POPULARITY
Forskning har visat att det människor fruktar mest med döden inte bara är smärtan eller traumat i att snart inte längre existera. Många räds också att bli beroende av andra människor i livets slutskede. Det beskrivs ibland som att förlora sin värdighet. Allt oftare lyfts det fram som ett argument för mer liberala lagar kring aktiv dödshjälp. Hur hamnade vi här? Filosofen Fredrik Svenaeus reflekterar kring döendet i vår tid och vad det säger om samtidens människosyn. Manus och inläsning: Fredrik Svenaeus. Regi och ljudproduktion: Lars in de Betou. Textredaktör: Hedvig Härnsten Producent och redaktör: Magnus Bremmer
Plötsligt ser vi dem överallt. I nyhetsflöden, sociala medier och reklam har så kallade "promptografier" – alltså bilder som skapats av generativ AI – blivit allt vanligare. De ser ut som fotografier, men är ändå något helt annat. Många upplever dem som kusliga – men varför? Är det teknologin som spökar? Eller handlar det om vad bilderna gör med vår relation till det förflutna? Konstvetaren Anna-Maria Hällgren resonerar kring promptografins plats i medielandskapet och bildhistorien. Manus och inläsning: Anna-Maria Hällgren Regi och ljudproduktion: Lars in de Betou Textredaktör: Hedvig Härnsten Producent och redaktör: Magnus Bremmer
Wilhelm von Humboldt (1767-1835) var friherren och språkforskaren som la grunden till det moderna forskningsuniversitetet. Tillsammans med brodern Alexander och hustrun Caroline tillhörde han den legendariska kretsen av romantiker i Jena. Senare tog han yrkesvägen till såväl Paris som Rom, men det var i Berlin som hans verkliga eftermäle grundlades. Här startade han i början av 1800-talet ett nytt universitet, som med sin banbrytande blandning av undervisning och forskning banade väg för vår tids lärosäten. Vad gjorde Humboldts bildningsidéer så radikala i hans egen tid? Var argumenten för akademisk frihet desamma som för vår tid? Och hur relevant är hans tankegods idag? Bildningspodden introducerar Humboldts tänkande och universitetsidé. Samtalsledare: Ruhi Tyson¨ Klippning: Lars in de Betou Ljudteknik, Lund: Peter Roslund Redaktör och producent: Magnus Bremmer
Nyår närmar sig – och med det går Bildningspodden in på sitt tionde år. Då tar vi tillfället i akt att ge podden ett nytt ansikte. Eller snarare två. När Bildningspodden är tillbaka med en ny säsong i januari kommer den att ledas av två nya röster: Hedvig Ljungar och Ruhi Tyson. Vilka är de? Vad ser de mest fram emot med det nya uppdraget? Och vad är "bildning" för dem? Hör Hedvig Ljungar och Ruhi Tyson berätta i samtal med Magnus Bremmer.
Idag är all världens faktakunskap aldrig längre bort än en skärmpekning. Egentligen behöver vi inte minnas någonting, varken kungalängder eller barnens telefonnummer, så länge vi vet hur man slår upp dem i våra digitala verktyg. Samtidigt fylls underhållningsprogrammen av "minnesmästare" som vill lära oss hur man får ett "superminne". Men vad ska vi med ett superminne till, om vi inte lockas av oändliga decimaler av PI? Kanske har vi glömt varför vi alls behöver minnas. Latinforskaren och poeten Anna Blennow funderar över minnets plats – och nödvändighet – i vår digitala tidsålder. Fler essäer – och mer info om skribenterna – hittar du på anekdot.se. Regi och ljudproduktion: Lars in de Betou Textredaktör: Hedvig Härnsten Redaktör och producent: Magnus Bremmer
Självhjälpsböcker hör till vår tids mest lästa, men är också djupt omtvistade. Många avfärdar dem som nyliberal smörja med ett naivt fokus på individen. Men måste det verkligen finnas en motsättning mellan strävan efter social rättvisa – och viljan att förbättra sig själv? Historikern David Larsson Heidenblad läser en bespottad genre och konstaterar att stora delar av litteraturhistorien har haft ”självhjälpande” inslag. -------- Manus och inläsning: David Larsson Heidenblad. Regi och ljudläggning: Lars in de Betou Ljudproduktion: Peter Roslund, Lunds universitet Textredaktör: Hedvig Härnsten Producent och redaktör: Magnus Bremmer
Vad kan havsbottnen berätta om planetens framtid? Hur påverkades Simone de Beauvoir av sin resa genom det segregerade USA åren innan hon skrev Det andra könet? Och vad kunde kvantfysiken lära den spanske teologen Xavier Zubiri om Gud? Det är några av frågorna som får svar i årets upplaga av Bildningsboxen. Den tredje – och sista – Bildningsboxen firades häromkvällen i Norstedts förlagshus på Riddarholmen. Lyssna på det här specialavsnittet av Bildningspodden och hör samtliga författare berätta om sina essäer, i samtal med Magnus Bremmer. Medverkande i årets box: #1 Ulrika Björk – Beauvoir i Amerika #2 Erik Isberg – Havsarkivet #3 Sofia Roberg – Undergångspoeterna #4 Karolina Engquist Källgren – Zubiri och kvantfysikens gåta #5 Michael Azar – Ödets tärningar.
Vem var akrobaten och pr-snillet som förändrade 1800-talets underhållningsbransch? Hur förvandlades Onkel Tom från antirasistisk symbol till rasistisk stereotyp? Och vad kan en levande människa egentligen säga om döden? Det är några av frågorna som besvaras i årets upplaga av Bildningsboxen, som just nu ligger rykande färsk på bokhandelsdiskarna. Hör teknikhistorikern Julia Ravanis och idéhistorikern Leif Runefelt – som båda medverkar i årets box – i ett samtal med Magnus Bremmer om deras essäer och syn på skrivande.
Under de senaste åren har ord som krig, kris och råvarubrist varit hett nyhetsstoff. Pandemin och Rysslands krig i Ukraina har visat hur sammanlänkade vi är i en global ekonomi. Men redan på 1800-talet, mitt under brinnande inbördeskrig i USA, drabbades världen av sin första globala råvarukris. ”Bomullskrisen” orsakades av en exportblockad av bomull från de amerikanska sydstaterna och påverkade Europas textilindustri i massiv skala. Ekonomi-historikern Malin Nilsson följer blockadens svallvågor ända till Sjuhäradsområdet och svälten som drabbade svenska arbetare. MALIN NILSSON är ekonomihistoriker verksam vid Lunds universitet. Hennes forskning handlar om försörjning, fattigdom och betalt hemindustriarbete samt om hur kön formar förutsättningarna för liv och arbete i historien. Redaktion: Hedvig Härnsten & Magnus Bremmer. Regi & ljudproduktion: Lars in de Betou. Inläsning: Magdalena in de Betou. Anekdot essä är en del av det digitala bildningsmagasinet Anekdot vid Stockholms universitet. Fler essäer, poddar och filmer hittar du på anekdot.se.
Den tyske filosofen Martin Heidegger (1889-1976) är en komplicerad historia. Dels för svårighetsgraden i hans filosofiska verk – dels för hans ökända samröre med nazismen. Med storverket "Vara och tid" (1927) förändrade han 1900-talsfilosofin och la grunden till existentialismen. Genom att flytta fokus från metafysiken till vardagens känslor och bestyr ville ha nå fram till varats väsen. Men vad gör vi med Heideggers tänkande idag, när vi vet att han själv såg sin filosofi i nationalsocialistiskt ljus? Hur kunde i så fall Sarte och många andra franska vänsterintellektuella bli så inspirerade av hans tänkande? Bildningspodden introducerar en av det senaste seklets mest inflytelserika filosofer och diskuterar hans komplicerade eftermäle. Gäst i avsnittet är Sven-Olov Wallenstein, professor i filosofi vid Södertörns högskola och översättare av en stor mängd filosofiska verk, däribland flera av Heideggers skrifter. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.
Stormaktstiden beskrivs ofta som en expansiv men mörk period i svensk historia. Missväxt, hungersnöd och kyla präglade det långa 1600-talet. I skuggan av tidens alla krig slet folket i byarna för överlevnad under ständiga hot om straff. Men rymmer denna dystra bild av stormaktstiden hela sanningen? Historikern Annika Sandén går till arkiven och hittar misstänkt många ljusglimtar i ett sekel med oförtjänt mörkt rykte. ANNIKA SANDÉN är docent i historia vid Stockholms universitet och forskar om vardagens villkor under det svenska 1500- och 1600-talet. Hennes senaste bok heter Fröjdelekar. Glädje, lust och nöjen under svensk stormaktstid (Atlantis bokförlag, 2020). Redaktion: Hedvig Härnsten, Anna-Maria Hällgren & Magnus Bremmer. Ljudregi: Lars in de Betou Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se
Karolina Widerström (1856-1949) var första kvinna att examineras som läkare i Sverige. Hennes bana väckte stor uppståndelse redan under studietiden och hon förblev en person i rampljuset resten av sitt liv. Som en av sin tids mest framträdande medicinska röster gjorde Widerström viktiga insatser för kunskapen om kvinnors liv och kroppar. Hon blev en folkbildare om kvinnlig hygien och barns hälsa, en debattör för mer praktisk kvinnlig klädsel. Widerström verkade även för en mer jämställd syn på prostitutionsfrågan, en insats som beredde vägen fram mot Sveriges revolutionerande lagstiftning på 1900-talet. Bildningspodden introducerar en av svensk historias modernaste röster. Gäster i studion är Lisa Öberg och Lena Hammarberg. Lisa Öberg är docent i historia, specialiserad på medicinhistoria. Lena Hammarberg är filosofie doktor i pedagogik. De är båda aktuella som skribenter i antologin "En Qvinna läkare! Doktor Karolina Widerström" (Appell förlag). Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.
Idag förknippar vi kanske martyrer främst med terrorism. Fanatikern som tar sitt och andras liv i den egna lärans namn. Men martyrskapet har en lång och komplex historia. Människor som har kallats martyrer har dött för såväl religiösa som politiska och fascistiska övertygelser, men också i förnuftets namn. Vem bestämmer vem som blir en martyr? Varför var så många av kristendomens tidiga martyrer kvinnor? Och är tanken på att dö för sina övertygelser helt förlegad i vår sekulariserade, avförtrollade samtid? Bildningspodden reflekterar över martyrskapets idéhistoria och samtida relevans. Gäst i studion är Michael Azar, professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet. Han är författare till boken Den ädla döden (Leopard förlag, 2013), som tecknar det västerländska martyrskapets idéhistoria. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.
Under första halvan av 1900-talet kallades den tyska matematikern Emmy Noether för "den moderna algebrans moder". Noether samarbetade med Einstein och hennes viktigaste teorem bidrog till att vända på en världsbild som varit sann sedan Newtons dagar. Idag är h0n i stort sett bortglömd. Historikern Julia Ravanis följer Emmy Noether i spåren, reflekterar över tänkandets skönhet och naturvetenskapens kön. JULIA RAVANIS är doktorand i teknikhistoria vid Chalmers, skribent och författare till boken ”Skönheten i kaos” (Natur & Kultur 2021), som handlar om parallellerna mellan teoretisk fysik och mänskliga erfarenheter. Regissör: Lars in de Betou Redaktion: Hedvig Härnsten, Magnus Bremmer & Anna-Maria Hällgren. Inläsare: Magdalena in de Betou Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se
Föreställ dig ett lantligt, sommaridylliskt landskap. En herde vallar sina får i en vacker dalgång, mot fonden av storslagna berg som reser sig mot himlen. Allt är fridfullt och poetiskt. Ungefär där har du sinnebilden av pastoralen, en tradition av lantliga scener som är lika närvarande i konsten som litteraturen och musiken. Det framstår lätt som en mossig genre, men är det en nidbild? Vad var det mest radikala med 1700-talets pastoraler? Och hur mycket har antikens pastoraler gemensamt med vår tids vurm för det lantliga? Bildningspodden tar sommarlov med en vandring genom de pastorala landskapens litteraturhistoria. Gäster i studion är Vera Sundin och Anna Blennow. Vera Sundin är litteraturvetare vid Stockholms universitet som skriver på en avhandling om svenska, litterära pastoraler. Anna Blennow är lektor och docent i latin vid Göteborgs universitet, bland annat specialiserad på den antika pastoralen. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.
Carl von Linné (1707-1778) är mest känd för sitt systematiska sätt att klassificera och namnge naturen. Men intresset för flora och fauna drev Linné ut på många äventyrliga resor, vilka han dokumenterade i sina resedagböcker. I maj 1732 reste Linné till Sápmi, eller det område som han kallar Lappland. Uppdraget var att studera naturen och att bistå staten med kunskap om de samiska markerna. Men mötet med samerna skulle komma att förändra Linnés hela världsbild. SIMON SORGENFREI läser en ovanligt inspirerad resedagbok och finner civilisationskritiska stråk. SIMON SORGENFREI är professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola. Han forskar om islam i historia och nutid, och är aktuell med boken ”De kommer att vara annorlunda svenskar.” Berättelsen om Sveriges första muslimer (Norstedts). Regissör: Lars in de Betou Redaktion: Hedvig Härnsten, Magnus Bremmer & Anna-Maria Hällgren. Inläsare: Magdalena in de Betou Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se
Historieböcker är inte längre vår vanligaste källa till att lära oss om historien. Biosalongerna och streamingtjänsterna är idag till brädden fyllda med drama i historiska miljöer. Varför är vår tid så besatt av historiska fiktioner? Hur mycket genredrag har nutida tv-serier gemensamt med den historiska romanens pionjärverk kring sekelskiftet 1800? Var 1800-talets bild av 1700-talet densamma som vår tids? Och vad betyder det för vår historiesyn idag att vi konsumerar så mycket påhittad historia? Bildningspodden tar tempen på samtida historiska fiktioner och drar linjer till deras historiska föregångare. Gäster i studion är genusvetaren Kristina Fjelkestam, filmvetaren Tommy Gustafsson och litteraturvetaren Claudia Lindén. Samtalet leds av Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.
Sedan 1970-talet avgör riksdagsspärren hur många röster som krävs för att ett parti ska komma in i riksdagen. Men det som från början var en gräns mot ytterkantspartier i den traditionella blockpolitiken har i dagens politiska landskap blivit en fälla för mittenpartierna. Några få procentenheter riskerar att få stora och komplicerade konsekvenser för regeringsbildningen. Är det dags att se över riksdagens fyraprocentspärr? Hur kommer gränsen påverka väljarbeteenden och strategiskt röstande i höstens val? Och vad kan vi lära oss av historien? Statsvetarna Annika Fredén och Jan Teorell gästar Studio Anekdot. Samtalet leds av Frida Beckman. Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se Samtalsledare: Frida Beckman Redaktör: Anna Frykholm Inspelningsproducent & klippning: Anna Allergren Ljudteknik: Henrik Nordgren. Ansvarig utgivare: Magnus Bremmer
Redan de gamla grekerna visste hur man drog en bra vits. Att se någon ramla eller släppa sig i en allvarlig situation har sannolikt alltid lockat till skratt. Vårt behov av att skratta tycks djupt mänskligt. Men går det att förklara varför vi tycker vi saker och ting är roliga? Vad kan humorn i så fall säga om oss som människor? Varför var Bibeln en viktig milstolpe i humorns historia? Och har vår egen samtid blivit alltför humorlös? Bildningspodden pratar allvar om humorns idé- och filosofihistoria. Gäst i studion är Ola Sigurdson, professor i tro- och livsåskådningsvetenskap vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet. Han är aktuell med det närmare 1400 sidor tjocka trebandsverket Gudomliga komedier (Glänta, 2021), om humorns idéhistoria och filosofi, och är nybliven ledamot av Kungl. Vitterhetsakademien. Sigurdson är även verksam som skribent i dagspress och kulturtidskrifter. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklara Avsnittsbilden är en illustration ur George Vaseys bok "The Philosophy of Laughter and Smiling" (1875). Foto: Wikimedia Commons.
Paris har länge varit en kulturmetropol. Ända sedan medeltiden har det intellektuella livet varit världsledande – den estetiska strålglansen och det franska modet åtminstone sedan 1600-talets hovkultur. Från sekelskiftet 1900 blev Paris den självklara hemvisten för alla konstnärer, författare, modeskapare och musiker värda namnet. Varför har staden haft en sådan dragningskraft? Och vilka är de viktigaste historiska pusselbitarna till att förklara hur Paris blev den stad den blev? Gäster är Cecilia Rosengren och Paula von Wachenfeldt. Paula von Wachenfeldt är docent i modevetenskap, med bakgrund som forskare i fransk litteratur, och har under flera år gett kursen “Modets roll i fransk kulturhistoria” vid Stockholms universitet. Cecilia Rosengren är docent i idéhistoria, specialiserad på tidigmodern kulturhistoria och aktuell med den helt nya kursen “Paris som idéhistorisk miljö under 800 år” vid Göteborgs universitet. Avsnittet spelades in live på Nordiska museet den 27 oktober, under en modehistorisk helkväll knuten till utställningen "Nordens Paris – om NK:s franska damskrädderi, 1902-1966". Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
”Jag” är ordet vi använder för att tala om oss själva. Men frågan om vad ett "jag" verkligen är har sysselsatt filosofin i flera hundra år. Har jaget en historia? Varför är vår kultur så jag-fixerad – i allt från sociala medier till självbiografisk skönlitteratur? Och vad kan äldre tänkare som Descartes och Montaigne lära oss om hur vi framställer oss själva på Instagram? Bildningspodden synar jaget i sömmarna och tecknar jagets litteratur- och idéhistoria. Gäst i studion är Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, tidigare Linköpings universitet. Hon är bland annat specialiserad på psykoanalytisk teori och tidigmodern litteratur, och är författare till boken När vi talar om oss själva. Nedslag i subjektivitetens historia från Montaigne till Norén (Ariel förlag). Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Avsnittsbilden visar Parmigianinos "Självporträtt i en konvex spegel", ca 1524 (Wikimedia commons).
Historien är full av inbrottstjuvar, mördare, snattare, sexförbrytare och andra brottslingar. Har de något gemensamt? Eller är historiens missdådare allra mest en spegel mot hur vår syn på rätt och fel förändrats? Bildningspodden diskuterar brottslingens historia. När skedde historiens första brott? Vad gör en människa till en brottsling? Och vilka är de vanligaste fördomarna om dagens brottslighet? Gäster i studion är Annika Sandén och Felipe Estrada Dörner. Annika Sandén är docent i historia, förlagsredaktör och författare till flera uppmärksammade böcker om 1600-talets kulturhistoria. Felipe Estrada Dörner är professor i kriminologi vid Stockholms universitet, specialiserad på segregation, kriminalpolitik och ungdomsbrottslighet. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Toni Morrison (1931-2019) kallas ibland för USA:s nationalförfattare. Från debuten 1970 odlade hon ett författarskap som många anser hör till den moderna litteraturens allra viktigaste. I bok efter bok gestaltade Morrison på ett banbrytande sätt den afrikan-amerikanska erfarenheten och historien. Romanen var Morrisons främsta uttrycksform, men hon skrev även noveller, poesi, litteraturkritik, barnböcker och till och med ett operalibretto. 1993 tilldelades hon Nobelpriset i litteratur. Bildningspodden ger en introduktion till Toni Morrisons rika författargärning och fördjupar sig i romanen "Älskade" (Beloved, 1987), ofta ansedd som hennes stora mästerverk och av New York Times utsedd till det sena 1900-talets bästa amerikanska roman. Gäster i studion är Judith Kiros och Alice Sundman. Judith Kiros är författare, litteraturkritiker och doktorand i litteraturvetenskap vid Karlstad universitet. Alice Sundman är fil. dr i engelsk litteratur vid Stockholms universitet, disputerad på en avhandling om Toni Morrison som inom kort utkommer som bok, "Toni Morrison and the Writing of Place" (Routledge, 2022). Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Har du någonsin funderat över vad som gjort en historisk målning, roman eller dikt till en klassiker? Ett sånt där verk som går genom historien, hittar nya läsare och betraktare och ständigt nya sätt att tala till oss? I den helt nya podden Verket – en podd om klassiker diskuteras, upplevs och analyseras några av kulturhistoriens viktigaste mästerverk. Vad handlar alla dessa verk om och vad kan de egentligen säga oss idag? I den här förintervjun berättar programledarna Anna Jansson och Paulina Helgeson om vad podden kommer att innehålla – och diskuterar vad en klassiker egentligen är. I samtal med Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Idag är det premiär för Studio Anekdot, ett helt nytt aktualitetsmagasin i Bildningspoddens kanal. Studio Anekdot bjuder en gång i månaden på ett halvtimmeslångt samtal där Sveriges främsta forskare diskuterar aktuella händelser och fenomen. Här nyanseras brinnande debatter, ges bakgrunder till aktuella konflikter och analyseras samtida tendenser. Samtalen leds av Frida Beckman, professor i litteraturvetenskap och ny redaktionsmedlem på Anekdot. I det här specialavsnittet berättar programledaren Frida Beckman om tankarna bakom det nya samtalsformatet och vad lyssnarna kan förvänta sig. I samtal med Magnus Bremmer.
Under andra halvan av 1800-talet lämnade 1,3 miljoner människor Sverige för att söka lyckan i Nordamerika. Vad som till en början mest var fattiga bönder på jakt efter bördig jord blev snart en massflykt av en stor del av Sveriges unga befolkning. Det befarades att Sverige skulle utarmas. Men vad är egentligen sant om den stora utvandringen? Forskning visar att utvandringen ofta blev lyckosam både för de som reste och för de som stannade kvar. Bildningspodden blickar tillbaka på en fascinerande period i svensk historia och sammanfattar 40 år av nordisk emigrationsforskning. Gäster i studion är Mounir Karadja och Dag Blanck. Mounir Karadja är docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet och har studerat de kulturella och ekonomiska effekterna som den stora emigrationen till Nordamerika hade på svenska städer. Dag Blanck är professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, specialiserad på svensk immigration i USA och svensk-amerikanska relationer. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Redaktör: Anna Frykholm.
Det var slutet på den mörka medeltiden, en upplyst tid av vetenskapliga framsteg, konstnärliga bragder och en nyväckt förståelse för antikens kultur. Så brukar den åtminstone beskrivas, renässansen. Renässanskulturens epicentrum var 1400-talets Florens, en kulturell och politisk smältdegel utan like i sin samtid. Hur ska vi förstå renässansen idag, bortom romantisering och idealism? Vilka var de viktigaste tankarna, genombrotten och händelserna som definierade tiden? Hur kom det sig att den skapade utrymme för så många framstående kvinnor? Och vad var det verkligt unika med Florens som kulturstad? Gäster i studion är Anders Cullhed och Sabrina Norlander Eliasson. Anders Cullhed är professor emeritus i litteraturvetenskap, specialiserad på medeltida litteratur och aktuell i höst med den första svenska biografin över Dante Alighieri. Sabrina Norlander Eliasson är professor i konstvetenskap, specialiserad på 16-1700-talets bildkonst och Italiens konsthistoria. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Redaktör: Anna Frykholm.
Den palestinsk-amerikanske litteraturhistorikern Edward Saids bok Orientalism från 1978 tillhör det senaste halvseklets stora akademiska klassiker. I studien visar Said hur västerlandets förment fredliga intresse för det som kallats Orienten i själva verket var intimt sammankopplad med de koloniala och imperialistiska ambitionerna. Med början i Napoleons expedition till Egypten strömmade både nidbilder och exotiserande framställningar av Mellanöstern till Europa. Genom att framställa araben som antingen gåtfullt fascinerande eller dum och irrationell skapade orientalismen ”Österlandet” som en given motsats till det rationella, produktiva och demokratiska Väst. Boken blev lika hyllad som omdebatterad, och la grunden till vad som idag kallas postkolonial studier. Vilka är Saids viktigaste poänger? Och hur relevant är hans analys idag? Gäst i studion är Edda Manga, idéhistoriker, specialiserad på kolonial historia och postkolonial teori, och verksamhetsledare vid Mångkulturellt centrum. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Redaktör: Anna Frykholm.
På torsdagsmorgonen den 23 augusti 1973 gick en maskerad man in på Kreditbanken vid Norrmalmstorg i Stockholm. Det fem dagar långa gisslandrama som följde blev en massmedial nagelbitare. Norrmalmstorgsdramat gått till historien som en av de första livesända brottshändelserna – och som urscenen för det så kallade Stockholmssyndromet. Sedan dess har dramat blivit ett populärkulturellt fenomen, dramatiserats i såväl böcker och dokumentärer som spelfilmer och operor. Vad var det egentligen som hände de där sensommardagarna 1973? Hur snabbt började mytbildningen att sätta sina spår på de verkliga händelserna? Vad säger hela händelsen om Sverige vid 70-talets början? Och är Stockholmssyndromet i själva verket allra mest ett patriarkalt påhitt? Gäster i studion är Ester Pollack och Cecilia Åse. Ester Pollack är medievetare och professor i journalistik, disputerad 2001 på en avhandling om relationen mellan kriminaljournalistik och rättsväsende, och har sedan dess fortsatt att studera bland annat brottsnyheter och polisens roll som nyhetskälla. Cecilia Åse är professor i genusvetenskap och statsvetare som skrivit om Norrmalmstorgsdramat i boken Kris! Perspektiv på Norrmalmstorgsdramat (Liber, 2014) och forskningsartikeln "Crisis Narratives and Masculinist Protection. Gendering the Original Stockholm Syndrome" (International Feminist Journal of Politics, 2015). Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Redaktör: Anna Frykholm.
Demokratin är både lastgammal och högaktuell. Den har sina rötter hos de gamla grekerna på 500-talet före Kristus, men etablerade sig på allvar i sin moderna form först för drygt hundra år sedan. Just nu är demokratin hett omdebatterad och sägs befinna sig i en kris, utmanad av antidemokratiska och populistiska krafter. Hur mår demokratin? Hur har själva idén om folkstyre vuxit fram genom historien? Varför har demokratins historiska kritiker ofta sagt de mest intressanta sakerna om demokratins natur? Och har vår samtid tagit demokratin för given? Gäster i studion är Sofia Näsström och Anders Burman. Sofia Näsström är professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet och aktuell med två böcker om demokrati, "Demokrati – en liten bok om en stor sak" (Historiska media) och "The Spirit of Democracy: Corruption, Disintegration, Renewal" på Oxford University Press. Anders Burman är professor i idéhistoria vid Södertörns högskola och aktuell med boken "Dissensus. Drömmar och mardrömmar i demokratins idéhistoria" på Natur & Kultur. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Redaktör: Anna Frykholm.
Dikt: ur Kära Svan (Norstedts, 2016) 1a rad: försöker göra ett hölje, försöker göra ett hölje Uppläsning: Elisabeth Berchtold Elisabeth Berchtold debuterade 2012 med diktsamlingen "Marialucia" som nominerades till Borås debutantpris. "Berchtolds diktsamling är högfrekvent, både till form och innehåll. Det är ett feministiskt projekt, där kvinnokroppen vägrar vara ett vackert objekt." (Magnus Bremmer i SvD om Marialucia). I Elisabeth Berchtolds nästa diktsamling, "Kära Svan" från 2016 för författaren ett samtal om konst och kärlek med tre skapande kvinnor: Victoria Benedictson, Anne-Charlotte Leffler och Hilma af Klint. Årets diktsamling, "Modersmyter", är en vandring in i moderskapets djupa skogar. I en blandning av vardagsscener och myter skrivs fyra generationers mor och dottererfarenheter fram. MUSIK Johann Sebastian Bach: Siciliana ur Soloviolinsonat nr 1 g-moll EXEKUTÖR Leonidas Kavakos, violin
Dikt: ur Marialucia (Norstedts, 2012) 1a rad: Jag känner på ditt ansikte Uppläsning: Elisabeth Berchtold Elisabeth Berchtold debuterade 2012 med diktsamlingen "Marialucia" som nominerades till Borås debutantpris. "Berchtolds diktsamling är högfrekvent, både till form och innehåll. Det är ett feministiskt projekt, där kvinnokroppen vägrar vara ett vackert objekt." (Magnus Bremmer i SvD om Marialucia). I Elisabeth Berchtolds nästa diktsamling, "Kära Svan" från 2016 för författaren ett samtal om konst och kärlek med tre skapande kvinnor: Victoria Benedictson, Anne-Charlotte Leffler och Hilma af Klint. Årets diktsamling, "Modersmyter", är en vandring in i moderskapets djupa skogar. I en blandning av vardagsscener och myter skrivs fyra generationers mor och dottererfarenheter fram. MUSIK Johan Lindström: Lighthouse EXEKUTÖR Tonbruket
Dikt: ur Marialucia (Norstedts, 2012) 1a rad: Har ett berg av frukt och fåglar Uppläsning: Elisabeth Berchtold Elisabeth Berchtold debuterade 2012 med diktsamlingen "Marialucia" som nominerades till Borås debutantpris. "Berchtolds diktsamling är högfrekvent, både till form och innehåll. Det är ett feministiskt projekt, där kvinnokroppen vägrar vara ett vackert objekt." (Magnus Bremmer i SvD om Marialucia). I Elisabeth Berchtolds nästa diktsamling, "Kära Svan" från 2016 för författaren ett samtal om konst och kärlek med tre skapande kvinnor: Victoria Benedictson, Anne-Charlotte Leffler och Hilma af Klint. Årets diktsamling, "Modersmyter", är en vandring in i moderskapets djupa skogar. I en blandning av vardagsscener och myter skrivs fyra generationers mor och dottererfarenheter fram. MUSIK Gabriel Fernandez Alvez: Aurea ur 12 gitarrpreludier EXEKUTÖR Gabriel Estarellas, gitarr
Dikt: ur Kära Svan (Norstedts, 2016) 1a rad: Jag slickar såren Uppläsning: Elisabeth Berchtold Elisabeth Berchtold debuterade 2012 med diktsamlingen "Marialucia" som nominerades till Borås debutantpris. "Berchtolds diktsamling är högfrekvent, både till form och innehåll. Det är ett feministiskt projekt, där kvinnokroppen vägrar vara ett vackert objekt." (Magnus Bremmer i SvD om Marialucia). I Elisabeth Berchtolds nästa diktsamling, "Kära Svan" från 2016 för författaren ett samtal om konst och kärlek med tre skapande kvinnor: Victoria Benedictson, Anne-Charlotte Leffler och Hilma af Klint. Årets diktsamling, "Modersmyter", är en vandring in i moderskapets djupa skogar. I en blandning av vardagsscener och myter skrivs fyra generationers mor och dottererfarenheter fram. MUSIK Carlo Gesualdo: Moro lasso al mio duolo EXEKUTÖR Patricia Kopatchinskaja, violin, medlemmar ur Saint Pauls kammarorkester
Företag som Uber, Airbnb och Foodora har på kort tid förändrats människors sätt att utbyta tjänster. Via digitala plattformar, tillgängliga via mobilen, har de påverkat hur vi reser, bor och köper mat. Men till vilket pris? Den så kallade gigekonomin att kritiserats för att utnyttja utsatta människor som billig arbetskraft, med osäkra arbetsvillkor. Vad är egentligen sant om gigekonomin? Vilka människor verkar inom sektorn och vad har de för möjligheter? Hur nytt är gigekonomins sätt att organisera arbete? Är den fasta, trygga anställningen i själva verket dömd att bli en historisk parentes? Gäster i studion är Qian Zhang och Natasha Webster. Qian Zhang är forskare i kulturgeografi vid Uppsala universitet, specialiserad på frågor om migration, arbetskraft och globalisering. Natasha Webster är forskare i kulturgeografi vid Stockholms universitet, specialiserad på ekonomisk geografi och kvinnligt entreprenörskap i relation till migration och integration. Tillsammans har de studerat invandrares arbetserfarenheter i den svenska gigekonomin. Avsnittet spelades in i september 2020, som en del av Vetenskapsfestivalen i Göteborg. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Redaktör: Anna Frykholm. Ljudteknik: Henrik Nordgren.
Dikt: ur Modersmyter (Norstedts, 2021) 1a rad: I bäddsoffan är det svalt om lakanen Uppläsning: Elisabeth Berchtold Elisabeth Berchtold debuterade 2012 med diktsamlingen "Marialucia" som nominerades till Borås debutantpris. "Berchtolds diktsamling är högfrekvent, både till form och innehåll. Det är ett feministiskt projekt, där kvinnokroppen vägrar vara ett vackert objekt." (Magnus Bremmer i SvD om Marialucia). I Elisabeth Berchtolds nästa diktsamling, "Kära Svan" från 2016 för författaren ett samtal om konst och kärlek med tre skapande kvinnor: Victoria Benedictson, Anne-Charlotte Leffler och Hilma af Klint. Årets diktsamling, "Modersmyter", är en vandring in i moderskapets djupa skogar. I en blandning av vardagsscener och myter skrivs fyra generationers mor och dottererfarenheter fram. MUSIK Christian Badzura: Muse deau EXEKUTÖR Vikingur Olafsson, piano
Dikt: ur Modersmyter (Norstedts, 2021) 1a rad: Monika kliver i vid knoppande och utslagna Uppläsning: Elisabeth Berchtold Elisabeth Berchtold debuterade 2012 med diktsamlingen "Marialucia" som nominerades till Borås debutantpris. "Berchtolds diktsamling är högfrekvent, både till form och innehåll. Det är ett feministiskt projekt, där kvinnokroppen vägrar vara ett vackert objekt." (Magnus Bremmer i SvD om Marialucia). I Elisabeth Berchtolds nästa diktsamling, "Kära Svan" från 2016 för författaren ett samtal om konst och kärlek med tre skapande kvinnor: Victoria Benedictson, Anne-Charlotte Leffler och Hilma af Klint. Årets diktsamling, "Modersmyter", är en vandring in i moderskapets djupa skogar. I en blandning av vardagsscener och myter skrivs fyra generationers mor och dottererfarenheter fram. MUSIK Erik Satie: Gymnopédie nr 1 EXEKUTÖR Albrecht Mayer, engelskt horn, Academy of Saint Martin-in-the-fields, Mathias Mönius, dirigent.
Han brukar kallas för Blomsterkungen och det sägs ibland att svenskens kärlek till naturen stammar direkt från honom. Botanisten och läkaren Carl von Linné är förmodligen världshistoriens mest kände svensk. Fortfarande namnges växter och arter med Linnés latinska namn, inklusive människan, homo sapiens. Men vilken är hans viktigaste avtryck som vetenskapsman och historisk personlighet? Finns det problematiska bitar av arvet efter Linné? Och hur fick han egentligen in drakar och odjur i sitt stora system över naturen? Veckans gäster är Annika Windahl Pontén, Gunnar Broberg och Jenny Beckman. Annika Windahl Pontén är idéhistoriker vid Uppsala universitet och disputerad på en avhandling om hushållet von Linné. Gunnar Broberg är idéhistoriker vid Lunds universitet och har skrivit flera verk om Linné, bland annat biografin ”Mannen som ordnade naturen” (Natur & Kultur, 2019). Jenny Beckman är vetenskapshistoriker vid Uppsala universitet, bland annat specialiserad på botanikens historia. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer.
Få moderna fenomen är så romantiserade som storstaden. Västerländska metropoler som New York och Paris blir ofta föremål för populärkulturella drömmar och nostalgiska blickar mot en svunnen guldålder. Men stadens världshistoria är i själva verket en komplicerad, mångtusenårig och i högsta grad global process, som sträcker sig ända tillbaka till civilisationens begynnelse. Vad är egentligen en stad? Hur gammal är den äldsta, ännu levande staden? Finns det någon universell kvalitet som är gemensam för alla städer? Och kommer pandemins folktomma städer att förändra vår syn på stadsmyllret? Gäst i studion är Håkan Forsell, professor i historia vid Stockholms universitet, specialiserad på urbanhistoria. Dessutom författare, kulturskribent och poddare – driver sedan 2013 den populära podcasten Staden tillsammans med arkitekturjournalisten Dan Hallemar. Aktuell med skriften ”Den föränderliga staden”, del av Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2020. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Jakten på ett vaccin för covid-19 har varit en akut fråga ända sedan influensan förvandlades till en global pandemi. Att människan utvecklar immunitet mot vissa sjukdomar är en mångtusenårig kunskap – men när utvecklades egentligen det första moderna vaccinet? Hur snart började balansgången mellan folkhälsans bästa och riskerna för att enskilda personer utvecklar allvarliga biverkningar bli en seriös läkaretisk och politisk fråga? Och vad kan 18- och 1900-talets stora vaccinationer lära oss i vägvalen under den nuvarande pandemin? Veckans gäster är Motzi Eklöf och Maria Josephson. Motzi Eklöf är medicinhistoriker och förläggare, som bland annat forskat på smittkoppsvaccinationen i Sverige under 1900-talet och skrivit boken "Variola & vaccinia: om massvaccination och folkhälsopolitik, vaccinforskning och läkaretik" (Exempla, 2016). Maria Josephson är medicinhistoriker, disputerad vid Uppsala universitet, nu verksam vid Södertörns högskola och Karolinska institutet. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Vid början av 1900-talet började modernistiska poeter att skriva dikter från tunnelbanans plattformar och tåg. Tunnelbanedikten har sedan dess vuxit till en lika oväntad som tongivande lyrisk genre, med rötterna djupt rotade i den litteraturhistoriska underjorden. Litteraturvetaren Emma Eldelin tar tunnelbanan genom 1900-talets lyrik. EMMA ELDELIN är docent och lektor i litteraturvetenskap vid Linköpings universitet och författare till "Att slå dank med virtuositet – Reträtten, sysslolösheten och essän". Eldelin forskar för närvarande om hur olika rum för resande och transporter i samtiden fungerar som litterära miljöer och utmanar traditionella föreställningar om skrivande, författarroller och litteraturens former. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou Musik: Oskar Schönning Redaktör & producent: Magnus Bremmer
Magnus Bremmer från Bildningspodden leder ett samtal om Experimentalfältets historia och hur den relaterar till utställningen med samma namn på Accelerator. Medverkar gör Ulrich Lange, som skrivit böcker och avhandlingar om Experimentalfältet, samt Accelerators konstnärlige ledare Richard Julin och intendent Therese Kellner som curerat utställningen. Utställningen "Experimentalfältet" visas på Accelerator våren 2021.
På 60-talet kryllade det av humanistiska akademiker i tv-husets korridorer. De kom direkt från universiteten och blev experter i frågeprogrammen – men också programledare, scriptor, redaktörer, scenografer och nöjeschefer. Hur kom det sig att lärda akademiker blev ansvariga för tv-underhållning? Och vad var det egentligen som hände sen? Historikern Johan Östling stiftar bekantskap med akademikerna bakom kulisserna under televisionens första guldålder. JOHAN ÖSTLING är historiker, Wallenberg Academy Fellow och föreståndare för det nyinrättade Centrum för kunskapshistoria vid Lunds universitet. Bland hans nyare publikationer märks böckerna Humboldt and the Modern German University (2018), Circulation of Knowledge (2018), Forms of Knowledge (2020) och Histories of Knowledge in Postwar Scandinavia (2020). Östling medverkar regelbundet i Svenska Dagbladet och tidskriften Respons. Föreliggande essä springer ur ett pågående forskningsprojekt om humaniora i efterkrigstidens offentlighet. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou Musik: Oskar Schönning Redaktör & producent: Magnus Bremmer
Fredrika Bremer (1801-1865) var romanförfattare, feministisk föregångare och samhällsreformator. Med tiden blev hon också världsresenär, något som inte var helt självklart för den tidens kvinnor. Hennes populära reseskildringar nådde en enorm publik både i Sverige och utomlands. Men sina resor i England sammanfattade Bremer istället i en radikal följetong i Aftonbladet. Med skarp blick bevittnade hon alltifrån koleraepidemin, fattigskolor och barnarbete i Manchesters fabriker till Londons herrklubbar och drottning Victorias nya hundkojor. Hon följde kommunismens framväxt – och hennes försvar för kvinnosaken och arbetarrörelsen blev bara starkare. Carina Burman följer i Bremers fotspår och ser en politisk skribent ta form. CARINA BURMAN är författare och docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Hon är specialiserad på äldre nordisk litteratur och författare till bland annat en stor biografi över Fredrika Bremer, "Bremer. En biografi" (2001, Albert Bonniers förlag). ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou Musik: Oskar Schönning Redaktör & producent: Magnus Bremmer
Det är medeltidens feministiska klassiker. I "Kvinnostaden", Livre de la Cité des Dames från år 1405, angriper den franska författaren Christine de Pizan sin samtids alla nidbilder och hätska ord om kvinnor. I dess ställe bygger hon en allegorisk stad där varje byggsten består av en exemplarisk kvinna från historien, samtiden eller mytens värld. Litteraturhistorikern Matilda Amundsen Bergström berättar de Pizans unika livshistoria – och förklarar hur ett verk som "Kvinnostaden" alls var möjligt år 1405. MATILDA AMUNDSEN BERGSTRÖM är fil. dr i litteraturvetenskap, verksam vid Köpenhamns universitet. Hon disputerade 2019 vid Göteborgs universitet på avhandlingen "Som en Sapfo. Publiceringsstrategier, självframställning och retorik hos tre tidigmoderna kvinnliga författare". ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou Musik: Oskar Schönning Redaktör & producent: Magnus Bremmer
Sandstranden kan vara ett paradis, en semesterdröm – men också helvetet på jorden. Genom historien har stranden varit en spelplats för mötet mellan havets obönhörliga kraft och människans litenhet. Med flyktingkrisen har strandens långa historia som ett dödens och sorgens landskap blivit fasansfullt aktuell. Historikern Per Högselius utforskar strandens mörka historia och hur den gestaltats genom kulturhistorien. PER HÖGSELIUS är professor i teknikhistoria vid Avdelningen för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö vid Kungliga Tekniska Högskolan. Han är författare till böcker som Red Gas: Russia and the Origins of European Energy Dependence (2013) och den historiska reseskildringen Östersjövägar (2007). Hans essä för Anekdot är baserad på den aktuella essäboken Döden på stranden (Ellerströms). ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou Musik: Oskar Schönning Redaktör & producent: Magnus Bremmer
Under sin snart 200-åriga historia har järnvägen gått från förbluffande nymodighet till nedläggningshotat färdmedel – till återupprättad klimaträddare. Tågresans konjunkturer går att följa i skönlitteraturen. Åsa Arping bläddrar bland tågskildringar från förr och nu, och finner en historia som pendlar mellan myt och modernitet, frihet och fångenskap, framsteg och förlust. ÅSA ARPING är professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon har framför allt forskat om den svenska romanens och litteraturkritikens framväxt kring 1800-talets mitt, och har intresserat sig en hel del för litteraturhistorieskrivning. Tillsammans med fyra kolleger vid Göteborgs universitet har hon nyligen avslutat ett forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet, som bland annat resulterat i antologin Swedish Women’s Writing on Export: Tracing Transnational Reception in the Nineteenth Century (LIR. Skrifter, 2019). Arping är bosatt ett par hundra meter från Västra stambanan, i ett samhälle skapat av SJ. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou Musik: Oskar Schönning Redaktör & producent: Magnus Bremmer
När pestsmittan härjade som värst i 1300-talets Italien flydde unga, välbeställda människor till en idyllisk landsbygd för att sjunga och dansa tillsammans. Under tiden halverade smittan städernas befolkning. I pestens Europa blev musiken en tvivelaktig flykt från en dödsmärkt vardag, men också ett sätt att finna tröst, söka hopp och bearbeta de fasansfulla upplevelser man antingen bevittnat eller snart själv stod inför. Musikhistorikern Mattias Lundberg lyssnar på toner från en döende värld, som plötsligt blivit skrämmande aktuell. MATTIAS LUNDBERG är professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet. Hans forskning rör huvudsakligen medeltidens och reformationstidens musik, samt kyrkomusik från alla tidsperioder. Lundberg är också verksam som skribent och folkbildare, bland annat med radioprogrammet "Den svenska musikhistorien" i Sveriges Radio P2, för vilket han tilldelades Stora radiopriset 2015. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou Musik: Oskar Schönning Redaktör & producent: Magnus Bremmer
Före kalendrarnas och klockornas tid var måncykeln människans enda verkliga måttstock på vardagen. Men månen har fortsatt rama in och mäta vår tillvaro, mer än vad vi kanske tänker oss. ANNA BLENNOW skriver om månens antika kulturhistoria och hur måncykeln la grunden till kalendern. ANNA BLENNOW är lektor och forskare i latin vid Göteborgs universitet. Hon avslutade nyligen forskningsprojektet ”Rome and the Guidebook Tradition” om Rom och guidebokens historia, och är också verksam som skribent och essäist. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Anna Blennow Musik: Oskar Schönning Redaktör & producent: Magnus Bremmer
Salongskulturen växte fram i Europa under 1600-talet och blev själva navet för spridningen av ny musik och litteratur. De bästa salongerna hölls i Paris aristokratiska hem, men även i Sverige fanns salonger. Hemma i vardagsrummet hos en statlig ämbetsman såddes fröet till den svenska visskatten, när en viss Bellman fick sitt genombrott. Carina Burman berättar om en legendarisk salong på 1700-talets Södermalm. CARINA BURMAN är författare och docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Hon är specialiserad på äldre nordisk litteratur. Burman utkom nyligen med en stor biografi över Carl Michael Bellman – ”Bellman. Biografin” (Albert Bonniers förlag). ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou. Musik: Oskar Schönning/ Carl Michael Bellman Redaktör: Magnus Bremmer