Podcast appearances and mentions of Stefan Jonsson

Deze keer: wat betekent Donald Trump voor Europa? De Amerikaanse president wil nog niet praten met Ursula von der Leyen, maar Giorgia Meloni was maandag wel in Washington. En hoe moet Europa omgaan met Elon Musk, die zich ook steeds meer met de Europese politiek gaat bemoeien? Tips en verwijzingen uit deze aflevering: - Haroon raadt ‘Eurafrica' van Peo Hansen en Stefan Jonsson aan. https://www.bol.com/nl/nl/f/eu... - Annette tipt de boeken ‘Atlas van de digitale wereld' van Haroon en ‘Tech Coup' van Marietje Schaake.https://www.boom.nl/filosofie/... https://www.atlascontact.nl/bo... - Redacteur Luc tipt ‘The Hardest Job in the World: The American Presidency' van John Dickersonhttps://www.penguinrandomhouse... Annette van Soest is host van Café Europa en presentator voor o.a. Haagsch College en Follow the Money Haroon Sheikh, senior wetenschapper bij de WRR en bijzonder hoogleraar Strategic Governance of Global Technologies aan de VU. De podcast Café Europa is een initiatief van Haagsch College en Studio Europa Maastricht Deze podcast werd mede mogelijk gemaakt door Nieuwspoort

Kabaréer, ett blomstrande kulturliv och en radikal syn på könsroller och sexualitet. Men också nervositet, politiska spänningar och brutala mord. Tiden mellan första världskriget och Hitlers maktövertagande, den så kallade Weimarrepubliken, är en av de mest omvälvande perioderna i Tysklands historia. Tiden odlade ett makalöst kreativt kulturliv, men var också perioden som banade väg för en av världshistoriens värsta regimer. Hur ska man förstå den här epoken i Tysklands och Europas historia? Vad kan arkitekturskolan Bauhaus, den expressionistiska bildkonsten, Brechts och Weills Tolvskillingsopera, Fritz Langs filmer och annan epokgörande konst från Weimaråren säga om det samtida politiska skeendet? Fanns det någonsin ett alternativ till Hitler och nazismen? Och hur romantiserat är egentligen det bohemiska kabarélivet? Gäster i studion är litteraturhistorikerna Stefan Jonsson och Aris Fioretos. Avsnittet är en repris och publicerades första gången i mars 2017.

Jesper stupade under sin tjänstgöring 25 november 2005 när han jobbade i Särskilda Skyddsgruppen, SSG, i Afghanistan. Det här avsnittet tillägnar vi Jesper men även hans anhöriga som grundade stiftelsen Jesper Lindbloms minne för låta hans anda leva vidare. Stiftelsen delar årligen ut stipendier till verksamma i SSG, numera SOG, men de har också varit med att initiera det visionära projektet Camp Valkyria.  Stiftelsen Jesper Lindbloms minne ⁠https://www.jespersminne.se/⁠ Veteranmottagningen Uppsala ⁠https://www.akademiska.se/for-patient-och-besokare/hitta-pa-sjukhuset/a-till-o/veteranmottagningen/⁠ VRR ⁠https://vrr.nu/⁠ Gula Bandet ⁠http://www.gulabandet.se/⁠ Sveriges Veteranförbund ⁠https://sverigesveteranforbund.se/⁠ Sveriges Kvinnliga Utlandsveteraner ⁠https://www.sverigeskvinnligautlandsveteraner.se/⁠ REKYL hittar du här ⁠https://rekyl.org⁠ Rösta fram oss i Guldpodden: Årets Podd och Årets Intervjupodd ⁠⁠https://www.guldpodden.se/⁠⁠ Prenumerera på podden för att inte missa nästa avsnitt - Ge gärna betyg och dela avsnittet, det hjälper andra att hitta hit

Hur ser vår tids fascistiska konst ut? Mårten Arndtzén söker efter svar på det, men hittar snarare exempel på motsatsen, i den här essän. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det sägs att fascismen är här igen. På otvetydig frammarsch. Men hur ser den ut? På 1920- och 30-talen var den omöjlig att missa: välstrukna uniformer, blänkande stövlar, nattliga fackeltåg. Manifestationer där allt var skinande rent och individen utplånades i massan. På 90-talet likaså: Rakade skallar och bomberjackor.Men i vår tid? Vilket plagg kom mobben som stormade Kapitolium 2021 att förknippas med? Mjukisbyxan. De enda som bär uniform idag är sådana som själva kallar sig nazister. Medan de som pekas ut som fascister och smygnazister av sina politiska motståndare, och som har betydligt större framgång i vallokalerna än de uniformerade, tvärtom tycks måna sig om att smälta in i mängden. Vara vanliga.Och hur ser 2000-talets fascistiska konst ut? Arno Brekers och Gabriele D'Annunzios arvtagare? När litteraturvetaren Stefan Jonsson ställer sig den här frågan i essäboken Den otyglade skönheten blir svaret ganska allmänt. När han beskriver hur "dagens fascistiska konst" representerar ett försvar av "den etniska, nationella eller rasmässiga identiteten" som "påstås vara under belägring" går min första, konkreta association till samisk konstaktivism. Och det var kanske inte meningen.Jonssons enda konkreta exempel är skapat av en man som dog för över 80 år sen: den norske skulptören Gustav Vigeland och hans storslagna parkanläggning i Oslo. Med sina över två hundra skulpturer i brons, granit och järn – föreställande människor, djur och sagoväsen – hör den till Norges allra mest populära besöksmål, med omkring en och en halv miljon besökare om året.Många av skulpturerna i parken är från 1920- och 30-talen, och speglar sin tids vitalistiska strömning: det spänstiga och sunda kroppsideal som odlades på många håll, också i brun- och svartskjortornas led. Någon större etnisk mångfald är det väl inte heller, bland statyerna.Men Vigelandsparken är ändå ett dåligt exempel på totalitär estetik. Jag ska förklara varför, men behöver först ta en liten omväg, via totalitarismens motpol – den "otyglade skönhet" som Stefan Jonsson framhåller som ett slags vaccin mot fascism. Konsten blir det, menar han, både genom att vara en mötesplats – och på så vis förverkliga demokratin – och genom att påminna om demokratins egen värdegrund: det jämlika människovärdet.Här finns gott om exempel – från antika tragedier till samtida, social aktionskonst. Eller "aggressiv humanism" som den tyska gruppen Centrum för Politisk Skönhet kallar sin verksamhet. ZPS, som de förkortas, ägnar sig bland annat åt spektakulära aktioner i flyktingvänlig riktning, som när de stal minnestavlorna över Berlinmurens offer och flyttade dem till Medelhavets norra kust. Där vill de skapa en landförbindelse till den södra sidan, så att afrikanska flyktingar kan ta sig torrskodda till Europa.Den politiska skönheten visar hur vacker världen kunde vara: Om vi bara levde som vi lär. Själv föredrar jag de något mindre entydiga projekten, där de vackra tankarna blandas ut med lite smuts.Som 2018, när ZPS lade ut en databas med hundratusentals bilder från en högerextrem demonstration i Östtyska Chemnitz, och uppmanade allmänheten att leta efter kollegor och andra bekanta bland bilderna för att sedan rapportera fynden till sina arbetsgivare, eller hänga ut dem på annat sätt. Här hittade konstnärsgruppen alltså ett effektivt sätt att komma till rätta med den nutida fascismens oklara estetik, dess frustrerande förmåga att smälta in i mängden.Men även om demonstrationen i Chemnitz utmynnade i upplopp och ett mord, så kan vi nog utgå från att de allra flesta som fastnat i databasen bara utövade sina demokratiska rättigheter. Medan konstnärernas bruk av övervakning och angiveri som metod väcker klara associationer till det odemokratiska system som styrde den här delen av Tyskland fram till murens fall.Just den tvetydigheten höjer den här aktionen över det plakatpolitiska, och öppnar för en djupare reflektion över vår tid och vad som står på spel i den. Lite tillspetsat kunde man säga att inslaget av totalitarism gör konsten, här.Låt oss nu återvända till den där skulpturparken i Oslo, igen. Vad föreställer Vigelands statyer? Ouppnåeliga ideal som "anger hur man som människa bör handla", anser Stefan Jonsson. Och visst, många av skulpturerna visar glada, ömsinta och lekande människor. Men här finns inslag av otäckt våld också: barnmisshandel och vad som skulle kunna vara början till våldtäkt. En av parkens skulpturgrupper föreställer en man från Vigelands hemby som trakasseras av två pojkar. Han hette Elias och led av det vi i dag skulle kalla intellektuell funktionsnedsättning. Men ingenting tyder på att skulpturen skulle uttrycka ett förakt för svaghet eller uppmana till mobbing - tvärtom har Vigeland berättat hur han själv brukade ta mannen i försvar mot hans plågoandar, när han kunde.För mig är det uppenbart att Gustav Vigeland ville skildra livet i förhöjd och symbolisk form, visserligen, men som han uppfattade att det i grunden är. Inte som det borde vara.Ska vi tro den tjeckiske författaren Milan Kundera så hör livet som det borde vara inte ens till konstens område – utan till kitschens. Den senare definierar han, i romanen Varats olidliga lätthet, som ett estetiskt ideal där "skiten förnekas och där alla uppför sig som om den inte existerade". Det var det som gällde i kommunismens Tjeckoslovakien.Och inte bara där, utan överallt där gemenskap och endräkt ska råda oinskränkt. "Människornas broderskap på jorden kan bara ha kitschen som bas", konstaterar Kundera. Det förklarar kanske varför Nazitysklands propagandaminister Joseph Goebbels dömde ut Vigelandparkens skulpturer som "okonst", och ville låta smälta ned dem som innehöll metall. Han föredrog lustigt nog Munch.2002 placerades parkens sista skulptur ut. Den föreställer en ung flicka som försöker skyla sig från ovälkomna blickar. Vigeland färdigställde den 1942, och modell stod den österrikiska judinnan Ruth Maier som senare samma år deporterades och mördades i Auschwitz, 22 år gammal. Hennes kvarlevor kan, teoretiskt sett, ha förekommit i en av ZPS mest kontroversiella aktioner. 2019 presenterade gruppen mänskliga kvarlevor från omärkta massgravar, bland annat i närheten av Auschwitz Birkenau, framför riksdagshuset i Berlin. Sucht Nach Uns – sök efter oss - kallade gruppen sin installation, avsedd som en protest mot etablerade partiers planer på samarbeten med högerpopulistiska AfD.Men för Ruth Maiers del var den medverkan, i så fall, helt ofrivillig.Mårten Arndtzén, medarbetare på kulturredaktionen

    Two guest mixes in a row - I am a lucky guy! This one comes to us from LLM regular contributor, Paul Asbury Seaman. It's a great collection of instrumental tracks that, as the title says, leans heavily on music from the 70s. My brain has been stuck in the 70s for a while as I collect tunes for the Electronic Music of the 70s series(1971 is coming soon). So I was excited about the coincidence of Paul coming up with a 70s(mostly) mix. Some tracks I was familiar and others I was hearing for the first time, which is the wonderful thing about these guest mixes - they go in directions that I would not have taken them. This one turns into a great journey of nostalgia and discovery. Here's what Paul has to say about this mix: “Something old, something new. Something cheerful, something blue. Some great instrumental tracks that might have slipped between the cracks. So, no “Colour My World.” Yes to Black Sabbath. Plus a couple of mellow vocal numbers, chosen for their melodies that were just too pretty to leave out. The selections here span more than fifty years, though most are from the 1970s. The title of this mix comes from the working name (one of my all-time favorites) of Swedish ambient electronic artist Stefan Jonsson.” Thanks, Paul, for another excellent set. Cheers!   T R A C K L I S T : 00:00    Agitation Free - First Communication (2nd 1973) 05:57    Jeff Greinke - Losing Time (A Thousand Year Flood 2023) 11:23    Between Interval - Portals in Time (The Edge of a Fairytale 2009) 14:38    Vangelis - Love Theme, Blade Runner (Nocturne: The Piano Album 2019) 20:35    Mike Oldfield - Incantations - part four(excerpt) (Incantations 1978) 24:50    Pierre Moerlen's Gong - Faerie Steps (Time is the Key 1979) 30:10    Moody Blues - Visions of Paradise (In Search Of The Lost Chord 1968)) 34:15    Genesis - Horizons (Foxtrot 1972) 35:50    Rick Wakeman - Summertime (Rhapsodies 1979) 40:08    Neal Schon - Midnight Express (Electric World 1997) 45:15    Iron Butterfly - Slower Than Guns (Metamorphosis 1970) 48:53    Black Sabbath - Laguna Sunrise (Vol. 4 1972) 51:37    Ian Anderson - Boris Dancing (The Secret Language Of Birds 2000) 54:40    Pink Floyd - It's What We Do (The Endless River 2014) 59:50    Bill Frisell - Bird On A Wire (Here It Is: A Tribute To Leonard Cohen 2022) 63:35    end

Den otyglade skönheten är en brandfackla för konstens betydelse för människan, samhället och demokratin i en tid då den behövs som allra mest. Med exempel ur litteratur, film, teater och konst, med allt från mellankrigstidens Wien och krigets Sovjet till högläsning för barn i Norrköping och demonstrationer i Kyjiv, visar författaren hur konsten är nödvändig för demokratin och dess överlevnad. Stefan Jonsson i samtal med Per Starke, Svenska kyrkans avdelningschef för gemensamma funktioner. Medarrangör Norstedts

Människor och Migration i samarbete med Välkommen till Sverige. Under sommaren sänder Asylrättscentrums podd Människor och Migration Arena Idés podcastserie Välkommen till Sverige - om att välkomna de som nu flyr från krigets Ukraina till Sverige. Välkommen till Sverige görs även i samarbete med forskningsinstitutet REMESO. I det sista avsnitt av Välkommen till Sverige pratar vi om vad som ska hända med Sveriges asyl- och flyktingpolitik efter valet. Vi återknyter även till massflyktsdirektivet och frågar oss om och i vilken utsträckning man på EU-nivå kommer att förlänga direktivet nästa år. Med oss för att diskutera de här frågorna har vi Stefan Jonsson, professor i etnicitet och biträdande föreståndare för forskningsinstitutet REMESO och Alex Voronov, ukrainakännare och ledarskribent med utrikesfokus på Liberala nyhetsbyrån (LNB). Välkommen till Sverige spelas in i Arenagruppens poddstudio. Programledare är Lisa Pelling, producent är Amanda Sonesson.

Människor och Migration i samarbete med Välkommen till Sverige. Under sommaren sänder Asylrättscentrums podd Människor och Migration Arena Idés podcastserie Välkommen till Sverige - om att välkomna de som nu flyr från krigets Ukraina till Sverige. Välkommen till Sverige görs även i samarbete med forskningsinstitutet REMESO. I det första avsnittet tittar vi närmare på massflyktsdirektivet, ett direktiv som inrättades av EU i kölvattnet av 90-talets krig på Balkan och som nu för första gången aktiverats av EU:s medlemsstater. I ett samtal som modereras av Arena Idés chef Lisa Pelling pratar vi med Ola Henrikson, regiondirektör för det internationella migrationsorganet IOM, om bakgrunden till massflyktsdirektivet som infördes under Sveriges EU-ordförandeskap 2001. Vi diskuterar även dess rättsliga och praktiska innebörd med Anna Lindblad, biträdande rättschef på Migrationsverket, samt vad forskningen kan bidra med med Stefan Jonsson från REMESO. Programledare: Lisa Pelling Producent: Amanda Sonesson Avsnittet spelades in i Arenagruppens poddstudio.

We continue our series on German foreign policy with an interview with Hans Kundnani (@hanshundnani), director of the Europe Programme at Chatham House and author of the book The Paradox of German Power. On this episode, Hans references two books: Oliver Nachtwey's Die Abstiegsgesellschaft: Über das Aufbegehren in der regressiven Moderne and Peo Hansen and Stefan Jonsson's Eurafrica: The Untold History of European Integration and Colonialism. Ted also references Hans' recent article in The Guardian, called "Europe's reputation as a cosmopolitan haven has been exposed as a mirage." You can find more of Hans' work on his website: https://hanskundnani.com/ Co-hosted by Ted (@ted_knudsen) and Michelle (@shhellgames). Produced by Isaac (@wuermann). Thank so much to everyone who has already started supporting us on Patreon! We'll still be publishing full-length episodes twice monthly available on our main podcast feed, but Patreon supporters will also get access to a couple bonus episodes per month. It's a tough time out there so we totally understand if you don't have the capacity to support right now, but if you're able we'd really appreciate you becoming a subscriber. All the details here: www.patreon.com/spassbremse Follow Spaßbremse on Twitter (@spassbremse_pod). Music by Lee Rosevere. Art by Franziska Schneider.

We continue our series on German foreign policy with an interview with Hans Kundnani (@hanshundnani), director of the Europe Programme at Chatham House and author of the book The Paradox of German Power. On this episode, Hans references two books: Oliver Nachtwey's Die Abstiegsgesellschaft: Über das Aufbegehren in der regressiven Moderne and Peo Hansen and Stefan Jonsson's Eurafrica: The Untold History of European Integration and Colonialism. Ted also references Hans' recent article in The Guardian, called "Europe's reputation as a cosmopolitan haven has been exposed as a mirage." You can find more of Hans' work on his website: https://hanskundnani.com/ Co-hosted by Ted (@ted_knudsen) and Michelle (@shhellgames). Produced by Isaac (@wuermann). Thank so much to everyone who has already started supporting us on Patreon! We'll still be publishing full-length episodes twice monthly available on our main podcast feed, but Patreon supporters will also get access to a couple bonus episodes per month. It's a tough time out there so we totally understand if you don't have the capacity to support right now, but if you're able we'd really appreciate you becoming a subscriber. All the details here: www.patreon.com/spassbremse Follow Spaßbremse on Twitter (@spassbremse_pod). Music by Lee Rosevere. Art by Franziska Schneider.

Attacken mot USA den 11 september 2001 brukar räknas som det största terrorattentatet i världshistorien. Bilderna av planen som träffade tvillingtornen på Manhattan i New York kablades ut i internationella medier och chockade världen. Händelsens politiska, sociala och kulturella efterverkningar är svåra att överblicka. Hur ska vi förstå den här händelsen när vi nu ser tillbaka, 20 år senare? Var attackerna den 11 september början på en ny epok, som ofta påstås – eller snarare slutet på en händelsekedja som började långt tidigare? Vilken betydelse hade det att attentatet, via mediernas livesändningar, flyttade in i folks vardagsrum? Och hur hänger attentatet egentligen ihop med USA:s aktuella uttåg ur Afghanistan? Allt diskuteras i premiäravsnittet av Bildningspoddens nya aktualitetsmagasin, Studio Anekdot. Gäster i studion är Frida Stranne, Mohammad Fazlhashemi och Stefan Jonsson. Frida Stranne är doktor i freds- och utvecklingsforskning och lektor i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad, samt affilierad forskare vid Svenska Institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala Universitet. Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala Universitet. Stefan Jonsson är litteraturvetare och professor i etnicitet vid Linköpings universitet. Samtalsledare: Frida Beckman Redaktör och projektledare: Anna Frykholm Producent: Magnus Bremmer Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Vare sig det är en målning, en bok eller en TV-serie så kan konsten väcka fantasi, ifrågasätta ramar, erbjuda alternativ och väcka debatt kring olika frågor. Konsten är gränsöverskridande och kan röra sig i såväl historien, nutid som i framtiden. Den är ett uttryck för någons röst, någon som vill visa något eller berätta något. Vi kan använda oss av estetiska uttryck för att lära oss något om politiken och konsten kan, när det behövs, till och med peka ut demokratins oundvikliga tillkortakommanden.   Fakultet essä - en podcast från Linköpings universitet, där du hör intressanta forskare läsa sina egna essäer.   Inläsning: Stefan Jonsson, professor och forskare vid avdelningen för migration, etnicitet och samhälle vid Linköpings universitet. Programledare: Annelie Norberg Producent, klipp och mix: Therese Eriksson Projektledare: Jenny Ahlgren och Camilla Smedberg   Signaturmusik: Funkysuspense av Bensound Musik i avsnittet: Epidemic Sound   Fler podcasts från Linköpings universitet hittar du på https://liu.se/podcast

Vi träffar den eminenta gitarristen Stefan Jonsson som spelar i tribute banden: Night Of Queen och A Tribute To Dire Straits. Vi pratar bland om tiden med Fame Factory, Musicians Institute i Los Angeles och vad Dansbanden vill ha.    Mycket Nöje! Android: Podbean iPhone: Itunes Vi vill alltid veta hur vi kan bli bättre, ge er Feedback till oss i kommentarerna nedan! TACK för att ni Delar och Recenserar!   

I detta tionde och sista avsnitt möter vi Stefan Jonsson som är en aktiv musiker och lärare. Vi får höra om hans musikaliska karriär och erfarenheter. Allt från de tidiga tonåren till dagens turnéer.

Kabaréer, ett blomstrande kulturliv och en radikal syn på könsroller och sexualitet. Men också nervositet, politiska spänningar och brutala mord. Tiden mellan första världskriget och Hitlers maktövertagande, den så kallade Weimarrepubliken, är en av de mest omvälvande perioderna i Tysklands historia. Tiden odlade ett makalöst kreativt kulturliv, men var också perioden som banade väg för en av världshistoriens värsta regimer. Hur ska man förstå den här epoken i Tysklands och Europas historia? Vad kan arkitekturskolan Bauhaus, den expressionistiska bildkonsten, Brechts och Weills Tolvskillingsopera, Fritz Langs filmer och annan epokgörande konst från Weimaråren säga om det samtida politiska skeendet? Fanns det någonsin ett alternativ till Hitler och nazismen? Och hur romantiserat är egentligen det bohemiska kabarélivet? Veckans gäster är Stefan Jonsson och Aris Fioretos. Stefan Jonsson är professor i etnicitet vid Linköpings universitet och har bland annat forskat om demokrati och "massornas" kulturhistoria. Aris Fioretos är författare och professor i estetik vid Södertörns högskola, där han bland annat ger en kurs om Weimarrepubliken. Båda är verksamma som kritiker i Dagens Nyheter. Bildningspodden - en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Vad innebär det att vara politiskt korrekt eller PK? Varifrån kommer uttrycket och vem kallar vem för PK? Journalisten Lina Sundahl Djerf träffar människor i Malmö med olika åsikter om begreppet. Stefan Jonsson är professor i etnicitet och en av dem som sägs ha introducerat uttrycket politiskt korrekt i Sverige. Han berättar om det och att han idag är kritisk till begreppet. Karin Hagren Idevall är doktor i nordiska språk och berättar om sin undersökning kring hur uttrycket politiskt korrekt används i kommentarsfält på nätet.

Ekonomiekot lördag handlar om vad följderna kan bli efter skandalen med tyska Volkswagens fusk med utsläppen från dieselmotorer, både för koncernen och hela bilindustrin. Gäster är Stefan Jonsson, professor vid Uppsala Universitet, som bland annat studerat följderna av företagsskandaler, Jonas Fröberg, motorjournalist på Svenska Dagbladet. Bertil Moldén, VD för branschorganisationen Bil Sweden, är också intervjuad, men i förväg på grund av utlandsresa.

Hur påverkas ett företag av en skandal på längre sikt, och vad kan egentligen göras för att undvika skandaler? Det är ämnet för veckans Ekonomiekot Lördag. Gäster är Stefan Jonsson, professor vid Uppsala Universitet, som forskar om bland annat hur företag påverkas av en skandal, och Albin Rännar, chef för marknadsövervakning på föreningen Aktiespararna. Programledare: Pär Ivarsson.

Nu börjar en ny serie om revolutioner. I första programmet diskuterar filosoferna Hans Ruin och Lena Halldenius och Stefan Jonsson, professor i etnicitet, kring vad en revolution är för något. Filosofen Hanna Arendt Skriver i sin bok On Revolution att begreppet revolution var okänt före de två stora revolutionerna på 1700-talet, den amerikanska och den franska. Ingen av aktörerna hade den ringaste föraning om hur det nya dramat skulle utvecklas. Sedan dess har världen sett många revolutioner. Men vad är en revolution; hur början den, vilket förlopp har den och vad ska den leda till? I veckans program försöker vi svara på frågan om vad som är karakteristiskt för en revolution. Medverkande är Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola och Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och Stefan Jonsson, professor i etnicitet vid Linköpings universitet. Programledare och producent Peter Sandberg.

Filosoferna Hans Ruin och Lena Halldenius och Stefan Jonsson, professor i etnicitet, diskuterar kring vad en revolution är för något. Filosofen Hanna Arendt Skriver i sin bok On Revolution att begreppet revolution var okänt före de två stora revolutionerna på 1700-talet, den amerikanska och den franska. Ingen av aktörerna hade den ringaste föraning om hur det nya dramat skulle utvecklas. Sedan dess har världen sett många revolutioner. Men vad är en revolution; hur början den, vilket förlopp har den och vad ska den leda till? I veckans program försöker vi svara på frågan om vad som är karakteristiskt för en revolution. Medverkande är Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola och Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och Stefan Jonsson, professor i etnicitet vid Linköpings universitet. Programledare och producent Peter Sandberg.

Idag utgår Kino till förmån för ett program i Kulturradions tema om "Kulturens roll i valdebatten". Programmet heter Från bronsbyster till gerillastickare (sänds 10/9-2010) Vilket samhälle vill konstnärerna ha, vilket försöker de fånga och vilket kan de mista? Finns Mills och Marx i samtidskonsten? Kulturredaktionens Lisa Bergström undersöker de politiska rötterna i samtidens fiktiva dröm- och mardrömsvärldar. Till sin hjälp tar hon konstnärerna Anna Odell och Mattias van Arkel som får i uppdrag att bygga en utopi, ackompanjerade av altsaxofonisten Maria Arnqvist, sedan får idéhistorikern Stefan Jonsson utvärdera utopibygget. Men vi möter också konstnären Anna Stina Erlandsson, filosofen Fanny Strömbäck, den aktive politikern Åke Bjurhamn, medieprofessorn Bo Reimer med flera.

Med alla menar vi verkligen alla. Så sa kulturutredningens ordförande Eva Swartz Grimaldi i Studio Ett i torsdags. Kultursverige är ett mångfaldssamhälle som ska inkludera, just det, alla. Under Mångkulturåret 2006 omhuldades en tro på politikens förmåga att understryka etnisk mångfald på kulturinstitutionernas att göra-lista. I kulturutredningen som presenterades i förra veckan märks inga särskilda spår av denna politiska vilja. Istället anas en ny syn på konceptet mångfald och en vilja att integrera denna mångfald i kulturens alla rum. ALLA ska känna sig inkluderade. Men vad betyder det, egentligen? Vilken syn på mångfald har den nya kulturutredningen? Nya Vågen har också sett den japanska konstnären Tabaimos animerade och lätt oroande damrums- och dockhusfantasier i tredimensionella utställningsrum på Moderna Museet i Stockholm. Au contraire: Mattias Berg om folkkultur Medverkar gör Ozan Sunar, tidigare kulturchef på SVT, Stefan Jonsson, kulturjournalist på Dagens Nyheter, Q - Med ”alla” menar vi verkligen ”alla”. Så sa kulturutredningens ordförande Eva Swartz Grimaldi i Studio Ett i torsdags. Kultursverige är ett mångfaldssamhälle som ska inkludera, just det, alla. Under Mångkulturåret 2006 omhuldades en tro på politikens förmåga att understryka etnisk mångfald på kulturinstitutionernas att göra-lista. I kulturutredningen som presenterades i förra veckan märks inga särskilda spår av denna politiska vilja. Istället anas en ny syn på konceptet mångfald och en vilja att integrera denna mångfald i kulturens alla rum. ALLA ska känna sig inkluderade. Men vad betyder det, egentligen? Vilken syn på mångfald har den nya kulturutredningen? I studion: Ozan Sunar, tidigare kulturchef på SVT, Stefan Jonsson, kulturjournalist på Dagens Nyheter och Qaisar Mahmood, författare till boken ”Small, Medium eller large - vägval för ett hållbart mångfaldssamhälle”. Nya Vågen har också sett den japanska konstnären Tabaimos animerade och lätt oroande damrums- och dockhusfantasier i tredimensionella utställningsrum på Moderna Museet i Stockholm. I studion: Yukiko Duke, författare och kulturjournalist och kulturredaktionens Cecilia Blomberg. Programledare är Kim Nordberg.

First light on the Autumn Continent, featuring Stefan Jonsson and Stuart White.

First light on the Autumn Continent, featuring Stefan Jonsson and Stuart White.