Podcast appearances and mentions of carl michael edenborg

Vecka tre av sommar med gäster fortsätter denna vecka och i och med det Jonas andra uppdrag som flygande reporter för Sveriges geggigaste podcast. Gäst är multikonstnären och festligheten Amanda Apetrea och hon bjuder på noveller av - ska vi säga - ett litet annorlunda slag. Novellerna är två till antalet varav båda är skrivna av författaren Carl-Michael Edenborg. Den ena heter "Självmordsbombfittan" och den andra heter "Balettskolan". Stark tobak. I vanlig ordning läser även vi in en novell och vår heter denna vecka: "Hon stängde butiken och vi älskade" - inte så dum den heller. Ha det nu gyllene så hörs vi inom kort. Och glöm inte att berätta om podcasten för vänner och bekanta.Vill du stötta podden och ta del av exklusivt material som exempelvis ett par lite för explicita noveller och annat bus?Gå in https://www.patreon.com/sexnovellerdeluxePuss, kram och lite smek / Jonas & Natalie! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag släpper vi vår live-podd från Cirkus om psykedeliska. Vad var det som Aldous Huxley upplevde under en meskalin-tripp, och kan LSD lära oss något om medvetandets natur? Det blev kunskapsrikt, personligt och vilt. Medverkande för utom Larm och Sturmark är: – Emma Christersson, fil. kand i kognitiv neurovetenskap och styrelseordförande i Osmond Foundation som stödjer psykedelisk vetenskap.– Carl-Michael Edenborg, fil.dr. i idéhistoria, författare, psykonaut.– Leonidas Aretakis, chefredaktör på Flamman, kritiker i Dagens Nyheter och författare till Extas i folkhemmet: Sveriges psykedeliska historia. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Carl-Michael Edenborg får skit i Norge efter att ha sågat Knausgårds nya bok, Polarpriset utan ambassadörshustrun, Läckberg pekas ut i mordrättegång, och Brasiliens kulturdepartement återuppstår. Nanna Olasdotter Hallberg, Kristofer Andersson och Moa Wallin tar hjälp av Carl-Michael Edenborg för att gå igenom kulturveckan som gått.

Det råder delade meningar på kultursidorna om Karl-Ove Knausgårds senaste verk. Carl-Michael Edenborg från Aftonbladet ställs mot Björn Wiman från Dagens Nyheter. Bu eller bä? REPORTAGE: ÅTERFÖRTROLLNINGEN AV TILLVARON ÄR HÄR!Tomtar och troll och stjärnor som står rätt i relation till månen – mer än hundra år av avförtrollning verkar inte ha haft någon bestående effekt på den västerländska människan, nu återförtrollas världen i en rasande takt.Nya böcker, pjäser, konstprojekt och instagramkonton dyker ned i det okända. Hur kommer det sig? Och är det bra eller dålig?Frilansreportern Jenny Aschenbrenner tar hjälp konstnären Isak Sundström och författarna Elisabeth Hjorth och Jonas Gren för att undersöka frågan.ESSÄ FRÅN OBS: ÄGG – PÅ LIV OCH DÖDDet är motsatsernas matvara och en symbol för det yttersta. Anna Thulin har vispat ihop en essä om äggets betydelse för människan.Programledare: Lisa WallSändningsproducent: Karin ArbsjöFörberedande producent: Felicia Frithiof

Krig, klimathot, vintermörker och pandemi. Det är svårt att inte påverkas av den oroliga omvärlden vi lever i. Men varför är så svårt att hålla kriserna på avstånd? Och hur ska man göra för att hantera känslorna? Ett av 2021 års nyord var doomscrolling, eller domedagsskrollande, alltså att man inte kan låta bli att överkonsumera negativa nyheter. Under pandemins första och värsta period gick psykologer ut och rådde allmänheten till att kolla på nyheterna en gång om dagen, inte att sitta och ständigt uppdatera sig om antalet IVA-inläggningar och smittotal.  Vi människor är evolutionärt utrustade med ett negativt filter. Hot och faror har varit extra viktigt för oss att bry oss om för att säkra överlevnaden. Det är det som gör att vi bland annat är intresserade av true crime, säger psykologen Siri Helle.  Om det är ett problem för en att man gör på det här sättet är det viktigt att ersätta det med något annat, som ger glädje. Det ger automatiskt mindre tid till att leta efter hemska nyheter, säger hon. Gäster i programmet: Siri Helle, psykolog, Kata Nylén, psykolog och Carl-Michael Edenborg, idéhistoriker och författare. Programledare: Ninos Chamoun Producent: Alice Lööf

P1 Kultur minns författaren Agneta Klingspor tillsammans med förläggaren och författaren Carl Michael Edenborg, litteraturprofessorn Maria Jönsson och DN:s kulturchef Björn Wiman. 100 DAGAR KVAR TILL VALET VILKET ROLL SPELAR KULTUREN? I en tid när identitetspolitik och kulturkrig färgar politiken hur har kulturpolitikens roll förändrats? Och vilka är kulturfrågorna som kan bli skarpa valfrågor? Samtal med Björn Wiman, kulturchef Dagens nyheter och Karin Pettersson, kulturchef Aftonbladet. VECKANS ORD: VÄXTKRAFTVarje vecka väljer en medarbetare här på Kulturredaktionen ett ord som ligger i tiden. Den här veckan har Nina Asarnoj fokuserat på träden i Ukraina och valt ordet: Växtkraft.ESSÄ: VILL MÄNNEN VERKLIGEN HA MANIC PIXIE DREAM GIRLS?En av populärkulturens återkommande kvinnogestalter är Manix Pixie Dream Girls på samma gång rebellisk och hjälplös. Linda Skugge funderar på en kvinnoroll hon själv aldrig levt upp till. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Med anledning av situationen i Ukraina blir det inget direktsänt Nordegren & Epstein idag. Istället har vi valt ut ett reprisprogram från vår serie "Därför är jag intellektuell" med Carl-Michael Edenborg, Horace Engdahl, Elsa Kugelberg och Lena Andersson. Det här avsnittet har publicerats tidigare som podd.Horace Engdahl har till exempel aldrig kallat sig själv för intellektuell. Vad kan det bero på? Och hur ser synen på intellektuella ut i England jämfört med i Sverige? Elsa Kugelberg berättar om sina upplevelser av det.Om poddserien "Därför är jag intellektuell"I serien "Därför är jag intellektuell" får intervjupersonerna förklara vilken roll de tycker att intellektuella spelar, och borde spela, i den svenska samhällsdebatten. För vissa av dem är det självklart att kalla sig intellektuell andra gör det mer motvilligt. Intervjuerna är gjorda vid olika tillfällen under hösten 2021.Medverkande i specialavsnitt 1Carl-Michael Edenborg, författare, skribent och kritiker Horace Engdahl, författare och ledamot i Svenska akademin Elsa Kugelberg, doktorand i politisk teori och moralfilosofi vid universitetet i Oxford, kulturskribent Dagens Nyheter Lena Andersson, författare och debattörProgramledare: Louise Epstein och Thomas Nordegren Producerat av: Olle Björkman, Amanda Rydman och Ulrika Lindqvistnordegrenepstein@sverigesradio.se

Intervjuserie där Nordegren & Epstein i P1 undersöker hur det är att vara intellektuell i Sverige just nu. Avsnitt 1: Carl-Michael Edenborg, Horace Engdahl, Elsa Kugelberg och Lena Andersson. Det här avsnittet har publicerats tidigare som podd.Horace Engdahl har till exempel aldrig kallat sig själv för intellektuell. Vad kan det bero på? Och hur ser synen på intellektuella ut i England jämfört med i Sverige? Elsa Kugelberg berättar om sina upplevelser av det.Om poddserien "Därför är jag intellektuell"I serien "Därför är jag intellektuell" får intervjupersonerna förklara vilken roll de tycker att intellektuella spelar, och borde spela, i den svenska samhällsdebatten. För vissa av dem är det självklart att kalla sig intellektuell andra gör det mer motvilligt. Intervjuerna är gjorda vid olika tillfällen under hösten 2021.Medverkande i specialavsnitt 1Carl-Michael Edenborg, författare, skribent och kritiker Horace Engdahl, författare och ledamot i Svenska akademin Elsa Kugelberg, doktorand i politisk teori och moralfilosofi vid universitetet i Oxford, kulturskribent Dagens Nyheter Lena Andersson, författare och debattörProgramledare: Louise Epstein och Thomas Nordegren Producerat av: Olle Björkman, Amanda Rydman och Ulrika Lindqvistnordegrenepstein@sverigesradio.se

Intervjuserie där Nordegren & Epstein i P1 undersöker hur det är att vara intellektuell i Sverige just nu. Avsnitt 1: Carl-Michael Edenborg, Horace Engdahl, Elsa Kugelberg och Lena Andersson. Horace Engdahl har till exempel aldrig kallat sig själv för intellektuell. Vad kan det bero på? Och hur ser synen på intellektuella ut i England jämfört med i Sverige? Elsa Kugelberg berättar om sina upplevelser av det. Om poddserien "Därför är jag intellektuell" I serien "Därför är jag intellektuell" får intervjupersonerna förklara vilken roll de tycker att intellektuella spelar, och borde spela, i den svenska samhällsdebatten. För vissa av dem är det självklart att kalla sig intellektuell andra gör det mer motvilligt. Intervjuerna är gjorda vid olika tillfällen under hösten 2021. Medverkande i specialavsnitt 1 Carl-Michael Edenborg, författare, skribent och kritiker Horace Engdahl, författare och ledamot i Svenska akademin Elsa Kugelberg, doktorand i politisk teori och moralfilosofi vid universitetet i Oxford, kulturskribent Dagens Nyheter Lena Andersson, författare och debattör Programledare: Louise Epstein och Thomas Nordegren Producerat av: Olle Björkman, Amanda Rydman och Ulrika Lindqvist nordegrenepstein@sverigesradio.se

Start för ny intervjuserie med personer som inte räds att kalla sig intellektuella (Ca 25 min in i avsnittet), denna gång med skribenten Carl-Michael Edenborg. Ny serie i Nordegren & Epstein i P1 - "Därför är jag intellektuell" Idag startar vi en ny serie som handlar om hur det är att vara intellektuell i Sverige - "Därför är jag intellektuell". Vilken roll vill de som kallar sig intellektuella egentligen spela i samhällsdebatten? Först ut är Carl-Michael Edenborg, författare, kritiker och förläggare. Hör honom ca 25 minuter in i avsnittet. Varför är björnjakt inte är lika omdiskuterad som vargjakt? Licensjakten på björn är igång och intresset verkar öka. Men varför är björnens roll i Sverige inte är lika omdiskuterad som vargens? Hör den erfarna björnjägaren och hundföraren Rasmus Boström som just nu deltar i jakt i Jämtland. Hör dessutom Göran Ericsson, professor vid institutionen för vilt, fisk och miljö på Sveriges lantbruksuniversitet. Och har vi gjort reklam för socialdemokraterna i allt snack om vem som ska ta över partiet efter Stefan Löfven? Det tycker i alla fall en lyssnare. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ulrika Lindqvist

Kalle Lind och den mångförslagne Carl-Michael Edenborg pratar om den senares far, den musikaliske komikern Bernt Dahlbäck (1939-1978). Robin Hood! Peter Himmelstrand! Fläsket brinner! Imitationer!

Ett kärlekspar, en försvunnen pappa och en resa till civilisationens vagga! En berättelse om två blivande föräldrar i panisk jakt på sin identitet. Men också om kärlek, svek, brott mot griftefridslagen och om att vara ensamma - tillsammans. Längs vägen blir det en del kinky sex och turistdiarré. v Lola Zackow och Nils Poletti Medverkande: Lola Zackow, Nils Poletti, Sven Björklund, Camilo Ge Bresky, Christopher Lehmann, Nanna Olasdotter Hallberg, Furat Jari, Hanna Dawit, Maia Hansson Bergqvist, Isa Aouifia, Lova Karlsson Lindblad, Elisabeth Lagerstedt, Dmitri Plax, Magnus Lindman, Johan-Mathias Sommarström, Katarina Helmerson, Carl-Michael Edenborg och Kristian Luuk. Dramaturg: Magnus Lindman Ljud: Michael Johansson, Frida Englund och Carolina Jinde Producent: Dmitri Plax Manus och regi: Lola Zackow och Nils Poletti

Ett kärlekspar, en försvunnen pappa och en resa till civilisationens vagga! En berättelse om två blivande föräldrar i panisk jakt på sin identitet. Men också om kärlek, svek, brott mot griftefridslagen och om att vara ensamma - tillsammans. Längs vägen blir det en del kinky sex och turistdiarré. Av Lola Zackow och Nils Poletti Medverkande: Lola Zackow, Nils Poletti, Sven Björklund, Camilo Ge Bresky, Christopher Lehmann, Nanna Olasdotter Hallberg, Furat Jari, Hanna Dawit, Maia Hansson Bergqvist, Isa Aouifia, Lova Karlsson Lindblad, Elisabeth Lagerstedt, Dmitri Plax, Magnus Lindman, Johan-Mathias Sommarström, Katarina Helmerson, Carl-Michael Edenborg och Kristian Luuk. Dramaturg: Magnus Lindman Ljud: Michael Johansson, Frida Englund och Carolina Jinde Producent: Dmitri Plax Manus och regi: Lola Zackow och Nils Poletti

Ett kärlekspar, en försvunnen pappa och en resa till civilisationens vagga! En berättelse om två blivande föräldrar i panisk jakt på sin identitet. Men också om kärlek, svek, brott mot griftefridslagen och om att vara ensamma - tillsammans. Längs vägen blir det en del kinky sex och turistdiarré. Av Lola Zackow och Nils Poletti Medverkande: Lola Zackow, Nils Poletti, Sven Björklund, Camilo Ge Bresky, Christopher Lehmann, Nanna Olasdotter Hallberg, Furat Jari, Hanna Dawit, Maia Hansson Bergqvist, Isa Aouifia, Lova Karlsson Lindblad, Elisabeth Lagerstedt, Dmitri Plax, Magnus Lindman, Johan-Mathias Sommarström, Katarina Helmerson, Carl-Michael Edenborg och Kristian Luuk. Dramaturg: Magnus Lindman Ljud: Michael Johansson, Frida Englund och Carolina Jinde Producent: Dmitri Plax Manus och regi: Lola Zackow och Nils Poletti

Ett kärlekspar, en försvunnen pappa och en resa till civilisationens vagga! En berättelse om två blivande föräldrar i panisk jakt på sin identitet. Men också om kärlek, svek, brott mot griftefridslagen och om att vara ensamma - tillsammans. Längs vägen blir det en del kinky sex och turistdiarré. Av Lola Zackow och Nils Poletti Medverkande: Lola Zackow, Nils Poletti, Sven Björklund, Camilo Ge Bresky, Christopher Lehmann, Nanna Olasdotter Hallberg, Furat Jari, Hanna Dawit, Maia Hansson Bergqvist, Isa Aouifia, Lova Karlsson Lindblad, Elisabeth Lagerstedt, Dmitri Plax, Magnus Lindman, Johan-Mathias Sommarström, Katarina Helmerson, Carl-Michael Edenborg och Kristian Luuk. Dramaturg: Magnus Lindman Ljud: Michael Johansson, Frida Englund och Carolina Jinde Producent: Dmitri Plax Manus och regi: Lola Zackow och Nils Poletti

Ett kärlekspar, en försvunnen pappa och en resa till civilisationens vagga! En berättelse om två blivande föräldrar i panisk jakt på sin identitet. Men också om kärlek, svek, brott mot griftefridslagen och om att vara ensamma - tillsammans. Längs vägen blir det en del kinky sex och turistdiarré. Av Lola Zackow och Nils Poletti Medverkande: Lola Zackow, Nils Poletti, Sven Björklund, Camilo Ge Bresky, Christopher Lehmann, Nanna Olasdotter Hallberg, Furat Jari, Hanna Dawit, Maia Hansson Bergqvist, Isa Aouifia, Lova Karlsson Lindblad, Elisabeth Lagerstedt, Dmitri Plax, Magnus Lindman, Johan-Mathias Sommarström, Katarina Helmerson, Carl-Michael Edenborg och Kristian Luuk. Dramaturg: Magnus Lindman Ljud: Michael Johansson, Frida Englund och Carolina Jinde Producent: Dmitri Plax Manus och regi: Lola Zackow och Nils Poletti

En av de sju dödssynderna är frosseri. Men vilken status har frossandet idag och hur får man en sund relation till mat i en tid då maten finns omkring oss i överflöd?   En situation som kan framkalla frosseri är när man står inför en buffé.  - Där finns det hela tiden något nytt att testa och smaker som kontrasterar mot den förra tuggan: Sött mot salt, rött mot grönt, varmt mot kallt. Det säger Stefan Rössner, professor i hälsoinriktad beteendeforskning vid Karolinska institutet. Både att unna sig och att avstå kan ge njutning, oavsett om det handlar om mat, berusningsmedel, konsumtion eller sex. - För mig är njutning ett starkt ord, det är förenat med starka känslor. Men den onyttiga njutningen är inte okej idag, säger författaren Carl Michael Edenborg som på olika sätt utforskat ämnet. Gäster i programmet: Ulf Ellervik, professor i organisk kemi vid Lunds tekniska högskola, Malin Haawind, journalist och författare, Åsa Palmkron, specialist i psykiatri som skrivit om mindful eating. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Ny episod av den brusande nattradioshowen Hela Huset Skakar. Jokke och Fred slår sig ner med författaren, förläggaren och idéhistorikern Carl-Michael Edenborg för att snacka om litterära trolleritricks, den perfekta idén, Alkemistens dotter, Joy Division, Nina Simone, svensk southern gothic, att besegra döden, nynationalism, H.P. Lovecraft, den muntliga kulturen, sockerkickslivet, Selma Lagerlöf, kulturell darwinism och sjungande testiklar.  Hela Huset Skakar är en podcast av och med den elektroniska rockduon Skuggorna Bakom Oss www.skuggornabakomoss.com www.facebook.com/skuggornabakomoss www.instagram.com/_skuggornabakomoss_/

Madelaine Levy, SvD, i samtal med Åsa Moberg och Carl-Michael Edenborg om verk av Simone de Beauvoir, Jean-Paul Sartre och Albert Camus. 21 februari 2018. Jingel: Sarah Riedel.

Årets två sista program ska vi tillbringa i London i sällskap med två musikaliska män kompositören Georg Friedrich Händel och artisten och gitarristen Jimi Hendrix. Av en slump eller, kanske inte bodde båda i samma hus på Brook Street i Mayfair. Den ena på 1700-talet och den andra på 1900-talet. Idag är huset ett museum med namnet Händel and Hendrix in London och i veckans program åker vi dit och går husesyn.Att London är med i museets namn är inte bara ett uttryck för någon allmän lokalpatriotism. London var då, som nu, en öppen och nyfiken stad som välkomnade influenser utifrån och gav både Händel från Tyskland, och Hendrix från USA, luft under vingarna så att deras karriärer lyfte, och fick fart.Men vi ska börja med Georg Friedrich Händel. Han var redan en etablerad kompositör i Europa då han anlände till London i början av 1700-talet. Men det var här som han kom att bli världsberömd. Här, i huset i Mayfair, komponerade Händel den massiva hiten Messias, eller Händels Messias, som man säger idag. Ett verk som till början var tänkt att framföras under påsken, men som kommit att bli världens mest berömda soundtrack till julen. Om det berättar vi mer i veckans program.Vi pratar även med författaren, förläggaren och idéhistorikern Carl-Michael Edenborg som 2012 gav ut romanen Mitt grymma öde en litterär fantasi om Händel. Vad var det egentligen i Händels musik och liv som satte igång Carl-Michael Edenborgs fantasier? Och så tar vi en titt på hur Jesus har porträtteras inom konsten genom tiderna tillsammans med Joel Halldorf, docent i kyrkohistoria vid Teologiska högskolan i Stockholm.Även i nästa veckas program är i på plats i London för att prata om Jimi Hendrix.

Guld, evigt liv och absolut makt. Alkemisterna drömde inga små drömmar. Men hur många alkemister lyckades egentligen framställa guld? Hur gick de tillväga rent tekniskt? Hur kom det sig att drottning Kristina höll sig med ett helt alkemiskt laboratorium? Och varför är spelmissbrukaren vår tids motsvarighet till alkemisten? Veckans avsnitt djupdyker i alkemins historia. Gästande forskare är Hjalmar Fors, vetenskapshistoriker vid Uppsala universitet och förstebibliotekarie vid Hagströmerbiblioteket, och Carl-Michael Edenborg, idéhistoriker, författare, kritiker och förläggare. Avsnittet spelades in på på Hagströmerbiblioteket vid Karolinska institutet i Stockholm. Inspelningstekniker: Klas Ekman. Biildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Vertigomannen forteller hvorfor du skal fordype deg i den erotiske verdenslitteraturen. Carl-Michael Edenborg, alias Vertigomannen, tar turen til Litteraturhuset for å åpne vår arrangementrekke om erotisk og pornografisk litteratur. Edenborg har utgitt en rekke erotiske klassikere på sitt forlag Vertigo, og har selv skrevet flere erotiske novellesamlinger. I 2014 var han nominert til Augustprisen for sin roman Alkemistens dotter. Denne kvelden vil han veilede oss i den erotiske litteraturens historie, fra de gamle romerne til vår tid, fra Ovid til Fifty shades. Han kommer også til å lese utvalgte stykker av Markis de Sade, Guillaume Apollinaire, Pauline Réage og Gabrielle Wittkop.

Vertigomannen forteller hvorfor du skal fordype deg i den erotiske verdenslitteraturen. Carl-Michael Edenborg, alias Vertigomannen, tar turen til Litteraturhuset for å åpne vår arrangementrekke om erotisk og pornografisk litteratur. Edenborg har utgitt en rekke erotiske klassikere på sitt forlag Vertigo, og har selv skrevet flere erotiske novellesamlinger. I 2014 var han nominert til Augustprisen for sin roman Alkemistens dotter. Denne kvelden vil han veilede oss i den erotiske litteraturens historie, fra de gamle romerne til vår tid, fra Ovid til Fifty shades. Han kommer også til å lese utvalgte stykker av Markis de Sade, Guillaume Apollinaire, Pauline Réage og Gabrielle Wittkop.

Del 2. Trebenta ankor och jordens undergång Varför sjunger Carl-Michael Edenborg när han skriver? Hur gör man en 1700-talsdialog trovärdig? Och varför är vi egentligen så upptagna med världens undergång? Håkan Håkansson har tagit tåget upp från Snogeröd i Skåne och satt sig vid ett köksbord på Södermalm i Stockholm, hemma hos Carl-Michael Edenborg. Deras samtal rör sig från barockens kuriosakabinett till kärlekens mirakel. Håkan Håkansson är nominerad till Årets svenska fackbok för ”Vid tidens ände: Om stormaktstidens vidunderliga drömvärld och en profet vid dess yttersta rand”, Makadam förlag. Carl-Michael Edenborg är nominerad till Årets svenska skönlitterära bok för ”Alkemistens dotter”, Natur och Kultur.

Markis de Sade (1740-1814) och hans sexuella fantasier har lyckats att genomsyra mode, musik, konst och litteratur, och det trots att hans verk länge varit förbjudna, eller kanske just därför. I veckans STIL tittar vi lite närmare på mannen som gett upphov till uttrycket sadism, det vill säga att njuta av att tillfoga andra smärta. En man som kanske haft större inflytande på våra garderober än vad vi tror. I år är det tvåhundra år sedan Markis de Sade – eller Donatien Alphonse Francois de Sade – den franske filosofen och författare till några av världshistoriens mest kontroversiella skildringar av sex, i alla dess former, avled. Det gjorde han inspärrad på mentalsjukhuset Charenton, utanför Paris, 1814. Då var de Sade 74 år gammal, tämligen tjock och nästan blind och hade tillbringat över en tredjedel av sitt liv i olika fängelser, och mentalsjukhus anklagad för ”sedligt förfall” och ”måttlös liderlighet”. Men hans böcker som De 120 dagarna i Sodom, eller liderlighetens skola och Justine har levt vidare och inspirerat allt ifrån surrealister till skräckfilmsregissörer. Liksom många modeskapare. Den franske designern Pierre Cardin har för övrigt köpt hans slott i den franska bergsbyn Lacoste. Dit tog sig förra året 40 000 besökare. För de Sade var långt ifrån någon pornograf i största allmänhet, utan snarare en filosof som använde sig av de mänskliga drifterna för att illustrera hur de ofta används för att utöva – och demonstrera – makt, inte minst ekonomisk. Framför allt av män. Det insåg bland annat feministen och filosofen Simone de Beauvoir som på 1950-talet ryckte ut till Markis de Sades försvar. Hon jämförde hans utforskande av det mänskliga psykets mörkare sidor med psykoanalysens fader, Sigmund Freud. På själva årsdagen för de Sades bortgång, den 2 december, kommer ”sadister” från hela världen att samlas i Frankrike för att högtidlighålla hans minne. Förläggaren Carl-Michael Edenborg, vars förlag Vertigo har gett ut Markis de Sades böcker på svenska, tror inte att han hade tyckt om att bli firad. Varför? Det berättar han i programmet. Markis de Sade var då långt ifrån den ende bland dåtidens aristokrati som ägnade sig åt vad man kallade för ”perversioner”, som att använda sig av piskor och rep. Man skulle kunna säga att han fortsatte en lång tradition. Om hur just rep kan användas på mer påhittiga sätt, än idag, berättar vi också. Vi har även träffat den svenska modeskaparen Ylva Liljefors som arbetat med läder, ända sedan tonåren då hon började på skinnkonfektionsskolan i Malung. Och så har vi mejlat med ”Clara Jonsson”, en av Sveriges mest lästa erotikförfattare med flera novellsamlingar bakom sig. Veckans gäst är Cia Jansson, modechef på tidningen Elle.

Förra året romandebuterade Carl-Michael Edenborg med en fiktiv biografi om tonsättaren Händel. Här berättar han för Mats Almegård om varför han dras till extrema känslolägen och hur det var när han hörde Beethoven för allra första gången. Carl-Michael Edenborg är doktor i idéhistoria. Han disputerade 2002 med avhandlingen Alkemins skam. Sedan många år är han förläggare på sitt eget Vertigo förlag och även författare. Förra hösten gav han ut debutromanen Mitt Grymma öde - en litterär fantasi om hur kompositören Händels liv kunde ha sett ut. I programmet diskuteras kastratsångare, sjungande testiklar och om Händel som föregångare inom upphovsrättsliga frågor - långt innan fildelning. Programmet finns också i en poddversion. Litterära lyssningar är producerat av Mats Almegård i samarbete med Andreas Tilliander som står för ljudbilden.  Mats Almegård är frilansjournalist och producent för Sveriges Radios Elektroniskt i P2 med Andreas Tilliander. Mats skriver regelbundet om litteratur och musik i Dagens Nyheter och andra tidningar. Han är också doktor i tyskspråkig litteraturvetenskap.

Varför slutar ofta ett kapitel när sängkammarscenen börjar? I Lundströms Bokradio pratar vi om att skriva sex - och om den nya engelska storsäljaren Fifty Shades of Grey: programledare Marie Lundström har träffat författaren E L James. Varför har hennes trilogi blivit så populär och vad fick fru James att börja skriva erotiska romaner? I studion finns augustprisvinnande författaren och psykologen Jenny Jägerfeld, aktuell med en novell i antologin Het, och Carl Michael Edenborg, författare och förläggare som i dagarna kommer ut med sin roman Mitt grymma öde, om musikkompositören Händel. Edenborg har länge varit en profil i utgivningen av erotisk litteratur. Så blir det intervju med engelska författaren Jeanette Winterson om hennes senaste självbiografiska bok om uppväxten: Varför vara lycklig när du kan vara normal? Dessutom: Konstnären Lars Lerin läser upp sin favoritdikt. Och: Marie Lundström läser breven med svar på frågan om programmets maskot.

August Strindbergs Ockulta dagboken ges i år ut i ett praktverk i färg 100 år efter författarens död. I dagboken som han förde 1896-1908 skrev han ner drömmar, syner, iakttagelser om naturfenomenom och sina egna alkemistiska experiment. Men varför ser Strindberg spelkort överallt? Och vad har August Strindbergs intresse för det ockulta haft för betydelse för hans författarskap? Kulturradions Marie Lundström och förläggaren Carl-Michael Edenborg samtalar. Så blir det debatt om dagens svenska bokbransch, en bransch i förändring. Mindre förlag och boklådor oroas över att de tunga aktörerna tar över en allt större del av marknaden. Två aktuella exempel är Bonniers köp av Pocketshop, och att konkurrenten KF Medias Akademibokhandeln vill gå samman med konkurrenten Bokia. Hur stor är risken att mindre förlag och mindre bokhandlare slås ut av jättarna? Hur ser ägande och distributionsleden i bokbranschen ut och vad har vi att vänta framöver? Förläggaren Dorotea Bromberg intervjuas av Jon Jordås. Jacob Dahlborg, vd för Bonnierförlagen, Maria Hamrefors, vd KF Media, Pelle Andersson, vd Ordfront förlag och Tove Leffler, redaktionsseketerare tidskriften Svensk Bokhandel deltar i samtalet. Programledare Eric Schüldt

Jag sitter i bilen på väg till mitt möte med Sofia Roberg när radion spelar ett pianostycke som jag inte hört på länge. Det är den långsamma andra satsen i Schuberts tjugoförsta pianosonat. Pianisten spelar eftertänksamt, lugnt och ackorden med den enkla lilla melodin gör egentligen inte mycket väsen av sig. Ändå är det som om musiken går rakt in i mig. Jag kör snabbt på motorvägen österifrån, men plötsligt är det som om vägen försvinner och Österlens landskap börjar glöda i eftermiddagssolen. Det är en intensiv skönhetsupplevelse, men när jag nu försöker beskriva, den märker jag hur tafatta orden blir. Det var några små toner, som vecklade ut sig inom mig och för en kort sekund var dom större än allt. Men min beskrivning av upplevelsen kan bara ringa in känslan, inte fånga den.   Kanske är det därför som jag ändå enklast hittar skönheten i just musik. Den bara är. Den bara finns. Oftast betyder den ingenting alls. Dom klassiska styckena har sällan ens några särskilda namn. Pianosonat nr 21 säger ju ingenting. Och det är befrielsen.  Jag hade länge en fåfäng förhoppning om att även jag någon gång skulle kunna skapa något vackert. Något som talade till människor på samma sätt som musiken talar till mig. Man jag har lagt alla sådana tankar åt sidan. Jag är en lyssnare, inget annat. Jag sitter i skuggan och blickar mot ljuset. Jag kan inte komma ända fram.  Tillbaka i bilen märker jag vilken sinnestämning Schuberts musik har försatt mig i. Allting sover, tänker jag. Det är fortfarande tidig vår. Marken sover, träden sover, till och med vägen sover. Allt skimrar, men sover fortfarande. Världen är vacker och jag är liten.  I den första delen av Skönheten möter vi författaren, förläggare och idéhistorikern Carl-Michael Edenborg som berättar om sin nya roman om Georg Friedrich Händel, samt skribenten och litteraturvetaren Sofia Roberg som minns melankoliska tillstånd i sin barndoms skog.

"Du blir aldrig färdig och det är som det skall". En diktrad som tröstar många sönderstressade småbarnsföräldrar med legobitar upp till knävecken. Samma dag som Tomas Tranströmer fick Nobelpriset i litteratur fylldes facebook och twitter med tacksamma statusrader som citerade ur hans dikt "Romanska bågar". Men vad händer när man använder kulturen som tröst? Om konsten förväntas kunna fungera som snuttefilt i livets svåra stunder? Måste kulturen vara lättsmält för att kunna ge oss tröst? Vi diskuterar nyttokultur och får tröstetips av poeten Aase Berg, förläggaren Carl-Michael Edenborg och konstnären Carl-Johan De Geer. Dessutom tar vi reda på vad Tomas Tranströmers poesi har att ge dagens unga poeter. Är han en evig inspirationskälla eller förlegad och för fiffig? Programledare är Jenny Aschenbrenner

Är du vältränad, klär dig snyggt och rör dig självsäkert? Då har du säkert högt erotiskt kapital. På samma sätt som man tidigare pratat om ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital borde man också uppmärksamma erotisk kapital menar den brittiska sociologen Cathrine Hakim. Attraktionskraft är en viktig parameter när man studerar maktstrukturer i samhället säger hon. Dagens program tar reda på vad det innebär att ha erotiskt kapital och hur man gör för att få det. Dessutom handlar det om erotiska upplevelser och vad de betyder för oss. Parterapeuten Eva Sanner berättar vad vilda erotiska fantasier gör med parrelationen. Författaren Birgitta Stenberg ser sina erotiska berättelser som skildringar av livet. På kursen i snuskigt skrivande lär Marika Smith ut hur man skriver om sin egen sexuella fantasi och i studion berättar förläggaren Carl-Michael Edenborg om hur den erotiska litteraturen plötsligt blivit rumsren.

Förlusten - Eric Schüldt möter Helena Granström. Hej! Detta är inte ett vanligt Snittet-program, utan det andra programmet av två, i en julserie av Eric Schüldt som sänds på Kulturredaktionens tider. Snittet återkommer med ordinarie tablå från och med den 13 januari. Förlusten - Eric Schüldt möter Helena Granström. Helena Granström är författare, teoretisk fysiker och matematiker. Hon har i böcker och artiklar undersökt språkets möjligheter och omöjligheter. Det kan handla om en oförmåga hos språket att i detalj berätta om den moderna vetenskapens framsteg till vad ditt vardagliga språk gör med ditt eget tänkande. I ett program av Eric Schüldt kommer vi få höra Helena Granström berätta om vad som gått förlorat i en modern värld som ständigt strävar efter nya framsteg. (del ett handlade om förläggaren Carl-Michael Edenborg och finns att ladda ner som poddradio under Nya Vågens rubrik)

Uppvaknandet - Eric Schüldt möter Carl-Michael Edenborg Hej, det här är inte ett vanligt Nya Vågen, utan den första delen av 2 i en julserie signerad Eric Schüldt. Nya Vågen återkommer med ordinarie sändningar den 12 januari. Del två i den här serien går att ladda ner som poddfil under programmet K1 - det är en intervju med författaren Helena Granström. Uppvaknandet: Carl-Michael Edenborg är förläggaren, författaren och idéhistorikern som med sitt förlag Vertigo ofta hamnar i blåsväder. Senast nu under hösten har en lång kulturdebatt om Vertigos utgivning av Markis de Sades bok Juliette blossat upp. Men den typen av tillfälliga brottningsmatcher på kulturlivet olika arenor är bara en tunn hinna kring den ideologi som driver förläggaren som kallats för "den sämste affärsmannen i världen". I programmet "Uppvaknandet" av Eric Schüldt kommer vi få höra Carl-Michael Edenborg under en lång natt berätta något han aldrig tidigare sagt offentligt. Sänds i P1 tisdagen den 5 januari kl. 14.

I ett halvår, i tjugosex delar, har nu Livet & Döden sänts. Vi är nu framme vid det sista programmet. Under den här tiden har vi intervjuat mer än femtio personer kring ämnet som godhet, sorg, förluster, magi, tid och saknad. Det har ofta varit långa samtal som borrat djupt i själva grundfrågan. Många gånger har bara en bråkdel av de samtalen kommit med i själva programmet. I det här sista Livet & Döden går vi tillbaka till de intervjuerna, de tankar som hamnade lite vid sidan av. Medverkar i programmet gör Carl-Michael Edenborg och Aase Berg intervjuade av mig Eric Schüldt samt Christoffer O'Regan och Freddie Wadling intervjuade av Danjel Nam. Livet & Döden är tillbaka våren 2010 med nya program.

"Det kallas för Voynich-manuskriptet. Ett 234 sidor långt handskrivet dokument som idag förvaras på ett amerikanskt universitet. Vissa säger att det härstammar från 1400-talet, andra säger att det är omöjligt att datera. Den smått skrivna texten snirklar sig fram över sidorna, och den kompletteras av vackra illustrationer. På många sätt är det ett konstverk. Det är bara det att ingen någonsin har lyckats tyda texten, och bilderna visar växter som ingen någonsin har sett. Voynich-maniskriptet är skrivet på ett språk som ingen kan läsa. Det här har gett texten status som en av de få stora mysterierna som finns kvar i världen och sedan manuskriptet åter blev känt för allmänheten, år 1912, har många av världens skickligaste kodknäckare försökt uttyda vad som egentligen står där. Ingen har hittills lyckats läsa en enda rad. Ju svårare den lilla handskrivna texten verkat vara att uttyda, desto fler har argumenterat för att hela Voynich-manuskiptet är en bluff har presenterats. Antingen är det en förfalskning i modern tid, eller resultatet av en medeltida galning eller kvacksalvares fantasier. Det okända har avfärdats som nonsens. 1799 hittades en annan text av Napoleons arméer utanför Alexandria i Egypten. Det var en stor svart stenplatta, 750 kilo tung. Den fick senare namnet Rosetta-stenen. I flera hundra år hade man vid den här tiden försökt utläsa de egyptiska hieroglyferna. Varje tempel och gravplats var fyllda av dem, men dåtidens forskare stod handfallna. Det var ett språk som verkade omöjligt att tyda. Många sa då att hieroglyferna egentligen inte betydde något, att de bara var bilder, små konstverk, utan någon äkta språklig innebörd. Rosetta-stenen förändrade allt. Här fanns nämligen en text som var skriven både med hieroglyfer och på grekiska. Gåtan med det fornegyptiska språket kunde lösas och plötsligt, för första gången för den moderna människan, öppnades en helt ny värld. Den gamla egyptiska kulturen blev levande och verklig och tusenåriga avstånd mellan människor löstes upp." Medverkar i det här programmet gör Erik från Mjölby och Viveca Motsieloa intervjuad av Danjel Nam samt Carl-Michael Edenborg intervjuad av Eric Schüldt.