Podcasts about syrienkriget

En ny gren av IS har den senaste tiden planerat flera terrordåd i Sverige och när hundratals dör i en terrorattack i Moskva verkar samma grupp ligga bakom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Senaste tiden ska flera planerade terrordåd mot Sverige upptäckts och avvärjts. Säpo grep fyra personer i Tyresö i början av mars. Kort efter greps två andra personer av tysk polis misstänkta för att planerat ett dåd mot Sveriges riksdag.Personerna som planerat dåden är islamister och i flera fall anhängare till grenen IS Khorasan, förkortat IS-K. Det är en utbrytargrupp från Talibanerna, och som runt 2014 började svära trohet till Islamska staten, IS.– En anledning till att vissa av de här grupperna använde sig av IS-flagga, var för att man trodde att IS-rörelsen i Syrien och Irak hade pengar och kunde sponsra dem, säger Helene Lackenbauer, Afghanistanexpert på FOI.IS-K har genomfört flera blodiga dåd i Afghanistan. Det mest uppmärksammade är attacken på en förlossningsklinik 2020 där 24 personer dog, och senare, 2021 när en självmordsbombare dödade minst 180 personer på Kabuls flygplats.– De är skoningslösa framför allt när det gäller lokalbefolkningen, säger Helene Lackenbauer.Sverige ett målSverige har fått mycket uppmärksamhet i den muslimska världen senaste tiden. Först var det LVU-kampanjen och senare de många koranbränningarna. Det har gjort Sverige till ett högt prioriterat mål för islamistiska terrororganisationer, det säger Jörgen Holmlund lärare i underrättelseanalys vid Försvarshögskolan.– Genom att bränna koranen med bacon på utanför Iraks och Turkiets ambassader, så synliggör vi inom vår yttrandefrihet att vi tycker illa om islam. Då finns det en grundanledning att slå tillbaka.Kopplingar till Moskva-attackenHittills har IS-K:s planerade terrorhandlingar i Sverige avvärjts. Men i helgen misstänks personer från samma gruppering utfört attentaten mot konserthuset Krokus i Moskva där över 130 människor dödades.Att Ryssland utgör ett mål för IS-K tror Helene Lackenbauer på FOI beror på Rysslands inblandning i olika muslimska regioner.– Till exempel hade de trupper inne i Kazakstan. Det är inte så hemskt länge sedan. Och de fortfarande utövar ju väldigt mycket makt där. Sen har vi Tjetjenien med den muslimska befolkningen där. En annan faktor, är Syrien. Ryssland omöjliggjorde för IS att verka och bita sig fast i Syrien under Syrienkriget. Då var ju Ryssland en viktig faktor som hjälpte regimen i Syrien att tränga bort IS, säger hon.Medverkande:Helene Lackenbauer, FOIJörgen Holmlund, FörsvarshögskolanProgramledare: Sara Sundberg och Karin HållstenLjud från: SVT, Sveriges Radio

Åke Sellström var FN:s viktigaste instrument i sökandet efter kemiska vapen bl.a under Syrienkriget 2013. Den s.k. Fredskemisten berättar om hur han blivit beskjuten under en utredning, hur han lämnade forskningslabbet för stridsfältet och vad hur hotbilden ser ut idag när det kommer till kemiska attacker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Matpriserna skenar i stora delar av världen till följd av Putins krig i Ukraina. Detta kan leda till nya konflikter, krig och oro i andra delar av världen. Putins anfallskrig har vänt världens blickar mot Ukraina, men det har också fått konsekvenser för andra delar av världen. För ett resultat av Rysslands blockad mot ukrainska hamnar i Odessa i Svarta havet är att priset på spannmål och annan mat stiger kraftigt.Varför är det så? Ryssland och Ukraina är bland de största spannmålsproducenterna i världen och när deras spannmål inte når marknaden riskerar stora delar av världen att hamna i svält. Andra orsaker till matkrisen som vi ser just nu är torka och ökade priser för bränsle och andra produktionskostnader. Ekonomen Fredrik Wilhelmsson vid Lunds Universitet berättar att priser på spannmål redan var på väg upp innan kriget i Ukraina och att det också finns andra faktorer som gör att priset på mat nu stiger.Allt detta leder till vad David Beasley, chefen för FN:s livsmedelsprogram, kallat "en perfekt storm". I en intervju med Konflikt varnar David Beasley att i jämförelse med dagens situation kan Syrienkriget komma att framstå som en "picknick" och han berättar hur han försökt sätta press på Rysslands president Vladimir Putin att häva blockaden av hamnarna i Odessa i Ukraina.För nu tror många att matkrisen också kan leda till andra konflikter i världen. Svält och hunger är viktiga faktorer när det kommer till krig och oroligheter. Caroline Delgado på SIPRI berättar mer om det.I programmet hör vi röster från Jakobsberg utanför Stockholm där de höga livsmedelspriserna lett till konflikter i familjer där pengarna inte räcker till mat. Vi hör röster från Somalia dit svälten redan har kommit och vi hör om Mali där läget just nu är kritiskt.I Egypten, en av världens största importörer av spannmål, arbetar regimen för att försöka stävja att de höjda matpriserna ska leda till nya oroligheter. Höga priser på bröd har historiskt lett till våldsamma protester i Egypten och ilska mot höga matpriser var också ett slagord i revolterna över stora delar av Arabvärlden under den Arabiska våren 2011. Oroligheter som sen också ledde fram till blodiga krig i länder som Libyen, Jemen och Syrien. Vår korrespondent Cecilia Uddén rapporterar från Egypten.Niklas Granholm på FOI berättar om hur världens handel med mat idag sitter ihop som i ett blodomlopp och där kriget i Ukraina nu har orsakat en propp i systemet vilket gör att priserna skenar. Han beskriver också planerna på att göra en militär operation för att stoppa Putins blockad av hamnarna i Odessa i Ukraina och eskortera transportfartygen med spannmål genom Svarta havet.Så vad kan vi göra för att stävja utvecklingen och skapa mer stabilitet eller är det redan försent och är det en värld med massflykt som nu väntar oss?Rättelse: I den första version av programmet nämndes en felaktig uppgift om att Egypten är Afrikas folkrikaste land något som inte stämmer. Uppgiften är rättad. Programledare: Robin Olinrobin.olin@sverigesradio.seProducent och reporter.Simon Moser och Anja Sahlbergsimon.moser@sverigeradio.seanja.sahlberg@sverigesradio.se

Matpriserna skenar i stora delar av världen till följd av Putins krig i Ukraina. Detta kan leda till nya konflikter, krig och oro i andra delar av världen. Putins anfallskrig har vänt världens blickar mot Ukraina, men det har också fått konsekvenser för andra delar av världen. För ett resultat av Rysslands blockad mot ukrainska hamnar i Odessa i Svarta havet är att priset på spannmål och annan mat stiger kraftigt.Varför är det så? Ryssland och Ukraina är bland de största spannmålsproducenterna i världen och när deras spannmål inte når marknaden riskerar stora delar av världen att hamna i svält. Andra orsaker till matkrisen som vi ser just nu är torka och ökade priser för bränsle och andra produktionskostnader. Ekonomen Fredrik Wilhelmsson vid Lunds Universitet berättar att priser på spannmål redan var på väg upp innan kriget i Ukraina och att det också finns andra faktorer som gör att priset på mat nu stiger.Allt detta leder till vad David Beasley, chefen för FN:s livsmedelsprogram, kallat "en perfekt storm". I en intervju med Konflikt varnar David Beasley att i jämförelse med dagens situation kan Syrienkriget komma att framstå som en "picknick" och han berättar hur han försökt sätta press på Rysslands president Vladimir Putin att häva blockaden av hamnarna i Odessa i Ukraina.För nu tror många att matkrisen också kan leda till andra konflikter i världen. Svält och hunger är viktiga faktorer när det kommer till krig och oroligheter. Caroline Delgado på SIPRI berättar mer om det.I programmet hör vi röster från Jakobsberg utanför Stockholm där de höga livsmedelspriserna lett till konflikter i familjer där pengarna inte räcker till mat. Vi hör röster från Somalia dit svälten redan har kommit och vi hör om Mali där läget just nu är kritiskt.I Egypten, en av världens största importörer av spannmål, arbetar regimen för att försöka stävja att de höjda matpriserna ska leda till nya oroligheter. Höga priser på bröd har historiskt lett till våldsamma protester i Egypten och ilska mot höga matpriser var också ett slagord i revolterna över stora delar av Arabvärlden under den Arabiska våren 2011. Oroligheter som sen också ledde fram till blodiga krig i länder som Libyen, Jemen och Syrien. Vår korrespondent Cecilia Uddén rapporterar från Egypten.Niklas Granholm på FOI berättar om hur världens handel med mat idag sitter ihop som i ett blodomlopp och där kriget i Ukraina nu har orsakat en propp i systemet vilket gör att priserna skenar. Han beskriver också planerna på att göra en militär operation för att stoppa Putins blockad av hamnarna i Odessa i Ukraina och eskortera transportfartygen med spannmål genom Svarta havet.Så vad kan vi göra för att stävja utvecklingen och skapa mer stabilitet eller är det redan försent och är det en värld med massflykt som nu väntar oss?Programledare: Robin Olinrobin.olin@sverigesradio.seProducent och reporter.Simon Moser och Anja Sahlbergsimon.moser@sverigeradio.seanja.sahlberg@sverigesradio.se

Turkiets ledare Erdogan har tagit upp stridsyxan – och det är inte bara Sverige och Finland han riktar den mot. Presidenten spelar högt och riskerar att göra sig ovän med flera västländer. På en kvart får du veta vad Turkiet kan tjäna på sina utrikespolitiska utspel, och varför Syrienkriget fortsätter att spela en central roll på den turkiska hemmaplanen. Med Bitte Hammargren, Mellanösternanalytiker knuten till UI.

Under Syrienkriget har städer systematiskt belägrats, bombats och svälts, sen har civila erbjudits fri lejd via humanitära korridorer. Hör hur Putins krigsmaskin nu använder samma metoder i Ukraina. I Ukraina har ryska och ukrainska förhandlare flera gånger kommit överens om att öppna så kallade humanitära korridorer så att civila ska kunna lämna omringade städer som Mariupol där striderna varit intensiva. Men ukrainska ledare har hävdat att rysk militär beskjutit dessa korridorer och dödat människor på flykt. Att använda sig av tillfälliga eldupphör för att låta civila fly är en beprövad metod i krig, men ofta avbryts evakueringar just på grund av att striderna fortsätter. Människorättsorganisationer påpekar också att de äldsta och mest sårbara ofta har svårt att ge sig av genom humanitära korridorer. Enligt kritiker används humanitära pauser i striderna också för att kunna omgruppera trupper, ladda om och flytta fram positionerna.Humanitära korridorer i SyrienUnder Syrienkriget har rebellkontrollerade områden i städer som Homs och Aleppo omringats av syriska regimstyrkor och utsatts för intensiv artilleribeskjutning och syriska och ryska flygbombningar. Civilbefolkningen har svälts ut och medicin och mat har inte släppts igenom. Belägringen av Aleppo pågick i flera år och i december 2016 öppnades en passage så att tiotusentals civila kunde ge sig av. I Syrien har civila vid de flesta evakueringar sen bussats till det sista rebellkontrollerade området i Idlib. Men kritiker anser att det här varit en brutal strategi som gett den syriska regimen möjligheter att återta stora landområden och förflytta folkgrupper. Vissa har kallat humanitära korridorer för dödskorridorer" i Syrien. Ryssland har spelat en aktiv roll i förhandlingar om eldupphör och humanitära korridorer i Syrien. Rysk militärpolis har patrullerat i områden där civila syrier evakuerats. Vad lärde sig rysk militär i Syrien som nu används vid liknande evakueringar i Ukraina?Ryssland bombade mål i SyrienÅr 2015 började ryskt stridsflyg bomba mål i Syrien för att stötta landets president Bashar al-Assad.Enligt president Putin var måltavlan IS-terrorister, medan människorättsorganisationer hävdar att även civila mål bombats.Ryssland har stridsflygplan på flygfältet Hmeimeem och en flottbas i Tartous vid Medelhavet.Ryssland har deltagit i förhandlingar om eldupphör och evakueringar.Efter att Rysslands president Vladimir Putin beslutade att hjälpa Syriens president Bashar al-Assad militärt har vinden vänt till Assads fördel i Syrienkriget.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Aron Lund, analytiker och Syrienexpert på FOIProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Alma Segeholm, Johanna Carell, Mikael Strang

I vårt mest upp-och-ner-vända avsnitt hittills prövar vi ett helt nytt grepp: Mattis är pepp och Per är depp. Orsak till ovan är att vi valt att prata om flyktingkrigen där Mattis valt en obskyr och absurd konflikt för länge sedan medan Per berättar om ett totalt mörker som hände/händer nyss/nu.Mattis ”jag sov tre timmar i natt” Bergwall släpps lös på Ogadenkriget, men fastnar med illa dold förtjusning och till all olycka i de otaliga förvecklingar som skedde inför och efter kriget i och omkring Etiopien, Somalia och Eritrea. Per ”jag har drabbats av dagispest” Wallin ger sig å sin sida in i den komplicerade mardröm som är Syrienkriget, med allt vad det innebär av fanatism, stridsgas, proxykrig, blodbesudlade diktatorer med mera. Dessutom: 1700-talskejsare på 1970-talet, bondesvärmar beväpnade med högafflar, afrikansk alfabetssoppa, enorm förvirring, enormt lidande, total misär, kannibalism, död, elände, misär och mycket mer. Stötta oss på Patreon!Support till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

År 2015 började ryskt stridsflyg bomba mål i Syrien. Ryska befäl har tjänstgjort i Syrien och nya vapen har testats. Vad har Rysslands krigsmakt lärt sig i Syrien som Putin kan använda i Ukraina nu? De senaste åren har ryska stridsflygplan och soldater deltagit i kriget i Syrien - och fått militär övning i skarpa strider. Ryssland har upprepade gånger anklagats för att ha bombat civila mål som sjukhus och skolor, något Ryssland förnekar trots att människorättsorganisationer lagt fram bevis för att just sjukhus attackerats. I dag har Ryssland en flygbas och en flottbas i Syrien. Majoriteten av alla ryska militära befäl och stridspiloter har tjänstgjort i Syrien under någon period och nya vapen har testats där. Ryssland har bjudit in utländska journalister att följa de ryska trupperna och ge en positiv bild av Rysslands roll i Syrien. Till exempel när en rysk symfoniorkester flögs in för att uppträda i världsarvet i Palmyra efter att platsen återtagits från terrorgruppen IS. Dirigenten var en Putinanhängare som tidigare stöttat presidentens annektering av Krim-halvön i Ukraina. Med Rysslands hjälp lyckades Syriens president Bashar al-Assad åter ta kontrollen över nästan hela landet. I dag är president Assad en av Vladimir Putins mest hängivna anhängare och en av få världsledare som hyllat Putins invasion av Ukraina. Hör vad president Putin kan ha dragit för militära och diplomatiska lärdomar av Syrienkriget som han nu kan utnyttja i Ukraina.Rysslands roll i Syrien:Hösten 2015 inleddes ryska flygbombningar av mål i Syrien.Enligt president Putin var måltavlan IS-terrorister, medan människorättsorganisationer hävdar att även civila mål bombats.Ryssland har stridsflygplan på flygfältet Hmeimeem och en flottbas i Tartous vid Medelhavet.Efter att Rysslands president Vladimir Putin beslutade att hjälpa Syriens president Bashar al-Assad militärt har vinden vänt till Assads fördel i Syrienkriget.Medverkande: Aron Lund, analytiker vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, Johanna Melén, Rysslandskorrespondent och Cecilia Uddén MellanösternkorrespondentProgramledare: Jesper LindauIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonLjudekniker: Jacob Gustavsson

BOPOLPODDEN | Kriget i Ukraina kommer att få större konsekvenser än vad vi tror, men om vi drar rätt lärdomar av Syrienkriget och pandemin så kan krisen vändas till goda lösningar både för de människor som är på flykt och det svenska samhället. Regeringen kallade till samtal om byggfusket vid offentliga upphandlingar och markerar att frågan har hög prioritet. Bra att Erik Thedéen sätter press på bankerna, men det stora problemet är ändå KALP-kalkylerna, påpekar vår expertkommentator Lennart Weiss. Programledare: Anna Bellman Kontakta oss på: podd@bostadspolitik.se www.bostadspolitik.se www.facebook.com/bostadspolitik.se/

Dagens gäst är ingen mindre än vår legendariska mellanösternkorre Cecilia Uddén. Hon var på plats när Syrienkriget och den arabiska våren bröt ut för tio år sedan. Hon ger oss en tillbakablick om vad som hände och skildrar händelserna på ett sätt som bara Cecilia Uddén kan. Hur har det gått för länderna som störtade sin auktoritära ledare? Hur är läget i länderna idag?

Ännu en fantastisk Julio-onsdag! David efterlyser hur lyssnarna firar sin Julio-onsdag. Dessutom kommer Richard Henriksson från radiosporten och ger målande beskrivningar över hur det känns att Zlatan är tillbaka i landslaget. Vi snackar också polisinfiltratörer med Evalisa från P3 Krim och dagens gäst är ingen mindre än vår legendariska mellanösternkorre Cecilia Uddén! Hon var på plats när Syrienkriget och arabiska våren bröt ut för tio år sedan. Hon ger oss en tillbakablick och förklarar hur läget är nu. Hur har det gått i länderna som störtade sina auktoritära ledare? Finns det någon demokrati? Hon ger oss skildringar av de brutala upplevelser hon har på ett sätt som bara Cecilia Uddén kan!

David körde på en liten söt trast på väg till jobbet i morse, vilket öppnade dörren till historier om de tre gånger Linnea dödat fåglar i sitt liv. Vi ringer också vår korre Caroline Kernen på plats i Libanon som är där med anledning av att det är tio år sedan Syrienkriget. Dessutom bokstavligt ramlar ekonomijournalisten Carolina Neurath in i studion. Hon har granskat finansvärlden under flera år. Hur mycket tjänar egentligen en influencer? Och vilka stereotyper inom finansvärlden kan hon bekräfta?

Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3. Idag är det exakt 10 år sedan kriget i Syrien bröt ut, något som P3 kommer sätta fokus på under veckan. Först ut den här morgonen talar vi därför om hur läget i landet ser ut nu. Flyktingsituationen, hungersnöden och de inblandade parterna. Dessutom en kort tillbakablick till hur allt började. Sedan byter vi ämne och tar oss till Storbritannien och helgens protester efter mordet på Sarah Everard. Händelsen har väckt en enorm debatt om kvinnors rättigheter, men också stark kritik mot polisen som bryskt upplöste en minnesmanifestation under lördagen.

P3-korren Caroline Kernen är med och pratar om kriget i Syrien som började för tio år sen i dag, Edvin Törnblom gästar och listar ikoniska galahändelser och vi ringer upp Molly Sandén för att snacka om Oscarsnomineringen!

David, Vendela och Oscar får besök av Expressens Mellanösternkorrespondent Kassem Hamadé som var med från start under den arabiska våren när den kom för tio år sedan och sedan fortsatt bevaka konflikterna som i många länder fortfarande pågår. Inte minst i Syrien. Kassem är den enda svenska journalisten som fått intervjua den kontroversiella presidenten Bashar al-Assad, vi pratar om hur deras mötet var och varför Syrienkriget fortfarande inte tagit slut.

David, Vendela och Oscar kan inte släppa hur perfekt Benjamin Ingrosso är så vi ringer upp Benjamin för att ta reda på hans mörka sidor. Oscar är orolig för att "bögarna håller på att dö ut" och Babs levererar ett kanonväder, pun intendted. Gäst är Expressens Mellanösterkorre Kassem Hamadé som under tio års tid bevakat arabiska våren och i synnerhet Syrienkriget. Bland annat pratar vi om hans intervju med Syriens president Bashar al-Assad.

I tredje avsnittet MÖPar vi loss rejält och pratar om vapnen i Syrienkriget, med ett särskilt fokus på hur Islamska Staten fick tag i sina. Det blir en hel del onödig vapenfakta, några gissningslekar och lite välförtjänt hånande av Saudiarabien. Rapporten som stora delar av avsnittet handlar om kan du läsa här: https://www.conflictarm.com/reports/weapons-of-the-islamic-state/

Skarp kritik mot hur Expressen valde att granska den misshandlade 19-åringen i fallet ASAP Rocky. Eldupphör i Stockholms gratistidningskrig? Sommarserien om tvivlet på bilderna från Syrienkriget. Expressen satte ljuset på målsägande i fallet ASAP Rocky  Så har då rättegången mot ASAP Rocky avslutats och en fullständigt makalös mediecirkus kan nu börja utvärderas. Av alla uppgifter som publicerats i den här historien har i synnerhet Expressens publiceringar om den 19 år gamla målsäganden fått många att höja på ögonbrynen. För det hör minst sagt till ovanligheterna att det är den som anser sig utsatt för brott som får hela sitt liv genomlyst på nyhetsplats. Längst gick krönikören Leif GW Persson när han i en text bland annat spekulerade i att 19-åringens framtida liv kommer att sluta på säkerhetsanstalt. Men även på redaktionell plats har Expressen granskat mannen på ett sätt som sticker ut. Den enkla frågan lyder: Varför då? Reporter: Johan Cedersjö.  Nya ägare för Mitt i, nytt kapitel i gratistidningskriget? Stockholmstidningarna Mitt i har fått nya ägare under sommaren. Det är företaget Citypress, med Stampens tidigare koncernchef Martin Alsander, och hans företag Lazarus, i spetsen som tar över. Frågan är om de nya miljonerna som affären ger kan få fart på tidningarna igen. Och om det också kan innebära vapenvila i det tidigare så infekterade gratistidningskriget i Stockholm. Nu på tisdag ska Mitt i:s personal träffa de nya ägarna. Vi åkte till redaktionen och mötte en taggad chefredaktör. Reporter: Eskil Lundgren. Medborgarjournalister sätter bilden av Syrienkriget Sista delen i vår sommarserie om krigens journalistik. Det syriska inbördeskriget har nu pågått i över åtta år och det kan sammanfattas som ett extremt farligt och svårbevakat krig för utrikeskorrespondenter att rapportera från. Medier har till stor utsträckning därför behövt förlita sig till bilder tagna av personer på plats personer som inte sällan kallar sig själva för medborgarjournalister. Samtidigt har de stridande parterna konsekvent försökt kabla ut sin bild av vad som egentligen händer. Genom propagandakanaler på sociala medier och i konventionell media. Något som har fått de mest erfarna journalister att tvivla på bildernas äkthet. Vi ska börja det här reportaget i en krigshändelse som fick en erfaren svensk utrikeskorrespondent att skriva en krönika om just tvivlet. En krönika om en händelse som drabbade en annan svensk utrikeskorrespondent personligen. Reporter: Viktor Löfgren.

Dagens Nyheter skrev hjärtskärande vittnesmål från yazidisk kvinna. Men hur verifierade DN grymheterna? Kritik mot Uppdrag granskning, redan innan publicering. Vad definierar en svagt bevakad kommun? Att skilja sanning från rykten efter krigets grymhet De sista utposterna av terrorgruppen IS har under mars månad besegrats. Bakom sig lämnar nu mördarsekten Irak och Syrien i spillror. Efter varje väpnad konflikt tas ny fart i arbetet med att kartlägga vad som egentligen skett. Det handlar om att samla in vittnesmål, bevis och berättelser. Ett arbete som gäller för såväl brottsbekämpande myndigheter som för journalister. Men det här är ett svårt arbete. För hur verifieras uppgifter som kommer från platser helt utan fungerande samhällsfunktioner? När krigets överlevande nu berättar, hur skiljer då journalister fakta från rykten, verklighet från propaganda? En publicering i Dagens Nyheter väcker frågan. Reporter: Johan Cedersjö. Hård motattack mot UG redan innan publicering Förra veckan sände Uppdrag Granskning ett reportage om Östersunds fotbollsklubb. Men redan kvällen innan granskningen publicerades, gick klubben ut med ett pressmeddelande och påstod att programmet skulle innehålla flera faktafel. Det här blev en bild som förstärktes när pressmeddelandet samma kväll plockades upp och blev en nyhet på andra redaktioner. Hur ska journalister som granskar förhålla sig till det här? Vilket ansvar har andra redaktioner när det kommer till att värdera kritiken från den granskade parten? Reporter: Jonna Westin. Vita fläckar, ett omtvistat bevakningsbegrepp 35 svenska kommuner är idag vad som kallas vita medie-fläckar. Det betyder att de saknar närvaro av en lokal redaktion. Det här har länge diskuterats som ett växande demokratiskt problem och regeringen har lanserat ett nytt mediestöd för det de kallar svagt bevakade områden. Men hur ska vi idag, när lokala nyheter lika gärna kan hittas på Facebook som på torgets anslagstavla, definiera vad som är en svag bevakning? Spelar det egentligen någon roll om regionens tidning har en fysisk redaktion på plats i de omkringliggande kommunerna? Reporter: Teo Kristjansson.

I OmVärlden Podd sammanfattar vi några av de viktigaste nyheterna från omvärlden. I det här avsnittet handlar det om Läkare utan gränsers svåra arbete mot ebola i Kongo-Kinshasa, kritiken mot Sidas företagsnätverk, Syrienkriget som nu pågått i 8 år, ungdomar som skolstrejkar för klimatet i 70 länder, internationella kvinnodagen, Världsbankens nästa chef, med mera.

Hur beskriver man ett krig där TV-bilderna förvandlat omvärlden till avtrubbade åskådare? Vår Mellanösternkorrespondent, Cecilia Uddén, har träffat tre syriska författare som satt ord på en av vår tids stora tragedier. I Radiokorrespondenterna möter vi Samar Yazbek, vars romaner och reportgeböcker finns översatta till svenska. Hon har skrivit en roman där hon låter en naiv flicka skildra krigetes fasor så att de ser ut som scener ur Alice I Underlandet. Yassin al Haj Saleh belönades i november 2017 med svenska PENklubbens Tucholskypris. Yassin al Haj Saleh kallas ofta för den syriska revolutionens samvete. Hans senaste bok, på engelska heter "The Impossible Revolution: Making sense of the Syrian Tragedy", men han har också uppmärksammats för sina "Brev till Samira", brev till sin försvunna hustru. Hon kidnappades av jihadister för fyra år sedan och har inte hörts av sedan dess. Yassin Al Haj Saleh talar med Cecilia Uddén om bla den överlevandes skuld. Alia Malek växte upp i USA men återvände till Syrien för att renovera sin mormors hus just när den arabiska våren började. I hennes bok "Syria the country that was our home" får man bland andra möta några av Assadregimens passiva supporters, hennes egna släktingar, som lever i Damaskus och som till sist rapporterade henne till myndigheterna, vilket gjorde att hon tvingades lämna Syrien.

Det är framförallt stora nyhetshändelser som Utöya, Syrienkriget och flyktingkatastrofen som kan väcka samhällsengagemang hos unga människor. Skolan däremot spelar en begränsad roll, enligt en studie om ungdomars politiska utveckling som gjorts av Örebro universitet. Men engagerade lärare som förmår att fånga upp frågor som intresserar eleverna kan ändå bidra till ett bestående samhällsintresse hos elever. Det menar Håkan Stattin, en av forskarna bakom studien. Vi träffar samhällskunskapslärare och elever för att höra hur man diskuterar brännande aktuella frågor i klassrummet när det omgivande politiska klimatet blir allt mer polariserat.

Det är framförallt stora nyhetshändelser som Utöya, Syrienkriget och flyktingkatastrofen som kan väcka samhällsengagemang hos unga människor. Skolan däremot spelar en begränsad roll, enligt en studie om ungdomars politiska utveckling som gjorts av Örebro universitet. Men engagerade lärare som förmår att fånga upp frågor som intresserar eleverna kan ändå bidra till ett bestående samhällsintresse hos elever. Det menar Håkan Stattin, en av forskarna bakom studien. Vi träffar samhällskunskapslärare och elever för att höra hur man diskuterar brännande aktuella frågor i klassrummet när det omgivande politiska klimatet blir allt mer polariserat.

Vilka är egentligen de olika intressenterna i Syrienkriget? Varför älskar Sverige Bruce Springsteen? Och varför dör katter som flugor i London? Det får du svar på i veckans avsnitt av P3 Om. Syrienkriget är ett av de mest komplexa och krångliga ämnen man kan prata om just nu, i den här veckans avsnitt reder vi ut vilka det är som är med och vad som egentligen händer med fredsförhandlingarna. En kattmördare går lös i Croydon utanför London, Bruce Springsteen kommer till Sverige och så pratar vi om om Storbritannien verkligen kommer gå ur EU, och om Sverige kommer gå med i NATO. 

Syrienkriget är världens just nu största humanitära katastrof, inifrån landet kommer rapporter om hunger och svält. . Men samtidigt försöker volontärer göra skillnad på gräsrotsnivå. När stora organisationer som FN har svårt att nå de miljoner som behöver hjälp, så ställer frivilliga upp.Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Katja Magnusson tar oss bland annat med till restaurangen där Carole Bou Sakr bjuder syriska barn och fattiga äldre libaneser på gratis mat i sin restaurang varje dag.Hör också om mataffären som låter utblottade barn köpa mat och medicin med låtsaspengar.Dessutom träffar vi Maryam Shaar som kunde förverkliga sin dröm om att öppna en food-truck utanför ett palestinskt läger i Beirut, tack vare bidrag från Hollywoodstjärnor.

Med anledning av att det är fyra år sedan kriget i Syrien bröt ut gör P3 Om idag en liten specialpodd om just detta. Isabelle går på sju minuter igenom vad det var som utlöste det hela, vilka det är som krigar mot varandra och hur det ser ut i Syrien idag.

Ett år sedan Muslimska Brödraskapets Mursi tillträde som Egyptens president - idag väntas protester och våldsamheter. Inget slut i sikte på Syrienkriget - men hur förhandlar man fram en fred? Om Edward Snowden och de lite udda valen av länder han väntas fly till. Om Snowdens avtryck i Hong Kong och hur relationerna mellan USA och Kinas påverkats. Almedalsveckan börjar idag - vad kan vi vänta oss? Göran Rosenbergs krönika och panelen om veckans inrikespolitik avslutar vår första timme. Först i vår andra timme om Kristdemokraternas starkaste fäste i Sverige - reportage från Markaryd. Sedan blir det Äkta Satir med Simon Svensson. Hör sedan om hur internet allt oftare börjar kosta pengar. Reportage om filmen som speglar det politiska klimatet i Washington - alla presidentens män. Sist ett kåseri av Pamela Jaskoviak.