Podcasts about tavlan

Helsingfors grundades år 1550 av Gustav Vasa, som ville skapa en konkurrenskraftig handelsstad vid Finska viken. Trots detta förblev Helsingfors en liten och obetydlig stad under sina första århundraden.Ett lyft kom dock i mitten av 1700-talet då fästningen Sveaborg började byggas. Detta massiva försvarsverk gav Helsingfors en strategisk betydelse och bidrog till ökad befolkning och handel​. Efter rikssprängningen skulle den ryska tsaren Alexander I göra Helsingfors till huvudstad i Storfurstendömet Finland.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren med Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet och aktuell med boken Helsingfors: historien om en stad.Helsingfors födelse var ingen självklarhet. Grundad på Gustav Vasas initiativ 1550 för att utmana den mäktiga hansestaden Reval (Tallinn), mötte staden svårigheter i sin tidiga utveckling och levde länge i skuggan av andra finländska städer som Åbo, Borgå och Viborg.År 1808, under det finska kriget mellan Sverige och Ryssland, brändes Helsingfors av svenska trupper i ett försök att förhindra rysk ockupation. Staden föll ändå i ryska händer och år 1812 utsågs Helsingfors till huvudstad för storfurstendömet Finland.Tsar Alexander I ville bryta Finlands starka band till Sverige och samtidigt skapa en ny administrativ stad som inte hotades av gamla maktstrukturer. Arkitekten Carl Ludvig Engel fick ansvaret för att rita stadens nya ansikte, och Helsingfors omvandlades till en ståtlig huvudstad med klassicistiska byggnader såsom Senatstorget och Helsingfors domkyrka​.Under andra hälften av 1800-talet inleddes Helsingfors industriella expansion. Med järnvägsförbindelser till Tavastehus (1862) och Sankt Petersburg (1870) ökade stadens betydelse som handels- och industristad​. Finlands Bank, Nationalmuseum och Nationalteatern etablerades, vilket gjorde Helsingfors till landets politiska och kulturella centrum. Vid sekelskiftet 1900 hade folkmängden ökat till över 100 000 invånare, och finskan började dominera i en stad som tidigare haft en svenskspråkig majoritet​.Efter Finlands självständighet 1917 fortsatte Helsingfors att växa snabbt. Staden inkorporerade flera förorter 1946, vilket gjorde att befolkningen steg till över en halv miljon invånare. Efter andra världskriget präglades Helsingfors av återuppbyggnad och modernisering, och 1952 stod staden värd för de olympiska spelen, ett symboliskt steg in i den globala gemenskapen​.Bild: Carl Ludvig Engels målning av Stortorget i Helsingfors innan omregleringen till dagens Senatstorget. Till vänster Ulrika Eleonora kyrka och högvakten. Till höger Rådhuset. Tavlan finns hos Helsingfors stadsmuseum. 1816. Källa/fotograf Kerttuli Wessman: Helsinki kehyksis. Wikiamedia Commons. Public Domain.Musik: Finlandia – En låt av Cwmbach Male Choir. Från albumet Legacy (2011). Wikimedia Common. Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0Lyssna också på Finlandisering – Finlands framgångsrika strävan efter nationellt oberoende.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I generationer har tavlan med fiskargubben hängt i våra hem. Många tror sig veta vem som är avbildad men alla har haft fel! Samlaren Fredrik Björkman gav sig ut på en resa för att söka sanningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De flesta svenskar känner direkt igen porträttet av den fårade fiskaren med pipa, sydväst och melankolisk blick. Tavlan har spridit trygghet och saltstänkt manlighet i våra hem under flera årtionden.Tavlan massproducerades och blev med tiden en av våra vanligaste väggprydnader – älskad av folket, brännmärkt som kitsch av konstkännarna. Och eftersom ingen har vetat något om tavlans historia, har olika myter om fiskargubben uppstått i saknaden av information. Många har hört att den gamle mannen på tavlan är just deras farfar eller gammelmorfar.Fredrik Björkman i Söderhamn samlar på fiskargubbe-tavlor sedan många år tillbaka. Han har länge fascinerats av alla teorier som kretsar kring om mannen på porträttet.– Han är ju en del av den svenska tapeten. Han är ju lika svensk som en klotgrill eller en tall eller en Volvo 245 som sliter över Tjörnbron.Men hur svensk är Fiskargubben egentligen? Och hur mycket substans finns det i alla dessa påståenden om att tavlan föreställer en lots från Halland, en fiskare från Käringön eller en legendarisk holländsk sjöräddare?Hösten 2023 bestämde sig Fredrik för att gå till botten med den gåtfulla Fiskargubben.Med hjälp av den frivillige arkivgrävaren Stefan Gemzell började han att söka efter spår efter tavlan och dess målare. Följ med på Fredriks och Stefans jakt efter sanningen om Fiskargubben – en resa som tar dig från hårda granitklippor i Bohuslän till ett nedlagt Fiskeläge utanför Hamburg. Hötorgskonstens största mysterium står inför sin lösning.Medverkande:Fredrik Björkman, kulturjournalist som driver Sveriges Fiskargubbemuseum i SöderhamnStefan Gemzell, ljusdesigner och researcherHarry Haerendel den yngre, son till konstnären Harry HaerendelGerhard Haerendel, son till konstnären Harry Haerendel Sylvia van der Moost, intendent på nederländska sjöräddningsmuseetRob Scholte, konstnärJarl Ankarhem, aktiv i hembygdsföreningen på KäringönStefan Persson, ättling till lotsförman Adolf EkmanDokumentären är gjord 2024.Reporter: Tommie Jönsson, Iris Media ABProducent: Peter Gropman, Iris Media ABExecutiv producent på Sveriges Radio: Sofia Kottorp

1400 yıl önceden beri bilinen tavla, sadece bir oyun mu? Yoksa zamana karşı hayatın duruşu mu? Giriş kısmında tüm sayıları ve kullanılan bilindik tavla tekerlemelerini özellikle söyledim. Belki bilmek isteyen de çıkar diye... Bu kısmı atlamak isterseniz 02.09 dakikadan dinlemeye başlayabilirsiniz.

Vilgot ser en tavla i sitt rum som han aldrig har sett förut. Han bestämmer sig för att undersöka den närmare och mystiska saker börjar hända.

Närhelst den unge Don Ramido förälskar sig, finner han varje gång att den han älskar är dotter till hans egen far, den beryktade Don Juan. Till slut finner han lycka och frid inför en tavla föreställande en underskön kvinna. Tavlan visar sig vara målad av Don Juan, som blandat gift i färgerna...Ramido Marinesco av Carl Jonas Love AlmqvistI bearbetning av Claes HooglandI rollerna: Anna Lindahl Dinna Bianca, Lars Ekborg Ramido, Uno Henning Pater Amselmo, Asta Bolin Estella, Maj-Britt Nilsson Ximena, Ruth Kasdan Ormesinda, Gertrud Fridh Juana Kompositör: Carl Jonas Love Almqvist Piano: Sten FrykbergRegi: Palle BruniusFrån 1952.

Min intention i denna podd är att hitta verktyg som kan hjälpa oss att förstå oss själva för att lättare kunna må bra i den oroliga värld vi lever i. Någon kanske tycker det verkar för enkelt att kunna stärka sitt inre med hjälp av inredning, men går man djupare in i metoden handlar det om så mycket mer än enbart inredning. Jag har insett att Feng Shui ger oss en möjlighet att möta de känslor vi tidigare inte velat kännas vid samtidigt som vi kan förändra de beteendemönster som inte gynnar oss. Sammanfattningsvis kan metoden vara otroligt omvälvande om vi är öppna för den. Under de veckor som gått sedan jag spelade in det första Feng Shui avsnittet tillsammans med Britt-Marie Löw, hade jag först en upplevelse av ett vakuum när jag fokuserade på de områden jag valt ut. Det blev så tydligt att det är något nytt som växer fram. Det är viktigt för mig med min livsväg, att vara kreativ och kunna dela med mig av min kunskap. Därför var det nr 1 i baguan – huvudentrén i huset -min livsväg - som jag ville ha hjälp med. Det var även viktigt för mig med nr 4 i baguan, som handlar om att låta nya möjligheter komma in i mitt liv, men även om en upplevelse av ett överflöd. Många förknippar området med pengar men för mig handlar det också om att stärka mitt egenvärde och stå upp för mig själv. Så lyssna på Britt-Marie och mig och den fina vägledning jag fått av henne!Länk till Britt-Maries hemsida:https://www.lotusenergy.fi/ Tavlan på omslaget är målad av Britt-Marie Löw

Samtalet med Britt-Marie övertygade mig återigen om hur viktigt det är att vi ger våra barn signaler om att det är okej för dem att vara precis som de är. Kanske var det just de signalerna Britt-Marie fick när hennes personlighet formades och som delvis ledde till att hon är övertygad om att allt är möjligt.Hon föddes 1967 med ett ryggmärgsbråck och den ansvarige läkaren rekommenderade föräldrarna att snarast döpa flickebarnet. Vilken förälder hade inte tappat fotfästet i en liknande situation som familjen var inne i då? Men I stället blev de handlingskraftiga och hittade sätt och lösningar för att kunna hjälpa sin dotter på bästa sätt. De överförde ingen misströstan eller oro på henne. Detta skapade en tillit inom Britt-Marie, i kombination med att hon upplevde en ständigt närvarande osynlig kraft. Hon har därför aldrig känt sig övergiven, deprimerad eller rädd. Jag var väldigt nyfiken på om jag kunde se ifall hennes astrologiska karta avslöjade hennes handikapp. Det gjorde den, men hur Britt-Marie skulle komma att leva med sitt handikapp kunde jag inte utröna. Horoskopet visar vad vi behöver gå igenom men inte hur vi hanterar det vi möter. Vi har alltid ett eget val när det gäller att skapa oss det liv vi vill ha.Britt-Marie har alltid litat på sin intuition parallellt med att synkroniciteten väglett henne och hon har gått in i nya projekt med full kraft. Hon har glömt det synliga handikapp hon har och inte identifierat sig som handikappad, i stället har hon gjort det hon velat och skaffat sig det liv hon vill ha.Ett av hennes viktigaste budskap är att vi aldrig ska låta något begränsa oss.Jag är tacksam över att ha mött Britt-Marie och jag måste medge att jag var lite överraskad och omtumlad när hon uttryckte att hon inte upplevde eller hade upplevt att hon hade ett sårat barn inom sig. Ifall jag tvivlade en sekund så blev jag överbevisad under samtalet vi hade innan inspelningen, då jag fick ett så klart budskap om att hennes kontakt med Källan eller andevärlden aldrig hade brutits.Mot alla odds överlevde Britt-Marie och skapade sig det liv hon ville ha.Tavlan är målad av Britt-Marie Löw

På eftermiddagen när Petronella hämtat på fritids händer något väldigt märkligt. Tavlan i Samuels rum har blivit levande! Lejonen har lämnat den målade savannen och klivit ut i rummet. Del 5 av 24. "Att ha en barnflicka, eller nanny, kan vara rätt så jobbigt. Eller rätt så underbart. Om man har tur, och får rätt nanny vill säga."Om Ossians ovanliga nannyOssian bor tillsammans med sin mamma, pappa och lillebror Samuel i en stor lägenhet mitt inne i stan. När föräldrarna jobbar blir syskonen hämtade från fritids av en barnflicka, eller nanny som det också kan kallas. Ossian och Samuel har haft tusentals barnflickor. Eller hundratals. Nå tolv om man räknar noga. Men tolv är många, pröva att tänka på tolv olika personer så får du se.När Petronella börjar passa syskonen märker de genast att hon inte är någon vanlig nanny. Hon verkar kunna få regnet att sluta regna och tavlor att bli levandeBarnradions sommarserie i 24 delarOssians ovanliga nanny av Ylva Karlsson är Barnradions sommarserie 2022 och den passar för ca 6-10 år.Bok: Ossians ovanliga nanny, utgiven 2012 Författare: Ylva Karlsson Illustrationer: Katarina Strömgård Berättare: Olle Sarri Musik: Simon Hansson Producent: Klara Grape, Barnradion

Hör berättelsen om hur ett konstverk av den afro-amerikanske konstnären Robert S Duncanson gav upphov till en infekterad strid mellan det svenska hovet och det nya norska Nationalmuseet. Kulturredaktionens Mattias Berg berättar hela historien om det nu uppmärksammade konstnärskapet, hur landskapsmålningen "Land of the Lotus Eaters" från 1861 köptes in till slottet i Oslo men råkade hamna i Sverige efter unionsupplösningen och varför Nationalmuseet vill ha tillbaka den till Norge.Producent: Eskil Krogh Larsson

Det är en av de största konststölderna i Värmlands historia – i februari 1991 försvinner tolv tavlor värda över en miljon från Arvika Nyheters redaktion. Flera verk av konstnärer från Rackstadkolonin försvinner – bland annat en värdefull målning av Gustaf Fjaestad. Över trettio år senare har de tolv tavlorna inte kommit tillbaka till redaktionen – vad hände egentligen med konstverken? I det här avsnittet berättar vi om stölden av Gustaf Fjaestads målning "Månskensekan", som kom tillbaka efter 20 år. Arvika Nyheter har även fått ett vykort, där en anonym avsändare spekulerar om konsten. Det här är del två av tre om konstkuppen på Arvika Nyheter. Reporter, producent och klippare är Anton Eriksson. Avsnittet gjordes i mars 2022. Har du något att berätta om stölden kan du höra av dig till redaktion@arvikanyheter.se.

“Se bara på Evolution, det finns ingen garanti för någonting”, säger en av Sveriges mest kända gallerister Björn Wetterling, när han svarar på frågan om hur man bygger upp en värdefull konstportfölj. För snart 45 år sedan lämnade han en karriär som börsmäklare för att viga sitt liv åt samtidskonst. Han är fortsatt intresserad av aktier, men hävdar samtidigt att pengar är en illusion. Affärsvärlden hälsade på Björn Wetterling mitt under brinnande coronakris då affärerna hade gått "käpprätt åt helvete". När vi återvänder 18 månader senare har galleriet haft ett av sina bästa år någonsin. Under samma period har ett nytt prisrekord slagits på den svenska konstmarknaden.////Tavlan som omnämns är målad av Love Lundell. Bild finns på instagramkontot affarsvarldenmagasinGlosa: “Buckan” = Bukowskis.

Andreas är tillbaka hos mig efter min paus jag hade, men nu kör vi igen och Andreas är redo att få mig att inte se så ljust på tillvaron. Jag ber om ursäkt på förhand till hästsporten, bangolfspelarna och diskgolfspelarna. Det kan vara känsligt för er att lyssna på det här avsnittet. Tack till Robin Orb som har gjort mitt fantastiska intro. Vill ni ha mer koll på vad han håller på med kan ni kolla Hans Instagram på antingen ORBORB eller DIRTKIDBEATS Om Ni gillar denna podcast så får ni gärna bidra med ett ekonomiskt tillskott på paypal: https://www.paypal.me/HampusRB/Eller på Patreon https://www.patreon.com/hampusrb Sen kan ni alltid följa mig på facebook och instagramom ni söker på Hampus Runda Bord på båda plattformarna. Ni kan även boka mig som standup-komiker eller Enterteiner numera. Kontakta mig via Hampusrundabord@gmail.com för mer information. Komikerbiten kan vara för företaget, festen eller en annan tillställning! --- Send in a voice message: https://anchor.fm/hampusrb/message

Om gamla billiga ting och historierna bakom dem. Med Tommie Jönsson och Maja Åström.

Niclas avslutar serien om Guds Mästerverk. Tavlan som vuxit fram under dessa veckor är nu färdig. Den visar en larv som blir till en puppa som blir till en fjäril. Helgelse = Gud vill förvandla oss till att bli mer lika honom.

Gång på gång återkom Prins Eugen till samma motiv: ett stort moln. På hans mest berömda tavla finns molnet på en blå himmel över en väg mellan två kullar. Varför lockade molnet arvsprinsen? "Molnet" från 1895 är en av den svenska konsthistoriens mästerverk. Motivet är alldagligt: en väg slingrar sig fram mellan två kullar, över den lyser ett stort vitt moln. Tavlan är inte en impressionistisk naturstudie målad i det fria. Mikael Timm berättar hur arvsprinsen som alltid tvivlade på sin förmåga och i alla sammanhang var en främling, lyckades skapa en av Sveriges mest älskade målningar och vad det var i molnet som motiv som lockade honom.

Saudiarabiens kronprins har beskrivits som en moderniserande kraft för sitt konservativa land, men även som en maktlysten despot som inte skyr några som helst medel. London 2017. I en sal i den anrika auktionskammaren Christies trängs en nyfiken publik framför ett podium. Den här dagen ska ett mycket speciellt konstverk auktioneras ut. Tavlan har kallats för den manliga Mona Lisa och påstås vara målad av ingen mindre än Leonardo Da Vinci. Tavlan ropas hem för 400 miljoner dollar och blir världens dyraste tavla. Köparen tros vara Saudiarabiens kronprins Mohammed Bin Salman. I Saudiarabien är kronprinsen i färd med att modernisera landet, både när det kommer till folkets (och framförallt kvinnors) rättigheter och teknik. Samtidigt röjer han upp bland sina korrupta släktingar i kungahuset. När Mohammed Bin Salman på kort tid spärrar in makteliten på ett lyxhotell i Riyadh, misstänks kidnappa Libanons premiärminister och slutligen anklagas för att ha beställt mordet på en regeringskritisk journalist förändras hans image. P3 ID om Mohammed Bin Salman är en berättelse om pengar, makt och lyx i ett av världens mest konservativa länder. Ett porträtt på en mystisk härskare som tycks göra vad som helst för att sitta kvar vid makten. Programledare & redaktör: Vendela Lundberg Avsnittsförfattare & reporter: Axel WinqvistExekutiv Producent: Ulla SvenssonTekniker: Fredrik NilssonProgrammet är en produktion från produktionsbolaget OLGA Ljudklippen i dokumentären är hämtade från: Al Jazeera, Sky New, BBC, Airgang News, ITV, ABC, CNN, CBC, CBS, NBC, BLOOMBERG NEWS, Al-Arabiya, Euronews, Washington Post och NPR.

Saudiarabiens kronprins har beskrivits som en moderniserande kraft för sitt konservativa land, men även som en maktlysten despot som inte skyr några som helst medel. London 2017. I en sal i den anrika auktionskammaren Christies trängs en nyfiken publik framför ett podium. Den här dagen ska ett mycket speciellt konstverk auktioneras ut. Tavlan har kallats för den manliga Mona Lisa och påstås vara målad av ingen mindre än Leonardo Da Vinci. Tavlan ropas hem för 400 miljoner dollar och blir världens dyraste tavla. Köparen tros vara Saudiarabiens kronprins Mohammed Bin Salman.  I Saudiarabien är kronprinsen i färd med att modernisera landet, både när det kommer till folkets (och framförallt kvinnors) rättigheter och teknik. Samtidigt röjer han upp bland sina korrupta släktingar i kungahuset. När Mohammed Bin Salman på kort tid spärrar in makteliten på ett lyxhotell i Riyadh, misstänks kidnappa Libanons premiärminister och slutligen anklagas för att ha beställt mordet på en regeringskritisk journalist förändras hans image. P3 ID om Mohammed Bin Salman är en berättelse om pengar, makt och lyx i ett av världens mest konservativa länder. Ett porträtt på en mystisk härskare som tycks göra vad som helst för att sitta kvar vid makten. Programledare & redaktör: Vendela Lundberg  Avsnittsförfattare & reporter: Axel Winqvist Exekutiv Producent: Ulla Svensson Tekniker: Fredrik Nilsson Programmet är en produktion från produktionsbolaget OLGA Ljudklippen i dokumentären är hämtade från: Al Jazeera, Sky New, BBC, Airgang News, ITV, ABC, CNN, CBC, CBS, NBC, BLOOMBERG NEWS, Al-Arabiya, Euronews, Washington Post och NPR.

I Aftonbladet Daily från 15 april berättar vi den osannolika historien om hur Da Vinci-verket Salvator Mundi blev världens dyraste tavla och sedan försvann spårlöst.Reporter: Marcus Ulvsand See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dagens avsnitt handlar om drivkraft och handling Har du frågor eller funderingar tveka inte att höra av dig till oss på Mail: info@varamedveten.se Har du lyssnat på meditationen för att återställa inre balans på 10 min? Om inte, klicka på länken och LYSSNA NU https://varamedveten.com/balans Hemsida: http://www.varamedveten.se YouTube Kanal: https://www.youtube.com/c/MarikaLarsTapper Instagram: https://www.instagram.com/varamedveten Facebook: https://www.facebook.com/varamedveten.se MISSA INTE VÅR VIS GRUPP på Facebook https://www.facebook.com/groups/vibrerande/ MARIKAS NYA PODCAST https://anchor.fm/marika-tapper

Varför är det sommarstängt på Stockholms scener när turisterna är där? undrar Birgit i Göteborg. Och Rebecca i Stockholm vill veta mer om en tavla hon köpt på loppis. Och var Ravel oskuld när han skrev Bolero? undrar Peter i Stockholm. Och Mia har läst en bok om Henrik den VIII och undrar vad som finns kvar av hans kompositioner. Bo Pettersson vill höra kulturpanelen apropå inköp av "tidlös konst" i Sölvesborgs kommun. I panelen denna fredag: Sven Hugo Persson, fil dr i litteraturvetenskap, kulturjournalist, dramaturg. Cecilia Blomberg, medarbetare på kulturredaktionen, inriktad på konst och dans. Dan Hallemar, frilansskribent, driver podcasten Staden och är förläggare på Arkitektur förlag. Camilla Lundberg, kulturskribent, musikkritiker och tidigare chef för SVT musik. Medverkar i P2s Klassiska podden. I telefonslussen: Anne Ibelius och Sonia Åström Tekniker:  Nima Shams Producent: Anna-Karin Ivarsson Mejl är mycket välkomna dygnet runt och sänds till ringkulturradion@sverigesradio.se . Du som vill skicka brev med posten skriver till: Ring Kulturradion Anna-Karin Ivarsson (producent) Sveriges Radio 105 10 STOCKHOLM   Varmt välkomna med allsköns kulturfrågor och/eller lyssna kl 18.15 till 19.00 fredagar!

Peter Dahl är en av Sveriges mest uppmärksammade och omtyckta konstnärer. Med hjälp av radions arkiv porträtterar Rigmor Ohlsson konstnären som ständigt värjt sig mot att placeras in i ett fack. "Ju längre jag lever, ju mer jag målar, desto osäkrare blir jag, både på min egen förmåga och på vad som är bra och dåligt. Men det är meningslöst att spekulera i det utan jag gör det jag tycker är roligt och därmed jämt!" Under början av sitt konstnärsskap sågs Peter Dahl av många som en politisk målare. Inte minst bidrog "Sibyllatavlan", med prinsessan Sibylla i en ekivok situation till hans rykte som en konstnär med tydlig vänsterprofil. Tavlan blev en av 1900-talets mest omdebatterade och beslagtogs för sårande av tukt och sedlighet. Men Peter Dahl värjde sig mot att placeras i ett fack. Klämd mellan kraven på att konsten skulle användas som slagträ i den politiska kampen och kommersiella lönsamhetskrav formulerade han i mitten på 1970-talet, bland annat i flera debattartiklar, ett eget ställningstagande: Konsten måste vara fri. En ståndpunkt som sen dess präglat hans konstnärsskap. Berättarglädjen frigjordes i färgglada hyllningar till vin, kvinnor och konsten, ofta i salongs- eller krogmiljöer. I sommar visas en retroaktiv utställning med Peter Dahls verk på Sven Harrys konstmuseum i Stockholm. Programmet är gjort av Rigmor Ohlsson.

I dag börjar gubbarna med lite diskussion kring Melodifestivalen men övergår som vanligt till senaste omgångens matcher. Karlsson djupdyker i mängdfotboll och hyllar Klassbollen. Karnevi hissar ett damlag och det blir som vanligt en och annan historia som kan roa er. Finns det intresse av ett live-avsnitt före sommaren?

När man letar efter konst i loppisens skrymslen hittar man ibland tavelramar som överglänser det som finns på målarduken. Men vad ska man tänka på om man köper en begagnad ram? I veckans avsnitt följer vi med radioprofilen och konstälskaren Ingvar Storm när han är på jakt efter intressanta tavelramar i loppmarknadens konsthörna. Vad tittar han efter när avgör om ramen kommer fungera på ett annat verk? Varför tycker han att ramen och tavlan ska matcha varandra tidsmässigt? Rammakaren Rebecka Hjukström berättar hur man identifierar en välgjord ram och ger oss råd om restaurering. Dessutom får vi lukta på den mystiska smet av krita och harlim som används på ramverkstaden.

Erik och Oscars bedårande unga fru Cornelia får upp ögonen för varandra när de lämnas ensamma på slottet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Peter Dahl är en av Sveriges mest uppmärksammade och omtyckta konstnärer. Med hjälp av radions arkiv porträtterar Rigmor Ohlsson konstnären som ständigt värjt sig mot att placeras in i ett fack. "Ju längre jag lever, ju mer jag målar, desto osäkrare blir jag, både på min egen förmåga och på vad som är bra och dåligt. Men det är meningslöst att spekulera i det utan jag gör det jag tycker är roligt och därmed jämt!" Under början av sitt konstnärsskap sågs Peter Dahl av många som en politisk målare. Inte minst bidrog "Sibyllatavlan", med prinsessan Sibylla i en ekivok situation till hans rykte som en konstnär med tydlig vänsterprofil. Tavlan blev en av 1900-talets mest omdebatterade och beslagtogs för sårande av tukt och sedlighet. Men Peter Dahl värjde sig mot att placeras i ett fack. Klämd mellan kraven på att konsten skulle användas som slagträ i den politiska kampen och kommersiella lönsamhetskrav formulerade han i mitten på 1970-talet, bland annat i flera debattartiklar, ett eget ställningstagande: Konsten måste vara fri. En ståndpunkt som sen dess präglat hans konstnärsskap. Berättarglädjen frigjordes i färgglada hyllningar till vin, kvinnor och konsten, ofta i salongs- eller krogmiljöer. I sommar visas en retroaktiv utställning med Peter Dahls verk på Sven Harrys konstmuseum i Stockholm. Programmet är gjort av Rigmor Ohlsson.

Armann försöker hitta en skyldig till Aviciis bortgång, Jofi spekulerar i eventuella räddningar för fyraprocentspartierna och Petrina presenterar en lösning på Malmö kommuns senaste dilemma gällande nya konstmuseet. Allt detta och korta nyheter veckans MÅNDAG.

Trille, Lena och pappa åker till faster-farmor för att hälsa på. Hon bor ensam i ett gult hus med rosor omkring. Del 11 av 20. Författare: Maria Parr. Uppläsare: Ulla Skoog. Illustrationer: Lotta Geffenblad. Musik: Rebekka Karijord. Producent: Emilia Traneborn.

I år fyller Drottningholmsteatern 250 år - vilket firas med den nyskrivna operan "Rokokomaskineriet". Mattias Berg följde med några ciceroner från förr och nu in i det där urgamla maskineriet. Jag hade sagt mig att i själva teatern som sådan måste ha funnits något mystiskt fluidum, som förhäxade publiken. Jag försökte av samtida dokument att leta mig fram, så gott jag kunde, till den kemiska formeln för detta fluidum. Och så kom jag en dag på Nationalmuseum att fråga efter en tavla av Elias Martin, som föreställde ett gustavianskt riddarspel. Den befanns vara magasinerad någonstans ute på Drottningholms slott. Tavlan skulle finnas i ett rum i det så kallade Teaterhuset.Ett mystiskt fluidum som förhäxade publiken en kemisk formel, säger teaterforskaren Agne Beijer.Det var det han sökte när han råkade återupptäcka Drottningholmsteatern 1921, efter att den hade slumrat ända sedan mitten av 1800-talet.- Här har vi den tavla som Agne Beijer försökte hitta: en målning av Elias Martin som föreställer ett tornerspel. Och på teaterns parkering härutanför fanns det tidigare en tornerspelsbana, säger guiden Carl Ivinger.Riddarspel på parkeringsplatsen ok, blunda och res:- Jag tänker att vi placerar oss i 1760-talet. Vi är i upplysningsfilosofernas era, har lärt oss att förklara världen med naturvetenskapliga lagar och mitt i det så är konsten totalt upptagen av fantasi, mörker, erotiska undertoner och galenskap. En kaskad av orättvisa och ångest under all den här ljusa rokokoblå färgen. Och den här teatersalongen är det bästa exemplet på hur fantastisk, andlöst fantastisk, ett konstverk kan bli, säger Tuvalisa Rangström.Scenarbetarna hojtar, medan hon tar oss till tiden då Drottningholmsteatern invigdes. Det är Tuvalisa Rangström som skrivit librettot till den nya operan Rokokomaskineriet, som är skriven till Drottningholmsteaterns stundande 250-årsjubileum som dagen efter mitt besök ska börja repeteras här på scen. I den helt bevarade salong som är en enda stor illusion.- Allt är gjort för att det ska se ut som marmor. Och den ockrafärgade kapitälen som finns på pilastrarna över hela salen ska se ut som om de vore förgyllda. Konsolerna som håller upp de sex loger som finns här i salongen är gjorda av papier mache, säger Carl Ivinger.Så uppför trappan från salongen.- Nu står vi mitt på scenen. Man kan tänka sig att man står här på 1760-talet, kanske själv klädd i paljetter och silvertrådar och guldtrådar, belyst av levande ljuskällor, det gnistrar. Men när man vänder blicken ut i salongen, som vi gör nu, så gnistrar det antagligen ännu mer för där sitter ju hela publiken med sina guldbrokadklänningar och sina paljetter. Salongen är en spegelbild av scenen, säger Tuvalisa Rangström.Så vi försöker ju begripa. Hur så mycket bara kunde glömmas bort och hur det kunde återupptäckas.______________________________________________________________________Och så öppnade vi en dörr som ledde in till ett jättestort, halvskumt och högst fantastiskt rum. Hjärtat klack till mig, det högg till ganska ordentligt. Upp efter de stigande åskådarbänkarna enkla träbänkar som man hade flått av den enkla tygbeklädnaden ifrån låg staplade flaggstänger, överallt låg kringströdd bråte av all sköns slag, rostiga mastodonter till järnlyktor, massor av lösrivna trälister, koffertar och lårar och kullvräkta skåp och en del målade flak som kunde vara kulisser. Det rådde en underlig stämning därinne i det sparsamma ljuset från de tre fönstren i gaveln mot borggården. Man brukar tala om en dagen efter-stämning. Vad som här slog emot mig skulle jag vilja karaktärisera som en århundradet efter-stämning. På något vis förnam man, mitt i all förnedring, ekot av de inbillningens fester som firats här.(Agne Beijer om återupptäckten av teatern 1921)._______________________________________________________________- Min pappa Ture Rangström jobbade här. Så som barn har jag varit här, dels med honom när han arbetade och på ett otal föreställningar. Och den här Dejeneur-salongen är så fascinerande. När man suttit inne i teatersalongen, i mörkret eller skenet av elljus som imiterar vaxljus och så kommer man hit det är ju som att komma rakt in i solen! Det bara flödar ljus och det är fönster runt hela rummet med utsikt över den här stora parken, säger Tuvalisa Rangström.Sedan från Dejeneursalongen och ned i mörkret igen. Tuvalisa Rangström visar vägen till det oöverskådliga rokokomaskineriet i källaren.- Här nere känner man ju att tjälen inte riktigt gått ur jorden ännu. Det är verkligen kallt, säger hon.- På ett eller annat sätt är alla de här kulissvagnarna som vi kan se fästade vid kulisserna. De kontrolleras från det här stora sidokulissmaskineriet som vi har här och som påminner om någonting man skulle kunna hitta på en båt, för att dra upp ett ankare med kanske. Det krävs ungefär sex personer för att sköta det här, berättar guiden Carl Ivinger.- Teatermaskineriet som konstform eller teknik uppstår i Venedig under renässansen. Det skapades ju för sjömän, som skulle kunna arbeta med det här. Därför går den här tekniken igen i båtar från 15-, 16- och 1700-talet. Och det knarrar ju som en gammal båt också, fortsätter han.- En av karaktärerna i operan Rokokomaskineriet är Maskinmästaren, som på riktigt är förälskad i det här teaterhuset. Olyckligt förälskad eftersom han tänker att ett hus inte kan älska tillbaka. Och han och hans arbetare är som sjömän, säger Tuvalisa Rangström.Ja, man kan nog bli sjösjuk härinne, historien som kränger och svänger. Eller få svindel.- Om du är lite höjdrädd så får du hålla i dig nu när vi ska upp på vinden. Här har vi resten av maskineriet, säger Carl Ivinger.- Här står det på bräderna vilka som knarrar och inte, så att man ska störa föreställningen när man är här och arbetar: att man kan välja rätt bräda, säger Tuvalisa Rangström och fortsätter:- Det är ju nu vi är uppe i masten verkligen. Om man bara hade placerats ned här utan att komma in genom teaterporten, då hade man nog gissat att man var på ett skepp för det är så det känns. Just nu ser vi scenarbetarna som håller på att göra i ordning för repetitionerna som börjar här i morgon. Så de spänner repen och ser så att allt fungerar. Vi ska även skicka upp sångare från scenen och upp i taket. Sedan måste de ta sig på den lilla, lilla spången högt däruppe för att kunna ta sig ned på scenen igen. Så det är ett cirkusnummer bara det. Vågar du gå bort till spången och titta själv?... här kan du kika, kom? Om du tittar där mellan så ser man där långt in i mörkret scengolvet är ju rasande långt ned. Det är faktiskt riktigt läskigt här uppe!På väg ned igen frågar jag Tuvalisa Rangström vad rokoko är för henne.- Jag läste någon som uttryckte det som att rokoko är barock som blivit galen. Och det är ju så bra uttryckt!, säger hon.Och så kastar vi oss tillbaka, in i tidsmaskinen.____________________________________________________________Men den kemiska formeln för 1700-talets teaterförhäxning frågar ni kanske efter. Det visade sig nog att fenomenet hade mer med alkemi än kemi att göra. Skulle jag ändå försöka komma hemligheten inpå livet med en formel, så tror jag det blev: samspelet mellan det arkitektoniskt genomkomponerade slutna rummet och ljuset från de hundratals gultonade ljusen. Först när vi tände dem, steg där fram en levande teater. Materien förvandlades i en fantasibild. Åskådarrummet självt fick något av skenbildens verklighet.(Agne Beijer om återupptäckten av teatern 1921).Mattias Berg mattias.berg@sr.se Operan "Rokokomaskineriet", med musik av Jan Sandström, har premiär tisdag den 7/6 (och sänds i Sveriges Radio P2 lördag 11/6). Musiken vi hörde i reportaget är från tiden då teatern byggdes: Glucks opera Orfeus och Eurydike, med urpremiär 1762 - som även var en viktig del av Drottningholmsteaterns tidigaste repertoar.      

Molnet från 1895 är en av den svenska konsthistoriens mästerverk. Motivet är alldagligt: en väg slingrar sig fram mellan två kullar, över den lyser ett stort vitt moln. Tavlan är inte en impressionistisk naturstudie målad i det fria. Prins Eugén hade tänkt ut målningen i ateljén. Han ville visa mer än skönhet. Han ville gestalta ett själstillstånd, kanske till och med göra ett självporträtt. Mikael Timm berättar hur arvsprinsen som alltid tvivlade på sin förmåga och i alla sammanhang var en främling, lyckades skapa en av Sveriges mest älskade målningar.

I veckans Kino pratar vi med författaren och poeten Kristofer Flensmarck. Han har på 565 sidor beskrivit hur Jesper Ganslandts film Blondie egentligen blev till i boken Blondieland - en sorts bakomfilm i bokform. Apropå helgens presidentval i Iran, så har vi pratat med tre iranska filmare om hur de ser på framtiden i ett land där man dömer regissörer till fängelse och yrkesförbud. Saman Bakhtiari har träffat Ali Asgari, Navid Danesh och Anahita Ghazvinizadeh. Varför är den svenska barnbiomarknaden så snedvriden? Varför dominerar amerikanska och animerade filmer så totalt? Varför är det så svårt att få barn mellan 6 och 10 att gå och se svenska barnfilmer? Kinos Nina Asarnoj har träffat Rose-Marie Strand på Folkets bio, Jens Lanestrand på Biografcentralen, kulturproducenten Amalia Linninger på Karlstads kommun och Thomas Johansson på Svenska Filminstitutet. Bland de filmer som lyfts fram i inslaget finns holländska Kauwboy av Boudewijn Koole, Tavlan av Jean-Francois Laguionie samt svenska Isdraken av Martin Högdahl. Dessutom förklarar filmjournalisten Caroline Hainer vad blottade penisar i serier som Game of Thrones och filmer som Dumpad egentligen symboliserar. Programledare: Roger Wilson Producent: Lisa Bergström