Podcasts about kfuk

Veðrið, KFUK, Varandi heimur, djóralæknin Gestir: Turid Lakså Tórfríð Bjarkhamar Ragnar Mouritsen Høgni Rasmussen Annika Nørspang Nolsøe

Við kíkjum á nýjan klúbb sem opnar á morgun í Reykjavík. Staðurinn Radar opnar þar sem skemmtistaðurinn Húrra var áður til húsa. Á Radar verður áherslan á raftónlist, Séra Friðrik Friðriksson, stofandi KFUM og KFUK , er í hálfgerðri dýrlingatölu á Íslandi. Við ræðum við Jón Karl Helgason um eðli og tilgang dýrlinga, en bókin hans Ódáinsakur frá árinu 2013 fjallar um helgifestu þjóðardýrlinga. Heimildaþættirnir Skaginn fjalla um eitt besta fótboltalið íslandssögunnar. Handritshöfundur þáttanna, bolvíska stálið, Kristján Jónsson, kom og ræddi um þættina og vinsældir heimildaþátta um íþróttafólk og afrek þeirra.

Við kíkjum á nýjan klúbb sem opnar á morgun í Reykjavík. Staðurinn Radar opnar þar sem skemmtistaðurinn Húrra var áður til húsa. Á Radar verður áherslan á raftónlist, Séra Friðrik Friðriksson, stofandi KFUM og KFUK , er í hálfgerðri dýrlingatölu á Íslandi. Við ræðum við Jón Karl Helgason um eðli og tilgang dýrlinga, en bókin hans Ódáinsakur frá árinu 2013 fjallar um helgifestu þjóðardýrlinga. Heimildaþættirnir Skaginn fjalla um eitt besta fótboltalið íslandssögunnar. Handritshöfundur þáttanna, bolvíska stálið, Kristján Jónsson, kom og ræddi um þættina og vinsældir heimildaþátta um íþróttafólk og afrek þeirra.

I en parkeringskælder tæt på McDonalds ved Fisketorvet i Odense sælger unge piger ned til 12 år seksuelle ydelser i bytte for det ulovlige nikotinprodukt puff bars.Det skrev TV2 Fyn tidligere på ugen på baggrund af samtaler med forældre, skoleelever og kommunen. Men kommunen har aldrig bekræftet fænomenet, som de kalder rygter, og ingen af de unge i artiklen har hverken solgt sex eller kender nogen, der har. Så hvad bygger kanalen egentlig de vilde påstande på?Gæster:Tommy Holst, områdechef Odense KommuneMads Andersen Høg, udviklingschef for KFUK's sociale arbejdeJakob Herskind, nyhedschef TV2 FynVært:August Stenbroen Tilrettelægger:Clara Edgar Redaktør:Mille Ørsted

Speidaren i Fitjar har ventelister med born som vil bli speidarar. Høyr historia om korleis det var å starta opp att med Speidaren i Fitjar. Kva som motiverer leiarane som står på, og kvifor born og unge har det så kjekt på speidaren. Amalie Lepsøy Hansen og Lillianne Drønen Jæger er gjestar i studio og har eit stort engasjement for friluftsliv, speiding og verdien av speidaren. Sjekk ut: https://kmspeider.no/ https://haugaland.kmspeider.no/ Episoden er laga i eit kommersielt samarbeid med Haugaland KFUK-KFUM-speidere. Om Haugaland KFUK-KFUM: Haugaland KFUK-KFUM-speidarar er speidarkrets frå Fitjar i nord til Bokn i sør, Bømlo og Karmøy i vest og Ullensvang i aust. Kretsen hadde ved siste årsskifte 1201 betalande medlemmar, og har plass til mange fleire.  Mange grupper driv svært godt, og på grunn av Fitjar sin oppstart i 2020 hadde kretsen auke i medlemstalet gjennom koronaen. Speidarkretsen har erfarne leiarar på alle område, som meir enn gjerne gir kurs til nye leiarar, ut i frå kva nye leiarar ønskjer seg eller ser behov for.  Speidarkretsen har leiarsamling tre gongar i året, og 5. november i haust har vi invitert Alexander Read, kjent som «meg» i TV-serien «Mina og meg». På det nye bedehuset i Vats, Arken,  vil han snakke om friluftsliv med barn.  Han er ein svært inspirerande foredragshaldar.  I februar har kretsen kretsting og i august Kickoff med besøk frå forbundskontoret, for å inspirere til eit nytt speidarår.  Kvart år i juni arrangerer kretsen Blikshavnleir på Karmøy, for speidarar til og med fjerde klasse. Mange barn og vaksne har hatt sitt første møte med speidartur her. Her er roverane, ungdom som er gått ut 10. klasse og opp til 25 år, med som stab.  I slutten av juli 2024, har vi kretsleir i Vats, med stort innslag av ungdom frå Europa. I 2025 er det landsleir på Gjøvik.  --- Speidararbeid er viktig for barn og unge og inspirerande for vaksne som er med. --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/sunnhordlandpodden/message

Checking in to talk about dealing with the negative self-talk that can ruin your Xmas. Also a very bad impression of Michael Buble. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Et Ord Fra Jerusalem Uke 51 2020 Om KFUK M Julebokott Av Israel by Internasjonale Kristne Ambassade Jerusalem

I dette påskeafsnit er vi en tur omkring opstandelsen. Opstandelsen er meget abstrakt, men den kan også være helt hverdagsnær. Det finder vi ud af i dagens afsnit, som foregår på KFUM og KFUK's forårssamling på Tommerup Efterskole. Sange: Salme 249. Hvordan er det at møde den opstande mester. Salme 70. Du kom til den runde jord.

19. Søndag efter Trinitatis. Aldrig har vi set noget lignende. by KFUM og KFUK

8. Søndag efter Trinitatis. Falske profeter. by KFUM og KFUK

Fimmtán mánuðir eru í næstu forsetakosningar í Bandaríkjunum og baráttan um hver demókrata fær að etja kappi við Trump er hafin. Fjölmiðlar eru sammála um að kappræður síðustu daga hafi sýnt sundurleiti flokksins en málefnin í kosningunum eru víðtæk. Við heyrum oft af þeim; heilbrigðismál, kynþáttahatur, byssueign, loftslagsmál og utanríkisstefna Bandaríkjanna. Birna Anna Björnsdóttir og Friðjón Friðjónsson fóru yfir stöðuna á þessum tímapunkti fyrir kosningarnar. Þórunn Sveinbjarnardóttir, formaður Bandalags háskólamanna og fyrrum umhverfisráðherra, greindist upp úr þrítugu með sjúkdóminn endómetríósu sem um 10% kvenna greinist með. Hún missti góða vinkonu sína úr sjúkdómnum fyrr á árinu og ætlar að hlaupa tíu kílómetra í Reykjavíkurmaraþoni í minningu hennar og til að styðja Samtök um endómetríósu. Þórunn kíkti til okkar. Verslunarmannahelgin er tími fjölskyldunnar, í það minnsta í tilfelli þeirra sem sækja Sæluldaga í Vatnaskógi, árlega hátíð KFUM & KFUK um þessa annasömu skemmtanahelgi. Hátíðin í ár er sú 27. og er Ögmundur Ísak Guðmundsson verkefnastjóri hennar en hann var á línunni í þættinum. Einnig var Steinþór Helgi Arnsteinsson yfirpúki Innipúkans til viðtals og sagði okkur frá þeirri góðu hátíð sem haldin er í Reykjavík. Þá var málfarshornið að sjálfsögðu á sínum stað eins og alla fimmtudaga í umsjón Önnu Sigríðar Þráinsdóttur.

Christine Lund er gæst i ugens Essens podcast. Vi snakker om, hvad et Zakæus-agtigt fællesskab kræver og giver. Christine er 'Change Agent' i KFUM og KFUK.

Dagens tekst rummer et meget velkendt bjælke-citat. Men hvad vil det sige at have en bjælke i øjet? Lyt med i dagens afsnit, hvor vi har besøg af Jens Christian Kirk, næstformand i KFUM og KFUK.

Dagens tekst er noget helt særligt i KFUM og KFUK-sammenhæng. En tekst, der både beskriver noget om mødet med kristendommen og en forståelse af de aktiviteter, vi har med at gøre.

Sundhed for alle gadens kvinder I Reden København på Vesterbro, en del af KFUK’s sociale arbejde, er der skabt et frirum til kvinder i misbrug og prostitution, hvor der er fokus på at skabe bedst mulig livskvalitet og sundhed. Stetoskopet har talt med socialfaglig medarbejder Kamilla Winther, for at høre nærmere om Reden Københavns indsats for gadens kvinder. Men hvad er situationen for prostituerede, når det offentlige ikke tilbyder lægehjælp? Et ukendt antal af prostituerede opholder sig illegalt i Danmark - ofte er der tale om kvinder der har været ofre for menneskehandel. I Danmark får de intet sundhedstilbud fra det offentlige. Reden International, en anden del af KFUK, har forskellige tilbud til præcis disse kvinder. Stetoskopet har talt med gynækolog Malene Mohr, der har været med til at starte sundhedsklinikken under Reden International, hvor prostituerede der opholder sig illegalt i landet kan få lægehjælp. Tag Stetoskopet i ørene og bliv klogere på situationen for gadens udsatte kvinder i 2019 og lyt til to ildsjæle der gør et kæmpe arbejde for at hjælpe dem.Medvirkende: Marlene Mohr, Kamilla Winther, Ida Roost, Agnes Davidsen, Alberte Hjorth DuusIndslag: 1:20 Rundvisning i Reden, 6:22 Interview med Kamilla, 31:33 Interview med Marlene

Margir kannast við verkefnið Jól í skókassa sem KFUM og KFUK standa fyrir hér á landi. Verkefnið felst í því að fá börn jafnt sem fullorðna til þess að gleðja önnur börn sem lifa við fátækt, sjúkdóma og erfiðleika með því að gefa þeim jólagjafir. Heiðbjört Arney Höskuldsdóttir og Gríma Katrín Ólafsdóttir þekkja vel til þessa máls og hafa m.a. fylgt gjöfum héðan af landi til Úkraníu og þær sögðu okkur nánar frá. Ársfundur Menntamálastofnunar fór fram í vikunni þar sem stefna stofnunarinnar var kynnt og fundarmenn ræddu skólamál undir yfirskriftinni "Eiga skólar að ráða sér sjálfir?"Rætt var um kosti og galla frelsis í skólastarfi, sem er töluvert mikið hér á landi, bæði á grunn- og framhaldsskólastigi. Arnór Guðmundsson forstjóri Menntamálastofnunar kom til okkar og ræddi þessi mál. Björn Leví Gunnarssson, þingflokksformaður Pírata, var á línunni hjá okkur en Þingflokkur Pírata hefur lagt fram frumvarp á Alþingi um að á hverjum mánuði skuli allt að tíu almennum borgurum heimilað að ávarpa þingfund um málefni líðandi stundar. Hvert ávarp megi ekki standa lengur en tvær mínútur og skulu borgararnir valdir af handahófi úr kjörskrá. Það hefur þó nokkuð verið rætt um fjármagnstekjuskatt að undanförnu. Fyrir liggur að margt efnafólk greiðir engan tekjuskatt, heldur bara fjármagnstekjuskatt sem er 22 prósent. Við spyrjum í dag hvort þetta sé sanngjarnt gagnvart launafólki sem alltaf borgar hefðbundinn tekjuskatt sem er mun hærri. Konráð Guðjónsson, hagrfræðingur viðskiptaráðs, og Gylfi Arnbjörnsson, fráfarandi forseti ASÍ fóru yfir þetta með okkur. Anna Sigríður Þráinsdóttir málfarsráðunautur mætti í sitt vikulega spjall um íslenskt mál og ræddi m.a. veturnætur og fór yfir spurningar hlustenda. Tónlist: Mammút - The moon will never turn on me. Richard Hawley - Roll river roll. Pláhnetan - Funheitur. Maggie Rogers - Light on. Júníus Meyvant - High alert. Lenny Kravitz - Low. Jón Jónsson - Gefðu allt sem þú átt. Baggalútur - Grenja. Mumford and sons - Guiding light.

Vi udvider Medlemsradio med et nyt koncept: Ypod - Din guide til det internationale i KFUM og KFUK. Casper Lykkegaard og Martin Thomsen tager dig med ind i KFUM og KFUK´s Globale Fællesskaber og fortæller om, hvad der rør sig i den internationale gren af KFUM og KFUK. I denne episode snakker vi om afslutningen på projektet Minglabar Myanmar, starten på et nyt internationalt samarbejde med YMCA Cameroun og YMCA Sydafrika - og så får I også helikopteroverblikket med de vigtigste nyheder. Mød blandt andre: - Laura Bjørg Serup Petersen - Katrine Landberg Degn - Pernille Dyrvig Mikkelsen Har du ideer, hilsener eller optagelser til næste medlemsradio, så send dem meget gerne til os på info@medlemsradio.dk. medlemsradio.dk facebook.com/medlemsradio instagram.com/medlemsradio

I den seneste episode af medlemsradioen fortalte vi at KFUK og KFUK har trukket sig fra et stort anlagt familieklubsprojekt, som KFUMs Sociale Arbejde står bag. Vi lovede at undersøge sagen. Derfor har Filip ringet til Jens Christian Kirk, der er næstformand i Hovedbestyrelsen. Han har været med til af tage beslutningen, og Filip han spørger han hvorfor.

Årets sidste episode af Medlemsradioen stiller spørgsmålene: Hvad har rykket i KFUM og KFUK lige nu? Hvordan inviterer vi flere med i vores bevægelse? Og hvad har det at gøre med den norske ungdomsserie SKAM?Episoden er optaget live på en punkbar i Bucharest.Godt nytår Kh Filip og Peter

Årets sidste episode af Medlemsradioen stiller spørgsmålet: Hvad har rykket i KFUM og KFUK I 2016?

Vi har givet mikrofonen til Martin Graversen, som denne gang styrer os sikkert gennem en paneldebat om KFUM og KFUKs formål og eksistensberettigelse. Debatten starter med kommentarer til Hovedbestyrelsens forslag til ændring af formålsparagraffen (det med at forkynde evangeliet), og på den baggrund diskuterer vi kistendommens rolle i KFUM og KFUK.Jeg kan afsløre vi ikke er 100% enige :-)Stemmerne i panelet: Henriette Lynderup Kirkeskov, formand Jørgen Kvist Jensen, generalsekretær Brian Jørgensen, kristendomsudvalget Peter Vittrup, radiovært Husk som altid.. Du kan følge os på Facebook, Instagram og Snapchat. Søg på medlemsradio. Kommentarer og gode ideer er altid velkomne på info@medlemsradio.dk.Kh Filip og Petermedlemsradio.dkfacebook.com/medlemsradioinstagram.com/medlemsradio

Vi har givet mikrofonen til Martin Graversen, som denne gang styrer os sikkert gennem en paneldebat om KFUM og KFUKs formål og eksistensberettigelse. Debatten starter med kommentarer til Hovedbestyrelsens forslag til ændring af formålsparagraffen (det med at forkynde evangeliet), og på den baggrund diskuterer vi kistendommens rolle i KFUM og KFUK. Jeg kan afsløre vi ikke er 100% enige :-) Stemmerne i panelet: - Henriette Lynderup Kirkeskov, formand - Jørgen Kvist Jensen, generalsekretær - Brian Jørgensen, kristendomsudvalget - Peter Vittrup, radiovært Husk som altid.. Du kan følge os på Facebook, Instagram og Snapchat. Søg på medlemsradio. Kommentarer og gode ideer er altid velkomne på info@medlemsradio.dk. Kh Filip og Peter medlemsradio.dk facebook.com/medlemsradio instagram.com/medlemsradio

Tilbage fra Wonderful Days og klar til endnu en omgang i medlemsradioen. Denne gang har vi masser af festivalstemning + en sofasamtale med fire teenagere, der var med på Wonderful Days. Samtalen bruger vi til at stille spørgsmålet: Hvad er KFUM og KFUKs berettigelse for teenagere anno 2016? Jørgen Kvist Jensen og Thomas Kirkeskov forsøger at svare. De er generalsekretærer for hhv. KFUM og KFUK i Danmark og KFUM-Spejderne. Du vil møde: - Camilla Mølsted Helms - Vibeke Nipper - Jakob Balsby Krøyer - Klara Christensen - Andreas Vestergaard - Mikka Baadsgaard - Thomas Kirkeskov - Jørgen Kvist Jensen - Henriette Lynderup Husk som altid.. Du kan følge os på Facebook, Instagram og Snapchat. Søg på medlemsradio. Kommentarer og gode ideer er altid velkomne på info@medlemsradio.dk. Rigtig god sommer !! Kh Filip og Peter medlemsradio.dk facebook.com/medlemsradio instagram.com/medlemsradio

Tilbage fra Wonderful Days og klar til endnu en omgang i medlemsradioen. Denne gang har vi masser af festivalstemning + en sofasamtale med fire teenagere, der var med på Wonderful Days. Samtalen bruger vi til at stille spørgsmålet: Hvad er KFUM og KFUKs berettigelse for teenagere anno 2016?Jørgen Kvist Jensen og Thomas Kirkeskov forsøger at svare. De er generalsekretærer for hhv. KFUM og KFUK i Danmark og KFUM-Spejderne.Du vil møde: Camilla Mølsted Helms Vibeke Nipper Jakob Balsby Krøyer Klara Christensen Andreas Vestergaard Mikka Baadsgaard Thomas Kirkeskov Jørgen Kvist Jensen Henriette Lynderup Husk som altid.. Du kan følge os på Facebook, Instagram og Snapchat. Søg på medlemsradio. Kommentarer og gode ideer er altid velkomne på info@medlemsradio.dk.Rigtig god sommer !!Kh Filip og Petermedlemsradio.dkfacebook.com/medlemsradioinstagram.com/medlemsradio

Hva skjer når fire prestestudenter med forskjellige bibelsyn setter seg rundt et bord og snakker om KFUK/KFUM? I episode 3 får teologene i Brød, vin og sirkus besøk av UKT-studenten Piriant Sivabalachandran. Spalter: Heroinprestens bibeltime, Diakonoia, Korstoget, Kjappe nyheter fra MF, Postludium (Gods loophole)

Fokus på lokalforeningernes generalforsamlinger, den europæiske flygtningesituation og... Foreningsbygninger. Vi har hilsener fra Bornholm, Haderslev, Viborg, Herning, Stoholm og Aalborg. Og så tager vi på vandretur i KFUM og KFUK i Danmarks historie. Denne gang vil møde: - Kell Olsen - Vibeke Hansen Vibe - Jens Christian Kirk - Margrethe Svenstrup Thomassen - Erik Villy Rasmussen - Jens Christian Sandberg - Anders Damtoft Kaufmann - Joan Dalsgaard - Martin Harregaard - Tine Engrob Jørgensen - Filip Hove - Peter Vittrup Husk at du kan følge os på Facebook (del og inviter gerne) - eller på Instagram og Snapchat. Søg på medlemsradio. Kommentarer og gode ideer er altid meget velkomne. Du kan også sende os en hilsen fra dit lokale arrangement eller udvalg. Bare optag den på din telefon og send den til os på info@medlemsradio.dk. Så tager vi den med i næste udsendelse. Hav en fantastisk dag! Kh Filip og Peter http://medlemsradio.dk http://facebook.com/medlemsradio http://instagram.com/medlemsradio

Fokus på lokalforeningernes generalforsamlinger, den europæiske flygtningesituation og… Foreningsbygninger. Vi har hilsener fra Bornholm, Haderslev, Viborg, Herning, Stoholm og Aalborg. Og så tager vi på vandretur i KFUM og KFUK i Danmarks historie.Denne gang vil møde: Kell Olsen Vibeke Hansen Vibe Jens Christian Kirk Margrethe Svenstrup Thomassen Erik Villy Rasmussen Jens Christian Sandberg Anders Damtoft Kaufmann Joan Dalsgaard Martin Harregaard Tine Engrob Jørgensen Filip Hove Peter Vittrup Husk at du kan følge os på Facebook (del og inviter gerne) – eller på Instagram og Snapchat. Søg på medlemsradio. Kommentarer og gode ideer er altid *meget* velkomne. Du kan også altid sende os en hilsen fra dit lokale arrangement eller udvalg. Bare optag den på din telefon og send den til os på info@medlemsradio.dk. Så tager vi den med i næste udsendelse.Hav en fantastisk dag!Kh Filip og Petermedlemsradio.dkfacebook.com/medlemsradioinstagram.com/medlemsradio

Vi er klar med den første udgave af medlemsradioen nogensinde - med opdateringer fra alle hjørner af KFUM og KFUK. Det handler blandt andet om KFUM og KFUKs nye vision, udvalget for lokale aktivitetsmiljøer og Efterskolefestival i Herning. Og du kommer med til højskolesangaften i København - og til Indien, Thailand og Børnefestival i Holstebro. Stemmerne du vil høre: - Henriette Lynderup - Christina Skovgaard Iversen - Lasse Nicky Nybo - Andreas Rasmussen - Per Krøis Kjærsgaard - Pernille Dyrvig Mikkelsen - Anton Søgaard Poulsen - Mie Ryt-Hansen - Malene Bentsen - Filip Hove - Peter Vittrup - Og én du skal gætte :-) Husk at du kan følge os på Facebook, Instagram og Snapchat. Bare søg på medlemsradio. Send os kommentarer, feedback og gode ideer. Vis os et billede af hvor I lytter til medlemsradioen og fortæl os, hvem vi skal snakke med næste gang. Vi er taknemmelige for alle kommentarer. Det er din medlemsradio, vi er bare dine ydmyge værter. Knus fra Filip og Peter http://medlemsradio.dk http://facebook.com/medlemsradio http://instagram.com/medlemsradio

Vi er klar med den første udgave af medlemsradioen nogensinde – med opdateringer fra alle hjørner af KFUM og KFUK. Det handler blandt andet om KFUM og KFUKs nye vision, udvalget for lokale aktivitetsmiljøer og Efterskolefestival i Herning. Og du kommer med til højskolesangaften i København – og til Indien, Thailand og Børnefestival i Holstebro.Stemmerne du vil høre: Henriette Lynderup Christina Skovgaard Iversen Lasse Nicky Nybo Andreas Rasmussen Per Krøis Kjærsgaard Pernille Dyrvig Mikkelsen Anton Søgaard Poulsen Mie Ryt-Hansen Malene Bentsen Filip Hove Peter Vittrup Og én du skal gætte  Husk at du kan følge os på Facebook, Instagram og Snapchat. Bare søg på medlemsradio. Send os kommentarer, feedback og gode ideer. Vis os et billede af hvor I lytter til medlemsradioen og fortæl os, hvem vi skal snakke med næste gang. Vi er taknemmelige for alle kommentarer. Det er din medlemsradio, vi er bare dine ydmyge værter.Knus fra Filip og Peter

Historien om Margareta Klipper som lurades bort från hemmet och hamnade på en fransk bordell har berättats i långa tider på öarna i Göteborgs norra skärgård. Om den är sann vet ingen, men säkert är att den har fungerat i avskräckande syfte. Runt förra sekelskiftet gjordes stora ansträngningar för att unga kvinnor inte skulle ge sig av hemifrån. Det man var rädd för var att unga kvinnor skulle bli offer för det som kallades för vit slavhandel. Flera föreningar, både i Sverige och utomlands arbetade för att upplysa och praktiskt hjälpa unga kvinnor som var på resande fot. Historien om Margareta Klipper Det berättas att Margareta Klipper var en kaptensdotter som kom från Instön, en ö innanför Marstrand. När hon förlorade sina föräldrar och sin bror hamnade hon på Björkö, lite längre söderut längs kusten. Där på en plats som heter Björkö huvud, kom hon i tjänst som piga hos en annan gammal Instö-bo, Anders Svensson. Hos honom och hans fru fick Margareta bland annat den viktiga uppgiften att ta hand om familjens lille son Alexander. Historien om Margareta Klipper och hennes hemska öde är som ett skillingtryck. Själva kulmen på berättelsen är placerad i augusti 1789. Bengt Knutsson som är hembygdsforskare på Björkö kan berättelsen väl. -Den här dagen i Augusti 1789 var Margareta ensam hemma, eftersom hennes husbondefolk hade gått iväg till grannarna tillsammans med barnen, berättar han. -Hon satt på farstutrappan när det kom två sjömän vandrande upp från hamnen vid Björkö huvud och de frågade om de kunde få köpa lite mjölk och ägg. De två berättade att de kommit till Björkö med ett franskt skepp som låg nere i hamnen, och efter en stund erbjöd de henne att följa med ner för att titta på skeppet. Det gjorde hon, och det visade sig vara ett fint fartyg med ett överdåd av lyx. De samma sig nere i salongen och hade trevligt, när det plötsligt kom en man och sa att de genast måste ge sig av till Kalvsund, som ligger ett par kilometer från platsen där de satt. -Men när de närmade sig Kalvsund påstod de plötsligt att de inte kunde gå in till Kalvsund utan genast måste ge sig av till sin hemmahamn i  Normandie. Det går förstås riktigt illa. Berättelsen om Margareta Klipper fortsätter med hur hon själv förstår hur illa det är ställt. När hon kom till Frankrike förstod hon att hon kidnappats och blivit föremål för vit slavhandel och skulle hamna på ett glädjehus, berättar Bengt. Hon arbetade på den franska bordellen i ett par år, när en kapten vid namn Paul Sand fick höra talas om henne och köpte henne fri. Efter ett år gifte de sig, de fick flera barn, och med tiden barn-barn. Det äldsta barnbarnet hette Edmund Sand och han blev lots i den franska hamnen Rouen. Och så kommer dagen då han ska lotsa ett svenskt fartyg in till kaj. -Edmund hörde att de talade svenska på båten, och snart stod det klart att den svenske kaptenen var från Björkö. Edmund bjöd hem honom för att han skulle få träffa sin svenska farmor Margareta, som blev överlycklig för att få livstecken hemifrån. Den svenske kaptenen, som sägs ha hetat Sven Nilsson, berättade för Margareta om allt som hänt hemma på Björkö under alla år hon hade varit borta. Hon fick veta att Alexander numer var en viktig man i Öckerö socken, med uppdrag som nämndeman och som därtill ägde nästan hela Björkö huvud. Kaptenen fick också med sig presenter hem till Björkö. Det var två stycken mangelträ. Det ena skulle Alexander ha, och det andra Alexanders äldsta dotter Anna-Britta. -Och det lustiga är att de här båda träna finns kvar än idag, berättar Bengt Knutsson, och tillägger skrattande: -Och det är väl det som gör att historien är sann – eller? Vi åker tillsammans åker Kerstin Lännerbo  på gården Björkö Sörgård, för att titta på en av de här franska gåvorna som hon har kvar  hemma hos sig. Kerstin är ättling till Alexander och hans äldsta dotter. Det är ett fint mangelträ med årtalet 1719 ordentligt inkarvat och Kerstin vårdar det ömt. -Det har alltid funnits här. Min mamma berättade att det var från Frankrike och att det kommit hit som ett livstecken från Margareta i Frankrike. Kerstin har aldrig använt mangelbrädan, men hennes farfar hade den alltid stående vid spisen och använde den för att skära sin tobak på baksidan. Och det är inte till salu, svarar hon bestämt. -Jag har inte råd att skänka det till hembygdsföreningen ens en gång, säger Kerstin Lännerbo. Bengt Knutsson visar mig platsen där Margareta Klipper skulle ha bott. Så vi traskar tillsammans längs en grusväg, ner till en havsvik vid Björkö huvud. Han pekar på en plätt och berättar att där bodde Nathan Odenvik, en ättling till Alexander, och den som har skrivit ner berättelsen om Margareta Klipper. Bengt berättar att Alexander har många släktingar på ön. -Jag skulle tro att det finns  4-500 stycken. Och på hela ön bor det bara ungefär 1500 människor, säger han. Nu är Nathan Odenviks hus borta, bara stengrunden finns kvar. Likadant är det med Alexanders gamla hus, bara stenkistan i botten ligger kvar på marken. Jag frågar om en av de många konstiga detaljerna i historien, nämligen vilket språk de pratade med varandra, de som kom från skeppet och Margareta, för det påstås att de kunde prata obehindrat med varandra. -Ja det sägs ju att de pratade svenska, men jag har också funderat mycket på det. Det är ju lite märkligt egentligen? Ja, det är mycket i den här historien som är märkligt. Den är full av detaljer men när man kollar dem lite mer ingående så finns det gott om luckor. En del av dessa luckor kanske Hjördis Dangardt på den lilla ön Fjällsholmen kan täppa till. Hennes ö ligger mitt emellan Instön och Björkö, och Hjördis Dangardt som är en mycket rutinerad släktforskare som vet allt som är värt att veta om livet på de här öarna i gamla tider.  Hon har försökt utröna hur mycket som går att belägga i arkivmaterialen av den här berättelsen. -Jag har kunnat belägga att Anders Svensson flyttade från Instön till Björkö huvud, och namnen på hans fru och barn stämmer också, berättar hon. -Men med Margareta Klipper är det värre. Det finns ingen med det namnet vare sig på Instön eller Björkö, och det går heller inte att hitta några personer som skulle passa in på hennes förmodade familj. Men att folkbokföringsmaterialet haltar under den här tiden är inte så konstigt. -Det gäller att komma ihåg att detta var en mycket märklig tid här på kusten, berättar Hjördis Dangardt. Två olika omständigheter sammanföll. Dels pågick en av de riktigt stora sillperioderna, och dels pågick den så kallade Port Franco, frihamnsperioden, på Marstrand som ligger nära alla dessa öar. När sillen kom till västkusten så kom också folk hit, i stora skaror från hela landet, i vissa socknar både dubblades och tredubblades befolkningsmängden. Ovanpå det hamnar Margareta Klipper-berättelsen alltså mitt i Porto Franco-tiden på Marstrand. Det var en tid om nästan 20 år då staden var fri från alla de restriktioner som annars rådde i landet. Här rådde handels- och religionsfrihet.  Här fanns inga skråbestämmelser och dömda brottslingar fick leva och verka på ön. Också öarna i Marstrands närhet påverkades av porto-franco bestämmelserna som avskaffades efter 20 år för att det blev för svårt att hantera situationen på ön. Men det finns ytterligare skäl till att Hjördis Dangardt tvivlar på historien. Just den här sommaren var Sverige i krig, och det låg örlogsfartyg och vaktade längs med kusten. -Jag ifrågasätter hur en båt kunde komma in till Björkö för att sedan ge sig av igen utan att någon hindrade dem, säger Dangardt. Utanför Björkö låg örlogsfregatten Venus för att bevaka kusten. -Jag förstår inte att Margareta skulle kunna sitta och titta på et fridfullt hav när det i själva verket var jättemycket rörelse på havet här ikring, säger hon. De båda mangelträn finns kvar på öarna skulle ju ha varit hemförda till Björkö av en kapten som hette Sven Nilsson och var från Björkö Sörgård. -Sven Nilsson i Björkö Sörgård finns inte, säger Hjördis Dangardt bestämt. Hon har letat i allt tillgängligt folkbokföringsmaterial och också letat efter folk som hetat Sven eller Nils och som skulle kunna vara far till Sven Nilsson, men inte ens det finns. Också Bengt Knutsson är lite försiktig. Historien låter helt otrolig så därför låter den ju osann. Men, säger han, var kommer mangelträna ifrån då? -Det brukar ju vara så med alla såna här gamla historier att någonting brukar vara sant i dem. Men vad som är sanning och inte, det är ju svårt att säga, slutar Bengt Knutsson. Föreningen Vaksamhet Den här typen av historier berättades mycket runt förra sekelskiftet. Vissa var säkert sanna medan andra diktades upp för att skrämma unga kvinnor så att de inte skulle ge sig av hemifrån. Det man var rädd för var att unga kvinnor skulle bli offer för det som kallades för vit slavhandel, det som Margatera Klipper råkade ut för. Flera föreningar, både i Sverige och utomlands, arbetade för att upplysa och praktiskt hjälpa unga kvinnor som var på resande fot. Ann Hallner som är doktorand i historia vid Stockholms Universitet har i sin forskning bland annat stött på föreningen Vaksamhet. - Föreningen Vaksamhet startade 1903 i Stockholm och fick en filial i Göteborg lite senare, berättar Ann Hallner. - De samarbetade med flera nationalkommittéer mot vit slavhandel som fanns i Europa, Nordamerika och Sydamerika. Anledningen till att Vaksamhet startade består av två berättelser berättar Ann Hallner. Den ena är från England där många av den här typen av föreningar fick sin början. - Där började man prata om vit slavhandel redan i slutet av 1870- talet efter att ha upptäckt att många engelska unga flickor hade kidnappats eller förts till Belgien. För att undersöka om det var sant köpte journalisten W.T. Stead en 13- årig oskuld från landsbygden för fem pund. Flickan såldes sedan till en bordell där journalisten föreställde en köpare. Historien skrevs i tidningen Pall Mall Gazette och fick stor uppmärksamhet. Resultatet av uppmärksamheten gjorde att samtyckesåldern från 13 år till 16 år och fick också ringar på vattnet i Sverige. 1899 var det en stor konferens i London med många europeiska representanter, bl a 15 svenskar som tog med sig många tankar hem och startade föreningen Vaksamhet. Den andra början på historien är att i Sverige hade redan Fredrika Bremer förbundet i mitten av 1880- talet sett den här typen av kvinnlig arbetskraft som flyttade utomlands. De gjorde egna undersökningar men kunde inte bevisa att kvinnorna hamnat i prostitution men att de hamnat i ett osedligt leverne och många kom hem med så kallade oäkta barn och hade blivit utnyttjade. Hur arbetade föreningen Vaksamhet praktiskt? - De kallade sig själva för en kamp- och skyddsorganisation. Målet var att påverka lagstiftningen och dessutom arbetade de mycket med information, berättar Ann Hallner. De föreläste om vit slavhandel och försökte påverka myndigheter. De hade dessutom ett stort nätverk utomlands så att kvinnorna kunde vända sig till Vaksamhet när de sökte en tjänst utomlands som kunde telegrafera och ta reda på om arbetsplatsen var en "riktig" arbetsplats. Hur kända var de? I kvinnorörelsekretsar var Vaksamhet kända. De jobbade hårt med att föreläsa, men kände sig ganska motarbetade för att myndigheter och även en stor del av allmänheten tog inte problemet på allvar. - Dels erkände myndigheterna inte alltid att det fanns en vit slavhandel men framförallt att den inte ägde rum i Sverige. De försökte inleda samarbete med polisen men där fanns inget intresse för frågan. Vaksamhet och andra liknande föreningar avrådde kvinnor från att resa utomlands. Vit slavhandel och emigration kopplades ihop och skrämde de högre samhällsklasserna som ansåg att Sverige utarmades på ungdom. - Det var framförallt arbetarklassens kvinnor som låg i farozonen, särskilt gruppen tjänarinnor som arbetade i andras hem.  Hur vanligt var det så att kvinnor hamnade i vit slavhandel? - Det är omöjligt att säga och det är också en av anledningarna till att föreningen Vaksamhet hade svårt att få fram sin sak, berättar Ann Hallner.  Det var svårt att få fram siffror precis som det är idag då vi pratar om trafficing. - Jag har tittat på svenska polisutredningar från den här tiden och det är inte ett enda fall där de kunnat fälla någon för vit slavhandel. Men tittar man i USA finns det många fall där människor fälldes, bland annat en svensk man som det går att läsa om i Stockholmskällan. Se på handlingar från Stockholmskällan och läs mer om: - Det var också så skamfyllt så att även när det uppdagades fall med vit slavhandel kan man läsa i polisrapporterna att flickorna inte ville vittna eller försvann. berättar Ann Hallner. Vad hände då egentligen med den 13- åriga flickan från England? - Hon hette Eliza Armstrong och blev nog inte sexuellt utnyttjad eftersom den första kunden var journalisten som skrev artikeln. Men hon visste ju inte om det utan trodde att det var på riktigt. De hade också undersökt hennes oskuld hos en barnmorska och blivit utsatt för detta. - Hon skickades till Frankrike där Frälsningsarmén tog hand om henne. Hon kom tillbaks till England och hennes pappa stämde journalisten som fick sitta i fängelse några månader. Anledningen till att flickan såldes var att den alkoholiserade mamman behövde pengar, avslutar Ann Hallner. Läs mer om:   Lyssna även till: Rådgifvaren 1909 Föreningen Vaksamhet delade ut skriften Rådgifvaren 1909 till unga kvinnor och skrev så här i den: ”’Rådgifvaren’ är skrifven i syfte att tjäna dig, som nu skall lämna hemmet för att förtjäna ditt bröd bland främlingar. Den är utgifven af föreningen Vaksamhet, som grundades i ändamål att skaffa dig skydd och hjälp i de städer och på de orter, dit skickelsen för dig, vare sig i ditt hemland eller i utlandet.” s. 3. Tydligt att de absolut inte rekommenderar att man far utomlands, och om man gör det är det endast de kristna kvinnoorganisationerna eller skandinaviska präster som är att lita på. Man skall heller inte lita eller fråga män (om de inte är poliser) om någonting. ”Du är ung och oerfaren, du har intet begrepp om världens ondska och de snaror, som kunna läggas för dig. Akta dig särskildt för obekanta, som vilja locka dig från din plats och erbjuda dig en enligt deras utsago både bättre och lättare anställning. Många unga flickor har gått förlorade just på detta sätt. Följ därför aldrig obekanta personer, som vilja anvisa dig bostad och söka skaffa dig tjänst!” s. 5 ”Var alltid försiktig och tillbakadragen; stifta ej för hastigt bekantskaper. Välj med omsorg ditt umgänge och var ej förtrolig med kamrater eller dem du arbetar tillsammans med, förrän du fullt försäkrat dig om deras redbarhet och goda karaktär.” s. 5. Förespråkar flit, att inte sträva efter mer betalt eller lättare jobb, att be till Gud, att vara vänlig och tjänstvillig och tacksam. S. 5-6. Känns som om man vill göra det lätt för arbetsgivarna. Klart drag av disciplinering och kontroll. En del pratiska råd vid resa om baggage och var man förvarar sina pengar, samt att man bör sitta i damkupé. Männen nämns egentligen aldrig, men att de är det stora hotet är väldigt tydligt. ”Beflita dig om ordning och renlighet. Kläd dig nätt, men anspråkslöst, och sätt upp ditt hår enkelt. Bär du håret krusadt eller med lugg och valkar, kan du lätt ådraga dig dåliga och opålitliga människors uppmärksamhet och därigenom gå miste om goda platser och aktningsvärda bekantskaper. Låt icke narra dig att slösa penningar på onödigt prål för att kunna täfla med andra; var istället sparsam och gör det till regel att lägga af en bestämd del af din lön.” s. 6. ”En enkel, anständig klädedräkt och ett lugnt, höfligt sätt äro undgängligen nödvändiga för hvarje kvinna, som reser ensam. Hon kommer då ej att väcka uppmärksamhet och gör på samma gång ett godt intryck på sådana medresande, som kunna vara henne till verklig hjälp och trefnad.” s. 10. Är uppenbart att det är kvinnan som ska anpassa sig och förändra sig så hon inte verkar lockande eller sticker ut. Mannens ansvar adresseras inte, inte heller hennes föräldrars. ”Ingen har bättre utsikt att reda sig i Amerika än en frisk, redbar och duktig flicka, som kan och vill utföra vanliga husliga sysslor.” s. 12 ”Till slut ännu några råd till dig, unga flicka, hvart du än ämnar sig å utrikes ort, till hvilket främmande land eller till hvilken världsdel du än må begifva dig.// Förbehåll dig att få gå i kyrkan åtminstone hvar fjortonde dag. Är du på en ort eller i en stad, där det ej finns någon skandinavisk församling, så besök den protestantiska gudstjänst, som hålles på stället; du lär dig nog efter hand att förstå det främmande språket. Tar du in på ett ”hem” eller ”härbärge”, så deltag i de upbyggelsestunder, som där hållas. Blygs ej att visa din gudsfruktan, hvilken ställningar de personer, hos hvilka du tjänar, än må intaga till kristendomen. När du är ledig om söndagarna, så uppsök någon kristlig för-/ening af unga kvinnor. Sådana föreningar finnas numera nästa öfverallt. […] Akta dig för skvaler och onödigt prat. Läs ej dåliga böcker, som väcka orena tankar och göra dig missnöjd med din ställning samt ingifva dig begär efter skadliga förströelser. De kristliga föreningarna, tillhandahålla goda och nyttiga böcker, som du kan få låna.// Akta dig för ytliga, dåliga nöjen, gå aldrig till andra ställen, än där du kan hafva dig Gud med dig. S. 13-14. Sedan är det en lång lista med lämpliga härbergen, föreningar eller personer i olika städer runt om i världen. KFUK är den flitigaste nämnde föreningen i Sverige och i en del andra av länderna. FBFs placeringsbyrå nämns också. S. 16-53. Arkivens dag Till sist ett tips till alla som blivit är redan är intresserade av att leta i arkiv. Lördag den 10 november är det Arkivens dag vilket betyder att många arkiv öppnar sina dörrar med utställningar, föreläsningar och visningar i arkiven. Temat i år är framtiden! Läs mer: För 15:e året i rad firas Arkivens dag runt om i Sverige med öppet hus, föreläsningar och visningar. Arkivens dag har sedan 1998 arrangerats i Sverige som ett nationellt arrangemang för att väcka intresse för arkivens verksamhet. Sedan 2001 firas Arkivens dag i samtliga nordiska länder och vart 3:e år har de nordiska länderna ett gemensamt tema för dagen. Framtiden... Hur ska vi bevara vår samtid? Vem bestämmer vad som ska sparas? Vilka tekniska svårigheter måste vi övervinna nu när foton och handlingar oftast är digitala? Framtidsplaner som inte blev av visas på många ställen, till exempel i Ockelbo där du kan se på Ralph Erskines förslag till en skolbyggnad - skolan blev byggd men inte enligt förslaget. Stockholm lockar dig med jakten på spökraketer och Lund med science fiction-serier. I Göteborg får man veta mer om 2000-talets folkbokföring och framtidens släktforskning och i Eskilstuna resonerar man kring vilka spår som blir kvar i arkiven. Vill du skicka en hälsning till framtiden kan du göra det i Visby genom en tidskapsel som kommer att förvaras i arkivet.

Erna Solberg forteller med glimt i øyet om sin tid som aktiv i KFUK, og er frimodig i forhold til de verdiene som bør prege kirken. Det som vår tid trenger mest av alt er tilgivelse, og løfte frem menneskets uendelige verdi.

Høyre-lederen Erna Solberg forteller om sin tid som KFUK-speder, men ikke minst om sitt forhold til tro og livssyn i dag. Hun er ikke i tvil om at vår viktigste verdi, og som en del av vår kristne kulturarv, er tilgivelse. Det å ikke være opptatt av hevn, men å få og gi tilgivelse til sine medmennesker.