Podcasts about eftertanke

InterMetzo: Georg Metz har kaldt ugens kommentar: ”Det niende korstog. Eftertanke om Europa I Mellemøstens krige”. Fra lyd til tekst: I videnskabens navn og med gode hensigter udveksler den2radio knaldhårde data med to unge specialestuderende og forskere, Emil Joensen og Anders Stendevad fra IT-Universitet i København. Anne Eggen har tilrettelagt. De udødelige 15: Når musik bliver det vigtigste sprog Musikken taler til vores følelser...

Tendenser i kredse – Ledelse på tværs af tid og sted De grundlæggende faser og problemstillinger i en kreds' liv deles på tværs af kredse og består i fundamentale spørgsmål, som enhver kreds løbende må stille sig selv og søge aktuelle svar på. Denne bog sigter til at indkapsle og reflektere over disse spørgsmål. Svar og løsninger vil variere over tid, og refleksionerne kan forhåbentligt være en støtte til at finde frem til netop dem, som kredsen kan prøve af i denne fase af sit virke for at adressere de grundlæggende problemstillinger på ny. Ærindet med bogen er altså dels at tilbyde et værktøj til eftertanke og analyse og dels at dele observationer på tværs af kredse til glæde og gavn for alle dem, som arbejder for FDFs værdifulde fællesskab. Du kan finde »Tendenser i kredse« som pdf på FDF.dk/kredsudvikling_______________________________________________Indtaling, optagelse og redigering: Simon Fauerskov© Frivilligt Drenge- og Pige-Forbund, FDF December 2023 1. udgave – 1. oplag  Forfatter  Foreningsudvikler Theresa Sønderskov Schaltz med støtte fra FDFs øvrige ansatte, særligt Elisabeth Rischel, Rune Kløve Junge, Ditte Hartnack, Rasmus Bach Ottosen, Henriette Løgstrup, Simon Fauerskov, Emma Thoftgaard, Lasse Nybo-Andreasen og Anna Vistesen   Udgiver Frivilligt Drenge- og Pige-Forbund, FDF Rysensteensgade 3 1564 København V FDF@FDF.dk  

Om vårt dop

Veckans morgonandakter på temat förberedelsens tid, hålls av Albin Tanke som är präst och psykoterapeut i Malmö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi är inne i fastans tid. Det är en eftertankens, kampens och bönens tid. Vår verklighet är fylld av allt möjligt; sådant som drar i oss, som vill ha vår uppmärksamhet – och det kan vara både bra och dåliga saker – och ibland är det svårt att se klart vad som på djupet vill oss väl.Ur dagens andaktText:Jak. 2:14Musik:I gott bevar av och med Benny AnderssonProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Kan du komma på filmer eller tv-serier där skaparna vill hinta om en queer storyline utan att säga det högt? Det kan vi.De vill att vi ska undra. Fantisera. Ge oss en homosexuell eftertanke.Vi kan också råka nämna historiska figurer som bär mer GAY i sitt namn än många vill tro......KÄLLOR:https://listverse.com/2018/04/20/10-historical-figures-who-may-have-been-gayer-than-you-think/

Ruben Johansson

Jeg er blevet medlem af etisk råd. Måske aner du ikke, hvad det er eller hvad vi laver, men jeg vil sige som din skolelærer eller forældre, det er vigtigt! Ligesom at spise sine grøntsager og lære at læse. Vi skal kende etikken, og nu har du chancen. Skal vi eksempelvis lade folk dø, der gerne vil det? Vært: Svend Brinkmann. Gæster Lise Müller, sygeplejerske og næstformand i SF, Knud Kristensen, tidligere formand for SIND - landsforeningen for psykisk sundhed, og Morten Bangsgaard, studerende i teologi. Tilrettelægger: Christoffer Heide Høyer.

Om att Jesus är vårt hopp

Ronie Berggren inleder sin serie om USA:s presidentval 2024 med ett samtal tillsammans med svensk-amerikanen Björn Norström och journalisten Pelle Zackrisson om huruvida Donald Trump kommer att bli en eftertanke i detta val, eller kommer han än en gång att bli en republikansk superhjälte? -------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Eftertanke er tilbage. Vi snakker lidt om Bibelen, hvordan Bibelen bruger Bibelen, hvordan Bibelen henviser til andre steder i Bibelen. bibel bibel bibel. osv. osv. Aksplukning, transtekstualitet, værsgo og spis.

Eftertanke er tilbage. Vi snakker lidt om Bibelen, hvordan Bibelen bruger Bibelen, hvordan Bibelen henviser til andre steder i Bibelen. bibel bibel bibel. osv. osv. Aksplukning, transtekstualitet, værsgo og spis.

På Rosh Hashana, det judiska nyåret, dömer Gud hela världen och beslutar vad som skall hända alla under det kommande året. Under de tio dagar som sedan följer finns tid ytterligare tid för eftertanke och botgöring innan domen slutligen fastslås. Det är en tid för försoning. Teshuva är ett hebreiskt ord och det betyder ånger, återvändande. Att göra Teshuva betyder att man vänder om och gör bot, kommer tillbaka, lagar det som är trasigt mellan människor och i relationen till Gud. Att man stannar upp och begrundar, återvänder till rätt väg.Text3 Mosebok 23:24 MusikProlonged shofar variations med Yaacov Mishori av Deborah Thurlow  Producent Neta Norrmo ljudmix Frida Claesson Johansson för Sveriges Radio Göteborg liv@sverigesradio.se

Vinene i denne uge er Michel Arcelains Beaune Siserpe i årgangene 2000, 2006, 2007, 2016, 2017, 2018 og 2019. Priser fra 169 kr. til 199 kr. per flaske hos Vinopol.Den omtalte proptrækker – The Durand – koster ca. 1150 kr. og fås hos velassorterede vinhandlere.

Om Guds kraft i det lilla

Filmer! Vi älskar filmer, speciellt dem med budskap och eftertanke!  Här pratar vi om ett fåtal filmer som vi verkligen gillar! Och vad dessa har för betydelse för oss... Och som vanligt hamnar vi lite ”off topic” så att säga!  Väl Mött Helen & Rickard

Kasper har skrevet en bog. En rigtig god bog. En meget spændende bog. Den snakker han med Eftertanke om. Det handler om, at Jesus er Messias. Martin har corona

Kasper har skrevet en bog. En rigtig god bog. En meget spændende bog. Den snakker han med Eftertanke om. Det handler om, at Jesus er Messias. Martin har corona

-Banke banke banke på - Hvem der? Eftertanke med et nyt afsnit! Jacob er tilbage fra barsel. Troels har læst op på filosofihistoriens humorteorier. Så: hvorfor er noget sjovt? Er Bibelen sjov? Er der måske en grund til at kirken er så kedelig? Og ikke mindst hvad er Immanuel Kants favorit joke? Medvirkende: Martin Vase, Jacob Munk, Troels Nymann

Podden för dig som vill öka förståelsen för coaching och värdet av att anlita en professionell coach! I detta avsnitt pratar Anna och Dennis om hur coaching underlättar för oss människor när det kommer till tid för eftertanke och reflektion samt hur viktigt det är med en trygg miljö för att kunna göra just detta. ICF Coachpodden finns där poddar finns.   Passa på att lyssna även du. Ta chansen att bli inspirerad! Var modig, våga gilla, kommentera och dela gärna. Som vanligt blir vi jätteglada om du vill hjälpa oss att sprida professionell coaching till fler, på ett modernt sätt, genom att gilla, kommentera och dela #ICFCoachpodden i sociala medier. Ditt engagemang gör skillnad. Feedback och idéer inför kommande avsnitt är alltid varmt välkommet till oss på podcast@coachingfederation.se  Professionella coacher i Sverige hittar du här: https://coachingfederation.se/sok-coach/

Bilister i regulære slagsmål over et par dråber benzin. Tomme brødhylder i supermarkedet. Og en nagende frygt for, at julen er i fare. De her scener rumsterer i Storbritannien, og det genantænder debatten om Brexit. Regeringen nægter, at forsyningskrisen handler om det brudte bånd til EU, men hvorfor er Storbritannien så det eneste land i Vesteuropa, hvor folk hamstrer fødevarer og brændstof i så ekstrem grad? DRs korrespondent i Storbritannien, Tinne Hjersing Knudsen, fortæller om panik ved pumperne og mangel på brød i sit supermarked. Vært: Simon Stefanski.

Om Guds omsorg

Påske-peter kommer her teolog fra præst'familie han vil ik' snakke (y)om Kippur men udfrielse fra faraos bur Er det men mon værd at lytte? og hvad siger det om luthers salig' bytte? Nå, gad vide om folk læser det her. Tillykke med opstandelsen! Eftertanke snakker på påske, og vi får besøg af Peter Højlund. Ha' det helligt! Medvirkende: Peter Højlund, Martin Vase, Troels Nymann, Jacob Munk

Påske-peter kommer her teolog fra præst'familie han vil ik' snakke (y)om Kippur men udfrielse fra faraos bur Er det men mon værd at lytte? og hvad siger det om luthers salig' bytte? Nå, gad vide om folk læser det her. Tillykke med opstandelsen! Eftertanke snakker på påske, og vi får besøg af Peter Højlund. Ha' det helligt! Medvirkende: Peter Højlund, Martin Vase, Troels Nymann, Jacob Munk

I takt med den artificiella intelligensens framväxt kommer de mänskliga förmågorna att bli mer efterfrågade. Så varför värderar vi dem inte högre? Eva-Lotta Hultén slår ett slag för praktisk kunskap. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Den rättrådiga stenhuggarhustrun Gertrud vill inte bara att hennes sju barn ska bli duktiga på att hjälpa till hemma och få bra yrken; hon vill att de ska bli goda människor. Därför lär hon dem att läsa, skriva, räkna och uppöva yrkeskunskaper men också att reflektera och visa medkänsla. De får träna konkret på de kunskaper hon förmedlar. Matematik övas genom att stega upp avstånd i hemmet och jämföra olika väggars längd med varandra. Eftertanke uppmuntras varje lördagskväll när alla redogör för vad de kunde gjort bättre under veckan. Empati praktiseras genom att barnen får fundera över hur de kan hjälpa andra och sedan genomföra de goda gärningarna dagen därpå. De får dessutom lära sig att spinna garn och utövar denna syssla medan de repeterar bibelverser eller tränar stavelser. Learning by doing. Uttrycket har använts för att beskriva en skolundervisning som ger eleverna möjlighet att lära in och tillämpa sina kunskaper genom praktiska övningar. Begreppet förknippas med filosofen och pedagogen John Dewey. Han använde aldrig själv exakt de orden men utvecklade idéer i den andan på sin experimentskola i Chicago kring sekelskiftet 1900. Men andra hade gått före honom. En var Johann Heinrich Pestalozzi som utvecklade sina tankar i slutet av 1700-talet. Det var han som i romanen Lienhard och Gertrud lät bondkvinnan Gertrud visa hur hans idéer om utbildning för yngre barn såg ut i praktiken. Gertruds praktik uppmärksammas i berättelsen av lokala myndighetspersoner som bestämmer att byskolan ska börja arbeta enligt hennes principer, inklusive spinnande på lektionstid. Lienhard och Gertrud handlar inte bara om fostran och utbildning av barn utan om livet i en schweizisk bondby i slutet av 1700-talet och var en populär bok i sin samtid. I den engelska upplaga jag hittar på nätet, och som kom ut 1895, alltså runt 100 år efter att boken först publicerats, konstaterar emellertid översättaren i sitt förord att berättelsen i sitt originalskick bitvis är så tråkig att den är omöjlig att läsa utan att gäspa. Det är inte för sina litterära kvaliteter den fortsatt att vara relevant utan för sina tankar om utbildning. Pestalozzi fortsatte utveckla både idéer och praktik genom att förestå, och själv driva skolor, med blandad framgång. En skola fick läggas ner på grund av bristande ekonomi, från en annan blev han bortkörd men en tredje var under en tid mycket populär bland rika och ansedda i Europa, som skickade sina barn dit. I en senare bok beskriver Pestalozzi sina idéer mer ingående och förklarar varför han anser att barn behöver utvecklas inte bara kunskapsmässigt utan också som medborgare och medmänniskor. Gertrud förekommer inte alls i denna bok, som är en samling brev skrivna till vännen Gessner, men Pestalozzi kapitaliserar med titeln på sin tidigare romans popularitet. Det var säkert klokt för Huru Gertrud fostrar sina barn är rörig och tjatig och sannerligen ingen njutning att läsa. Man får verkligen vara intresserad av Pestalozzis idéer för att ta sig an den. Det var bland andra Otto Salomon, som var en av dem som utvecklade den svenska skolslöjden. Han drev kursverksamhet och slöjdseminarium vid Nääs, utanför Göteborg och lät 1896, 150 år efter Pestalozzis födelse, ge ut boken på svenska, med ett eget, förklarande och upplysande förord. Otto Salomon verkade i Pestalozzis anda. Han hade ett socialt patos, ville höja aktning och status för kroppsligt arbete och utveckla sina elever som hela människor. En annan person som tog intryck var Ellen Key som refererar till Pestalozzi i sin banbrytande bok Barnets århundrade. Hon lyfter främst fram hans betoning av att arbeta med barnets själsliv men det går att se många likheter dem emellan vad gäller exempelvis synen på de praktiska sysslornas betydelse. Barn bör få lära känna verkligheten omkring sig och själva bidra till den. I Sverige har idéer om att göra lärande konkret, stimulera alla sinnen, utbilda individen i sin helhet och främja värderingar och förmågor traditionellt haft en stark ställning men också alltid mött motstånd. Varför lägga tid på att grupparbeta eller teckna när katederundervisning är mer effektivt för faktaförmedling? Det finns nog heller ingen som sanningsenligt skulle kunna hävda att handens kunskap någonsin haft lika hög status som huvudets. Att ha kvar ämnen som slöjd, idrott och bild har allt som oftast motiverats med att de har positiv inverkan också på de mer akademiska ämnena, istället för att hävda deras värde i egen rätt. Något som också slagit mig som egentligen märkligt är hur viktigt många tycker att det är att alla gymnasieprogram ska vara studieförberedande, alltså ge möjlighet att läsa vidare på högskola; medan ingen propagerar för det omvända: att alla gymnasieprogram ska ge kompetens för att klara ett konkret yrke och bidra till samhället direkt efter gymnasiet. Men varför skulle inte alla som läser exempelvis naturvetenskapligt program också kunna få läsa till en undersköterskebehörighet på köpet, och alla som läser samhällsprogrammet ges kunskaper inom handel eller vaktmästeri? Vi är uppenbarligen inte särskilt angelägna om att höja statusen för praktiska yrken eller underlätta för alla att få jobb efter gymnasiet, utan nöjer oss med att möjliggöra klassresor. Dock bara åt det håll vi uppfattar som uppåt i hierarkin: från handens till huvudets domäner. Vilket bör tilläggas är en förenkling av hur det ligger till för många mer fysiska yrken kräver naturligtvis också stora doser tankeverksamhet. I tider av artificiell intelligens spås arbetsmarknaden komma att efterfråga framför allt de specifikt mänskliga förmågorna, som omdöme, samarbetsförmåga eller inlevelseförmåga. Men också kvalificerade hantverkskunskaper och omsorgskunskaper anses ha en lysande framtid. Robotar är dåliga på att efterlikna både mänskliga känslor och rörelser. En förskolepedagogs, rörmokares eller renoverande snickares arbetsuppgifter kommer troligen inte kunna tas över ens av den mest intelligenta maskin. Till det kommer att vi också i framtiden kommer ha behov av att känna mening och stå i relation till samhället och till andra människor. Forskaren Martin Lackéus och läraren Maria Wiman är några av de som nu börjat forska kring och arbeta med vad de kallar för värdeskapande lärande. Alltså lärande som ger eleverna möjligheter att konkret bidra och göra något för andra. Det kan handla om att läsa sagor för yngre barn, hjälpa gamla eller nyanlända eller rädda utrotningshotade djur. För den som undrar: ja, det ger också mätbara effekter på elevernas studieresultat, även om det inte är huvudpoängen. Det går att se en båge från Pestalozzis skola till dagens, där samma tankar och praktik stötts och blötts genom århundradena och det är en vacker båge. Den bär utbildningens roll för att utveckla det sant mänskliga hos oss. Eva-Lotta Hultén, författare och journalist

Frågor kring lag och ordning seglar allt högre upp på den politiska agendan. Samtidigt verkar inte rationalitet alltid vara det överordnade värdet i kriminalpolitiken. Vad är rättsstaten egentligen och varför är det så vi valt att lösa tvister och utdöma straff?    Vi diskuterar rättsstatens framväxt, om det finns några alternativ, konflikten mellan frihet och trygghet och vilka ideal som styrt rättspolitiken.    Gäster är Adam Danieli, juriststudent och skribent på Smedjan, och Eva Forslund, nationalekonom och ledarskribent på Upsala Nya Tidning. Programledare är Amanda Broberg.    För vidare lyssning rekommenderas avsnittet Gängkriminalitet och rationalitet – om vikten av att förstå brottslighetens orsaker, från vår essäpodd Eftertanke.

Få ideologier har beskyllts för så mycket som nyliberalismen. Gång på gång har den dödförklarats av sina kritiker, samtidigt som de fortsatt använda den som förklaring till allt möjligt ont. Men vad är nyliberalism egentligen? Hur skiljer den sig från den klassiska liberalismen, vad är nytt i den och är begreppet nyliberal överhuvudtaget användbart i dag? Från tänkarna som format den, till kritikerna som delvis fått definiera den: Vad innebär denna omtvistade inriktning av liberalismen?    Gäster är Caspian Rehbinder, programansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Timbro och rektor på Stureakademin, och Patrick Krassén som varit redaktör för antologin Ny Liberalism. Programledare är Amanda Broberg.    Vill du lyssna mer? I Timbro förlags essäpod Eftertanke finns avsnittet Första gången nyliberalismen dog av Caspian Rehbinder. 

Eftertanke har fået et langt "bekymret" åbent brev. Det taler lige til Jacobs kærlighedssprog: polemik. Drengene læser sig igennem brevet som en respons på en masse henvendelser angående afsnittene om kønsroller. Medvirkende: Troels Nymann, Jacob Munk, Martin Vase

Eftertanke har fået et langt "bekymret" åbent brev. Det taler lige til Jacobs kærlighedssprog: polemik. Drengene læser sig igennem brevet som en respons på en masse henvendelser angående afsnittene om kønsroller.  Medvirkende: Troels Nymann, Jacob Munk, Martin Vase

Vi fortsætter vores q&a-session med et spørgsmål til vores afsnit om helvede. Går vi på kompromis med bibelteksterne? Og mangler Martin noget i sin tro? Hvad er apofani? Og er Eftertanke apofaniske? Medvirkende: Troels Nymann, Jacob Munk og Martin Vase

Anna er tilbage! (Det er Jacob sådan set også) Og hun er tilbage til en snak om kønsroller og Paulus-beef. Samtalen løber og kommer forbi ligestilling, paulinske pastoralbreve, nypuritanisme og meget mere. Lyt med og hør Eftertanke forsøge sig med at være #metoo-aktuelle (Spoiler: det involverer tusinde år gamle tekster og tænkere) Medvirkende: Anna Kiel, Martin Vase, Troels Nymann og Jacob Munk

Anna er tilbage! (Det er Jacob sådan set også) Og hun er tilbage til en snak om kønsroller og Paulus-beef. Samtalen løber og kommer forbi ligestilling, paulinske pastoralbreve, nypuritanisme og meget mere. Lyt med og hør Eftertanke forsøge sig med at være #metoo-aktuelle (Spoiler: det involverer tusinde år gamle tekster og tænkere) Medvirkende: Anna Kiel, Martin Vase, Troels Nymann og Jacob Munk

Anna er tilbage! (Det er Jacob sådan set også) Og hun er tilbage til en snak om kønsroller og Paulus-beef. Samtalen løber og kommer forbi ligestilling, paulinske pastoralbreve, nypuritanisme og meget mere. Lyt med og hør Eftertanke forsøge sig med at være #metoo-aktuelle (Spoiler: det involverer tusinde år gamle tekster og tænkere) Medvirkende: Anna Kiel, Martin Vase, Troels Nymann og Jacob Munk

Vad är egentligen postmodernism? Det är en svårbesvarad fråga, och ändå är många rörande överens om att mycket som inte stå rätt till är postmodernismens fel. Hur kan vi förstå dessa resonemang och hur stort inflytande har de egentligen haft? Vilka lanserade postmodernismen i Sverige och hur har diskurstänkandet influerat högre utbildning? Johan Lundberg menar att dessa ideér är ett brott mot upplysningen och att deras stora inflytande fått destruktiva effekter. Frida Jansson betonar vikten av att postmodernism är en bred idéströmning, som nu blivit en slags projektionsyta för allt som är dåligt. Programledare är Amanda Broberg som trots det komplicerade idégodset klarar sig helskinnad ur den andra säsongens första avsnitt. Gäster är Johan Lundberg, litteraturhistoriker och författare till När postmodernismen kom till Sverige, och Frida Jansson som är aktuell med en ljudessä om postmodernism i Timbro förlags serie Eftertanke, som kommer senare i höst. 

Det sørme, det sandt, det' Semper? Jaja, vi ved det: Eftertanke har været i hi, men vi har ikke smidt arbejdstøjet. Vi har tværtimod arbejdet på at give jer: Forlaget Semper. Men hvorfor er der brug for et nyt forlag? Hvad har vi i ærmet af titler? Lyt med på denne festlige episode og få svarene. PS: Vi ved godt, vi er lidt fjollede i den her. Bær over med os. Vi er bare glade. PPS: tjek forlagetsemper.dk

Coronakuller - Eftertanke by Grundtvigs Højskole

Om Anden som verkar i oss

Ved nærmere eftertanke ... ... er en udsendelse, hvor Radio Jazz studievært Lennart Richard fortæller om de mange glæder, han har haft med jazzmusikken og de musikere, han har mødt eller kender til og et forsøg på en forklaring om, hvorfor de har betydet noget. Man vil bl.a. høre Carsten Eriksen, Jens Søndergaard, Anders Fjeldsted og Christina Dahl. Sendt i Radio Jazz i 2020 Der er mere jazz på www.radiojazz.dk

Pilotepisode om danskernes tro, folkekirken, Ringenes Herre og om at se på træer. Og om hvorfor der er brug for en Eftertanke. Medvirkende: Troels Nymann, Jacob Munk & Martin Vase

Lite funderingar om innovation och kreativitet formulerade på ett annorlunda sätt. Hoppas det stimulerar till tankar och reflektioner

Eftertanke är inte det mest utmärkande för vår tid. Men rädsla börjar bli det Carl Otto Werkelid är kulturskribent och författare, tidigare verksam som kulturråd i London och kulturchef på Svenska Dagbladet. Konstens olika formuttryck erbjuder tillsammans med kunskap om och erfarenhet av religion ovärderliga vägar till självkännedom och förståelse av andra. Werkelid är katolik, ivrig trädgårdsmänniska och hundvän. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Kontakt: jakob.pansell@gmail.com Insamling: https://www.lakarmissionen.se/insamling/den-manskliga-faktorn-podcast-insamling-till-a-better-home-4215

Kontakt: jakob.pansell@gmail.com Insamling: https://www.lakarmissionen.se/insamling/den-manskliga-faktorn-podcast-insamling-till-a-better-home-4215

Insikter från sommarens road trip. Kontakt: jakob.pansell@gmail.com Insamling: https://www.lakarmissionen.se/insamling/den-manskliga-faktorn-podcast-insamling-till-a-better-home-4215

Eftertanke, ånger och framtid. Om humor och sorg. Om livsval och sökande.

Eftertanke, ånger och framtid. Om humor och sorg. Om livsval och sökande.

Kunde jag gjort något annorlunda? Hade mitt utmattningssyndrom och sjukskrivning kunnat undvikas? Varför är det så svårt att bryta destruktiva mönster av det här slaget? I det här avsnittet funderar jag kring de frågorna. Jag tittar på det ur hjärnans perspektiv, men även arbetsgivarens. Musik: ”Jupiter The Blue” av Gillicuddy

I det här avsnittet pratar vi om den stora boken. Boken med stort B. Eller är det böckerna? Lyssna och ta del av veckans diskussioner med allt från Bibelns första mening, till den sista.

Ibland måste man dansa, ibland måste man pausa. På söndag gör vi båda delar när vi tittar tillbaka på Christerveckan som gått. Och så spelar vi lyssnarnas önskelåtar i utbyte mot en historia. Med Hanna Andersson