Podcasts about kolahalv

När den ryska ubåten 141-Kursk sjönk till botten den 12 augusti år 2000 var det historiens värsta ubåtsolycka. Kanske hade en del av besättningen kunnat räddas om den ryska marinen i tid hade accepterat utländsk hjälp. Kursk blev en symbol för Rysslands förlorade styrka och förnedring.Alla kan känna ångest bara av tanken på att vara instängd i en förolyckad ubåt på 108 meters djup i iskalla vatten. Medan ryssarna och resten av världen våndades över besättningens öde, valde den nytillträdde presidenten Vladimir Putin att stanna i sin sommarstuga i Sotji. När den solbrände presidenten senare, iförd kortärmad skjorta, fick frågan om vad som hade hänt och svarade med orden "den har sjunkit", var det en PR-blunder som folket aldrig riktigt förlät honom för.I avsnitt 38 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan i Stockholm. Han har forskat om den sovjetiska marinen och gett ut ett flertal böcker.En defekt övningstorped, driven av det instabila bränslet vätesuperoxid, utlöste den första explosionen ombord på Kursk, vilket i sin tur orsakade flera efterföljande explosioner. På en mätstation i Norge registrerade seismografer skakningar motsvarande ett mindre jordskalv. Ubåten sjönk till 108 meters djup norr om Kolahalvön i Barents hav, och hela besättningen på 118 man följde med ner i djupet.141-Kursk, byggd 1995, var en av den ryska flottans största och modernaste ubåtar. Den var lika lång som 1,5 fotbollsplaner och lika hög som ett fyravåningshus. Världens största attackubåt drevs av två kärnkraftsreaktorer och hade dubbla skrov, vilket gjorde att den ansågs vara osänkbar. Men under 1980-talet genomgick den sovjetiska flottan stora nedskärningar, och underhållet av materielen blev eftersatt. Lönerna till besättningarna kunde vara flera månader försenade.Direkt efter att ubåten gått till botten hade 23 besättningsmän överlevt. När den ryska flottan senfärdigt inledde sitt räddningsarbete levde fortfarande besättningsmän i den bakre delen av ubåten. Ännu 15 timmar efter olyckan var några av dem vid liv.Men den ryska räddningsfarkosten lyckades inte ansluta sig till Kursk på grund av dåliga batterier. Först fem dagar efter olyckan godkände president Vladimir Putin att flottan fick ta emot hjälp från Norge och Storbritannien. Den 20 augusti fick britterna tillstånd att försöka bistå männen på Kursk, men då var de redan döda, sannolikt på grund av kolmonoxidförgiftning efter ännu en mindre explosion ombord på ubåten. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Få kjenner til at et hundretalls nordmenn reiste og bosatte seg på nordkysten av Kolahalvøya på 1800-tallet. De var ønskede innvandrere i Tsar-Russland og ble lovet godt fiske og skattefordeler. Med oktoberrevolusjonen forsvant privilegiene, og mange mistet kontakten med familien i Norge. Snart skulle de også bli forfulgt. Historiker og kartekspert ved Nasjonalbiblioteket Anders Kvernberg har funnet frem et etnografisk kart over Kola fra trettitallet, som gir oss innsikt i de norske bosetningene på halvøya og deres dramatiske historie. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det er snart to uker siden USA valgte Trump som president for de neste fire årene. Hvordan vil det påvirke storpolitikken, Ukraina, NATO og nordområdene? Og hvordan har det seg at Norge har et trumfkort i ermet når det gjelder de russiske atomubåtene på Kolahalvøya? I denne episoden tar Tormod Heier, professor i militær strategi og operasjoner ved Forsvarets høgskole, oss med på en reise inn i fremtiden under Trump, sett med norske øyne. Episoden er laget av Hege Svanes, produsent er Linda Ingier. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fortsättningskriget innebar att Finland anslöt sig till Nazitysklands krig mot Sovjetunionen. Finland hade sett sina baltiska grannar slukas av Sovjetunionen och vapenbrödraskapet med Nazityskland var den enda allians som erbjöds det hotade Finland.Det fanns också en idé om upprättande av ett Storfinland långt bortom Finlands traditionella gränser. Men fortsättningskriget betraktades som ett försvarskrig eftersom hotet från Sovjetunionen bara hade ökat sedan freden efter finska vinterkriget 1939-40.Detta är den fjärde delen av fem om Norden under andra världskriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.Finlands militära operationer koordinerades med Tyskland, inklusive minering av Finska viken för att förhindra sovjetiska sjöfartsrörelser och deltagande i belägringen av Leningrad. Alliansen med Tyskland var kontroversiell och ledde till diplomatiska konsekvenser, inklusive avbrytande av diplomatiska förbindelser med Storbritannien och utvisning av Finlands ambassadör i USA.Förutom att återvinna förlorat territorium fanns det en dröm om ett Storfinland med rötter i nationalismen under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet. Geografiskt varierade omfattningen av idén om Storfinland, men inkluderade vanligtvis Finland, Östkarelen, Ingermanland och Kolahalvön, vilket täcker cirka 315 000 km. Vissa förespråkare för Storfinland inkluderade även Estland, finsktalande Västerbotten i Sverige och Finnmark i Norge.Efter Fortsättningskrigets inledande framgångar övergick kriget till ett ställningskrig som varade i nästan två och ett halvt år. Den finska krigföringen var defensiv, med fokus på att behålla de erövrade områdena och förhindra ytterligare sovjetiska framstötar.Men när det började stå klart att Tyskland skulle förlora kriget mot Sovjetunionen uppstod en opposition mot kriget i Finland. Efter massiva sovjetiska anfall på Karelen 1944 skulle fredstrevare skickas ut till Sovjet.Den 4:e september 1944 inleddes vapenvilan, och Sovjetunionen avslutade krigsaktionerna ett dygn senare, den 5:e september. Ett preliminärt fredsavtal skrevs under den 19:e september, och det slutliga fredsavtalet skrevs under i Paris 1947.Finland tvingades avträda territorier och betala krigsskadestånd till Sovjetunionen. Avtalet krävde att Finland skulle återlämna områden som erövrats under kriget och betala 300 miljoner dollar i skadestånd över sex år. Dessa territoriella förluster inkluderade Petsamo och en 30-årig arrendetid för Porkkala-halvön.Bild: Finländskt infanteri går över den gamla gränsen mellan Finland och Sovjetunionen 1941. Av Löjtnant Eronen - finna.fi Wikipdia (CC BY 4.0)- Public DomainMusik: Njet Molotoff! Kampsång från finska vinterkriget, Youtube, Public Domain.Litteratur: Meinander, Henrik (2020) Finland 1944 – Mellan Hitler och Stalin. Lind & Co. StockholmLyssna också på Finlandisering – Finlands framgångsrika strävan efter nationellt oberoendeKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Pål Krogvold var en av de som gjorde det rendyrkede imitasjonsfluefisket kjent i Norge. Han har skrevet bøker, lagd filmer og produsert en mengde artikler om temaet. Vi tok en lang prat hvor vi selvsagt brukte god tid på fluefiske og hvordan Pål opplevde utviklingen på 1970- og 80-tallet. Vi prater om klassiske elver som Hemsila og Rena, gleden ved å være lenge på tur, opplevelser på Kolahalvøya i Russland og i sumplandet Everglades i Florida. Dessuten snakker vi en del om padling, Finnmark, packrafts og fiskegleden som fortsatt er der.Besøk min kommersielle samarbeidspartner Barents Outdoor ASBli med i det digitale turlaget på Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kärnvapen, militärbaser, smältande isar och outnyttjade naturresurser. Världens stormakter positionerar sig och Rysslands krig ritar om den geopolitiska kartan norr om polcirkeln. Suget efter blottlagda naturtillgångar och nya handelsvägar till sjöss får stormakterna att intressera sig alltmer för Arktis. Ryssland, USA, Kina och Europa alla vill spela en aktiv roll och få del av kakan. Men intressena i regionen kolliderar på flera områden och stormaktsrivaliteten blir allt mer påtaglig. Rysslands invasion av Ukraina har kullkastat förutsättningarna för samarbeten och exempelvis Arktiska rådet sattes snabbt på paus. Från Rysslands sida märks en militär upprustning i regionen med nygamla militärbaser, bland annat för att skydda strategiska kärnvapen vid Kolahalvön. Så ritar klimatförändringarna om kartanDen globala uppvärmningen, som enligt forskning går snabbare i Arktis än någon annanstans, ritar bokstavligen om kartan. Samtidigt pekas Arktis ut som ett hett område för att klara av den gröna omställningen. Här vill även EU vara med och dra nytta av sina nordligaste områden och de senaste tio åren har EU börjat bedriva en mer aktiv politik för Arktis. Hör också om hur de arktiska staterna i Norden var och en tacklar det nya säkerhetspolitiska läget.Medverkande: Samuel Larsson och Carina Holmberg, Nordenkorrespondenter på plats i Tromsö. Susanne Palme, EU-kommentator. Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut. Programledare: Caroline Salzinger Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Christer Tjernell

Dyrisk Desember, luke 20:Lemen - myteomspunnet hissigproppLemen (Lemmus lemmus) er en liten hissigpropp som er omgitt av flere myter. Blant annet at de tar kollektivt selvmord ved å kaste seg ut for en høy klippe. Lemen er en smågnager i hamsterfamilien, og finnes periodevis i mengder over hele landet. Den finnes også i den vestre delen av Sverige, nord i Finnland og på Kolahalvøya. LemenårVed jevne mellomrom oppstår såkalte lemenår. Det er lenge siden det har vært et virkelig stort lemenår, men år med relativt mye lemen skjer som regel hvert tredje til fjerde år. Lemen er en viktig kilde til mat for andre arter, som både rev og rovfugl - og indirekte bidrar det også til bedre vilkår for hønsefuglene.Mer om lemen, myter og fakta, får du i denne episoden av Podkasten Villmarksliv. Gi oss gjerne en tommel opp, en rating og følg oss der du lytter. Takk for at du hører på!HØR OGSÅ: Norge på langs med Lars MonsenFakta om lemenLengde: Opp til 15 cmVekt: Ca 110 gramLevetid: ca 3 årUnger per kull: 8-10Kull per år: 3-5 kull per årLev livet villere!Bli gjerne med i vår nye Facebook-gruppe for Podkasten Villmarksliv.Støtte Podkasten Villmarksliv ved å abonner på Villmarksliv, Jakt eller Alt om fiske.Gi oss gjerne en tommel opp og en vurdering der du lytter til Podkasten Villmarksliv.Vil du ha et gratis nyhetsbrev fra bladene Villmarksliv, Jakt og Alt om Fiske? Meld deg på her!Du kan lytte til Podkasten Villmarksliv på:SpotifyPodkaster for iPhoneGoogle PodcastsDirekte på PC-en herOg overalt ellers der du kan lytte til podkast Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige förstärker styrkorna i norr, men soldaterna ska inte strida som tidigare. De blir en del i en geopolitisk hotspot: den 130 mil långa finsk-ryska gränsen. I augusti 2022 händer något oväntat i Sverige. Försvarsmakten testar armén genom att skicka in ungefär 800 soldater i Finland, där de skjuter skarpt under finsk ledning.Det är en övning som visar på en förändring i det svenska försvaret.Soldaterna i norr ska bli fler. Tidigare skulle de strida vid den egna gränsen, men i dag när Ryssland ses som ett allt större hot, är det Finland man ska försvara ända fram till den finsk-ryska gränsen.Nordkalotten militärstrategiskt hettMed Finland får Nato drygt 130 mil ny gräns mot Ryssland, och det här kan öka spänningar i ett område som redan är viktigt för Ryssland.Det handlar om Nordkalotten, de nordligaste bitarna av Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Här finns Kolahalvön, där stora delar av de ryska kärnvapnen är utplacerade i u-båtar och på fartyg.Medverkande:Karl Engelbrektson, generalmajor och arméchef.Anna Wieslander, Nordeuropachef för Atlantic Council och generalsekreterare för Allmänna försvarsföreningen.Nils Johansson, överste och chef för I19 i Boden.Jan Mörtberg, överste och ledamot i Krigsvetenskapsakademien.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika BergqvistProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonReporter: Per VallgårdaLjud från: Sveriges Radio, YLE, Försvarsmakten

Lørdag ble det stans på togstrekningen mellom Lillestrøm og Gardermoen. På NTB het det at det hadde vært «en hendelse på linja». Det er moderne norsk for selvmord. Men selvmord må ikke benevnes, det er det unevnelige. Men sannheten finner en vei. Alltid. Jeg ble litt satt ut. Will Cain fortalte om russiske superbombere som står klare på Kolahalvøya. De var ikke der før 21. august. Amerikanske politikere kaller Putin for Hitler og alle vet hvordan man må behandle en ny Hitler. Det er slik man også omtalte Saddam Hussein før han ble styrtet. Mer og mer peker mot at amerikanerne ønsker å fjerne Putin. Dette er en farlig lek.   Videoen er klar til å sees via Odysee, der vi nå har en egen Podcast kanal! Lag en konto på Odysee her! – Odysee vil da gi oss poeng som hjelper oss å klatre i algoritmene! Følg oss på Rumble. Følg oss også på PodBean, iTunes og alle steder der podcasts finnes. Husk å rate oss med 5 stjerner, så flere likesinnede sannhetssøkere finner oss der! Bestill gode bøker fra Document forlag: Kjøp «Et varslet energisjokk» her!  

När den ryska ubåten 141-Kursk sjönk till botten den 12 augusti år tjugohundra var det en av historiens värsta ubåtsolyckor. Kanske hade det gått att rädda en del av besättningen om den ryska marinen i tid accepterat utländsk hjälp. Kursk blev en symbol för Rysslands förlorade styrka och förnedring.Alla kan känna ångest bara av tanken att vara instängd i en förolyckad ubåt på 108 meters djup i iskalla vatten. När ryssarna och världen våndades över de ryska besättningsmännens öden valde den nytillträdde president Vladimir Putin att stanna i sin sommarstuga i Sotji. När den brunbrände presidenten i kortärmad skjorta senare svarade på frågan om vad som hänt – med orden att den sjunkit var det en PR-blunder folket aldrig riktigt förlåtit honom för. I ett nymixat avsnitt 38 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Gunnar Åselius som är professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan i Stockholm. Han har forskat om den sovjetiska marinen och utgett ett flertal böcker.En defekt övningstorped som drevs av det instabila bränslet vätesuperoxid utlöste den första explosionen på Kursk som senare resulterade i flera explosioner. På en mätstation i Norge registrerar seismografer skakningarna motsvarade ett mindre jordskalv. Sedan sjönk ubåten till 108 meters djup norr om Kolahalvön i Barents hav och hela besättningen på 118 man följde med ner i djupet. 141-Kursk som byggt 1995 var en av den ryska flottans största och modernaste ubåtar med en längd på motsvarande 1,5 fotbollsplan och hög som ett fyravåningshus. Världens största attackubåt drevs av två kärnkraftsreaktorer. Med sina dubbla skrov ansågs den vara osänkbar. Men under 1980-talet genomgick den sovjetiska flottan stora nedskärningar och underhåll av materiel blev eftersatt. Lönerna till besättningarna kunde vara flera månader försenad.Direkt efter att ubåten gått till botten hade 23 besättningsmän överlevt. När den ryska flottan senfärdigt inledde sitt räddningsarbete levde fortfarande besättningsmän längst bak i ubåten. Fortfarande 15 timmar efter olyckan levde några av männen. Men den ryska räddningsfarkosten lyckades inte ansluta sig till Kursk pga dåliga batterier. Fem dagar efter olyckan godkände president Vladimir Putin att flottan fick ta emot hjälp från Norge och Storbritannien. Men först den 20 augusti fick den britterna tillstånd att försöka bistå männen på Kursk, men då var alla redan döda på grund av kolmonoxid-förgiftning efter ytterligare en mindre explosion ombord på ubåten. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Niklas Granholm, forskningsledare på FOI, och Björn Lyrvall, Sveriges ambassadör för Arktiska frågor 2017-2019, går igenom klimatförändringarna, säkerhetspolitiken, handelsvägarna och naturtillgångarna i regionen. De ger svar på frågor som: Vad menas med uttrycket ”Det som händer i Arktis stannar inte i Arktis”? Hur stora skillnader mellan Obama- och Trump-administrationens agerande i regionen är det egentligen? Hur påverkar den militära utvecklingen på Nordkalotten och Kolahalvön Arktis? För att ta del av alla våra Arktis-publikationer besök: www.foi.se/arktis  

Tanja og Anna er stolte og sterke kvinner, med høy utdanning. De har mange refleksjoner om hvordan det er å være same i Russland, og hvordan politikken i landet har påvirket samene. Men, hvordan ser egentlig samer fra Kolahalvøya på folket sitt, som er bosatt i Norge? Er det sånn at samer i Russland blir brukt for å få midler og støtte?

Tog er den tryggeste, billigste og mest autentiske måten å oppleve Russland på. Vi tar deg med på en ukjent togstrekning i det russiske nord, hvor vi kjører over et naturskjønt område med en fascinerende og, for de fleste, ukjent historie. For visste du at nordmenn og russere på et tidspunkt snakket samme språk? Eller at nordmenn flyttet til Russland for å få et bedre liv, men at mange av de senere ble henrettet av Stalin-regimet? Det og mye annet snakker vi om med historieprofessor, Kari Aga Myklebost, mens vi tøffer oss fra Murmansk, over Kolahalvøya, rundt Kvitsjøen til Arkhangelsk.

När den ryska ubåten 141-Kursk sjönk till botten den 12 augusti år tjugohundra var det en av historiens värsta ubåtsolyckor. Kanske hade det gått att rädda en del av besättningen om den ryska marinen i tid accepterat utländsk hjälp. Kursk blev en symbol för Rysslands förlorade styrka och förnedring.Alla kan känna ångest bara av tanken att vara instängd i en förolyckad ubåt på 108 meters djup i iskalla vatten. När ryssarna och världen våndades över de ryska besättningsmännens öden valde den nytillträdde president Vladimir Putin att stanna i sin sommarstuga i Sotji. När den brunbrände presidenten i kortärmad skjorta senare svarade på frågan om vad som hänt – med orden att den sjunkit var det en PR-blunder folket aldrig riktigt förlåtit honom för. En defekt övningstorped som drevs av det instabila bränslet vätesuperoxid utlöste den första explosionen på Kursk som senare resulterade i flera explosioner. På en mätstation i Norge registrerar seismografer skakningarna motsvarade ett mindre jordskalv. Sedan sjönk ubåten till 108 meters djup norr om Kolahalvön i Barents hav och hela besättningen på 118 man följde med ner i djupet. 141-Kursk som byggt 1995 var en av den ryska flottans största och modernaste ubåtar med en längd på motsvarande 1,5 fotbollsplan och hög som ett fyravåningshus. Världens största attackubåt drevs av två kärnkraftsreaktorer. Med sina dubbla skrov ansågs den vara osänkbar. Men under 1980-talet genomgick den sovjetiska flottan stora nedskärningar och underhåll av materiel blev eftersatt. Lönerna till besättningarna kunde vara flera månader försenad.Direkt efter att ubåten gått till botten hade 23 besättningsmän överlevet. När den ryska flottan senfärdigt inledde sitt räddningsarbete levde fortfarande besättningsmän längst bak i ubåten. Fortfarande 15 timmar efter olyckan levde några av männen. Men den ryska räddningsfarkosten lyckades inte ansluta sig till Kursk pga dåliga batterier. Fem dagar efter olyckan godkände president Vladimir Putin att flottan fick ta emot hjälp från Norge och Storbritannien. Men först den 20 augusti fick den britterna tillstånd att försöka bistå männen på Kursk, men då var alla redan döda på grund av kolmonoxid-förgiftning efter ytterligare en mindre explosion ombord på ubåten.I avsnitt 38 av podden Historia Nu samtar programledare Urban Lindstedt med Gunnar Åselius som är professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan i Stockholm. Han har forskat om den sovjetiska marinen och utgett ett flertal böcker.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Trycket ökar mot det ryska civilsamhället och icke-kommersiella organisationer som arbetar med demokrati, mänskliga rättigheter och sociala frågor. Ofta klassas de som utländska agenter. Lagen om utländska agenter är sedan några år tillbaka ett sätt för staten att tysta obekväma eller kritiska röster i det ryska civilsamhället. Många ideella och icke-kommersiella organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter, HBTQ-frågor eller miljö, har ofta utländsk finansiering, eftersom de annars har svårt att få stöd. Om de dessutom anses vara politiska, måste de registrera sig som utländska agenter. Det innebär ökade kostnader och administration och själva ordet utländsk agent väcker mångas misstroende. Stora och namnkunniga organisationer som Memorial, Soldatmödrarna och opinionsinstitutet Levada har stämplats som utländska agenter och fått svårare att jobba. Många små ideella och icke-kommersiella organisationer har fått sluta helt och hållet. Sedan några år tillbaka är detta ett sätt för staten att tysta obekväma eller kritiska röster i det ryska civilsamhället. I Murmansk på Kolahalvön blev tre organisationer utländska agenter,  Humanistiska Ungdomsrörelsen,  HBTQ-organisationen Maximum och miljögruppen Bellona. Ungdomshuset Mr Pink höll på att bli utländsk agent och har stängt.  Helene Alm reste till Murmansk i höstas och träffade några av dem som berättar om vad som hänt deras organisationer; Tatiana Kubalkina som jobbade för Humanistiska Ungdomsrörelsen, Sergej Alekseenko på Maximum och Jevgenij Goman som startade Mr Pink, men nu driver en egen fri teatergrupp, Arktiska Teatern. P1 Kultur p1kultur@sr.se

Följ med till Tranås där man öppnar sina hem för ensamkommande flyktingar, och integrationen är ett vardagsarbete som innehåller både himmel och helvete. Ett reportage av Matilda Ljungkvist.  Sorg och vrede hos de egyptiska kopterna efter bombattentatet mot katedralen i Kairo.25 personer dödades och 49 skadades, mest kvinnor och barn, i självmordsattacken mot den koptiska katedralen i Kairo i söndags. Och besvikelsen är stor över att president al-Sisi inte lyckas skydda den kristna delen av befolkningen. Hör läkaren och aktivisten Mina Magdy. Same och kristen att leva med två religioner samtidigt.I Sverige har kyrkans relation till samerna präglats av övergrepp, och Svenska kyrkan har bett om ursäkt och publicerat en vitbok som ett försök till försoning. Men på Kolahalvön i norra Ryssland finns en fredligare historia att berätta, om hur människor kunnat leva med två religioner samtidigt. Häng med vår reporter Eva Elke ut till sameland på den ryska tundran. Jungfru Maria och den kvinnliga gudomlighetens gåta.I ett helt liv har konstnären Lena Lervik brottats med Jungfru Maria-gestalten. Och nu kommer en bok som tar avstamp i Lerviks konst men som också utforskar andra kvinnor och gudomligheter, Madonna skriven av Ingela Bendt. Åsa Furuhagen har träffat Lervik och Bendt i ett gudomligt inspirerat ateljésamtal.

** Mann pågrepet etter at kvinne ble funnet livløs i Oslo. ** Det har vært en kraftig økning i antall spillavhengige som søker hjelp. ** Det er håp om løsning mellom Norge og Russland for å fjerne store mengder atomavfall på Kolahalvøya ** Fortsatt mye snø gjør fjellheimen ugjestmild mange steder her i landet.

Bioaktuell just nu med "Leviatan", tio år efter genombrottet med debutfilmen "Återkomsten". Möt ryske filmregissören Andrej Zvjagintsev i ett program om hans fyra långfilmer. Det var med dunder och brak Andrej Zvjagintsev slog igenom på Venedigs filmfestival 2003 när hans debutfilm "Återkomsten" vann festivalens stora pris Guldlejonet. Efter en mindre framgångsrik uppföljare, "Förvisningen" med bl a svenska Maria Bonnevie, var Zvjagintsev tillbaka 2011 med "Elena". Den tredje filmen var en samtidsskildring av ett Moskva där pengar styr de flesta av de moraliska frågor människorna i staden ställs inför. I den nya filmen "Leviatan" tar Andrej Zvjagintsev samhällskritiken ett steg längre i sin skildring av en korrumperad och våldsam provins på Kolahalvön i norra Ryssland. Kulturredaktionens Fredrik Wadström har intervjuat Andrej Zvjagintsev vid flera tillfällen genom åren. Dessutom medverkar regissörens ständige samarbetspartner, filmfotografen Michail Kritjman.

Den handlar om lax när vår fältreporter Thomas Öberg sänder direkt ifrån Umeälvens strand. I alla tider har laxen vandrat uppför Umeälven för att leka. Men idag är älven hårt exploaterad. Vad betyder det för laxbeståndet? Vilken effekt har kompensationsodlingen och utsättningen av smolt i älven och vad betyder den nya laxtrappan vid Stornorrfors för lekfiskens möjligheter att vandre vidare upp i Vindelälven. Medverkar gör laxforskarna Lo Persson och Peter Rivinoja från SLU i Umeå. Kungskrabban är en bepansrad jätte som planterades ut i vattnen runt Kolahalvön på 60-talet. Den vandrade snabbt in på norskt vatten. Hur påverkar krabban resten av bottenfaunan och vad är det som gör den så framgångsrik som art? Erik Kohlström tar med oss till Norge där vi lär känna Kungskrabban med hjälp av Jan H Sundet, forskare vid det norska Havsforskningsinstitutet IMR och Eirik Makk Eilertsen som jobbar på Polariaakvariet i Tromsö. Vi får också höra om utterungarna som lekte i Katarina Lingsell Wigrens båthus på en ö utanför Örnsköldsvik, om jätteröksvampar, skånska trollsländeprojektets sommarläger och om vad man ska göra om man hittar fladdermusungar på marken. Många fladdermusungar prövar sina vingar vid den här tiden på året och det kan vara orsaken till att Naturmorgonlyssnaren Birgitta Karlgren nyligen hittade tre ungar på marken vid ett fritidshus i Roslagen. Programledare är Elin Lemel

"Norvega er som Onega,- bare språket er forskjellig". Det er et gammelt, russisk ordtak fra provinsen Arkhangelsk, som ligger lenger sør og øst enn Kolahalvøya. Dette området rundt Kvitsjøen het Bjarmeland på Ottars tid og er på nytt i sentrum for samarbeidet Norge-Russland. Både Tromsø Museum og Universitetet i Tromsø samarbeider med sine kollegaer i provinsen Arkhangelsk og utstillingen "Kalde kyster - nære forbindelser" vises samtidig i Onega og Tromsø. Med direktør MArit Anne Hauan og professor Jens Petter Nielsen.

Statlig rea på bensin = större klimatutsläpp. Det satsas 3000 miljarder kronor årligen globalt av offentliga medel på subventioner till fossila bränslen enligt det internationella energiorganet IEA. Det är 6 gånger mer än vad som läggs i stöd på förnyelsebara energikällor som sol och vindkraft. Om man tog bort de stora statliga bidragen till bensin i världen och la på bränsleskatter istället så att det blev lika dyrt att tanka som i Europa skulle koldioxidutsläppen kunna minska med 1/3 på något decennium säger professor Thomas Sterner vid Handelshögskolan i Göteborg. Dessutom åker Klotet till Monchegorsk på Kolahalvön för att hälsa på i en av de mest nedsmutsade städerna på jorden. Programledare: Marie.Louise Kristola.

För ett år sen bildade samerna på Kolahalvön ett eget sameting, eller sameparlament som det kallas och valde själva sina ledamöter. Sameradion har träffat ordföranden för Sameparlamentet Valentina Sovkina. Den lilla ryska fiskebyn Teriberka, kallas i folkmun för Shtokman Village, eftersom det är där som gasbolaget Shtokman vill bygga en gasfabrik för den naturgas som man hittat i Barents Hav. Den ska förvandla den lilla avsomnade byn till ett paradis, det hoppas i alla fall byns politiker. Programledare: Anna Sunna och Eva Elke