tillsammans med experter diskuterar nyheter inom digital marknadsföring. Men den här gången fokuserar vi på aktuella nyheter. Pontus Karlsson från Pineberry och Martin Winberg från 56K delar det viktigaste som har hänt inom SEO, SEM och digital analys. Experimentet med nyheter inom digital marknadsföring i poddformat fortsätter. Det var många som gillade upplägget med en expertpanel som lyfter fram de viktigaste nyheterna och trenderna inom sitt område. Och vad det betyder för marknadsförare i Sverige. Målet är att det här ska bli ett upplägg där du löpande kan hålla dig uppdaterad på ett enkelt sätt inom flera olika områden, och höra nyheterna direkt från experter. Om avsnittet Vi fokuserar i det här avsnittet på de viktigaste nyheterna sedan årsskiftet inom SEO, SEM och digital analys. Du får i avsnittet hör om bland annat: Featured snippets och Googles experiment i serpen Prisjämförelse i Google Merchant Center Varför verktyg som Ahrefs och Moz kan bli sämre framöver Nya möjligheter med Google Tag Manager Att tredjepartscookies fasas ut i Google Chrome Och om data som försvinner från Google Analytics SEM & SEM [2:49] Pontus Karlsson på Pineberry delar sina insikter kring de främsta nyheterna inom SEO och SEM sedan årsskiftet. Här nedan finner du kort information samt ett antal länkar kring respektive nyhet. 1 Featured snippets och vanliga listningar [2:49] Den 22 januari gick Google ut med att man gör en uppdatering globalt kring hur featured snippets, position 0, hanteras i sökresultatet. Tidigare har man kunnat ha både snippet och organisk position men det förändras nu när snippet istället blir position 1. Google: Webpages with Featured Snippets Won’t Appear Twice on Page 1 Google’s Featured Snippet Changes & Impact on Organic Traffic [STUDY] Google Offers Guidance on Featured Snippets Update Featured snippets in search + opt out 2 Prisjämförelse i Merchant Center [9:47] Google lanserade den 10 februari en ny rapport för prisjämförelse i Google Merchant Center. En bra rapport som ger en bättre överblick mer transparens i prissättning. Det ger dessutom marknadsförare mer data att lägga upp prisstrategi utefter. How to use Google’s new price competitiveness report in Merchant Center About the price competitiveness report 3 Avast lägger ner Jumpshot [14:36] Avast som utvecklar en populära antivirus-program gick den 30 januari ut med att man stänger ner dotterbolaget Jumpshot som arbetar med clickstream-data. Genom Jumpshot har enligt uppgift 435 miljoner användares beteendedata sålts till andra företag. Avast shuts down marketing analytics subsidiary Jumpshot amid controversy over selling user data Avast stänger ned Jumpshot efter datakontroversen Avast to Commence Wind Down of Subsidiary Jumpshot Digital analys [18:11] Martin Winberg på 56K delar de mest intressanta nyheterna inom digital analys som är viktiga för marknadsförare att känna till. Precis som för SEO och SEM så hittar du här nedan kort information samt ett antal länkar kring respektive nyhet. 1 Google Tag Manager server-side [18:11] Under analytics-konferensen SuperWeek i slutet på januari introducerade Google sina planer på göra det möjligt att implementera Google Tag Manager server-side. Det finns än så länge ingen officiell information, bara Simo Ahavas och Martijn Scheijbelers tweets. Simo Ahava tweet Martijn Scheijbeler tweet 2 Tredjepartskakor i Google Chrome [25:29] Den 14 januari gick Google ut med att man planerar att fasa ut tredjepartskakor till 2022 i Chrome. Google har i samband med detta kommit med ett förslag för hur spårning kan se ut i en “cookie-less” framtid som diskuteras i W3C. Building a more private web: A path towards making third party cookies obsolete Marketers respond to Google Chrome cookie decision with mixture of hope and fear Beyond the cookie: What’s next for attribution? Cookie Status

Programledare Niklas Jonsson och prao-Elsa tar sig an en av sina största utmaningar någonsin. Hur uppfinner man en perfekt semla? Och vad har Mauri Hermundsson för proffstips till våra testare? Programledare: Niklas Jonsson Producent: Nasim Rahsepar/Niklas Jonsson Juniornyheternas specialpodd gör varje vecka en djupdykning på sex minuter i ett ämne som är extra intressant och spännande.

Sportens Eric Persson är på plats och bevakar HIF:s tränings- och matchläger i Ayia Napa. I avsnitt 66 av podden lämnar Eric en maffig rapport. Vi bjuder in till att lyssna på ännu ett späckat avsnitt. Den här gången får programledaren Mattias Hjälm och Marjan Svab klara sig utan Eric Persson i studion. Men han är med ändå från Cypern. Några av ämnena som avhandlas. – Vilka lösningar har tränaren Olof Mellberg att tillgå när han ska hitta en fungerande offensiv? – Fokus på fys. Från tränarstaben har det lovats att årets HIF inte ska falla på grund av att spelarna är sämre tränade. Hur långt har man kommit med den detaljen? – Experimentet med olika uppställningar går vidare. – Vad lärde vi oss av träningsmatchen mot Elfsborg? – Extra viktigt att Andreas Granqvists kropp håller ihop. – Ordförande Krister Azelius ska ha fortsatt förtroende enligt valberedningens förslag till styrelse. Vad betyder det?

Creepypasta er internettet lejerbåls historier. Historier der spreder sig igennem forums og blogs, istedet for fra mund til mund. Om du tror på dem eller ej, er op til dig og din fantasi. Høre flere historier på ParanaormalMystery Youtube kanal. Reddit/Nosleep ► Skrevet af: https://www.reddit.com/user/nslewis/ ► Historien: https://www.reddit.com/r/nosleep/comments/b5tyjo/im_a_janitor_and_i_accidentally_participated_in/ ► Billedet: https://www.artstation.com/search?q=marius-siergiejew&sort_by=relevance

En idé ska realiseras. Det kan vara den sämsta eller bästa idén någonsin. Gulliga saker vårt barn har sagt, gulliga saker det gjort. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Idag byter vi spår och testar om Akupunktur snabbt och effektivt kan minska ruset efter en fest..Johan har bjudit in Mia som får dricka så mkt Champagne hon orkar..

Simon, Anton och Albin livepoddar från Eskilstuna. Detta blir den sista Livepodden från Experimentet som publiceras gratis. Resten av livepoddarna från turnén kommer vi att publicera exklusivt för patreons. https://www.patreon.com/specialisterna See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Anton, Sinom och Albin livepoddar Experimentet i Malmö. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Anton, Simon och Albin livepoddar på Bonden Bar i Sthlm. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Simon, Anton och Albin poddar live på Bonden bar i stockholm See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Specialisterna kör Experimentet live I Göteborg. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Premiären av Experimentet i Helsingborg. Anton, Albin och Simon gästas av Bög-Jimmy. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi tar oss till den mest rojalistiska delen av Stockholm: Kungsholmen. Liv berättar om den perfekta dagen på ön, vi funderar på vad Finholmen är och får en kort recap om stadsdelens historia, typ 1400-talet till nu. Det blir bl.a. halvbra båtnamn och kisslukt.

Bosse Lindquist är en av Sveriges mest profilerade dokumentärfilmare med filmer om tvångssteriliseringar och genteknik under bältet. Men det stora publika genombrottet kom 2016 med “Experimentet” om Paolo Macchiarini och Karolinska Institutet. Det är en otrolig historia som tillsynes är oändlig, nya fakta tillkommer både om själva forskningen och hanteringen av den. Hör Bosse berätta om sin bakgrund, varför han pratar swahili och om att granska vetenskapen.

Första avsnittet från specialisternas turne Experimentet. Simon, Anton och Albin livepoddar om Antons psykiska ohälsa, Simons uthärdlighet.Dessutom de över ett telefonsamtal som utvecklar sig till det mörkaste i poddens historia See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Massvis av ekonomisk forskning bygger på svaga underlag, tillspetsade resultat och falska premisser. Vi har träffat kvinnan som ska ställa att till rätta med hjälp av betting. Vill ni replikera (eller bara läsa) Anna Dreber Almenbergs studier så hittar ni dem här: http://www.citationfuture.com

Dessutom: konst av Paula Modersohn-Becker och William Morris. Marcus Lindeen har arbetat länge med sin film om "Flotten" - ett socialt experiment på 70-talet när elva personer skulle resa över Atlanten på sin flotte. Syftet var att studera våld och konflikter. Men det slutade såklart med sex. Roger Wilson har träffat regissören. Cecilia Blomberg har varit på Valdemarsudde i Stockholm och sett utställningen med Paula Modersohn-Becker och konstnärskolonin i tyska Worpswede. Jenny Teleman har läst Elise Karlssons nya roman "Gränsen" - en berättelse om hur självhjälp och livsstilskrumbukter blivit en metod att hålla den hårda verkligheten ute. Mörk, lättsam, skarp. men också lite inåtvänd, tycker Teleman. Måns Hirschfeldt har sett William Morris på Millesgården i Lidingö. Är Morris mer än blommiga mönster på dyra tapeter? Tornedalskvinnan har bykat tvätt och skött hemmet genom historien, slitit hårt för sina familj. Nu hedras hon med en staty i Övertorneå när kommunen, som har 4500 invånare, beslutat att satsa på offentlig konst. Helene Alm tar pulsen på konstsatsningen i Tornedalen. Dagens Obs-essä är signerad Katarina Wikars och handlar om skrivandet. Idag mer specifikt om amerikanska författaren Annie Dillard som tipsar att man så att säga ska sikta på huggkubben när man skriver. Programledare: Roger Wilson Producent: Minna Grönfors

Den här veckan pratar vi om Tampa Bay Rays uppfriskande experiment "The Opener" med Sergio "I just look illegal" Romo i huvudrollen. Vi imponeras av Washington Nationals tonåring Juan Soto och Milwaukee Brewers bullpen. Vi lusläser också regelboken för att kunna svara på en lyssnarfråga om undantaget i regeln 5.09(b) - "overrunning first base" och ser fram emot helgen då vi (äntligen?) ska stå på en basebollplan tillsammans igen. Avsnittet avslutas med ett hanging anagram-bonanza av sällan skådat slag. Take it away.

I detta avsnitt berättar vi bland annat om ett experiment som går snett i underjorden.

Här kommer länkar till sådant jag nämner i avsnittet, nedan ser ni hela min text.Heff!Stellan - Annikas filmpappaIca i Höganäs - där det hände!Big bang - nått du tror på?Budism - kanske det istället?Avtryck - intervjukoncept med världsrekordsförsökDoc Lounge Helsingborg - Dokumentärfilmsgrupp där jag träffa filmarePecha Kucha - Föreläsningsform från Japan Avsnitt 2 - casting och universumTjena!! Välkommen tillbaka till säsong 2 av sporremakr poddarenfilm. I dessa 5 avsnitt kommer jag att berätta om hur jag kände och tänkte innan och under inspelningen av min första långfilm Att bränna ett liv. Förhoppningsvis kan du lära dig några knep som jag fick rätt, och tabbarna du kan undvika som jag fick fel. Så kan du göra din egna film, mycket bättre än min, och slippa upprepa alla misstag jag gjort! För att visa så mycket som möjligt lägger jag oxå upp texter, budgetar m.m. som jag pratar om i avsnitten på min hemsida sporremarkpoddarnefilm.com  I detta avsnitt kommer jag prata om hur ICA Kvantum hjälpte mig hitta skådisar och ett världsrekordsförsök skapa mitt crew.Men först måste jag erkänna en sak:Hela det här projektet, filmen podden, och vad det nu blir efter detta, har varit ett enda stort experiment. Ända sedan den 1 januari 2016 visste jag att det bara skulle vara en enda sak. Ett experiment. Och här varnar jag nu känsliga lyssnare för att det kommer komma en hel del hippie snack.Experimentet var av det filosofiska slaget… eller kanske det existentiella slaget. Eller av det religiösa slaget… eller kanske bara det flummiga slaget.Mitt experiment var att jag skulle förlita mig på universum. Jag har djupt inne i mig någonstans en tro att vi alla är ett och samma. Oavsett hur man ser på det, från big bang att vi kom från en atom eller till det buddhistiska att vi alla är en droppe i vattnet m.m. Jag ville utmana den här idéen och kom på att mitt projekt var det perfekta labbet.Jag skulle skicka ut en idé i världen och se hur världen besvarade. Om saker och ting inte fall på den plats jag tänkt, skulle jag helt enkelt se var de landade istället. Jag skulle inte stånga mig blodig för att få något exakt hur jag ville att det skulle vara. Hela projektet skulle vara ett samarbete med universum. Detta blev nog som absolut tydligast under casting processen. Det första exemplet på detta var när en skådis som blivit spikad till en roll, en skådis jag inte riktigt tyckte passa från början, fick förhinder. Hon kunde inte vara med längre och där stod jag utan skådis till en av de tre största rollerna i filmen. Men, istället för att börja jaga efter en ny skådis följde jag den ström jag tyckte mig känna och tog bort karaktären. Många av hennes drag la jag istället in i en annan karaktär, vilket ledde till en mycket intressantare och djupare duo, till skillnad från lite spretig trio. Kanske var det oxå lathet? Att inte börja jaga en ny skådis och sätta igång hela den processen, mycket lättare att bara skita i karaktären. Men detta för mig var ett exempel på att följa strömmen. Sen en blåsig höstdag körde jag runt i Höganäs och såg en kvinna gå över vägen. En kvinna som kändes bekant på ngt sätt men ändå inte. Jag körde långsamt förbi och stirrade säkert som en galning, och när polletten föll ner vände jag nästan bilen i diket för att möta upp med henne. Det var Gunilla! min huvudkaraktär. Men jag bangade, jag vände inte bilen som en stalker utan körde vidare och bankade ratten för att jag var en fegis. Jag kunde inte släppa tanken av att Gunilla fanns här, i Höganäs, i min lilla by! Jag måste hitta henne igen, så jag kör de kommande dagarna samma sträcka flera gånger, fram och tillbaka för att se om hon inte ska gå över vägen… men icken. Inte en suck från min Gunilla… Tills en vecka senare när jag ser henne igen! Denna gången är hon på sin cykel och jag återigen i bilen. Men jag har pojkarna i baksätet och använder det som ursäkt för att inte köra efter henne. Jag bangar igen… fan oxå! Jävla skitfegis!! Fast det gjorde mig bara ännu säkrare: det är hon som är Gunilla.Nästa gång skulle jag inte banga. Det skulle jag inte tillåta, och plus att jag tror inte universum presenterar mig med samma chans hur många gånger som helst. Så… några dagar senare går jag och min 3 åring till ica för att handla och vem är inte där? Jo, Gunilla såklart. Hon står och pratar med en av personalen och frågar efter någon veganprodukt. OK, jag ställer mig bredvid och tjuvlyssnar. 3 åringen blir uttråkad, jag måste distrahera honom, “kolla baconen, gott va? wow, där ligger korv, ja, gå dit och kolla gubben, lek med saker du hittar på marken det går bra!” Hon är artig, snäll, försiktig och ber om ursäkt att hon är till sådan besvär. Precis som Gunilla skulle gjort.Min 3 åring blir uttråkad igen och börjar skrika. Vi går vidare, måste springa av honom lite, men denna gången ska hon fan inte få komma undan, jag måste ta mod till mig och gå fram. Så jag vänder mig om med min uttråkade pojke och går fram till henne.“U… ursäkta, detta låter jättekonstigt men jag är filmskapare och undrar om du någonsin varit med på film och och tänkte bara att du hade passat i ett av mina projekt och kände bara att jag var tvungen att gå fram och säga något här är mitt visitkort” … ut med det bara, snabbt som fan. Hon såg helt chockad ut, och det var hon.  Tystnad ... ska hon inte säga något?3 åringen är tyst. Varför är han tyst? han är aldrig tyst! Säg något!  ”Vad kul” säger hon efter 3 långa sekunder. ”min pappa jobba med film så jag har varit på en massa filminspelningar under mitt liv”. Hennes pappa visar sig vara en framstående regissör som vunnit guldbagge för för bästa film på 60 talet! Tack universum. Nog snack, handen passad i handsken och det sa klick. Annika som hon heter var en helt utmärkt Gunilla. inte nog med att hon hade filmbakgrund, hon var även själv utbränd och mycket insatt i problematiken, arbetslös för tillfället så en massa tid för filminspelning. Ja… det var bara att säga tack igen! Under tiden jobba jag med ett annat projekt som heter ”Avtryck” - ett intervjukoncept där man helt enkelt sätter fram en kamera och pratar om sitt liv. Jag hade nu fått en ide om att jag skulle göra ett världsrekord. Världsrekord i flest filmade intervjuer samtidigt. Så jag ansökte till en fond i Helsingborg de kalla Visionsfonden och fick 60000 för att genomför projektet! Helt galet. Kanske inte den bästa timingen, och som jag sa i förra avsnittet så skulle jag ju inte hitta på en massa sidospår, jag skulle ju hålla mig till mina tre projekt. Ja, iofs vad Avtryck en av dessa, men ändå. Att dra igång ett världsrekordförsök samtidigt som man är i förproduktionen av sin första långfilm är inget jag rekomenderar. På rekordförsöket lyckades jag ragga till mig några volontärer som var filmintresserade. Dessa hittade jag genom en dokumentärfilmsgrupp jag var konferencier för som heter Doc Lounge. Det visade sig att volontärerna var för jäkla bra människor och ville göra mer film, så självklart kontaktade jag dem för “Att bränna ett liv” oxå. Samtliga nappa! Maja Gullstrand hade jag filmat med några år tidigare för en kort reklamfilm, och när jag kontaktade henne visade sig återigen att timingen var helt perfekt med inspelning. Check!  Frida och Jennifer träffade jag första gången när jag gjorde en Pecha Kucha föreläsning (japanska föreläsningsform där man får 20 bilder att prata om i vardera 20 sek) och redan då, ett år tidigare hade vi klickat och bubblat runt lite, men aldrig hörts av efter det.Några veckor innan världsrekordförsöket gjorde jag en mini installation av Avtryck i Höganäs där boende berättade om sina minnen från byn. Frida råkade gå förbi, och när hon satt där framför kameran var det ju så tydligt. Här sitter Lilly! Så var det bara en stor roll kvar… Anna-Lisa… Först skulle vi eventuellt ha en av Annikas vänner, men det funkade inte, och när det var mindre än 2 veckor kvar till inspelning stod vi fortfarande utan Anna-Lisa.Lotten kände jag från Hata Göteborg. Robert Lillhonga hade faktiskt tipsat om henne när jag bad om skådistips men jag tänkte att hon jobbar ju som sjuksköterska, har barn och är super busy. Kommer aldrig gå.Men jag kan ju kontakta henne för att fråga lite om förlossnings scenen i slutet. Kanske kunde hon ta en titt på manus och komma med feedback vad som är realistiskt och så.. visst kunde hon det.Och så kom det fram att Lotten precis blivit trebarnsmamma och gick rastlöst hemma i sin mammaledighet… fanns det ingen roll för henne kanske? Eh jo! Pang! 1 vecka senare spelade vi in första scenen! Ok, så för mig var detta några av de tecken jag tyckte mig se under processen. Självklart kan man säga att detta inte alls är några tecken på någonting. Men för mig blev inspelningen, och livet, mer intressant om man väljer att det finns lite magi i den. Du har din egna tro och livsfilosofi och jag hoppas att du kan använda din filminspelning på något sätt för att testa hur din världsåskådning är.Kanske är det bara självuppfyllande profetior, men dem är roliga oavsett!  Så, nu pluggar vi ut hippiesnacket och kokar ner avsnittet:  1: Som Caroline Troedsson sa i podden - omringa dig av film - var i så många film och skapande kretsar du bara kan - du vet aldrig vad det kan leda till och vilka samarbeten som startas 2: Gör olika saker - starta och testa nya projekt som även där kan leda till samarbeten i projekt framöver - kanske till och med fler år senare. 3: Det som kallas tur är skapad tur - som Oprah sa “tur är bara att vara förberedd när tillfället presentera sig för dig” - så var förberedd. Ha alla dina ankor i led och plugga din historia. 4: Ruta inte in dig i ett hörn för mycket - visst måste du ha kvar en viss konstnärlig integration och vision för ditt skapande - men du måste kunna anpassa dig för att få något gjort.  5: Ha ett så litet team som möjligt. Skaffa inte en massa extra personal bara för att det känns proffsigt med stort team eller för att “man ska”. Nä, fuck det, behöver du verkligen en klappa? Kan inte någon annan göra det? Behöver du verkligen en assistent till assistenten? Nä fan alla kan hjälpas åt, det blir bättre stämning då ändå.  I nästa avsnitt går vi in på inspelningschemat och lite tankar kring planeringen. vi hörs!  

Vi introspekterar i sovande tillstånd. Tomas berättar om gestalten i sitt livs starkaste mardröm - med hatt och allt - och Lars ifrågasätter huruvida en cigarr ibland bara är en cigarr. Vi pratar också om: Tidningen Okej, Sigmund Freud, C.G. Jung, Andreas Marklund, Skördedrottningen, Rosemarys Baby, Upstairs Neighbor, Inception, Exorcisten, Terminator 2, Eternal Sunshine of the Spotless Mind, David Lynch, Mulholland Drive, A Nightmare on Elm Street, Wes Craven, John Keats, Samuel Taylor Coleridge, Kubla Kahn, Charlotte Smith, Edgar Allan Poe, William Shakespeare, Hamlet, Paperhouse, Candyman, Bernard Rose, Mollgan, Repulsion, Hans Zimmer, Philip Glass, Tony Todd, Flatliners, Dödlig puls, Joel Schumacher, Kiefer Sutherland, Kevin Bacon, William Baldwin, Julia Roberts, Oliver Platt, Michael Hutchins, INXS, Niklas Lindroth, Undertryck, Hoi Förlag, Silent Hill, Mike Flanagan, Hush, Ouija 2: Origin of Evil, Before I Wake, Thomas Jane, Kate Bosworth, The Mist, Arnold Schwarzenegger, Commando, Insidious, Dark Water, The Orphan, Jurtjyrkogården, A Nightmare Before Christmas, Dark Water, The Dreamworld of H.P. Lovecraft, Donald Tyson, Behind the Wall of Sleep, The Dreams in the Witch House, The Black Cat, Altered States, Experimentet, William Hurt, Bob Balaban, Dreamscape, Joseph Ruben, Stepfather, Sova med fienden, Max von Sydow, Dennis Quaid, The Matrix, Star Wars, The Cell, När lammen tystnar, Se7en, Jennifer Lopez, Tarsem Singh, R.E.M, Vincent Vaughn, Vincent D’Onofrio, Maniac och Blackrat. Nostalgi, löst tyckande och akademisk analys i en salig röra.

Henke och Andreas diskuterar sina valda filmer med temat "Europeisk film". Vilken film kommer de till slut att titta på?

Vi har testat fyramanna speedgolf på Kils Gk. Bland knott och björnar kommer här feedback och upplevelsetankar från denna nya supersport. Vi pratar även om DJ´s pliktslag och dessutom släpper Tobbe årets smaskigaste nyhet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Experimentet poddkollabration ett av flera. Ena halvan finns att lyssna på hos Pappapodden andra delen av podden finns här hos oss. Enjoy vår första bonuspodd! For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

I veckans avsnitt pratar vi om experimentet som Emelie gjorde och som handlar om varför folk tror hon är singel.

Efter en hemsk olycka blir Ted i vetenskapens namn ombyggd till cyborg. Experimentet är en brottsbekämpande succé, men vad ska hända med Pleppo och Kaj? Dessutom första delen av Hambo Tranlinds biografi, en kille som kommer ur skåpet och en riktigt mystisk berättelse. 00:51 Ted & Kaj hälsar alla välkomna 03:18 Sketch: Stumfilm 05:04 Hambo Tranlinds biografi del 1 07:57 Ted har varit med om en olycka 10:31 Nyheterna 13:22 Ted har blivit en cyborg 16:49 Sketch: Mystiskt del 1 20:08 Kaj är ensam

Mats Nileskär, årets Kerstin M Lundberg-pristagare ges en fyllig intervju. Nobelpristagaren Herta Müller på seminariet Rörlighet, en del i "Judisk vår - minoriteter i dialog". Teater Tribunalen fortsätter sin uttalat politiska linje och har just haft premiär på Experimentet, en pjäs om nedmonterad välfärd av Lucia Cajchanova. Fotografen An-My Lê flögs ut i en amerikansk helikopter under Vietnamkrigets sista dagar 1975. Nu tar hon bilder av USA som världsomspännande stormakt. Idag tilldelas P3:s soulexpert Mats Nileskär kulturredaktionens Kerstin M Lundberg-pris, och i Kritiken gör vi en fyllig intervju med honom. Priset instiftades för fem år sedan för att hedra radiojournalisten Kerstin M Lundbergs mångåriga arbete. Prissumman är på 50 000 kronor och ska gå till en kulturjournalist som ”med kulturjournalistikens utrycksmedel och stilistisk skärpa breddar kunskapen om kulturliv utanför Sverige”. I helgen var Nobelpristagaren Herta Müller en av talarna på seminariet Rörlighet, en del i evenemanget Judisk vår – minoriteter i dialog som hålls fyra helger under våren i Stockholm och Malmö, och Kritiken var förstås där. Den experimentella Teater Tribunalen fortsätter sin uttalat politiska linje och har just haft premiär på Experimentet av Lucia Cajchanova, en pjäs om nedmonterad välfärd som baseras på intervjuer med sjukskrivna, anhöriga, forskare och vårdpersonal. Jenny Aschenbrenner samtalar med Anneli Dufva. Fotografen An-My Lê är född i Vietnam och därifrån flögs hon ut i en amerikansk helikopter under Vietnamkrigets sista dagar 1975. Sedan hon blev fotograf har hon intresserat sig för USA som världsomspännande stormakt, och Mia Gerdin hav träffat henne i utställningen på Hasselblads i Göteborg. Medverkande: Mats Nileskär, årets Kerstin M Lundberg-pristagare Jenny Aschenbrenner, kritiker på Sveriges Radios kulturredaktion Programledare Anneli Dufva Bisittare Gunnar Bolin Producent Karsten Thurfjell

http://archive.org/download/Huvudnyheterna12/Huvudnyheterna12.mp3 Le Petomane — 1890-talsstjärnan som kunde prutta hela musikstycken — Simon Spies flygbolag hette faktiskt Con-air — skämtets logik och arkitektur — plågsamma minnen av humoristiska haverier och psykologisk grundforskning i Andy Kaufman-stil.

Felicia gästas av den klurige sångaren och låtskrivaren Gunnar Källström, just nu aktuell med sin sjätte skiva "Allt skägg är hö". Mikael Wiehe berättar om sin sång "Titanic - Andraklasspassagerarens sista sång" som har följt honom genom åren. Nytt på skiva blir det med bland andra Lena Swanberg, med bakgrund i jazzen, irländska singer/songwritern Lisa Hannigan och folkmusiktrion Primus Motor. LÄS MER OM INNEHÅLLET I PROGRAMMET: NYA SKIVOR Cure A Phobia bildades initialt som ett experiment i att övervinna rädslor. Experimentet gick ut på att utsätta sig för sina rädslor genom att kasta sig ut i det okända, till exempel spela ett instrument man inte ansåg sig behärska och blotta sin själ för publiken. Vi presenterar ett spår från deras debutskiva "Water" Maja Heurlings musik är influerad av melodiös pop och hon inspireras av textskrivare som Christina Kjellsson, Björn Afzelius och Joni Mitchell. Vi ger ett smakprov på den kommande skivan "Tänk om inte kärlek övervinner allt" Veckans gäst Gunnar Källström berättar i Felicia om sin nya skiva "Allt skägg är hö" och resonerar om tankar kring döden, jazz, visa, poem, ballader och lite blues, 70-tal med mera. Vi får flera smakprov skivan. Gunnar och bandet "De praktiska husgeråden" har releasekonsert i Stockholm, Teater Brunnsgatan 4, söndag 29 april. Lisa Hannigan är singer/songwriter från Irland och vi presenterar gärna hennes nya skiva "Passenger" Primus Motor är folkmusiktrion som består av Filip Jers, Johan Lindbom och Magnus Zetterlund. Nya skivan heter  "Åka med" Lena Swanberg sjöng förra veckan tillsammans med Ann-Sofie Söderqvists Jazz-orkester här i Felicia. Denna vecka är det dags för hennes egen soloskiva: "The art of staying young and unhurt" VISKLASSIKERN I helgen är det 100 år sedan Titanic gick under och vi ringde upp Mikael Wiehe för att höra hur hans sång "Titanic - Andraklasspassagerarens sista sång" egentligen kom till och hur han känner för sången idag. NÄSTA VECKA gästas vi av Sofie Livebrant, aktuell med utgåvan "Emily and I" där hon tonsatt 11 av Emily Dickinsons dikter och samlat dem i en fin utgåva med dikter, biografi och målningar.