POPULARITY
Vilket stjärntecken är du? I det här avsnittet får alla stjärntecken boktips! Sissel och Åsa går igenom vad som definierar de olika stjärntecknen och delar ut massor av boktips!Här är böckerna som nämns i avsnittet:The sign for home av och med Blair FellAfter everything you did av Stephanie SowdenUtvald av Sarah StovellGirig-Sverige: Så blev folkhemmet ett paradis för de superrika av Andreas Cervenka, inläst av Jonas KruseMothering Sunday av Graham SwiftVäduren av och med Sofia Båth och Hanna PilfalkTvillingen av och med Sofia Båth och Hanna PilfalkHjärnstark av Anders Hansen inläst av Johan SvenssonFlytten till Cornwall av Liz Fenwick, inläst av Rachel MolinHimmelsdalen av Marie Hermansson, uppläst av Magnus RoosmanGatukatten Bob av James Bowen, uppläst av Mattias LinderothMatrix av Lauren Groff inläst av Katharina CohenSpark joy - lyckan i ett städat hem av Marie KondoJustitia-serien av Katarina WennstamBabetta, av och med Nina WähäAllt jag vet om kärlek av Dolly Alderton, inläst av Emma MolinStoner av John Williams, inläst av Björn GranathInlandet, av och med Elin WillowsDe kapabla av Klas Ekman uppläst av Figge Norling, Lo Kauppi och John Lalér See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Nikolaj Frobenius, Klas Ekman og Jørgen Brekke i samtale med Hilde Sandvik. Dette er femtende episode i Boktips' Krimspesial 2022. Opptaket er gjort på Krimfestivalen, som fant sted i Oslo 17.-19. mars.
Anna Bågstam och Rebecka Edgren Aldén träffar den här gången två författare, Linda Ståhl och Klas Ekman. De har båda debuterat med varsin spänningsroman som rönt stora framgångar och fått mycket uppmärksamhet. Men hur är det nu, när det är dags att gå vidare till bok nummer två? Vi pratar om hur det var att bli antagen, skrivandet och framtiden. Följ oss också på Instagram, där heter vi @krimtidpodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosť podcastu: JOZEF BANÁŠ, spisovateľ Hovoríme o jeho novej knihe Som Baťa, dokážem to! Motivačný príbeh zakladateľa baťovskej tradície, špičkového obchodníka a motivátora. Otec odmalička učil Tomáša narábať s peniazmi, požičiaval mu a vysvetľoval, čo je to úrok, pôžička ap. Aké boli vzory Tomáša Baťu? Okrem iných Edison a Henry Ford. A ešte jeden človek, o ktorom sa v literatúre o Baťovi píše málo... Ako sa zrodili slávne séglovky, baťovky? T.Baťa v podstate zachránil 4000 mladých mužov pred možnou smrťou, narukovaním na vojnu. Historické pozadie dodáva románu autentickosť: zavedenie petrolejových lámp, veľká vojna ai. Ako pretvoril T.Baťa mesto Zlín? Z maličkého mestečka na veľké prosperujúce mesto s mnohými prvenstvami? Román výborne zhmotňuje Baťu, jeho osobnosť, morálku, manažérske schopnosti, aj workoholizmus. Ďalšie knižné tipy: Krimitriler Schopní všetkého predstaví autor Klas Ekman + úryvok prečíta Kamil Mikulčík Jo Nesbo o svojej novinke Ostrov potkanov a iné príbehy Minirozhovor: Lucia Sasková a jej novinka Obvinená detektívka Agathy Christie Slony nezabúdajú Alyssa Palombo o svojom historickom románe Spovede Borgiovcov historická romanca Lokaj a ja od Valerie Bowmanovej dojímavý príbeh Kelly Rimmerovej Matkina spoveď Danielle Steelová a Panstvo Beauchamp Sexuálna výchova: Road trip - úryvok číta Zuzka Jurigová Kapráliková básničky pre deti od Ivony Ďuričovej Vesmír a pehy Zimné rozprávky z rôznych kútov sveta nádherná knižka Požičajkovia o malých piadiľudkoch Memento monštrum - humorný príbeh o Vladovi Draculovi
Anna Bågstam pratar med gästerna Rebecka Edgren Aldén och Klas Ekman om deras böcker och massa andra böcker och författare inom spänningsgenren. Vad är egentligen de nya trenderna och vilka författarskap har inspirerat deras egna skrivande? Böcker och författare vi pratar om i avsnitt 64:De kapabla – Klas Ekman (Bookmark)Deadline – Rebecka Edgren Aldén (Norstedts)Mörkermannen – Anna Bågstam (Norstedts)Dubbelstöten - Tomas Arvidsson (Bokfabriken)Sinkadus (tv)Breaking bad (tv)Ozark (tv)Silvervägen & Ödesmark - Stina Jackson (Bonniers)Lite död runt ögonen – David Ärlemalm (Forum)Pascal EngmanSofie SarenbrandtHenning MankellSkuggjägaren - Camilla Grebe (Wahlström & Widstrand)Christoffer CarlssonEn äkta man - Dennis Lehane (Bonniers)Jo NesbøAlex Schulman – Överlevarna (Bonniers)Goda grannar - Mattias Edvardsson (Forum)Sören BondessonLeif GW PerssonKarin SlaughterGone Girl - Gillian Flynn (Modernista)Kvinnan i fönstret - A.J Finn (Bonniers)Raymond ChandlerElmore LeonardDaniel WoodrellFlannery O´Connor (En bra karl är svår att finna – novell)Den rätta tiden för en kula i hjärtat – Un-Su Kim (Southside stories)Galveston – Nic Pizzolatto (Kalla kulor förlag)Dodgers - Bill Beverly (Southside stories)Karin AlvtegenMannen under trappan / Himmelstad - Marie Hermansson (Bonniers)Sara KadeforsInger FrimanssonInger AlfvénKvinnan på tåget – Paula Hawkins (Massolit Förlag)Malin Persson GiolitoCaroline ErikssonRotvälta - Tove Alsterdal (Lind & co)Jane HarperStyrkan & Muren - Don Winslow (Harper Collins)Den sista färden - James Dickey (Norstedts)The Bad seed William March (Vintage Books)James M CainCape Fear - John D MacDonald (B Wahlströms)Blåmärken - Lina Arvidsson (Lind & co) See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Stränghet, skam och självförebråelse, dessa ständiga vänner. Om din inre kritiker kunde anta mänsklig gestalt, hur skulle den se ut? Går den att bli av med, och vilka vore vi då? I det här avsnittet tar vi självkritiken till nästa nivå. Gäst: Klas Ekman, redaktionsansvarig på Volante.
Dags för jubileumsavsnitt, det tvåhundrade digitalsamtalet! Ambitionen med podden är att sätta teknikutvecklingen i ett samhällsperspektiv. Den ambitionen delas med veckans gäster: Marie Birde och Olga Stern har tillsammans skrivit boken Ettors och nollors hemliga liv – allt du vill (och kanske inte vill) veta om programmering, Klas Ekman har varit redaktör för den. Den […] The post #200 – Ettor och nollors hemliga liv appeared first on Podcasten Digitalsamtal.
Allt fler poddar handlar om forskning. Poddens samtalsform lämpar sig för kunskapsspridning och ligger nära det som är hjärtat i universitetets verksamhet. Det menar Magnus Bremmer som 2015 startade Bildningspodden tillsammans med Klas Ekman. I det här avsnittet av Curiepodden samtalar Magnus Bremmer, forskningsredaktör vid Stockholms universitet, med frilansjournalisten Natalie von der Lehr om sina erfarenheter av forskningspoddar och vad som är hemligheten bakom en bra podd. Samtalet handlar också om vilken roll som forskare och lärosäten bör ha i forskningskommunikation.
Den industriella revolutionen är historiens mest genomgripande samhällsförändring. Efter 10 000 år av jordbruk blev industrins maskiner på bara några hundra år samhällets motor. Effekterna var dramatiska och handlar om alltifrån förändrade könsroller och radikal urbanisering till konsumtionskulturens framväxt. Genombrottet kom under 1700-talet. Varför hände det just då? Hur snabbt förändrades människors liv? Vad var "bomullssvälten"? Och kan vi säga att revolutionen fortfarande pågår? Veckans gäster är Malin Nilsson och Klas Nyberg. Malin Nilsson är ekonomihistoriker vid Göteborgs universitet och disputerade 2015 på en prisbelönt avhandling om kvinnor i hemindustrin. Klas Nyberg är ekonomihistoriker specialiserad på tekoindustrins historia och professor i modevetenskap vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker och klippare: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.
Han uppfann själva begreppet "begrepp", skapade filosofihistoriens mest berömda liknelse – och introducerade en radikalt ny syn på människan som full av motstridiga känslor och drivkrafter. Platon (428-348 f. Kr.) är den grekiska tänkaren som la grunden till hela den västerländska filosofin. Veckans avsnitt tar sig an hans tänkande, från idéläran och grottliknelsen till skriftkritiken, kärleksläran och kunskapsteorin. Men berättar också om hans uppväxt i Aten och relationen till Sokrates, hans mystiska karriär som brottare och samröret med diktatorn på Sicilien som höll på att kosta honom livet. Veckans gäster är Staffan Carlshamre och Jan Stolpe. Staffan Carlshamre är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet. Jan Stolpe är översättare och kritiker, som bland annat översatt Platons samtliga skrifter till svenska. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningsteknik och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.
Maoismen var statsideologi i en av 1900-talets värsta diktaturer – och gjorde samtidigt segertåg i vänsterintellektuella kretsar i Europa på 60-talet. Hur gick det till? Vem var Mao Zedong och vad gick hans kommunistiska ideologi ut på? Hur kunde den kinesiska regimen stoppa informationsspridningen om katastroferna i landet? Varför var de maoistiska propagandaaffischerna så färgglada? Och vad var det egentligen som lockade den svenska vänsterrörelsen i det maoistiska tankegodset? Veckans gäster är Michael Schoenhals, professor i kinesiska vid Lunds universitet, Marja Kaikkonen, professor i sinologi vid Stockholms universitet och Anne Hedén, doktor i historia vid Södertörns högskola. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningsteknik och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren.
Idag har alla svenska medborgare över 18 år rätt att säga sitt om vilka som ska styra i landet. För hundra år sedan var det fortfarande bara en femtedel av befolkningen som hade rösträtt. Så togs 1918 det historiska beslutet att införa allmän rösträtt i Sverige. Men när började egentligen idén om rösträtten växa fram? Hur stor skillnad var det på suffragetterna i England och den svenska rösträttsrörelsen? Varför fick Vietnamkriget en så stor påverkan på rösträttsdebatten i USA? Och vilka begränsningar av rösträtten finns fortfarande kvar internationellt? Veckans gäster är Ludvig Beckman, Christina Florin och Björn von Sydow. Ludvig Beckman är professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Christina Florin är professor i historia vid Stockholms universitet. Björn von Sydow är docent i statsvetenskap och riksdagsledamot för Socialdemokraterna. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman.
Storslagna maktambitioner, kostsamma krig och stupade kungar. Ungefär så brukar stormaktstiden sammanfattas. Men det långa 1600-talet i Sverige var också en tid av snabb modernisering, då den moderna statsmakten, byråkratin, pressen och postväsendet började växa fram. Vissa historiker menar till och med att man kan se de första spåren av folkhemsidén under stormaktstiden. Hur ska vi förstå den här komplexa perioden i svensk historia? Hur mäktigt var egentligen Sverige? Vilka var tidens mest fascinerande personligheter? Och hur mycket storhetsvansinne har svenskarna kvar idag? Veckans gäster är Anna Maria Forssberg, Joakim Scherp och Åsa Karlsson. Anna-Maria Forsberg är historiker och forskningssamordnare på Armémuseum. Joakim Scherp är historiker vid Stockholms universitet. Åsa Karlsson är historiker och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon. Bildningspodden - en podcast för vetgiriga - produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningsteknik och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren.
George Sand (1804-1876) var en av 1800-talets mest lästa författare. Därtill en inflytelserik debattör, socialist och feminist. Ändå är det lika mycket hennes privatliv som hamnat i historieböckerna. Kärleksrelationerna var många och ofta med berömda män och kvinnor. Iklädd byxor och med cigarr i mungipan tänjde hon på sin tids kvinnoroll. Amantine Lucile Aurore Dupin, som hon egentligen hette, föddes i ett aristokratiskt hem på den franska landsbygden och gifte sig i unga år med en baron. Historien kunde ha slutat där. Så en dag bröt hon upp, flyttade till Paris, hängav sig åt bohemlivet och revolutionsidéerna – och debuterade som författare. Vad var det som hände? Vad handlar hennes viktigaste böcker om? Och vilken roll fick hon i sin tids kulturkretsar? Veckans avsnitt handlar om en av det franska 1800-talets viktigaste författare och mest fascinerande kulturpersonligheter. Gäster i studion är Sophie Guignard och Lena Kåreland. Sophie Guignard är forskare i franskspråkig litteratur vid Stockholms universitet. Lena Kåreland är professor emerita i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och författare till biografin "Älska, det är allt! George Sand i liv och dikt" (Atlantis, 2014). Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
I början av 30-talet, på ett litet forskningsinstitut i Frankfurt, uppstod en av 1900-talets mest inflytelserika akademiska miljöer. Det brukar kallas Frankfurtskolan, den banbrytande marxistiska teoribildning som växte fram i forskarkretsen kring Institutet för socialforskning, med namn som Theodor Adorno, Max Horkheimer, Herbert Marcuse och Walter Benjamin. Frankfurtskolans tänkare mixade Marx och Freuds teorier i en radikalt ny blandning, med udden riktad mot kapitalismen och masskulturen. Deras böcker var obligatorisk läsning i 60-talets vänsterradikala kretsar och studentrörelse. Men vad går egentligen Frankfurtskolans kritiska teori ut på? Vilka är de viktigaste tankarna? Och hur livaktig är Frankfurtskolans idéer idag? Veckans gäster är Anders Bartonek, lektor i filosofi vid Södertörns högskola, och Camilla Flodin, forskare i estetik vid Uppsala universitet. Båda har i sin forskning intresserat sig för Frankfurtskolan i allmänhet och Theodor W Adornos tänkande i synnerhet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Podden spelas in på Språkstudion och tekniker är Christine Ericsdotter Nordgren.
Harry Schein var det svenska 60-talets modernaste och mäktigaste medieman, mest känd för att ha skapat Svenska filminstitutet och för sina privata tennismatcher med Olof Palme. Närmare synad är hans livshistoria både komplex och motsägelsefull. Harry Schein var det ensamkommande flyktingbarnet som blev ekonomiskt oberoende redan i 30-årsåldern; den passionerade socialdemokraten som bodde i lyxvilla i Danderyd och körde sportbil; en man som aktivt sökte mediernas strålkastarljus – och föraktade sig själv för det. Vem var egentligen Harry Schein? Vad säger hans liv och karriär om folkhemmets Sverige? Hur mycket av hans arv finns kvar i dagens svenska filmbransch? Veckans gäster är Louise Wallenberg, docent i modevetenskap, och Maaret Koskinen, professor i filmvetenskap. Båda är verksamma vid Stockholms universitet och i höst aktuella som redaktörer för boken "Harry bit för bit" (Carlssons). Bildningspodden - en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
På hösten 1747 i Paris inledde matematikern D'Alembert och filosofen Diderot arbetet med att samla all världens vetande. Nästan tre decennier senare stod Encyklopedin klar, ett gigantiskt uppslagsverk i 28 band som kommit att bli själva sinnebilden för upplysningstänkandet. Varifrån kom idén till det djärva projektet? Vilken roll spelade det parisiska innekaféet La Procope i den här historien? Var börjar egentligen uppslagsverkets långa historia? Och hur mycket har Wikipedia med allt detta att göra? Veckans gäst är Linn Holmberg, idéhistoriker vid Stockholms universitet och specialiserad på encyklopedins historia. I hennes aktuella bok "The Maurists’ unfinished encyclopedia" (2017) studerar hon ett tidigare okänt encyklopediprojekt som drevs samtidigt som D'Alembert och Diderots arbete, på ett benediktinkloster bara ett stenkast från upplysningstänkarnas favorithak i Paris. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Tomas Alfredson, David Dencik & Peter Dalle pratar om filmen nya Snömannen. Vi pratar med journalisten Klas Ekman om inflytelserika magasinet Rolling Stone. Och Sara pratar planlösningar på dejt.
Varje dag bidrar våra vardagliga vanor till att spä på ett informationsöverflöd som saknar motstycke i världshistorien. Det brukar kallas big data, de enorma datamängder som vi dagligen skapar och som i allt större utsträckning påverkar vår tillvaro. Vilka nya upptäckter om människan och världen har det bidragit till? Har de nya sökmöjligheterna i vårt digitaliserade kulturarv redan börjat förändrat vår syn på historien? Överdriver vi konsekvenserna – eller har vi bara sett början? Bildningspodden reder ut ett av vår tids mest omdiskuterade begrepp. Veckans samtalsgäster är teknikhistorikern Nina Wormbs och medieforskaren Pelle Snickars. I avsnittet kan du också höra litteraturvetaren Cecilia Lindhé och it-forskaren Johan Magnusson. Avsnittet spelades in inför publik på Göteborgs universitetsbibliotek fredagen den 29 september. Ljudtekniker: Oskar Oscarsson. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Klas Ekman kan bilda skola med sina lyhörda och ofta väldigt roliga kändisporträtt. Hans metod är att glömma allt han kan, bara pumpa på med dumma frågor och dra nytta av sin besatthet av ovidkommande anekdoter. Han berättar om när han fick åka till Hollywood för att äta mexikanskt med den blyge, timide och trevlige gitarrhjälten (och barndomsidolen!) Slash. Och om hur han flera gånger fick avbryta intervjun med den mytomspunne och väldigt sjuke Henrik Berggren, då han var tvungen att ta lite amfetamin eller sova en liten stund. Och efter över 20 år som journalist är Klas övertygad om att rockstjärnor som gått på heroin blir konserverade, eftersom de alltid har allt hår kvar.Storytel Dox är en podcast för den som är nyfiken på journalister och journalistik, som uppskattar berättarkonst och vill höra historierna bakom reportagen. Förläggaren Annika Seward Jensen samtalar med en gäst som är aktuell i samband med Storytel Dox utgivning av reportage, artiklar och intervjuer som ljudböcker. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Hon var en av sin tids mest radikala tänkare. En feminist, pedagog och folkbildare lika mycket som skarp debattör och esoteriker. ELLEN KEY (1849-1926) växte upp i överklassmiljö på en småländsk herrgård, men ägnade ett liv åt att kämpa för de mindre privilegierade. Hennes radikala syn på barnuppfostran och pedagogik bidrog starkt till att driva igenom förändringar som vi idag tar för givna, som avskaffandet av barnaga, samskola för pojkar och flickor och rättigheter för oäkta barn. Som kvinnosakskämpe argumenterade hon tidigt för rätt till skilsmässa, ogift kvinnas myndighet och deltog aktivt i rösträttskampen. Allt detta bidrog till att hon blev en av 1800-talet internationellt mest kända svenskar. Säsongspremiären av Bildningspodden fördjupar sig i Ellen Keys liv och tänkande. Var hon verkligen en särartsfeminist? Varför ansåg hon att alla arkitekter borde vara kvinnor? Vad var det som fick henne att lämna Sverige i 10 år? Och hur ska vi förhålla oss till Ellen Keys arv idag? Gäster i studion är Claudia Lindén och Hedda Jansson. Claudia Lindén är litteraturvetare vid Södertörns högskola och disputerade 2002 på avhandlingen "Om kärlek. Litteratur sexualitet och politik hos Ellen Key". Hedda Jansson är doktorand i religionshistoria vid Stockholms universitet, på ett projekt om Ellen Keys livsfilosofi, och sedan 15 år tillbaka föreståndare för Ellen Keys Strand. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker: Christine Ericsdotter Nordgren.
Ett spejsat avsnitt. Därför ett spejsat eftersnack. Spänningsförfattaren Anna Bågstam Ryltenius och journalisten/förlagsredaktören Klas Ekman i ett prat om Twin Peaks s03e08. Atombomber, treenigheten, meditation, fri jazz.
Säg ”intellektuell” och många får nog en kedjerökande Jean-Paul Sartre eller Simone de Beauvoir vid ett kafébord i Paris för ögonen. Men vad är egentligen en intellektuell? Hör de hemma på biblioteket, kaféet eller barrikaden? När myntades själva begreppet? Vilken betydelse hade författaren Émile Zolas utspel i Dreyfusaffären 1898 för den här historien? Har välfärdsstaten Sverige någonsin varit ett land för verkligt intellektuella? Och hur mår de intellektuella idag? Har de rentav ersatts av den tvärsäkra "experten"? Säsongens sista avsnitt skingrar cigarettröken kring fenomenet de intellektuella. Veckans gäster är Kim Salomon och Annika Olsson. Kim Salomon är professor i historia vid Lunds universitet och skriver på en bok om de intellektuellas historia. Annika Olsson är litteratur- och genusvetare vid Stockholms universitet och forskar om de intellektuellas roll i det moderna Sverige. Avsnittet spelades in live inför publik under Biblioteksdagarna 2017 på Växjö konserthus. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Den 23 mars 1638 seglade en svensk expedition in i Delawareviken på Nordamerikas östkust. Det var början på en längre svensk kolonisering av området, en av de allra tidigaste europeiska kolonierna på kontinenten. Kolonin kom att kallas Nya Sverige och varade i 17 år. Hur uppstod egentligen idén om en svensk koloni? Vilka människor bodde i Nya Älvsborg, Nya Stockholm och de andra bosättningarna? Hur harmonisk var egentligen relationen till de lokala urfolken? Vilken betydelse hade kolonin under 1800-talets massutvandring till Amerika? Och hur ska vi förhålla oss till den här historien idag? Veckans avsnitt handlar om en komplex bit svensk kolonialhistoria. Gäster i studion är Gunlög Fur och Adam Hjorthén. Gunlög Fur är professor i historia vid Linnéuniversitetet, disputerade 1993 på en avhandling om svenskarnas relationer till lenapeindianerna i Nya Sverige-kolonin och har sedan dess intresserat sig brett för kolonisation och urfolksfrågor. Adam Hjorthén är historiker vid Stockholms universitet och disputerade 2015 på avhandlingen Border-Crossing Commemorations som handlar om minnesfiranden och historiebruk kring svensk kolonisering och emigration till Nordamerika. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
"We're here, we're queer, get used to it!" Aktivistgruppen Queer nations slagord och engagemang för aidsfrågan i början av 1990-talet brukar betraktas som queerrörelsens urscen. Vad som ursprungligen hade varit ett skällsord mot homosexuella och könsöverskridare återtogs och blev symbolen för en ny, normbrytande könspolitik. Sedan dess har queerteori etablerats som en akademisk disciplin och blivit ett flitigt använt ord i offentligheten. Vad betyder egentligen begreppet och hur kan det användas? Hur queert var 1800-talet? Och hur mycket erkännande tål queerteorin innan den tappar sin omstörtande kraft? Gäster i studion är Sam Holmqvist, Fanny Ambjörnsson och Elin Abrahamsson. Sam Holmqvist är fil dr i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Fanny Ambjörnsson, docent i genusvetenskap vid Stockholms universitet. Elin Abrahamsson är doktorand i genusvetenskap vid Stockholms universitet. Bildningspodden - en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Sorgliga kärlekshistorier, skeppsbrott, superi, avrättningar och skandaler. Skillingtryckens visor kunde handla om det mesta i snaskväg. Men genren var bred och samlade nyheter och berättelser som idag sprids över såväl tv-serier och dagspress som skvallertidningar och extremsajter. Hur uppstod egentligen själva trycksaken och musikgenren – och hur hänger de två ihop? Vilka skrev, sålde och läste trycken? Och hur snabbt efter en aktuell händelse fanns det en skillingtrycksvisa på temat på marknaden? Veckans gäster är Hanna Enefalk och Karin Strand. Hanna Enefalk är historiker vid Karlstads universitet och har skrivit boken "Skillingtryck! Historien om 1800-talets försvunna massmedium" (2013). Karin Strand är litteraturvetare, forskningsarkivarie vid Svenskt visarkiv och utkom förra året med boken "Brott, tiggeri och brännvinets fördärv. Studier i socialt orienterade visor i skillingtryck" (Gidlunds). Inspelningstekniker: Christine Ericsdotter Nordgren. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Kabaréer, ett blomstrande kulturliv och en radikal syn på könsroller och sexualitet. Men också nervositet, politiska spänningar och brutala mord. Tiden mellan första världskriget och Hitlers maktövertagande, den så kallade Weimarrepubliken, är en av de mest omvälvande perioderna i Tysklands historia. Tiden odlade ett makalöst kreativt kulturliv, men var också perioden som banade väg för en av världshistoriens värsta regimer. Hur ska man förstå den här epoken i Tysklands och Europas historia? Vad kan arkitekturskolan Bauhaus, den expressionistiska bildkonsten, Brechts och Weills Tolvskillingsopera, Fritz Langs filmer och annan epokgörande konst från Weimaråren säga om det samtida politiska skeendet? Fanns det någonsin ett alternativ till Hitler och nazismen? Och hur romantiserat är egentligen det bohemiska kabarélivet? Veckans gäster är Stefan Jonsson och Aris Fioretos. Stefan Jonsson är professor i etnicitet vid Linköpings universitet och har bland annat forskat om demokrati och "massornas" kulturhistoria. Aris Fioretos är författare och professor i estetik vid Södertörns högskola, där han bland annat ger en kurs om Weimarrepubliken. Båda är verksamma som kritiker i Dagens Nyheter. Bildningspodden - en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Elin Wägner (1882-1949) var rösträttsaktivist, författare, journalist, fredsivrare och akademiledamot. Den mest koncisa beskrivningen myntade hon ändå själv: SBK, "Självförsörjande Bildad Kvinna" – som de kvinnliga journalisterna i Wägners moderna klassiker "Pennskaftet" (1910) kallar sig själva. Men på vilket av alla dessa områden var hon egentligen mest banbrytande? Vad betydde det tidiga mötet med suffragetterna i London för Wägners feministiska tänkande? Vad utmärkte hennes litterära stil? Och hur hanterade Wägners män hennes självständighet? Gäster i studion är Boel Hackman och Anna Bohlin. Boel Hackman är docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och utkom 2005 med en biografi om Elin Wägner på Albert Bonniers förlag. Anna Bohlin är universitetslektor i genusvetenskap vid Stockholms universitet och disputerade 2008 på avhandlingen "Röstens anatomi", som bland annat undersöker Elin Wägners politiska prosa. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten.
Det brukar kallas för ett av de första verkligt moderna krigen. Dessutom ett av de mer splittrade och blodiga, men också väldokumenterade. Den moderna fotojournalistiken fångade döden vid frontlinjerna och en stor mängd författare och konstnärer har förevigat dess effekter. Men vad gick egentligen spanska inbördeskriget ut på? Vilka var det som stred, och varför? Hur kommer det sig att så många frivilliga reste från hela världen för att ansluta sig? Och varför blev deras insats kriminaliserad i många länder? Hur minns man kriget i dagens Spanien? Veckans avsnitt ger en introduktion till en av 1900-talets mest omdiskuterade konflikter. Gäster i studion är Soledad Miguel och Henrik Berggren. Soledad Miguel är doktor i spanska vid Göteborgs universitet, där hon disputerade 2016 på avhandlingen "Revolution o reforma", om upptakten till det spanska inbördeskriget. Hon är författare till kursboken "España – historia, literatura y arta" (2002) och har fortsatt att forska och föreläsa om inbördeskriget. Henrik Berggren är historiker, journalist och författare till flera historiska biografier. Han disputerade 1995 vid Stockholms universitet på avhandlingen "Seklets ungdom" och utkom 2014 med romanen "Det röda arvet" som utspelar sig under spanska inbördeskriget. Avsnittbilden är ett utsnitt ur Pablo Picassos målning "Guernica" från 1937. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
I 1800-talets Sverige kunde vem som helst besöka ett apotek och plocka ut en rusdos opium. Idag är svensk narkotikapolitik en av världens mest strikta. Vad har förändrats? Och var börjar egentligen drogernas historia? Veckans podd tar en tripp genom rusets och de psykoaktiva substansernas historia. Hur definierar vi en drog? Vilken enskild substans har haft störst påverkan på världen? Varför spelade tobaken en så central roll i kapitalismens framväxt? Och hur många koppar kaffe krävs det egentligen för att börja hallucinera? Daniel Berg är ekonomihistoriker vid Stockholms universitet och disputerade nyligen på avhandlingen "Giftets värde" som handlar om opiumhandeln i Sverige 1870-1925. Kristian Pettersson är religionshistoriker vid Uppsala universitet och forskar om bruket av psykedeliska droger i andliga syften. Isabelle Ståhl är idéhistoriker vid Stockholms universitet och forskar om experiment med hallucinogena droger inom psykiatrin i 1920- och 30-talens Tyskland. Bildningspodden - en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Han skrev dikter om lantbruk, loppor och biodling – och så en av världslitteraturens absoluta klassiker. Vergilius, eller Publius Vergilius Maro, (70-19 f. Kr.) har kallats det romerska rikets nationalpoet. Själv tycks han ha trivts allra bäst på landsbygden, långt ifrån den bullrande storstaden. Vilket är Vergilius viktigaste bidrag till litteraturhistorien? Vad utmärker hans stil? Vad handlar storverket Aeneiden om? Hur praktiskt användbar är egentligen hans lantbrukspoesi? Och varför har just Vergilius verk lånat sig så väl till spådomsläsningar? Veckans gäster är Moa Ekbom, latinist vid Uppsala universitet, och Anders Cullhed, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Hon har gått till historien som den viljestarka stormaktsregenten som vägrade att gifta sig, abdikerade från tronen och konverterade till katolicismen. Hon var också ovanligt lärd, en banbrytande kulturmecenat och historisk queerpersonlighet. Veckans avsnitt handlar om drottning Kristina, en av världshistoriens mest omskrivna och mytomspunna svenskar. Hur var hon som regent? Vad låg egentligen bakom hennes stora uppbrott? Vilken roll spelade det nya postväsendet i skvallret kring hennes person? Och vad gjorde hon Rom? Gäster i studion är litteraturvetaren Stefano Fogelberg Rota, tyskprofessorn Elisabeth Wåghäll Nivre och historikern Joakim Scherp. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Det brukar kallas "det stora oväsendet", den period mellan 1668 och 1676 då häxförföljelserna rasade som värst i Sverige. Under de åren avrättades omkring trehundra personer för häxeri, men långt många fler ställdes inför rätta för trolldom, bortförande av barn till Blåkulla och allmän vidskepelse. Vad var det egentligen som hände? Vilka var de drivande krafterna bakom förföljelserna? Vad utmärkte de svenska processerna? Vilken roll spelade barnens vittnesmål i domarna? Hur lät de vanligaste försvaren och bekännelserna? Och vad var en "visgosse"? Veckans avsnitt fördjupar sig i en av historiens värsta rättsskandaler. Gäster i studion är Göran Malmstedt, Helena Bodin och Hjalmar Fors. Göran Malmstedt är professor i historia vid Göteborgs universitet, Helena Bodin är docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och Hjalmar Fors är docent i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Det sägs att han fick sitt första filmjobb i början av 40-talet efter att envist ha hängt utanför stängslet vid Filmstaden i Råsunda. 42 år senare tilldelades hans sista stora långfilm "Fanny och Alexander" inte mindre än fyra Oscarstatyetter. Filmregissören, teatermannen och författaren Ingmar Bergman (1918–2007) är en av Sveriges mest kända och banbrytande konstnärer genom tiderna. Men vilket är egentligen Bergmans vikigaste bidrag till filmhistorien? Vad handlar hans filmer om? Hur intresserad var han av sin egen image? Och vilken betydelse hade egentligen de där "dämonerna"? Veckans bildningspodd reder ut fenomenet Ingmar Bergman. Veckans gäster är Maaret Koskinen, professor i filmvetenskap vid Stockholms universitet, och Jan Holmberg, filmvetare och vd för Stiftelsen Ingmar Bergman. Avsnittet spelades in live på Göteborgs filmfestival den 30 januari. Vi beklagar den dåliga ljudkvalitén. Bildningspodden - en podcast för vetgiriga - produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Foto: Bengt Wanselius/Stiftelsen Ingmar Bergman.
Säg Einstein och de flesta får omedelbart upp en bild av ett ansikte, kanske även en formel och namnet på en viss teori. Fysikern Albert Einstein tillhör världens mest igenkända personer – men vad går egentligen hans mest kända teori ut på? I veckans avsnitt reder vi ut skillnaderna mellan den speciella och den allmänna relativitetsteorin, förklarar vad formeln E = mc² egentligen handlar om och spårar relativitetsteorins efterdyningar från atombomben till de senaste science fiction-filmerna. Gäster i studion är Aant Elzinga, professor emeritus i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet, och Sören Holst, teoretisk fysiker vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker: Christine Eriksdotter Nordgren.
Den första modetrenden spreds från det spanska hovet redan på 1500-talet. Vid mitten av 1800-talet kunde en växande borgerlighet börja köpa kläder till rimliga priser i de nya varuhusen. Någonstans däremellan föddes en global modeindustri. Hur gick det till? När uppstod de första modehusen? Vad var en sidenkramhandlare? Vad gjorde Coco Chanels stil så unik? Och vilket är det mörkaste ögonblicket i industrins historia? I veckans avsnitt synar vi modeindustrins historia noggrant i sömmarna. Gäster i studion är Klas Nyberg, ekonomihistoriker och professor i modevetenskap, och Paula von Wachenfeldt, universitetslektor i modevetenskap, båda verksamma vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.
Den samtida filosofen Schopenhauer sammanfattade hans filosofi som "absolut nonsens". Han var svårbegriplig redan för sin samtid, och än i dag både förbryllas och fascineras läsare inför hans texter. Ändå kan den tyske filosofen Georg Wilhelm Friedrich Hegel (1770-1831) utan omsvep kallas en av de absolut viktigaste tänkarna i modern tid. Hans idéer om hur människan blir till i ett historiskt skeende och i relation till andra människor har varit djupt inflytelserika och påverkat tänkare från Karl Marx och Simone de Beauvoir till Frantz Fanon och Judith Butler. Veckans avsnitt introducerar Hegels filosofi, fokuserar på det stora verket "Andens fenomenologi" (1807) och hans så kallade dialektiska tänkande. Och så reder vi ut Hegels mest citerade anekdot, om herren och slaven. Gäster i studion är Staffan Carlshamre, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, och Victoria Fareld, idéhistoriker vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.
I april 1955 publicerade den amerikanska tidskriften Time ett reportage av journalisten Joe David Brown under rubriken "Sin & Sweden". Det blev startskottet på en internationell mytbildning kring svenskarnas (och i synnerhet svenskornas) frigjorda, rentav omoraliska förhållande till sex. Ulla Jacobssons nakna bröst i Arne Mattssons film "Hon dansade en sommar" (1951) spelade en inte så liten roll – men var kom egentligen myten om den svenska synden ifrån? Och hur mycket av den stämmer egentligen? Vad har den betytt för svenskarnas självbild? Veckans avsnitt spårar mytens seglivade historia och kryssar mellan svensk neutralitetspolitik, sexgalna lapplisor, lagstiftning om pornografisk press, blonda Ingor och progressiv sexualupplysning. Gäster i studion är Nikolas Glover, ekonomihistoriker vid Uppsala universitet, och Klara Arnberg, ekonomihistoriker vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Få politiska tänkare lär vara mer aktuella idag än den tysk-amerikanska filosofen Hannah Arendt (1906-1975). Hennes verk utkommer ständigt i nya översättningar och upplagor, de tolkas, omläses och diskuteras för fullt. Som judinna tvingades hon fly det nazistiska Tyskland, men flera av de fenomen som hon analyserade mot bakgrund av den erfarenheten – totalitarism, populism, ondskans banalitet, det kritiska tänkandets förfall och offentlighetens kris – har blivit skrämmande aktuella även i vår egen tid. Veckans avsnitt introducerar Hannah Arendts verk och viktigaste idéer. Gäster i studion är Shamal Kaveh, idéhistoriker vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet, och Anders Burman, idéhistoriker vid Södertörns högskola. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.
Vad är ett monster? Ett sjöodjur, en zombie, en siren – eller vad som helst som skrämmer genom att avvika från normen? Veckans avsnitt djupdyker i monstrets historia, från en 35 000 år gammal mammutskulptur fram till höstens skräckinjagande clowner. Däremellan antika vidunder, drakar, gengångare, Frankenstein, nazistiska zombier och mycket, mycket annat ... Veckans gäster är Eva Kingsepp, medie- och kommunikationsvetare vid Karlstads universitet, och Bo Eriksson, historiker vid Stockholms universitet och redaktör för Historisk tidskrift. Avsnittet spelades in live inför publik den 6 november på hotell Scandic Haymarket i Stockholm. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Guld, evigt liv och absolut makt. Alkemisterna drömde inga små drömmar. Men hur många alkemister lyckades egentligen framställa guld? Hur gick de tillväga rent tekniskt? Hur kom det sig att drottning Kristina höll sig med ett helt alkemiskt laboratorium? Och varför är spelmissbrukaren vår tids motsvarighet till alkemisten? Veckans avsnitt djupdyker i alkemins historia. Gästande forskare är Hjalmar Fors, vetenskapshistoriker vid Uppsala universitet och förstebibliotekarie vid Hagströmerbiblioteket, och Carl-Michael Edenborg, idéhistoriker, författare, kritiker och förläggare. Avsnittet spelades in på på Hagströmerbiblioteket vid Karolinska institutet i Stockholm. Inspelningstekniker: Klas Ekman. Biildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Sagoberätterska. Samhällsskildrare. Nobelpristagare. Politiker. Herrgårdsägare. Spiritist. Fredsivrare. Nationalklenod. Selma Lagerlöf (1858-1940) har många ansikten. Utan tvekan är hon en av den svenska litteraturens viktigaste och mest folkkära författare. Veckans avsnitt tar ett samlat grepp om denna litterära gigant. Vad handlar Lagerlöfs viktigaste böcker om? Vilka är hennes återkommande teman och berättartekniska grepp? Vad vet vi om hennes uppväxt? Hur politisk var Lagerlöf som författare? Och vad står egentligen i de 40 000 bevarade läsarbreven till författaren? Gäster i studion är Maria Karlsson, lektor och forskare i litteraturvetenskap, och Anna Nordlund, litteraturhistoriker och universitetslektor i pedagogik. Båda är specialiserade på Selma Lagerlöfs författarskap och verksamma vid Uppsala universitet. Bildningspodden - en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren, Språkstudion.
Det kallas ibland teaterkonstens vagga, det antika grekiska drama som växte fram i Grekland kring 400-talet före Kristus. Flera av de tragedier och komedier som då spelades inför storpublik på teaterfestivaler spelas idag fortfarande på teaterscenerna, som Sofokles "Kung Oidipus" och Euripides "Medea". Och då har vi inte ens börjat tala om det inflytande som tragedin haft på det västerländska tänkandet och litteraturen, liksom hur vi tycker att riktig djupt känd olycka ska uttryckas på scen och bioduk. Men vad betyder egentligen ordet tragedi? Hur såg teaterfestivalerna ut? Vad handlar de mest kända tragedierna om? Och slutar de alltid olyckligt? Gäster i studion är Lars Nordgren, fil. dr i antik grekiska vid Stockholms universitet, och Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns högskola och författare till boken The Antigone Complex (2004). Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitetet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.
Någon måste ha baktalat romancelitteraturen, för den har kallats både tantsnusk och blivit föremål för en mängd myter om såväl böckernas innehåll som de som läser dem. Men genren – i Sverige mest känd genom förlaget Harlequins böcker – är bred, har en rik flora av subgenrer och kanske lika många bilder av kärlek som det finns läsare. Dessutom har den en lång historia – från 1700-talets pionjärverk, över föregångare som Jane Austen och Borta med vinden, fram till samtida bästsäljare som Fifty Shades of Grey. Veckans avsnitt reder ut begreppen om romancelitteraturen. Var börjar romancelitteraturens historia? Vad måste en rikitig romancebok innehålla? Och hur explicita är egentligen sexscenerna? Gäster i studion är Ann Steiner, docent i litteraturvetenskap samt förlags- och bokmarknadskunskap vid Lunds universitet, och Pamela Schultz Nybacka, lektor i företagsekonomi med inriktning mot konsumtionskultur och föreståndare för utbildningen i förlagskunskap vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.
Hon har gått till historien för sin påstådda skönhet och sina kärleksaffärer med mäktiga romare. Även i de antika källorna förekommer hon främst som en bifigur i de mäktiga männens livshistorier. Men Kleopatra VII av Egypten var i själva verket en av sin tids mest inflytelserika politiker och djärvaste härförare. Som den sista faraon och härskaren i den ptolemeiska dynastin är hennes livshistoria också en viktig pusselbit i Egyptens historia. Avsnittet spelades in live under helgens bokmässa i Göteborg. Gäster på scen var Ida Östenberg, docent i Antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet och forskare vid Kungl. Vitterhetsakademien, och Allan Klynne, fil. dr i antikens kultur och samhällsliv, författare och översättare. Bildningspodden - en podcast för vetgiriga - produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Olof Palme kallade en gång Sverige för en "studiecirkeldemokrati". Allt sedan socialdemokraten och nykterhetsmannen Oscar "med skägget" Olsson bildade den första studiecirkeln 1902 har svenskar haft en särskild vana att lära sig saker i grupp. Hur har studiecirkeln präglat Sverige? Hur hanterades det borgerliga bildningsidealet av den folkbildande arbetarrörelsen? Och har vi fortfarande behov av att sitta ner tillsammans och bilda oss? Veckans avsnitt handlar om studiecirkelns historia och betydelse idag. Gäster är Boel Englund, professor i pedagogik vid Stockholms universitet, och Per Sundgren, idéhistoriker vid Södertörns högskola. Avsnittet spelades in live den 4 juli på Gotlands Museum under Almedalsveckan i Visby. Inspelningstekniker: Roland Fredriksson. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Han var under sin livstid en lika excentrisk som medial personlighet. Men Michel Foucault (1926–1984) är framför allt känd för att ha förändrat vår syn på makt. Själv liknade han sina teorier vid en verktygslåda – och den har använts så flitigt av samhällsvetare och humanister att han blivit världens mest citerade forskare. Veckans avsnitt försöker sig på att sammanfatta hans liv och tänkande. Vad betyder egentligen ”diskurs”? Hur viktig var den tidiga vistelsen i Uppsala för insikten att maktstrukturer kan genomsyra även tillsynes fria samhällen? Och vad är egentligen likheterna mellan ett universitet och ett fängelse? Gäster i studion är Magnus Hörnqvist, docent i kriminologi, och Ulf Olsson, professor i litteraturvetenskap, båda verksamma vid Stockholms universitetet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.
Svenskarna har ett komplicerat förhållande till alkohol. Varför är det så? Veckans avsnitt spårar föreställningar om alkohol från Bibeln till Sällskapsresan, diskuterar motbokens och Systembolagets inflytande liksom seglivade stereotyper kring kvinnligt och manligt drickande. Gäster i studion är Magnus Öhrn, docent i litteraturvetenskap, och Lisa Wiklund, lektor och fil. dr i etnologi, båda verksamma vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Guds ord är ord en sak – eftervärldens tolkning av dem en annan. Vad står det egentligen i Koranen? Hur olika har dess suror och verser tolkats? Vilken är bokens viktigaste skillnad mot Bibeln och andra heliga texter? Veckans avsnitt handlar om islams heliga skrift och diskuterar alltifrån hur den kom till, kändisrecitatörer och ett missförstått jihad-begrepp till dagens livaktiga feministiska korantolkning. Gäster i studion är Simon Sorgenfrei, religionsvetare vid Södertörns högskola, och Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Visste du att Kerstin Ekman har programmerat ett litterärt spel? I hennes dataprogram "Rymdresa" från 1991 måste spelaren identifiera såväl stjärnbilder och poesicitat för att ta sig vidare – och helst vara ordentligt beläst inom science fiction-litteratur. Kerstin Ekman är inte den enda författare som intresserat sig för litteraturens digitala möjligheter. Ända sedan de första datorerna såg världens ljus har det gjorts försök att skapa digital skönlitteratur. Men hur ringar man in litteraturens digitala historia? Hur pass programmerad är egentligen en sonett? Veckans avsnitt spårar den digitala litteraturen, från e-boken ända tillbaka till antiken. Veckans gäster är Jesper Olsson, litteraturvetare vid Linköpings universitet, och Cecilia Lindhé, litteraturvetare vid Göteborgs universitet, både specialiserade på litteraturens förhållande till medier och digital kultur. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.
Moraliserandet över lyxkonsumtion föddes inte med Lyxfällan. På 1700-talet jämförde man utbredningen av "yppighet" med digerdöden - och konstaterade att lyxen var farligare. Men var börjar egentligen lyxens historia? Hur har det svenska sparsamhetsidealet påverkat synen på överflöd och exklusivitet? Och vad var 1700-talets motsvarighet till teppanyakihällen? Veckans gäster är Hillevi Ganetz, professor i genusvetenskap vid Stockholms universitet, Leif Runefelt, docent i historia vid Södertörns högskola och Sara Kristoffersson, professor i designhistoria vid Konstfack. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.
Mellan åren 1731 och 1813 fraktade Svenska Ostindiska Companiet ofantliga mängder te, porslin och silke från Östasien till Sverige. Men kompaniet var lika mycket ett internationellt exportföretag, där större delen av lasterna såldes vidare till Europa. Vilken inflytande fick handeln på Sveriges kultur- och näringsliv? Vad sjutton gjorde besättningen på de långa resorna? Och hur mycket fick de egentligen se av slutdestinationen? Veckans avsnitt handlar om ett av Sveriges mest framgångsrika företag genom tiderna. Gäster i studion är Leos Müller, professor i historia vid Stockholms universitet, och Hanna Hodacs, lektor i historia vid Högskolan Dalarna. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.
I början av 1900-talet kunde skvallerjournalister tvingas försvara sin heder i duell med värja. Men var börjar egentligen kändisens historia? ”Berömdhet”, ”celebritet”, ”omtalad”, ”kulturpersonlighet” är alla ord som dyker upp i svenskan under 1800-talet. Varför blev man så fascinerad av celebriteter just då? Vad skiljer 1800-talets celebritetsvurm från vår tids paparazzikultur? Och varför behöver vi egentligen kändisar över huvud taget? Gäster i studion är Andreas Nyblom, kulturhistoriker och litteraturvetare vid Lunds och Linköpings universitet, Louise Wallenberg, filmvetare och docent i modevetenskap vid Stockholms universitet, och Eva Hemmungs Wirtén, professor i medierad kultur vid Linköpings universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
"Brott och straff" har kallats den första psykologiska thrillern och världens bästa deckare. Dostojevskis febriga skildring av antihjälten Raskolnikovs mord på en pantlånerska och dådets rättsliga och psykologiska efterspel fyller 150 år i år. Vad säger romanen om 1860-talets Ryssland? Hur påverkades texten av Dostojevskijs prekära situation vid skrivandet? Och vad kan dagens deckarförfattare lära sig av berättartekniken? Veckans avsnitt av Bildningspodden dyker ner i en av världslitteraturens absoluta klassiker. Gäster i studion är Susanna Witt, docent i slaviska språk vid Uppsala universitet, och Magnus Ljunggren, professor emeritus i rysk litteratur vid Göteborgs universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren. Läs mer på www.bildningspodden.se
Peace, love and understanding. Långt hår och blommiga folkabussar. Zenbuddism, droger och psykedelisk rockmusik. Till ytan är hippiekulturen ganska enkel att ringa in. Men vad var det egentligen för en rörelse? Var den bara flum och "far out" – eller hade den också en mer medveten och ideologisk, rentav politisk sida? Var uppstod fenomenet? Och hur mycket av hippiens värderingar finns kvar i vår tid? Gäster i studion är Lena Lennerhed, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola, och Kim Salomon, professor i historia vid Lunds universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Vad händer med en människa när hon tvingas lämna sitt hemland och drivs på flykt? Litteraturhistorien är full av författare som vittnat om landsflykt och exiltillvaro – från gamla greker till amerikaner i Paris och vår tids politiska flyktingar. Hur har exilerfarenheten påverkat litteraturen genom tiderna? Gäster i studion är Astrid Ottosson al-Bitar, forskare och lektor i arabiska, och Anders Olsson, professor i litteraturvetenskap, båda verksamma vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.
Den har kallats världshistoriens första roman. Berättelsen om Genji är den stora japanska klassikern, ett mastodontverk som skrevs redan i början av 1000-talet av hovdamen Murasaki Shikibu och som blivit såväl film och opera som "mobiltelefonroman". Vad är det i Genji Monogatari som gör sig aktuellt i varje ny tid? Hur har den tolkats genom historien? Och hur kan vi läsa den idag? Kan skildringen av prins Genjis kvinnoerövringar och erotiska eskapader rentav sägas ha feministiska motiv? Gäster i studion är Stina Jelbring, lektor i japanska, och Gunilla Lindberg-Wada, professor emerita i japanska – båda verksamma vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Svunnen är den tid då västerländska upptäcktsresande kunde resa över världshaven och påstå sig ha upptäckt nya kontinenter. Är upptäcktsresandet en utdöd företeelse? Veckans bildningspodd utforskar upptäcktsresandets historia och nutid – från machoideal och crossdressing till kartläggande konstnärer och de senaste inredningstrenderna. Gäster i studion är Henrik Höjer, historiker vid Uppsala universitet och redaktör på tidskriften Forskning & framsteg, Staffan Bergwik, docent i idéhistoria vid Stockholms universitet, och Karolina Uggla, konstvetare vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.
Mary Wollstonecraft (1759–1797) är feministpionjären som framhöll "manlighet" som ett eftersträvansvärt ideal för kvinnor. Hon är upplysningsfilosofen som försvarade Franska revolutionen men kritiserade upplysningstänkarnas ojämställda syn på frihet. Ändå överskuggades länge Wollstonecrafts banbrytande tänkande av hennes livshistoria. Vilka var hennes mest revolutionerande idéer? Vilken betydelse hade vistelsen i Paris mitt under revolutionsåren för hennes utveckling som politisk tänkare? Och varför gick hennes livs sista resa till just Sverige? Gäster i studion är Elisabeth Mansén, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet, och Lena Halldenius, docent i praktisk filosofi och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet, aktuell i höst med boken "Mary Wollstonecraft och frihetens förutsättningar. En feministisk filosofi om självständighetens politik" (Thales). Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.
Nakna kroppar hör till konstens äldsta motiv. Ändå kan naken konst fortfarande provocera, och den censureras regelbundet på sociala medier. Är nakenhet mer laddat idag än vad det var under antiken eller renässansen? Vilka olika betydelser har nakna kroppar haft i konsthistorien? Hur mycket har de med sexualitet att göra? Och är en naken kropp alltid objektifierad? Veckans bildningspodd kikar in i den avklädda konsthistorien. Gäster i studion är Jessica Sjöholm Skrubbe, konstvetare vid Stockholms universitet, och Patrik Steorn, konstvetare och museichef vid Thielska galleriet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.
På hösten 1899 publicerade Sigmund Freud boken "Drömtydning". Med teorierna om drömmens symbolik och människans omedvetna själsliv la han grunden till sin banbrytande psykoanalytiska metod. Vad var så revolutionerande med Freuds idéer? Hur togs de emot i hans egen tid? Varför var han så intresserad av det sexuella? Och vad betyder egentligen "narcissism", "dödsdrift", "oidipuskomplex" och andra freudianska begrepp? Bildningspodden diskuterar en av 1900-talets mest inflytelserika figurer. Gäster i studion är Cecilia Sjöholm, professor i estetik, och Jakob Staberg, psykoanalytiker, litteraturvetare och lektor i estetik – båda verksamma vid Södertörns högskola. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.
Hon är en av de mest lästa och älskade diktarna i den svenska litteraturen, ofta betraktad som dess första verkligt modernistiska poet. Men i den tidiga forskningen förminskades finlandssvenska Edith Södergran (1892-1923) till lungsjuk dagboksdiktare, helt isolerad på det karelska näset. Vem var hon? Hur viktig var egentligen sanatorievistelsen i Schweiz för hennes skrivande och kontakten med det europeiska avantgardet? Hur har hon tolkats under 1900-talet – och hur ska vi närma oss hennes dikter idag? Veckans bildningspodd handlar om en högst levande litterär gigant. Gäster i studion är Boel Hackman, docent i litteraturvetenskap som disputerade på avhandlingen "Jag kan sjunga hur jag vill. Tankevärld och konstsyn i Edith Södergrans diktning" (Söderströms, 2000), och Anders Olsson, professor i litteraturvetenskap, kritiker och ledamot av Svenska Akademien som skrivit om Edith Södergran i boken "Läsningar av intet" (Bonniers, 2000). Båda är verksamma vid Stockholms universitet. Bildningspodden produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.
Det sägs att det ges ut en kokbok om dagen i Sverige idag. Men när skrevs egentligen den första kokboken? Skulle vi våga laga de recepten idag? Vilken är den viktigaste kokbok som någonsin skrivits? Och finns det politiska eller rentav moraliskt tvivelaktiga exempel i genren? Bildningspodden frossar i kokbokens historia. Gäster i studion är Richard Tellström, etnolog och måltidshistoriker verksam vid Örebro och Stockholms universitet, och Sven Isaksson, arkeolog och mathistoriker vid Stockholms universitet som medverkat i ett aktuellt forskningsprojekt om kokbokens utveckling under 800 år. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.
Kolossalt stort, otroligt praktfullt och byggt under självaste kung Sol, Ludvig XIV, mitt under Frankrikes kulturella storhetstid i slutet av 1600-talet. Versailles är sinnebilden för det kungliga maktcentrumet. Myterna om slottet är många och skvallrar om allt från urspårade fester till chockerande usel hygien. Än i dag tillhör Versailles Frankrikes främsta turistmål. Bildningspodden öppnar porten till en kunglig historia. Gäster i studion är Margaretha Rossholm Lagerlöf, professor emerita i konstvetenskap vid Stockholms universitetet, och Jonas Nordin, historiker vid Kungliga Biblioteket och Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.
Få kulturyttringar doftar lika mycket finkultur som opera. Alla städer med självaktning har ett operahus. Genren är samtidigt lika flitigt omdebatterad som den är klassisk. Bildningspodden nystar i operans historia och samtid. När uppfördes den första operan? Vad var egentligen en kastratsångare? Och stämmer det att operagenren är sexistisk – eller är det snarare en konstform som leker med könsrollerna? Gäster i studion är Tiina Rosenberg, professor i teatervetenskap, och Axel Englund, litteratur- och musikvetare, båda verksamma vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.
Hur gick det till när latinet blev ett världsspråk? Hur kunde ett latinskt skämt låta? När slutade vetenskapsmän att tala med varandra på latin? Och hur dött är egentligen språket idag? Veckans avsnitt av Bildningspodden botaniserar i latinets historia – från romarriket till vår tids floror och tatueringstrender. Gäster i studion är Erika Kihlman, docent i latin vid Stockholms universitet, Olle Ferm, professor emeritus i medeltidshistoria vid Stockholms universitet och Jenny Beckman, docent i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman i samarbete med Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Hot om undergång och mänsklig förödelse har skuggat alla tidsåldrar. Vare sig hotet kommit från pesten, kärnvapen eller klimatet, varit verkligt eller mest av allt en inbillning, har våra rädslor gestaltats i berättelser. Vad kännetecknar dessa undergångsberättelser? Hur har de förändrats genom historien? Vilken relation har de till verkligheten? Och fyller de någon särskild funktion för oss? Den här veckan tacklar Bildningspodden ett ödesmättat tema – och konstaterar att klassisk undergångsretorik har satt sina spår även i höstens debatter kring flyktingmottagandet. Gäster i studion är Helena Hörnfeldt, etnolog vid Stockholms universitet, och Jonas Engman, etnolog vid Nordiska museet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman i samarbete med Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Kafferepet. Luciafirandet. Systembolaget. Studiecirklarna. Flera självklarheter i vår tid kan spåras tillbaka till nykterhetsrörelsens storhetstid. I början av 1900-talet gick rörelsen från att vara en angelägenhet för de lägre klasserna till att bli en maktfaktor i samhällets elit. Vad var det för en rörelse? Hur har den verkat och moderniserats över tid? Och när fick den sin tråkighetsstämpel? Veckans avsnitt av Bildningspodden handlar om en av de stora svenska folkrörelserna. Gäster i studion är Kerstin Rydbeck, litteratursociolog och professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Uppsala universitet, och Ronny Ambjörnsson, professor emeritus i idéhistoria vid Umeå universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman i samarbete med Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Vad är ett universitet? En läroanstalt för högre utbildning, om du frågar ordboken. Men sedan när och för vem? Varför behövdes de från första början? Och hur mycket av de första universiteten finns kvar i dagens? Den här veckan nystar Bildningspodden i universitetets historia, från Platon och till Harry Potter-kurser. Gäster i studion är Annika Ullman, docent i pedagogik vid Stockholms universitet, Anders Burman, docent i idéhistoria vid Södertörns högskola och Uppsala universitet, och Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman i samarbete med Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Internationell bästsäljare. Feministisk pionjär. Djurrättsförsvarare. Världsresenär. Kristen socialist. Banbrytande romanförfattare. Fredrika Bremer (1801–1865) var många saker. Veckans avsnitt av Bildningspodden handlar om en av det moderna Sveriges mest inflytelserika och fascinerande personer. Gäster i studion är litteraturvetarna Anna Bohlin och Carina Burman. Bildningspodden produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman i samarbete med Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Tekniker: Henrik Nordgren.
Våra dagars diskussioner om RUT och hushållsnära tjänster har sin föregångare i folkhemstidens debatter om hembiträdet. Samtidigt som tjänstefolket kämpade för synlighet i dåtidens samhälle drog hembiträdesfilmerna storpublik på biograferna – likt motsvarigheter till dagens Downton Abbey. I filmens värld utmanade hembiträdet ofta klassgränserna, men på arbetsmarknaden var strukturerna sega och i Sverige var socialdemokratin lika kluven då som nu. Den här veckan handlar Bildningspodden om en lika kontroversiell som ständigt fascinerande yrkesgrupp. Gäster i studion är historikerna Lisa Öberg och Ulrika Holgersson. Bildningspodden produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman i samarbete med Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Frantz Fanon (1925-1961) är psykiatrikern som växte upp i en fransk koloni och som kom att göra banbrytande iakttagelser om kolonialismens psykologiska effekter. Genom att visa hur det komplicerade maktförhållandet mellan kolonisatör och koloniserad levde kvar i det moderna samhället la han grunden till den postkoloniala teorin. Men hans försvar för antikolonialt våld är fortfarande kontroversiellt. I veckans avsnitt diskuterar vi Fanons tänkande och arv med utgångspunkt i hans första bok ”Svart hud, vita masker” från 1952. Gäster i studion är Stefan Helgesson, litteraturvetare och professor i engelska vid Stockholms universitet, och Christina Kullberg, forskare vid Uppsala universitet specialiserad på franskspråkig karibisk litteratur. Bildningspodden produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman i samarbete med Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Tekniker: Henrik Nordgren.
I podcasten Banbrytare intervjuar Klas Ekman journalister och redaktörer som drivit featurejournalistiken framåt i Sverige.
I podcasten Banbrytare intervjuar Klas Ekman journalister och redaktörer som drivit featurejournalistiken framåt i Sverige. Först ut är den mytomspunne journalisten Bobo Karlsson.
P3 Kultur 20100706. Nördorama med Johanna Koljonen. P3 Kultur inleder en vindlande vecka med riksdagspartiernas kulturella DNA-koder. Varför är Miljöpartiet en man som grillar lök medan folkpartiet är en man som jagar älg med fällkniv? Vilket av partierna associeras med orcher och vad är en barfotaskägghaverist? Idag inleds P3 Kulturs stora partipolitiska granskning, som kommer att pågå hela veckan inklusive fredag (reprisprogrammet utgår). Medan den svenska tyckarklassen samlas i Visby för att dra omkring i sina olika gäng, hålla tal, hålla fester, seminariemingla, konspirera, hångla, utspela och skvallra, vänder vi blickarna mot själva det parlamentariska fundamentet – riksdagspartierna. Enligt en populärkulturvetenskaplig metod utvecklad på P3 Kultur-redaktionen kan nämligen varje parti exakt och fullständigt representeras genom att experter definierar och motiverar vilken pocketbok, friskvårdsaktivitet, musikgenre, guilty pleasure och vilket fotbollslag partiet motsvarar. Genom en typ av kulturell triangulering kan då djupare sanningar anas och en total bild liksom impressionistiskt ta form. Varje dag under veckan möts därför två politiska experter – en röst från höger och en från vänster – för att gemensamt isolera och analysera partiernas kulturella DNA-kod. Vi inleder med Per Gudmundsson, ledarskribent på oberoende moderata Svenska Dagbladet, och Victor Bernhardtz, skribent på vänstertidningen Dagens Arena. De har fått i uppgift att analysera folkpartiet och miljöpartiet. Dessutom sänder vi en febrig gonzoflashback till Almedalen under förra valåret, 2006. Sommartwittrar gör rockbiografiförfattaren, journalisten och hyfskorsfararen Klas Ekman. Miljöpartiets kultur-DNA enligt Per Gudmundson (SvD) och Victor Bernhardtz (Dagens Arena) Pocketbok Per säger: En glassig kokbok av typen Leilas mat. Victor säger: Populärmusik från Vittula av Mikael Niemi. Hälsoaktivitet Per: Alternativmedicin som homeopati, vidarkliniken i Järna, hälsokost, yoga, spikmatta och andningsövningar – ”ja, voodoo helt enkelt”. Victor: Cykling, av typen ”hej-cykla-hem-från-krogen”. Fotbollslag Per: Brage Victor: Åshöjdens BK Guilty pleasure Per: Lyxkonsumtion Victor: Chartersemester – ”de är medelklass och skäms ordentligt, men likväl hittar vi dem på Mallorca, i Thailand, på amerikanska västkusten”. Musikgenre Per: Nyprogg, som Dungen eller Paatos. Victor: Scissor Scisters - ”ja, det är en genre.” Folkpartiets kultur-DNA enligt Per Gudmundson (SvD) och Victor Bernhardtz (Dagens Arena) Pocketbok: Per säger: En mysig och småputtrig sommardeckare av Mari Ljungstedt. Victor säger: Doppler av Erlend Loe Hälsoaktivitet: Per: Cykling, av långdistanstyp Victor: Cykel, version långdistansmarodör. Fotbollslag: Per: Crystal Palace Victor: Uruguays landslag Guilty pleasure: Per: Riktigt hårdkokt kommunistprogg från 1970-talet, till exempel Knutna nävar och Röda ropet. Victor: Riktigt perspektivlös hollywoodsmörja, typ Sex and the City 2. Musikgenre: Per: Stel, svensk musikhögskolefunk i stil med Nils Landgren Funk Unit. Victor: Black metal som Watain. Eller möjligtvis en dansremix av Måns Zelmerlöw.
P3 Kultur räddar världsekonomin den här veckan genom att lansera ett stort fett grekiskt krispaket. Tillsammans med Hjärntrusten – universalgenierna Sandra Nelson och Klas Ekman – inför vi retroaktiv copyright på det grekiska kulturarvet, en liten tobinskatt påvarje Vangelisplatta, varje Mamma Mia-film och varje uppsättning av Orestien. När alla klubbar som heter Metropolis, alla tidskrifter som heter Cosmopolitan och alla oidipala referenser beläggs med en liten, liten straffavgift är eurosamarbetet säkrat. Dessutom närläser vi Trojan-kondomen och utropar Aten till det nya Berlin. Medelhavskulturernas fortsatta inflytande över vår samtid undersöks också i Lovisa Lamms reportage om den kuwaitiske seriemogulen Naif Al-Mutawa, som ligger bakom serietidningen , vars muslimska tonårssuperhjältar personifierar Allahs 99 goda egenskaper. En ny animerad serie baserad på The 99 rullar i år ut i hela världen som en moderat utmaning till de bilder av muslimer som dominerat medierna efter den elfte september. Några som hade blivit ganska överraskade om de på 1940-talet hade fått höra om The 99 var Will Eisner, Jerome Siegel (Segalovich), Joseph "Joe" Shuster, Jacob "Jack Kirby" Kurtzberg, Stan Lee (Lieber) och Robert "Bob Kane" Kahn. Serieskolan gör återbesök till serietidningsmediets och superhjältegenrens tidiga barndom för att tittar på hur det kom sig att just judiska invandrarkids skapade en av 1900-talets mest amerikanska konstformer. Samtidigt i Shanghai går businessjournalisten Victoria Klesty på visit hos ondskans axelmakter. Det är svårt att ta sig in i det riktiga Nordkorea, men vid onda torget på världsutställningen Expo 2010 kan man smaka upplevelsen i miniatyr – komplett med papier machéfontän och torftig souvenirbutik!