Podcast appearances and mentions of jesper roine

  • 13PODCASTS
  • 17EPISODES
  • 48mAVG DURATION
  • ?INFREQUENT EPISODES
  • Oct 20, 2024LATEST

POPULARITY

20172018201920202021202220232024


Best podcasts about jesper roine

Latest podcast episodes about jesper roine

Bildningskomplexet
Kapitalet i tjugoförsta århundradet – med Jesper Roine (Patreon)

Bildningskomplexet

Play Episode Listen Later Oct 20, 2024 9:21


För att höra hela avsnittet bli medlem på https://www.patreon.com/bildningskomplexet för 30 kr/mån. Du kan när som helst avsluta prenumerationen.Dagens avsnitt handlar om den franska ekonomen Thomas Pikettys verk ”Kapitalet i tjugoförsta århundradet” från 2013. I boken undersöker han förmögenhets- och inkomstfördelningen under de senaste århundradena fram till vår tid. Gäst är Jesper Roine, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, och författare till en sammanfattning av Pikettys bok. Piketty visar hur den ekonomiska ojämlikheten ökat i västvärlden sedan 1980-talet. Vi samtalar om Pikettys centrala upptäckter, hans syn på de ekonomiska klyftornas orsaker och lösningar, och vilken betydelse hans forskning har för Sverige. Instagram: https://www.instagram.com/bildningskomplexet/ Facebook: https://www.facebook.com/BildningskomplexetE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Pengar och Politik
13. Ärvda pengar är bra att ha

Pengar och Politik

Play Episode Listen Later Apr 24, 2024 61:21


Forskaren Jesper Roine vill inte reducera ojämlikheten till korta sound bites. Sverige är bäst i klassen på ojämlikhet - eller sämst i klassen på jämlikhet kanske. I alla fall när vi tittar på takten i vilken klyftorna ökar. Men hur hamnade vi här? Elinor samtalar med Sveriges ledande ojämlikhetsforskare för att svara på den frågan, men svaret visar sig vara betydligt mer komplext än debatten låter påskina. Jesper Roine är professor i nationalekonomi på Handels, ledamot i Finanspolitiska rådet och författare till boken Därför är ojämlikheten viktig – om rika, fattiga och alla däremellan.

men sverige sveriges pengar handels finanspolitiska jesper roine
Ledarredaktionen
Spelar ekonomisk ojämlikhet någon roll?

Ledarredaktionen

Play Episode Listen Later Mar 11, 2024 40:25


11 mars. Inkomstskillnaderna har ökat sedan 1990-talet. Det framgår av en rapport från Finanspolitiska rådet. Vad betyder det? Jesper Roine, professor på Handelshögskolan och en av rapportens författare, diskuterar med Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, och Andreas Ericson.

n gon spelar handelsh ekonomisk finanspolitiska daniel waldenstr jesper roine andreas ericson
A-kursen
"Det råder ingen tvekan om att förmögenhetskoncentrationen globalt är extremt hög" (Överkursen i ekonomisk ojämlikhet)

A-kursen

Play Episode Listen Later Feb 15, 2024 67:16


Det här är överkursen i ekonomisk ojämlikhet, det vill säga hela Emmas intervju med Jesper Roine som är professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan. Jesper berättar bland annat om begreppsförvirringen mellan ekonomisk jämlikhet och ekonomisk rättvisa, hur relevant han tycker att Oxfams nysläppta rapport inequality inc är och om Sveriges fördelaktiga beskattning av kapital i jämförelse med arbete.Följ oss på instagram @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

A-kursen
23. Är ekonomiska klyftor viktiga? (A-kursen i ekonomisk ojämlikhet)

A-kursen

Play Episode Listen Later Feb 12, 2024 36:37


I januari kom välgörenhetsorganisationen Oxfam ut med en rapport där de presenterade en nattsvart bild av samtiden, de ekonomiska klyftorna blir allt större - de fattiga bara fattigare och de rika ännu rikare. Men hur definierar man egentligen ekonomisk ojämlikhet och har den verkligen blivit större? Och hur skulle ett ekonomiskt jämlikt samhälle kunna se ut? Det har Emma frågat Jesper Roine som är professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan medan Clara har läst på om grötdebatter och vilken godsak som Marie Antoinette eventuellt rådde de fattiga att äta.Klipp och musik:TV4 Nyhetsmorgon, Panelen om ekonomisk ojämlikhet- “Sverige ett skatteparadis för kapitalägare”TV4 Nyhetsmorgon, Ny rapport - Rika blir rikare och ännu fler blir fattigaABBA - Money, Money, MoneyADAM - Let Them Eat CakeSVT Aktuellt, Debatt om hunger med Lena Andersson och Eric RosénWall Street (1987)Vår tenta i ekonomisk ojämlikhet hittar du på instagram, @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Allt du velat veta
459 Om girighet med Jesper Roine

Allt du velat veta

Play Episode Listen Later Dec 1, 2023 35:56


Vår serie om dödssynderna i samarbete med Riksbankens Jubileumsfond rullar vidare. Idag är det nationalekonomen Jesper Roine som berättar om girighet. Jesper målar upp en slags girighetens idéhistoria och både Macchiavelli och Gordon Gekko nämns. Dessutom landar vi i Jespers nya bok om ekonomisk ojämlikhet.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonFoto Tove Nilsson: Charlie DrevstamHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

SNS Kunskap
Boksamtal med Jesper Roine – Därför är ojämlikheten viktig

SNS Kunskap

Play Episode Listen Later Nov 22, 2023 78:06


Hur stor är skillnaden mellan rika och fattiga? Har världen blivit mer ojämlik? Är Sverige världens jämlikaste land eller har klyftorna ökat mer här än någon annanstans? Medverkande PM Nilsson, tillträdande VD på tankesmedjan Timbro. PM Nilsson var tidigare chef för ledarredaktionen på Expressen och politisk redaktör på Dagens industri. Han var även VD och ansvarig utgivare för opinionssajten Newsmill. Nilsson har även varit statssekreterare åt statsminister Ulf Kristersson. Elinor Odeberg, chefsekonom på tankesmedjan Arena idé. Elinor Odeberg är ekonomhistoriker. Hon var tidigare politisk sakkunnig på Finansdepartementet med särskilt ansvar för internationell ekonomisk politik, och har under många år jobbat som utredare på fackförbundet Kommunal. Jesper Roine, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan Stockholm, verksam vid SITE (Stockholm Institute of Transition Economics). Roine har länge forskat om politisk ekonomi, inkomst- och förmögenhetsfördelning samt långsiktig ekonomisk utveckling. Han är även en av grundarna till bloggen Ekonomistas. Samtalet leds av SNS vd Ilinca Benson.

Lära Från Lärda - Podcasten om lärorika böcker
#344 Därför är ojämlikheten viktig med Jesper Roine

Lära Från Lärda - Podcasten om lärorika böcker

Play Episode Listen Later Oct 1, 2023 52:56


Boken heter "Därför är ojämlikheten viktig - om rika, fattiga och alla däremellan" och gäst är författaren och ojämlikhetsforskaren Jesper Roine.Ekonomisk ojämlikhet är ett ämne som väcker oändligt mycket debatt och engagemang. Men det är också ett ämne som rymmer mängder av missförstånd. Dels för att personer med skilda åsikter inte förstår varandra, men också för att de ibland inte förstår frågorna över huvud taget. För att kunna diskutera och förstå ekonomisk ojämlikhet, behöver man först förstå hur alla olika delar hänger ihop. I den här boken går Jesper Roine igenom allt från grunden - för att steg för steg ge läsaren en grundkompetens i hur ekonomisk fördelning faktiskt fungerar.Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Ökar den globala ojämlikheten? Hur har ojämlikheten i Sverige utvecklats och förändrats? Har de rika i Sverige dragit ifrån och blivit ännu rikare? Kan ojämlikheten vara bra och vad händer egentligen med vår ekonomi den dag robotarna tar över? Varför är tillväxt viktigt och hur påverkar tillväxten den ekonomiska ojämlikheten? Lyssna och få en kortversion av boken!Support this show http://supporter.acast.com/larafranlarda. Du kan stötta arbetet med podden genom att antingen skänka en engångssumma via swish (till nr 0737719037) eller genom att bli månadsgivare (tillika plusmedlem) för 19kr/mån (15kr+moms). Som plusmedlem får du även lyssna reklamfritt. Länk till plusmedlemskap hittar du här: https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Konflikt
Jobba tills vi dör

Konflikt

Play Episode Listen Later May 5, 2023 55:40


Hur mycket och hur länge ska vi arbeta? Vad är vårt arbete värt om vi inte kan leva på det? Medverkande: Joseph Stiglitz, ekonomiprofessor och Nobelpristagare, Jesper Roine, nationalekonom, Jenny Karlsson, ensamstående mamma med dubbla jobb, Anissa, Suline och Ali, studenter som protesterar mot Frankrikes pensionsreform, Albane Branlant, talesperson för "Unga för Macron", Michaël Zemmour, fransk ekonom, Nebila och Mohammed, föräldrar till Ali som har svårt att se hur de ska orka jobba till 64 år, Peter Dowd, brittisk parlamentsledamot för kortare arbetsvecka mflKonflikt träffar den ensamstående mamman Jenny Karlsson i Haninge utanför Stockholm, som i dag tvingas jobba dubbla städjobb när lönen äts upp av inflationen och månaderna inte går ihop. En bild av Sverige 2023.Fransk ilska mot Macrons nya pensionsreformI Frankrike har protesterna mot president Emmanuel Macrons och regeringens pensionsreform kokat över. Vad handlar protesterna om egentligen? Reformen är nödvändig för att pensionssystemet ska hålla i framtiden när befolkningen blir allt äldre, men ekonomen och Nobelpristagaren Joseph Stiglitz tycker att politikerna borde tänka om. Exklusiv intervju.Fler argumenterar för 4-dagarsveckaOm vi nu ska orka arbeta längre, för att vi i allmänhet lever längre, så är det kanske arbetslivet som ska förändras? Diskussionen om 4-dagars arbetsvecka har vaknat på flera håll, inte minst i Storbritannien.Programledare: Lotten Collinlotten.collin@sr.seReportrar: Ulrika Bergqvist, Stephanie Zakrisson, François-Xavier LegrandTekniker: Maria StillbergProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

Allt du velat veta
220 Om ekonomisk jämlikhet med Jesper Roine

Allt du velat veta

Play Episode Listen Later Oct 28, 2019 51:43


Ekonomisk ojämlikhet har varit en drivkraft för många proteströrelser, alltifrån franska revolutionen till Occupy Wall-street-rörelsen. Men hur ekonomisk ojämlikhet påverkar ett samhälle är relativt omtvistat bland akademiker världen över. Däremot vet vi att den absoluta fattigdomen i världen har sjunkit markant de senaste fyrtio åren. Jesper Roine, docent vid Handelshögskolan berättar om ämnet. Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Gustav WulffSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzson See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Morgonpasset i P3 – Gästen
Ekonomiska klyftor med nationalekonomen Jesper Roine

Morgonpasset i P3 – Gästen

Play Episode Listen Later May 23, 2019 32:36


Nationalekonomen Jesper Roine pratar med David, Kodjo och Hanna om ekonomiska klyftor och hur man räknar när man pratar om världens rikaste procent och världens fattigaste. 

Morgonpasset i P3
Tjackspa, ekonomiska klyftor och Honken "vem fan är det?" Holmqvist

Morgonpasset i P3

Play Episode Listen Later May 22, 2019 105:44


David berättar om nya trenden med klispa för Hanna och Kodjo vilket leder oss in på ännu en ny spaidé - tjackspa! Vi gästas av nationalekonomen Jesper Roine som pratar om ekonomiska klyftor och hur man räknar när man pratar om världens rikaste och fattigaste. Dessutom kommer hockeyspelaren Honken Holmqvist på tal, vilket leder till en hetsig diskussion om han är någon man ens borde känna till.

SNS Kunskap
Kvinnorna i toppen av inkomstfördelningen

SNS Kunskap

Play Episode Listen Later Jan 24, 2019 17:49


När den franske ekonomen Thomas Piketty satte fart på debatten om ekonomisk ojämlikhet, började forskaren Anne Boschini söka efter nyanserna: Hur många i toppen av inkomstfördelningen är kvinnor, och vilka är det egentligen som lyckats trotsa glastaket på vägen dit? Reportaget baseras på SNS-analysen Kvinnorna i toppen av inkomstfördelningen, av Anne Boschini, Kristin Gunnarsson och Jesper Roine. Programmet är ett samarbete mellan SNS och ekonomipodden Kapitalet. 

Diskutabelt
Avsnitt fyra – Jesper Roine och Nils Lager. Om ojämlikhet och social mobilitet

Diskutabelt

Play Episode Listen Later Aug 16, 2018 54:01


Fjärde avsnittet av Diskutabelt!, en podcast om politik, ekonomi, ekonomisk politik och, ibland, politisk ekonomi. Jesper Roine, Associate Professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm samtalar med Nils Lager, kandidatstudent i nationalekonomi. Samtalet kretsar kring ojämlikhet och social mobilitet. Diskutabelt! är producerad av: Johan Båge, Magnus Irie, Nils Lager och Jonas Lundstedt. Musik av Edwin Dickson.

Konflikt
Inkomstklyftan och apatin

Konflikt

Play Episode Listen Later Sep 14, 2017 55:56


Om ojämlikheten som ökar i stora delar av västvärlden. Hur problematiskt är det? Och vad är kopplingen till politiken och den politiska utvecklingen med missnöje och politisk apati? Programmet börjar i Tyskland, där valkampanjen är inne i sin slutspurt. Radions korrespondent Daniela Marquardt rapporterar från Bremen, där den blomstrande ekonomins baksidor syns tydligare än på andra håll i Tyskland. Där fnyser invånare åt kanslerkandidaten Angela Merkels valslogan "ett Tyskland där vi lever gott och gärna". Arbetslösa och låginkomsttagare kan verkligen inte leva gott. Och det är knappast gärna som människor hankar sig fram i den här tillvaron. Varje dag är en kamp från det att man vaknar, säger 54-åriga Frank Höpfner i stadsdelen Neustadt. Finns det ett samband mellan ökad ojämlikhet och sviktande valdeltagande? Och hur problematiskt är det egentligen med växande inkomstklyftor? Konflikts Anja Sahlberg försökte få svar från akademiska experter. Jesper Roine, nationalekonom på Handelshögskolan i Stockholm, berättar om the million dollar question, hur pass stor inkomstklyfta är bra för ett samhälle? På Skype från London School of Economics ger professor Simon Hix en bild av ett sviktande valdeltagande i Europa, och vilka det är som röstar i allt lägre utsträckning: unga, låginkomsttagare och lågutbildade. Professor Valentino Larcinese, från samma universitet, berättar om vad forskningen vet om sambandet mellan ökade inkomstklyftor och lägre valdeltagande och varför han menar att ökad ojämlikhet kan vara ett problem för demokratin. Det har gått cirka tio år sedan den ekonomiska krisen i Europa. Spanien drabbades hårt, ett land som har bland de största skillnaderna i inkomst i Europa. Inte minst landets unga befolkning har märkts av krisåren. Frilansjournalisten Anna Gjöres träffar människor som tvingas gå hungriga och 28-åriga Charly Lopez, som är välutbildad, men som inte får ett jobb. Precis som många i samma ålder har han gett upp hoppet om politiken.   Ibland tänker jag att det skulle ha varit bra om krisen hade slagit ännu hårdare. Om fler folk var helt desperata, skulle de kanske kämpa mer för att ändra samhället, säger Charly. Här i Sverige pratar politikerna, både till höger och vänster på den politiska skalan, allt mer om ökade klyftor. Vad menar dem? Och vad vill de göra åt det? I studion möts Fredrik Olovsson från Socialdemokraterna, som är Finansutskottets ordförande, och Ulf Kristersson, Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson. Konflikt träffar också två svenska nationalekonomer, Anna Almqvist på LO, Malin Sahlén, i dag konsult, men tidigare knuten till den högerorienterade, liberala tankesmedjan Timbro, för att prata om inkomstklyftor och ojämlikhet ur ett svenskt perspektiv.   Programledare: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Ekonomiekot Extra
Framtidens arbetsmarknad

Ekonomiekot Extra

Play Episode Listen Later Jun 11, 2016 20:00


Vilka jobb försvinner, vilka blir kvar och vilka nya yrken kan tillkomma? Om det handlar Ekonomiekot lördag. Kan nästan häften av jobben automatiseras? Gäster är Anna Felländer, framtids- o digitaliseringsekonom på Swedbank, och Jesper Roine, docent på Handelshögskolan i Stockholm. 

Les chroniques économiques de Bernard Girard

Pour écouter cette chronique diffusée sur AligreFM, le 20/03/2012Trois débats en coursNous avons les semaines dernières évoqué à plusieurs reprises la question de la fiscalité. En France, l’essentiel du débat a porté sur les propositions de François Hollande de taxer à 75% les revenus supérieurs à 1 million d’euros. Mais d’autres débats sur la fiscalité se déroulent actuellement ailleurs, en Allemagne et dans le monde anglo-saxon qui abordent la question sous d’autres angles. Je ne dirai pas, comme font si volontiers les journalistes, que ce qui se passe ailleurs est tellement mieux que ce qui passe en France, c’est naturellement inexact, mais il est intéressant de voir comment cette même question est abordée dans d’autres pays, dans d’autres contextes.Je commencerai cette promenade dans les débats fiscaux par les Etats-Unis. Depuis quelques semaines, les pages éditoriales de la presse sérieuse, du Wall Street Journal et du New-York Times, celles des meilleurs blogs économiques sont occupées par une question toute simple : la fiscalité a-t-elle contribué à la montée des inégalités. C’est une thèse que je développais moi-même la semaine dernière dans une chronique où je mettais en relation les inégalités et la crise. Mais c’est une thèse qui est contestée vivement depuis la publication d’une étude comparative des inégalités dans plusieurs pays aux régimes fiscaux différents. Le débat fait donc rage.Les régimes fiscaux et les inégalitésC’est, je le disais à l’instant, une étude publiée en 2009 et récemment redécouverte de deux économistes suédois, Jesper Roine and Daniel Waldenstrom, qui a lancé cette polémique (Common Trends and Shocks to Top Incomes : A Structural Breaks Approach ). Ces deux chercheurs ont comparé les taux d’inégalités dans sept pays connus pour avoir des politiques fiscales très différentes. Certains ont fortement réduit les taux d’imposition des plus riches, d’autres les ont maintenus à des taux élevés. Et, d’après leurs travaux, les inégalités ont progressé de manière à peu près parallèle partout. Ils suggèrent même que la Suède, pays où les riches sont particulièrement imposés, est un pays plus inégalitaire que les Etats-Unis. Pain béni, naturellement, pour tous ceux qui pensent qu’il ne faut surtout pas augmenter les impôts des plus riches. Comme on l’imagine, ils se sont précipités sur les pages éditoriales des grands journaux pour expliquer tout le mal qu’ils pensent des hausses d’impôts des multimillionnaires. Leurs adversaires, je veux dire les libéraux, ont évidemment fait valoir que l’on pouvait tirer de ces résultats une toute autre conclusion : si l’augmentation des impôts ne réduit pas vraiment le poids des plus riches dans la richesse nationale, c’est bien qu’une fiscalité lourde ne les empêche pas de faire de continuer de s’enrichir. Mais le plus utile est de lire leur texte. On y apprend, d’abord, que leurs conclusions ne valent que si l’on prend en compte la fraude et l’évasion fiscale. Si on les laisse de coté, les 1% de Suédois les plus riches possèdent 20% de la richesse nationale tandis que les 1% des Américains les plus riches en possèdent 35%, un montant que l’on retrouve en Suède lorsque l’on intègre dans le capital des plus riches ce qu’ils réussissent à cacher au fisc. Ce qui fait penser que si la politique fiscale n’est pas plus efficace pour lutter contre les inégalités, c’est qu’elle ne s’attaque avec assez de fermeté à la fraude et à l’évasion.  Mais revenons au texte de nos deux économistes. Ce qui est vrai de la Suède, l’est, nous disent-ils, de tous les autres pays développés, y compris la France. Partout, les inégalités se sont creusées de la même manière ou à peu près ces trente dernières années. On trouve, d’ailleurs, dans leur papier, un graphe très suggestif qui le montre bien.Le mouvement vers plus d’inégalités est donc général. L’idée selon laquelle, s’opposeraient un modèle anglo-saxon, très favorable aux inégalités, et un modèle continental, plus égalitaire, ne tient donc pas la route même si l’on observe un décalage. Les pays anglo-saxons mènent la course, mais les autres le suivent de près. Il y a, cependant, une différence entre les pays qui ont, à l’image des Etats-Unis, fortement diminué les impôts des plus riches et ceux qui, à l’image de la Suède, ne l’ont pas fait qui a échappé aux conservateurs : la collecte de ces impôts a permis de financer toute une série de services publics qui donnent aux plus modestes une qualité de vie qu’ils n’ont pas ailleurs : ce n’est pas la même chose de vivre dans un pays dans lequel l’éducation publique est gratuite et de qualité et un pays dans lequel, cette éducation publique est très médiocre. Même chose pour la santé et pour bien d’autres prestations. Les inégalités ne sont pas seulement économiques et financières. Si l’on prenait en compte la capacité à s’éduquer, se soigner… elles seraient certainement bien plus élevées dans les pays qui ont réduit massivement les impôts des plus riches et ceux dans lesquels on a conservé des taux d’imposition relativement élevés. Mais venons-en au débat français…Le débat français : l’impôt et le système d’incitationLe débat a pris en France une toute autre tournure avec les propositions de François Hollande d’imposer à 75% la tranche des revenus supérieure à 1 million d’euros et de taxer de la même manière revenus du capital et revenus du travail. Très  vite, les spécialistes ont souligné que la première mesure rapporterait peu, 100 millions d’euros au maximum, ce que François Hollande n’a pas nié, mais il a insisté sur la dimension morale. Et lorsqu’on lui reproche d’avoir changé d’avis puisqu’il s’y était opposé il y a quelques mois dans un débat avec Thomas Piketty, il indique que ce sont les informations sur les hausses de 34% des revenus des patrons du CAC 40 qui l’ont convaincu qu’il fallait faire quelque chose. "Je fais primer la morale" a-t-il notamment expliqué, argument qui peut avoir une certaine efficacité politique mais qui n’a pas beaucoup de sens économique.Il faut, en fait, lire plus attentivement ce que dit François Hollande pour y voir une autre dimension infiniment plus intéressante. « Que vont faire les entreprises ?, s’est-il demandé. Elles n'augmenteront plus au-delà d'un million d'euros leurs principaux dirigeants et donc j'aurais atteint mon objectif. Ces patrons là ne pourront plus s'augmenter ou bien s'ils s'augmentent il y aura la fiscalisation. » Cette tranche nouvelle d’imposition a donc pour lui une valeur incitative. Elle devrait inciter les entreprises à limiter les hausses des rémunérations de leurs dirigeants.L’argument renvoie aux analyses de John Kenneth Galbraith qui soulignait combien des taux d’imposition élevés avaient amené ce qu’il appelait la technostructure à rechercher d’autres satisfactions. En ce sens, un impôt élevé sur les rémunérations les plus importantes, qu’elles se présentent comme des salaires ou comme du capital (stock-options, distribution gratuite d’actions…), peut inciter les intéressés à réviser leurs ambitions et leurs objectifs. La cupidité peut prendre différentes formes qui ne sont pas toutes monétaires.Sa deuxième proposition, taxer de la même manière revenus du capital et revenus du travail, devrait aller dans la même direction : l’une des méthodes les plus communément utilisées par les dirigeants pour échapper à l’impôt a été de substituer du capital, sous forme notamment d’actions, à des rémunérations classiques. Si les deux sont taxés de la même façon, cette échappatoire disparaîtra, ce qui sera certainement plus efficace qu’une promesse d’interdiction, comme cela a été évoqué par d’autres candidats. Cela dit, ces mesure ne seront que de peu d’effet si les pratiques d’optimisation fiscale des grandes entreprises ne sont pas mieux contrôlées au plan international. Parce que c’est là que se joue en définitive l’essentiel, comme l’a déjà suggéré le débat américain. L’évasion fiscale des plus riches n’est que l’exploitation par les dirigeants de techniques que les grands groupes utilisent pour échapper à l’impôt. On a souvent cité le cas de Total qui ne payait pas d’impôts en France, mais il est loin d’être isolé. Le fisc américain publie régulièrement des statistiques qui montrent que, selon les années, de 30 à 50% des grandes entreprises américaines et des filiales des groupes étrangers aux Etats-Unis échappent à l’impôt sur les sociétés. Et ce qui est vrai de Totalet de tant de grandes entreprises américaines l’est de bien d’autres originaires d’autres pays, notamment européennes. Je citais tout à l’heure deux économistes suédois. L’entreprise suédoise la plus populaire, Ikea, transférerait, d’après un reportagediffusé il y a quelques mois sur la télévision publique suédoise, 3% de son chiffre d’affaires à une fondation installée au Lichtenstein, paradis fiscal qui permet aux entreprises d’échapper à l’impôt. Interrogé sur ces pratiques, le fondateur de cette entreprise qui insiste toujours sur son souci de l’environnement et sur la responsabilité sociale de son entreprise, a répondu : « Une structure d'optimisation nous donne la possibilité et la flexibilité d’utiliser notre capital qui a déjà été imposé sur le marché, vers de nouveaux marchés en vue d'un développement de nos affaires sans avoir à subir le joug d'une double taxation. » Remarque qui témoigne de ce que certains auteurs appellent la culture de l’évasion fiscale (voir notamment Ordower, The culture of tax avoidance). Non seulement, on échappe à l’impôt mais on est convaincu de le faire pour de bonnes raisons.Le débat en Allemagne, impôt ou don ?Le débat français sur la taxation des plus riches a traversé le Rhin puisqu’il y a quelques jours, Oskar Lafontaine, le leader de la gauche radicale, un peu l’équivalent de Mélenchon en Allemagne a repris la même idée, mais sans susciter beaucoup d’inquiétude, il est vrai que son parti est en troisième position, loin derrière la CDU et le SPD. Lorsque l’on pense, en Allemagne, à un débat sur l’impôt on pense aujourd’hui plutôt à celui qui a opposé dans la presse, il y a quelques mois, plusieurs philosophes réputés.   C’est un auteur célèbre, un peu sulfureux, Peter Sloterdijk, qui l’a lancé dans une série d’articles récemment traduits en français sous un titre explicite : Repenser l’impôt. Dans la préface de ce livre qui regroupe plusieurs entretiens avec des journalistes, il attaque vivement l’impôt en en faisant l’héritier des pratiques de pillages. Les Etats, explique-t-il en substance, ont longtemps vécu de pillages de leurs voisins ou de leurs colonies, lorsque cela n’a plus été possible, ils se sont tournés vers leurs citoyens. Il ne nie pas la nécessité de l’impôt, il en faut pour financer la dépense publique, en ce sens, il n’a rien à voir avec les libertariens à la Hans Hope, un philosophe autrichien dont on a pu lire récemment une interviewdans Philosophie Magazine, rien non plus avec les partisans de l’Etat minimal, mais l’impôt devrait, nous dit-il, prendre, dans des sociétés démocratiques, la forme d’un don. Nos sociétés ne seront, ajoute-t-il, vraiment démocratiques que lorsque nous aurons transformé l’impôt en don volontaire.Chacun, nous explique-t-il, devrait être en mesure de payer ce qu’il souhaite. Ce qui, assure-t-il sans vraiment convaincre, ne conduirait pas forcément à une réduction des recettes de l’Etat. Quand on l’interroge sur ce point, il répond que le capitaliste est condamné à la philanthropie, « la richesse, explique-t-il, embarrasse, parce que d’un point de vue moral, il n’est pas possible de la classer dans une catégorie sans autre forme de procès. » Ce qui reste, naturellement, à vérifier.Cette pensée pourrait être simplement réactionnaire, une variante des révoltes contre l’impôt, c’est bien d’ailleurs ce que ses critiques lui ont reproché, mais ce n’est pas, je crois, lui faire pleinement justice. Dans ses analyses Peter Sloterdijk  met le doigt sur deux questions rarement traitées : celle, d’une part, des relations entre la démocratie et l’impôt et celle, d’autre part, de la participation citoyenne à la résolution des problèmes que rencontre la société. Dans les régimes démocratiques contemporains, l’impôt est voté par le Parlement, c’est-à-dire par des représentants du peuple et ventilé par les parlementaires en fonction des besoins des différentes fonctions de l’Etat. Mais le citoyen, surtout s’il paie beaucoup d’impôts, peut avoir le sentiment d’être laissé de coté et pas vraiment consulté sur l’usage fait de son argent. A l’inverse celui qui, riche ou pas, fait de plein gré un don à une organisation philanthropique choisit les causes qu’il souhaite défendre, et cette liberté de choisir est sans doute pour beaucoup dans le plaisir qu’il éprouve à donner. Il a le sentiment d’être utile à la société, de contribuer à résoudre un problème qui lui paraît déterminant. Il a le sentiment d’être un acteur, impression que partagent peu de contribuables. On lutterait sans doute plus facilement contre l’évasion fiscale des particuliers et des entreprises si l’on réussissait à rendre au contribuable ce sentiment d’être un acteur de ses choix, de ses dépenses lorsqu’il paie l’impôt. Aller jusqu’au don, comme le suggère Peter Sloterdijk, est certainement absurde mais l’on pourrait imaginer des systèmes fiscaux qui laissent au contribuable la possibilité d’affecter une partie de son impôt aux dépenses qui lui paraissent le plus utiles. On pourrait, par exemple, donner au contribuable qui paie 10 000€ d’impôts la possibilité de choisir l’affectation d’une partie de ceux-ci, mettons 10%, qu’il pourrait choisir de voir investie dans la réduction de la dette, l’éducation, la santé, la justice, la sécurité, la défense… Mieux qu’un sondage que l’on peut interpréter comme on souhaite et que l’on n’est pas forcé de suivre, on aurait une photographie en direct des attentes de ceux qui financent la collectivité et l’obligation de s’y plier. On me dira que ce ne serait pas juste puisque ceux qui ne paient pas d’impôts n’auraient pas leur mot à dire. Sans doute. Mais cet argument n’est jamais que le symétrique de celui selon lequel ceux qui ne paient pas ou peu d’impôts votent pour les partis qui promettent de faire payer les plus riches…Trois débats, trois approches, un souci nouveau…Trois débats, donc, trois approches très différentes d’une même question longtemps négligée tant elle paraît technique et complexe. Sans doute y a-t-il ailleurs d’autres débats sur le même sujet que je n’ai pas identifiés. Reste que l’on devine à travers ceux-ci, et à travers les personnalités qui l’engagent, économistes, politiques, philosophes, l’amorce d’une réflexion sur la contribution des citoyens aux dépenses collectives qui ne se limite pas seulement à la définition d’un montant. Bien au delà de la technique fiscale, se dessinent des questions de justice, de bien commun, de propriété… toutes questions hautement politiques.