Podcasts about liberala

Na svojem neslužbenom pokretanju predizorne kampanje na istoku Melbournea u nedjelju, 12. siječnja, oporbeni čelnik Peter Dutton je najavio povratak stranke Liberala. Dutton je tom prilikom kazao da su životni troškovi, nuklearna energija i pitanje useljavanja najvažnije stavke s kojima će se u stranci uhvatiti u koštac ako pobjede na idućim saveznim izborima.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Hon gick direkt från rollen som starkt klimatengagerad och SD-kritisk ordförande i Liberala ungdomsförbundet till en regering som sitter på Sverigedemokraternas nåder och med ansvar för en politik som vänt kurvan över svenska utsläpp uppåt. Hon har satts på många prov men tycks njuta av att vara i hetluften. Eller svider det mer än hon visar?

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Hon gick direkt från rollen som starkt klimatengagerad och SD-kritisk ordförande i Liberala ungdomsförbundet till en regering som sitter på Sverigedemokraternas nåder och med ansvar för en politik som vänt kurvan över svenska utsläpp uppåt. Hon har satts på många prov men tycks njuta av att vara i hetluften. Eller svider det mer än hon visar?

Upplysningstanken i kombination med en modernare kristendom ledde till en vilja att reformera fängelsestraffen. Liberala krafter ville gå från fysiskt hårda straff i kollektiva celler på fästningar till ensam kontemplation i moderna ensamceller med vattenklosetter och centralvärme.Under 1800-talet investerade det fattiga Sverige miljarder i dagens penningvärde för att bygga 50 moderna fängelser. Men ambitionen att isolera fången under flera år visade sig vara mycket nedbrytande för fången.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historieprofessor Roddy Nilsson vid Göteborgs universitet som undersök fängelsernas historia i flera böcker.Ursprunget till dagens fängelser har sina rötter i 1800-talet när det fanns en tro och vilja att reformera brottslingarna. Språnget från de hårda fästningsfängelserna som var präglade av kroppsbestraffning till 1800-talets ensamceller gjordes utifrån humanistiska ideal även om det blev en mardröm för själen.Under medeltiden var det böter, kroppsstraff eller avrättning som gällde. Inlåsning var tillfällig i väntan på rättegång och straffutmätning. Senare var det lösdrivare och skuldsatta som låstes in. Men på 1700-talet började antalet inlåsta fångar att öka. Brottslingarna låstes in i hårda fästningsfängelser som vaktades av militärer.Under 1800-talet fanns det en utpräglad reformvilja av fängelserna och även fattiga länder som Sverige investerade mycket stora belopp i att bygga moderna fängelser, enligt Philadelphia-modellen.Man gick från kollektiva celler i fästningar till ensamceller i stora fängelser som till och med utrustades med vattenklosetter och centralvärme. 1800-talets ensamstraff skulle tvinga brottslingen att reflektera över sina brott. Men ambitionen att isolera fången kunde många år visade sig vara mycket nedbrytande för fången. Med tiden kortades isoleringstiden ner från åratal till månader.Läs: En välbyggd maskin, en mardröm för själen : det svenska fängelsesystemet under 1800-talet / Roddy Nilsson.Bild: Ur "Photografiskt Album för år 1861 öfver fångar förvarade å Warbergs fästning". Fånge N:o 168 C. Pettersson. Fjärde resan stöld. 55 år gammal, född i Tvings sn., Blekinge län. "Visat våldsamhet och högst opålitligt uppförande å Ny Elfsborg. Kallas af fångarne å fästningen för Wargen". Nordiska museets arkiv Musik: Classical Classical av Bobby Cole, Storyblocks audio Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Delstaten Oregons legalisering av tunga droger har inte varit av godo; Muslimsk kvinna i anti-hatbrottskommitté i Maryland sprider antisemitism; Manlig simmare på universitet i New Jersey vinner bland kvinnor; Skådespelaren Susan Sarandon i fronten mot Israel; Fd First Lady Rosalyn Carter död; Vänstern ger Joe Biden smeknamnet ”folkmords-Joe”; 75 procent av Demokraterna i New York anser att den illegala invandringen i staden är ett allvarligt problem; Chicago får nog av illegala migranter: Journalist på NBC sparkas efter hyllning till Hamas; Hjälparbetare som frigavs av Trump hyllar Hamas; Liberala delstater minst fria i USA; Texas guvernör Gregg Abbott endorsar Donald Trump; Allt mer sannolik riksrätt mot Joe Biden; HB allt mer kritiska till TQ+ i HBTQ-rörelsen; Denver spenderar miljoner för att få bort illegala invandrare; Trump offentliggör sitt läkarintyg på Biden 81-årsdag; Tre gånger fler pro-palestinska demonstrationer än pro-israeliska demonstrationer i USA; Trump leder över Biden i alla stora frågor; Unga demokrater hoppas på Kamala Harris framför Joe Biden; Palestinsk grupp bjuder in Rashida Talib till Arizona men nekas av universitetet; Muslimsk invandrare bakom mordet på judisk pro-Israel-demonstrant; Stor lärarbrist i USA; Muslimsk student i Kanada hyllar Hamas. ------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

11 september. Regeringen föreslår att föräldrar ska kunna dela med sig av sin föräldrapenning till andra, exempelvis far- och morföräldrar. En frihetsreform, tycker Josefin Malmqvist, ordförande för Moderatkvinnorna. Helt feltänkt, menar Cecilia Elving, ordförande för Liberala kvinnor. Andreas Ericson leder diskussionen.

”För att gå till botten med den internationella kris som koranbränningarna har utlöst, måste vi återvända till tillkomsthistorien bakom de mänskliga rättigheterna.” Så skriver Fredrik Heiding i ledaren i senaste numret av Signum, som diskuteras i det här avsnittet. Vad är skillnaden mellan saklig religionskritik och häcklande eller hädelse? Har vi förlorat en förståelse för det heliga i Sverige? Och finns möjligtvis lösningen på problemet i det välvilliga mänskliga mötet? Det är några av de frågor som tas upp i avsnittet.

Universitetet i Chicago har producerat fler nobelpristagare i ekonomi än något annat. Hur kunde en enskild nationalekonomisk institution bli så inflytelserik? Andreas Johansson Heinö och Caspian Rehbinder har läst Chicagoskolan av Lanny Ebenstein. Ursprungligen publicerat av Ideologipodden och sedan lånat av Smedjanpodden.

Universitetet i Chicago har producerat fler nobelpristagare i ekonomi än något annat. Hur kunde en enskild nationalekonomisk institution bli så inflytelserik? Andreas Johansson Heinö och Caspian Rehbinder har läst Chicagoskolan av Lanny Ebenstein.    

Den 57e frukosten Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På väggar där det brukade hänga tavlor på kungar och svenska nationalhjältar, hänger det nu genuskonst, könskonst och Sverigehatande patrask som kallas idoler. Är dagens så kallade idoler verkligen värda att kallas det? Vem ser du upp till - egentligen? Är det dags att riva ner det nya, och hänga upp det gamla? Lyssna på det här programmet!FÅ INVANDRINGSKRITISKA PODDAR HAR FUNNITS SÅ LÄNGE SOM DENNA - LÅT INTE PODDEN GÅ I GRAVEN NU! DONERA TILL NOVEMBERS MÅL PÅ 2500 KR INNAN DEN 30:E.Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaGästerna slår sig ner, denna 5 november 2022, och tar sig an dessa ämnen:* Sextrakasserande invällare mordhotad - Tar tempen på moralen.* Det idiotiska påhittet "mikroaggressioner" - Förklarat.* Bort med genuskonsten - Upp med nationalhjältarna.* Hur påverkar individen samhällets förhållande till etnicitet?* Att bära avlidna släktingars kläder och smycken, eller ej?* Liberala tårar över jämställdhetspolitiken.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Lennart Matikainen, Carl "SHA 70" Schiller & Johan WidénCarl Schillers youtubekanal: https://www.youtube.com/c/SHA70/videosVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:MODERN MANSSYN - "RENSA GENPOOLEN PÅ VÅLDSAMMA MÄN"https://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/modern-manssyn-rensa-genpoolen-paa-vaaldAlla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM:Lördagen den 12 november, 2022Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoiTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLEMorbus Dei - Death Created by Manhttps://youtu.be/91hMPhzzA9sJOHANRod Stewart, Sweet Little Rock 'n Rollerhttps://open.spotify.com/track/4ynV4eEAl9hLxS7CxIRPJR?si=cfae4bcf742e4c55LENNARTPå västfronten intet nytt, 2022https://www.moviezine.se/movies/pa-vastfronten-intet-nytt-2022CALLEDahmer - Monster: Berättelsen om Jeffrey Dahmerhttps://www.imdb.com/title/tt13207736/

Moderaternas tidigare partisekreterare Ulrica Schenström tror att Tidöavtalet kommer stöta på patrull när jurister ska omvandla visionerna till lagförslag. Hör samtal i P1-morgon. De fyra samarbetspartierna till höger har enats om en rad politiska frågor i Tidöavtalet.Hör samtal med Ulrica Schenström, vd liberala och gröna tankesmedjan Fores och tidigare statssekreterare hos dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt, och Per Gudmundson, borgerlig debattör och tidigare presschef hos Kristdemokraterna.Programledare: Hélène BennoSändes i P1-morgon 17 oktober

Elakingen John Mearsheimers 328 sidor långa debattartikel 'The Great Delusion' diskuteras. Johan tycker det är tråkigt att Mearsheimer inte är marxist. Oliver undrar om det egentligen handlar om olja och Calle blir advocatus diaboli, pro bono. (21/10/2021) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Smedjanpodden tar sig an den inomborgerliga debatten om man ska vara glad över valresultatet eller inte. De gamla allianspartierna samlade ungefär 50 procent 2010 och samlar i årets val bara 35 procent av rösterna. Misslyckades de borgerliga partierna i valet och varför? Medverkar i podden denna vecka gör tre viktiga strömningar i den svenska frihetsfåran; liberalkonservatismen, den klassiska liberalismen och Dagens Nyheters ledarsida. Samtalet mellan Catarina Kärkkäinen, Johan Norberg och Arvid Åhlund modereras av Frida Jansson. 

Människor och Migration i samarbete med Välkommen till Sverige. Under sommaren sänder Asylrättscentrums podd Människor och Migration Arena Idés podcastserie Välkommen till Sverige - om att välkomna de som nu flyr från krigets Ukraina till Sverige. Välkommen till Sverige görs även i samarbete med forskningsinstitutet REMESO. I det sista avsnitt av Välkommen till Sverige pratar vi om vad som ska hända med Sveriges asyl- och flyktingpolitik efter valet. Vi återknyter även till massflyktsdirektivet och frågar oss om och i vilken utsträckning man på EU-nivå kommer att förlänga direktivet nästa år. Med oss för att diskutera de här frågorna har vi Stefan Jonsson, professor i etnicitet och biträdande föreståndare för forskningsinstitutet REMESO och Alex Voronov, ukrainakännare och ledarskribent med utrikesfokus på Liberala nyhetsbyrån (LNB). Välkommen till Sverige spelas in i Arenagruppens poddstudio. Programledare är Lisa Pelling, producent är Amanda Sonesson.

I dagens podd pratar jag med Fredrik Malm, som är riksdagsledamot för Liberalerna. I valet på söndag kommer ett antal liberala väljare stå och väga mellan Centerpartiet och Liberalerna. Centerpartiet hävdar att de är de sanna liberalerna. Jag frågar Fredrik Malm hur han ser på det och varför liberaler i stället bör rösta på hans parti:Det finns liberaler som hävdar att det högsta värdet i den liberala samhällsmodellen är att ha en i stort sett oreglerad invandring, att man inte ställer så hårda krav på språk och jobb, men jag delar inte den synen. Om vi inte har en ordnad, reglerad migrationspolitik som fokuserar på dem som verkligen behöver skydd, om vi inte klarar integrationen, då hotas de liberala och progressiva värden som jag vill att samhället ska präglas av. Man kan inte säga att man är feminist, men att vi inte behöver bry oss om jämställdhet ute i Angered, för där styr Ali Khan-klanen. Det är en orimlig hållning. Klarar vi inte integrationen kommer liberala värden sättas på undantag i stora delar av Sverige, och det är vad vi ser just nu.Fredrik Malm har en lång historia inom partiet och kallar sig själv socialliberal. För en liten tid sedan snubblade jag över en gammal SVT-debatt mellan Fredrik Malm och Jimmie Åkesson från 2009, som handlade om den där ökända debattartikeln som då precis hade publicerats där Aftonbladet satte rubriken: “Muslimerna är vårt största utländska hot”. Det artikeln handlade om var främst hur det svenska samhället anpassar sig till islamisters krav och vad detta får för konsekvenser. Ser man debatten såhär 13 år senare är det slående hur mycket som har ändrats. Då satt inte SD i riksdagen ännu, och Liberalerna var faktiskt det större av de två partierna. En annan sak är att Fredrik Malm till viss del resonerar på ett liknande sätt i dag. I en artikel från maj i år skriver han om hur “staten förhandlar bort vårt sekulära samhälle”: Genom ständiga hänvisningar till dialog, kompromiss och tolerans ringas vi som värnar Sveriges sekulära och socialt progressiva karaktär in i ett hörn där vi ska känna skuld gentemot djupt reaktionära krafter.Vi pratar om hur hans resa sett ut sedan 2009 till i dag, varför han ändrat sig i vissa frågor och om han har gett upp liberala principer på vägen. Dessutom diskuterar vi Vänsterpartiets blodiga historia, hur de fortfarande lever gott av blodspengarna de fick från Stalin och om boken han skrivit om detta (fast som kanske är mer av en släktkrönika): Naftasyndikat: berättelsen om direktör Kruse och Stalins oljebolag i Sverige (Carlssons förlag 2020). En bok jag rekommenderar varmt.Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

Sverige är förknippat med ensamhet, men verkligheten är inte fullt så enkel. Kristina Lindquist frågar sig när isoleringen kräver en politisk lösning och när den har en politisk orsak. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2020.En kvinna hälsar på i en jaktstuga i bergen. När hon vaknar efter en ensam natt är hon skild från världen av en genomskinlig vägg, och allt liv bakom den tycks vara utplånat. Marlen Haushofers ständigt aktuella roman Väggen från 1968 har tolkats som dystopi i kalla krigets skugga, som feministisk utvecklingsberättelse och civilisationskritik i Henry David Thoreaus anda. Men på ett väldigt konkret plan är den främst en betraktelse över ensamhetens topografi. Romanen utspelas till stor del i ett akut nu där mörker, hunger och kyla måste hanteras men så kommer plötsligt passager som öppnar tiden och etablerar ensamheten som ett permanent öde: Jag har efter hand börjat förstå att jag aldrig kommer att komma tillbaka, skriver kvinnan i en dagbok som troligen inte kommer att bli läst. Med ensamheten kommer skräcken inför att förvandlas till något som passerar djurets väsen på väg mot avgrunden. Redan nu, skriver hon, är hon bara ett tunt skal över ett berg av minnen.I Väggen tecknas en bild av existentialismens övergivna människa, där ensamheten utgör varats obevekliga grundvillkor. Det är samma kosmiska ensamhet som i Harry Martinssons Aniara, med ödsligheten välvd som en tung stenrymd kring människans själ egentligen oavsett sällskap av andra.Vad har då någon av oss att sätta upp mot kosmisk ensamhet? Vilka reformer kan egentligen spränga en stenrymd kring själen? Det tycks i alla fall vara trendigt att försöka sig på detta. Partiledare talar om att bota och ta krafttag mot ensamheten. Ledarsidor av olika färger beskriver ensamhet som ett folkhälsoproblem och i riksdagen lägger folkvalda över hela skalan motioner om att minska social isolering. 2018 fick Storbritannien till och med världens första ensamhetsminister. Men om ensamheten verkligen är ett existentiellt grundvillkor är ju denna politisering bara fåfänga, och ett tomt försök att klä det eviga i något som inte på allvar rymmer människans belägenhet i världen. Kan ensamheten verkligen kan vara politisk?Kylan från det där existentiella grundvillkoret har nog de flesta av oss känt, och kanske har vi rentav koketterat med den själsliga tomhet som kan uppstå mitt i gemenskapen med andra. Verklig ensamhet är något annat. Det är helt enkelt skillnad på att vara en svarad människa och på att inte vara det, för att tala med författaren Malin Lindroth, som beskriver ensamhetens avgörande gräns just så i sin självbiografiska essä Nuckan. I strömmen av vardagliga ord ryms en bekräftelse som säger att du finns till. I en förtvivlad passage beskriver Lindroth en sommar då rädslan för att avvisas tar henne helt i besittning, då varje ord som lämnar henne känns som en nådeansökan och en bön om ett uppehållstillstånd i en tillvaro som inte tillhör henne. Hon skriver: Och nu handlade det inte bara om män, nu var skräcken allomfattande. Jag var rädd för att visas bort av alla, ur alla sammanhang. Bannlysas. Visas ut i ödemarken. Ensamheten får helt enkelt Malin Lindroth att tvivla på sin rätt att existera, och ur ett historiskt perspektiv är det inga konstigheter, eftersom samhörighet med gruppen länge var en absolut förutsättning för mänsklig överlevnad.Av allt att döma var isoleringen än större för den man som i november 2019 hittades död i sin lägenhet på Södermalm i Stockholm. Tidningarna skrev att han hade legat där i tre år, och att radion fortfarande stod på. Det är en död som tagen ur Väggen, där huvudpersonen resonerar om att ingen kommer att trycka sina varma, levande fingrar mot hennes kallnande ögonlock när det väl blir dags. Och den här sortens nyheter har närmast blivit en egen genre bland mänskliga tragedier, och tas ofta som intäkt för att något gått riktigt fel i vårt samhälle.Det är dock en envis myt att Sverige med sina många singelhushåll skulle vara ett särskilt ensamt land. I själva verket ligger vi tvärtom en bra bit efter länder som Ungern och Grekland både vad gäller upplevd ensamhet och social isolering. Men sådana rankningar minskar knappast lidandet för den som rent faktiskt står utanför mänsklig gemenskap. Siffror från SOM-institutet visar till exempel att sex procent är ensamma alla kvällar i veckan och att 13 procent umgås med vänner mindre än en gång i månaden.Det låter onekligen sorgligt frågan är bara vems ansvaret är. Liberala skribenter som betonar individens ansvar för den egen lyckan kan häpna över hur vuxna, friska människor blivit så hjälplösa att de behöver politiker och tjänstemän för att knyta vänskapsband. Och möjligen kan man betrakta ensamhet som ett fenomen utanför politikens räckvidd om man utgår från ett slags neutral och arketypisk medelmänniska, som står orörd av politiska spår från exempelvis fattigdom och klass. Den som lever med arbetslöshet och låg inkomst lider nämligen också oftare av ensamhet, vilket kanske går att glömma om man betraktar bussbiljetter, kafébesök och internetabonnemang som sådant som alla självklart har råd med. Minskad tillgång på billig psykoterapi kan också göra det till en klassfråga att bryta en ensamhet som inte sällan präglas av ångest och skam.Men det som oftast återkommer i debatten om politisk ensamhet är bilden av den ensamma ålderdomen, trots att verkligheten kring detta inte alls är entydig. Äldre känner sig mindre ensamma än yngre, men är rent faktiskt mer socialt isolerade. I boken Ensamheten värst, som samlar 18 år av Siri Johanssons ensamma dagboksanteckningar, konstaterar hennes son Sven Teglund att det som bröt dödläget för modern var att få komma till ett servicehus, där hon med stor tvekan levde upp inför ett nytt socialt sammanhang. Är det i så fall en politisk fråga att chansen att få plats på ett äldreboende halverades under de första decennierna på 2000-talet? Eller att en majoritet av Sveriges kommuner gör besparingar på äldreomsorgen? En av de åtgärder som diskuteras på flera håll är att lösa nattillsynen med kameror istället för med mänsklig närvaro. Eller som poeten Ragnar Thoursie skriver i en dikt om hemtjänstens nattpatrull:Inget benbrott denna gång, ingen som ligger på golvet och kvider.Bara rop efter någon att prata med,i vargtimmenMer sällan diskuteras exilens ensamhet som politisk fråga i debatten om migration, trots att Sverige är ett av de länder där det är svårast att hitta nya vänner för den som kommit hit från annat håll. Och trots att sådant som stopp för familjeåterförening och skärpta försörjningskrav för att få ta hit anhöriga är en politik som rakt av skapar ensamhet.För den som flytt över hav och land kan ensamheten nämligen väldigt konkret bli en direkt konsekvens av politiska beslut. I reportageboken Dom som stod kvar skriver journalisten Thord Eriksson om afghanska ungdomar som efter godtycklig åldersuppskrivning det kan handla om ett ögonkast från en handläggare blivit utkastade i fullständig ensamhet. Det är en ensamhet som gör att ingen reagerar när ett juridiskt biträde slarvar eller när nya omständigheter borde ge rätt till ny prövning. Ingen svarar på andra sidan av den genomskinliga väggen.Kristina Lindquist, kulturskribentLitteraturBrülde, Bengt & Fors, Filip (2015) Den svenska ensamheten: Om hur olika former av ensamhet påverkar vårt välbefinnande i Annika Bergström, Bengt Johansson, Henrik Oscarsson & Maria Oskarson (red), Fragment. Göteborgs universitet: SOM-institutet.Eriksson, Thord: Dom som stod kvar. Natur & Kultur, 2019.Marlen Haushofer: Väggen, övers: Rebecca Lindskog. Bokförlaget Thorén & Lindskog, 2014.Siri Johansson och Sven Teglund: Ensamheten värst. Teg publishing, 2016.Malin Lindroth: Nuckan. Norstedts, 2018.Harry Martinsson: Aniara. En revy om människan i tid och rum. Albert Bonniers förlag, 1956.Ragnar Thoursie: Sånger från äldreomsorgen. Albert Bonniers förlag, 2009.LänkarGrannen låg död i över tre år (Aftonbladet, 20/11 2019) Hanne Kjöller: Att vara ensam är ett val (DN, 3/7 2019)How lonely are Europeans? (EU Science hub, 2019)Professor: Chansen att få plats på ett äldreboende har halverats (SVT 7/9 2018)Så många sparar på äldreomsorgen (Kommunalarbetaren, 16/12 2019)Expat Insider 2017 

Romina Pourmokhtari från Liberala ungdomsförbundet och Rebecka Forsberg från Grön Ungdom gästar valspecialen av Vardagsfilosofiska rummet. Skulle de beställa mat från en gigtjänst under en storm? Och vad gör de om de råkar se sin gifta partiledare hångla upp en kollega på fest? Programledare: Christopher Garplind och Hanna HellquistUnder veckorna fram till valet kommer alla ungdomsförbunden att gästa Vardagsfilosofiska rummet.

Per tror inte på Magdalena Anderssons (S) piruetter om fastighetsskatten och Hanif sågar Liberalernas förslag om förskoleplikt för språksvaga barn.

Vi pratar mobbprogrammering och allt vad det innebär. Det blir tankar kring vad det faktiskt är, hur en gör det på bästa sätt, varför det är bra (eller dåligt?) samt hur det funkar att köra remote jämfört med IRL. Dessutom en hel del om verktyg, kunskapssilos, svengelska uttryck och att lära sig vim i en mobb. Om du gillar podden blir vi väldigt glada för en liten recension i iTunes, prenumeration på Spotify eller om du säger hej på Twitter (Anton, Therése)

De flesta partier säger sig vill värna den liberala demokratin. I januariavtalet var det just det faktum att samarbetspartierna slog vakt om den liberala demokratin som angavs som den viktigaste gemensamma nämnaren. Men vad betyder begreppet egentligen? Vilka är de reella hoten mot den den i dag? Och i vilken mån försöker partierna i dag stärka den liberala demokratin? I den nylanserade rapporten En liberalare demokrati: Timbros förslag till grundlagsreform har Adam Danieli och Frida Jansson gått igenom detta. I det här avsnittet går vi igenom liberal demokrati som koncept, principen om maktdelning, rättighetsskydd, och vilka saker man bör - och inte bör - grundlagsskydda.  Gäster är Adam Danieli och Frida Jansson, jurister och rapportförfattare till En liberalare demokrati. Programledare är Amanda Broberg. 

Nikodemus analyserar den vänsterliberala teorin om mångkultur där vissa minoriteter tilldelas särskilda rättigheter. Flera oklarheter uppdagas. https://www.mises.se/2022/06/03/liberala-tvargrander-problemet-med-tankande-i-kollektiva-rattigheter/

La ansiedad es una reacción de tu cuerpo a un estilo mental de miedo o amenaza que te imaginas. Toda percepción errónea de una situación sobre la cual crees no tener control. Liberala y borra la ansiedad con hoponopono este ejercicio te va ayudar, para equilibrar tu energía y centro nervioso central. --- Send in a voice message: https://anchor.fm/lidia19/message Support this podcast: https://anchor.fm/lidia19/support

Peter Dutton bio je ministar u vladi Liberala, koji je bio poznat po zalaganju za zaustavljanje plovila s ilegalnim doseljenicima. Sada je Dutton postao čelnik Liberalne stranke.

Att Liberalerna tappat i väljarstöd under Nyamko Sabunis ledarskap beror bland annat på Sabunis hudfärg, det menar Romina Pourmokhtari som är Liberala ungdomsförbundets ordförande. Vi pratar med Romina om hennes reaktioner på Nyamkos avgång, videon som spridits där Sabuni uttalat sig om att fly landet vid krig och hur framtiden ser ut för Liberalerna. Programledaer: David Druid, Linnea Wikblad och Kodjo Akolor

UNHCR uppskattar att ca 4 miljoner ukrainska flyktingar kommer att behöva skydd de närmsta månaderna. Ungefär 8 av 10 svenskar vill ta emot ukrainska flyktingar. Det kan jämföras med med opinionen innan, där en stor majoritet vill ha en stram invandring.  Det har uppstått en diskussion nu kring varför, där det har framhållits att det är problematiskt att människor i Sverige bryr sig mer om ukrainska flyktingar än flyktingar från Jemen eller Syrien. Med i Smedjanpodden för att diskutera detta är Jesper Ahlin Marceta som är redaktör för Liberal debatt och doktor i filosofi och Romina Pourmokhtari som är ordförande för Liberala ungdomsförbundet.  

Det var inte "elaka Trump", "läskiga Ryssland" eller "galna Brexit" som blev spiken i kistan för individuella rättigheter i västvärlden. Istället var det den "liberala demokratins" egna institutioner som äntligen kom ut ur garderoben och visade upp sitt rätta ansikte. https://www.mises.se/2021/11/21/covid-tyranniet-upploser-myten-om-den-liberala-demokratin/

Hur ska vi leva efter den stora klimatomställningen - och varför? Den sortens existentiella frågor är märkligt frånvarande i klimatdebatten. Lena Andersson prövar ut en sådan framtidsvision. Världen är enig om att vi måste ställa om, och det skyndsamt. Världen är också full av förslag på hur det ska gå till. Man byter ut energislag och blir vegetarian, upphör att konsumera allt onödigt, slutar flyga och köra fossilbil. Det låter sig sägas, och sägs hela tiden, men det är svårt att se hur det ska gå till, eller nå behövlig effekt, utan att vi först inrättar ett styrelseskick där det inte längre är tillåtet att påverka utomhustemperaturen. Så låt oss prova det här i Obs, och se vart det bär hän. I vårt hittillsvarande styrelseskick utgör lagarna spelregler för samhällslivet, men inte mål för det. Ett samhälle byggt på mål är väsensskilt från ett byggt på spelregler. De planekonomiska folkdemokratierna satte upp mål, samt femårsplaner för deras förverkligande. Liberala demokratier har principer, samt spelregler för marknaden. Mål hör ihop med planer, principer med spelregler. Är då ambitionerna gällande den globala uppvärmningen ett mål eller en princip? Med tanke på att det allt överskuggande målet redan är satt, nollutsläpp, behövs planekonomisk klimatdemokrati bara fram till dess att det är uppfyllt. För att komma dit måste alla utsläppare ställa sig i detta statliga måls tjänst, och produktion och konsumtion styras av målet. Men därefter kan vi åter komma till vila under principer och spelregler. Kan klimatet vara rättighetsinnehavare? Så måste vi förstå det. Ty när målet är nått övergår det i en princip, som blir ett fundament för styrelseskicket. Man får i vårt styrelseskick till exempel inte ha ihjäl varandra. Det är en princip som inte tillåter graderingar. Så när nollutsläpp blivit ett fundament för stat och samhällsliv är det också att betrakta som rättighet. Men vems rätt? Kan klimatet vara rättighetsinnehavare? Så måste vi förstå det. Och klimatet bör vi förstå som Parisavtalets temperaturmål, satt av politiker utifrån deras värdering av vetenskapliga prognoser. Vi kan således formulera saken som att det är den globala utomhustemperaturen som ges rätten att förbli där den är, en rätt gentemot vilken människorna samtidigt får en plikt. Något som sällan diskuteras är vilka avvägningar mellan olika värden som behöver göras. Avvägningarna presenteras som om vi valde mellan att skräpa ner på gatorna eller att stoppa skräpet i en papperskorg. Det är oerhört fräckt, för valet har ingen likhet med något så trivialt och självklart, ingen likhet alls med att sluta vara slapp och slarvig. Världens välstånd har inte skapats genom slapphet och slarv. En som funderat mycket på frågan är idéhistorikern Klas Grinell. I sin bok "Eudaimonia om det goda livet i klimatomställningens tid" talar han klarspråk om vad den kommer att innebära. Det är fasaväckande läsning, även om klarspråket hedrar honom. Eudaimonia är grekiska och brukar översättas med lycka. Grinell vidgar betydelsen till "ett gott liv", eller ännu hellre "mänsklig blomstring". Han menar att den klimatvänliga tillvaron inledningsvis kommer att präglas av sorg över det som går förlorat, ungefär som när en alkoholist i ett tolvstegsprogram måste acceptera sorgen i att inte få dricka. Ständigt dessa verkliga behov! Men när vi övergett vårt nuvarande överflöd för en mer autentisk livsföring kommer vi så småningom märka att det inte bara är ett gott utan ett blomstrande liv. Vägen dit ska gå genom Aristoteles tänkande och blomstringen ska inträffa genom att vi avskaffar tillväxten men inte dynamiken, individualismen men inte rätten till åsiktsmotsättningar, kapitalismen men inte marknaden (kanske är det bondens marknad författaren tänker på). Någon stagnation ska inte bli fallet, men väl ett andligt välstånd där "människors och hushålls verkliga behov" är i centrum. Ständigt dessa verkliga behov! Verkliga behov betyder basbehov och de är inte verkligare än andra mänskliga behov, utan är de behov som äger rum på överlevnadsnivån. Människan kan och vill dock mer än ren överlevnad. I den stund hon fått basbehoven tillfredsställda sätter hon ofelbart siktet mot högre behov, som är lika naturliga för henne men på en mer sammansatt och avancerad nivå. Vi påminns i boken om att Aristoteles ansåg att människans natur är vad den är, och om att besinning och måtta är aristoteliska dygder. Likväl manas vi till "omstörtande förändringar", eftersom läget är akut. Hela vårt samhälle som vi känner det måste förändras i grunden, allt behöver störtas i gruset. Inför denna olustiga revolution ansluter sig författaren till den anmärkningsvärda uppfattningen att skillnaden i livslängd mellan olika människor ska ses som "strukturellt våld". Han fäller det uppseendeväckande omdömet att den liberala rättsstatens verksamhet är att betrakta som våldshandlingar syftande till att upprätthålla "våra privilegier". Vidare undrar han om inte alla på jorden borde vara med och fatta beslut i de globala företagen, eftersom alla påverkas av dem. Det ger en icke obetydlig försmak av diktatur, även om det här kallas folkstyre, förnuft och klokhet. Ty när naturen fått veto kan inga produktiva tankar tänkas. Sedan omvälvningen genomförts ska vi inte köpa utan göra själva. Tillsammans ska vi tillverka våra egna möbler, odla vår potatis och sticka våra egna sockar. Vi ska ha gemensam odling och livsmedelproduktion i bostadsområdena, gemensamma kök, gemensamma ateljéer och verkstäder. Vi ska filosofera och kontemplera. Livsmeningen ska komma ur denna gemenskap, med matlag, vandringar och yoga. Det låter faktiskt som att död genom uppvärmning vore att föredra. En sak står klar, livet i det nya samhället blir inte bara materiellt stagnerat, utan också själsligt utarmat. Ty när naturen fått veto kan inga produktiva tankar tänkas. När utvecklingen bort från basbehovsnivån förbjudits är människan tvingad till passivitet, för så fort hon strävar mot sin fulla potential kommer naturens rättigheter att kränkas. Så här står vi nu igen, med samma gamla totalitära dröm om kontroll som alltid gör sig påmind när mänskligheten ska möta en förmodad kris. Varje gång drömmen har prövats har den krävt förtryck och ett fullkomligt undertryckande av vår egen natur, den som våra nuvarande rättigheter är grundade i, och som Aristoteles ständigt utgick från. Ett vanligt argument i klimatdebatten är att vårt liberala och kapitalistiska system har gjort bankrutt. Det visar sig inte bara i den engradiga temperaturökningen sedan 1860-talet, utan också i att vi lever i en värld där, som Klas Grinell skriver, "en handfull vita män äger mer än vad hälften av alla människor på jorden sammantaget har". Det hör kanske till en annan essä, men nog är det märkligt att det på detta sätt går bra att i förbifarten peka ut en ansvarig grupp genom dess utseendemässiga kännetecken, när samma sak skulle innebära social död och evigt stigma om det yttrades om andra grupper. Att skylla allt på judarna är en sport för kretiner, som faktiskt har fått hård konkurrens av sporten att skylla allt, inklusive utomhustemperaturen, på "de vita männen". Lena Andersson

Allt om veckans historiska omröstning då en svensk statsminister för första gången röstades bort av riksdagen. Vad kan Stefan Löfven göra nu? Kommer statsministern kalla till extraval? Blir det en borgerlig eller socialdemokratisk regering härnäst? Det diskuterar Benjamin Dousa, Linnea Dubois, Svend Dahl och Catarina Kärkkäinen.  Dessutom berättar Benjamin om den nya opinionsundersökning som Timbro har låtit Demoskop göra – som visar att partiets väljare är bland de mest liberala när det kommer till ekonomisk politik. Vad innebär det för utsikterna för en borgerlig regering?

Upplysningstanken i kombination med en modernare kristendom ledde till en vilja att reformera fängelsestraffen. Liberala krafter ville gå från fysiskt hårda straff i kollektiva celler på fästningar till ensam kontemplation i moderna ensamceller med vattenklosetter och centralvärme.Under 1800-talet investerade det fattiga Sverige miljarder i dagens penningvärde för att bygga 50 moderna fängelser. Men ambitionen att isolera fången under flera år visade sig vara mycket nedbrytande för fången.I avsnitt 154 samtalar programledaren Urban Lindstedt med historieprofessor Roddy Nilsson vid Göteborgs universitet som undersök fängelsernas historia i flera böcker.Ursprunget till dagens fängelser har sina rötter i 1800-talet när det fanns en tro och vilja att reformera brottslingarna. Språnget från de hårda fästningsfängelserna som var präglade av kroppsbestraffning till 1800-talets ensamceller gjordes utifrån humanistiska ideal även om det blev en mardröm för själen.Under medeltiden var det böter, kroppsstraff eller avrättning som gällde. Inlåsning var tillfällig i väntan på rättegång och straffutmätning. Senare var det lösdrivare och skuldsatta som låstes in. Men på 1700-talet började antalet inlåsta fångar att öka. Brottslingarna låstes in i hårda fästningsfängelser som vaktades av militärer.Under 1800-talet fanns det en utpräglad reformvilja av fängelserna och även fattiga länder som Sverige investerade mycket stora belopp i att bygga moderna fängelser, enligt Philadelphia-modellen.Man gick från kollektiva celler i fästningar till ensamceller i stora fängelser som till och med utrustades med vattenklosetter och centralvärme. 1800-talets ensamstraff skulle tvinga brottslingen att reflektera över sina brott. Men ambitionen att isolera fången kunde många år visade sig vara mycket nedbrytande för fången. Med tiden kortades isoleringstiden ner från åratal till månader.Läs: En välbyggd maskin, en mardröm för själen : det svenska fängelsesystemet under 1800-talet / Roddy Nilsson.Bild: Ur "Photografiskt Album för år 1861 öfver fångar förvarade å Warbergs fästning". Fånge N:o 168 C. Pettersson. Fjärde resan stöld. 55 år gammal, född i Tvings sn., Blekinge län. "Visat våldsamhet och högst opålitligt uppförande å Ny Elfsborg. Kallas af fångarne å fästningen för Wargen". Nordiska museets arkiv Musik: Classical Classical av Bobby Cole, Storyblocks audio See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Centerpartiet och liberalerna verkar gå skilda vägar. En japan som aldrig ger upp och poliser som skjuter elpistol. På fel person. På Bulletin verkar man bråka värre än vad sverigevännerna vill bråka om det socialdemokratiska arvet.

Centerpartiet och liberalerna verkar gå skilda vägar. En japan som aldrig ger upp och poliser som skjuter elpistol. På fel person. På Bulletin verkar man bråka värre än vad sverigevännerna vill bråka om det socialdemokratiska arvet.  Inlägget Liberala skilsmässor (Sverige vaknar #341) dök först upp på Radio Svegot.

“Det finns ett nödvändigt ont, och jag tror att mitt parti är i ett sådant skede, vi måste gå åt ett håll eller det andra och om vi fortsätter att inte gå åt något håll så kommer vi att dö.”   Gäst i veckans podd är Liberala ungdomsförbundets ordförande Romina Pourmokhtari. Om partiet hon gick med i, om ett parti i pågående kris och det ideologiskt djärva parti hon vill se – men även om husfilosofen Nietzsche, och om en gammal vilja att vara konträr. Hur ställer hon sig till Januariavtalet och bör Liberalerna lämna på grund av splittringen i migrationsfrågan?

Det har varit turer fram och tillbaka om partsmodellen kontra lag för Liberalerna, men för nuvarande LUF-ordförande är det inte ett dugg konstigt att säga att det är väldigt liberalt att arbetare organiserar sig och att facket finns. Veckans gäst är Romina Pourmokhtari, Liberala ungdomsförbundets ordförande. Programledare: Ursula Berge. Producent: Theresia Viska.

Alexander Lee na Australskom nacionalnom sveučilištu priprema doktorat iz povijesti, a proučava odnos vodećih australskih političkih stranaka prema Hrvatima u prvim desetljećima nakon Drugog svjetskog rata.

Vi pratar om Liberala ungdomsförbundets mest utskällda förslag. Är vi för eller emot dem? Detta och mycket mer!!

Romina pratar om det senaste i krisande Liberalerna där flera upprop förekommit, och Benjamin har plockat upp en bok om miljöpolitik. De pratar också om hur man ska tackla psykisk ohälsa innan Benjamin släpper mer sniskisnask om Liberalernas beryktade kollektiv på Lidingö.

Påverkar coronakrisen arbetslivet för gymnasieelever? Vilka konsekvenser får nedläggningar av ungdomars tidigare arbetsplatser? Finns det anledning till extra oro för unga under en lågkonjunktur? Dessa frågor analyseras i en ny SNS-rapport. Medverkande Desirée Harknäs, leveranschef, Randstad RiseSmart Sverige Pär Lundström, Expert kompetensförsörjning, Installatörsföretagen Dagmar Müller, forskare i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Martin Persson, förbundsstyrelseledamot, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund (SSU) Romina Pourmokhtari, förbundsordförande, Liberala ungdomsförbundet (LUF) Samtalet modereras av Louise Lorentzon, forskningsledare vid SNS.

Köttkonsumtionen i Sverige har minskat de senaste åren, och särskilt mycket i år. Samtidigt äter vi idag fortfarande mer rött kött än vad Livsmedelsverket rekommenderar. Hur mycket kött äter du och varför? Liberala ungdomsförbundet har tagit upp frågan om att införa köttskatt för klimatets skull. Skulle en sådan köttskatt påverka hur mycket kött du äter? Eller har du kanske redan slutat äta kött för länge sedan? I Karlavagnen tisdag med Nadia Jebril vill vi höra hur du har det med just köttet. Hur ser din köttkonsumtion ut och varför? Är du en av dem som börjat byta ut köttfärsen mot sojafärs? Eller öser du lövtunna skivor på mackan för att det alltid varit och alltid kommer vara ditt favorit-pålägg? Har du försökt vara vegetarian men tycker det är för svårt? Tycker du att kött är festligt ett måste för de stora högtiderna? Isåfall kanske bristen på sociala middagar gjort att det blivit mindre kött för dig i år? Hur brukar det se ut på din tallrik? Följer du den traditionella tallriksmodellen eller är köttet huvuddelen av din diet? Ser du till att bara köpa kött från eko-bonden eller är du mer begränsad av din ekonomi? Oavsett om du alltid ätit på samma sätt eller inte - ring in till Karlavagnen och Nadia Jebril och berätta. Ring in på 020-22 10 30. Slussen öppnar 21.00 och programmet kör igång 21.40. Du kan också mejla oss redan nu på Karlavagnen@sverigesradio.se eller hör av dig till oss på sociala medier där vi heter Karlavagnen i P4.

Finns det något som heter folkpartism? I andra avsnittet av den andra säsongen av Ideologpodden djupdyker vi i före detta Folkpartiet, numera Liberalernas, ideologiska grund. Hur tar sig socialliberalismen egentligen uttryck rent politiskt och vad skiljer L från andra partier? Romina Pourmokhtari går inte med på beskrivningen att det finns två liberala partier och betonar det sociala ansvaret som en avgörande del av “folkpartismen”. Lars Leijonborg ifrågasätter begreppet folkpartism, resonerar kring partiets relation till socialdemokratin och berättar om ödesvalet på dåvarande Folkpartiets ungdomsförbundets kongress 1971. Programledare är Amanda Broberg som trots att begreppet folkpartism ifrågasätts klarar sig helskinnad ur det andra avsnittet. Gäster är Romina Pourmokhtari, ordförande för Liberala ungdomsförbundet, och Lars Leijonborg, tidigare partiledare för Folkpartiet. 

Om att regionerna hade mer värdighet förr. Kim planerar också Uppsalas gatuliv i detalj (fem unga killar som går runt Max i en cirkel) och har hittat stöd i forskning för att han är vår tids Selma Lagerlöf, utsänd för att begåva samtiden med sin ordkonst. Ellen är estetiskt HSP, och tycker att det är pinsamt att ha en kropp som är i vägen för alla som bara försöker leva sina liv,Punkterna i programmet: 592, 445, 224, 63Producent: Sally ErikssonAnsvarig utgivare: Ellen Theander

Kriminalpolitiken är i centrum, häftigt understödd av migrationspolitiken. Sossarnas verklighetsbeskrivning svajar betänkligt till den grad att de numera menar att de alltid varit för en reglerad invandring och tuffa tag mot brottsligheten.Till er som inte är galaxhjärnor (högsta nivån) vill jag meddela att ni kommer att missa exklusivt lajv nu på onsdag med Christian från AfS som kommer och gästar oss (han kanske har med sig en vän också). Så om ni vill vara med om detta så uppgradera er nivå.Till er som redan är det: grattis, vi ses på onsdag kväll (återkommer om tid).https://twitter.com/AfSChristianI veckans LT pratar jag bland annat om:• SD:s migrationskommittéfadäs • Löfvens svänger häftigare än ett ryskt gruvfyllo • Danmarkifieringen • Regeringens budgetsatsningar - vår huvudvärk • SD Bromöllk avgår bokstavligen allt • Liberala spyflygor sprider fejk news • Jimmie svajpar inte höger på tinderTwitter: https://twitter.com/lognarnastempelFacebook: https://www.facebook.com/Lögnarnas-tempel-110919467157772/Spreaker: https://www.spreaker.com/show/4228256Spotify: https://open.spotify.com/show/2TKA1iFGnjpLzpV6lFIQajYoutube: https://www.youtube.com/channel/UC2X8BgVsNWqcy11mOMU0W5QVK https://vk.com/lognarnastempelTelegram https://t.me/lognarnastempelMail lognarnastempel@tutanota.comStötta oss här https://www.patreon.com/lognarnastempel

Nytt bonusavsnitt utkommer imorrn då jag går igenom Reinfeldts östermalskartell och hans näsvisa son.I veckans LT går jag igenom:• Sommartalssäsongen med S, M & SD • Gängkriminaliteten som en social konstruktion • S ras, SD full gas! • Annie Lööf och de 20 000 tummarna ned • Trump stumpas men stupmar tillbaka • Arabiska partiet - en fadäs eller välsignelse?Twitter: https://twitter.com/lognarnastempelFacebook: https://www.facebook.com/Lögnarnas-tempel-110919467157772/Spreaker: https://www.spreaker.com/show/4228256Spotify: https://open.spotify.com/show/2TKA1iFGnjpLzpV6lFIQajYoutube: https://www.youtube.com/channel/UC2X8BgVsNWqcy11mOMU0W5QVK https://vk.com/lognarnastempelTelegram https://t.me/lognarnastempelMail lognarnastempel@tutanota.comStötta oss här https://www.patreon.com/lognarnastempel

I en polariserad värld snurrar den ideologiska kompassen snabbt, men ideologierna själva ändras inte lika lätt. Max Sjöberg menar att det uppskruvade tonläget på Twitter får oss att tro vi är mer polariserade än vad vi är och understryker att alla faktiskt inte kan vara “borgerliga debattörer”. Andreas Johansson Heinö berättar om ideologikritik, varför ideologier behövs och vad som fick honom att vilja sluta följa politik. Är ideologierna större än partierna? Och hur är det egentligen med konservatismens återkomst? I det första avsnittet av Ideologipodden pratar vi om just ideologier. Programledare är Amanda Broberg, som trots sina ledande frågor kommer helskinnad ur det första avsnittet. Gäster är Max Sjöberg, före detta vice ordförande i Liberala ungdomsförbundet och sporadisk ledarskribent, och Andreas Johansson Heinö, fil dr i statsvetenskap och förläggare på Timbro förlag.

Pisa nyttjades kraftfullt i politiska syften, säger Stefan Stern, tidigare socialdemokratisk statssekreterare. Övriga i Veckopanelen: Malin Lernfelt, skribent på Liberala nyhetsbyrån, ochEmmie Mikaelsson, redaktör för Konservativ debatt..

Pisa nyttjades kraftfullt i politiska syften, säger Stefan Stern, tidigare socialdemokratisk statssekreterare. Övriga i Veckopanelen: Malin Lernfelt, skribent på Liberala nyhetsbyrån, ochEmmie Mikaelsson, redaktör för Konservativ debatt.. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I veckans nyinspelade avsnitt dyker Micke, Thomas och Anton åter ner i cancel-kulturens upp och ner-sidor, vi får en lyssnarfråga om hur liberala vi egentligen är som svenska bögar, och spekulerar fritt varför Mickes pojkvän får migrän när Micke väl kommer på besök i fjällvärlden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kosmopolitiska städer med liberala idéer står mot en landsbygd med konservativa, nationalistiska sympatier. Östeuropakorrespondent Filip Kotsambouikidisk rapporterar om klyftan mellan stad och land i Centraleuropa. I länder som Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien har huvudstäderna en efter en röstat fram borgmästare med budskap som står i stark kontrast till landets regeringar. Sist ut var Ungerns huvudstad som i höstas röstade fram en grön och progressiv borgmästare. Radiokorrespondenterna börjar på en bar i just Budapest, där den politiska polariseringen blivit högst påtaglig för besökarna. Filip Kotsambouikidis filip.kotsambouikidis@sverigesradio.se Caroline Salzinger caroline.salzinger@sverigesradio.se

Veckopanelen med Jessica Stegrud, Europaparlamentariker (SD), Svend Dahl, chef för Liberala nyhetsbyrån och Lars Ohly, förbundssekreterare Verdandi. Om Coronarädslan, SD och public service mm. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Veckopanelen med Jessica Stegrud, Europaparlamentariker (SD), Svend Dahl, chef för Liberala nyhetsbyrån och Lars Ohly, förbundssekreterare Verdandi. Om Coronarädslan, SD och public service mm.

Sverige är förknippat med ensamhet, men verkligheten är inte fullt så enkel. Kristina Lindquist frågar sig när isoleringen kräver en politisk lösning och när den har en politisk orsak. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. En kvinna hälsar på i en jaktstuga i bergen. När hon vaknar efter en ensam natt är hon skild från världen av en genomskinlig vägg, och allt liv bakom den tycks vara utplånat. Marlen Haushofers ständigt aktuella roman Väggen från 1968 har tolkats som dystopi i kalla krigets skugga, som feministisk utvecklingsberättelse och civilisationskritik i Henry David Thoreaus anda. Men på ett väldigt konkret plan är den främst en betraktelse över ensamhetens topografi. Romanen utspelas till stor del i ett akut nu där mörker, hunger och kyla måste hanteras men så kommer plötsligt passager som öppnar tiden och etablerar ensamheten som ett permanent öde: Jag har efter hand börjat förstå att jag aldrig kommer att komma tillbaka, skriver kvinnan i en dagbok som troligen inte kommer att bli läst. Med ensamheten kommer skräcken inför att förvandlas till något som passerar djurets väsen på väg mot avgrunden. Redan nu, skriver hon, är hon bara ett tunt skal över ett berg av minnen. I Väggen tecknas en bild av existentialismens övergivna människa, där ensamheten utgör varats obevekliga grundvillkor. Det är samma kosmiska ensamhet som i Harry Martinssons Aniara, med ödsligheten välvd som en tung stenrymd kring människans själ egentligen oavsett sällskap av andra. Vad har då någon av oss att sätta upp mot kosmisk ensamhet? Vilka reformer kan egentligen spränga en stenrymd kring själen? Det tycks i alla fall vara trendigt att försöka sig på detta. Partiledare talar om att bota och ta krafttag mot ensamheten. Ledarsidor av olika färger beskriver ensamhet som ett folkhälsoproblem och i riksdagen lägger folkvalda över hela skalan motioner om att minska social isolering. 2018 fick Storbritannien till och med världens första ensamhetsminister. Men om ensamheten verkligen är ett existentiellt grundvillkor är ju denna politisering bara fåfänga, och ett tomt försök att klä det eviga i något som inte på allvar rymmer människans belägenhet i världen. Kan ensamheten verkligen kan vara politisk? Kylan från det där existentiella grundvillkoret har nog de flesta av oss känt, och kanske har vi rentav koketterat med den själsliga tomhet som kan uppstå mitt i gemenskapen med andra. Verklig ensamhet är något annat. Det är helt enkelt skillnad på att vara en svarad människa och på att inte vara det, för att tala med författaren Malin Lindroth, som beskriver ensamhetens avgörande gräns just så i sin självbiografiska essä Nuckan. I strömmen av vardagliga ord ryms en bekräftelse som säger att du finns till. I en förtvivlad passage beskriver Lindroth en sommar då rädslan för att avvisas tar henne helt i besittning, då varje ord som lämnar henne känns som en nådeansökan och en bön om ett uppehållstillstånd i en tillvaro som inte tillhör henne. Hon skriver: Och nu handlade det inte bara om män, nu var skräcken allomfattande. Jag var rädd för att visas bort av alla, ur alla sammanhang. Bannlysas. Visas ut i ödemarken. Ensamheten får helt enkelt Malin Lindroth att tvivla på sin rätt att existera, och ur ett historiskt perspektiv är det inga konstigheter, eftersom samhörighet med gruppen länge var en absolut förutsättning för mänsklig överlevnad. Av allt att döma var isoleringen än större för den man som i november 2019 hittades död i sin lägenhet på Södermalm i Stockholm. Tidningarna skrev att han hade legat där i tre år, och att radion fortfarande stod på. Det är en död som tagen ur Väggen, där huvudpersonen resonerar om att ingen kommer att trycka sina varma, levande fingrar mot hennes kallnande ögonlock när det väl blir dags. Och den här sortens nyheter har närmast blivit en egen genre bland mänskliga tragedier, och tas ofta som intäkt för att något gått riktigt fel i vårt samhälle. Det är dock en envis myt att Sverige med sina många singelhushåll skulle vara ett särskilt ensamt land. I själva verket ligger vi tvärtom en bra bit efter länder som Ungern och Grekland både vad gäller upplevd ensamhet och social isolering. Men sådana rankningar minskar knappast lidandet för den som rent faktiskt står utanför mänsklig gemenskap. Siffror från SOM-institutet visar till exempel att sex procent är ensamma alla kvällar i veckan och att 13 procent umgås med vänner mindre än en gång i månaden. Det låter onekligen sorgligt frågan är bara vems ansvaret är. Liberala skribenter som betonar individens ansvar för den egen lyckan kan häpna över hur vuxna, friska människor blivit så hjälplösa att de behöver politiker och tjänstemän för att knyta vänskapsband. Och möjligen kan man betrakta ensamhet som ett fenomen utanför politikens räckvidd om man utgår från ett slags neutral och arketypisk medelmänniska, som står orörd av politiska spår från exempelvis fattigdom och klass. Den som lever med arbetslöshet och låg inkomst lider nämligen också oftare av ensamhet, vilket kanske går att glömma om man betraktar bussbiljetter, kafébesök och internetabonnemang som sådant som alla självklart har råd med. Minskad tillgång på billig psykoterapi kan också göra det till en klassfråga att bryta en ensamhet som inte sällan präglas av ångest och skam. Men det som oftast återkommer i debatten om politisk ensamhet är bilden av den ensamma ålderdomen, trots att verkligheten kring detta inte alls är entydig. Äldre känner sig mindre ensamma än yngre, men är rent faktiskt mer socialt isolerade. I boken Ensamheten värst, som samlar 18 år av Siri Johanssons ensamma dagboksanteckningar, konstaterar hennes son Sven Teglund att det som bröt dödläget för modern var att få komma till ett servicehus, där hon med stor tvekan levde upp inför ett nytt socialt sammanhang. Är det i så fall en politisk fråga att chansen att få plats på ett äldreboende halverades under de första decennierna på 2000-talet? Eller att en majoritet av Sveriges kommuner gör besparingar på äldreomsorgen? En av de åtgärder som diskuteras på flera håll är att lösa nattillsynen med kameror istället för med mänsklig närvaro. Eller som poeten Ragnar Thoursie skriver i en dikt om hemtjänstens nattpatrull: Inget benbrott denna gång, ingen som ligger på golvet och kvider. Bara rop efter någon att prata med, i vargtimmen Mer sällan diskuteras exilens ensamhet som politisk fråga i debatten om migration, trots att Sverige är ett av de länder där det är svårast att hitta nya vänner för den som kommit hit från annat håll. Och trots att sådant som stopp för familjeåterförening och skärpta försörjningskrav för att få ta hit anhöriga är en politik som rakt av skapar ensamhet. För den som flytt över hav och land kan ensamheten nämligen väldigt konkret bli en direkt konsekvens av politiska beslut. I reportageboken Dom som stod kvar skriver journalisten Thord Eriksson om afghanska ungdomar som efter godtycklig åldersuppskrivning det kan handla om ett ögonkast från en handläggare blivit utkastade i fullständig ensamhet. Det är en ensamhet som gör att ingen reagerar när ett juridiskt biträde slarvar eller när nya omständigheter borde ge rätt till ny prövning. Ingen svarar på andra sidan av den genomskinliga väggen. Kristina Lindquist, kulturskribent Litteratur Brülde, Bengt & Fors, Filip (2015) Den svenska ensamheten: Om hur olika former av ensamhet påverkar vårt välbefinnande i Annika Bergström, Bengt Johansson, Henrik Oscarsson & Maria Oskarson (red), Fragment. Göteborgs universitet: SOM-institutet. Eriksson, Thord: Dom som stod kvar. Natur & Kultur, 2019. Marlen Haushofer: Väggen, övers: Rebecca Lindskog. Bokförlaget Thorén & Lindskog, 2014. Siri Johansson och Sven Teglund: Ensamheten värst. Teg publishing, 2016. Malin Lindroth: Nuckan. Norstedts, 2018. Harry Martinsson: Aniara. En revy om människan i tid och rum. Albert Bonniers förlag, 1956. Ragnar Thoursie: Sånger från äldreomsorgen. Albert Bonniers förlag, 2009. Länkar Grannen låg död i över tre år (Aftonbladet, 20/11 2019)  Hanne Kjöller: Att vara ensam är ett val (DN, 3/7 2019) How lonely are Europeans? (EU Science hub, 2019) Professor: Chansen att få plats på ett äldreboende har halverats (SVT 7/9 2018) Så många sparar på äldreomsorgen (Kommunalarbetaren, 16/12 2019) Expat Insider 2017 

Vad är viktigast för att nå jämställdhet? Vilka skillnader finns mellan könen? Borde man kalla sig feminist? My Andréesdotter och Mimmie B. Grönkvist gästar podden och diskuterar detta, föräldraförsäkring, vad Game of Thrones säger om jämställdhet med mera! Båda är aktiva i Liberala Studenter, Mimmie som riksstyrelseledamot. Prata Om Det är en podcast där olika åsikter kan mötas i långa, öppna diskussioner om aktuella samhällsfrågor. Samtal som rör sig utanför filterbubblor där alla argument kan prövas, till för alla politiska läger. Värd: Oscar Matti Ljud och produktion: Martin Ivar Johansson Manus & research: Oscar Matti

I dag handlar det om det kanadensiska valets vinnare Bloc Quebecois, permanent sommartid: bu eller bä? och huruvida HBTQ-bokhyllor på biblioteken är rätt väg att gå. För en vecka sen var det val i Kanada och Justin Trudeau får behålla makten även om hans Liberala parti fick ett lägre stöd än i förra valet. Störst framgångar hade Bloc Québecois som tredubblade sitt stöd. Vad beror det på? Och hur kommer det att påverka kanadensisk politik? Det ska vi prata om tillsammans med Christophe Premat, docent i franska på Stockholms Universitet. På senare år har det blivit vanligare att biblioteken lyfter fram litteratur som är tänkt att intressera en särskild målgrupp. Det finns hyllor för unga vuxna och HBTQ-hyllor. Hur skiljer sig en HBTQ-hylla från en hylla för unga vuxna? Och på vilket sätt kan en regnbågshylla hjälpa människor? Christer Edeholt, bilbioteksutvecklare och Sebastian Lönnlöv, bibliotekarie, kommer till studion för att reda ut detta. I snart 40 år har vi ställt om klockan två gånger om året, men nu kan det snart vara slut med det då EU har bestämt att manövern är onödig och energikrävande. Men först måste medlemsländerna komma överens om ständig sommartid eller ständig normaltid är det bästa alternativet. Många svenskar älskar sommartiden men frågan är hur väl den skulle fungera under det mörka halvåret? I DN kunde vi läsa en debattartikel som var negativ mot en permanent sommartid och en av medförfattarna kommer till programmet och berättar. Denna medförfattare är Jenny Theorell-Haglöw, docent vid medicinska institutionen vid Uppsala Universitet. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Jakob Runevad Kjellmer

2 oktober. Dagens avsnitt är den första delen av en inspelning från en lunch med ledarredaktionen som hölls på Playhouse teater. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Frågan om liberalismen har misslyckats har debatterats den senaste tiden – inte bara i Sverige utan i stora delar av Västvärlden. Nyligen gästade professorn i politisk filosofi vid University of Notre Dame utanför Chicago, Patrick Deneen Sverige på inbjudande av THS. Hans bok "Why Liberalism Failed" (2018) har skapat stor uppmärksamhet då den enligt många ger en viktig analys över liberalismens kris. Han gästar Second Opinion för ett samtal om det liberala projekt

Riksdagsledamoten Hanif Balis (M) senaste tweets har retat upp moderat-ledningen. Hur ska man som chef bemöta en medarbetare som är begåvad men svårstyrd, och som ibland går över gränsen? Bångstyrig kollega: hot eller möjlighet? I förra veckan blev den moderate riksdagsledamoten Hanif Bali av med sina uppdrag som suppleant i arbetsmarknadsutskottet och EU-nämnden. Detta eftersom han uttryckt sig negativt om Carl Bildt på Twitter. Frågan är hur personer som är begåvande, men även svårstyrda som ibland går över gränsen, ska bemötas. Är straff alltid rätt väg att gå? Affärspsykologen Jan Blomström gästar. En ideologisk vakthund För en dryg vecka sen fick Liberala ungdomsförbundet, LUF, en ny ordförande: Romina Pourmokhtari. Idag kommer hon till studion för att svara på frågor om hur hon vill utveckla partiets politik. Hon vill att LUF ska vara en ideologisk vakthund mot konservativa strömningar i partiet. Vad innebär det? Och varför vill hon avskaffa den allmänna värnplikten? Svårskött ärta Tidigt i våras pratade vi om den nya trendärten Lokförare Bergfälts jätteärt. Louise hakade på och kände stor förväntan när hon satte utsädet i jorden. Resultatet några månader senare: odlingen gick mycket dåligt. Idag reder vi ut varför med hjälp av Agneta Magnusson, ålderman i ärtskrået, föreningen Sesam. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ulrika Lindqvist

I detta avsnitt gästas podden av Simona Mohamsson, andra vice ordförande för Liberala ungdomsförbundet. Vi pratar om krav på den nya partiledaren för Liberalna, mångkultur och definitionen av det, LUF, integrationsproblem och hur de kan lösas. Prata Om Det är en podcast där olika åsikter kan mötas i långa, öppna diskussioner om aktuella samhällsfrågor. Samtal som rör sig utanför filterbubblor där alla argument kan prövas, till för alla politiska läger. Värd: Oscar Matti Ljud & teknik: Martin Ivar Johansson Manus & research: Oscar Matti & Wilhelm Onn

I detta avsnitt gästar Liberala ungdomsförbundets första vice ordförande, samt utbildnings- och integrationspolitiske talesperson Romina Pourmokhtari podden. Vi diskuterar bland annat hennes spontandebatt med Hanif Bali i Almedalen, mångkultur, fri rörlighet, vad som krävs för att fixa integrationen och hennes kandidatur till ordförande för LUF! (lite krångel med ljudet och mikrofonen i början) Prata Om Det är en podcast där olika åsikter kan mötas i långa, öppna diskussioner om aktuella samhällsfrågor. Samtal som rör sig utanför filterbubblor där alla argument kan prövas, till för alla politiska läger. Värd: Oscar Matti Ljud & teknik: Martin Ivar Johansson Manus & research: Oscar Matti & Wilhelm Onn

Studio DN special: Liberalernas nya partiledare Nyamko Sabuni avslöjar för Studio DN var hon står i en lång rad kontroversiella frågor – från tiggeriförbud och böneutrop till legaliseringen av cannabis och separata badtider i kommunala badhus. Och så avslöjar hon sitt grövsta brott: En avancerad metod för att snatta Snickers.

Varför är det fortfarande så populärt att ha på sig kalsonger under badbyxorna? Och vad händer om man dricker 25 koppar kaffe om dagen? Många koppar kaffe En ny brittisk studie visar att kaffe inte ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Det ska vara möjligt att dricka så mycket som 25 koppar kaffe om dagen utan att det påverkar hjärthälsan negativt. Men vad händer med människan i övrigt vid en så hög kaffekonsumtion? Näringsfysiologen Kristina Andersson reder ut. Kalsongsim Badsäsongen närmar sig och nere vid min badsjö har jag redan sett många unga män bada i kombinationen kalsong badbyxa. Varför är detta mode så seglivat och varför väcker badkläder oavsett om det handlar om kalsonger under badbyxorna, bikinis, toppless eller burkinis debatt? Liberala skillnader  I EU-valet nyligen fick Liberalerna fick 4,13 procent av rösterna medan Centerpartiet fick 10,8. Och det såg ut på ett liknande sätt i höstens riksdagsval även om skillnaden var mindre då. Annat var det i riksdagsvalet 2002: Folkpartiet var med sina 13,4 procent betydligt större än Centern som hamnade på 6,2. Varför har stödet utvecklats på det här sättet? SVT:s politikreporter Mari Forssblad gästar.

Former Deputy Prime Minister and high-profile Liberal M-P Julie Bishop has announced she's retiring from politics. Ms Bishop says she will not recontest her West Australian seat of Curtin at the upcoming federal election. - Bivša ministrica vanjskih poslova Australije i zamjenica trojice lidera Liberala se odlučila povući iz politike.I Laboristi saglasni da se radilo o jednoj od najistaknutijih žena u australskoj političkoj istoriji.

2019 är grisens år. Vad innebär det? Och varför ville Liberalerna och Centern inte ingå i den nya regeringen? Grisens år Enligt kinesisk tradition är grisen ett knubbigt och välmående djur som sägs bringa framgång och välstånd. Men vad betyder grisens år? Och hur firas det? Bo Liu, grundare för kinesiska riksförbundet i Sverige, kommer till studion.   Att tacka nej till ministerposter? Vilken är den egentliga anledningen till att Liberalerna och Centerpartiet inte ville ingå i den nya regeringen? Joar Forssell, ordförande för Liberala ungdomsförbundet, ger sin syn på saken.    Eurovision i Israel Flera europeiska kulturprofiler uppmanar till bojkott av Eurovision som i år hålls i Israel. Hur diskuteras det här i Sverige och bland deltagarna i Melodifestivalen? Carolina Norén, Sveriges Radios schlagerexpert, kommenterar.   Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Ulrika Lindqvist

I Godmorgon, världen! dessutom Public Service, krönika med Margit Silberstein och kåseri med Lotta Eriksson.   Timme 1:  * Protesterna i Paris - vad beror de på? * Liberalernas splittrade ledarskribenter * Nya dyra läkemedel - vem har rätt att få dem? * Prassel i publiken - om godispapper och slagsmål * Krönika av Margit Silberstein * Panelen    Timme 2: * Återuppbyggnaden av Syrien * Public Service * Nu skrivs Brexitavtalet under av EU * Fler kvinnor på Färöarna * Ny manifestation mot mäns våld mot kvinnor * Sent på jorden - ny bok om klimatet * Kåseri av Lotta Eriksson   Programledare: Sara Stenholm-Pihl Producent: Katarina von Arndt Tekniker: Brady Juvier

A fine serata, dopo aver pedalato nel traffico milanese ci siamo immerse in un bagno di silenzio, vibrazioni naturali, armonia. Durante la nostra esplorazione urbana abbiamo scoperto lo Spazio Continuum dove un concerto di campane tibetane ci ha fatto provare l'esperienza di un Mandala Sonoro. (seconda parte)

In questa puntata vi raccontiamo una pedalata notturna che ci ha condotte in Via Brioschi 60 a FE Fabbrica dell'Esperienza Teatro, spazio gestito da 6 anni dalla compagnia Comuna Baires. Qui stava per andare in scena uno show che ci ha incuriosite Io Vergine tu Pesci? I segni dell' amore , uno spettaccolo-conferenza divertente ed ironico di Giuseppe Sorgi , sui tipi umani che si nascondono dietro ai segni zodiacali. (prima parte)

Erik Svansbo är partiledare för Klassiskt Liberala Partiet. DEKONSTRUKTIV KRITIKS VALSTUGA får veta att ”Sverige är ett vanstyrt land. Under årtionden har socialdemokraterna metodiskt förändrat landet" och att ”Det är mycket som behöver göras, men vägen framåt är tydlig. Låt staten träda tillbaka och civilsamhället åter växa sig starkt. Detta är den medicin Klassiskt Liberala Partiet ordinerar för ett Sverige svårt infekterat av socialdemokrati.” Hemsidan: www.aronflam.com för mer information paypal.me/ARONFLAM DKs Patreon: bit.ly/ARONFLAMDK SWISHA på 0768943737 Bitcoin: 3EPQMEMVh6MtG3bTbGc71Yz8NrMAMF4kSH Edited by Marcus Blomgren - contact at Instagram @marcusbrummgren Intro by:Intractable by Kevin MacLeod is licensed under a Creative Commons Attribution license (creativecommons.org/licenses/...)Source: incompetech.com/music/royalty-...Artist: incompetech.com

Hårdnackat folk med fötterna i gödselstacken går samman för att promota KONSERVATIVA värderingar. Så inleds historien bakom Sveriges mest populära LIBERALA parti – Centerpartiet.

Ordförande Erik Svansbo återvänder till Radio Frihetligt för att berätta mer om arbetet kring KLP. Vi pratar om hur det är att avsky politik, men samtidigt försöka få det politiska klimatet mer sunt, varför ett frihetligt parti behövs, hur man kan få större folklager att bli intresserad av minarkistisk politik samt redogör så tydligt som möjligt hur partiet ställer sig i valets ödesfråga: migrationen. Mycket nöje!  Stöd Frihetligt, gå med i Frihetligt Guld: https://bubb.la/frihetligt-guld-signup

Det är Liberalernas dag och Liberala ungdomsförbundets ordförande Joar Forsell ställs mot SSU-ordföranden Philip Botström på Sveriges Radios scen. Medverkande: Joar Forsell, förbundsordförande, LUF Philip Botström, förbundsordförande, SSU Programledare Helena Groll. Producent: Mark Malmström

Comeback! Genuin Läderkula gör efter sex månaders tystnad comeback i etern. Vi ligger varken rätt i tid i avsnittet eller har fokus på det som fokus bör vara på i allsvensk fotboll, men vi kan däremot utlova ett avsnitt av hög genuin rang. Det blir som vanligt diskussioner om allsvenskan, en torsdagstillbakablick, en intervju med Kalle Holmberg och inte minst – Liberala punkten. Medverkande: Ludwig Billengren, Johan Björck och Sebastian Pearson. Officiell hashtag: #genuinladerkula Musik: Werdenfelser Trompeten landler by Strassmeir Dachaur Bauernkapelle From the: Free Music Archive CC-PD Mozart - Piano Sonata in B-flat major, III. Allegretto Grazioso by Brendan Kinsella From the: Free Music Archive CC-PD

Shiamuslimer i Sverige upplever hot från olika håll, både från IS-anhängare och högerextremister. Människor och tro har besökt moskén i Järfälla som antändes härom veckan. Shiamuslimer i Sverige får hot med både IS-koppling och med högerextremistiska förtecken. Reportage från den brandhärjade moskén i Järfälla och uppföljande studiosamtal med David Thurfjell, professor i religionssociologi vid Södertörns högskola. Ska dagisbarn kunna bära slöja? Till helgen tar Liberala kvinnor upp frågan, centralstyrelsen vill att landsmötet ställer sig bakom ett förslag att förbjuda slöja på barn i förskolor och lågstadieskolor. Debatt i Människor och tro mellan Gulan Avci (L) och Joel Halldorf, ledarskribent på tidningen Dagen. Finska kyrkans engagemang för flyktingar har gått för långt, tycker Finlands regering som provoceras av att kyrkorna läser upp asylbeslut. Sveriges Radios Finlandkorrespondent Thella Jonsson rapporterar i Människor och tro om en konflikt mellan kyrka och regering som trappats upp under våren. Mobbad i klostret. Diplomaten Hans Gunnar Adén, aktuell med självbiografin Brev från en klostercell, berättar i programmet om hur den första lyckliga tiden i klostret vändes i sin motsats.

Länge förknippades liberalism med förändring och framsteg. I dag är den liberala idédebatten påfallande defensiv. När populister ersätter socialister som huvudmotståndare blir konturerna oklara. Samtidigt leder nya skiljelinjer till att liberaler ställs mot varandra. Behöver liberalismen återvinna framtidstron? Det är människan som ska stå i centrum, inte en allomfattande idé om samhällets utveckling. Stämmer det? Kan liberalismen återvinna framtidstron? I sin senaste bok Framsteg hävdar Johan Norberg att upplevelsen att världen kollapsar är falsk: det mesta blir egentligen bättre. 300 år av upplysning, frihetliga reformer och globalisering har lyft mänskligheten ur fattigdom och armod. I detta avsnitt samtalar Karin Svanborg-Sjövall med Johan Norberg om liberala utopier och dess motståndare.

Länge förknippades liberalism med förändring och framsteg. I dag är den liberala idédebatten påfallande defensiv. När populister ersätter socialister som huvudmotståndare blir konturerna oklara. Samtidigt leder nya skiljelinjer till att liberaler ställs mot varandra.Behöver liberalismen återvinna framtidstron? Det är människan som ska stå i centrum, inte en allomfattande idé om samhällets utveckling. Stämmer det? Kan liberalismen återvinna framtidstron?I sin senaste bok Framsteg hävdar Johan Norberg att upplevelsen att världen kollapsar är falsk: det mesta blir egentligen bättre. 300 år av upplysning, frihetliga reformer och globalisering har lyft mänskligheten ur fattigdom och armod.I detta avsnitt samtalar Karin Svanborg-Sjövall med Johan Norberg om liberala utopier och dess motståndare.

OPINIONSBILDARE, STATSVETARE. Opinionsbildaren Sakine Madon reflekterar över svenskheten och om vart vi är på väg. Hon berättar i sitt Vinter om kulturkrocken som var stark när hon kom hit som barn. Opinionsbildaren och statsvetaren Sakine Madon kom till Sverige från Turkiet som politisk flykting 1985. Hon kom med föräldrarna från ett våldsamt samhälle, där makthavarna slog medborgarna och där våldet fanns såväl i hemmen som i hela samhället. I Vinter reflekterar hon över svenskheten och vart vi är på väg. Vilka av oss är svenskar? Vad innebär det att vara "svensk" och vem har rätt att definiera dig? Och varför fick hon som barn vänta på sina kompisars rum när de åt middag..?Om Sakine MadonOpinionsbildare, statsvetare, 36 år. Född i Adana, Turkiet, bosatt i Solna. Tidigare Sommarvärd 2016.Politisk redaktör på Vestmanlands Läns Tidning som tidigare innehaft samma position på tidningen Norran i Skellefteå och i många år verkat som fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Driver tillsammans med författaren Johanne Hildebrandt YouTube-kanalen Hildebrandt & Madon.Utsågs i en undersökning 2015 till Sveriges mest inflytelserika twittrare. Satt i Liberala ungdomsförbundets styrelse 20042006. Dotter till två politiska flyktingar som kom till Sverige 1985 den ena turk, den andra kurd.Har spelat fotboll och varit fotbollsdomare. Gillar hårdrock.Producent: Cecilia Khavar

OPINIONSBILDARE, STATSVETARE. Opinionsbildaren Sakine Madon reflekterar över terrordåd, om konstnären Lars Vilks och om vikten av att också försvara sådana åsikter man inte delar. Opinionsbildaren och statsvetaren Sakine Madon berättar i sitt Sommar om flykten från Turkiet till Sverige, om en uppväxt där hon förutsattes identifiera sig med den politiska vänstern för att hon var invandrare, från lägre klass, kvinna, kurd, med muslimsk bakgrund. Vi får höra hennes tankar om dåden i Nice, om konstnären Lars Vilks och om vad som hände när hon skrev en krönika som kritiserade Turkiet. Sakine Madon talar också om separata badtider och om samhällets syn på hedersvåld.Om Sakine MadonNyligen utnämnd till politisk redaktör på Vestmanlands Läns Tidning, har tidigare innehaft samma position på tidningen Norran i Skellefteå. Verkar även som fristående kolumnist på Expressens ledarsida.Utsågs i en undersökning 2015 till Sveriges mest inflytelserika twittrare. Satt i Liberala ungdomsförbundets styrelse 20042006.Dotter till två politiska flyktingar - den ena turk, den andra kurd - som kom till Sverige 1985.Har spelat fotboll och varit fotbollsdomare. Gillar hårdrock.Producent: Cecilia Khavar

Ölpodden är på Gotland under Almedalsveckan. Podden är shanghaiad av Henric Byström, kommunikationschef på Carlsberg Sverige, som agerar gästprogramledare för fem avsnitt från Almedalen. Under 90-talet fanns det drygt 20 bryggerier i Sverige, idag finns det över 200 stycken. Vad betyder bryggarboomen för näringslivet och samhället?  I detta avsnitt pratar vi med Joar Forssell social- och utbildningspolitisk talesperson, Liberala ungdomsförbundet, som ger sin syn på alkohol och politik. Han bjuder även på sin hembryggda stout. Väl mött!

Vi summerar den här veckan första halvlek i Allsvenskan. Vi diskuterar tabelläget, floppar, överraskningar och tar ut vårens lag. Det blir i vanlig ordning även en torsdagstillbakablick och surr om allsvenska backars frisyrer på Liberala punkten. Vi avslöjar en ny hemlighet i segmentet "Allsvenskans hemligheter", där vi intervjuar allsvenskans lättaste spelare Patrik Karlsson Lagemyr om hemligheten bakom hans vikt. Medverkande: Ludwig Billengren, Johan Björck och Sebastian Pearson. Officiell hashtag: #genuinladerkula Musik: Werdenfelser Trompeten landler by Strassmeir Dachaur Bauernkapelle From the: Free Music Archive CC-PD Mozart - Piano Sonata in B-flat major, III. Allegretto Grazioso by Brendan Kinsella From the: Free Music Archive CC-PD Ansvarig utgivare: Björn Persson, SH Radio.

Socialliberalism, klassisk liberalism, libertarianism eller nyliberalism - vad är skillnaden? John Stuart Mill och Harvardprofessorerna John Rawls och Robert Nozick är bara några som haft olika tankar om individens frihet och statens ansvar. Vi möter Tommie Gran som tidigare var partiledare för Liberala partiet. Han anser att statens beskattning av medborgarna är ett övergrepp - ingen ska tvingas att betala för någon annan. Journalisten Per Svensson redogör för Mills liberalism. Den kan anses vara en reaktion på den uppfostran han utsattes för. På den liberala tankesmedjan Timbro träffar vi Mattias Svensson, redaktör för tidskriften Neo. I sin bok "Glädjedödarna" berättar han om hur stat och myndigheter ständigt försöker tala om för medborgarna vad som är nyttigt och onyttigt, lämpligt och olämpligt.

Socialliberalism, klassisk liberalism, libertarianism eller nyliberalism - vad är skillnaden? John Stuart Mill och Harvardprofessorerna John Rawls och Robert Nozick är bara några som haft olika tankar om individens frihet och statens ansvar. Vi möter Tommie Gran som tidigare var partiledare för Liberala partiet. Han anser att statens beskattning av medborgarna är ett övergrepp - ingen ska tvingas att betala för någon annan. Journalisten Per Svensson redogör för Mills liberalism. Den kan anses vara en reaktion på den uppfostran han utsattes för. På den liberala tankesmedjan Timbro träffar vi Mattias Svensson, redaktör för tidskriften Neo. I sin bok "Glädjedödarna" berättar han om hur stat och myndigheter ständigt försöker tala om för medborgarna vad som är nyttigt och onyttigt, lämpligt och olämpligt.

Under supervalåret 2014 ska väljarna ta ställning i EU-val och riksdagsval. Hur insatta och informerade är vi svenskar när vi står vil valurnan? Sedan förra valet har många redaktioner skurit ner eller försvunnit. Färre journalister bevakar och granskar politiken och den granskande journalistiken riskerar att urholkas. Hur stärker vi den lokala kvalitetsjournalistiken? Står kommersiell lokalpress och Sveriges Radios lokala kanaler mot varandra? Eller kan public service och lokal media sida vi d sida hitta former för en stärkt demokrati? Hör några av Sveriges mediestrategiska ledare om framtiden för lokaljournalistiken. Panel: Cilla Benkö, vd Sveriges Radio, Eva Hamilton, vd SVT, Lena Larsson, vd Liberala tidningar och Stampen Local Mediea, Viveka Hansson, programdierktör TV4, och Lars Johansson, chefredaktör Helsingborgs Dagblad. Moderator: Ulf Wickbom, journalist En inspelning från Mediedagarna i Göteborg 7 mars 2014. Seminariet går också att se på SVT Play

Detta avsnitt handlar om miljöpolitik. Med och diskuterar liberal miljöpolitik är den miljöintresserade och mycket engagerade folkpartisten Lennart Adell Kind från Nacka som numera bor i Växjö. Vi pratar om vad liberal miljöpolitik är och vad en sådan politik innebär i praktiken, om folkpartiets miljöpolitik och om de är ett grönt parti och miljöfrågornas plats på Folkpartiets landsmöte. Vi kommer även i på den infekterade vargfrågan och mycket mer.

Första avsnittet av Liberala rummet handlar om podden, vikten att stå upp för sina åsikter och yttrandefrihet.

Linda Nordlund är Liberala ungdomsförbundets ordförande och på lördag grillas hon av Lilla Al-Fadji. Linda säger att LUF kallas för nördarnas riksförbund och LAF har inte svårt att se varför. Hon tycker bland annat att man borde införa betyg ifrån årskurs ett - "varför inte redan från BB?" föreslår LAF. Linda berättar om hur en tysk lärare med hjälp av en stekpanna satte sin respekt. Det blir snack om hennes fascination för gangsterrap och hur hon ska använda golden retrievers för att vinna valet nästa år.

Filosofiska rummet Utblick: Frihet och jämlikhet i världens mest liberala land. I Nederländerna har det blivit vanligt att ifrågasätta författningens första paragraf, som garanterar alla medborgare lika behandling oavsett kön, religion, livsinriktning eller ras. Många menar att det är en tyrannisk form av jämlikhet som tvingar människor att vara jämlika. Marjolijn Februari, rättsfilosof, kolumnist och skönlitterär författare i Amsterdam, menar tvärtom att paragrafen inte tvingar folk att vara lika utan tillåter dem att vara olika. I veckans Filosofiska rummet träffar Thomas Lunderquist henne, och han beger sig också till Erasmus-universitetet i Rotterdam och ekonomen och filosofen Ingrid Robeyns. Både hon och Februari framhåller den indiske nationalekonomen Amartya Sen och hans Capability Approach, vikten av att människor tillerkänns en jämlik möjlighet att skapa sina liv. Producerat av Lokatt Media för Sveriges Radio.