Podcasts about lugna

Nytt avsnitt av podden med Böna, Fille och Gurra efter BoIS seger mot Sundsvall. Lugna slutminuter, målvaktskamp och andra halvlekar som ledord. Valborgstalare, inhoppare och korrekt dömd straff som bisats. Och ett avslut där vi uppmanar alla att ta sig till IP på lördag för att tacka av Philip Andersson! Heja BoIS!

Våra tidigare avsnitt om känsloreglering har handlat om tankestrategier, i veckans avsnitt fokuserar vi på olika kraftfulla sätt att påverka sitt känsloläge och lugna sig själv med hjälp av kroppen. Vilket är Björns allra bästa trick för att snabbt komma ned i varv? Och vilken absolut nödvändig grej tycker Lina att Björn har glömt bort? Ett måste-avsnitt om vi får säga det själva. Klipp: 12:21 She-Hulk- Attorney at Law (2022)20:23 Healthy mind, healthy body, the Chinese way - euronews36:28 Ior45:14 Ola Love Is BlindRedigering: Peter Malmqvist.Kontakta oss på dummamanniskor@gmail.com. Vill du slippa reklamen? Prenumerera på Dumma Människor för 19 kr/månaden (ink moms). https://plus.acast.com/s/dummamanniskor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lugna dagar på den grönvita nyhetsfronten. Då går podden igenom truppläget och plockar ut sina respektive VSK-elvor i nuläget. Vilka får chansen? Vilka luckor finns? Och var behöver Kalle Karlsson agera? Trevlig lyssning.

Influencern Fi Lindfors gästar oss och berättar om sin syn på föräldraskap. Hur uppfostrar vi mer jämställda barn egentligen? Stor fråga som vi försöker reda ut idag. Programledare är Nina Campioni och expert är Paulina Gunnardo.Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här poddpaketet hittar ni lugna och filosofiska sagor. Sagorna passar fint att lyssna på som godnattsagor eller för att komma ner i varv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Paketet innehåller fyra lugna sagor:Hur börjar allt? av Silvana TavanoAllas längtan av Karin JacovSolvej längtar av Amanda JonssonVad bestämmer jag? av Jesper Wung-SungBerättare: Vivi LindbergProducent för poddpaketet: Patrycja GajewskaSagor i Barnradion produceras av Klara Grape

Landskrona BoIS studsade tillbaka efter 4–1-förlusten mot Varberg och besegrade Oddevold med klara siffror. I veckans poddavsnitt avhandlar Mattias Hjälm och Sebastian Rönström följande diskussionsämnen: • Är det slut på formsvackan nu? • Mardrömsmotståndaren Öster. • Norge-BoIS:arnas start. • För tre år sedan ville Max Mölder få applåder för bakåtpassningar. Vilken betydelse har publikens klagomål för senaste tidens hemmafacit? • Ska Max Nilsson eller Adam Egnell spela i David Edvardsson-rollen? • När kan Constantino Capotondi bli en injektion? • Victor Karlssons Dzabic-vibbar. • Lugna sista dagarna på transferfönstret. • Max Mölders utgående kontrakt. Varför är det inte redan förlängt?

Influencern Fi Lindfors gästar oss och berättar om sin syn på föräldraskap. Hur uppfostrar vi mer jämställda barn egentligen? Stor fråga som vi försöker reda ut idag. Programledare är Nina Campioni och expert är Paulina Gunnardo.Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I premiären av Malströmmen benar Noa ut den senaste veckans stora BP-färgade bråk i svensk fotboll och ifrågasätter längtan efter ”lugna årsmöten”. Petter blickar mot Norge och NBA och frågar sig om inte alla känslor som orsakas av VAR är själva poängen med det.

I premiären av Malströmmen benar Noa ut den senaste veckans stora BP-färgade bråk i svensk fotboll och ifrågasätter längtan efter ”lugna årsmöten”. Petter blickar mot Norge och NBA och frågar sig om inte alla känslor som orsakas av VAR är själva poängen med det.

Har du någonsin känt att du inte riktigt vet exakt vart du är på väg, lite som att du står och trampar gällande din riktning i livet? Kanske har du varit i en stund t e.x med företagandet där du har svårt att fatta beslut om vad du ska göra framåt, tvekat eller känt dig allmänt omotiverad och oengagerad trots att det ändå går ganska bra? Då kan en anledning vara att du saknar en inspirerande vision. Så i dagens avsnitt kommer du få viktiga perspektiv kring varför det är så otroligt fördelaktigt med en inspirerande vision för att skapa resultaten du vill ha i ditt liv, lära dig de vanligaste misstagen vi gör när det kommer till det och du få ett par tydliga steg för att få klarhet i din egna vision. Varför är det viktigt att du skapar en vision för dig och ditt liv? Vanliga misstag vi gör när det kommer till att skapa en vision Blandar ihop fantasier och mål för din vision. Inte tro att du har en vision  Alignar inte dina högsta värderingar med din vision. Hur kan du ta fram eller gör din vision inspirerande och tydlig.  Lugna ner nervsystemet och tacksamhet. Perfect day övningen Dödsmeditation /old-man meditation ---- Är du en online entreprenörer, byråägare eller hungrig individ som vill ta dig själv och ditt företag till nästa nivå?  Vill du lösa dina mindset blocks, utveckla och accelerera ditt företag?  Klicka in och ansök då till  ⁠⁠Mind Your Business⁠ 1:1 VIP ⁠. Eller hämta hem min kostnadsfria guide "Hur du gör rätt val och accelererar dina resultat" på www.marionoghani.com För mer: https://www.instagram.com/marionoghani https://www.linkedin.com/in/marionoghani/ --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/mario-noghani/message

Avsnitt1. Nu är det premiär! Idag öppnar vi första luckan i Nördarnas Jul. Och vad passar bättre än att börja med en intervju från årets julkalender? Jag ringer upp Erik McAllister som jobbar som producent för Storm på Lugna gatan. Nördarnas Jul är podd i 24 avsnitt från 2018, om julkalendrar genom tiderna med Caroline Cabot. 

Veckopanelen med Elinor Odeberg, Hanna Wagenius och Richard Sörman under ledning av Staffan Dopping. Ännu en vecka med mycket fokus på antisemitism i Sverige. I riksdagen friskriver sig partierna men skuldbelägger sina motståndare. Varför lajkade språkröret Märta Stenevi konstnären Stina Wollters inlägg på Instagram? Och hur hanterade statsminister Ulf Kristersson de propalestinska buropen när han fördömde Hamas? Tidöpartierna talar om hederlighet, och Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad.

Veckopanelen med Elinor Odeberg, Hanna Wagenius och Richard Sörman under ledning av Staffan Dopping. Ännu en vecka med mycket fokus på antisemitism i Sverige. I riksdagen friskriver sig partierna men skuldbelägger sina motståndare. Varför lajkade språkröret Märta Stenevi konstnären Stina Wollters inlägg på Instagram? Och hur hanterade statsminister Ulf Kristersson de propalestinska buropen när han fördömde Hamas? Tidöpartierna talar om hederlighet, och Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad.

Vi pratar om vår helg i Idre där det var skidpremiär ❄️ Ämnet delas in i delar om kändisar, mat & dryck, skidåkning, plus, minus och eftermälet. Dessutom: Ergtober är inne i sin sista vecka med "Korta trösklar", "Lugna pyramiden" och "Testlopp 5000 m". Missa inte heller att 25 oktober är stakmaskinens dag. Och till det märkligaste av allt (igen): Vi är 25 dagar in oktober och Niklas Ergstreak lever fortfarande

Vi pratar om hur det är att arrangera ett löplopp, med Höstmaran som "case study"

Minu seekordseks vestluskaaslaseks on Utilitas Tallinn ja Utilitas Eesti juhatuse liige Lauri Lugna. Lauri on pikaaegse avaliku sektori tippjuhina varasemalt töötanud muuhulgas siseministeeriumi kantslerina, peadirektori asetäitjana maanteeametis ja juhatuse esimehena Ettevõtluse ja Innovatsiooni Sihtasutuses. Nagu ikka, hakkas mind huvitama, mis mees see Lauri selline on. Nii istusimegi Lauriga maha ja põrgatasime mõtteid, kuidas tema tippjuhiks kujunemise teekond on lahti rullunud ning mida ta oma kogemuste põhjal juhtimise juures kõige olulisemaks peab. “Juhi rollis on hästi oluline luua organisatsiooni kui terviku vaates selgust. Kui organisatsioonid kasvavad suuremaks kui kümme-viisteist inimest, hakkab reeglina nende toimivusse tekkima keerukusi. Üksused hakkavad toimetama igaüks rohkem oma eesmärkide kallal, üksuste sees kujunevad välja mikrokultuurid ja organisatsiooni kui terviku vaade võib kaduma minna. Olen varasemalt kohanud olukordi, kus üksused hakkavad organisatsiooni sees jõuliselt oma asja ajama või siis üritavad efektiivistamise sildi all teatud ülesandeid teistesse üksustesse nihutada. Kui me aga tõstame tööd ühest kohast teise, siis ega organisatsioon ju tervikuna sellest tõhusamalt toimima ei hakka. Niiet kui üks või teine üksus ajab ennastunustavalt oma asja, ja kitsalt vaadates võibki see õige tunduda, ei pruugi terviku vaates see tegelikult mõistlik olla. Nüüd organisatsiooni tippjuhi roll ongi mõnes mõttes nihutada need kastid struktuurijoonise peal õhku ja saada see organisatsioon jälle tervikult joondatuna toimima. Juhi roll on just nimelt seda selgust ja lihtsust luua organisatsiooni kui terviku vaates. See tähendab ühelt poolt siis rohkem lihtsust ja selgust ning teiselt poolt joondatust ja ühist arusaama, mille nimel me siin kõik koos toimetame.” – Lauri Lugna Kuulake ikka ...

Igår publicerade SVT uppgifter om att Rawa Majid har gripits i Iran. Uppgifterna har ännu inte bekräftats men om de stämmer skulle det kunna innebära en nedtrappning av våldsvågen i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Enligt SVT ska Rawa Majid, den Kurdiska räven, ha gripits i Iran, på gränsen till östra irakiska Kurdistan i fredags. Vi har pratat med flera personer om detta och bilden som ges är att polisen känt till rykten om att han skulle ha gripits men att man inte är säkra eftersom gripandet inte har bekräftats officiellt. Igår publicerades också en ljudfil i sociala medier, där Rawa Majid själv sägs höras och i den dementerar han att han har gripits.”Grabbar jag har inte torskat, jag är och trycker på ett ställe. Imorgon har jag ny Signal då hör jag av mig till er. ”Om det verkligen är Majid som hörs är inte klarlagt i nuläget.Ett gripande av Rawa Majid skulle kunna lugna ned konflikten i nätverket som pågår i Sverige. Men än syns ingen avmattning: så sent som natten till måndag inträffade två attentat på olika platser i Stockholm som kopplas till den interna splittringen.Programledare: Linus Lindahl och Mariela Quintana MelinProducent: Jenny HellströmKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Vi närmar oss oktober och med det Ergtober. Varje vecka under en månad presenterar vi tre pass på stakmaskinen, som också finns inlagda i Lagom Konditions grupp i ErgZone. Första veckan (2-8 oktober) bjuds det på "Testlopp 5000 m", "Lugna pyramiden" och "Precisionstusingarna". Dessa pass förklaras i veckans avsnitt. Det blir också en race report från rullskidloppet 157 XCC Open där Erik blev bästa 41-åriga boråsare med långt hår och svarta stavar. Dessutom: Erik berättar ger pretentiösa och märkliga tips om hur just han håller nere stressnivåerna och Niklas påstår att han ska dra stakmaskin varje dag hela oktober. Tack till avsnittets sponsorer: Idre Fjäll - Boka din vinterresa idag. Aurora Optimal - Sportnutrition för träning och tävling. Rullskidcenter - Hugg ett par av de rosa låneskidorna från Klarälvsloppet. Här finns Lagom på Instagram.

I årtionden har privatpersoner och medarbetare varit rädda för att klicka på länkar som kommit via mejl. Bakgrunden till detta är att det en gång i tiden gick att bli infekterad av att enbart besöka en attackpreparerad webbsida. Den tiden är förbi. Vi har fått säkrare webbläsare med sandlådor och webbplatsisolering. Dessa webbläsare kör vi sin tur på säkrare operativsystem. Vi har därtill gjort oss av med alla webbläsartillägg som tidigare krävdes för att köra exempelvis Java-, Flash- och Silverlight-innehåll på webbsidor. Dessa tredjepartstekniker behövdes förr i tiden till allt från bankinloggning till videouppspelning, men de är numera ersatta med renodlade webbtekniker som våra webbläsare kan visa på egen hand. I veckans poddavsnitt pratar Peter och Nikka om varför det är dags att ändra den uråldriga rekommendationen om att vara rädd för länkar i mejl. Risken för länkar som leder till nätfiskesidor kvarstår, men för att bli infekterad måste den som klickar på länken göra något mer än att bara besöka den länkade webbsidan. Allt detta gäller självfallet under förutsättning att datorn och dess appar är underhållna och uppdaterade. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd216.

Detta är en repris från poddavsnittet med Peter Forsberg som publicerades i december 2021. Peter Forsberg behöver egentligen ingen utförlig beskrivning. Alla vet vem "Foppa" är. Nu gästar han äntligen Hockeypuls podcast för att bjuda på 100 minuter hockey-underhållning. Här kommer ett axplock från det matiga avsnittet: Foppas väg till toppen – här är framgångsfaktorerna! Förvåningen: "Jag hade tur att jag inte blev ihjälslagen"! Okända talangen! Modos superkull! Tävlingsdjävulen Peter Forsberg! Den gången Patrick Roy avslöjade honom för hela Colorados lag: "Det är Peters fel"! Varför han inledde varje slutspelsmatch med att crosschecka en motståndare! Periodpausen mot Pittsburgh då han bestämde sig för att lägga av! Tiden då vänskapen med Markus Näslund bröts – och så nära var de att återförenas i NHL! Relationen med Modo! Situationen han kan irritera sig på Nicole! Udda tandskyddet: "Lugna ned dig"! Den där foten! Därför gillar han inte Färjestad! Året då han kunde ha skrivit på för Boston! Claude Lemiuexs order i omklädningsrummet: "Peter, håll käften"! Så botades nervositeten – med mat och tv-spel! Därför hade han inte velat spela ishockey i dag! Enda gången han ville skada en motspelare! Smeknamnet från Dan Hinote: "Fet-Foppa"! Den extrema förvandlingen verbalt och fysiskt från början till i dag! Livet i Zug tillsammans med Nicole och barnen! Framtidsplanerna! Tanken på att återvända till Sverige och bosätta sig i Örnsköldsvik igen!

Lugna och reglera nervsystemet 25 enkla verktyg. Välj de som passar dig, för att kunna reglera ditt nervsystem Dämpar och reglerar stress och oro mm. Saker som kroppen behöver – även den som inte känner sig stressad  Hitta din av-knapp mot stress Att träna upp parasympatikus (lugn-och-ro) kan leda till bättre sömn, matsmältning, lymfsystem och mycket annat. För stress är verkligen grunden till ohälsa. Kanske till och med viktigare än … läs mer Inlägget 336: Lugna nervsystemet. 25 enkla verktyg för att minska stress och reglera nervsystemet publicerades först på 4Health.se by Anna Sparre. Inlägget 336: Lugna nervsystemet. 25 enkla verktyg för att minska stress och reglera nervsystemet dök först upp på 4Health.se by Anna Sparre.

Ett år efter invasionen. Om hjältemod, krigströtthet vardag och framtid i krigets Ukraina. För ett år sedan förändrades livet totalt för miljontals människor i Ukraina. Från att känna sig trygg i sin egen säng om natten förändrades allt den där tidiga morgonen den 24 februari 2022. Lugna drömmar förvandlades till en levande mardröm berättar Kateryna Martinyuk som bor i Lviv i västra Ukraina. Hör hur kriget tvingar barnen att växa upp fort men även hur planer om framtiden skapar hopp.Kateryna har valt att stanna i Ukraina samtidigt som flera miljoner har lämnat landet. Vår utsända Trygve Ulriksen Skogseth finns vid den polska gränsen dit många tog sig för ett år sedan. Hur ser livet ut på andra sidan gränsen och när ska man våga vända tillbaka till sitt hemland?Ryssar i Sverige känner sig som monsterVi möter Anja som känner sig som en brottsling för att hon är född i Ryssland. Den generella synen på ryssar har förändrats och det är något som Anja hanterar dagligen.Vår korrespondent Caroline Kernen, med fokus på unga, rapporterar från Kiev om hur ungas liv påverkas av kriget. Hör om rädsla, osäkra framtidsplaner och synen på att man kan behöva offra allt för kriget.

Vi kommer in på känsla LUGN i veckans avsnitt och lugn anses kanske vara en god egenskap men är det alltid så? Paulina Gunnardo och Nina Campioni vrider och vänder på ämnet. Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om att Jesus är vårt hopp

Hur stor chans har Ulf Lundells låt "Lugna vatten" att verkligen bli en psalm? Och vem är det som har lobbat in indiegruppen [ingenting] i den nya psalmboken? Det är några frågor som avhandlas i veckans avsnitt. Dessutom frågar vi oss vad "upplevd metafysik" är för något? Det är något som närmar sig poesin och konsten och som kyrkan borde ta på större allvar.

Ingen sjunger om kärlek som Sade Adu. För Sade handlar det framför allt om en livslång kamp, där känslorna mellan trohet och svek, resan mot det oundvikliga slutet resulterat i ljuva besvärjelser under en snart 40-årig karriär. Sade skulpterade en egen form av soulmusik, och en ny bild av kompromisslöst artisteri. Under en lugn yta fanns en tyst storm. Till skillnad från många stora vokalister höll hon tillbaka, och skänkte lyssnaren ett välbehag genom lågmäld passion och tidlös minimalism.Sade berättade för Mats Nileskär om rasismen som påverkade henne som barn i Essex, känslor av övergivenhet under Thatcher-eran, rötterna till en brittisk stil som bidrog till att förändra soul i Amerika, förbannelsen som hindrade henne att leva ett harmoniskt liv, och vad som hände när hon insåg att framgång inte per automatik innebar tillbedjan.Avsnittet innehåller även intervjuer med Anita Baker, Greentea Peng och Fatback Band (Bill Curtis).

Influencern Fi Lindfors gästar oss och berättar om sin syn på föräldraskap. Hur uppfostrar vi mer jämställda barn egentligen? Stor fråga som vi försöker reda ut idag. Programledare är Nina Campioni och expert är Paulina Gunnardo.Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Uppföljning/uppvärmning Lugn och fin telefon: Karl-Otto hör av sig Lugn och fin telefon: Christian konfigurerar fokuset ‘egentid' Jocke behöver ny telefon. Eller nya glasögon. Eller både-och Ämnen Netflix förlorar kunder - kursen rasar Film och TV Christian tröttnat på de flesta serier Severance på Apple TV+. (J) 5/5 Tolkien. Vacker film om författaren med lite Döda Poeters Sällskap-vibbar. (J) 4/5 Peaky Blinders S06. (J) 3/5BMÅ Harry Palmer (The Ipcress File). Agentserie som utspelar sig på 60-talet i England och Berlin. SVT Play. (J) 3,5/5BMÅ Länkar Lugna ner telefonerna diskuterade vi förra veckan Kliniken - den tyska TV-serien Ghostbusters i VR kommer till Quest! Netflix aktie rasar efter kundtapp Brittiska hushåll avslutar sina streamingtjänster John Gruber om Netflix The Irishman Severance Mare of Easttown Outlander Ozark Boeing 737 Maximilian Voddler Tolkien Harry Palmer/The Ipcress file Filmdatabasen Fullständig avsnittsinformation finns här: https://www.bjoremanmelin.se/podcast/avsnitt-304-prismat-i-ekvationen.html

I veckans avsnitt diskuterar vi om svarta killar har blivit något att bocka av på sin bucketlist, vi ställer oss frågande till varför vissa har svårt för att byta underkläder regelbundet, dramat som utspelade sig på Oscars-galan, när ens äkta baby insisterar på att ha kvar sitt ex i sitt liv och mycket mer…Glöm ej att följa och betygsätta oss på Spotify samt följ på instagram @SagdetbaraSupport this show http://supporter.acast.com/sagdetbara. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Lars intervjuar Erica Mattelin – psykolog och doktorand vid Linköpings Universitet, om konkreta tips om man kommer ha kontakt med barn på flykt från Putins invasion av Ukraina. Inspelat 24e mars 2022. Erica tipsar om: Lugna lyssna stark (PDF)När något har hänt (PDF)En viktig bok om omsorg (PDF)Barn, unga och trauma (kurslitteratur)Psychological first aid (app) See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Har du hört talas om affektsmitta? Hur hanterar du emotionell smitta? Att bemöta starka känslor med lugna känslouttryck kan göra att man ser passiv ut, men det är ett aktivt val och det kräver ansträngning. Det kanske till och med är det svåraste valet.   I det här avsnittet hör du om det lågaffektiva bemötandets olika verktygslådor: En för att hantera, en för att utvärdera och en förändringsverktygslåda. Jag samtalar med Josefin “Djurpedagogen” Linderström om lågaffektivt bemötande, som har en naturlig plats i REKO-tänket, och hur vi kan tillämpa det när vi tränar hundar och deras människor. Josefin Linderström är certifierad hundtränare  som håller i privatlektioner med en hel del hundar med bla utfallsproblematik. I hela hennes yrkesliv har hon jobbat med personer med neuropsykiatriska funktionsvariationer i olika sammanhang. Det lågaffektiva bemötandet och den tydliggörande pedagogiken är något Josefin har tagit med sig in i hundvärlden. Podden ska vara gratis att lyssna på! Tycker du också det? VBV är ett folkbildande projekt med relationen i fokus för att höja kunskapsnivån om hund. Jag vill inte låsa podden bakom en betalvägg och är därför beroende av att du som också delar min uppfattning hjälper mig. Podden har helt gratis att lyssna på, men långt från gratis att göra  Ditt bidrag beskattar jag, jag räknar inte ditt bidrag som en gåva eftersom mitt arbete för att sprida kunskap och information om hund är något jag betraktar som en motprestation. Alla bidrag – stora som små – tas tacksamt emot på Swish:

19 januari. Paulina Neuding uppmärksammade 2015 att bibliotek stängde på grund av stök. Då anklagades hon av politiker och kulturskribenter för främlingsfientlighet. Nu är hennes syn regeringspolitik. I podden reflekterar hon tillsammans med Andreas Ericson kring ett förändrat samtalsklimat.

21 Don't say “Calm down!” Recommended book: George Thompson “Verbal judo” Psychologist, author and consultant from Hamburg /Germany (*1979). Married, two sons. MA in psychology from the University of Hamburg. More than 14 years of experience teaching psychology as well as a consultant for UNICEF, Terre des Hommes, IOM, the EU and private companies. Speaks 20 languages. Contact gerhard.j.ohrband@gmail.com https://thegomethod.org/ On Linkedin: https://www.linkedin.com/in/gerhard-j%C3%B6rg-ohrband-22525147/ Twitter: https://twitter.com/JOhrband If you want to save time in learning a foreign language without a teacher, please check out my book “The GO Method” on Amazon. Are you interested in learning German? Get a free membership in my Facebook group. There, you will get updates on my articles. And you can ask me anything related to learning German. https://www.facebook.com/groups/213241163966542 If you want to get on my waiting list for my German courses, please click here. We will not work with a textbook like at school. We will focus exclusively on eliminating your mistakes and on expressing ourselves professionally.

Ingen sjunger om kärlek som Sade Adu. För Sade handlar det framför allt om en livslång kamp, där känslorna mellan trohet och svek, resan mot det oundvikliga slutet resulterat i ljuva besvärjelser under en snart 40-årig karriär. Sade skulpterade en egen form av soulmusik, och en ny bild av kompromisslöst artisteri. Under en lugn yta fanns en tyst storm. Till skillnad från många stora vokalister höll hon tillbaka, och skänkte lyssnaren ett välbehag genom lågmäld passion och tidlös minimalism.Sade berättade för Mats Nileskär om rasismen som påverkade henne som barn i Essex, känslor av övergivenhet under Thatcher-eran, rötterna till en brittisk stil som bidrog till att förändra soul i Amerika, förbannelsen som hindrade henne att leva ett harmoniskt liv, och vad som hände när hon insåg att framgång inte per automatik innebar tillbedjan.Avsnittet innehåller även intervjuer med Anita Baker, Greentea Peng och Fatback Band (Bill Curtis).

Biltillverkare vinnare i Asien, arkitektindex i USA föll. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Peter Forsberg behöver egentligen ingen utförlig beskrivning. Alla vet vem "Foppa" är. Nu gästar han äntligen Hockeypuls podcast för att bjuda på 100 minuter hockey-underhållning. Här kommer ett axplock från det matiga avsnittet: Foppas väg till toppen – här är framgångsfaktorerna! Förvåningen: "Jag hade tur att jag inte blev ihjälslagen"! Okända talangen! Modos superkull! Tävlingsdjävulen Peter Forsberg! Den gången Patrick Roy avslöjade honom för hela Colorados lag: "Det är Peters fel"! Varför han inledde varje slutspelsmatch med att crosschecka en motståndare! Periodpausen mot Pittsburgh då han bestämde sig för att lägga av! Tiden då vänskapen med Markus Näslund bröts – och så nära var de att återförenas i NHL! Relationen med Modo! Situationen han kan irritera sig på Nicole! Udda tandskyddet: "Lugna ned dig"! Den där foten! Därför gillar han inte Färjestad! Året då han kunde ha skrivit på för Boston! Claude Lemiuexs order i omklädningsrummet: "Peter, håll käften"! Så botades nervositeten – med mat och tv-spel! Därför hade han inte velat spela ishockey i dag! Enda gången han ville skada en motspelare! Smeknamnet från Dan Hinote: "Fet-Foppa"! Den extrema förvandlingen verbalt och fysiskt från början till i dag! Livet i Zug tillsammans med Nicole och barnen! Framtidsplanerna! Tanken på att återvända till Sverige och bosätta sig i Örnsköldsvik igen!

Lugna pass är grejen och 30 minuter räcker! Det viktigaste är att träningen blir av. Orden är Linda Anderssons, för de flesta mest känd som kvinnan bakom succébloggen ”Lindas bakskola” – en av landets populäraste bloggar om bakning där pedagogiska steg-för-steg-bilder gör det enkelt även för nybörjaren att baka. I det här spännande snacket får du veta mer om hur Linda lyckades springa halvmaran på supersnabba 1.43 genom att bara springa lugna pass, du får höra hennes bästa motivationsknep och självklart kommer vi också in på bakning och matlagning. Hur funkar det till exempel om en i familjen är vegan och de andra äter kött? Och vilka recept är de mest klickade på i hennes kanaler? Mer om hennes ”30 minuter om dagen i 30 dagar”-utmaning får du såklart också höra! Följ Maratonpodden i sociala medier:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpoddenFacebook: https://www.facebook.com/maratonpodden Följ Petra:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpetraFacebook: https://www.facebook.com/petra.manstromLinkedIn: https://www.linkedin.com/in/petramanstrom See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Tokyobörsen backar efter helgstängt, Europa står inför en energikris i vinter, bostadspriserna stiger igen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ingen sjunger om kärlek som Sade Adu. För Sade handlar det framför allt om en livslång kamp, där känslorna mellan trohet och svek, resan mot det oundvikliga slutet resulterat i ljuva besvärjelser under en snart 40-årig karriär. Sade skulpterade en egen form av soulmusik, och en ny bild av kompromisslöst artisteri. Under en lugn yta fanns en tyst storm. Till skillnad från många stora vokalister höll hon tillbaka, och skänkte lyssnaren ett välbehag genom lågmäld passion och tidlös minimalism. Sade berättade för Mats Nileskär om rasismen som påverkade henne som barn i Essex, känslor av övergivenhet under Thatcher-eran, rötterna till en brittisk stil som bidrog till att förändra soul i Amerika, förbannelsen som hindrade henne att leva ett harmoniskt liv, och vad som hände när hon insåg att framgång inte per automatik innebar tillbedjan. Avsnittet innehåller även intervjuer med Anita Baker, Greentea Peng och Fatback Band (Bill Curtis).

Bolagens kostnader har ökat kraftigt när insatsvaror och frakt stigit i pris, och nu börjar det även synas på prislapparna i butikerna. Samtidigt har det skapats nya pengar och nya lån i rekordsnabb takt, och varje ränteändring skulle slå mycket hårdare än tidigare. "Centralbankerna kommer att ta små myrsteg", säger Pär Magnusson, chefstrateg på Swedbank. Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Pär Magnusson, chefstrateg räntor Swedbank Pär Ivarsson, chef Ekonomiekot Jennifer Rydén, vd Lek och Babybranschen John Eliasson, produktansvarig KPI Statistiska centralbyrån Mats Kinnwall, chefekonom Teknikföretagen Annika Winsth, chefekonom Nordea Ynon Kreiz, vd Mattel Brian Goldner, vd Hasbro Urban Hansson Brusewitz, generaldirektör Konjunkturinstitutet Tekniker: Johanna Carell ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Vi drog ut till Kaknäs och träffade serieledarna Djurgården. Vi satte oss ner med både tränaren Kim Bergstrand och med stjärnan Mange Eriksson, det blev ett snack om tabelläget, derbyt mot AIK och vad som ligger bakom ett väloljat maskineri. Först ut Kim Bergstrand följt av Magnus Eriksson, från en bänk vid träningsplanerna ute på Kaknäs.För att få fler avsnitt av oss, signa upp er på Patreon och lyssna på Daily Show: https://www.patreon.com/studioallsvenskan See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vad finns det för koppling mellan religion, utsatthet och ansvar i pandemitider? Vilken roll kan tro och religiösa samfund spela i kris? Hur påverkas våra matvanor och vilken betydelse får det egna odlandet? Lena Roos är religionshistoriker och professor vid Institutionen för historia och samtidsstudier vid Södertörns högskola. Hon menar att vi när vi är som mest sårbara, försöker kontrollera det som kontrolleras kan. Samtidigt blir vi mer hjälpsamma och vidgar därmed våra nätverk. Och så pratar hon om att det i brist på ritualer och tidsmarkörer, inte är konstigt alls om vi blir mer glömska. Johanna Fellenius möter Lena Roos i ett samtal inspelat på Evigheten i Uppsala.

Vi slappnar av i hela kroppen och tar in mjuka och lugna toner. Vad får dig att slappna av? Vill du veta vad som får oss att slappna av så lyssna på detta avsnitt. Det blir lite Bruce Springsteen, Beverly Glenn Copeland och Billie Holiday.Följ oss och interagera med oss på följande. Puss!Spellista: https://open.spotify.com/playlist/7aWZY7kSJqkhEExkPffOg5?si=bc422e9602ac4605Instagram: https://www.instagram.com/musikpodd.mp3/Patreon: https://www.patreon.com/user?u=51904540Mail: musikpodd,mp3@gmail.com Hjälp bygga sveriges största musikpodd Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lugna ner dig! Så säger vi ibland till våra unga eller till varandra. Men hur gör man det? Jenny Gustavsson, Logoped och andningsmassör är med i veckans avsnitt och pratar om andningens betydelse och hur man andas bra. En podd för alla som tjatar på, kommer i konflikt med och har svårt att förstå sina tonårsbarn. Förebyggarenheten i Kristinehamns kommun ger stöd och råd kring föräldraskap.

Skicka din egen fredagsfråga till dummamanniskor@gmail.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Håll i dig nu, rejält! För i det här avsnittet avslöjar Sveriges bästa kvinnliga maratonlöpare, Carolina Wikström, vad hon hade i hörlurarna när hon tog hem segern på maraton-SM för några veckor sedan. Du får också ett supersmart tips på hur du kan få med dig mobilen på löpturen utan att den skumpar – funkar det för Carolina så funkar det garanterat även för dig ;-) . Dessutom: det förrädiska distanspasset som kan bli antingen din framgång eller undergång, Malin Ewerlöfs tennisarm och svar på lyssnarfrågor från er underbara lyssnare. . DESSUTOM: vår samarbetspartner Flowlife erbjuder 20% lanseringsrabatt på nya Flowgun Go. Rabatten är redan dragen och du shoppar på www.flowlifesweden.com. . Följ oss på Instagram Följ oss på Facebook

Ett avsnitt om att längta efter att frysa, några panikartade missöden och riktigt lugna stunder.

Kropp och sinne sitter ihop även om Descarte försökte bända isär dem för att kyrkan ville ha rätten till själen för många år sedan. I ett holistiskt system tar vi lika stor hänsyn till båda och undersöker platsen där de möts. Trauma Tapping och Havening är enkla metoder liksom Amy Cuddy's forskning om...

I detta avsnitt av resepodden drabbas en i resesällskapet av bali-belly. Det gör att dagarna i Seminyak blir lugnare än beräknat. Trots detta lyckas Lena leverera riktigt bra tips på matställen och beach clubs! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En helt ny rörelsesekvens, mycket stillsam och vilsam. Andningen händer i dina händer! Noga utprovad och har sitt ursprung i en mer komplex rörelsesekvens som också har med händerna och magen att göra. Men det är ett kommande avsnitt. Nu är det äntligen nu. Ett långt avsnitt att varva ner med och om du vill och behöver somna till. I så fall ladda ner till din enhet och lyssna på flygplansläge. Lugna hälsningar från Lisel Humla. Hör gärna av dig med dina erfarenheter av podden Sov med mig. På anchor kan du t o m lämna ett röstmeddelande. Första "halvleken" är ca 20 min och andra "halvleken" är ca 41 min och nynnandet i mitten är 2 min som vanligt. --- Send in a voice message: https://anchor.fm/sov-med-mig/message

Vi ångar på, denna gången tar vi upp lite av era frågor och funderingar. Analyserar den goa segern. är matchen mot liverpool ett vägskäl? Vem eller vilka tar hem veckans merenge och Torres? God lyssning! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tysk är arg på beslut som fattas av brädspelsförlag. Bitter håller med, ibland. I avsnittet nämns: Container Catan Carcassonne Ticket to Ride Big City Taluva Hannibal Die Macher Titan Princes of the Renaissance Goldbräu

Sandra är 2 cm öppen och redo för att föda, vi pratar kort om de sista förberedelserna innan förlossning, och har hon skrivit en förlossningsbrev? Lisa har haft en lugn period- Varför? hur kommer de se ut framåt? + knipkulor.....

Vi snackar med barnfria Martin Blix, känd från bland annat Italove och Domenicer. Det handlar om att ha en het man i Nice, att vara kändis i Mexiko och att vägra lugna ner sig. Vikarie: @alltingpa Följ gärna Italove här: https://www.facebook.com/weareItalove/ Och oss hittar du förstås som @Barnfrihet på FB och Insta.

Listen to more from tracks from “Crosswinds” by Christoph Irniger Pilgrim (lead by Swiss saxophonist and composer Christoph Irniger), “Lugna” by Portuguese-born vocalist and composer Sofia Ribeiro, “Journey To A New World” by trumpeter, composer and Manhattan native Jonathan Saraga and “There From Here” by the Toronto-based collective TuneTown (Kelly Jefferson, Artie Roth and Ernesto Cervini) - all on today’s brand new episode of The Jazz Hole with Linus. Christoph Irniger Pilgrim – “Improvisation in C Major” & “Point of View” Album: Crosswinds Christoph Irniger (ts), Stefan Aeby (p), Dave Gisler (g), Raffaele Bossard (b) and Michi Stulz (d) Sofia Ribeiro - Voa Album: Lunga Sofia Ribeiro (voc, comp), Juan Andrés Ospina (p, bck voc, whistle, comp, arr), Petros Klampanis (b), Marcelo Woloski (perc) and Vitor Gonçalves (acc) Sofia Ribeiro - Lunga Album: Lunga Sofia Ribeiro (voc, bck voc, comp), Juan Andrés Ospina (p, bck voc, arr), Petros Klampanis (b, bck voc, arr), Marcelo Woloski (perc), Vitor Gonçalves (acc), Eleni Arapoglou, Juana Luna, Lara Bello and Lauren Chaplain (bck voc) ----------- Jonathan Saraga - “Uprising” & “The Great Journey” Album: Journey To A New World Jonathan Saraga (tp, arr), Remy Le Boeuf (as), Aki Ishiguro (g), Chris Pattishall (p, rhodes), Rick Rosato (b) and Kenneth Salters (d) TuneTown - “As She Wonders” & “The Mayor” Album: There From Here Kelly Jefferson (ts, ss), Artie Roth (b, composer of “As She Wonders”) and Ernesto Cervini (d, perc, composer of “The Mayor”) 00:00 - The Jazz Hole with Linus 02:40 - Improvisation in C Major - Christoph Irniger Pilgrim 04:14 - Point of View - Christoph Irniger Pilgrim 12:11 - Voa - Sofia Ribeiro 17:26 - The Jazz Hole with Linus 19:09 - Lunga - Sofia Ribeiro 24:03 - Uprising - Jonathan Saraga 33:27 - The Jazz Hole with Linus 35:07 - The Great Journey - Jonathan Saraga 45:57 - As She Wonders - TuneTown 51:51 - The Jazz Hole with Linus 53:25 - The Mayor - TuneTown 55:21 - Finish

I avsnitt 8 av rim och resonpoddenVem är kapitalets nya husgud?Vilka ska ta en tablett och lugna ner sig?Facebook, vafan är problemet? Tune in! och följ oss på podbean och instagram @rimochresonpodden

Victor, Kodjo och Hanna firar Nationaldagen genom att prata om Kodjos otroliga kväll på en Bon Jovi-konsert. En av Sverigess främsta TCR -förare (som tidigare hette STCC), Mikaela Åhlin-Kottulinsky kommer och pratar om livet som racerförare och Victor berättar om en pilot som hanterar ett cirkulerande problem på ett minst sagt lugnt sätt.

Du behöver varva ner. Skruva ner intensiteten. Stressa av. Zona ut. Därför måste du lyssna på denna mix av lugna favoriter ur det stora tiokronorsvinylmassivet. För ditt välmående har jag hällt ner några skopor new age i en gryta, spätt på med ambient-kompatibla musiksjok och duttat i en gnutta andlig hästsvansjazz och några nypor pop … Fortsätt läsa "#116 UTFLYKTEN: LUGNA FAVORITER" Podcast-avsnittet #116 UTFLYKTEN: LUGNA FAVORITER publicerades i orginal på DJ 50 Spänn.

Hörlursbolaget Zound har anlitat Carnegie som rådgivare och närmar sig börsen. Och låneplattformen Tessin fortsätter att drabbas av härdsmältor i fastighetskrisens tecken. Digitalpodden benar ut veckans händelser och analyserar börsläget i USA med Miriam Olsson Jeffery. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Avsnitt 24. Nu är det här - sista avsnittet av Nördarnas Jul! Under hela december har vi varit på en julkalenderresa som tagit oss hela vägen från Trolltider till Storm på Lugna gatan. Så för att knyta ihop julkalendersäcken ringer jag upp Helena Persson som är utvecklingsansvarig på SVT Barn i Stockholm, för att ta reda på hur det går till när julkalendern väljs ut från år till år. Och kanske har hon en ledtråd inför julkalendern 2019? God Jul!

Läglig exponering av pyjamasar i årets upplaga av SVT:s julkalender. Klimatboomen i svensk journalistik. Mittmedia säljs. Julmusik i Sveriges Radio retar gallfeber på radiokonkurrenterna. Barnkläder lägligt exponerade i SVT:s julkalender Säljer du av en tillfällighet barnkläder i julhandeln? Då finns förmodligen inget annat sammanhang med sådan kommersiell potential som julkalendern i TV. Dess genomslag i målgruppen får kategoriseras som gigantiskt! För varje dag i december har i snitt 1,4 miljoner bänkat sig för att se när familjen Storm och de andra på Lugna gården kämpar vidare i julkampen. Ytterligare drygt 770 000 kollar julkalendern på SVT Play. Vi kan nu berätta att SVT gett ett specifikt barnklädesföretag extremt läglig exponering. Företagets färgstarka pyjamasar bärs nämligen av huvudpersonen Leo i flera avsnitt. Plaggen hör till företagets just nu aktuella vinterkollektion. När julkalendern spelades in tidigt i våras fanns de med andra ord inte att få tag på i handeln. Reporter: Therese Rosenvinge.  Uppgifter i veckan: Mittmedia på väg att säljas till Polaris  I veckan har det kommit uppgifter om en affär som totalt ritar om tidningsägandet i stora delar av Sverige. Det handlar om lokaltidningskoncernen Mittmedia som uppges köpas upp av norska Polaris tillsammans med svenska NWT och VKMedia. Enligt Resumé ska även Bonnier ha varit involverade i diskussionerna om en affär. Att Mittmedia är i behov av nytt kapital, det har stått klart länge, men vilka konsekvenser får affären om den går igenom? Johan Cedersjö ringde upp Robert Rosén, medieanalytiker, som var först med uppgiften om affären.   Klimatet i fokus för mediehusen 2018 Under hösten har en fråga som länge setts som underbevakad fått något av sitt mediala genombrott i Sverige. Med klimatbilagor, nyhetsbrev med klimatfokus och klimatreportrar har frågan tagit plats på nyhetsredaktioneras agenda. Men varför sker det här just nu? Larmen är ju inte nya? Är det så att redaktionerna slutligen funnit ett sätt att bevaka frågan som så länge ansetts falla utanför nyhetslogiken med sina stora, svårfångade perspektiv? Reporter Erik Petersson. P4:s julmusiksatsning retar gallfeber på radiokonkurrenterna Vad kan i december passa bättre än ett regelrätt julbråk i radiofamiljen? Det började muttras redan kring första advent, när Sveriges Radio, ännu ett år, dygnet runt, under hela december, valde att spela julmusik i sin specialkanal P4 Bjällerklang. Måste verkligen storebror Sveriges Radio göra det här, när småsyskonen inom den kommersiella radion idag faktiskt erbjuder samma tjänst? Reporter: Jonna Westin.

Frågor & Svar Podd 166 är ett frågor och svar avsnitt, vi hintar om en spännande nyhet. Sen blir det en blandning av vikt, swimrun, kramp, Vasalopp samt enduro frågor och mycket mer. In och lyssna!   00:22 Spännande nyhet 01:41 Vikt och fettprocent hos löpare? 05:45 Swimrun och nutrition, hur bör man tima energiintaget? 08:30 Kramp under längre swimrunlopp, kan man tillgodogöra sig salt från havet? 11:08 Vasaloppet fler avsnitt tack! 12:35 Ska träningen alltid var fördelad 80/20 i låg vs hög intensitet? 14:52 Ska träningen skilja sig 4 månader från Vasaloppet gentemot 1-2 månader från loppet? 18:26 Ska intervallerna vara längre för att prestera bättre på längre lopp? 20:55 Kreatin till/inför Vasaloppet? 24:44 När är det bäst att ge blod som konditionsidrottare? 28:35 Hur funkar det med kompressionskläder? 32:45 400 kg i styrkelyft och under 20 min på 5 km, förslag på träningsupplägg? 36:40 Mer styrketräning gör att intervallpassen blir lidande under grundträningen, var ska fokus ligga? 41:02 Kramp, mirakelprodukt funkar den? 45:15 Träna vid slutet av en förkylning? Lugna korta pass? 48:25 Brunt fett? 52:40 Hur ska jag träna i vinter och vad ska jag ha för energiplan när jag tävlar under sommaren i Enduro mtb? Vill du hellre se oss på youtube klickar du här Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation.tommy@umara.se Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se 

Avsnitt 1. Nu är det premiär! Idag öppnar vi första luckan i Nördarnas Jul. Och vad passar bättre än att börja med en intervju från årets julkalender? Jag ringer upp Erik McAllister som jobbar som producent för Storm på Lugna gatan, för att få lite inside-information om vad vi kan förvänta oss i tv-rutan de närmsta 24 dagarna.

Ingeborg börjar förbereda inför bröllopet. Turid vill inte träffa kungasonen och bestämmer sig för att rymma. När hon gömmer sig bakom en sten, dyker plötsligt en väldigt söt pojke upp Till den här serien finns det diskussionsfrågor och lärarhandledning på sverigesradio.se. I Turid en vikingasaga tvingas Turid, en 15-årig kungadotter, ge sig ut på en livsfarlig resa för att överleva krig och svält i hembyn. På jakt efter kärleken slungas hon mellan stora beslut, blodiga krig och besök i andarnas värld. Ella Lemhagen regisserar detta åtta delar långa äventyrsdrama, en dramatisering av böckerna om vikingaflickan Turid, skrivna av Elisabeth Östnäs. Musiken är specialskriven av Fredrik Emilson och framförs tillsammans med Sveriges radios symfoniorkester.

En katt bland hermelinerna! En läkare bland sköterskorna! I dagens avsnitt pratar vid med världens bästa underläkare Sandra Omidvar. Sitter ni som frågetecken varje gång en läkare kommer och presenterar sig som ST, överläkare, vik innan AT eller underläkare. Vad fan betyder det ens? Lugna i båten , Sandra kommer reda ut det för er (och för oss). Vi pratar teamarbete och Sandra har tips på vad man kan göra på sin fritid om man skulle tröttna på att pilla sig i naveln. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Denna Jämtlandsfödda artist, ordkonstnär och författare hörde sydafrikanska sångerskan Miriam Makeba och resten är historia: 6 CD-skivor och två romaner. Tillfälligheternas spel är en programserie i fem avsnitt av Birgitta Tollan. I tredje programmet möter vi artisten och författaren Christina Kjellsson, som sjöng från det att hon var 8 månader. Hon diagnostiserades med tourettes syndrom, och har kropps-, ögon- och tanke-ticks. Men när hon spelar, sjunger och simmar är ticksen borta. Citat ur programmet av ordkonstnären Christina Kjellsson: - Hemma i byn Handsjöbyn i Jämtland fanns det få vinylskivor på 60-talet men en som fanns i flera hem var faktiskt Miriam Makebas Pata pata. Känslan när myggfönstren blev isatta där på sommaren och fönstren var öppna och det var lite party i stugorna - att då höra Miriam Makeba - det är nu en fantastisk film att tänka tillbaka på. - Ett barn med fallenhet för musik och rytmik fastnar på Miriam Makebas kanske lite grann, jag tror att jag ÄR språk och musik på gott och ont, jag vet inget annat, det är det som är jag. - Till exempel jag kan inte jogga utan att ha musik i öronen för när jag joggar utan musik i öronen så lägger jag in ticks och rytmer i min andning, jag skapar beats i andningen, och då håller jag på att välta efter 20 minuter. Träning bygger ju på att man andas ordentligt, och börjar jag tänka på hur jag andas då måste jag nästan sluta andas, så det är bättre jag tänker på något annat. - Jag hade fördelen att växa upp på 60 och 70-talet med radiokanalen som hette P3 och som då innehöll all musik som du inte visste att ville höra. Inom tio minuter kunde du få höra Alf Hambe och Led Zeppelin och däremellan Barbro Högberg eller Flamingokvintetten - det var en sång röra och en sån underbar blandning och på det sättet fick jag höra jättemycket musik som jag inte visste att jag ville höra. Och jag fick också höra väldigt mycket som jag inte tyckte om. Ju mer jag lyssnar på musik som jag inte tycker om desto mer stärker jag min egen ton. Så jag rekommenderar alla unga som håller på att skriva låtar, lyssna på musik du inte gillar. Varför? Jo för då låter du mer som du sen. Annars låter du nästan som den du gillar. Så jag är jättetacksam till blandningen i P3 som gjorde att jag kunde få en mångfald av låtar och stilar utan att behöva anstränga mig. Idag kan du till och med välja bpm på låtarna, Lugna favoriter eller vad de heter, så du riskerar inte att råka ut för nånting du kanske skulle älska! - Jag gör alltid parallella aktiviteter, och försöker att dölja det för min omgivning ibland, för att de inte ska tycka att jag verkar nonchalant eller ointresserad. Ja, jag gör gärna flera saker samtidigt för då blir det bäst resultat. Till exempel läsa - tänka, läsa - prata, hålla på med mobilen, ha ett samtal. Det är lite svårare när man är äldre men det gör att jag har lättare att koncentrera mig. När jag sitter och skriver så behöver jag göra en massa andra saker också samtidigt, det känns bättre. - Ja, det som jag har det heter Tourettes syndrom jag har extremt lätt att komma ihåg saker, jag har extremt lätt att komma ihåg både ord och musik. Positivt med Tourette är att jag tycker det är småkul att vara snabb i, exempelvis abstrakt begreppsbildning, då hade jag så höga värden att det inte gick att mäta medan andra gick i botten, så det är en förvirrad profil. Fördelarna är extrema, jag ser en text, den sätter sig och jag kan snabbt redigera. Jag jobbar ju också med låtskrivarkurser och kan snabbt läsa både tio och tjugo texter och se på ett par minuter vad som behövs för varje text, var behövs det nånting i just den här texten? Det är likadant  med låtar jag hör en gång, de sitter väldigt länge, ibland för livet. Jag har låtar i huvudet hela dagarna och det är jobbigt, riktigt jobbigt är det. - Men jag kan vända orden lika fort bakåt som framåt och det gör jag när jag får tråkigt. Så det är en fördel och en annan fördel är att jag kopplar kreativiteten till tourettes, mitt tourettes syndrom vill att jag ska låta, vill att jag ska skapa. I programmet hör vi utdrag ur många av Christina Kjellssons fyndiga och fina låtar. Dessutom bjuds på två alldeles färska låtar från hennes kommande sjunde CD Marken: Blå Moped och På väg till dig. Den sistnämnda skrev Christina Kjellsson när hennes mamma var teminalt sjuk. Christina Kjellsson gav 2008 ut boken Rim och Reson. Hon har i 25 år gett musikelever kurser i textbehandling och formuleringskonst. Hon har även gett ut de två självbiografiska romanerna Solknepet (2013) och Nu är jag ung hela mitt liv (2016). Huvudpersonen i dessa heter Mirjam, med j, medan Miriam Makeba stavar med i.     Ur recension i Svenska Dagbladet: Christina Kjellsson är prima donna assoluta bland lite yngre svenska kvinnliga vispoeter. Texterna är fyndiga, med tankeskärpa: Slott och koja och palats/Jorden är en samlingsplats. Här har Christina Kjellson sina motsvarigheter i Stefan Sundström och Lars Demian. Christina Kjellson sjunger klockrent, med vacker röst och vitalitet i diktionen. Hon är dessutom en ypperlig gitarrspelare. Christina Kjellsson har fått SKAP-stipendium, Olrogstipendiet och Fred Åkerström-stipendiet för personer som på ett betydelsefullt sätt arbetat för att bevara, utveckla och/eller skapa svensk visa. Christina Kjellsson fick Svenska Vispriset 2015.   Låtlista: PATA PATA Miriam Makeba/ Jerry Ragovoy, Miriam Makeba/ Jerry Ragovoy Miriam Makeba EVA 15775, EVACD 4012   Hållplats Christina Kjellsson, Christina Kjellsson Christina Kjellsson BORDERLINE, BLCD22   ETT HERRANS LIV Christina Kjellson, Christina Kjellson Christina Kjellson KUNG OBERON 013420, KOCD 941   INGENTING FOR OSS Christina Kjellsson, Christina Kjellsson Christina Kjellsson TROGLODYT PRODUKTION 28235, TROGCD 021   FOR FORBI Christina Kjellsson, Christina Kjellsson Christina Kjellsson TROGLODYT PRODUKTION 28235, TROGCD 021   Leila Christina Kjellsson, Christina Kjellsson Christina Kjellsson TROGLODYT, TROGCD007   Mayday Christina Kjellsson, Christina Kjellsson Christina Kjellsson BORDERLINE, BLCD36   MITT I EN MENING Christina Kjellsson, Christina Kjellsson Christina Kjellsson BORDERLINE 19044, BLCD 22   CIRKUS Christina Kjellsson, Christina Kjellsson Christina Kjellsson NACKSVING 003524, NACKCD 031-3   CIRKUS Christina Kjellsson, Christina Kjellsson Christina Kjellsson NACKSVING 003524, NACKCD 031-3   VÄSTRA GATAN Christina Kjellsson, Christina Kjellsson Christina Kjellsson BORDERLINE 19044, BLCD 22   Blå moped Christina Kjellsson, Christina Kjellsson Christina Kjellsson   På väg till dig Christina Kjellsson, Christina Kjellsson Christina Kjellsson   På väg till dig Christina Kjellsson, Christina Kjellsson Christina Kjellsson   MORGONVÄKT Christina Kjellsson, Christina Kjellsson Christina Kjellsson BORDERLINE 19044, BLCD 22

Denna Jämtlandsfödda artist, ordkonstnär och författare hörde sydafrikanska sångerskan Miriam Makeba och resten är historia: 6 CD-skivor och två romaner.   Tillfälligheternas spel är en programserie i fem avsnitt av Birgitta Tollan. I tredje programmet möter vi artisten och författaren Christina Kjellsson, som sjöng från det att hon var 8 månader. Hon diagnostiserades med tourettes syndrom, och har kropps-, ögon- och tanke-ticks. Men när hon spelar, sjunger och simmar är ticksen borta. Citat ur programmet av ordkonstnären Christina Kjellsson: - Hemma i byn Handsjöbyn i Jämtland fanns det få vinylskivor på 60-talet men en som fanns i flera hem var faktiskt Miriam Makebas Pata pata. Känslan när myggfönstren blev isatta där på sommaren och fönstren var öppna och det var lite party i stugorna - att då höra Miriam Makeba - det är nu en fantastisk film att tänka tillbaka på. - Ett barn med fallenhet för musik och rytmik fastnar på Miriam Makebas kanske lite grann, jag tror att jag ÄR språk och musik på gott och ont, jag vet inget annat, det är det som är jag. - Till exempel jag kan inte jogga utan att ha musik i öronen för när jag joggar utan musik i öronen så lägger jag in ticks och rytmer i min andning, jag skapar beats i andningen, och då håller jag på att välta efter 20 minuter. Träning bygger ju på att man andas ordentligt, och börjar jag tänka på hur jag andas då måste jag nästan sluta andas, så det är bättre jag tänker på något annat. - Jag hade fördelen att växa upp på 60 och 70-talet med radiokanalen som hette P3 och som då innehöll all musik som du inte visste att ville höra. Inom tio minuter kunde du få höra Alf Hambe och Led Zeppelin och däremellan Barbro Högberg eller Flamingokvintetten - det var en sång röra och en sån underbar blandning och på det sättet fick jag höra jättemycket musik som jag inte visste att jag ville höra. Och jag fick också höra väldigt mycket som jag inte tyckte om. Ju mer jag lyssnar på musik som jag inte tycker om desto mer stärker jag min egen ton. Så jag rekommenderar alla unga som håller på att skriva låtar, lyssna på musik du inte gillar. Varför? Jo för då låter du mer som du sen. Annars låter du nästan som den du gillar. Så jag är jättetacksam till blandningen i P3 som gjorde att jag kunde få en mångfald av låtar och stilar utan att behöva anstränga mig. Idag kan du till och med välja bpm på låtarna, Lugna favoriter eller vad de heter, så du riskerar inte att råka ut för nånting du kanske skulle älska! - Jag gör alltid parallella aktiviteter, och försöker att dölja det för min omgivning ibland, för att de inte ska tycka att jag verkar nonchalant eller ointresserad. Ja, jag gör gärna flera saker samtidigt för då blir det bäst resultat. Till exempel läsa - tänka, läsa - prata, hålla på med mobilen, ha ett samtal. Det är lite svårare när man är äldre men det gör att jag har lättare att koncentrera mig. När jag sitter och skriver så behöver jag göra en massa andra saker också samtidigt, det känns bättre. - Ja, det som jag har det heter Tourettes syndrom jag har extremt lätt att komma ihåg saker, jag har extremt lätt att komma ihåg både ord och musik. Positivt med Tourette är att jag tycker det är småkul att vara snabb i, exempelvis abstrakt begreppsbildning, då hade jag så höga värden att det inte gick att mäta medan andra gick i botten, så det är en förvirrad profil. Fördelarna är extrema, jag ser en text, den sätter sig och jag kan snabbt redigera. Jag jobbar ju också med låtskrivarkurser och kan snabbt läsa både tio och tjugo texter och se på ett par minuter vad som behövs för varje text, var behövs det nånting i just den här texten? Det är likadant  med låtar jag hör en gång, de sitter väldigt länge, ibland för livet. Jag har låtar i huvudet hela dagarna och det är jobbigt, riktigt jobbigt är det. - Men jag kan vända orden lika fort bakåt som framåt och det gör jag när jag får tråkigt. Så det är en fördel och en annan fördel är att jag kopplar kreativiteten till tourettes, mitt tourettes syndrom vill att jag ska låta, vill att jag ska skapa. I programmet hör vi utdrag ur många av Christina Kjellssons fyndiga och fina låtar. Dessutom bjuds på två alldeles färska låtar från hennes kommande sjunde CD Marken: Blå Moped och På väg till dig. Den sistnämnda skrev Christina Kjellsson när hennes mamma var teminalt sjuk. Christina Kjellsson gav 2008 ut boken Rim och Reson. Hon har i 25 år gett musikelever kurser i textbehandling och formuleringskonst. Hon har även gett ut de två självbiografiska romanerna Solknepet (2013) och Nu är jag ung hela mitt liv (2016). Huvudpersonen i dessa heter Mirjam, med j, medan Miriam Makeba stavar med i.   Ur recension i Svenska Dagbladet: Christina Kjellsson är prima donna assoluta bland lite yngre svenska kvinnliga vispoeter. Texterna är fyndiga, med tankeskärpa: Slott och koja och palats/Jorden är en samlingsplats. Här har Christina Kjellson sina motsvarigheter i Stefan Sundström och Lars Demian. Christina Kjellson sjunger klockrent, med vacker röst och vitalitet i diktionen. Hon är dessutom en ypperlig gitarrspelare. Christina Kjellsson har fått ett SKAP-stipendium, Olrogstipendiet och Fred Åkerström-stipendiet för personer som på ett betydelsefullt sätt arbetat för att bevara, utveckla och/eller skapa svensk visa. Christina Kjellsson fick Svenska Vispriset 2015.

Peter hänfaller i klassiskt tvättstugegnäll och Fredricas själ är mörkare än den svartaste natt. Mejl: fredricaopeter@gmail.com!

Oftast är det fullt ös hemma hos familjen, så Marie får sällan en lugn stund i vardagen. Det ska lagas middag, skjutsas hit och dit och handlas och rensas ut. Men så börjar små meddelanden dyka upp i huset. Marie hittar flera små papperslappar med korta meningar på. Först är de gulliga, men sedan går de över till att bli mer hotfulla. Vem är det som skriver lapparna, och framförallt vem är de riktade till?Testa Thrillpodden PREMIUM gratis i en månad på PodMe (http://podme.com/podcast/798). Där hittar du exklusiva thrillerpodden-avsnitt (bland annat uppföljaren till avsnittet 013delete) och ett nytt släpps där varannan måndag! Om du efter gratismånaden vill fortsätta prenumerera kostar det 29 kr/månaden och du är samtidigt en riktig HJÄLTE då det möjliggör att vi kan lägga ner den tiden som krävs för att släppa avsnitt löpande varannan vecka! TACK!OBS! FROM 18/4 hittar du även våra premiumavsnitt på Storytel. Sök på "Thrillerpodden" i Storytel-appen så hittar du rätt! Premiumavsnitten släpps alltid exklusivt på Podme först, men efter 30 dagar finns det tillgängliga på Storytel också!FB & Insta: @thrillerpodden See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Oftast är det fullt ös hemma hos familjen, så Marie får sällan en lugn stund i vardagen. Det ska lagas middag, skjutsas hit och dit och handlas och rensas ut. Men så börjar små meddelanden dyka upp i huset. Marie hittar flera små papperslappar med korta meningar på. Först är de gulliga, men sedan går de över till att bli mer hotfulla. Vem är det som skriver lapparna, och framförallt vem är de riktade till? Testa Thrillpodden PREMIUM gratis i en månad på PodMe (http://podme.com/podcast/798). Där hittar du exklusiva thrillerpodden-avsnitt (bland annat uppföljaren till avsnittet 013delete) och ett nytt släpps där varannan måndag! Om du efter gratismånaden vill fortsätta prenumerera kostar det 29 kr/månaden och du är samtidigt en riktig HJÄLTE då det möjliggör att vi kan lägga ner den tiden som krävs för att släppa avsnitt löpande varannan vecka! TACK! OBS! FROM 18/4 hittar du även våra premiumavsnitt på Storytel. Sök på "Thrillerpodden" i Storytel-appen så hittar du rätt! Premiumavsnitten släpps alltid exklusivt på Podme först, men efter 30 dagar finns det tillgängliga på Storytel också! FB & Insta: @thrillerpodden

Hur kombinerar man reklamjobb med jobb på Sveriges Radio? Charlotte (Megapols första programledare!) är verkligen en slitvarg, har sänt på nästan alla radiostationer i landet. ​Du hör om hennes kärlek till public service. Och om hur mediebolagen tar hand om sina vikarier som lever ett utsatt och tufft liv. Och om hennes nya projekt som poddare. Hör också om hennes flirtiga programledarstil och om hennes många andra röstjobb, bl.a som rösten utåt för Rusta. Och Och kan Charlotte räkna? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Här får du som lyssnar en inblick i Eva Berlanders online utbildning: Interpersonell neurobiologi - Den stora bilden (f.d. Att leva istället för att överleva). I detta avsnitt pratar hon om vikten av att lära sig att lugna en "rädd" kropp, speciellt när vi fastnar i oro, självkritik och negativism. Välkommen på en spännande resa!

Idag möter vi Anna. Hon är 42 år och insjuknade i utmattningssyndrom våren 2015. Nu har det gått lite mer än 2 år sedan dess och hon har kommit en bra bit på vägen. Lyssna gärna och ta del av hennes resa och dem utmaningar och insikter som hon fått med sig under resans gång, i vår podcast… Läs mer Källa

Idag möter vi Anna. Hon är 42 år och insjuknade i utmattningssyndrom våren 2015. Nu har det gått lite mer än 2 år sedan dess och hon har kommit en bra bit på vägen. Lyssna gärna och ta del av hennes resa och dem utmaningar och insikter som hon fått med sig under resans gång, i vår podcast… Läs mer Källa

HURRA. Äntligen. Den lugna poddjingeln har blivit till en hel lång låt, tack vare vår fantastiska pianistvän Douglas Gårdh. Lyssna, njut och sprid! Förhoppningsvis kommer den upp på Spotify så småningom. TACK Douglas för att du väcker känslor! Musik: Douglas… Continue Reading → See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Holistisk & Medicinsk Yoga som läker på djupet. I samtal med Carola Hammarberg Medicinsk yoga (Holi Yoga) – Riktar sig idag mycket till vården och man forskar på dess effekt på bl.a hjärtat, utbrändhet, infarkter, anorexia mm Medicins Yoga (Medi… Continue Reading →

Personal och anhöriga har vittnat om barn som isolerats, spänts fast som straff och som getts tunga mediciner med livsfarliga biverkningar.  Vad hade kunnat göras annorlunda? I två program har Kaliber granskat BUP-kliniken i Stockholm. I det första berättade vi om Amanda som upprepade gånger spänts fast på en brits när hon fått svåra ångestattacker. Hennes mamma orkade inte se på, men ibland hann hon inte undan när bältningarna skedde. Det gick så fort.- Jag vet när jag har varit på avdelningen och de bara rusar in när larmet går. Det bara rusar in människor. Bara det är ju traumatiskt. Vid nåt tillfälle var det väktare som kom. Bara det att se den här väktaren med svarta handskar på mitt barn.Amanda var 14 år när hon lades in på kliniken första gången. Här vårdas barn som är upp till 18 år, barn som lider av svåra psykiska problem som till exempel självskadebeteende, djupa depressioner, psykoser och borderline.Personal har berättat att bältesläggningar ibland användes i förebyggande syfte eller till och med som straff - något som inte är tillåtet enligt lagen. - Det är bältningar i princip dagligen, säger en skötare.- Oftare och oftare blev det så här, berättar en annan skötare. Det två skötarna i personalen har god insyn i vården tillsammans med en läkare som också vittnar:- Det eskalerade. Med tvångsåtgärder med bältesläggning med tvångsmedicineringar och Amanda blev bälteslagd ohyggligt många gånger på en kort period. Det spred sig så det var väldigt många andra som också blev bälteslagda. Det bara steg. - Man har ingen kontroll riktigt, berättar en av skötarna. Det är en ganska fruktansvärd känsla egentligen när man står där och man vet att nu har Amanda egentligen bara ångest. Och vi kan inte hantera det här bättre än att bara lägga henne i bälte. Det är ju inte så att hon har agerat ut och slagit någon. Vid något tillfälle har hon gjort det också och försökt skada sig själv, men inte i alla lägen.Så många gånger var de här bältningarna omotiverade? - Ja, i ett slags preventivt syfte. Det är mot reglerna och då står man där och tänker, alltså, fan, blev det här rätt nu? Vad är det jag deltar i?Kaliber har tagit del av en intern sammanställning över hur många beslut om fastspänning som fattades när det gäller Amanda. Den visar att hon - på bara tre och en halv månad 2014 - satts i bälte 44 gånger.Per-Olof Björck är klinikens verksamhetschef och har det yttersta ansvaret för vården där. - Jag kan inte kommentera ett enskilt fall. Bältningar borde man undvika, det har jag sagt. Det låter ju orimligt för vem som helst som lyssnar. Att använda bälte är tillåtet men bara om personen riskerar att skada sig själv eller andra. Efter programmet har flera hört av sig om sina egna erfarenheter av tvångsvård på BUP-kliniken i Stockholm. En mamma skriver om hur hennes dotter bältades där under en period. De ville ha stopp på bältningarna eftersom de gav dottern högre och starkare ångest. Det var en spiral rakt ner i helvetet när hon blev inlagd, säger hon. En tjej som själv låg inne samtidigt som Amanda skriver så här;De säger att jag inte behöver skrika för att bevisa att jag mår dåligt och behöver stöd, men varför säger de då att de inte har tid när jag gråter och ber så fint jag kan? De säger att jag ska säga till innan jag skadar mig och jag säger till hela tiden men det står en tvåa i min journal och inte en trea och därmed försvinner min rättighet till sällskap i den kalla stenbyggnad som de mot min vilja stängt in mig i. Det finns ingenting att göra, jag spenderar dagarna i bältessängen, med byxor dragna som snaror kring halsen och resten av tiden bara stirrandes ut i tomma intet. Tvångsåtgärder - som bältesläggning eller avskiljning, alltså isolering av patienter - är tillåtna i Sverige idag och hur man får använda dem är noga reglerat i flera lagar. Det finns ingen hundraprocentigt tillförlitlig statistik men när vården använder tvång så ska det rapporteras in till Socialstyrelsen. Enligt deras statistik gjorde BUP-kliniken i Stockholm förra året 108 bältesläggningar som varade upp till fyra timmar. I hela Sverige registrerades 146. Stockholmskliniken stod alltså för mer än sju av tio rapporterade bältningar inom BUP över hela Sverige förra året. Vi har tidigare berättat om att det - redan innan Amandas tid på kliniken - slogs larm om att tvångsmedel användes i en alltför stor omfattning och på ett felaktigt sätt där. Personalen gjorde en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, som senare riktade allvarlig kritik mot kliniken för att man hade brukat olika tvångsåtgärder på sätt som inte var förenliga med lagen. Varför har bältningarna fortsatt? Och vad säger ansvariga politiker? Jessica Ericsson från Liberalerna - alltså det som tidigare hette Folkpartiet - är ordförande i Folkhälso- och Psykiatriberedningen inom Stockholms läns landsting. - Den beskrivning som ges i programmet är fullständigt oacceptabel och fruktansvärd. Jag blev arg, ledsen, frustrerad. För den beskrivningen av patienterna, den beskrivningen av verksamheten ska inte förekomma, inte under några omständigheter. Hur kan det få fortsätta?- Jag hoppas att det inte fortsätter, jag tror att det här handlar om förra året. Ja, förra året, 2014 - då Amanda spändes fast så många gånger - var ett rekordår på BUP-kliniken i Stockholm. Enligt deras egen statistik över tvångsåtgärder gjordes drygt 100 bältningar det året. Det är fler än det antal som genomfördes under 2011, 2012 och 2013 - tillsammans. - Jag har ju varit på studiebesök på BUP-kliniken alldeles nyligen, berättar Jessica Ericsson. För att skapa min egen bild och den bild som jag fått är att man jobbar väldigt aktivt med komma till rätta med de problem som finns. Och att det har skett ganska stora förändringar bara under året.  Tvångsåtgärderna har minskat ordentligt och framför allt sedan maj ser vi en ordentlig nedgång.Men även om antalet bältningar på BUP-kliniken i Stockholm har minskat de senaste månaderna så kommer 2015 att bli ett nytt rekordår för redan i september hade man gjort fler bältningar än man gjorde under rekordåret 2014. - Jag tror att det är många i den här historien som önskar att de hade gjort vissa saker annorlunda, säger Jessica Ericsson.Enligt Stockholms läns landstings egen statistik så hade man redan i september i år fattat beslut om fastspänning vid 116 tillfällen. Det är alltså fler än under hela 2014.- Det har varit rörigt på kliniken, säger Jessica Ericsson. Man har haft en personalomsättning, det har varit otydliga roller. Man har inte fått ordning på det. Från och med i år har man börjat jobba klart mer aktivt.  - Jag tänker att vi kommer att behöva följa upp det här jäkligt noga, rent ut sagt, på många olika sätt. Det gjordes en fördjupad utredning här från Hälso- och sjukvårdsnämnden i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen som presenterades i slutet av augusti. Den visar att man kommit ganska långt.  Men det är inte bara BUP-kliniken i Stockholm som fått kritik för att man använder tvångsåtgärder mot barn och unga inom den slutna psykiatriska vården. I februari i år slog FN:s Barnrättskommitté ned hårt mot hur isolering och bältningar används i Sverige. Barnombudsmannen Fredrik Malmberg ser allvarligt på kritiken från FN. - Internationellt kallas bälte för The Swedish Belt. Jag vet inte om det finns någon koppling till att man använder det här mer än på andra håll, det vet jag faktiskt inte. Jag kan bara notera att jag inte har sett så stark kritik från Barnrättskommittén när det gäller den typen av tvångsåtgärder när jag tittat i andra länders rapporter.BO har också kartlagt barns erfarenheter av tvångsvård. I samtal med barnen så har han tagit del av många berättelser som liknar Amandas.   - Jag mötte barn som var med om ungefär den mängden bältningar. Jag tycker att bältningar - som Barnrättskommittén är inne på - är väldig problematiskt mot barn och unga över huvud taget. Att i en akut situation inledningsvis hamna i en sån tvångsåtgärd, det är ju illa nog, men om det är något som upprepas gång på gång, då är det ett misslyckande, helt klart. Det som jag har mött, av de barn som jag har pratat med, så blir ju inte vården det som inger hopp om att man ska bli bättre. Det bryter ner det hoppet. Att det blir en miljö som bara präglas av tvång och brist på tillit. Så det blir väldigt problematiskt. Man når inte fram till barnet med det stöd och behandling som barnet behöver.  Många menar att tvångsåtgärder - såsom bältningar - kan undvikas i de allra flesta fall. På Sveriges kommuner och landsting, SKL har man till exempel tagit fram flera alternativa metoder. I projektet Bättre vård - mindre tvång, som pågick mellan 2010 och 2014, lärde man ut de här metoderna till personal på olika avdelningar och kliniker. Ing-Marie Wieselgren är nationell psykiatrisamordnare och projektledare på SKL.- Målsättningen, det finns bara ett mål som det kan vara och det är att minska behovet av tvångsåtgärder. En förutsättning för att nå det målet är att göra patienterna mer delaktiga. - Tillsammans med patienterna gjorde man snyggt på avdelningarna, berättar Ing-Marie Wieselgren. Man bytte möbler och målade. Man gjorde tydliga dagsscheman. Man frågade patienten vad är det som är jobbigt. Ja, det är att vänta. Okej, vi talar om när olika saker ska hända. Vi ser till att du får bestämda tider till läkarsamtal. Men i de här akuta situationerna då, för nu pratar du om att måla väggar och ha fina möbler, men just i de här akuta situationerna vad finns det där för metoder som man kan tillämpa när man ska försöka gå en annan väga än att till exempel bälta en patient?- Framförallt är det att vara tidigare, att se innan. Att tillsammans lära känna när det är en uppladdning på gång. Eller när blir en person rädd. Och vad kan vi göra i stället.  Och att när du väl måste ta till det, att det då upplevs så bra som det bara går av dem som är med om det. Bättre vård - mindre tvång riktade sig främst till vuxenpsykiatrin. Nu har SKL startat ett nytt liknande projekt där metoderna ska läras ut till personal inom barn- och ungdomspsykiatrin. Men det finns redan exempel på hur andra kliniker minskat antalet tvångsåtgärder. På BUP i Halland har man utvecklat en egen metod. Håkan Jarbin är chefsöverläkare på BUP i Halland och sitter även i Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatris styrelse. - Vi har ju bälte i Halland, men det var flera år sedan någon låg i det nu Nu säger fel. tror inte att det har varit någon på tre år, men det är jag inte säker på. I Halland har de i stor utsträckning lyckats undvika att spänna fast unga i bältessäng. - Men det är ändå en trygghet att det finns möjligheten att göra det, att ha möjligheten men inte använda den utan jobba på relation istället, säger Håkan Jarbin. Man måste skapa en allians snarare än att hindra dem totalt från att skada sig själva. Så vi låter dem skada sig till viss del utan att ingripa med våld och kraft utan försöker ha en dialog och få igång ett annat sätt att hantera det på. De får dunka sig tills det blir blåmärken, de får rispa sig tills det kommer lite blod, vi stoppar inte det. Och stoppar man det direkt så är risken att det blir en upptrappning och ständiga bältesläggningar och då förstärker man det beteendet och det är det beteendet som allting snurrar kring och då har man målat in sig i ett hörn. Och när de börjar de skada sig så försöker vi bortse från det och locka dem till annat.På BUP i Halland har man försökt få patienterna att fundera över vad de vill göra med sina liv, att se framåt, att vara fysiskt aktiv, spela pingis, gå en promenad och ha ett fullt dagsschema.- Och är det så att de försöker skada sig lite till så lägger man en kudde emellan men man går inte i clinch i dem, säger Håkan Jarbin. Det kan ju synas lite tufft att låta någon skada sig men det är så viktigt att det är personen själv som börjar ta vård om sig själv och att man inte får fysiskt bråk kring samarbetet. I första skedet. Man ska inte säga att bälte inte behövs för det gör det, men om man kan ha bälte utan att använda sig av det, då är det det bästa. Det kräver väldigt mycket personal och en väldig förmåga och sinnesnärvaro från personalen att vara med i detta och hitta utvägarna. Och ta risker som det innebär, för det måste man göra. Men då måste man också ha koll på läget och kunna samarbeta. Så det är en jättesvår och jättebesvärlig vård.Både chefsöverläkaren för BUP i Halland, Håkan Jarbin och Ing-Marie Wieselgren på Sveriges Kommuner och Landsting, säger alltså att det finns metoder att ta till som kan minska tvångsåtgärderna inom den slutna barn- och ungdomspsykiatrin. När vi i första programmet i vår serie berättade om Amanda - den flicka som upprepade gånger spänts fast i en bältessäng på BUP-kliniken i Stockholm - så fick vi mejl från Norge. I det berättade en psykiater att när de jobbat med självskadepatienter där, då upptäckte de att ju fler tvångsåtgärder man genomför, desto mer ökar man patientens självskadebeteende. Vi ringer till Norge och Bodø där Juwamer Mavlud arbetar som psykiater på Nordlandssykehuset i Nord-Norge. Han svensk psykiater och när han kom till Norge 1997 reagerade han på hur man behandlade unga med självskadebeteende. - Självskadebeteende blev behandlat nästan som en allvarlig sjukdom. De blev underlagt tvång och tvångsmedicinering och så vidare och så vidare. Jag vill kalla det för desperationsbehandlingsupplägg helt enkelt.Juwamer menar att tvångsåtgärder gör att patienterna riskerar att hamna i ett kroniskt självskadebeteende och påbörjade därför ett förändringsarbete.- Tvång var förbjudet, totalt förbjudet, tvång skulle icke förekomma över huvud taget. Nu arbetar de utifrån huvudtanken att självskadebeteendet inte ska betraktas som en psykisk sjukdom utan som en beteendestörning som patienten själv får ta ansvar för. - Men självaste skadebeteendet är ett symptom som vi kallar för kommunikativt värde, dvs att du kommunicerar med omvärlden för att du inte kan ge uttryck för det som plågar dig. Nyckeln är att man ger ansvar tillbaka till patienten, men det ska inte ske över en natt. I Bodø arbetar de efter principen att patienterna i möjligaste mån ska leva sina liv hemma och inte alls läggas in.- Håll dem borta från avdelningarna så mycket som möjligt för att undvika kronofisering och institutionalisering, säger Juwamer Mavlud. För att undvika att patienterna hamnar i ett kroniskt självskadebeteende, så får de fortsätta att leva i sin vanliga vardag, men med tillgång till en samtalskontakt. Men på Nordlandssykehuset har de också vad som kallas brukarstyrda platser. Om en patient börjar må riktigt dåligt, då kan han eller hon ringa till sjukhuset och be om att få komma in direkt - utan att behöva gå via sin husläkare eller en akutmottagning. De lägger i princip in sig själva.- De ingår ett kontrakt, du kommer in och när du kommer in så är det så att det bli max 4-5 dygn eller kortare, oftast är det väl 2 dygn, berättar Juwamer Mavlud. Det är individuella kontrakt man skriver. Om det är självskador så är det förbjudet att skada dig. Om det är folk som har missbruksproblem, då är det förbjudet att missbruka på avdelningen. Och man skriver individuella kontrakt med de enskilda patienterna som får erbjudande om att komma dit. Alltså, det införde jag, självskadeförbud. Du är välkommen hit men det ingår att icke skada sig själv. Om det sker, även om det så är mitt på natten, så blir du utskriven. Då får du vara på hotell. Trot eller ej blev det ingen självskadning mer.  Under arbetet med Kalibers serie om den slutna barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige så har vi mött flera experter som har strategier för hur man kan undvika situationer liknande den som uppstått på BUP-kliniken i Stockholm. Inom BUP i Halland, som vi hörde om, stoppar man inte direkt unga med skadebeteende från att göra sig själva illa, i Norge har man tvärtom infört nolltollerans. För Åsa Nilsonne som är professor i medicinsk psykologi - och har jobbat med unga kvinnor med gravt självskadebeteende - är lösningen terapi.  - Det är ju någon slags desperat sista lösning när en patient inte kan styra sitt beteende alls.  Och då måste man ju arbeta, för det första med att förebygga så att folk inte ska hamna i en så extrem känslomässig situation. Och för det andra med att hitta andra sätt att hantera den extrema känslan när den väl uppstår. Hur förebygger man sådant? - Man försöker förstå vad är det för situationer som är särskilt sårbara eller särskilt svåra för den här människan att hantera. När är det hennes ångest väcks. Om situation är, till exempel, att hon blir väldigt rädd, då får man dels försöka lära henne egna strategier för att lugna ner henne, dels lära henne att använda personalen i förebyggande syfte. Att säga att nu är jag på väg att bli så här rädd, nu behöver jag känna mig trygg, jag behöver att någon sitter och pratar med mig, något som gör att känslan går ned. Alla känslor kan ju när som helst gå i riktning mot att de blir mer starka eller mindre starka och då måste man lära sig vad som kan dämpa känslan för den här personen. För den som blir patient och har den här typen av svårigheter med sina känslor, hon klarar inte att göra det här själv, då hade de inte varit patient. Hon behöver inte bli tillsagd att Lugna ner dig!, därför att problemet är att hon inte vet hur man gör för att lugna ner sig när det blir så här besvärligt.Åsa Nilsonne är självkritisk till hur man inom vården ibland ser på psykiskt sjuka människor som inte kan styra sitt beteende.- Av någon anledning blir vi inom vården väldigt provocerade av detta. Vi blir inte provocerade när någon får ett epileptiskt anfall, för det förstår vi att personen inte kan rå för. Men vi blir provocerade när någon får ett vredesutbrott eller en panikattack därför att vi tycker att folk borde kunna skärpa sig eller borde förstå att så gör man inte. Då blir det inte sällan konflikter. Det blir inte sällan en slags maktkamp och då kan bältet komma in som ett led i den maktkampen, att man har det maktmedlet att lägga någon i bälte när man inte lyckas lösa problemet på annat sätt.  Vi lämnar vår granskning om bältning och självskadebeteende. I vårt andra program visade vi hur användningen av antipsykotiska läkemedel - såsom neuroleptika - har ökat mycket inom BUP och att det saknas kontroll över de allvarliga biverkningar som kan uppstå - framförallt hos barn.  Förra veckan berättade vi om Claudio som höll på att mista livet när han vårdades på BUP-kliniken i Stockholm. Han var 15 år när han blev sjuk. Så här berättade hans föräldrar om mötet vården.- När han kom dit, den här läkaren, jag kommer aldrig att glömma henne, började proppa honom med mediciner.Vad sa läkaren då till er om de här medicinerna?- Läkaren sa att det här var det bästa. Hon visste vad hon höll på med. Hon hade mycket erfarenhet. Hon kunde allting, säger Claudios mamma Angela.- Vi trodde på medicinerna. Vi trodde de skulle hjälpa, berättar Claudios pappa som också heter Claudio.Vi kunde läsa i journalen att Claudio behandlades med fyra olika neuroleptika. När vi låtit experter titta i Claudios journal så menar de att han fått onödigt många mediciner samtidigt. Mediciner som riskerar att ge mycket svåra biverkningar. Dessutom kunde vi konstatera att sättet som Claudio medicinerades på stred både mot Socialstyrelsens och BUP:e egna farmakologiska riktlinjer. För Claudio ledde biverkningarna att han till slut kollapsade.- Och när vi kommer tillbaka till avdelningen, vi ser att Claudio kan inte gå, berättar hans mamma. Hans hand hade dragit upp sig så här. Och benen också. Och han dreglade. Halva sidan var förlamad.Claudio blev väldigt sjuk av medicinerna och familjen har anmält händelsen till Inspektionen för vård och omsorg. - Till sist, vi trodde att Claudio kommer att dö här. Ja, det trodde vi, berättar föräldrarna.Enligt chefsläkaren Sten Jacobson som sitter i psykiatriledningen för Stockholms sjukvårdsområde - och som ansvarar för vården på BUP-kliniken - bör läkarna vara mycket restriktiva med neuroleptika. - Det är oerhört viktigt. Varför då? - För att neuroleptika har biverkningar. Sten Jacobson anser att det är ytterst väsentligt att läkarna på kliniken följer de riktlinjer som finns. Om de frångår dem måste läkarna kunna motivera sina beslut. Han säger att psykiatriledningen nu kommer att granska Claudios fall - och även hur läkare på kliniken förhåller sig till riktlinjerna. - Självklart måste vi granska det. Jag anser att det är allvarligt. Jessica Ericsson, ordförande i Folkhälso- och Psykiatriberedningen i Stockholms läns landsting reagerar starkt på Kalibers uppgifter om Claudios vård.- Med anledning av programmet i måndags om en kille som hade fått väldigt tung medicinering på ett sätt som lät - det lät förskräckligt, helt enkelt - så har jag pratat med förvaltningen igår om att vi behöver ha en medicinsk revision här där man går igenom journalerna, för att se att man faktiskt kikar över hur ser det ut. Använder man rätt mediciner vid rätt tillfälle? Hur sker uppföljningen? För det som beskrevs kring den killen, sånt ska inte förkomma. Och det är väl jättebra att han har gjort en IVO-anmälan.Stockholms läns landsting ska nu alltså se över sina rutiner. Chefsläkaren i psykiatriledningen, Sten Jacobson, säger att han välkomnar Kalibers granskning. - Min bestämda uppfattning är att det har blivit betydligt bättre på kliniken, men det återstår fortfarande mycket arbete.  Personalen slog larm 2013, man skulle komma till rätta, men så har man ändå inte gjort det. Personalen vittnar fortfarande om att de här avskiljningarna på RIA-avdelningen sker på ett otillåtet sätt. Personal vittnar om att man ibland bältar i förebyggande syfte. Hur kan det bli så, när man har fått den här kritiken och ska förbättra sig, men så blir det inte bättre?  - Jag anser att det har skett en förbättring, men det finns fortfarande en hel del saker att åtgärda. Och de här Kaliberprogrammen nu, innebär ju att ja, vi har ju alldeles tydligt som ledning, vi måste ju skärpa vår interna granskning, så att vi verkligen är säkra på att förbättringarna faktiskt har skett. Hur ska ni säkerställa, från ledningens sida nu då, att det kommer att bli bättre och mer patientsäkert för de barn och unga som är intagna på kliniken? - Vi gör en genomgripande intern revision av både styrdokumenten men också hur de tillämpas i praktiken. Sten Jacobson är självkritisk också när det gäller Amanda - hon som isolerades i över tre veckor och blev fastspänd i en bältessäng 44 gånger under tre och en halv månad.- Det kan jag hålla med om att där verkar det som att vi har brustit då.   Reportrar: Helene Almqvist och Mikael FunkeResearch: Emilia MellbergProducent: Andreas LindahlKontakt: kaliber@sverigesradio.se

Erik J Andersson

Hur säker kan man vara på att man får rätt vård och att den läkare man möter har rätt kompetens?Kaliber undersöker vem som kontrollerar kvaliteten i den svenska vården och hur illa det kan gå när rätt kompetens saknas. - Ja det går inte att beskriva. En sådan sorg och smärta som var…Att det kunde gå så illa. Att vi hade sån otur och träffade den doktorn, säger Ulla Pettersson. En stol är tom i köket hemma hos Ulla Petersson i Åmål. Det är någon som saknas - Kjell-Erik, Ullas lillebror. Han sökte vård efter att ha drabbats av en grav hjärtinfarkt men fick inte den hjälp han behövde. Istället blev han ordinerad ryggövningar. På rehabkliniken Olivia i Danderyd håller Nils Björneheim på med att stoppa träpluppar i små hål. Det är ett solitaire-spel och används för att träna finmotoriken. Bredvid sitter arbetsterapeuten Sandra Skog. - Jag tänker att om tio minuter så är det den här handträningsgruppen. Vi kanske ska ta det lite lugnt nu? Så vi inte tar slut på dig fullständigt, säger Sandra Skog till Nils Björneheim. - Ja, det behövs nog, säger Nils och reser sig upp. Han går ut i korridoren. Hur går det för Nisse? - Den här operationen han var med om, det var ju en fullständig katastrof att det blev som det blev och som han har berättat för mig så var han riktigt illa däran. Tänker man på det så har det ju hänt väldigt mycket på så kort tid, säger Sandra Skog.  Ute i samlingshallen står Nils och kollar dagens schema. Senare väntar bland annat språkövningar, gym, minnesträning och qigong. Det är ett tajt schema, så vi bestämmer oss för att ses hemma hos Nils när dagen är slut. Nils är gammal träslöjdslärare och jobbade tidigare på en skola en bit bort. Hans elever kallade honom för Nisse. Men allt skulle förändras en dag i oktober 2012. - Här står vi på sjukhuset. Här ligger han nerbäddad med alla maskiner runtomkring. Vi är hemma hos Nils och hans fru, Marie-Louise. I handen håller hon fotografin från sjukhuset. - Här ligger han nerbäddad, med alla maskiner runt omkring. Helt borta, säger Marie-Louise. Vad var det som hände? Vad var det som hände? Jo….eeh…vi skulle bli…det var det här med…, säger Nils och blir tyst. Han har svårt att  få fram orden och det mesta av hans minne från händelsen är borta. Men Marie-Louise som skriver dagbok minns det fortfarande tydligt. - Han skulle ta bort en polyp i näsan. Den gjorde så att han hade andningssvårigheter, säger Marie-Louise. En polyp är en liten vävnadsknöl i slemhinnan som gör att man blir täppt i näsan. Det är en relativt vanlig åkomma som uppemot 300 000 svenskar har problem med. Knölen tas ofta bort genom ett litet ingrepp i näsgången. - Och Nisse åker iväg på morgonen.. eller vi skjutsar dig till sjukhuset. Och sen är det 'hejdå, lycka till, vi syns ikväll'. Och jag själv skulle ha avskedsfest på jobbet för jag skulle gå i pension samma dag. Jag stod och blåste ballonger på jobbet och så ringer läkaren från sjukhuset och säger att ”Det där har inte gått något vidare…”, berättar Marie-Louise. Läkaren som opererat Nils har begått ett allvarligt misstag. Men det får Marie-Louise inte veta när sjukhuset ringer. Bara att Nils har fått en akut hjärnblödning och att han åkt med ambulans till neurointensiven på Karolinska sjukhuset. - Och då åkte jag och sonen dit. Och vi hittade rätt på dig och fick se dig, och det var ingen munter syn just då i alla fall, säger Marie-Louise och tittar på Nils som sitter tyst och lyssnar. Vad kände du just då? - Ärligt talat så vet jag inte. Det var bara tomt. Ett tomt kaos. Jag vet inte riktigt, det vart blackout, säger Marie-Louise Björneheim. Var du någonsin rädd för att inte Nisse skulle komma tillbaka? - Ja, det var jag ju. Oh ja, det var jag. Jag trodde faktiskt inte det. Så som han såg ut när han låg på sjukhuset…För han rörde sig ju inte. Vi kunde få en liten, liten förnimmelse om vi höll honom i handen. Att man fick en liten, liten tryckning tillbaka. Men ingen annan reaktion. Och det var jättejobbigt. Usch. Nils går inte att få kontakt med. Han läggs in med slangar för att tömma hjärnan på blod. Och en track i halsen, ett slags rör för att underlätta andningen. Det ska dröja månader innan han vaknar till liv. Och då är det en annorlunda Nils som vaknar upp. - Han visste ju inte vem jag var. Konstigt nog kände du igen barnbarnet. Men inte Mattias och mig första gångerna du började vakna upp. Du tittade bara på oss som att, vilka är vi? Säger Marie-Louise. Läkaren får inte fortsätta operera De första månaderna kan Nils varken röra sig, prata eller minnas något. Det blir en lång resa med rehabilitering, där Nils får lära sig prata och gå på nytt. Och det dröjer nästan två år innan Nils  får veta vad som gått fel. I augusti 2014 kommer ett beslut från Inspektionen för Vård och omsorg, den myndighet som bedriver tillsyn över vården. Där framgår det att läkaren försökt ta bort Nils polyp med en tång, och att han inte använt någon optik för att kunna se vad han gör. En direkt olämplig metod enligt IVO. Nils som ligger nedsövd märker aldrig när läkaren råkar göra hål och kommer åt den del i huvudet där hjärnan sitter. Marie-Louise går iväg och hämtar ett kuvert. Kuvertet med den utredning som IVO skickade för några månader sen. - Han har haft upp ett instrument upp i hjärnan. Det blev ett hål. Man har ett litet nät emellan näsan och hjärnan där luktsinnet sitter liksom. Och det var det han petade sönder och sen upp i hjärnan. Och så blev det blodutfyllnad och då blev det en stor hjärnblödning, förklarar Marie-Louise. Läkaren får även kritik för ytterligare ett fall, där en patient fått smärta och blödningar efter två misslyckade näsoperationer. Man beslutar att läkaren inte bör utföra någon mer kirurgi, och sjukhuset placerar honom på en annan mottagning i Stockholm. Jag har varit i kontakt med läkaren, men han vill inte medverka i någon intervju. - Det är helt ofattbart. Man kan inte tro att sånt här kan hända. Och man blir ju jätteledsen. Gjort går inte att göra ogjort. Men det förstörde Nisses liv och delvis mitt. Och sonens också egentligen, det händer ju mycket runt omkring, säger Marie-Louise. - Ja, det är ju som du säger. Man vet ju inte vem som bestämmer över en. Det känns ungefär som dom vart och petat undan benen på en. Och sen har man försökt komma tillbaka, tillbaka…, säger Nils Björneheim. Hur kunde en olämplig läkare få operera Nils? Och finns det fler än bara Nils som drabbats av att inte få träffa en läkare med rätt kunskaper? Jag bestämmer mig för att kontakta Inspektionen för vård och omsorg och får då veta att just kompetensbrister inom vården är ett av flera riskområden som man sett de senaste åren. Janna Kokko är utredare på IVO. - Vad vi har gjort är att vi har samlat in risker både från det som vi har sett och sen också det som andra aktörer påpekar som riskområden. Och där har många aktörer påpekat att kompetensbrister hos personal är ett riskområde, eller en risk för patientsäkerheten. Men vi har kollat på det på väldigt övergripande nivå för att kunna prioritera vår kommande tillsyn, berättar Janna Kokko. Enligt henne handlar det inte specifikt om bara kompetensbrist hos enskild personal, utan även om brist på vissa typer av specialister och att en del inte får tillräckligt med kompetensförhöjning. Jag är nyfiken på om det finns fler fall som Nils. Därför begär jag ut alla avslutade anmälningar som handlar om kompetens bland vårdpersonal. Jag begär också ut alla tillsynsärenden där IVO kritiserat personal för oskicklighet, det vill säga att personalen har bristfälliga kunskaper i sitt yrke. Sammanlagt går jag igenom 191 fall som lett till kritik de senaste fem åren, och hälften av dom rör läkare. Sverige saknar de kontrollsystem som finns i många andra länder I dom ärenden jag granskat, hittar jag flera exempel på både dödsfall och allvarliga vårdskador, som kan härledas till att läkare haft brister i sin kompetens. Här finns exempel på barn som dött, patienter som blivit blinda och läkare som ordinerat dödliga medicindoser till sina patienter. Så hur kommer det sig att patienter riskerar att träffa läkare med bristande kunskaper?          Jag åker till Sahlgrenska Akademin i Göteborg. Här möter jag Eric Hanse. Han är professor och dekanus. Tidigare var han ansvarig för läkarutbildningen i Göteborg. - Ja, läkarkårens kompetens är god och hög generellt sett. Men den kan bli ännu högre, säger Eric Hanse. Enligt Eric Hanse så finns det flera saker som kan bli bättre och gemensamt är kontrollen av läkares kompetens. En del handlar om själva läkarutbildningen, där kraven successivt minskar ju längre man kommer. Som exempel nämner han den svenska specialistutbildningen som inte innehåller någon obligatorisk slutexamen. Men det stora problemet kommer efter utbildningen. Då blir det istället upp till arbetsgivaren att se till att läkaren har rätt kompetens för sitt jobb. Något system som återkommande kontrollerar kompetensen finns inte.  - Det är väldigt olyckligt. På alla nivåer i den här utbildningskedjan, hela vägen från grundutbildning till AT och vidareutbildning och fortsatt vidareutbildning, så bör det finnas kontrollstationer, så att säga. Och såna kontrollstationer blir aldrig vattentäta, och ska inte vara heller kanske, hur finmaskiga man än gör dom. Men dom minskar risken för att sånt här ska hända i alla fall, säger Eric Hanse. Om man som arbetsgivare anställer en läkare, vad har man för möjligheter att kontrollera den här läkarens kompetens? - Nej, man har ju att lita på att dom utbildningar som den här läkaren har gått på olika nivåer uppfyller en god kvalitet, säger Eric Hanse. Det är den femte december 2013 och medicinska riksstämman hålls på Waterfront Congress Centre i Stockholm. Här samlas branschfolk och föreläsare för att debattera och nätverka. På en debattscen står barnläkaren Anders W Jonsson, även riksdagsledamot för Centerpartiet. Ämnet för debatten är ”Vem vill gå till en läkare som inte hänger med?” och Anders W Jonsson argumenterar för att Sverige bör införa en kontroll över läkarkompetens.  - Ja, det här var en av många debatter jag varit med i under de senare åren, där vi diskuterat just det här, varför Sverige är så unika i det att vi inte har någon kvalitetskontroll av legitimerad personal, säger Anders W Jonsson. Systemet Anders W Jonsson förespråkar kallas recertifiering. Det går ut på att yrkesutövare återkommande får bevisa sin kompetens, till exempel via kunskapstester vart femte år och ofta genom att redovisa att man uppdaterat sig med ny relevant forskning. Systemet används i olika former runt om i världen. Men inte i Sverige. - Jag tycker att det är fel. Jag tycker att Sverige i likhet med i stort sett alla andra länder, borde ha system där man återkommande får visa att man behåller kompetensen på det område man är legitimerad att arbeta. Jag kommer ihåg från den här debatten vi hade att efteråt hade jag stämt träff med en amerikansk barnläkarkollega som var på stämman i ett annat ärende. Jag skulle visa honom Sveriges riksdag. På vägen hit till riksdagen frågade han vad jag debatterat. Och då berättade jag det här, och han blev ju väldigt förvånad. Hur kan det vara så i Sverige att man inte har någon kompetenskontroll alls på läkare? Och så beskrev han det amerikanska systemet där man har dubbla kontrollsystem, där dels delstaterna har en uppföljning, och dels yrkesföreningarna också har en uppföljning. I det material jag gått igenom hos IVO, är det tydligt att läkare med kompetensbrister ofta upptäckts först efter att fel har begåtts. Och det här är ett problem menar Anders W Jonsson, som tycker att Sverige borde införa ett system som granskar läkares kompetens innan felen begås. Han jämför det med svenska revisorer, som var femte år får förnya sina yrkescertifikat. - Det borde i Sverige vara lika viktigt att ta hand om svårt sjuka människor som det är att hantera pengar. I ett läge där vi säger att auktoriserade revisorer, där ska staten återkommande kontrollera att man håller kompetens. Då är det ju skamligt att man då tycker att hela sjukvården där det handlar om människors hälsa, liv och död, att man där inte har någon form av kompetenskontroll, säger Anders W Jonsson Med på scenen står även Olle Larkö. Han är överläkare och dekanus på Sahlgrenska Akademin. Kollega till Eric Hanse som ni hörde tidigare i programmet. - Vad vi vänder oss emot är att vi inte har samma krav på läkarna som man har i andra länder, säger Olle Larkö. Varför har vi inte det? - Ja, det är svårt att svara på det. Kan vara ett uttryck, om man får vara lite elak, ”Slapp-Sverige”. Att man tror att saker ordnar sig i alla fall, säger han. Enligt Olle Larkö är det framförallt läkares fortbildning som är viktigt att kontrollera. Det vill säga den kunskap som läkare får efter att dom är färdiga specialister, till exempel genom att åka på konferenser eller läsa ny forskning. Och han får medhåll från sin kollega Eric Hanse. - Den allmänna synen är att läkaryrket som många andra yrken är något som ingår i ett livslångt lärande. Och alla utbildning, även i det livslånga lärandet, är något som befrämjas av krav på individerna på alla nivåer. Men som det är nu i systemet så minskar kraven successivt ju längre man kommer i det livslånga lärandet. Och det är på sikt inte bra för inlärningskvaliteten. Så vi tror ändå att det är bra med krav på alla nivåer, även om man har vart yrkesverksam en längre tid, säger Eric Hanse. Olle Larkö bryter in. - Det är klart att det kan förekomma att kompetensbrister gör att man felbehandlar. Det är ju därför vi tycker att man ska förebygga detta så långt man kan. Med att hänga ut i utvecklingen helt enkelt. Läkare är inga fantommänniskor heller, utan vi kan göra fel även om man är kompetent. Det är olyckligt om man gör fel för att man är inkompetent, och vi vill så långt som möjligt gardera oss från detta, säger han. Kjell-Erik drabbades av grav hjärtinfakt men blev ordinerad ryggövningar I ett av fallen jag granskat, dyker orten Åmål upp. Här bor Ulla Pettersson och hennes make Holger. Vi går in Ullas kök. Efter en stund pekar hon på den rödvita mattan framför diskbänken och börjar berätta om sin lillebror, Kjell-Erik. - Här bara han ramla ner. Och blev liggandes ner här efter diskbänken. Alldeles precis efter här låg han. Så det var jobbigt att sköta matlagning och disk, det känns fortfarande jobbigt med den här bänken, för det påminner så mycket om det som hände då, säger Ulla Pettersson. Vi sätter oss i matrummet. Det var en oktoberdag som hennes lillebror Kjell-Erik kom hit, berättar hon. Kjell-Erik var blek, kallsvettig och klagade över en extrem smärta i ryggen och bröstet. Dom åker till vårdcentralen där dom blir ombedda att sätta sig i väntrummet.  - Nej, det orkar jag inte, sa min bror då. Men sen kom det en läkare. Och när vi hade berättat då att han hade så ont i ryggen, och han hade ont i mellangärdet och det tryckte över bröstet och han hade väldigt hjärtklappning. Då fick vi följa med in på ett undersökningsrum. Och där togs EKG. Och då sa han att, ja det syntes en liten förändring. Och så fråga han min bror om han hade haft en hjärtinfarkt tidigare. Och nej svarade ju min bror då, berättar Ulla. Läkaren ser fundersam ut, berättar Ulla. Han säger till Kjell-Erik att lugna ner sig och ta ett djupt andetag. Efter en stund säger han att Kjell-Eriks hjärtklappning bara är en panikattack, orsakad av inflammation i ryggen. - Och så skulle han visa min bror hur han skulle göra ryggövningar för att stärka upp ryggmuskulaturen. Så han fick lägga sig på britsen. Och så skulle han ha händerna utefter sidorna och sträcka upp överkroppen och huvudet. Och det kunde ju inte min bror. Läkaren fortsätter med att försöka få Kjell-Erik att göra ryggövningar. Efter en stund ber han Kjell-Erik och Ulla att gå in i ett annat rum och vänta, eftersom en annan patient står på tur. - Och då säger min bror till doktorn att. ”Ja, jag kommer inte att klara mig igenom det här”. Och då tog doktorn tag i armen på min bror. Och så sa han att ”Lugna ner dig nu. Lugna ner dig. För det som du känner bak i ryggen, det är inte farligt. Och inte det du känner tryck över mellangärdet. Och hjärtklappningen, det är inte farligt. Du behöver INTE oroa dig!”, berättar hon. "Jag kommer dö nu" Medan de väntar i rummet börjar Kjell-Erik att hosta kraftigt. Läkaren kommer senare tillbaka och gör bedömningen att Kjell-Erik även lider av lunginflammation. Han skriver ut lite antibiotika och skickar hem Ulla och Kjell-Erik. Väl hemma hos systern, börjar allt snurra för Kjell-Erik. Han har svårt att andas och svetten pärlas i hans panna. Ulla bestämmer sig för att ringa en ambulans.  - Och min bror, han sa att ”Jag kommer att dö nu”. Och då försökte jag trösta honom och säga att ”Bara ambulansen kommer”. Och ”Jag dör innan dom kommer…”. Det var det sista han sa. Och sen bara han rasa ihop på golvet.  Ulla försöker ropa och ruska om Kjell-Erik, men får inget svar. Hon springer till telefonen för att ringa 112 igen, när hennes man ser ambulansen stanna utanför. - Och dom började ju å jobba med honom på en gång. Och gjorde såna här tryck på bröstkorgen på'n. Ulla står ute i hallen medan personalen försöker få liv i Kjell-Erik. Efter en stund hör Ulla hur det blir tyst i köket. - Personalen på ambulansen kom ut och sa att…”Tyvärr, det går inte att få något svar från din bror, hjärtat är stilla och det går inte att få igång det”. Och när dom kom med båren och….ja dom undrade ju om jag ville att han skulle vara kvar här tills en läkare kom och konstaterade dödsfallet. Eller om dom skulle ta med honom. Och då var han ju redan blå i det som man såg av ansiktet och så…Så då var det ju bara att konstatera att…han var död, säger Ulla medan tårarna rinner ner för hennes kinder. Chefläkare på Närhälsan och den vårdcentral som Ulla och Kjell-Erik besökte heter Monica Radeberg. Efter händelsen gjorde hon en egen utredning och anmälde även ärendet enligt Lex Maria. - Jag ser allvarligt på händelsen och beklagar den. Och det är av den anledningen som vi har gjort den här händelseanmälan och en Lex Maria-anmälan till IVO, säger Monica Radeberg. Den obduktion som gjordes efter Kjell-Eriks död, visade att han avlidit i en hjärtinfarkt. Och enligt både IVO och Monika Radeberg, borde läkaren ha förstått det redan första gången han såg resultatet av EKGt. Det visade nämligen tydliga tecken på att Kjell-Erik hade en akut hjärtinfarkt och läkaren borde ha ringt på en ambulans direkt. Hur kunde det bli så här? Det var en felbedömning. Och som jag också skrev i händelseutredningen och som också IVO höll med om, var att det handlade om kompetensbrist hos enskild hälso- och sjukvårdspersonal, säger Monica Radeberg, chefläkare på Närhälsan. Om en läkares kompetens brister i vissa avseenden som du säger. Hur kommer det sig att han jobbade där han gjorde? - I det här fallet handlade det om behov av läkare, alltså vikarier. Det var brist. Man har inte tillräckligt med ordinarie läkare och behöver ha bemanningsläkare eller vikarier. Så det var ju ett bemanningsföretag som hade hjälpt den här enheten med läkarbemanningen. Ni som anställer personal. Vad har ni för ansvar i det här? - Vi har ett ansvar att ta referenser…Att vi har personer med rätt kompetens…på rätt ställe.. Och vad var det som gick fel i det här fallet? – Ja, den här personen hade ju inte rätt kompetens i det här fallet……..Det jag vill tillägga är att jag beklagar detta. Det är en tråkig händelse som vi tagit på stort allvar. Den doktorn jobbar ju inte kvar i närhälsan. Vad jag vet, så gör han inte det, säger Monica Radeberg. Läkaren är fortfarande verksam inom vården i Västra Götaland och har i perioder varit stafettläkare på andra vårdcentraler i regionen. När jag ringer upp honom, håller han inte med om att hans kompetens varit otillräcklig. Men någon intervju där han kan utveckla det hela, vill han inte vara med i. Var han jobbar idag, vill han inte heller uppge. Läkarbristen förvärrar problemen Det är inte bara IVO som identifierat kompetensbrist som ett problem i den svenska vården. I december 2014 meddelar Riksrevisionen att även dom sett problem med kompetensen inom sjukvården i en förstudie. Senare i höst ska de presentera resultatet av en större granskning av kompetensproblemen inom vården. Men här ligger fokus mer på kompetensförsörjning, det vill säga frågan om rätt kompetens finns på rätt plats. Det råder idag brist på läkare med spetskompetens,  framförallt inom psykiatrin och allmänmedicin. Och enligt flera experter jag talat med är det ofta ur det perspektivet man ser problemet. Det stora problemet är inte inkompetent personal, utan snarare att det här inte kompenseras med annan, mer kompetent personal. Men kan det vara så att läkarbrist kan få konsekvenser även för enskilda läkare? Jag åker till Stockholm för att träffa Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren. - Ja, det är allvarligt. Man kan säga att både legitimation och specialistbeviset är statens garant för att yrkesutövaren håller måttet, säger Heidi Stensmyren. För Heidi Stensmyren är det framförallt fortbildning som är viktig för att bibehålla god kompetens. Hon är inte övertygad om att recertifiering är rätt väg att gå, däremot skulle hon gärna se ett system som ställer högre krav på att läkarna får rätt fortbildning.  Samtidigt tror hon att läkarbrist och kompetensbrist hos enskilda läkare kan ha vissa samband. - Tittar man på primärvården, så är det ju många läkare som kanske är den enda läkaren på vårdcentralen. Och det innebär i stor grad ensamarbete. Och det här blir en nedåtgående spiral. För dom har då så få läkare på plats så man får svårt att delta i fortbildning och uppdatera sig. Eftersom det är så dåligt bemannat. Sen så blir det här en spiral som fortsätter. Man får inte fortbildning och får ta en större del i produktionen. Och så blir det bara produktion till sist. Det blir en ond cirkel.   På Södermalm i Stockholm, ligger huvudkontoret för Sveriges kommuner och landsting, SKL. Jag har stämt träff med chefen på SKL:s vård- och omsorgsavdelning, Hans Karlsson, för att fråga hur han ser på det här med kompetensbrister och att det sker fel i vården. Som lagen är skriven, är det idag upp till arbetsgivaren att se till vårdpersonalen har rätt kompetens. Jag har pratat med en del experter som menar att det är ett problem att Sverige inte har något riktigt system som kontrollerar läkarnas kompetens. Vad tänker du om det? - Ja, det beror på vad du menar med kontroll. Vi har ingen myndighet som på något sätt prövar kompetens efter ett visst antal år eller som följer upp det i den meningen. Däremot finns ju tillsynsmyndigheter, Inspektionen för vård och omsorg som har ett tillsynsansvar, säger Hans Karlsson på SKL. Det finns ju exempel på andra länder där man har till exempel recertifiering. Att man kollar upp kompetensen var femte år till exempel. Hur ser du på ett sånt system? - Om man söker sig till ett vårdande yrke så…har man…då är grundinställningen att man faktiskt ska kunna klara sitt yrke på ett bra sätt. Vi tror mindre på en formalisering i form av någon typ utav examen igen, utan det handlar om att ständigt vara upptagen av att lära sig lite mer.. Men som lagen är skriven så är det ju ändå arbetsgivaren som har ansvar att kontrollera läkarens kompetens. Varför kan det ändå ske sådana här fel i vården? - Ja, och det är ju en riktig beskrivning att arbetsgivaren, chefen ska vara ansvarig för det. Man ska se till att personen dels har rätt utbildning men också har fått rätt kompetensutveckling under tiden. Det är ett konstaterande att så här långt är systemet inte perfekt. Ingen är nöjd med det. Alla är upptagna med att försöka ta bort dom brister som finns. Eller att kompensera för det faktum att vi inte är perfekta människor. Det vi måste göra när vi vet att det är att göra ett fel eller att det är att det händer något som inte var avsett, är att det är en del av en vardag. Då handlar det om att acceptera att det förekommer, och bygga in system som säkerställer att dom här bristerna inte leder till att det drabbar en patient. Men hur ska man som patient veta att den läkare man träffar faktiskt har rätt kompetens? - Jag tycker att man som patient i svensk sjukvård ska kunna förutsätta det. Man ska inte behöva försäkra sig extra mot det eller vara oroad för det. Jag är övertygad om att i den absoluta majoriteten, nästintill alla fall, så kan du vara helt säker på det. Sen finns det exempel på att uppenbart inte kompetensen räckte, säger Hans Karlsson, chef på SKL:s vård- och omsorgsavdelning. I matrummet hemma hos Ulla Pettersson i Åmål igen. Hon visar en bild på sin bror Kjell-Erik. Han står på en fiskebåt, med gula regnkläder och håller upp en stor fisk. Det är en av de sista bilderna som togs på hennes bror. - Att det kunde gå så illa.. En doktor som ändå inte var så ung…utan hade lite erfarenhet. Att vi hade sådan otur att vi träffade den doktorn. Det är dom tankarna jag har, som snurrar runt i huvudet på mig både dag och natt. Och att en inte ska lita på en doktor längre. Jag kommer aldrig göra det mer…  Reporter: Michael Verdicchio P4 Göteborg Producent: Andreas Kron P4 Göteborg Andreas Lindahl Exekutiv producent Kaliber kaliber@sverigesradio.se

Episod XXXV. Det närmar sig derbyfest och det svarta blodet kokar. Vi gästas av Niclas Eliasson. En av Sveriges mest spännande talanger som inför säsongen valde AIK. Hör honom om kollapsen mot Örebro, resorna till Brasilien och att försöka dribbla sig förbi Nisse på träningarna. Så luta dig tillbaka i länsfåtöljen, slå dig ned på bönemattan eller ut och hugg upp en stubbe. Lugna derbynerverna med Radio Råsunda #35. Prat och manus: Martin Wicklin och Björn EnjeboGäst: Niclas EliassonLjud/redigering/redaktör: Martin Wicklin

Tre läkare. Ett samtal. Ingen ordning. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

- I min buddhistiska vardag ingår att meditera. Jag sitter en halv timme varje morgon. Och efter ett tiotal år är jag fortfarande nybörjare. Det berättar Gunilla Orvelius, som är frilansande regissör i Örebro. Meditationen är för henne en nödvändighet. I dagens program fortsätter hon att berätta om de olika fomer av meditation som kan ge både lugn och insikter. Hon har nu kommit till just insiktsmeditationen. Där skärskådar man sitt jag. ... Anna Stadling sjunger "Lugna vatten", en sång av Ulf Lundell.