Podcasts about stockholms l

En ensam äldre dam visar sig vara i enormt behov av hjälp när Erika och Tobias kommer till hennes hem. Att det har kunnat gå så här långt utan att någon ryckt in gör dem båda upprörda och ledsna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. P1 Dokumentär har fått unik access in ambulanspersonalens vardag. Under hösten 2023 har radioreportern Sara Håkansson följt två ambulanser och på ett nära sätt fått inblick i personalens dramatisk arbetsliv.Under de 12,5 timmar långa arbetspassen får ambulanspersonalen i Stockholms Län möta en bred variation av problematik -alltifrån ohållbara hemsituationer till skarpa prio ett larm där liv står på spel. För varje unik situation gäller det att kunna ta sig an patienten på det sätt situationen kräver, ibland handlar det om att jobba under enorm press, ibland om att ta sig tid att se patienten i dess hemmiljö och hjälpa dem med att få till en fungerande tillvaro.Mellan utryckningarna blir ambulansbilen en plats för återhämtning och samtal. De ibland livsomvälvande upplevelserna ger ett unikt kollegialt band ambulanspersonalen emellan.Ett program från 2024.Reporter: Sara HåkanssonSlutmix: Erik JohanssonProducerat av: Delta StudiosProducent Sveriges Radio: Ylva Lindgren

Ronja och Ramtin åker på ett larm om misstänkt suicid. De möts av en tjej som trots sin unga ålder varit på psykiatri-avdelningen många gånger utan att få bukt med sina problem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. P1 Dokumentär har fått unik access in ambulanspersonalens vardag. Under hösten 2023 har radioreportern Sara Håkansson följt två ambulanser och på ett nära sätt fått inblick i personalens dramatisk arbetsliv.Under de 12,5 timmar långa arbetspassen får ambulanspersonalen i Stockholms Län möta en bred variation av problematik -alltifrån ohållbara hemsituationer till skarpa prio ett larm där liv står på spel. För varje unik situation gäller det att kunna ta sig an patienten på det sätt situationen kräver, ibland handlar det om att jobba under enorm press, ibland om att ta sig tid att se patienten i dess hemmiljö och hjälpa dem med att få till en fungerande tillvaro.Mellan utryckningarna blir ambulansbilen en plats för återhämtning och samtal. De ibland livsomvälvande upplevelserna ger ett unikt kollegialt band ambulanspersonalen emellan.Väcker programmet svåra tankar kan du vända dig hit:Mind - Självmordslinjenhttps://mind.se/hitta-hjalp/sjalvmordslinjen/Jourhavande medmänniskahttps://www.jourhavande-medmanniska.se/Ett program från 2024.Reporter: Sara HåkanssonSlutmix: Erik JohanssonProducerat av: Delta StudiosProducent Sveriges Radio: Ylva Lindgren

Inne på apoteket har en man fallit ihop och ligger nu medvetslös på golvet. Ambulanspersonalen Tobias och Erika jobbar mot klockan när de inser att läget är betydligt mer kritiskt än de först trott. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. P1 Dokumentär har fått unik access in ambulanspersonalens vardag. Under hösten 2023 har radioreportern Sara Håkansson följt två ambulansbilar och på ett nära sätt fått inblick i personalens dramatisk arbetsliv.Under de 12,5 timmar långa arbetspassen får ambulanspersonalen i Stockholms Län möta en bred variation av problematik -alltifrån ohållbara hemsituationer till skarpa prio ett larm där liv står på spel. För varje unik situation gäller det att kunna ta sig an patienten på det sätt situationen kräver, ibland handlar det om att jobba under enorm press, ibland om att ta sig tid att se patienten i dess hemmiljö och hjälpa dem med att få till en fungerande tillvaro.Mellan utryckningarna blir ambulansbilen en plats för återhämtning och samtal. De ibland livsomvälvande upplevelserna ger ett unikt kollegialt band ambulanspersonalen emellan.Ett program från 2024.Reporter: Sara HåkanssonSlutmix: Erik JohanssonProducerat av: Delta StudiosProducent Sveriges Radio: Ylva Lindgren

Ett prio-ett larm om misstänkt nackskada gör att ambulanspersonalen Ramtin och Ronjas lugna morgon förbyts mot skarpt fokus när de kastar sig in i ambulansen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. P1 Dokumentär har fått unik access in ambulanspersonalens vardag. Under hösten 2023 har radioreportern Sara Håkansson följt två ambulansbilar och på ett nära sätt fått inblick i personalens dramatisk arbetsliv.Under de 12,5 timmar långa arbetspassen får ambulanspersonalen i Stockholms Län möta en bred variation av problematik -alltifrån ohållbara hemsituationer till skarpa prio ett larm där liv står på spel. För varje unik situation gäller det att kunna ta sig an patienten på det sätt situationen kräver, ibland handlar det om att jobba under enorm press, ibland om att ta sig tid att se patienten i dess hemmiljö och hjälpa dem med att få till en fungerande tillvaro.Mellan utryckningarna blir ambulansbilen en plats för återhämtning och samtal. De ibland livsomvälvande upplevelserna ger ett unikt kollegialt band ambulanspersonalen emellan.Ett program från 2024.Reporter: Sara HåkanssonSlutmix: Erik JohanssonProducerat av: Delta StudiosProducent Sveriges Radio: Ylva Lindgren

STHL(M)-podden gästas av Michaela Fletcher som är nyvald förbundsordförande för Moderaterna i Stockholms län! Hör Michaela berätta om tankarna och målen kring sitt nya uppdrag, om arbetet och framgångarna i Österåker och få en inblick i hennes intressen och vem hon är som person.  Trevlig lyssning!    Följ Michaela  Instagram: @mickanfletcher Följ STHL(M)-podden och Moderaterna i Stockholms stad och län Instagram: @sthlmpodden och @ModeratSthlm Facebook: Moderaterna i Stockholms stad och län Twitter: @ModeratSthlm  TikTok: @ModeratSthlm

I detta avsnitt ska vi få lyssna till tre optiker som arbetar på Syncentralen i Stockholms län. Deras uppgift är att ge personer som har synnedsättning goda förutsättningar att klara av sitt dagliga liv. De hjälper till att ge ökad livskvalitet och självständighet genom habilitering och rehabilitering och samarbetar med andra yrkesgrupper. Optikerna som vi ska få samtala med heter Eva Karlén, Jeanette Palmér och Helena Redborg och de representerar varsitt team på Syncentralen.

På extraförbundsstämman antog Moderaterna i Stockholms län ett nytt idéprogram. Gruppen har arbetat med att definiera och beskriva Moderaternas grundläggande ideologi och idéer för Stockholms Län. Utifrån vår grundläggande ideologi och idéer grundar sig också vår politik. I det här avsnittet fokuserar vi på idéprogrammet.

Arba Kokalari om de nya Internetlagarna (Digital Services Act) I detta avsnitt gästar Arba Kokalari, Europaparlamentariker, podden. Arba har fått förtroendet av EU-parlamentets största partigrupp (EPP) att förhandla om de nya Internetlagarana (Digital Services Act) – EU:s lagar som ska sätta spelreglerna för de digitala plattformarna och innehåll på sociala medier. Arba är därmed den enda svenska EU-parlamentarikern i förhandlingarna. Vad handlar då dessa lagar om? De nya lagarna, som på engelska heter Digital Services Act, är en av EU:s viktigaste lagstiftningar i närtid. De kommer avgöra förutsättningarna för sociala mediers, internets, e-handelns och den digitala ekonomins framtid under en lång tid framöver. Enligt EU ska de nya lagarna bland annat bidra till större utbud och bättre priser för privatpersoner och företag, göra det lättare för leverantörer att starta och utöka sin verksamhet i Europa samt bidra till större demokratisk kontroll och överblick över systemviktiga plattformar. Vem är Arba Kokalari? Arba Kokalari är sedan 2019 Europaparlamentariker där hon representerar Moderaterna i EPP-gruppen. Hon fokuserar på hållbar handel och cirkulärekonomi, digitalisering, stoppa kvinnovåldet och promotar demokrati. Innan tiden som Europaparlamentariker har Arba bland annat jobbat med kommunikation på Resumé, frilansat som fotograf, varit rådgivare till Carl Bildt och varit PR-chef på både telekombolaget 3 och Electrolux. Arbas politiska engagemang går långt tillbaka då hon bland annat varit förtroendevald på flera olika positioner inom Stockholms Läns Landsting, Stockholms Stads Fullmäktige och Polismyndigheten.

Vad är ytlig sömn?   Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor. Gäst: Marie Söderström   Avsnitt 142 är ett guldkorn från avsnitt 52 Sömn och KBT-behandling vid insomni med Marie Söderström. Du kan prenumerera på KBT-podden här.   Lena Olsson-Lalor hjälper dig att sortera, informerar och inspirerar dig till att bli en bättre behandlare.   Lena Olsson-Lalor Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi - KBT, MI-trainer, certifierad i Prolonged Exposure samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå. Marie Söderström är Leg.psykolog och Med dr. Marie har mångårig erfarenhet av behandling av stress- och sömnproblem, både i grupp och individuellt. Hon är disputerad vid Karolinska Institutet och  författare till böckerna ”Sömn – sov bättre med KBT” och ”Vila – om den sköna konsten att varva ned”. Marie arbetar deltid vid Stressmottagningen, en specialistmottagning inom vårdvalet för utmattningssyndrom i Stockholms Läns Landsting, kognitiv inriktning, medicine doktor med forskning inom bland annat KBT.   Här kan du se boktips, läsa sammanfattning mm och starta din prenumeration   KBT-podden publiceras av KBTarna - Bli en bättre behandlare BBB   Kontakt: http://www.blienbattrebehandlare.se  info@blienbattrebehandlare.se    Avsnitt 142 publicerades första gången 10 april 2020 i KBT-poddens arkiv

Sömn och KBT-behandling vid insomni.   Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor. Gäst: Marie Söderström   Detta är ett klipp från avsnitt 52. Du kan lyssna på hela avsnittet genom att prenumerera på KBT-podden här.   I avsnittet får du svar på frågorna: Hur förändras vår sömnrytm och sömnstadier vid sömnsvårigheter? Vilket förändringsarbete behöver vi fokusera på i behandlingen? Kan man välja att förändra sin dygnsrytm för en bättre livskvalitet? Hur går kartläggningen till vid behandling av insomni?    Lena Olsson-Lalor hjälper dig att sortera, informerar och inspirerar dig till att bli en bättre behandlare.   Lena Olsson-Lalor Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi - KBT, MI-trainer, certifierad i Prolonged Exposure samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå. Marie Söderström är Leg.psykolog och Med dr. Marie har mångårig erfarenhet av behandling av stress- och sömnproblem, både i grupp och individuellt. Hon är disputerad vid Karolinska Institutet och  författare till böckerna ”Sömn – sov bättre med KBT” och ”Vila – om den sköna konsten att varva ned”. Marie arbetar deltid vid Stressmottagningen, en specialistmottagning inom vårdvalet för utmattningssyndrom i Stockholms Läns Landsting, kognitiv inriktning, medicine doktor med forskning inom bland annat KBT.   Här kan du se boktips, läsa sammanfattning mm och starta din prenumeration   KBT-podden publiceras av KBTarna - Bli en bättre behandlare BBB   Kontakt: http://www.blienbattrebehandlare.se  info@blienbattrebehandlare.se    Avsnitt 52 publicerades första gången 13 augusti 2018 i KBT-poddens arkiv

En nära vän till Tina har rest med Stockholms Länstrafik och Amanda läser arga (mäns) Biltema-upplevelser.Extramaterial för patrons: Oklippt VVS-rodderi, tjejpoddar, oetiskt godis från förr, biltvätt och vad kommer det stå på Tinas gravsten? Stötta podden och få exklusivt material på patreon.com/underallkritikKontakt: underallkritikpodcast@gmail.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Din sommar kanske inte blir som vanligt på grund av pandemin. I det här avsnittet får du veta mer om vad polisen gör i sommar, för att öka tryggheten och minska brottsligheten i Stockholms län och på Gotland. Och vad kan du som lyssnar tänka på?  I denna sommarspecial av podden hör du Kristin Sylten, biträdande kommenderingschef i den särskilda händelsen Corona i region Stockholm och Åsa Wahlgren, polis i Stockholm. De diskuterar bland annat om polisens uppdrag denna speciella sommar, folksamlingar, narkotika och alkohol, psykisk ohälsa och brott i nära relation. Det här är polisens uppdrag i sommar: Bekämpa brott Arbeta med ordning och säkerhet Att allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, som demonstrationer och konserter inte överstiger 50 personer enligt Folkhälsomyndighetens riktlinjer Samverka med andra organisationer och myndigheter Ta emot och utreda när du anmäler pågående brott på 112, eller om det inte är akut på 114 14 och via kontaktformulär på polisen.se. Det här är inte polisens uppdrag i sommar: Polisen ansvarar inte för att begränsa antalet personer om det blir stora folksamlingar i parker, på stränder, i krogmiljö och andra offentliga platser. Däremot arbetar polisen med ordning och säkerhet på dessa platser. Samtalet leds av Anna Westberg, presstalesperson på polisens mediecenter i region Stockholm.

Veckans innehåll: - Podcasten "Halv borta hos mig" med Frej Larsson och Malin Edvardsen. - Cannabis viktig valfråga i Israel..? - Holland provar legaliserad produktion och distribution. - Stockholms Läns SSU vill numera legalisera cannabis. - Veckans utnämning till eldsjälen Otto Larsson, moderator i AKC och kanditat för Piratpartiet till EU-parlamentet. (Avsnittets sponsor är Modernatur.se)

I digitaliseringens spår förändras många samhällsfunktioner och så även hälso- och sjukvården. Det gäller både för medarbetare och för de som är brukare eller patienter. Det handlar mindre om tekniken och mer om ett förändrat förhållningssätt till hur vi möts, hanterar information och organiserar verksamheten. Vi vet att vi måste förändra sättet vi arbetar på om vi ska klara framtidsutmaningarna inom välfärden. Möjliga vägar för denna förändring ska vi diskutera tillsammans med Patrik Sundström, programansvarig, e-hälsan SKL - Sveriges Kommuner och Landsting, Eva Pilsäter Faxner, projektägare för det ESF-stödda projektet ”E-hälsalyftet” & projektledare Framtidens vårdinformationsmiljö på Stockholms Läns Landsting, SLL, och Anna Spånt Enbuske, utredare på fackförbundet Kommunal. Programledare: Anna Olin Kardell

Azita inledde sin karriär som kostchef på en skola i Huddinge. Sedan dess har hon gjort en imponerade resa inom det gigantiska Sodexo. Hon blev Restaurangchef för verksamheten i Stockholms Län 1998 och har därefter klättrat från rollen som Distriktschef, till Regionchef, till Försäljningsdirektör, till Affärsområdeschef och sedan Sverigechef. I mars 2014 blev den tidigare Kostchefen till slut VD för Sodexo Sverige. Azita är idag hyllad för sitt mångfaldsarbete, har blivit utsedd till ”Inspirational Role Model of the Year”, ”Näringslivets mäktigaste kvinna”, toppat både tidningen Chefs Ledarliga och Resumés årliga lista ”Näringslivets 150 Superkommunikatörer”. .   .   . Häng med i snacket på poddens sociala kanaler: Chefssnack på Linkedin Chefssnack på Facebook Chefssnack på Instagram

Azita inledde sin karriär som kostchef på en skola i Huddinge. Sedan dess har hon gjort en imponerade resa inom det gigantiska Sodexo. Hon blev Restaurangchef för verksamheten i Stockholms Län 1998 och har därefter klättrat från rollen som Distriktschef, till Regionchef, till Försäljningsdirektör, till Affärsområdeschef och sedan Sverigechef. I mars 2014 blev den tidigare Kostchefen till slut VD för Sodexo Sverige.  Azita är idag hyllad för sitt mångfaldsarbete, har blivit utsedd till ”Inspirational Role Model of the Year”, ”Näringslivets mäktigaste kvinna”, toppat både tidningen Chefs Ledarliga och Resumés årliga lista ”Näringslivets 150 Superkommunikatörer”. .   .   . Häng med i snacket på poddens sociala kanaler: Chefssnack på Linkedin Chefssnack på Facebook Chefssnack på Instagram

Konferens – Publiken I fokus med Annika Wik (LIVE 2018-08-23) Torsdag 23/8 Plats: Stora Teatern, Göteborg Årets konferens handlar om publiken och om vilka möjligheter och utmaningar det medför att arbeta med publiken i fokus. Att välkomna en bredare grupp människor, med olika bakgrund och förutsättningar, innebär ofta att vi måste ifrågasätta invanda mönster och strukturer. Att umgås med olikheter och att arbeta med konst som en inkluderande metod. Vad har den faktiska platsen för betydelse för hur vi upplever konst och kultur? Publikutveckling som demokratisk förankring och vinsten i att arbeta med publiken i fokus. Frågor och perspektiv som rör representation, mångfald och segmenteringsmodeller. Vad vet vi om de vi vill nå och hur når vi dem? Med utgångspunkt i forskning och teori, eller utifrån det självupplevda perspektivet berättar konferensens medverkande om sitt arbete med att sätta publiken i fokus. Programläggning till årets konferens är gjord av Nils Wiklander och Johanna Hagerius. Annika Wik Hur kan filmpublik bidra till stadsutveckling? Hur kan stadens invånare ge nya perspektiv på film och rörlig bild? Annika Wik är deltagande följeforskare i det 5-åriga EU-projektet Smart Kreativ Stad som drivs av Film Capital Stockholm i syfte att undersöka hur film och rörlig bild kan bidra till stadsutveckling. Genom att utgå från tre av projektets pilotstudier kommer hon att tala om metodutveckling, utvärdering och lärande kopplat till publik- och åskådarperspektiv. ANNIKA WIK arbetar med forskning och kunskapsutveckling inom film och samtidskonst. Som frilans vilar hennes verksamhet inom film och samtidskonst på fyra ben: forskning och kunskapsutveckling, samverkan mellan kultur och näringsliv, publika evenemang samt lärande. Bland uppdragsgivare finns Film Capital Stockholm, Svenska Filminstitutet och Stockholms Läns Landstings Kulturförvaltning. Hon undervisar på Konstfack i Stockholm och hon har en doktorsexamen från Filmvetenskapliga Institutionen, Stockholms universitet (2001), där hon har forskat och undervisat, 1996-2012. Hon är delredaktör till böckerna Imagining the Audience. Viewing Positions in Curatorial and ArtisticPractice (2012) och Rörlig konstproduktion/Mobile Art Production (2010). Sedan 2016 är hon ordförande i styrelsen för Stiftelsen Filmform. Föreläsare: Annika Wik Moderator: Johanna Koljonen Ljudtekniker: Oskar Solvik Produced by Kulturakademin in collaboration with RePublik/Kultur i Väst, Producentbyrån, Gothenburg Dance and Theatre Festival 2018

Under konferensen Det Offentliga Rummet modererade Carl Heath ett panelsamtal mellan Nina Lagh (M), Region Uppsala, Agneta Granström (MP), Region Norrbotten, Daniel Forslund (L), Stockholms Läns Landsting och Anders Teljebäck (S), Västerås Stad. Samtalet handlade om det politiska ledarskapet för en smartare välfärd, och frågeställningar kring vad digitaliseringen innebär för politiken generellt och för politiker […] The post #141 Det digitala ledarskapet appeared first on Podcasten Digitalsamtal.

I detta avsnitt möter vi Jakob Hellman, innovationschef på Stockholms läns landsting och Annette Alkebo, strateg på Stockholms läns landsting för att prata om hur SLL Innovation arbetar med innovation och digitalisering. Innovationsarbetet är en viktig del i utvecklingen av landstingets kärnverksamheter såssom hälso- och sjukvård och kollektivtrafik.  Vi pratar om engagemang, artificiell intelligens, operationer med hjälp av AR, kommunikatörens och kommunikationsavdelningens roll sett ur ett innovationsperspektiv, digitala tekniker, SMS-livräddare och om att möta patientens behov.

Hur gör tonsättare när de trollar fram den ljuvaste musik ur ord och bild? Hur många nottecken behövs för en opera? Möt tonsättarna Ylva Q Arkvik och Jonas Forssell. I det sjätte programmet i serien Ord och bild blir musik möter vi två tonsättare i vars verk orden har stor betydelse. Inte minst i deras operor: Ylva Q Arkvik och Jonas Forssell. Tonsättaren Ylva Q Arkvik skrev kammaroperan Solitario och stycket Tid läggs som tunt papper över beröringarna till poeten Eva Runefelts dikt Ödsligheten. Eva Runefelt är väldigt fri i sitt eget ord och jag känner att hon har ett centrum. Då blir det inte så svårt att flytta om hennes ord. För det vill jag nästan alltid för att kunna bygga upp en musikalisk form. Författaren Eva Ström skrev libretto till Arkviks opera Du får inte gå. En självmordsbombare tillbringar sin sista kväll hemma i en spänningsfylld lägenhet tillsammans med hustrun, som är lyckligt gravid med fjärde barnet. Kvinnan känner oro men vet inte om mannens grymma plan. Jag låter honom få en kärlekssång till granaten som träffar kroppen. Absurditeten hörs i hans falsettsång i galet läge. En terzett, skriven för kvinnan, mannen och en kvinnoröst ur TV:n, lättar upp stämningen där extrema känsloyttringar kolliderar, berättar Ylva Q Arkvik. Till projektet Vox pacis, en manifestation för fred och försoning, tonsatte hon kantaten A Challenge to Humanity med text av Sigrid Kahle. Trehundra körsångare och musiker från 15 länder representerade de främsta världsreligionerna. Titeln Mässa kunde vi inte använda, eftersom den är förknippad med kristendomen. En Kantat, däremot, kan vara värdslig. Kantanen inleds med ett musikaliskt gräl som stegras till forte fortissimo. Ur detta växer texten fram. Hur är det möjligt att vi har varit på denna jord i tusentals år och inte lärt oss förstå varandra? frågar sig Ylva Q Arkvik.  Ylva Q Arkviks nya pianostycke uruppfördes vid en Chopinafton vid Östersjöfestivalen 2010.   Tonsättaren Jonas Forssell räknade ut att det var 13 000 ord i librettot till egna operan Träskoprinsessan. Men det behövdes 300 000 nottecken. -Att tonsätta kräver inspiration men desto mer transpiration och hårt arbete, säger han. De flesta av Jonas Forssells nio operor har försoning som tema. Riket är ditt handlar om flyktingproblematik, Stadsmusikanterna om att försonas med sin egen dödlighet. Hans opera Death and the Maiden har libretto av Argentinskfödde författaren och dramatikern Ariel Dorfmann, som också skrev talpjäsen från 1990. - Malmöoperans stora kör gjorde det möjligt för mig att gestalta några av de 3 000 personer, vanliga människor, som Pinochetjuntan i Chile tog livet av. Försoning betyder inte att sorgen skall försvinna eller att man blir vän med förövaren, utan att man kan fortsätta att leva i ett tillstånd som inte är förgörande, säger Jonas Forssell. Hans far, författaren Lars Forssell, gav honom rådet att välja texter att tonsätta som hade "hål" I sig. De är inte fullkomliga utan kräver ytterligare en dimension för att gjuta ihop sig med musiken. Jonas Forssells opera Hemligheter, om vetenskapsmannen och magikern Emanuel Swedenborg, hade premiär februari 2011 vid Malmö opera, där Forssell var Composer-in-Residence. - Många operor är som Puccinis Tosca, med endast en kvinna men sju män på scenen. Det där tänker jag göra något åt. Hemligheter får endast en mansgestalt, Swedenborg själv. Alla andra roller i föreställningen, även de manliga, sjungs av kvinnor. Kvinnorösten har ett större omfång och är därför mer flexibel, anser Jonas Forssell.   Spellista:   Påsk 1968 - Ur "Tolv variationer till minne av W.B. Yeats Jonas Forssell, musik. Lars Forssell, text. Ur "Tolv variationer till minne av W.B. Yeats ur diktsamlingen "Ändå", 1968 Mirrors Olle Persson. Matti Hirvonen Daphne 1014   Tid läggs som tunt papper över beröringarna Ylva Q Arkvik, musik. Eva Runefelt, poem. Staffan Larsson och Jeffrey Lee, violin. Mikael Larsson, altviolin. M fl. Chrichan Larsson, dirigent. SR P2 Nu! Horspel Tidsgommor 20060501 2100   A Challange to Humanity Ylva Q Arkvik, musik. Sigrid Kahle, text. Blandad kör och Stockholms Läns Blåsarsymfoniker, dir Jonas Dominique. Inspelad live av SR P2, 28 dec 2008   Du får inte gå Ylva Q Arkvik, musik. Eva Ström, libretto. Sångare: Andreas Landin, Elin Carlsson (Rombo), Tove Dahlberg. Dirigent: Olof Boman Inspelad av SR P2 i Vadstena 2002.   Älskandes Klagan Jonas Forssell, musik. Lars Forssell, text. Ur "Tolv variationer till minne av W.B. Yeats ur diktsamlingen "Ändå", 1968. Olle Persson. Matti Hirvonen Mirrors Daphne 1014   Death and the Maiden Jonas Forssell, musik. Libretto av Ariel Dorfman. Malmö S O och kör. Thomas Søndergård, dir. SR P2 Live opera 20081011  1915   Tiden och en flicka Jonas Forssell, musik. Lars Forssell, text. Ur "Tolv variationer till minne av W.B. Yeats ur diktsamlingen "Ändå", 1968. Olle Persson. Matti Hirvonen Mirrors Daphne 1014

Att välja rätt entreprenadform för sitt projekt kan vara en djungel av parametrar att förhålla sig till. Men vad innebär egentligen de olika formerna? I Snåret reder vi ut frågorna. Medverkar gör Ulrika Hallengren, utvecklingschef, Wihlborgs Malmö, Ida de Neergaard Ländin, projektchef på NCC och Mårten Frumerie, förvaltningschef på Stockholms Läns Landsting. Programledare: Emma Jonsteg.

I det här avsnittet får vi massor av matnyttig information från sjuksköterskan Kerstin Cedermark, som har mer än 20 års erfarenhet av att jobba med lungcancer! Kerstin berättar om Stockholms Läns Landstings nya specialiserade enhet för cancerrehabilitering. Dessutom  talar vi om möjligheterna att åka på rehabiliteringsresa, löpande rehabilitering, hur du går till väga, och massor … Fortsätt läsa Rehabilitering, Second Opinion och Länktips – Avsnitt 16

Vi spelar in live på vårt tvåårskalas på Stockholms Läns Museum och pratar minnen, svarar på era frågor, och låtsas inte om att vi fick testa att spinna eget garn. Grattis till Cecilia Ahlström som vann boken The Modern Natural Dyer. Glöm inte att vi tävlar ut en härva specialfärgat garn från Limmodesign!

Unga kvinnor som tvångsvårdas utsätts för sexuella övergrepp av andra patienter. Kaliber idag om tafsande medpatienter, misstänkta våldtäkter som inte polisanmäls och om tjejerna som inte skyddas. Där har vi den.Vad är det för något? Det är skötarbroschen.Tommie Olsson är i 50-årsåldern och jobbar numera som väktare. Han visar stolt upp sin blåa och vita brosch som han fick när han jobbade som skötare inom vuxenpsykiatrin i Malmö. Det är alltså jag har dubbelkompetens som både undersköterska och mentalskötare. Det jag har sett är att allra helst yngre kvinnor som har varit intagna på Piva har blivit utnyttjade av manliga patienter. Det var ofta att man tog väldigt lätt på det och viftade gärna undan det som en bagatell.Det är ett tungt ansvar vi lägger på dem som arbetar inom psykiatrin.Särskilt kanske på de slutna avdelningarna.Många av de tjejer som vårdas här lider av självskadebeteende. Inte sällan är de självmordsbenägna. Därför är många av dem inlagda med tvång.De är på ett sätt omyndighetsförklarade och fråntagna sina rättigheter. Om de skulle bli utsatta för övergrepp så kan de inte ta sig härifrån.Det här är en utsatt grupp som är i starkt behov av skydd. Men lyckas man verkligen ge skydd de här tjejerna? Och hur hanterar vården det när man inte lyckas?Är det så att man till och med försöker dölja när det har gått fel?Jag är och träffar en mamma utanför BUP-kliniken i Stockholm. Hon är här för att hämta ut sin dotters journal.Varför är det så viktigt för dig att få ut den här journalen? Jag har belägg för att det finns saker som inte är korrekta.Amanda - som egentligen heter något annat -  är en av dem som blivit utsatta för sexuella kränkningar av andra patienter, det menar hennes mamma.   Vi har berättat om Amanda tidigare i Kaliber. Att efter att hon vårdades på BUP i Stockholm tog livet av sig. Det var i somras. Hon var då 16 år.I programmet beskrev verksamhetschefen själv sin klinik för en skadad organisation med en otrygghet i personalgruppen.För Amanda innebar vården ideliga bältningar och långa tider i isolering. I Kaliber vittnade personal om att isoleringen och bältningarna flera gånger hade skett på sätt som inte är tillåtna.I journalen vill Amandas mamma hitta svar om brister i vården. Hon vill också veta mer om de sexuella trakasserier och kränkningar som Amanda har berättat om har skett under vårdtiden.   Men det står där i journalen? Det kan jag inte svara på. Men jag tror att det finns ledtrådar i alla fall.Efter vårt reportage om Amanda - i november - får vi ett samtal.   Hej, det här är . Jag ringer dig för jag vill berätta att det i fredags skedde en incident här på kliniken...Det är en av en av våra källor inifrån kliniken som ringer. Han vill berätta att två tjejer har blivit utsatta för sexuella övergrepp, inne på kliniken. Den senaste händelsen ska ha skett nu i början av december.   Tjejen befann sig i teve-rummet och så kommer en patient dit. Under fem-sex minuter som är obevakade så händer det hela.Det skedde på en fredag - nu under vintern - i mörkaste december. En 15-årig tjej ligger på en blå soffa och kollar på Idol.Den här kvällen jobbar en sjuksköterska och två skötare på avdelningen. De är alla tre vikarier eller inhyrda via bemanningsföretag. De gör inhopp och då och då, och vet knappt namnen på de intagna patienterna eller ens på varandra. Det framgår av de polisförhör som senare görs.Efter att Idol är slut lämnar personalen patienterna i teverummet obevakade. Och det är då den 15-åriga tjejen blir våldtagen av en flera år äldre patient, enligt åtalet. Och när hon skriker då kommer personalen. Och då sitter hon på soffan med byxorna nere. Och pojken står precis mitt emot henne. Hon säger att han har förgripit sig på henne.Sten Jacobsson är chefsläkare och ansvarar över patientsäkerheten inom Stockholms Läns sjukhusområde. Ja, det här ska inte inträffa. Spontant skulle jag säga här har ju övervakningen brustit, säger han.   I klinikens egen avvikelserapport kan man läsa om händelsen. I rapporten skriver personalen att den misstänkte patienten aldrig borde ha tagits in på avdelningen, eftersom han varit inblandad i en liknande händelse - som skett tidigare - på klinikens akutavdelning. Det är samma pojke. Han hade försökt förgripa sig på en annan patient på akuten två veckor innan på en toalett, säger en skötare som vill vara anonym.När den här typen av händelser sker - som den på toaletten - har personalen en skyldighet att skriva en avvikelserapport. Men enligt vår källa finns det ingen rapport skriven. Men skötaren berättar att tjejen är 16 år och hade extravak, vilket innebär att hon inte får lämnas ensam. Han följde efter henne och vid ett oövervakat ögonblick, och låser in sig med henne på toaletten. Man missade att hon hade en övervakningsgrad 3. Det måste jag säga är vårt fel. Där har vi gjort fel, faktiskt, säger en anonym skötare.Vi tar kontakt med en annan källa - också en skötare på kliniken - som bekräftar uppgifterna.Ja, hon var på toaletten, han gick in där. Och det där är ju lite märkligt. För när man har ett vak ska det stå en personal utanför toaletten och dörren ska stå på glänt. Då har man inte haft full koll. Det är illa. Och här måste man ju tänka, hur ska man skydda de här tjejerna?  Vad som skedde på toaletten är oklart. Vi vet inte vad som egentligen hände.Men i fallet med den 15-åriga flickan i teve-rummet pågår det en rättegång. Polisen har hittat DNA från den misstänkta i flickans underliv. Pojken har vid ett av förhören också erkänt våldtäkten. Vi gör så gott vi kan, sen finns det lägen där om det är mycket, det är stökigt, det blir en rörig situation Nä, vi har inte full koll. Det har jag varit med om, vi har inte full koll, säger en anonym skötare.För Amanda - som vi har gjort reportage om tidigare - var det efter att hon flyttades från BUP till vuxenpsyk som hon började berätta om att hon blivit utsatt för sexuella kränkningar.Det var hösten 2014. Hon var då 15 år. Men barn under 18 år som är inlagda med tvång ska inte vårdas bland vuxna. Det har Sverige skrivit under i barnkonventionen där det tydligt står att frihetsberövade barn ska hållas åtskilda från vuxna.Per-Olof Björck är verksamhetschef på BUP i Stockholm och har det yttersta ansvaret över vården på BUP. Det är inte många man skickar dit. Men det har hänt.Hur lämpligt är det att skicka barn och unga till Piva? Det kan jag säga är helt olämpligt. Det är förkastligt.Men ändå gör man det? När man har gjort det tror jag situationen har varit helt omöjlig att hantera.Amanda blir kvar på vuxenavdelningen i fyra och en halv månad. Hennes mamma berättar att de andra patienterna var mellan 25 och 40 år, de flesta var män. Amandas mamma var ofta och hälsade på på avdelningen för att stötta sin dotter. Hon berättar att personalen sagt till Amanda att hon inte fick ha kjol på sig. För det kunde vara triggande gentemot, bara det att man inte får klä sig som man vill för det var inte så att hon hade väldigt korta kjolar, men hon fick inte ha kjol. För det kunde triggaTrigga vadå? Trigga dom andra männen som var där på avdelningen till att bli ett objekt som var okej att antasta.Att läkare tar beslut om patienters kläder är inget konstigt, enligt den ansvariga chefsläkaren Sten Jacobsson. Bedömer den ansvarige läkaren att det här är olämpligt på grund kjolens utseende, så är det en del i bedömningen av hur vården bäst ska bedrivas.Men trots att Amanda inte använde kjol, blev hon snabbt sexuellt trakasserad, enligt hennes mamma.   Hon kunde också uttrycka det, både till mig och hon försökte det till personalen också. Jag känner mig inte trygg här. Männen sätter sig bredvid, det var mestadels män, de satte sig bredvid henne i de rummen som var gemensamma, och tog på henne och försökte kyssa henne. De tafsade på henne, och hon sa till personalen hjälp mig!.Vad gjorde personalen då?   Ja, då får du flytta på dig.Det var vad de sa till henne? Det var vad en del sa till henne ja.Att Amanda inte kände sig trygg på vuxenavdelningen framgår också av en anmälan som hon gjorde från avdelningen till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. I anmälan uppgav hon bland annat att hon kände sig rädd inne på avdelningen. Hon kunde ju ringa och prata med mig på nätterna och gråta. På kvällarna och nätterna ringde hon ofta och grät. Hon var ju förtvivlad, säger Amandas mamma.Den ansvarige chefsläkaren Sten Jacobsson säger att personalen på Piva är väl medveten om den här problematiken och att det finns klara rutiner, och är det fråga om brott ska det anmälas till polisen. Han reagerar över vad personalen ska ha sagt till Amanda - att hon skulle flytta på sig - när hon kände att hon blev utsatt för sexuella kränkningar.   Att formulera det på det viset, det tycker jag är olämpligt, säger Sten Jacobsson.Varför då? Patienten vistas ju där för vård och då handlar det ju om att vi i samråd med patienten planerar den vården. Och vården görs ju tillsammans med patienten, det är ju inte enbart patientens sak att flytta på sig.De här fallen på vuxenavdelningen och på BUP i Stockholm är bara några exempel på när tjejer berättat om övergrepp och kränkningar inom psykiatrin.Men hur ser det ut generellt i Sverige?IVO som tar emot anmälningar av patienter registrerar inte ärendena efter kategorier som t ex sexuella trakasserier eller övergrepp, så det är svårt att ge en heltäckande bild av hur ofta det sker. Men vi hittar snabbt flera rättsfall.Det senaste är från Sundsvall, där en manlig patient i våras dömdes för flera våldtäkter som han begått inne på en av de psykiatriska avdelningarna.  I tre dagar i rad tog sig mannen in i en kvinnlig patients rum och våldtog henne. Först vid den tredje våldtäkten upptäcktes han av en skötare.  I Malmö har flera fall av våldtäkter varit aktuella de senaste åren, en på BUP 2014, och två på en och samma avdelning - 2011 och 2013 - på den psykiatriska intensivvårdsavdelningen Piva. Ett av dom fallen ledde till fällande dom.Det var strax efter klockan 10 den 6 september 2013. En 20-årig tjej hade varnats av personalen för en av de manliga patienterna. Men just den här förmiddagen ligger avdelningen öde.Personalstyrkan är på ett rapporteringsmöte och avdelningen är helt tom på personal.Den manliga patienten, som är några år äldre, tvingar in den 20-åriga tjejen på sitt rum. Där våldtar han henne.Flera gånger skriker hon på hjälp, men eftersom det inte finns någon personal på avdelningen så är det ingen som hör henne.I Malmö har bristerna inom psykiatrin varit i fokus på grund av de många självmorden som skett. Sen 2013 har fler än 40 patienter tagit livet av sig. Självmorden har skett inne på avdelningarna, i anslutning till utskrivning eller under permission.I somras rapporterade Sydsvenskan om en hemlig internrapport som avslöjade en skrämmande arbetsmiljö inne på den psykiatriska kliniken. Det handlade om mobbning och trakasserier personal emellan. Företaget bakom rapporten varnade för anarki och pekade på en betydande risk för patientsäkerheten. Vi hade manliga patienter som lurade in kvinnliga patienter på sina rum och visade könet för dom och såna här grejer. De blottade sig, det var mycket tafsande och kladdande rent allmänt, säger en anonym skötare.Vi får kontakt med flera före detta anställda på vuxenavdelningen Piva, där våldtäkten skedde 2013. Det är tre skötare som oberoende av varandra vill berätta. Eftersom de vill vara anonyma har vi bytt deras röster. Du kan ju ha manliga patienter som vill sitta väldigt nära, som lägger händerna på låren och klappar dem på rumpan eller tar dem på brösten.Skötarna berättar alla tre om att det hände att yngre tjejer blev trakasserade och utsatta för sexuella övergrepp av de manliga patienterna.En av skötarna som vill vara med med sitt riktiga namn - Tommie Olsson - slutade på kliniken efter en konflikt med arbetsgivaren. Enligt honom var det flera i personalen som inte tog övergreppen på allvar. Och det är där det brister många gånger, viss personal bryr sig inte om det utan tycker att det är deras sak.Men du reagerade på det här, men hur var det i resten av personalgruppen, hur såg man på det här? Ja, vissa hade samma inställning som jag att det var fel, men många sket ju också i det. Så man har en väldigt skev inställning till i en del av personalgruppen på grund av att man accepterar mer bara för att de är intagna med tvång, säger Tommie Olsson. Alla i personalen visste att det förekom, men det var ingen som lyfte på ögonbrynen. Men när det är så och du har en patient som har den typen av problematik och du låter det ske så gör du patienten sjukare. Det går inte försvara det, säger en anonym skötare.Men varför gjorde inte du mer för att stoppa de här?   Man är så inne i det. Man är så inne i jargongen på något sätt. Det blir en sjuk del utav vardagen.Vi kontaktar Region Skånes pressansvarige för psykiatrifrågor Klas Andersson. Vi vill göra en intervju med någon med ansvar för avdelningen. Vi vill ha svar på hur man arbetar för att förhindra sexuella övergrepp. Han ska återkomma med besked.Skötarna i Malmö berättar om flera händelser där kvinnliga patienter utsatts för trakasserier och övergrepp. De säger att det tystades ner.Den före detta skötaren Tommie Olsson berättar att han under ett pass upptäcker att två patienter har sex i ett av rummen. Den kvinnliga patienten säger direkt efteråt att hon blivit tvingad. Tommie Olsson tyckte därför att det skulle anmälas. Detta rapporterades till ansvarig sjuksköterska. Men det rycktes bara på axlarna och ja, vad ska vi göra åt det? Och sen så tystades det ner.Hur påverkades den här tjejen av det här? De närmaste dagarna var hon dämpad och deppig. Jag försökte prata med henne, men hon ville inte prata. Hon var allmänt uppgiven.Tommie Olsson beskriver hur han försökte övertala andra på avdelningen att de skulle göra en polisanmälan. Men den misstänkta våldtäkten anmäldes aldrig, enligt Tommie Olsson.   Jag tog också upp det här med vår avdelningschef och hon sa bara då att det är upp till patienten att anmäla det.Så det blev inte någon avvikelse? Nej, inte ens en avvikelse.Jag har begärt ut uppgifter om händelser såsom sexuella trakasserier och våldtäkter som har registrerats inom vuxenpsykiatrin i Malmö av Region Skåne.I svaret uppger man att det inte finns några rapporter eller avvikelser gällande sexuella trakasserier. Inte en enda.När det gäller våldtäkter redovisar man de två rättsfall som har har varit kända sedan tidigare. Den misstänkta våldtäkten Tommie Olsson berättar om finns inte med.Vi ber återigen Region Skåne att svara på våra frågor. Varför anmäldes inte den misstänkta våldtäkten - som Tommie Olsson berättar om - till polisen?Klas Andersson är pressansvarig för psykiatrifrågor på Region Skåne.Hej.Hej, jag har försökt här ett tag och få till en intervju med en ansvarig på Piva. Mmmm. Ja, just det. Nej, jag har inget namn till dig, det kan jag svara på en gång.Ingen ansvarig på Piva eller högre upp i organisationen vill svara på våra frågor, men Klas Andersson säger att han ska fortsätta försöka.För att kunna förbättra vården och se till att misstag inte sker igen finns systemet med avvikelser. En avvikelse ska skrivas när något har brustit i verksamheten, på så sätt kan man utreda händelsen och sedan förbättra arbetssätt eller rutiner. Men skötarna berättar att avvikelser inte uppskattades av enhetschefen. För många avvikelser skulle göra att avdelningen skulle få dåligt rykte. Du ska ju alltid skriva en avvikelserapport, så skrevs det ju alltså sällan eller aldrig någon avvikelserapporter på Piva.Men varför gjordes inte det då? Det är den här tysta jargongen. Hjälper jag dig så hjälper du mig. Många ser det som ett svek.Även på BUP i Stockholm vittnar anställda vi har kontakt med om en tysthetskultur. De säger att det inte alltid uppskattas när man skriver avvikelser. Särskilt när det gäller händelser som kan skada kliniken.I fallet med den 16-åriga tjejen som blev inlåst av en manlig medpatient på en toalett, begicks det flera fel av personalen. Det säger de anställda som vi har kontakt med.Eftersom patienten hade extravak borde det inte kunna ske att en annan patient lyckas låsa in sig med henne på toaletten.   Chefsläkaren Sten Jacobsson har inte hört om händelsen förrän nu. Det är en allvarlig avvikelse. Självklart ska det finnas en avvikelse på den händelsen.  Varför är det allvarligt om man inte har skrivit en avvikelse? Ja, ur patientsynvinkel så ska man vara skyddad när man vårdas i sjukvården. Det ingår i hälso- och sjukvårdslagen. Vi ska ge patienterna trygghet och klarar vi inte av att ge patienterna trygghet, då måste vi överväga om det här ska anmälas enligt Lex Maria.Vi ber om att få ta del av de avvikelser som har skrivits under den här tidsperioden. Vi vill se om man valt att inte skriva en avvikelse på händelsen, om man har försökt dölja misstagen. Handlingarna är offentliga och brukar lämnas ut av sjukhusen efter att de strukit över känsliga uppgifter. Men kliniken vill inte lämna ut avvikelserna och hänvisar till sekretessen. Vi ber då istället vår källa att kontrollera om avvikelsen finns. Vi vet ju att händelsen har inträffat, eftersom den beskrivits skriftligt av personalen tidigare. Efter några dagar får vi besked. De skrevs aldrig någon avvikelse.Hej, jag skulle få titta på en förundersökning. Är det något som är beställt?  Här på tingsrätten ligger den sekretessbelagda förundersökningen som gjordes i våldtäktsfallet 2013 - då en 20-årig tjej blev våldtagen av en äldre patient, medan hela personalstyrkan var på ett möte. Sjukhusets hantering av det här fallet är fullt av brister. Inte bara det att personalen lämnat hela avdelningen tom när de visste att den manliga patienten kunde vara farlig, utan också det som händer efteråt. I förundersökningen framgår det att det är en sommarvikarie som tills slut upptäcker den pågående våldtäkten i ett av rummen. Den kvinnliga patienten flyttas efteråt till en annan avdelning. Och till en början vill hon inte anmäla det som hänt till polisen, eftersom hon är rädd att den manliga patienten ska hämnas. Men i polisförhören framgår det att det sker diskussioner på avdelningen om man ska göra en anmälan ändå. Men det dröjer fem hela dagar innan man anmäler våldtäkten till polisen.Under de här dagarna hinner personal tvätta de båda patienternas kläder. De städar också rummet, där våldtäkten skedde, flera gånger. För polisen innebar det här att man inte kunde genomföra en teknisk undersökning.Varför anmäler man inte våldtäkten till polisen på en gång?Vi frågar Region Skåne. Den pressansvarige för psykiatrifrågor, Klas Andersson, säger att det inte var sjukhuset som anmälde våldtäkten till polisen, eftersom de inte får anmäla den här typen av brott.Klas Andersson, pressansvarig: Vi får inte polisanmäla själva som organisation, så kan inte vi polisanmäla en brottslig handling utförd av en individ mot en annan.Uppgiften har fått av en av de före detta chefsläkarna. Men vi tittar efter i förundersökningen. Bland alla handlingar finns också den polisanmälan som till slut gjordes.I den står det tydligt att det är sjukhuset som står som anmälare till våldtäkten. Vi kontrollerar också vad som gäller, och visst får man på sjukhuset anmäla om det sker en våldtäkt.Vi ringer upp Klas Andersson igen. Jag tar tillbaka allt jag har sagt till dig. Det var fel av mig, säger han.På Region Skåne tar man tillbaka det man tidigare sagt. Vi får också besked via mejl att man visst får anmäla våldtäkter. Men anledningen varför polisanmälan dröjer - vilket kan ha riskerat polisens utredning - vill man inte svara på. Jag kan inte svara på några av dina frågor, säger Klas AnderssonJag kontaktar den dåvarande enhetschefen. Enligt henne är anledningen istället en annan.Hon säger att polisanmälan dröjde på grund av att sommarvikarien som upptäckte våldtäkten inte berättade om vad hon sett. Enligt chefen visste ingen på avdelningen vad som hade hänt.  Men förundersökningen visar något annat. Här bland vittnesmål och journalanteckningar står det tydligt att vikarien beskrev händelsen samma dag i en omvårdnadsanteckning. Hon berättade också om våldtäkten för andra i personalen. I polisförhören framgår det att läkare, vårdare och andra ansvariga på avdelningen, redan samma dag, visste vad som hade hänt.Vi har nu fått tre olika besked av Region Skåne om varför man dröjde i fem dagar med att polisanmäla våldtäkten. När vi granskar svaren ser vi att de inte stämmer. Men i handlingarna på tingsrätten hittar vi ytterligare en förklaring.Här går det att läsa att personal på avdelningen vittnar om att man ville tysta ned händelsen, eftersom den inte var bra för avdelningen.Vi får aldrig någon intervju med ansvariga för psykiatrin i Malmö. De vill inte ställa upp innan programmet ska sändas.Istället får vi skicka våra frågor via mail. Vi ställer 20 frågor om kritiken som framkommer i vårt program.Dagen efter får vi svar. Det är klinikens verksamhetschef Hans Brauer som skriver:Det är ett ytterst tragiskt fall som ni tar upp och jag är den förste att beklaga att något sådant har kunnat hända i vår verksamhet. Som patient ska du kunna känna dig säker och trygg under din vårdtid hos oss. I detta fall har vi uppenbarligen inte lyckats med vårt uppdrag.Han skriver också att sedan han började på kliniken 2015 har han inte fått in några avvikelser gällande trakasserier. Han skriver också att alla anställda har en anmälningsskyldighet att skriva avvikelser. I januari har personalen också påbörjat en utbildning i bland annat etik och bemötande-frågor.I det här reportaget har vi försökt få svar på om kvinnliga patienter inom den slutna psykiatriska vården får tillräckligt skydd när de blir utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp. Det finns många psykiatriska inrättningar i Sverige och vi vet inte hur det ser ut på dem alla. Men i flera händelser - från t ex Malmö och Stockholm - har vi kunnat visa att skyddet har brustit.Vi är tillbaka vid receptionen på BUP i Stockholm. Hej, ska hämta en journal ...det var ett annat ärende. Men här kommer ditt. Så varsågod.En mamma vars dotter har tagit livet av sig hämtar ut det som finns kvar. Två bruna kuvert. Två tjocka luntor med papper. Det är journalerna över vården som har getts. Innan vi träffas har Amandas mamma sagt att hon inte vill läsa journalerna. Hon är inte redo än. Men när hon har blivit det tänker hon använda allt material för att driva Amandas fall vidare. Så småningom när jag är stark vill jag ha papprena för jag tänker det kan ju inte stanna vid det här, utan jag måste gå vidare.Det är flera saker hon vill ha svar på. Inte bara om kränkningarna, utan också om de många bältningarna och den långa isoleringen som vi har berättat om i våra tidigare program. Idag kan jag tänka så här, ja, med facit i hand, hade inte de här besluten fattats så hade kanske min dotter levt.Reporter: Mikael FunkeProducent: Andreas LindahlKontakt: kaliber@sverigesradio.se

Vi livepoddade på ettårskalaset på Stockholms Länsmuseum (vad än Julia försöker kalla det) och sammanfattar året i livet och podden. Hån, konflikter, förvirring, ordvitsar - allt ni älskar med Rätt avigt. Samt: Vi annonserar en awesome tävling, tack till Garnr som sponsrar den!

N ytt möjligt p-piller fär män, kritik mot Vidarkliniken, och Europa hoppas på solkraft från nordafrika. I veckan har det väckts nya förhoppningar om ett p-piller för män. Amerikanska forskare har upptäckt ett ämne som stänger av spermieproduktionen hos kaniner, och som troligen också fungerar på människor. Det är vitamin A som är nyckeln, eftersom vitamin A, eller retinol, inte bara är viktigt för vår syn och vårt immunförsvar, utan också när spermier tillverkas. På senare tid har intresset legat på att stänga av produktionen av spermier redan i testiklarna. Omkring tusen spermier produceras varje sekund hos fertila män och i den nya amerikanska studien har forskarna blockerat A-vitaminets funktion, genom att förhindra att omvandligen av vitaminet till retinsyra specifikt i testiklarna. Spermieproduktionen stängs av, men återställs några veckor efter avslutad behandling och  påverkar inte A-vitaminets funktion i övriga kroppen. Det är forskaren John Amory vid University of Wahsington som har lett den nya studien. Vi hör även Claes Gottlieb, docent i gynekologi på Sophiahemmet i Stockholm som själv har studerat hormonbaserade p-piller för män. Han är positiv till metoden att stänga av spermieproduktionen utan hormoner, om den fungerar och är säker. Alternativmedicin i blåsväder I Veckan har det återigen kommit kritik mot Vidarkliniken i Järna utanför Stockholm. Vidarkliniken tar emot patienter från flera landsting i södra Sverige, och de erbjuder bland annat alternativa behandlingar till sina patienter, behandlingar som det i vissa saknas vetenskapligt underlag för. På sin hemsida har Vidarkliniken bland annat gett råd när det gäller mässling - man skriver bland annat att mässling kan vara själsligt utvecklande för barnet, och man skriver om möjliga kopplingar mellan mässlingsvaccin och autism. Vår reporter Therese Bergstedt har besökt Vidarkliniken. Barnläkaren  Mats Reimer, som kritiserat Vidarkliniken i en debattartikel i Dagens Nyheter i veckan, diskuterar Vidarkliniken tillsammans med Henrik Almqvist, chefläkare på Stockholms Läns Landsting. Solen skiner i Sahara Kärnkraftshaveriet i Fukushima har gjort att många ifrågasatt kärnkraften på nytt. I Tysklan har man nu har beslutat sig för att avveckla kärnkraften. Men vad ska man ersätta den med? Kolkraft, kärnkraft från frankrike, och kanske också ren och förnyelsebar elektricitet från sol och vindkraft från Nordafrika? Vår reporter Gustaf Klarin har varit i Tunisiska delen av sahara där solen skiner nästan jämt. Gustav klarins reportage från tunisien sänds i Vetandets värld på måndag och tisdag nästa vecka, klockan 12:10 i P1. Redaktör Jon Torkelsson jon.torkelsson@sr.se