Podcasts about nils holgerssons

En märklig örfil... Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nils Holgersson är en lat skåne-påg som blir förvandlad till en liten tomte av hustomten då han fångat in honom med en flugfälla och dessutom är elak mot gårdens djur.Nils hamnar på tamgåsen Mårten Gåskarls rygg. Och så kommer det sig att Mårten och Nils slår följe med de gråa vildgässen ledda av Akka från Kebnekaise och reser genom hela Sverige – från Skåne i söder till Lappland i norr. Resan bjuder på farliga äventyr, fantastiska berättelser och möten med både människor och djur. Selma Lagerlöf själv inleder detta första avsnitt med en beskrivning av Nils (i en inspelning från 1937) efter det så börjar första avsnittet av själva serien, som är från 1962.Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (1906-1907) var ursprungligen skriven som en skolläsebok i geografi.Radioarrangemang: Per Helin och Kari SkjønsbergI rollerna: Nils Holgersson – Gert-Uno Gustafsson, Mårten Gåskarl – Rune Turesson, Akka från Kebnekajse – Naima Wifstrand, Nils far – Oscar Ljung, Nils mor – Judith Frithiof, Gåsmor – Gisela Bennech, Smirre Räv – Bengt Brunskog, Vildgässen – Marianne Wersén och Marianne Hedengran, Tomten och berättaren – Leif Hedberg Ljud: Lars G. KarlssonInspicient: Herman SchmidProducent: Sixten GrönrosRegi: Josef HalfenFrån 1962.

Trandansen på Kullaberg Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gässen har övernattat på ett isflak och Nils har sovit under vingen på Mårten. Men uppvaknandet blir dramatiskt, då Smirre Räv lyckas gripa tag i Akka och smita iväg! Nils tar upp jakten på Smirre och får tag i hans svans.Radioarrangemang: Per Helin och Kari SkjønsbergI rollerna: Nils Holgersson – Gert-Uno Gustafsson, Mårten Gåskarl – Rune Turesson, Akka från Kebnekajse – Naima Wifstrand, Smirre Räv – Bengt Brunskog, Storken herr Ermenrich – Per Björkman, Sirle Ekorre – Lars Passgård, Bonden – Lennart Holmgren, Gammelmoran – Jullan Kindal, En vildgås – Marianne Hedengran, En trana – Marianne Wersén, Katten – Gisela Bennech, Ett barn – Henriette Falkman, Berättaren – Leif HedbergLjud: Lars G. KarlssonInspicient: Herman SchmidProducent: Sixten GrönrosRegi: Josef HalfenFrån 1962.

Hur kråkorna rövar bort Nils Holgersson Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nils Holgersson är en lat skåne-påg som blir förvandlad till en liten tomte av gårdens hustomte. Nils hamnar på tamgåsen Mårten Gåskarls rygg och på så sätt börjar Nils sin äventyrliga resa genom Sverige.Radioarrangemang: Per Helin och Kari SkjønsbergI rollerna: Nils Holgersson – Gert-Uno Gustafsson, Smirre Räv – Bengt Brunskog, Mårten Gåskarl – Rune Turesson, Akka från Kebnekajse – Naima Wifstrand, Kråkan Fumle-Drumle – Karl-Åke Eriksson, Kråkhövding Vindile – Yngve Nordwall, Vindkåra – Ulla Axelsson, Mården – Åke Jörnfalk, Uttern – Ove Stefansson, Berättaren – Leif HedbergLjud: Lars G. KarlssonInspicient: Herman SchmidProducent: Sixten GrönrosRegi: Josef HalfenFrån 1962.

Nils Holgersson i fångenskap på Skansen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med nöd och näppe slapp Nils ifrån kråkorna i sista stund och han har återigen återförenats med Mårten och de andra gässen. Men Smirre Räv är dem på spåren...Mårten Gåskarl och Nils Holgersson, numera också kallad ”Tummetott”, har slagit följe med en flock vildgäss ledda av Akka från Kebnekaise och tillsammans reser de genom hela Sverige – från Skåne i söder till Lappland i norr. Resan bjuder på farliga äventyr, fantastiska berättelser och möten med både människor och djur.Radioarrangemang: Per Helin och Kari SkjønsbergI rollerna: Nils Holgersson – Gert-Uno Gustafsson, Mårten Gåskarl – Rune Turesson, Akka från Kebnekajse – Naima Wifstrand, Dunfin – Ann-Mari Adamsson, Klement Larsson – Åke Lindström, Jägaren Åsbjörn – Gösta Färingborg, Berguven – Sture Hovstadius, Kattugglan – Lena Brundin, Örnen Gorgo – Åke Engfeldt, Gamle Matto – Sture Hovstadius, Hälsingestintan – Ulla AkselssonLjud: Lars G. KarlssonInspicient: Herman SchmidProducent: Sixten GrönrosRegi: Josef HalfenFrån 1962.

Det gäller livet för Mårten Gås! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med hjälp av örnen Gorgo slipper Nils ur sin fångenskap på Skansen och kan återförenas med sina nyfunna gåsavänner i Lappland. Snart blir sommaren till höst och det börjar bli dags för gässen att bege sig söderut igen och för Nils att återvända hem. Men hur ska Nils bli till människa igen? Och hur ska han kunna hjälpa sin far och mor att behålla gården?Radioarrangemang: Per Helin och Kari SkjønsbergI rollerna: Nils Holgersson – Gert-Uno Gustafsson, Mårten Gåskarl – Rune Turesson, Akka från Kebnekajse – Naima Wifstrand, Dunfin – Ann-Mari Adamsson, Örnen Gorgo – Åke Engfeldt, Nils far – Oscar Ljung, Nils mor – Judith Frithiof, Korpen Bataki – Ulf Johansson, Gässling – Kristina Stockenberg, Vildgåsen – Marianne Hedengran, Renen – Lennart Holmgren, Björnen – Oscar Ljung, Två turister – Marianne Hedengran och Lennart Holmgren, Tomten och berättaren – Leif Hedberg Ljud: Lars G. KarlssonInspicient: Herman SchmidtProducent: Sixten GrönrosRegi: Josef HalfenFrån 1962.

Tillsammans med Marie Göranzon och Olof Wretling går vi i mål i bokcirkeln om Selma Lagerlöfs Kejsarn av Portugallien där nu Klara Fina Gulleborg återvänder hem efter 15 år i stan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den tredje delen av romanen återvänder dottern Klara Fina Gulleborg hem till Skrolycka i Värmland efter 15 år, hon är nu 33. Hennes mor Kattrinna har hunnit bli 72 och pappa Jan har under tiden förändrats av sin längtan till dottern. Han har gått djupt in i rollen som Kejsarn av Portugallien.När Selma Lagerlöf (1858-1940) ger ut Kejsarn av Portugallien är hon 56 år, samma år som hon själv väljs in som första kvinna i Svenska Akademien. 1909 hade hon tilldelats Nobelpriset i litteratur, för verk som Gösta Berlings saga, Nils Holgerssons underbara resa genom Sveriges, Herr Arnes Penningar och Jerusalem 1 och 2.Till tredje träffen och finalen har vi läst ut boken!Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas Magnell Ljuddesign: Maria Askerfjord Sundeby

Lundströms Bokcirkel med Marie Göranzon och Olof Wretling har nu kommit halvvägs in i Selma Lagerlöfs Kejsarn av Portugallien, om Jan i Skrolycka, Kattrinna och deras dotter Klara Fina Gulleborg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den andra delen av Kejsarn av Portugallien beger sig dottern Klara Gulla ut i världen för att arbeta ihop pengar så att inte hennes föräldrar, Jan i Skrolycka och Kattrinna, ska behöva gå från hus och hem. Den nya husbonden Lars Gunnarsson kräver föräldrarna på 200 riksdaler. När Selma Lagerlöf (1858-1940) ger ut Kejsarn av Portugallien är hon 56 år, samma år som hon själv väljs in som första kvinna i Svenska Akademien. 1909 hade hon tilldelats Nobelpriset i litteratur, för verk som Gösta Berlings saga, Nils Holgerssons underbara resa genom Sveriges, Herr Arnes Penningar och Jerusalem 1 och 2.Till andra träffen har vi läst en tredjedel till, fram till att kapitlet Husförhöret börjar.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas Magnell Ljuddesign: Maria Askerfjord Sundeby

Premiär för Bokcirkeln med Marie Göranzon och Olof Wretling där vi läser Selma Lagerlöfs klassiker Kejsarn av Portugallien, om Jan från Skrolycka och hans kärlek till dottern Klara Fina Gulleborg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Selma Lagerlöf (1858-1940) ger ut Kejsarn av Portugallien är hon 56 år, samma år som hon själv väljs in som första kvinna i Svenska Akademien. 1909 hade hon tilldelats Nobelpriset i litteratur, för verk som Gösta Berlings saga, Nils Holgerssons underbara resa genom Sveriges, Herr Arnes Penningar och Jerusalem 1 och 2.Till första träffen har vi läst en dryg tredjedel av romanen, vi slutar där kapitlet Reskvällar börjar. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas Magnell Ljuddesign: Maria Askerfjord Sundeby

Tusentals barn skrev brev till Selma Lagerlöf. Många fick en autograf och ibland också pengar. Selma Lagerlöf fick ta hjälp av sin väninna Valborg för att hinna med beundrarbreven. Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige fick ett enormt genomslag när den kom ut i början av 1900-talet. Det var en läsebok för skolan som barnen verkligen gillade. Mellan 1899 och 1940 tog Selma Lagerlöf emot över 3000 brev från barn, lärare och föräldrar. Barnen skriver och tackar för Nils Holgersson, men berättar också om sina egna liv och bekymmer.Maria Ulfgard som är docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, har forskat om Selma Lagerlöfs brevsamling. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar hon om barnens brev till Selma. Programmet sändes första gången i april 2023. Reporter: Björn Gunér.

Hur skulle en bildningsresa se ut här i Sverige? Kalle Lind och Ulrika Knutson är våra reseledare. Ulrika Knutson och Kalle Lind – båda författare och kända radioröster – ger sina förslag på resmål som kan ge kunskap om svensk historia, men också insikter om det som sker just nu. Varför inte resa i sedlarnas spår till exempel, där Astrid Lindgrens 20-lapp kan ta dig till Vimmerby eller Ingmar Bergmans 200 kronors-sedel leder till Fårö? Eller besöka Kiruna, en stad som i detta nu håller på att flyttas, hur går det egentligen till? Hör också om glädjen av att läsa Selma Lagerlöfs "Nils Holgerssons underbara resa" eller vad som kan hända när man besöker Hasse och Tages skrivarstuga i Vita Bergsparken i Stockholm.Programledare Måns HirschfeldtProducent Maria Götselius

Berättelsen om en upplyst mästare från Kina - det är det senaste seklets bästa bok på svenska, om Expressens kulturredaktör får välja. Den 6 juni är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung, vilket många räknar som startskottet för Sverige som nation. Men vad har vi läst under dessa 500 år? Vilka böcker lever kvar i oss? Vi har gett några kunniga personer uppdraget att välja varsitt verk ur varsitt sekel och i dag går miniserien i mål med perioden 1923 fram till i dag - ur vilken Expressens kulturchef Victor Malm väljer Willy Kyrklunds filosofiska kortroman Mästaren Ma från 1953.BILDNINGSRESAN: SVERIGEUlrika Knutson och Kalle Lind – båda författare och kända radioröster – ger sina förslag på resmål som kan ge kunskap om svensk historia, men också insikter om det som sker just nu. Varför inte resa i sedlarnas spår till exempel, där Astrid Lindgrens 20-lapp kan ta dig till Vimmerby eller Ingmar Bergmans 200 kronors-sedel leder till Fårö? Eller besöka Kiruna, en stad som i detta nu håller på att flyttas, hur går det egentligen till? Hör också om glädjen av att läsa Selma Lagerlöfs "Nils Holgerssons underbara resa" eller vad som kan hända när man besöker Hasse och Tages skrivarstuga i Vita Bergsparken i Stockholm.VECKANS KLASSIKER: MIDVINTERBLOTUr radioarkivet har vi hämtat upp Mats Arvidssons möte med Carl Larssons mest utskällda verk, som trots allt hittade hem till Nationalmuseum till slut.CHARLOTTE GYLLENHAMMARS HÄNGANDE EK ÅTERUPPSTÅRGäst i studion är skulptören Charlotte Gyllenhammar, som slog igenom med dunder och brak 1993, när hon hängde upp ett stort ekträd mellan två hus intill Sergels torg i Stockholm. I höst gör hon en ny version av "Dö för dig", som verket hette, på samma plats.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Mårten Arndtzén

Idag hade kanske inte Nils Holgerssons resa blivit likadan, för numera är många gäss i Sverige stannfåglar. Och på senare år har gässen ökat kraftigt i landet, till många människors irritation. Gäss av flera arter har ökat kraftigt de senaste decennierna i Sverige. Det här skapar alltmer irritation och besvär för oss människor, både för badgäster som tvingas navigera bland korvar av deras spillning och för jordbrukare som får sin gröda uppäten av gässen.Numera stannar dessutom många gäss kvar i Sverige hela vintern. Det här studeras just nu i ett stort forskningsprojekt, som har hjälpt till att avslöja flera förklaringar till fåglarnas ökning. Det finns också en förhoppning om att forskningen även ska leda till färre konflikter framöver.Programmet är en repris från 12 dec 2022. Medverkande: Johan Elmberg, professor i djurekologi vid högskolan Kristianstad; Louise Eriksson, forskare i miljöpsykologi vid Umeå universitet, båda delaktiga i det pågående forskningsprojektet "Utmaningar med växande gåspopulationer".Reporter: Stefan NordbergProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

För sin violinkonsert Sterbende Gärten fick Bent Sørensen 1996 Nordiska Rådets Musikpris. Möt danske tonsättaren Bent Sørensen år 1996.-Min musik är sprungen ur nutiden och skulle inte ha kunnat fungera i någon annan tid, säger han.Då Sørensen av Aarhus Symfoniorkester blev ombedd att skriva en konsert för ett soloinstrument visste han genast att det skulle bli en violinkonsert. I sitt föräldrahem hörde han Schönbergs Violinkonsert innan han stiftade bekantskap med en endaste symfoni av Beethoven, t ex. Därför blev denna violinkonsert för honom en slags drömaktig spegel tillbaka till hans barndom och har fått en klassiskt romantisk form med en långsam, pluralistisk första sats och så två mer rytmiska satser där den sista är den dansande satsen. Sørensen beskriver det som att violinkonserten har fått en slags romantisk slöja, men även uttrycker en beslöjad romantik.För sin violinkonsert Sterbende Gärten fick Bent Sørensen Nordiska Rådets Musikpris.Den långa första satsen anknyter allra mest till titeln, d v s döende trädgårdar. Violinen ligger som en melodisk tråd över hela orkestern som avspeglar skuggorna och förfallet under violinstämman.Den sista satsen kallas en Estampida, en dansande sats. Den bygger på många olika folkmusikaliska ingredienser som har lagts ovanpå varann som ett filter med olika rytmer. En sats inspirerad av fladdermössens jakt av varandra under himlen en sommarkväll. Så här skrev Bent Sørensen om sitt stycke Sterbende Gärten 1997:Min violinkonsert heter Sterbende Gärten. Jag åkte till ett ställe i Danmark där det fanns den här igenvuxna trädgården, och det gjorde mig på ett väldigt speciellt humör. Jag tänkte på var en viss mening i en dikt av Herman Hesse, där det finns en rad Sterbende Garten ... (döende, förfallen trädgård). Den har en tysk titel, även om min tyska inte är flytande. En annan inspiration för verket är italienska fresker från 1400-talet. Det som är speciellt intressant för mig är att bilden man ser när man går för att titta på fresker i en katedral i Florens eller Rom, är en mycket gammal bild som har förfallit. Så det blir mer och mer en bild av vår tid, och det är därför väldigt nytt. Sättet som kultur blir natur på grund av tiden har varit en inspiration för alla mina verk. Det viktiga med strukturen är att den alltid är på gränsen till att vara tonal. Min musik handlar alltid om att vara på kanten av något man hört förut, men man har faktiskt aldrig hört det ändå. Formen på stycket är typ klassisk. Musiken håller sig mest i det högre registret. Det finns inga ackord i stycket. Allt som spelas i orkestern är ett slags eko av violinstämman. Det är mitt mest romantiska och klassiska verk på ett sätt. Men detta är för mig en sorts dröm; det finns inga citat. Stycket börjar med en kadens som är på gränsen till tystnad. Jag bor på landet, och jag gillar att jobba på natten, när det är helt tyst. De enda ljuden kommer från fåglarna, som signalerar gryningens brytning genom till synes slumpmässiga utbrott. Det finns många ögonblick där jag försöker skapa ett slags distans genom att många instrument spelar pianissimo staccato-noter. Den här sortens pointillistiska drag, som jag har blivit känd för, är som Georges Seurats målningar, där man måste stå på avstånd för att se hela bilden. Efter att ha skrivit första satsen åkte jag till Venedig med tanken att skriva en romans för den långsamma andra satsen. Det första jag kom att tänka på var Barcarolle. Jag bestämde mig för att skriva en sorts slow-motion Barcarolle. Min musik är byggd på terser. Det som särskilt intresserar mig med detta är utforskningen av tonala tvetydigheter. Kanske är detta anledningen till att det inte finns några basgångar, för att understryka dessa tvetydigheter. Sista satsen är väldigt snabb och danslik. För många år sedan i Amsterdam hörde jag en gatumusikant spela sin fiol extremt snabbt. Här har jag försökt återskapa denna typ av folkmusik, med dess hetsiga sound. - Bent Sørensen 06-07-97Vi hör även utdrag ur:Bent Sørensens verk Angel's Music med Ardittikvartetten. Han skrev det i Rom, inspirerad av alla de spelande änglar som finns i barockkyrkorna i staden. Bent Sørensen blir ofta inspirerad av andra konstformer än musik. Det kan vara en bild, en titel, ett namn eller ett ord som fascinerar honom. Selma Lagerlöf, Emily Dickenson, Shakespeare, Rilke, Donne och den danske poeten Michael Strunge är några av författarna vars verk har gett Bent Sørensen impulser till att komponera musik. Men krackelerade kalkmålningar fascinerar honom mer än t e x mästerverk av Rubens och Titzian.Bent Sørensens solostycke för klarinett The Songs of the Decaying Garden - Den ruttnande trädgårdens sånger.Sørensens The Bells of Vineta för trombonsolo. Selma Lagerlöfs berättelse om Nils Holgerssons underbara resa, om staden som sjunker i vattnet med ringande kyrkklockor och endast återkommer vart hundrade år, inspirerade Bent Sørensen till The Bells of Vineta.Bent Sørensen har komponerat mer än 140 musikverk i alla genrer, bl a operan Under himlen. Sin andra pianokonsert La Mattina, skrev han 2009 till Leif Ove Andsnes. 2013-14 komponerade Bent Sørensen trilogin Papillons, dedicerad till konsertpianisten Katrine Gislinge. Han har under åren skrivit flera verk till henne. Bl a12 Nocturner för piano och den tredje pianokonserten som han komponerade under coronapandemin 2021. Titeln är La sera estatica - Den extatiska aftonen (2021). 2018 vann Bent Sørensen ett av världens främsta musikpriser, Grawemeyer Award, för sin Concerto i fem satser Lisola della Città (Ön i staden). Lyssna även på tonsättaren Bent Sørensen och konsertpianisten Katrine Gislinge i det nyare radioprogrammet Danska konstmusikens kungapar som publicerades i Tollans musikaliska den 28 juni 2022.

Selma Lagerlöf, die Autorin von "Nils Holgerssons wunderbare Reise durch Schweden", ist Värmländerin. Im Kapitel über Värmland tritt sie selbst in die Geschichte um Nils ein. Ich stelle ihre Heimat Mårbacka vor, aber das ist natürlich nur ein kleiner Teil des wirklich wunderschönen Värmlands.

Selma Lagerlöf (1848–1850) fikk Nobelprisen i litteratur i 1909 som den første kvinnen. Lagerlöf, som bodde i Sunne i Värmland store deler av livet, er aller mest kjent for Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, som er oversatt til over 60 språk. Nesten like kjent er debutromanen fra 1891, Gösta Berlings saga som vi blir kjent med i denne utgaven av Én bok – én stemme.Handlingen i Gösta Berlings saga utspiller seg i Värmland på 1820-tallet, og handler om den avsatte presten som har gitt romanen dens tittel. Vi tror Lagerløfs fargesterke og livfulle skildringer vil komme til sin fulle rett i Lars Tore Bøes opplesing.Lars Tore Bøe (61) er forfatter, lærer og journalist. Han har fagene religionshistorie, litteraturvitenskap og filosofi fra universitetene i Bergen og Oslo og har undervist i litteraturhistorie, og studert teologi. De siste årene har han vært kulturarbeider med forskjellige oppdrag i kirkelig regi.Én bok – én stemme: Høytlesing fra verdenslitteraturen er en ny serie fra Litteraturhuset Fredrikstad hvor forfatter Lars Tore Bøe leser høyt fra klassikerne og gir oss en kort innføring i forfatteren. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det här avsnittet av Historier från Hälsingland så pratar vi om det traditioner som finns i folktron kring nyår. Vi får också höra historien Djurens nyårsnatt från Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, skriven av Selma Lagerlöf, som utspelar sig på Blacksåsberget.  Vill du stödja vårt arbete med podden? Swisha valfri summa till 073 993 74 51, märk betalningen med podd. Har du en historia från Hälsingland som du tror passar i podden? Maila historierfranhalsingland@gmail.com och gilla Historier från Hälsingland på Facebook!

www.jessica-neumayer.de/schreibfischgedanken Jeden Monat ein Buch lesen - Das ist meine Buchchallenge 2018. Juli/August sind wohl die Urlaubsmonate des Jahres. So habe auch ich mir ein Buch passend zu meinem Urlaub ausgesucht. Ich war in Schweden und nein, ich habe kein Buch von Astrid Lindgren gelesen, obwohl das wohl naheliegend wäre. Ich habe mich für "Nils Holgerssons wunderbare Reise durch Schweden" von Selma Lagerlöf entschieden. Anfangs war ich etwas verwundert. Ist das jetzt ein Kinderbuch oder ein Buch für Erwachsene? Irgendwie ist es beides, also ein Buch, das ursprünglich für Kinder gedacht war, aber sehr wohl auch interessant für Erwachsene ist, mit sagenhaftem Charakter und viel Landeskunde. Also genau das Richtige für denjenigen, der unterhaltsam etwas über Schweden erfahren möchte, aber kein Sachbuch lesen will. Was mich dennoch am Buch gestört hat und welche Kapitel sich besonders hervortun, erfahrt ihr im Podcast bzw. in der Rezension auf meiner Homepage.

Filips många sociala bajsmackor på Felix Herngrens 50 årsfest! Fredrik om åren när man osäker stod och viftade med hundralappar för att komma in på nattklubbar! Den avslappnade relation till sex som överklassen har i sin ungdom! Ruben Östlunds nästa film: "Nils Holgerssons nattsvarta resa"! Om hur Fredrik dagligen kvällsmyser med Niklas Ekstedts kokbok om att laga mat över öppen eld! Loge-beefen med Petra Mede på Hela Sverige Skramlar-galan! Filips toruettes när han rör sig i vissa finare rum! Om hur dåligt Fredrik mått sedan han bombade med talet till Felix Herngrens kalas! Den rådande konsensusen i vissa kretsar att Filip och Fredrik fortfarande är buspojkar! Fredrik Lindströms mounmentala comebacktal!

Die Geschichte des jungen Taugenichts, der zur Strafe für seine Bösartigkeit in einen Däumling verwandelt wird und auf dem Rücken des Gänserichs Martin ganz Schweden erkundet. Ein Erziehungsroman, gespickt mit Sagen und Märchen, der die Vielseitigkeit Schwedens, seiner Lebensräume und Kulturen zeigt. Vielfach ins Deutsche übertragen, ist die Übersetzung von Thomas Steinfeld die erste vollständige und zugleich eine, die der eigentümlichen Sprache Selma Lagerlöfs, dem wunderbaren Schwedisch einer vergangenen Zeit, gerecht wird. Übersetzung nominiert für Preis der Leipziger Buchmesse 2015

Die Geschichte des jungen Taugenichts, der zur Strafe für seine Bösartigkeit in einen Däumling verwandelt wird und auf dem Rücken des Gänserichs Martin ganz Schweden erkundet. Ein Erziehungsroman, gespickt mit Sagen und Märchen, der die Vielseitigkeit Schwedens, seiner Lebensräume und Kulturen zeigt. Vielfach ins Deutsche übertragen, ist die Übersetzung von Thomas Steinfeld die erste vollständige und zugleich eine, die der eigentümlichen Sprache Selma Lagerlöfs, dem wunderbaren Schwedisch einer vergangenen Zeit, gerecht wird. Übersetzung nominiert für Preis der Leipziger Buchmesse 2015

Det var en gång en liten pojke i 1970-talets Leningrad som älskade Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Pojkens namn är Gary Shteyngart. Idag är han en rolig, storsäljande och kritikerhyllad författare i USA, aktuell med sin självbiografi Little failure, det lilla misslyckandet. Det var nämligen hans föräldrars smeknamn på honom. Marie Lundström har träffat honom i New York. Nytt år, nya böcker, nya röster. Romandebuterande Negar Naseh är otroligt intresserad av skrivandet som process, men vill samtidigt inte kalla sig författare. Under all denna vinter heter hennes bok, och Jenny Aschenbrenner har besökt Negar Naseh. Och så drar vi österut, till små marknadsplatser i Polen, och möter försäljarna Pawel och Wladek. Två individer som vet att förmågan att berätta en historia kan vara avgörande för dagsförtjänsten. De är huvudpersonerna i Andrzej Stasiuks roman Taksim. Fredrik Wadström har träffat författaren. Ida Börjel är en av Sveriges mest spännande poeter. Hör henne läsa en text ur sin nyutkomna Ma.