Podcasts about Kjell Espmark

Kulturredaktionens Karsten Thurfjell tar med lyssnarna in på Svenska akademiens högtidssammankomst när de nya ledamöterna, språkforskaren David Håkansson och författaren Anna-Karin Palm, efterträder Sture Allén och Kjell Espmark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Första rad: Kvällen sa nyss upp bekantskapen med mig UPPLÄSNING: Harald Leander DIKT: Ur "Hemfärd till glömskan" av Kjell EspmarkDIKTSAMLING: Hemfärd till glömskan (Norstedts 2023 )MUSIK: Samuel Barber: CanzoneEXEKUTÖR: Adam Walker, flöjt, James Baillieu, piano

Första rad: Svår att lämna UPPLÄSNING: Harald Leander DIKTSAMLING: Hemfärd till glömskan (Norstedts 2023 )MUSIK: Heitor Villa-Lobos: O canto do cisne negroEXEKUTÖR: Arabella Steinbacher, violin, Peter von Weinhardt, piano

Första rad: Överfarten i skyar av vågstänk UPPLÄSNING: Harald Leander DIKTSAMLING: Hemfärd till glömskan (Norstedts 2023 )MUSIK: Antonio Vivaldi: Largo ur Violinkonsert d-moll op 8:7EXEKUTÖR: Dmitrij Sinkovskij, violin. Il pomo doro

Vad krävs för att hamna i fyllecell och hur fungerar tillnyktringsenheterna? Dessutom författaren Kjell Espmark som fått sin första Augustprisnominering vid 91 års ålder och Thomas och Louise tar reda på allt om fylleceller och om att omhändertas för berusning. Vad är en fyllecell, vad krävs för att hamna i en och hur avgör polisen om en person behöver vård istället? Det handlar också om hur tillnyktringsenheterna fungerar, som finns i vissa regioner. Med för att reda ut finns Patrik Thunholm, rättsvetare och Lena Häggström, utvecklingsledare Region Västerbotten. Författaren och ledamoten i Svenska Akademien, Kjell Espmark, har fått sin första Augustprisnominering 91 år fyllda för Återliv, sista delen i hans skapelsetrilogi. Han var förvånad, men glad och menade att han inte mognade som författare förrän vid 70. Vi fortsätter prata om de olika förslagen på ett nytt operahus i Stockholm. Staffan Rydén, ordförande i föreningen Masthamnsoperan, har ett eget förslag på en ny byggnad vid vattnet som han menar blir billigare på sikt. Politikerna har dock ej visat intresse eller nappat. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Olle Björkman

Publikation: "Tal och texter 20 december 2015" Förlag: Svenska Akademien/Norstedts Uppläsare: Kjell Espmark MUSIK Franz Schubert: Trockne Blumen EXEKUTÖR Benoit Fromanger, flöjt och Gilead Mishory, piano

Kjell Espmark é um escritor e historiador literário sueco, especialista de lírica modernista. É membro da Academia Sueca desde 1961. Ganhou o Prêmio Bellman e o Grande Prêmio dos Nove. Nasceu em 1930, atualmente está com 91 anos. >> Um Poema Nórdico Ao Dia https://www.facebook.com/nordrsudr Poema: Epístola Poeta: Kjell Espmark Tradução: Luciano Dutra Voz: Jéssica Iancoski | @euiancoski Use #tomaaiumpoema Siga @tomaaiumpoema "Te escrevo de um país longínquo — assim começam as cartas mais intensas. Porém nada sei sobre a distância. Te escrevo de um país tão próximo que é impossível vê-lo por inteiro. Aqui as cidades estão tão próximas que nossos sentidos não conseguem alcançar; a turba nas ruas e a luz na janela são evidentemente intensas e imediatas como o fedor e o brilho de uma velha caixa de peixe mas com enfoque no lado de cá. As pilhas de recortes de jornais à minha volta tentam em vão tornar visível o agora. Tateio na correnteza de tempos e significados e apanho um brilho sem substância. Abraço atônito a minha amada e o rosto dela fica tão próximo que nenhum de nós têm nome. Temos saudade da vida que vivemos! Te escrevo de um país que existe mas que só se deixará distinguir daqui a cem anos quando ela e eu desvanecermos e restarem apenas nossos nomes vazios." Descubra mais em www.jessicaiancoski.com Está servido? Fique! Que tal mais um poeminha? ___ >> Quer ter um poema seu aqui? É só preencher o formulário! Após o preenchimento, nossa equipe entrará em contato para informar a data agendada. https://forms.gle/nAEHJgd9u8B9zS3u7 CONTRIBUA! =P >> Formulário para Indicação de Autores, contribuição com declames, sugestões (...)! https://forms.gle/itY59kREnXhZpqjq7

Första rad: Allt som finns Uppläsning: Emil Almén DIKTSAMLING: En sky av vittnen (Norstedts, 2020) MUSIK Eric Satie: Gnossienne nr 4 EXEKUTÖR Reinbert de Leeuw, piano

Önskad av Pia Rudberg våren 2020 Uppläsning: Pontus Plaenge Första rad: När jag flöt nerför Seinen Diktsamling: "En sky av vittnen" (Norstedts, 2020 MUSIK Einojuhani Rautavaara: Mitt hjärtas sång EXEKUTÖR Tanja Tetzlaff, cello, Gunilla Süssmann, cello

Country-stjärnan Jill Johnson bjuder in till en ny musiksäsong på verandan i Nashville. Vi har fått en ny svensk världsrekordhållare i Armand "Mondo" Duplantis. Dagens gäst är Kjell Espmark. P4 Extra

Uppläsning: Etienne Glaser Diktsamling: "Kvällens frihet" (Norstedts, 2019) MUSIK Paul Hindemith: Första satsen ur Althornssonat EXEKUTÖR Teunis van der Zwart, althorn, Alexander Melnikov, piano

Kjell Espmark läser sin dikt ”Anna Achmatova köar ännu”. Publicerad med tillstånd från rättighetshavaren hos Litteraturbanken.se.

Kjell Espmark läser sin dikt ”Anna Achmatova köar ännu”. Publicerad med tillstånd från rättighetshavaren hos Litteraturbanken.se.

UPPLÄSNING: Etienne Glaser DIKTSAMLING: "Kvällens frihet" (Norstedts, 2019) MUSIK Sally Beamish: Första satsen ur Gala Water EXEKUTÖR Robert Irvine, cello

UPPLÄSNING: Etienne Glaser DIKTSAMLING: "Kvällens frihet" (Norstedts, 2019) MUSIK Chen Gang, He Zhanhao: Femte satsen ur Violinkonsert, The butterfly lovers EXEKUTÖR Gil Shaham, violin, Singapores symfoniorkester, Lan Shui, dirigent

En läsning ur akademiledamoten och författaren Kjell Espmarks pjäs Rosencrantz mot Guildenstern, vilken gestaltar ett möte mellan Olof Lagercrantz och Lars Gyllensten. Och ett efterföljande samtal om mansrollen, genikult, skrivande och strukturer. Medverkande: Kjell Espmark Ulrika Milles, kritiker och författare till boken Ensamvargar Andreas T Olsson, skådespelare, dramatiker, författare Tobias Theorell, regissör och skådespelare Samtalet leds av: Anneli Dufva, dramaturg och redaktör på Dramaten

Det här är ett minnesprogram med anledning av författaren, professorn och före detta akademieledamoten Sara Danius bortgång. Programmet är sammansatt av Kulturredaktionens Mattias Berg. En torsdagskväll i början av 2013 fick Sara Danius ett telefonsamtal. Det var den dåvarande ständige sekreteraren Peter Englund som frågade om hon ville bli ledamot i Svenska Akademien. Hon svarade ja. På sätt och vis var det kanske väntat att Sara Danius skulle ägna sitt liv åt litteraturen. Hon föddes 5 april, 1962 i Täby, dotter till författaren Anna Wahlgren och militären, författaren och läraren Lars Danius. Till en början var det läsning av böcker som Ture Sventons äventyr och C.S. Lewis Narnia. Senare blev det Honoré de Balzac, Sven Delblanc och Jean-Paul Sartre som gällde. I mitten av 80-talet började hon skriva kritik för Dagens Nyheter, ett uppdrag som hon fortsatte med under resten av sitt liv. Till en början vid sidan av studierna. Först en filosofie kandidat vid Stockholms universitet, en master från Nottinghams universitet och senare disputerade hon vid Duke University och Uppsala universitet. Jag bestämde mig för att fortsätta studera. Det blev tio år. Så här i efterhand tycker jag att jag valde en övermåttan ambitiös väg för att bli en hyfsad dagstidningskritiker! Men jag blev forskare på kuppen, berättade Danius i en intervju med Språktidningen. Karriären inom det akademiska ledde hela vägen till en professur. Först i estetik vid Södertörns högskola, sedan i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. Sara Danius forskning riktade in sig på förhållandet mellan litteraturen och samhället med 1800-talsrealism och 1900-talsmodernism som utgångspunkt. Bland annat har hon skrivit om författare som Marcel Proust, Thomas Mann och James Joyce, Honoré de Balzac, Stendhal och Gustave Flaubert. I december 2013 skrev och höll hon sitt inträdestal till Svenska Akademien. Det handlade om hennes företrädare Knut Ahnlund på stol nummer sju. Han hade lämnat akademien redan 2005 efter att Elfride Jelinek valdes till årets mottagare av Nobelpriset i litteratur, men först i och med hans död året innan blev stolen ledig. Då satt man i Svenska Akademien på livstid. Drygt två år senare blev Sara Danius historisk som den första kvinnan på posten som ständig sekreterare. Under hennes tid som ständig sekreterare fick Akademien både beröm och kritik för sina val av Nobelpristagare. Tre gånger klev hon ut framför de väntande reportrarna i Börshuset i Gamla stan i Stockholm och berättade vem som skulle ta emot priset. Först Svetlana Aleksijevitj 2015 som sågs som ett modernt grepp av Akademien att utvidga sin kanon av pristagare med en författare som skriver litterära reportage. Året efter fick Bob Dylan priset, ett val som både välkomnades och kritiserades. En del av kritiken var att en musiker inte borde få ett litteraturpris, men Danius och Akademien framhöll att Dylan verkade för en sjungen poesi i likhet med Homeros och Sapfo. Valet av Kazuo Ishiguro debatterades inte på samma sätt som Dylan året innan, men år 2017 var uppmärksamheten mot Svenska Akademien riktad åt ett annat håll. I Dagens Nyheter gick 18 kvinnor ut och anklagade en man, kallad Kulturprofilen, för sexuella trakasserier och våldtäkt. Denne man hade nära kopplingar till Svenska Akademien och anklagades också för att ha läckt Nobelpristagare innan de hade offentliggjorts. Det var början på vad som i media kallats för krisen i Svenska Akademien. Den ständiga sekreteraren Sara Danius gav advokatbyrån Hammarskiöld & Co i uppdrag att se över läckor i Svenska Akademien, samt institutionens samröre med den så kallade Kulturprofilen som senare dömdes för våldtäkt. När utredningen var färdig ville Sara Danius och några andra ledamöter utesluta Katarina Frostenson, som är gift med Kulturprofilen. Förslaget röstades ner, majoriteten ville inte utesluta och till följd av det lämnade Klas Östergren, Peter Englund och Kjell Espmark sina stolar. Kort efteråt lämnade Sara Danius sin tjänst som ständig sekreterare och sin stol, i utbyte att Katarina Frostenson också tog en paus från Akademien. Krisen i Svenska Akademien fick stor uppmärksamhet i media, och Sara Danius avsked startade en kampanj där de som stöttade Sara Danius klädde sig i knytblus, plagget som många förknippar med henne. Men turerna inom Akademien förändrade även institutionen i grunden. Stadgarna från 1786 fick tillägg som gjorde det möjligt att avsäga sig uppdraget i Svenska Akademien. Lotta Lotass, Kerstin Ekman, Klas Östergren, Sara Stridsberg och Jayne Svenungsson lämnade. Efter förlikningar lämnade även Katarina Frostenson, och Sara Danius. Hennes intresse för estetik och mode utmärkte sig i hennes fascination för detaljer och mode i de litterära verk hon forskade kring, samt i hennes plats i offentligheten. Specialgjorda klänningar till Nobelprisutdelningarna, designade Pär Engsheden, lyste ofta upp banketterna och 2018 gick hon på Stockholm Fashion Weeks catwalk. Tiden i strålkastarljuset har varit tumultartat kring Sara Danius. Men under tiden som ständig sekreterare, kritiker och på senare år även modeikon tog Danius steget från representant för en anrik institution, till folkkär intellektuell. Sebastian Folcker sebastian.folcker@sverigesradio.se

Hur Harry Martinson hittade sitt svävande språk. Om kärleksbrev och resor utan mål. Om daggmasken och det olyckliga med Nobelpriset. Och så möter vi en kvinna som kan hela "Aniara" utantill. Förra veckan sände vi det första programmet av tre om författaren Harry Martinson av Kerstin M Lundberg och Katarina Wikars. Nu är det dags för del 2. Vårt behov av Harry. Vi får höra om den senare delen av hans författarskap, om åren i Svenska akademien och vad han tyckte om att få Nobelpriset i litteratur. Och så handlar det om hans civilisationskritik som kanske först vår tid har kommit i kapp. Ingen kunde för övrigt skriva kärleksbrev som Harry. Och så möter vi Siv Minell som kan citera hela verseposet Aniara ur minnet. Andra medverkande är Harrys dotter, Harriet Martinsson och Kjell Espmark. Som uppläsare hör vi Reine Brynolfsson.

Från den föräldralöse sockenungen i "Nässlorna blomma" över de filosofiska luffarna i "Vägen till Klockrike" till visionen om den hemlösa mänskligheten i "Aniara". Harry Martinsons versepos Aniara från 1956 om rymdskeppet, där mänskligheten dansar instängd mitt ute i den kosmiska oändligheten, är en lyrisk fantasi om ensamheten som aldrig verkar släppa taget om oss, och som ständigt sätts upp på nytt. Men vad var det inuti författaren Harry Martinson som skapade en så skakande ödslig färd som Aniaras 15.000 år långa resa mot ett ouppnåeligt mål? I "Harry och hemlösheten", som sändes första gången 2004 inför 100-års jubileet av Martinsons födelse, betraktar Katarina Wikars och Kerstin M Lundberg författarens egen övergivenhet, rastlöshet och vilsna resor tillsammans med bland andra Staffan Söderblom, Kjell Espmark och Ebba Witt Brattström. Den lille Harrys ständiga färd mot sin mor i Amerika blev aldrig fullbordad. I stället luffade han sig in i den svenska författareliten. Kanske hittade han hem till slut, i språket.

Kjell Espmark och Peter Englund återvänder till sitt arbete i Svenska Akademien. Gunnar Bolin och Mattias Berg kommenterar. Dessutom: Hur gör man musik av en konstnärs inre resa? Gunnar Bolin och Mattias Berg inleder dagens P1 Kultur med att kommentera om de senaste händelserna i det som kallas krisen i Svenska Akademien: Att Peter Englund och Kjell Espmark återvänder. Berättelsen om ett av de största svenska namnen på konstscenen de senaste åren håller just nu på att bli opera. Hilma af Klint fick sitt stora genombrott 2013, först 70 år efter sin död. Och just nu pågår arbetet med en kammaropera som ska skildra konstnärens inre resa, Hilma: an opera about hidden art. Tonsättaren Benjamin Staern och sångaren Mette af Klint kommer till studion.  Mötet mellan svensk och syrisk musik står i centrum när Folkoperan i Stockholm till helgen ger konserten Calling home. På scenen står tre helt olika körer från det svenska samhället och syriska musiker med flera som är stjärnor på sina instrument. P1 Kultur har besökt repetitionerna.  Landets hembygdsföreningar borde engagera fler yngre, det menar Sveriges Hembygdsförbund. Medelåldern i föreningarna beräknas ligga över pensionsstrecket, men på en del håll i landet har en föryngring påbörjats. Reportage från Åseles hembygdsförening i Västerbottens län. Hösten 1964 skrev författaren Vladimir Nabokov upp 64 drömmar för att sedan se om de slog in. Hur det gick med det, kan du höra nu i dagens OBS-essä av Katarina Wikars. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Hur Harry Martinson hittade sitt svävande språk. Om kärleksbrev och resor utan mål. Om daggmasken och det olyckliga med Nobelpriset. Och så möter vi en kvinna som kan hela "Aniara" utantill. Förra veckan sände vi det första programmet av tre om författaren Harry Martinson av Kerstin M Lundberg och Katarina Wikars. Nu är det dags för del 2. Vårt behov av Harry. Vi får höra om den senare delen av hans författarskap, om åren i Svenska akademien och vad han tyckte om att få Nobelpriset i litteratur. Och så handlar det om hans civilisationskritik som kanske först vår tid har kommit i kapp. Ingen kunde för övrigt skriva kärleksbrev som Harry. Och så möter vi Siv Minell som kan citera hela verseposet Aniara ur minnet. Andra medverkande är Harrys dotter, Harriet Martinsson och Kjell Espmark. Som uppläsare hör vi Reine Brynolfsson.

Från den föräldralöse sockenungen i "Nässlorna blomma" över de filosofiska luffarna i "Vägen till Klockrike" till visionen om den hemlösa mänskligheten i "Aniara". Harry Martinsons versepos Aniara från 1956 om rymdskeppet, där mänskligheten dansar instängd mitt ute i den kosmiska oändligheten, är en lyrisk fantasi om ensamheten som aldrig verkar släppa taget om oss, och som ständigt sätts upp på nytt. Men vad var det inuti författaren Harry Martinson som skapade en så skakande ödslig färd som Aniaras 15.000 år långa resa mot ett ouppnåeligt mål? I "Harry och hemlösheten", som sändes första gången 2004 inför 100-års jubileet av Martinsons födelse, betraktar Katarina Wikars och Kerstin M Lundberg författarens egen övergivenhet, rastlöshet och vilsna resor tillsammans med bland andra Staffan Söderblom, Kjell Espmark och Ebba Witt Brattström. Den lille Harrys ständiga färd mot sin mor i Amerika blev aldrig fullbordad. I stället luffade han sig in i den svenska författareliten. Kanske hittade han hem till slut, i språket.

Ibland går det för fort och vi gör oss skyldiga till grova faktafel, vi vet. Här kommer därför ett par rättelser: Richard Fuchs roman heter inte "Hästen", den heter "Fölungen" Det är inte Kjell Espmark som talar i klippet, det är Sture Allén. Med detta sagt: Lycklig lyssning Och tack till Johannes Finnlaugsson. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Elden som förföraren, förvandlaren och förgöraren är temat när Daniel Sjölin i tre avsnitt - på julafton, nyårsafton och trettondagen - undersöker eldens betydelse för människan och mänskligheten. Finns det brasteve går det väl att göra brasradio också? säger författaren och programledaren Daniel Sjölin. Vi tror lätt att elden är borta ur våra liv. Härden har ersatts av induktionsspisar och  knastret från teveskärmar. Samtidigt eldar vi mer än någonsin. Vi har stoppat in elden i våra maskiner, vilka dessutom är tillverkade av metaller stöpta ur eld. Men förstår vi konsekvenserna? Vår förnuft kommer ur hanteringen av eld, men är förnuftet rent av vår största fiende lika mycket som vårt största tillgång? säger Daniel Sjölin.Daniel Sjölin är författare och har tidigare varit programledare på SVT:s Babel och Kulturnyheterna. Samtal i studion - med poeter, operasångare, lingvister, psykiater, författare och skådespelare - varvas med inslag där producent/reportern Sofia Nyblom söker upp människor och platser där elden förfört, förvandlat eller förgjort sin omgivning Vi ville utforska elden som sinnligt fenomen och som metafor, säger producenten Sofia Nyblom. De berättelser vi tagit del av bekräftar att eld spelar en avgörande roll i våra liv - som verktyg för eldkonstnärernas lek, eller för ritualerna kring persiska nyåret och svenska Valborgsmässofirandet. Inte minst Daniel Sjölins och gästernas egna eldminnen har överraskat och berört mig starkt, säger Sofia Nyblom.I det första programmet - Elden, förföraren - som sänds på julaftonens morgon, diskuterar Daniel Sjölin elden som metafor för kärlek och passion tillsammans med poeten Kjell Espmark och operasångerskan Kerstin Avemo. Eldreportern Sofia Nyblom tar med lyssnaren till samevistet i Vilhelmina, där vi lagar suovas och märgpipa tillsammans med samiske kocken Kristoffer Åström.   Poeten Sapfo lanserade en syn på kärleken som det  uppflammande bålet - som de älskade sen ska hålla i liv, säger Daniel Sjölin. Men i andra kulturer är det tvärtom - att kärleken börjar som en glöd - som sakta med åren växer till ett bål. I västvärlden satsar vi allt på våra bröllop och sen tycker vi kanske att kärleken falnar och svalnar med åren. Kanske har Sapfo lurat oss? säger Daniel Sjölin.Språkforskaren Maria Koptjevskaja Tamm och Daniel Sjölin samtalar kring elden som metafor i olika språk och talesätt.Musik i första avsnittet:I första reportaget från samevistet sjunger Sofia Jannok, och i andra reportaget hörs Mari Boine med låten Eallin. Sedan följer ett par avsnitt ur Igor Stravinskys Eldfågeln. Vi hör Kerstin Avemo och Mats Bergström framföra en vers ur Franz Schuberts Gretchen am Spinnrade. Programmet avslutas med att Sofia Karlsson spelar och sjunger sin egen låt, 'Smält mig till glöd.'Får du lust att stanna kvar i eldens magiska sfär? Lyssna på vår sprakande heta Spotify-lista med eldinspirerade låtar:https://open.spotify.com/user/p1_sverigesradio/playlist/5BwS3eAaGhn0Gkk71JGlLCProducent och eldreporter: Sofia Nyblom.Programserien görs av produktionsbolaget Munck.

I det sprillans nya åttonde avsnittet av Bakom boken möter Daniel Sjölin låtskrivaren och författaren Plura Jonsson. Det handlar om hjärta och ärlighet, om ordningsmannen Plura, om att gråta åt sina egna texter och lite om julbordsmåsten. I Håkans skrivarskola får vi lära oss om tempo och i veckans poddpoesi läser Lisa en dikt av Kjell Espmark. Om Pluras bästa God mat är viktigt, och den ska lagas med kärlek. Det vet Plura, inte minst efter att i decennier ha rest genom Sverige på Eldkvarns turnéer och fått äta både fantastisk och mindre fantastisk mat. Intresset för mat har dock alltid funnits; Pluras mamma Magda lagade alltid husmanskost, och det gjorde hon just med mycket kärlek och omsorg. Det har blivit fem härliga kokböcker genom åren, med favoritmat från Spanien, Frankrike, London, Venedig, New York, Koster och Stockholm. Husmanskost, medelhavsmat, mycket fisk och skaldjur, inälvsmat, julens alla turer och allt tänkbart gott som kan läggas på grillen. Som en röd tråd genom alla böcker går Pluras lugna och underfundiga röst som berättar om stort och smått i livet. I Pluras bästa presenteras favoriterna från Pluras kokboksskatt, blandat med personliga texter och några av Pluras underbara målningar. Kliv in i den sanna livsnjutarens värld och låt dig förföras av det enkla och det goda. Skål för kärleken till livet och maten!  

Kritiken handlar idag om hur Michel Houellebecqs nya roman Underkastelse hamnade mitt i stormens öga, litteraturkritikens allvarligaste kris enligt Kjell Espmark och kulturklimatet i Serbien. Litteraturen och kritikens roll i Frankrike aktualiserades när Michel Houellebecqs nya roman Soumission, Underkastelse, kom ut samma dag som attentatet mot satirtidningen Charlie Hebdo. Houellebecqs bok handlar nämligen om hur ett västland genomgår en islamisering, och Cecilia Blomberg har läst den. Så här sa författaren själv i fransk tv igår. Litteraturkritiken befinner sig i kris, en allvarligare kris än någonsin tidigare, hävdade Kjell Espmark i sitt direktörstal i Svenska Akademien den 20 december. Ja, hur ser framtiden ut för denna utsatta bransch? Kritiken har bjudit in Lisa Irenius, nytillträdd kulturchef på Svenska Dagbladet och Magnus William-Olsson, poet och essäist som i flera år drivit ett kritikseminarium, för att diskutera Kjell Espmarks dystra scenario. Nog är den hårt trängd av besparingskrav, kommersialisering och expansiv nöjesjournalistik, samtidigt som nätet kryllar av gerillakritik på alla nivåer. Dessutom får vi höra Jonatan Järbel rapportera om hur kritiken mår i Serbien, samt ett kritikmanifest av författaren och litteraturkritikern Kristofer Folkhammar. Programledare Gunnar Bolin och Anneli Dufva

"Minnena ljuger" heter Kjell Espmarks memoarbok. Och minnesforskaren och neuropsykologen Mikael Johanssons forskning tycks landa i samma slutsats. Är våra minnen verkligen så opålitliga, och varför är det i så fall på detta viset? Vad får det för konsekvenser och kan medvetenheten om minnenas otillförlitlighet vara till någon hjälp? Dessa frågor och fler diskuteras när Filosofiska rummet gör sitt sista besök på Grubbelklubben i Malmö för den här säsongen. Lars Mogensens gäster är författaren och akademiledamoten Kjell Espmark, minnesforskaren Mikael Johansson och psykologen Eugenia Rozenberg. Producent: Thomas Lunderquist.

P3 Kultur 20100709. Nördorama med Johanna Koljonen. P3 Kultur avslutar den stora feta partikulturskolan med en populärkulturmetaforisk death match mellan riksdagens tungviktare, moderaterna och socialdemokraterna! Den oberoende liberala debattören Isobel Hadley-Kamptz och Jonna Sima från vänstertidningen ETC reder ut begreppen. Vilket av partierna är egentligen mest USA-romantiserande? Hur proletärt är fotboll och varför i hela friden spelar vi tysk ölhusschlager innan klockan ens slagit tolv? Det blir Harper Lee, Albert Camus och Swedish House Mafia; villaverklighet, sakliga samtal, sexchock och ett ensamt skepp i natten. Socialdemokraternas själ avslöjas, en så kallad true "moderati" sökes! Och så sänder vi även ett Twilight-relaterat sommartwitter från den självbiografiska serietecknaren Coco Moodyson. Eftersom vi idag sänder ett pinfärskt program i stället för en repris så finns avsnittet självklart också på podden! Socialdemokraternas kultur-DNA enligt Isobel Hadley-Kamptz och Jonna Sima Pocketbok Isobel säger: Glömskans tid av Kjell Espmark (som egentligen är sju böcker samlade i en). Jonna säger: Dödssynden (även känd som To Kill a Mockingbird) av Harper Lee. Hälsoaktivitet Isobel: Korpfotboll Jonna: Fotboll Fotbollslag Isobel: Gefle IF Jonna: Det tyska landslaget i VM. Guilty pleasure Isobel: Amerikansk och överklassig New England-fetischism. Jonna: Gammeldans och deckarskrivande. Musikgenre Isobel: Rock eller hitlistecountry - "amerikansk, melodiös och bredbent". Jonna: Hiphop Moderaternas kultur-DNA enligt Isobel Hadley-Kamptz och Jonna Sima Pocketbok Jonna säger: Främlingen av Albert Camus Isobel säger: Vi i villa av Hans Koppel Hälsoaktivitet Jonna: Tennis. Isobel: Träna på gymkedjan SATS. Fotbollslag Jonna: Frankrikes landslag, "Les Bleus". Isobel: "Gammelmoderaterna och MUF höll på AIK, men Nya moderaterna är Djurgårdens IF". Guilty pleasure Jonna: Privatteater och farser – "trots all bildning och akademiska poäng". Isobel: Att vilja verka coolare än de är – "till exempel så vill moderater alltid dansa, men de dansar alltid lite i otakt". Musikgenre Jonna: Ibiza-house, som Swedish House Mafia Isobel: Europa-schlager som exempelvis Nicoles Ein Bisschen Frieden och Arja Saijonmaas Jag vill leva i Europa.